s prak tidningen nr 52015

7/25/2019 s Prak Tidningen Nr 52015

1/84

OCH?Vanligaste

ordet r rtt

ovanligtVSTANFLKT

Finskan iSverige lever

sitt eget liv

TALANDE SKELETT

Dna-fyndensom knyterihop sprk-

historien

Nej, det r inte fel att vara negativ

INTERPRESS

RETURVECKA V

INTERPRESS

RETURVECKA V

INTERPRESS 2561 05

7 388256 69 9

En riktig no-nonsensenegationsstory

Rr

ver

Hon vgarvgra vardagp teatern

SG !Svenskans

unika vokalerkartlagda

5 2015 69 7,90 79

PLUS:

Fint folksfulsprk

KLURIGTDUFREN

KRYSSTIDNINGPKPET!

spelar


2/84

ANDRA

UPPLAGAN

2014 10 31 10.50

Fixa svenskan fixar det centrala innehllet i Svenska 13. Densjlvklara strukturen med mnstertexter, examinerande uppgifter

och bedmningsstd ger trygghet.

Samtidigt erbjuder lromedlet massor av mjligheter och stor

frihet nr du planerar och genomfr din undervisning. Fixa

svenskan r kort sagt lromedlet fr dig som brinner fr att

undervisa, fr eleverna och fr elevernas resultat!

Nyheter!Nu kommer Fixa sprket 2 med fokus p sprkfrhllanden,

sprkfrndring och sprkhistoria. Hr mter eleverna de sprkliga

delarna av det centrala innehllet i kurserna Svenska 2 och 3.

Fixa litteraturen 2 behandlar de sknlitterra delarna av det

centrala innehllet i kurserna Svenska 2 och 3. Hr ligger fokus

p relationen mellan sknlitteratur och samhllsutveckling och

litteraturvetenskaplig analys.

Fixa grammatiken prov

Nu finns ocks nedladdningsbara prov i pdf-format att bestlla!

Du har vl inte missat genresuccn?Andra upplagan av Fixa genren, med fokus p att lsa och skriva

i genrer, har uppdaterats med efterfrgade genrer som PM och

retorikanalys.

FIXA SVENSKAN FR DIG SOM BRINNER

www.nok.se/fixasvenskan


3/84

InnehllNr 5, 2015 Jag ville

kunna pratafnska medmormor

44

PEKKA HEINO

om sin sverigefinska.

FO

TO

:H

EN

RIC

LIN

DSTEN

LIN

D

STEN

&

N

ILSSO

N

Sprktidningen 3


4/84 Sprktidningen

SPRKTIDNINGENDrottninggatan 108Box 1191, 111 91 Stockholm

www.sprktidningen.se

CHEFREDAKTR OCHANSVARIG UTGIVARE:Patrik Hadenius,[email protected],0705-98 84 55

REDAKTRER:Anders Svensson,[email protected] 58 24Maria [email protected] 48 15

Sprkgranskning:Kerstin jnerGrafisk form: Agnes Dunder,Content Innovation

PRENUMERATIONOCH KUNDTJNST:Eva Sebring,www.spraktidningen.se/kundtjanst,08-555 198 01 (mndagtorsdag9.0014.00)Prenumerationsprishelr, 8 nr: 479 kr

Annonser:Patric Vedin,[email protected], 070-542 96 93

Marknadsansvarig:Eva Bergstrm,[email protected],0709-40 23 18

Tryck:InekoOmslag:Henric Lindsten/Lindsten & Nilsson

KOPIERA GRNA UR TIDNINGENOCH ANVND I UNDERVISNINGE N.FR EFTERTRYCK I ANNAT SYFTE,KONTAKTA REDAKTIONEN.

Sprktidningen ges ut av det fris tende

frlaget Vetenskapsmedia i Sverige AB.Allt material i Sprktidningen lagras,publiceras och tillhandahlls i digitalamedier och arkivdatabaser. terpublice-ring kan ocks ske i bok eller annan tryck-sak. Den som medverkar i tidskriften medtext eller bild anses medge detta inomarvodets ram. Lsarbrev r vlkomna ochkan komma att redigeras fr tydlighet ochkoncishet. De arvoderas ej. Fr obest lltmaterial ansvaras ej. Eventuell skatt pvinster betalas av vinnaren.

ISSN: 1654-5028Upplaga: (TS-upplaga 2014)Antal lsare: (Orvesto 2014:2)

6 . Gr ristningen tillen riktig gonsten.

8 .Lsarnas reaktionerp tidigare nummer.

.Nytt om sprkfrn hela vrlden.

.Plastklubb,geo-blockeringoch ytterligaretre frska ord.

18 .Nu r Liding-i:et kartlagt!

24 . Dna visarsprkets vg till Europa.

34 . Gunilla Rrom teaterscenens sprk.

40. Och drfr r det lilla

ordet ochs knepigt.44 .Hr rsvenskan en viktig influens.

54 . Konsten attneka p mnga stt. IL

LUSTRATION

:ANNELIKARLSSON,JENS

M

AGNUSSO

N.FOTO:HENRICL

INDSTENLINDSTEN&N

ILSSON

nn hll

60 .Perspektiv pSverige och Nederlnderna.

.ven fintfolk behver fult sprk.

.Lars Ahlin

frfr men lter daterad. .ver-sttaren Janina Orlov.

.Expertersvarar p frgor om svenskaoch engelska.

.Valet mellan kolonoch semikolon.

.Tv nya bckerom sprk och en sprkapp.

.Lsarnassprkliga upptckter.

.Bo Bergmanom ordet holocaust.

68 34FRGOR &SVAR

Hur strdet till med

akilles-hlarna?

SPRKRESAS kom ursprket

till vra bredd-grader.

FALSKSPELAREGunilla Rr

om teatersprket.

Innehll 24


5/84

www.wordnder.com

WordFinder r en abonnemangsbaserad

lexikontjnst dr du fr tillgng till lexikonen

via din webblsare men ocks via applika-

tioner fr din PC/Mac, din mobiltelefon

och surfplatta. Dessutom finns en smart

applikation fr att grammatikgranska dina

engelska texter.

Detta innebr en helt oslagbar valfrihet fr

dig. Med miljontals ord frn 120 kvalitets-

lexikon p 15 sprk kan du skrddarsy en

lsning utefter just dina behov.

Oavsett om du sitter p jobbet, hemma

eller r p resande fot WordFinder r

alltid med dig!

Prova gratis

G in p www.wordnder.comoch prova

gratis i 10 dagar.

The Words You WantAnywhere, Anytime

Building bridges between people,

languages, countries and cultures

Kommunicerasom ett proffsmodernamuseet.se

VladimirTatlin,Letatlin,1932.InstallationsbildPoesinmste

grasavalla!Frndravrlde

n!,ModernaMuseet,1969

Var med i vr tvling

bilder.humsamverkan.se

Vill du hjlpa till att skapa nya bilder avhumanistisk forskning? I bilderna avforskning, hmtade frn kemilabbet,

ser vi krnan i all forskning: denvetenskapliga analysen. I bilderna avhumaniora fr vi bara se gamla sakereller mnniskor - inte analysen av dem.Men det kan vi ndra p! Var med i vrtvling. Den r ppen fr alla.

19 aug Inlmning2 sep Prisutdelning och utstllning

p VINNOVA

Se filmen & ls mer p

Annons


6/84 Sprktidningen

Sommartiden r extra lmplig frden som vill gra en utykt.Och varfr inte till en run-sten? Det nns omkring2 500 att vlja p, ochmnga str lngs vgar,

eller i alla fall inte s lngt bort frncivilisationen. Numera r de ocks oftastframplockade och iordningsstllda.Det nns enkla informationstavlor medsnabblsta versttningar.

En runristning r ett fragment av vr historia,i en ovanligt modern tappning: kort och person-xerad. Fr att vara tusenriga kulturskatterr runorna mrkligt lika inlggen p Facebookoch Twitter. FO

TO

:LIN

DAF

O

RSELL

Lt runorna blidina gonstenar

Det minst moderna medrunstenarna r mjligen ur-

valet personer som kommertill tals. Det r mn som farivg, mn som slss, mn somdr och mn som i strstaallmnhet anses vara vrda attminnas. Till och med de somrest stenarna och ristat minnetver mnnen r mn.

Men det nns undantag.I Sprktidningen 3/15 berttadeMarit hln om runstenen

i Jttendal, tre mil norr omHudiksvall. Vid kyrkan i sock-nen str en sten som r unik,s vitt vi vet. Det r den endaknda runstenen som r ristadav en kvinna. Det nns andrastenar som nmner kvinnor,men stenen i Jttendal r alltsden enda dr en kvinna pstrsig ha knackat in runorna.

2007 har Sprk-tidningen i varje nummerpublicerat en text av Marit

hln om en runsten. I dettanummer nns det ingen sdan. Fr ngra lsarekommer det kanske som en lttnad, att slippa sede dr gamla urtrista gra bumlingarna. Andrakommer att sakna dem.

Men det r en ommblering som jag tror attde esta nd kommer att gilla. Fr i hst fr dui stllet mta runor och ristningar i en annan

form; Marit hln kommer att fortsttaatt skriva, lite mer sllan, men i lngreartiklar. Det gr det mjligt att be-rtta mer sammansatta historier omtill exempel en samling stenar i ett

visst omrde, eller om en viss ristare.Som Gunnborga, den goda, som

ristade stenen i Jttendal. Eller pir,Marit hlns egen favorit.

pir var en mycket produktiv runristarep 1100-talet. Han betraktades lnge som en

slarver. Men i sin avhandling visade Marit hlnatt han var bde noggrann och lttlst. Snart frdu allts stifta bekantskap med honom.

Till dess fr du ta en tur ut i naturen och sestenarna med egna gon.

MIN FAVORITRkstenen r

Sveriges mesthemlighetsfulla

runsten.

Patrik [email protected]


7/84

DENISE MINAUK

ROGER HOBBSUS

ANNE HOLT NO LARS KEPLER

BELINDA BAUER UK JENS LAPIDUS

JUSSI ADLER-OLSEN DK HKAN NESSER

SA LARSSON TOVE ALSTERDALMARI JUNGSTEDT ANNA JANSSON

M RTIN WIDMARK VIVECA STEN DENISE RUDBERGKATARINA WENNSTAM MONS KALLENTOFT

MER N 40 MEDVERKANDE FRFATTARE!

VISBY 1316 AUgUSTI

SAMTALFILMSEMINA

RIERSKRIVARSKOLAD

ECKARDRINKAR

MORDVANDRINGAR&QU

IZBARN-&FAMILJESCE

N

BILJETTER OCH MER INFO

WWW.CRIMETIMEGOTLAND.SE

SVERIGES NYA DECKARFESTIVALVERIGES NY DECK RFESTIV L

GotLanD

PRODUCENTER PARTNERS

MTDINAFAVORIT-

FRFATTAREISOMMAR

BOKANU!

K T RIN WENNST M MONS K LLENTOFT

M RTIN WIDM RK VIVEC STEN DENISE RUDBERG

S L RSSON TOVE LSTERD L


S L RSSON TOVE LSTERD LS L RSSON TOVE LSTERD L


S L RSSON TOVE LSTERD L



8/84 Sprktidningen

Bde tyckaoch tnka behvsJag blev frvnad nr jaglste artikeln om uttrycketjag

tnker att i Sprktidningen1/15. Och nnu mer nr jaglste brevrepliken i 3/15. Jaghr nmligen till dem som oftaanvnder uttrycket, och jagknner inte igen mig!

Jag kan bde tyckaoch troenmassa saker, men om jag vljeratt sga attjag tnker, s berordet p att det s bra uttryckeren oskerhet, en dmjukhet

infr att jag kan ha fel. Detmarkerar att jag inte r frdigmed tanken, att den mycket vlkan omprvas och att jag grnatar emot din hjlp med attfortstta tnka.

Inte sllan handlar det ommellanmnskliga frehavan-den, om relationer, om sdantsom det faktiskt inte nns n-got bestmt svar p, men som vi

har behov av att resonera kring:Jag tnker att han upplevtsaker som gr att han har svrtatt knna tillit, det r drfrhan beter sig s hr.

Det r ett alternativ till attuttrycka det som en frga:Kandet vara s att han har upplevt

saker som gr att han har svrtatt knna tillit?Den mjlig-heten till variation uppskattar

vi som ofta resonerar kringmjuka och luddiga frgor, dratt tycka och att trointe r srelevant. Anna Holmberg Bjrk

Svar:Tack fr terkopplingen!Jag hller med om att tnkaofta antyder ett mer dmjukt

frhllningsstt. Detta trorjag beror p att tnka just ut-trycker en process som pgr(s lnge verbet str i presensi alla fall), till skillnad frntycka, som uttrycker etttillstnd som r mereller mindre ofr-nderligt. Man harbestmt sig nr mantycker men inte ndvn-

digtvis nr man tnker.Det jag vill visa i artikelnr att det inte gr att byta uttnkamot tyckahur somhelst. Bland annat skulle dinexempelmening med tyckai stllet fr tnkalta minstsagt skum:Jag tycker att hanupplevt saker som gr att hanhar svrt att knna tillit, det rdrfr han beter sig s hr.

Bde tnkaoch tyckabe-hvs, allts. Kristian Blensenius

Talko r dugnadp finlndskt vis

I nummer 4/15 av dennahrliga tidskrift nmns attordet dugnadhller p attimporteras frn norskan iyfte att beskriva oavlnatch ideellt arbete som utfrs i

grupp. I den svenska som talasi Finland har man redan lngetalat om talko, talkoarbete ochtalkoanda. Ordet inlnadesfrn nskans talkoot, som

tr fr samarbete. Min morvar efter fortsttningskrigetanstlld av vad som kalladesStortalkofreningen, som

administrerade dylikatalkoarbeten. Dessavar vl behvliga fratt teruppbyggadet sargade foster-landet. Vi kommer

att fortstta anvnda

talkooch kommer noginte att importera dugnad.Kanske ngot som vra brderoch systrar i vsterled ockskunde anamma? Robert Paul

Olika stt attse p befogenhetI Sprktidningen 4/15 r frga

nummer 5 i Ordpyssel: Vadbetyder befogenhet? Somrtt svar anges alternativ B:behrighet. Detta alternativfrkastade jag omedelbart,eftersom jag var vl medvetenom att det i juridiken nnsen klar tskillnad mellan de

bda orden. Ett exempel ren person som fr en skriftligfullmakt att inkpa ett kylskp

t fullmaktsgivaren och drfullmakten innehller nogaangivet kylskp och pris. Dr-utver sger fullmaktsgivarenmuntligen:Det ska vara ett vitt

Brev

SKRIVTILL OSS!

[email protected]

FOTO:ISTOCK

PHOTO

INTE KLAR!Tnkandet r

en processsom pgr.


9/84

kylskp.Fullmktigen ger sigav och kper ett grnt kylskp.Hen har drigenom verskridit

sin befogenhet(som avser vadfullmaktsgivaren gett honom iuppdrag att gra). Inkpet blirnd bindande, eftersom den

befullmktigade inte ver-skridit sin behrighet(sin rttatt agera enligt vad fullmaktenangav). Om det sttt klart frmotparten att befogenhetenverskreds blir fullmakts-givaren inte bunden.

Bodil Hulgaard

Svar: Inom juridiken nnsofta tydliga denitioner av ordsom i allmnsprket kan ha en

vidare betydelse. I det hr falletr denitionen av befogenhethmtad frnSvenska Akade-miens ordlista. Dr anges venrttighetoch rttmtighetsomalternativ. Redaktionen

Svensk tic r envrmlndsk lemusJag reagerade ver svaret pfrgan i Sprktidningen 4/15om vad tic(ofrivilliga ryckning-ar) heter p svenska. Fr mig rsvaret givet: det heter ju lemus!P vrmlndska blir det lemusa

i bestmd form, d det r femi-ninum. Har du ftt lemusa iga? S sger vi hr i Vrm-

land, och jag sttte nyligen puttrycket i en norsk bok, sdet tycks heta detsamma pnorska. Jag nner det dock

varken iSvenska AkademiensordlistaellerBonniers svenskaordbok, men dremot i Knut

Warmlands Vrmlndskordbok, s frmodligenr det dialektalt. Voreintressant att hra

hur spridningen avbeteckningen lemusaser ut, och vad dettafenomen kallas i andradelar av landet.

Annika Frohm

En saknadrekordpratare

P tal om polyglotter i Sprk-tidningen 4/15. Nog borde detvl ha varit lmpligt att erinraocks om Sveriges sannoliktfrmste rekordhllare i sprk:H.S. Nyberg. Det berttas tillexempel, att han en gng ktetg i samma kup som tv judarsom underhll varandra p

jiddisch. H.S. Nyberg skrattadeprecis som de tv t roligheterna.

Ltt strda vergick de till attprata hebreiska, men fortsattskrattade Nyberg p rtt stlle.Nr de bda hade avklaratsvl farsi som arameiska

och ytterligare ett par i detnrmaste utdda sprk, ochvarje gng rnt samma

uppskattning frn Ny-bergs sida, utbrast denene: Nu kan jag inga er

sprk. Hr mtte vi hasllskap med antingenfan sjlv eller H.S. Ny-

berg. Och fan sjlv vardet inte. Esbjrn Janson

Medarbetarenr 5/2015

!

Sprktidningen 9

RttelseI artikeln i Sprktidningen /

om att lra sig hra med cochlea-

implantat pstods i en faktaruta

skriven av redaktionen att implantat

opereras in p samtliga dva barn

i Sverige. Det stmmer inte. Rtt r

att de lesta barn fr implantat, men

av bland annat medicinska skl

r metoden inte lmplig fr alla.

FOTO:M

ARKUS

M

ARCETIC

SVERIGES

UNGA

Jenny Larsson r pro-fessor i baltiska sprk.

P sidan 24 skriver hon omnya fynd i jakten p det

indoeuropeiska ursprket

Hur grver man framett gemensamt

ursprk?Nr jag brjade

lsa jmfrandesprkvetenskapi Kpenhamn,

ck jag stu-dera en massa

hftiga sprk deesta utdda sedan lnge:sanskrit, gotiska, forn-

kyrkoslaviska, hettitiska,forniriska med era. Efter-som alla de indoeuropeiska

sprken r beslktade, br-jar man snart knna igende terkommande struktu-rerna i dem. Det r som ettdetektivarbete. Man skullekanske kunna likna det vidatt frska lgga ett enormtpussel: fr varje sprk manervrar fr man nya viktigaledtrdar och pusselbitar.

Finns det ngon kursi urindoeuropeiska?Det nns kurser i jm-

frande sprkvetenskapp Uppsala universitet.

Men man kan ocks hittaandra vgar till den histo-riska sprkforskningen.

Till exempel kan man brjaplugga baltiska sprk

det gjorde jag! Det lder-

domliga litauiska sprketr en ovanligt vrdefullpusselbit om man vill

frska frst de indoeuro-peiska sprkens historia.


10/84

Mjona co oc vnno f n bmma v n n opp.Vaj da nympa xmp una una co. Andaj f a uppfya non annan xua nm. D vda,

u f afcn oc vna n pouon. B p vd undfonn oc oa abo d a undauna d vaj .

Nu d d a co oc vnno pa av na, am oc av na na famj. F mna aa, ad. AMNESTY.SE/NUVETDU

MNskligA rttigheter gller AllANU VET DU


11/84

ILLUSTRATION:

GETTY

IM

AGES

Sprktidningen 11

TeckenNyt t om sprk

Kinesisktalande koncentrerar sigp rster nr de ska avlsa knslor.Engelsktalande, dremot, bryr sig merom ansiktsuttryck. Skillnaden kan berop att det i flera stasiatiska kulturerr ovanligt att man ser varandra direkt

i gonen. Ansiktsuttrycken varierarheller inte s mycket. I engelsktalandeNordamerika har gonkontakten ochminspelet strre betydelse, enligttre kanadensiska forskare i sprk ochkommunikation. De har testat hur39 personer tolkar knslor via tal-och kroppssprk. 20 av dem talademandarinkinesiska och 19 engelska.Frskspersonerna fick se ansiktenoch lyssna till rster, och drefter

bertta hur de uppfattade deknslor som frmedlades.Neutrala ansiktenvisade sig haen strandeeffekt fr deengelsktalande,vid de tillfllend de bordeha fokuserat prsten.

ven hjrnakti-viteten skilde sig mel-lan grupperna, och drfranser forskarna att det handlarom skillnader som r djupt rotade.

Kineser

lyssnar inknslorna

LYSSNARKinesisktalande

spetsar ronenfr att f greppom motpartens

knslor.

TITTAREngelsktalandelitar p gonen

som sjlensspegel.


12/84

e kene ken

Det finns ett samband mellan

Googleskningar p n-ordet,nigger, och ddligheten blandsvarta i USA.

I de amerikanska omrdensom prglas av rasism har densvarta befolkningen ptagligt

N-ordet

leder fram

till rasism

Tecken

KLLA:PLO

SO

N

E

Sprktidningen

smre hlsa. Nu har forskarei sociologi, medicin och epi-demiologi hittat ett stt attkartlgga rasism lokalt, och

drigenom bedma ddlig-hetsrisken i specifika omr-den.

Underskningar har visatp ett signifikant sambandmellan lokala skningar pordet nigger och frekomstenav rasism p motsvarandegeografiska platser. Fors-karna har ocks sett att deomrden dr den hr typen

av skningar r vanliga,prglas av hgre ddlighetbland svarta speciellt tillfljd av hjrtinfarkt, canceroch stroke. Kartlggningenssyfte r att uppmrksammaoch motverka diskriminering

och frebygga hlsoproblem.Rasism r ett socialt gift,som kar mottagligheten frsjukdomar och som skaparhlsomssiga klyftor mellangrupper, sger David H.

Chae, forskare i epidemiologivid University of Maryland.

LS MERom n-ordet

i Sprktidningen4/11: Historien

om nr det svartaordet skullebytas ut.

Ungefr genomsnittligtantal skningar.

Ngot vergenomsnittet.

Klart vergenomsnittet.

GEOGRAFISKT

SAMBAND

De olika frgerna visaromrden dr andelenskningar som innehllordet niggerlg peller ver snittet r200407.


13/84

Fler lnord kommer in i den moderna islndskan, ochmnga av de ord som lnas in anpassas inte till islndskans

grammatik och uttal. Detta r ngonting nytt i ett sprksom tidigare haft stenhrd bevakning gentemot utom-sprkliga inuenser. Att grinden mot andra sprk nu har

brjat ppnas, beror bland annat p att grindvakterna harfrlorat sin makt och p att islnningarna reser mer utomlands.De lnord som inte har anpassats till standardislndskan fre-kommer frmst p ntet, men de smyger sig ocks in i de etable-rade medierna. Det konstaterar sprkvetaren Hkan Jansson i enavhandling vid Gteborgs universitet. Lnge fungerade mediernasom ett slags grindvakt fr islndsk purism. Ett nra samarbetemed sprkvrden frde med sig att de f lnord

som anvndes ocks anpassades till islndskan.Men i dag r lnord frmst frn engelskan som sluppit frbi grindvakterna ett utbrett feno-men. Hkan Jansson nmner bland annat issj,konseptochplott, frn issue, concept ochplot.

Islnningarna harppnat grinden

Hall dr!

Lars Melin

!

Lars Melin, docenti nordiska sprk och

medarbetare i Sprktid-ningen, som av Svenska

Akademien ftt KarinGierows pris fr hngivenbildningsverksamhet och

kunskapsfrmedlandeframstllningskonst.

Kom priset frnSvenska Akademien som

en verraskning? Jo, jag har aldrig knt migsom Akademiens gullegris.

Men det r kul att ngonuppskattar det jag gr.Vad vill du frmedla nr du

skriver en artikel? Jag ska ha roligt av den

sjlv. Jag r nog inte s olikdelar av min publik. Om jag

tycker att det r kul nnsdet nog andra som ocks

tycker det. Sedan fr mangrna lra sig ngot p kup-

pen. Jag vill att lsaren skaf en aha-upplevelse dra p munnen och tnka:

r sprket s konstigt?eller beter det sig s?

Prissumman r p80 000 kronor. Vad ska du

gra fr pengarna? Det vet jag inte n,

men de rcker ju till entrevlig kvll!

Fotnot: I det hr numretav Sprktidningen skriver

Lars Melin p sidan 40om ordet och.

UPP TILL YTAN

Nu flyterlnorden in i

islndskan i alltsnabbare takt.

FOTO:GETTYI

M

AGES,LEIF

HANSENNORSTEDTS

Sprktidningen 13Sprktidningen 13


14/84 prktidningen

eckenecken

F

O

T

O

G

E

M

A

G

E

prktidningen

Grottmnniskorna hade koll

p grammatiken! Det toginte lng tid fr mnniskanatt g frn gester och ltentill ett avancerat sprk, drord kunde bjas och fogasihop till eleganta satser ochmeningar.

Sprketblev snabbtelegant

FOTO:GETTYIM

AGES

Sprktidningen

Den rdande uppfattningen

har annars varit att mn-niskan frst lnge talade ettprimitivt proto-sprk, utangrammatisk struktur, innandet steg fr steg blev meravancerat.

Men forskare vid Massachu-setts institute of technologyvisar nu att det gr att setidiga spr av sofistikeradsyntax i de allra frsta spr-

ken, vilket i sin tur tyder patt sprkliga strukturer harutvecklats mycket snabbaren man hittills trott.

Det finns ingen anledningatt se de frsta mnskligasprken som enkla, sgerprofessor Shigeru Miyagawa,en av studiens frfattare.

Forskarlagets teori grut p att mnniskan rasktkunde smlta samman tv

system: ett uttrycksfullt sttatt meddela sig, liknande detsom finns i den melodiskafgelsngen, kombineradesmed ett lexikalt system,dr man anvnde ord meden specifik betydelse. Denkombinationen ledde till attsprket tidigt fick mnga avde egenskaper det har i dag.

LS MER!Om frhisto-

riska sprk psidan 24.

Tecken


15/84Sprktidningen 15

ILLUSTRATION:GETTY

IM

AGES,FOTO:PRIVAT

ett annat sprk n sitt modersml frlitar sig intebara mer p gester och ansiktsuttryck. Framfr datorn anvnderde ocks er smilisar. Detta visar en studie under ledning avCecilia Aragon, forskare i datavetenskap vid University of

Washington.Till grund fr studien ligger nstan en halv miljon meddelan-

den som skickats mellan amerikanska och franska astrofysiker.Konversationen frs p engelska, ett sprk som de franska astro-fysikerna har mycket goda kunskaper i. I vissa situationer blir detnd uppenbart att engelska r deras andra sprk.

Fr att fylla ut kompetensluckor anvnder frans-

mnnen drfr smilisar. Dessa sm leende sym-boler r betydligt vanligare i deras meddelandenn i amerikanernas. Nr de franska astrofysikernachattar med varandra p sitt modersml, dremot,dyker smilisarnas ansikten upp mer sllan.

Ditt lsenordmste inne-hlla minst8 bokstveren kapitl

en intrig enmotstndare

med karak-trsutvecklingen twist och ettlyckligt slut

Oskra mtareav skra lsenVlj ett lsenord! Slyder ofta uppmaningen

nr man vill ta del av entjnst p ntet. Samtidigtsom man fljer uppma-ningen, mts lsenordetsstyrka: rtt indikerar ettsvagt lsenord, grntanger det som starkt.Men nu ifrgastter fors-kare i datavetenskap dessamtares tillfrlitlighet.De testade en stor mngd

lsenord genom en lngrad nttjnster, som gjordemycket varierande be-dmningar av orden. Vissagick mest p lngden, ochsdant som Lsenord1234bedmdes som starkt.Detta fick forskarna atttvivla p styrkemtarna.

Smilisar ersttergester p ntet

UTFYLLNADNr orden

tryter kan en

uttrycksfullsymbol gra

jobbet.


16/84 Sprktidningen

Tecken

Nya ord och namn Amorterings-kulturAvsaknaden av en sund

amorteringskulturmedfrrisker fr personer som harstora bostadsln.

Den genomsnittligabostadskparen lnar frmycket och amorterar frlite. S beskriver mnga

ekonomer bostadsmark-naden i storstderna. Den

rdande amorteringskulturen

gr drfr lntagaren srskiltsrbar fr prisfall och rnte-hjningar. S hr beskrivsutvecklingen i Veckans

Affrer: en person kan betala3,3 gnger mer fr en fastighetnu n 1996 [...] frndringari rnta, fastighetsskatt ochamorteringskultur har katfastighetspriserna med unge-fr tre gnger. Priserna p bo-

stadsrtter har under sammaperiod kat med ungefr sexgnger i vrde.

BtmigrantTusentals btmigranterhar omkommit nr fartyg harsjunkit i Medelhavet.

Strider, oroligheter och fr-tryck har i Afrika och Mellan-stern drivit mnniskorp ykt. Tusentals av dessabtmigranter nr dock aldrigfram, utan omkommer nrderas fartyg sjunker i Medel-havet. Hur situationen skalsas diskuteras nu enligtSvenska Dagbladet i EU: EU-ledarna frvntas ocks g

med p att omfrdela ngra avmigranterna som rddas tillItalien och Malta de tv ln-der som btmigranterna oftastr p vg till mellan sig. IL

LUSTRATIOIN

:ISTO

CKPH

O

TO

Nr datorn blir reporter producerar den robotjournalistik.

Det r inte lngre bara journalister som skriver tidningsartiklar.I Sverige har nyligen robotjournalistikengjort sitt intg. Dendatorgenererade journalistiken anvnds internationellt frmstnr det gller mnen som sport och ekonomi, dr det frekommermycket siffror. I Arbetarbladet skriver chefredaktren DanielNordstrm om fenomenet: Robotjournalistik kan uppfattassom ett cyniskt stt att erstta mnniskor med maskiner, meni sjlva verket handlar det om ngonting annat.Los Angeles

Timeshade enligt Daniel Nordstrm en text ute p sin sajtbara tre minuter efter en jordbvning tack vareprogrammeraren Ken Schwencke som skapat enalgoritm som skriver en kort nyhetsartikel direktefter att en jordbvning intrffar.

Robotjournalistik

ANFALLARERobotenger sport-

journalistenen match.



FO

TO

:ISTO

CKPH

O

TO

GeoblockeringGeoblockeringstoppar surfarefrn utlandet att kunna ta del

av innehll p ntet.

Av rttighetsskl r det inte all-tid tilltet fr internetmedieratt visa ett visst innehllutanfr det egna landet. Oftahandlar det om idrottsevene-mang och tv-serier. Den som

benner sig i utlandet stoppasallts frn att kunna se klippet.Metoden kallasgeoblockering,

en kortform frgeografskblockering. Moderaten KarlSigfrid skriver i SvenskaDagbladet att han vill avskaffageoblockering: Det nns ingenanledning till att en svenskkund p grund av strul medlicenser ska hindras frn attanvnda vilken europeisk lm

eller musiktjnst som helst.nd r s kallad geoblocker-ing vanligt frekommande.

Plastklubb

En ung idrottsfrening meden rik gare som satsar storasummor p nyfrvrv kallasplastklubb.

Nr en gare gr in medmycket pengar i en freningutan lngre traditioner, rynkarofta andra lags supportrar

p nsan. Investeringarnases som ett stt att kpa sigsportslig framgng som klub-

ben inte har gjort sig frtjntav. Sdana freningar kallasplastklubbar, eftersom deinte ses som genuina. DagensNyheter berttar om en tyskfrening som anklagas just fratt inte vara kta: FC Ingol-stadt r p god vg att ta platsi Bundesliga efter en snabbmarsch genom seriesystemet.

Alla r inte frtjusta och

ser i nykomlingennnu en plast-klubb.

FEJK?FotbollsklubbenFC Ingolstadthar tydligen enhel del att bevisa.

UTESLUTENAllt material

p ntet r intetillgngligt

verallt.

VILL DUARBETA MEDFLERSPRKIGHET?

Masterprogram och masterkurser i svenska som andrasprkhttp://svenska.gu.se/utbildning/avancerad/sva

INSTITUTET FR SVENSKA SOM ANDRASPRKINSTITUTIONEN FR SVENSKA SPRKETGTEBORGS UNIVERSITET

ut ll


18/84

forsk


19/84

u

g

nngTEXT:JOHAN JOELS SON

S funkar en

artikulografVND!

FOTO:

GETTY

IM

AGES

Sprktidningen 19

Medhjlpavlim,

latexmjlkoch

entysktillverkad

tung-gpsstuderar

Lundaforskare

Liding-ioch

andrakuriositeter

isvenskansexotiska

vokalflora.


20/84 Sprktidningen

nrmar sig lngsamt den vid-ppna munnen med en plast-pipett i hgsta hugg. Med enfjderltt tryckning duttar denngerfrdige fonetikforskarenJohan Frid en minimal droppe

superlim cirka en centimeterin p kollegan Susanne Schtzutstrckta och, med hjlp av enpappersservett, salivbefriadetunga. Sedan fster han enliten elektronisk sensor medett inbakat kretskort i detslemhinnekompatibla limmet.

Efter bara ngra sekundersitter den som berget ptungan. Nr samtliga senso-

rer som enligt forskarna inteknns mer n sm halstablet-ter r p plats i munnen ochp lpparna stter sig SusanneSchtz i den hgteknologiska

artikulografenAG500 ochbrjar mekaniskt lsa uppmeningen: Alla ankorna an-

vnder alltid alla ananaserna.

i Humanist-labbet p Sprk- och litteratur-

centrum vid Lunds universitet,dr fonetikforskarna Su-sanne Schtz och Johan Fridsedan 2011 bedriver Vokart.Forskningsprojektet syftar

bland annat till att studera hur

vi artikulograskt anvndervra tungor fr att uttala vissaexotiska vokaler.

Men vad i hela fridens namnr egentligen en exotisk vokal?

Vrldens sprk har ge-nerellt inte s mnga vokalersom svenskan. De kan ha iochy, men inte u. Det r drfrmnga som lr sig svenskahar svrt att uttala just u. Det

blirsjyi stllet fr sju, sgerSusanne Schtz.

Ja, frutom norskan kan

jag inte komma p ngot annatsprk som har u, allts en slutencentral inrundad vokal, somden kallas. Det r verkligen enexotisk vokal, sger Johan Frid.

Arbetet hade inte varitmjligt utan den sciencection-betonade artikulografensom forskarna lite frenklat

beskriver som ett slags tung-gps. Maskinen har ett ertal

frgglada satelliter, somalstrar ett elektromagnetisktflt som registrerar de tolv, ptungan fastlimmade, sensorer-nas placering i munnen, 200gnger per sekund. P s stt

blir det mjligt fr forskarna attflja tungans rrelser tredi-mensionellt och sl fast hurfrskspersonerna gr fr attuttala vissa vokaler.

I Vokart har Susanne Schtzoch Johan Frid fokuserat pde frmre slutna vokalerna:i, y och u. Forskarna har ltit30 frskspersoner tio frnStockholmsomrdet, tio frnGteborgsregionen och tiofrn Malm med omnejd ta plats i artikulografen. Efteratt deltagarna vrmt upp meden invecklad mening om yget,

tget och bilbranschen, samtbeskrivit en kopierad CarlLarsson-mlning, r det dagsatt skrida till verket. De fr lsaupp en vokalspckad harang

Fr frstagngen kan

vi se att dethnder ngotinne i munnen

D


21/84

p elva meningar. Och dennaharang har de ftt upprepa tiognger.

Det r viktigt att stta inmlorden i meningar.

Mlorden r allts de ordsom innehller vokalerna somska utforskas.

Om man bara sger ordethiten massa gnger efter var-andra riskerar man att det blironaturligt, sger Johan Frid.

Men man har inte haft hurlng tid p sig som helst. Lim-

met lossar efter 40 minuter. Det r en frdel fr vra

deltagare, men en nackdel fross, sger Susanne Schtz.

analyserat detkomplexa insamlade data-underlaget, och tagit fram ettnormaliserat medelvrde pfrskspersonernas tungverk-samhet, kunde Susanne Schtz

och Johan Frid brja samman-stlla resultaten. De blev mktafrvnade. Medan malm-iterna gjorde exakt sammatungrrelser fr att uttala

vokalerna, specielltu, fanns detbland gteborgarna och stock-holmarna tv undergrupper.

Dessa lyckades f fram exaktsamma akustiska vokalljud,trots att de anvnde sina tung-

ryggar och tungspetsar p heltolika stt. De nya upptckternakan sl omkull tidigare teorierom bland annat lpparnas

betydelse. Tidigare har man alltid

frklarat vokaluttalsskillna-der med att man anvnderlpparna p olika stt. Men frfrsta gngen kan vi se att dethnder ngot inne i munnen

ocks. Lpparnas rundning ibildandet av i, y och ukanskerent av r en myt, sgerSusanne Schtz.

Forskarna ser en rad mjliga

frklaringar till att det inombde Gteborgs- och Stock-holmsgruppen nns tv tydligaartikulatoriska tillvgagngs-stt fr att f fram samma

vokalljud. Social grupptill-hrighet, prgling under

barndomen och skillnader i

talvanor kan spela in. Kanskeocks kns- och ldersskill-nader. Men det r n s lnge

bara teorier, som i rlighetensnamn ven borde nnas inomMalmgruppen, betonar JohanFrid och Susanne Schtz.

En annan intressant upp-tckt som forskarna gjortrr de btklubbsklingandeLiding-i:na:

Vi har nu visat att man kanbilda Liding-imed tv olikaartikulationsstrategier. Det rngot som tidigare forskning

bara har spekulerat om, sgerSusanne Schtz.

Tack vare artikulografen

har forskarna slagit fast attLiding-ioch dess surrandemotsvarighet p Vstkusten,Vstkust-i, produceras polika stt. Man kan se attfr vstkusttalarna liggertungkroppen ngot hgre ii-surr jmfrt medy-surr. Frstkusttalarna r det snararetvrtom: i-surret r lgre ny-surret, och d endast i voka-

lens slutfas. Fr att underskadetta djupare vill forskarnaspela in er talare frn Vst-kusten och Liding.

rr deppna artikulationsvarian-terna av vokalerna och , det

vill sga nr man uttalar snmed samma -ljud som ifraoch vdermed -ljud som i

lra(se ven Sprktidningen3/13). Forskarna menar attuttalsskillnaderna frmst r engenerationsfrga.

De yngre frsksperso-nerna anvnder i hgre grad

varianten med lgre kklgefr att f fram vokalerna, sgerSusanne Schtz.

Man kan bildaLiding-i

med tv olikastrategier

HON HARDET P TUNGAN

Susanne Schtz strckerut tungan s lngt hon kanoch gr ett bitmrke med

framtnderna. Bakom detta

mrke klistrar inte JohanFrid ngra sensorer, pgrund av risken fr

krkreflexer.

FOTO:JON

ATA

N

JACOBSO

N


22/84

HEMMA I HGTEKNOLOGINI december 2015 kan Susanne

Schtz stiga ur artikulografen,fr d avslutas vokalprojektet

Vokart. D har, frutom Susanneoch hennes kolleger, 30 fr-skspersoner, mellan 20 och

60 r, ftt sina vokaleranalyserade.

Sprktidningen


23/84

Hur kan d Susanne Schtzoch Johan Frids tungforsk-ning tillmpas i praktiken?

Redan nu ser de en rad mjligaanvndningsomrden inom

bland annat pedagogik. En drm r att f in det hr

i ett uttalstrningsprogramfr personer som ska lra sigsvenska som andrasprk. Deskulle kunna sitta i en artiku-lograf bredvid en infdd talare,och i realtid se hur denna talarerr tungkroppen och tung-

spetsen fr att f fram vissaljud, sger Susanne Schtz.

Johan Frid tror p eratillmpningar inom sprk-teknologi, bland annat nrdet kommer till att dialekt-anpassa talsynteser maski-nellt framstllt tal. Hanmenar att mnga, inklusivehan sjlv, skulle ha uppskattatatt f kommunicera med ett

dialektanpassat talsvarssystemvid exempelvis kontakter medsjukvrd och myndigheter.

Det hade mjliggjorttalsvarshlsningsfrasen villdu prauota m nn parrsion-li raudjejvare, tryck tvau. I allafall om man ringde frn Skne.

Ja, precis! Det hade ju varitmycket trevligare n att hrangon spissabbad, haha.

Vra forskningsresultat skullei frlngningen kunna an-vndas fr att skapa en sdantjnst, sger Johan Frid.

Susanne Schtz tror venatt den artikulograskaforskningen kan f praktiskatillmpningar fr personer somav olika anledningar frlorarsin talfrmga. Exempelvis viden struphuvudoperation.

D skulle man kunna sttasig i artikulografen fre ingrep-pet, fr att f akustiska ochartikulograska instllningar.Dessa skulle kunna sparas fr

att sedan anvndas nr protes-rsten skapas, sger hon.

Johan Frid fyller i: Framtidens Stephen

Hawking kanske vill ha en merpersonlig rst, kanske rent av

en sknsk?

harven planer p att frdjupasig i kroppssprket fr attse hur gester harmonierarmed tungrrelserna. Ett parpilotinspelningar har redangt rum. Frskspersoner harkopplats till en artikulografoch till en motion capture-

maskin en maskin som fng-ar upp rrelser med hjlp avsensorer p ngrarna (se venSprktidningen 3/15). SusanneSchtz och Johan Frid berttaratt de grna skulle vilja flja enperson som lr sig svenska.

Jag skulle exempelvis intebehrska italienskt kropps-sprk direkt, bara fr att jag

brjade lsa italienska. Jag trordet r ngot som kommer efterhand. Det skulle vara vldigt

intressant att studera, sgerSusanne Schtz.

I augusti ska Susanne Schtzoch Johan Frid presentera sinaresultat p en internationellfonetikkongress i Glasgow. Ochi december avslutas Vokart.

Nu ska en ny projektanskanlmnas in, och om de akademis-ka stjrnorna str rtt kommerden sknska duon att f mjlig-

het att studera andra svenskadialekter, fr att se om det nnsnnu er stt att artikulogra-skt framstlla i, y och u. JohanFrid och Susanne Schtz, som

bda var aktiva i det ambitisaprojektet Swedia 2000, drdialekter frn hela Sverige sam-lades in, fr ngot drmskti blicken nr vrt samtal kom-mer in p gotlndska, norrlnd-

ska, smlndska och dalml: Det enda trkiga r attartikulograferna r lite, vadska man sga, importabla. Dethade varit schysst om de hadeftt plats i en ryggsck, sgerJohan Frid.

Johan Joelsson r frilans-

journalist.

FramtidensStephen Haw-king kanskevill ha en merpersonlig rst

VOKALFORSKAREMED MERA

Nr Susanne Schtz intestuderar svenska vokaler,

undersker hon bland annatkatters vokala kommunika-tion. Johan Frid, sin sida,

kartlgger (mnskliga)skrivprocesser.

FOTO:JON

ATA

N

JACOBSO

N


24/84

Om detta

talar

skeletten

Det indoeuropeiskasprkets talare har

varit tysta i tusentals r.

Men deras samtalsmnenhar nd lmnat spr.

Och med ny dna-analyskan vi fr frsta gngense var de brjade tala.

TEXT:

JENNY LARS SONILLUSTRATION:JENS MAGNUSSON

Sprktidningen


26/84 Sprktidningen

tala om hjulet mste det vara uppfunnet. Och fr att kunna talaom en plog mste man veta vad en plog r. Ett sprk kan aldrigexistera i ett tomrum, eftersom sprk r en social verksamhetsom frutstter att det nns mnniskor som talar sprket och att det nns ngot att tala om.

Man kan lra sig mycket om hur mnniskor har levt, och vilkasaker de har anvnt, genom att studera den materiella kulturde lmnat efter sig. Man kan nrstudera deras keramik, smyckenoch gravplatser. Men mnsklig kultur r som tur r inte baramateriell, utan omfattar s mycket mer n det som arkeologin

kan grva fram.

, de frhistoriska mnniskorna om? Ifall vi komt deras sprk, deras ordskatt, skulle vi f en alldeles unik mjlig-het att se ngot mer ngot som strcker sig ver tingen.

Vi vet att alla de indoeuropeiska sprken r beslktade medvarandra och att alla dessa sprk kan spras tillbaka till ettgemensamt ursprk. Genom sprkhistorisk forskning har mankunnat kartlgga slktskapet mellan sprken, identiera dengemensamma krnan och terskapa ungefr hur detta sprkkan ha sett ut.

Vi vet en hel del om hur det var uppbyggt, hur dess grammatikvar konstruerad och vilka ord som fanns i sprket. Det har dr-emot visat sig vara mycket svrt att knyta sprkettill ngon specik frhistorisk kultur eller peka p ngon platsp kartan dr det indoeuropeiska ursprket kan ha talats.

Men nu verkar det nnashopp! Under de senaste decen-nierna har det skett en radgenombrott, dr biologiskametoder kommit till anvnd-ning inom arkeologin. Nu kan

vi f veta saker om frhistori-ska mnniskor som vi tidigare

bara har kunnat drmma om.Ny teknik har gjort det mjligtatt analysera dna frn eratusen r gamla mnniskoben.

publiceradesen banbrytande genetiskstudie dr forskare, med hjlpav dna frn skelettrester, harkunnat kartlgga mnniskansfrhistoriska vandringar.

Forskarna har tittat p dna-rester i benbitar som bevaratsfrn mnniskor som levdefr 5 00010 000 r sedan.Drigenom har man kunnat

visa att det mste ha fre-kommit tminstone tvstorafolkvandringar i Europa underfrhistorisk tid.

Frst kom en migrationsvgfrn Frmre Orienten den

verkar stmma tidsmssigtmed den period d jordbruketfrst kom till Europa. Senarekan man flja en andra vg avmigration, denna gng frnst, nrmare bestmt frnstppomrdet norr om Svartaoch Kaspiska haven, den skalladejamnakulturen.

Arkeologer har sedan lngevetat att det som brukar kallas

den snrkeramiska kulturenvar utbredd ver ett mycketstort omrde under neolitisktid, eller yngre stenlder. Denhr arkeologiska kulturen



har mnga gemensamma

drag. Till exempel nns storalikheter i keramikkrlensutformning och tillverknings-teknik, formen p stridsyxoroch gravskick.

Men arkeologerna har intekunnat enas om varden snr-keramiska kulturen uppstod.

Vissa har argumenterat fr attkulturen uppstod i sdraTyskland, och senare spreds

mot st. Andra har argumen-terat fr att ursprunget skulleskas i sdra Polen och ytterli-gare ngra forskare har pekatp jamnakulturen p stppen.

Nu kan allts denna gamlastridsfrga pltsligt f ett svar.Dna frn skelettbitar frn justdessa forntida kulturer gr attman med stor precision kankartlgga hur mnniskorna

och deras kultur har rrt sigfrn stppomrdena till norraoch centrala Europa.

r deten mycket spnnande tid attleva i; det som framstod som

science ction fr 30 r sedan

r numera mjligt.Inte nog med att generna

kan avslja hur frhistoriensmnniskor har yttat p sig forskarna kan dessutom bevisaatt den hr utbredningen frnst mste ha skett pltsligtoch i rask takt. Det r allts talom en massiv rrelse frn sttill vst.

Resultaten visar att mnni-

skor har rrt sig ver Europa,och d fr man frmoda attsprken har fljt med. Menven om inte ens den mestavancerade dna-forskningenkan hjlpa oss att avgra vilketsprk som mnniskorna talade

det syns tyvrr inte i

generna s nns sprketnd kvar, som rester i detsprk vi talar i dag.

En sak som indoeuropernaverkar ha talat ganska mycketom r jordbruket och allt somhar med odlandet att gra.I dagens svenska kan vi fak-tiskt hitta mnga av de ordsom indoeuroperna anvn-de nr de pratade om arbetet

ute p krarna. Svenskans ordker r direkt beslktatmed grekiskans agrsochlatinets ager, som vi ocksternner i lnordet agri-kultur. I det tidiga jordbruketi Europa rjademan jordenmed ett rder, som r en enk-lare sorts plog, och ordetrjakan jmfras med gotiskansarjanoch latinets arre.

Svenskans rdermotsvarasav fornnordiskans arr, ochternns ocks i mnga av deindoeuropeiska sprken tillexempel i latinets artrum,grekiskansrotron, forn-iriskansaratharoch litauiskans

Fakta:

Att rekonstrueraett sprk

Fr att bygga upp ett sprkbakifrn och kunna dra

faktiska slutsatser behvstid, omsorg och kunnande.S hr fungerar rekonstruk-

tionsmetoden:1) Jmfr de sprk som

i ljud, ordfrrd ochgrammatik visar pfal-lande likheter.2) Sammanstllsprkens likheter ochfrklara skillnaderom de visar sig regel-bundna.3) Undersk andra sprkfr att se om de visarsamma mnster.

4) Frklara regelbundnaverensstmmelser i ljud-system, ordbildning ochbjning och frsk frklaraskillnader. Man kan d rekon-

struera de sprkliga struktu-rerna i ett eventuellt gemen-samt ursprungssprk.Ur Sprktidningen 4/10

Utbredningen

mste haskett raskt,en massivrrelse frnst till vst


28/84 prkti ningen

TALANDE BEN

Om de frhisto-riska europernakunde tala, skullede troligtvis be-rtta om slitet pkrarna.



arklas vilket med all nsk-

vrd tydlighet visar att ordetvar ngot som fanns redan idet gemensamma ursprket.

Genom att jmfra olikasprk kan vi skala bort lagerfr lager i sprken, och avsljahur tidigare sprkstadier harsett ut. Det r sprkhistori-kernas bidrag i detta stora,tvrvetenskapliga projekt.

Och som sprkhistoriker

kan jag konstatera att mngaav de ord som vi harlyckats spra tillbakatill det gemensammaursprket stmmerganska bra verensmed den arkeolo-giska jamnakulturen:en nomadisk kultur med

boskapssktsel och inslag avenklare jordbruk.

Vi kan ocks rekonstrueraord fr olika boskapsdjur,som koroch oxar. Dessa djurtycks redan indoeuropernaha anvnt som dragdjur. Vikan rekonstruera ett ord frden anordning som anvndesnr man spnde djuren vid

vagnar och plogar: ordet frok. ven hr syns de indo-europeiska anorna i svenskan:

vi hittar ordets slktingar isvl engelskansyokesom isanskritsyugamoch latinetsiugum. Vissa mjlkprodukterkan ocks f en indoeuropeisk

version; surmjlk, smrochverbet mjlkar mjliga attspra. Likas nns hstar,froch herdari de frhistoriskamnniskornas ordfrrd, ochdet verkar som om de ocks

tog reda p frens ull. Vi hit-tar ocks ord fr att kammaoch kardaull, samt diverse

verb fr att vva, spinnaochsy. Indoeuroperna levde nra

sina djur och tog vara p bdemjlk och ull.

heller intefrmmande fr att terupp-nna hjulet. tminstone inte

som ord. Och detta r intres-sant nr det gller dateringenav det indoeuropeiska urspr-ket, eftersom det tyder p attdet mste placeras i en tid efter

att hjulet hade uppfunnits och p en plats dr man redanknde till hjulet.

Ett ord fr hjulkan vi alltsterskapa, och dessutom ordfr vagnar, hjulaxlar, navoch

skaklar en ganska detaljeradvagnsterminologi. Specikaord fr vagnens olika delarternns i s olika sprk somiriska och sanskrit, allts tv

SPRKTRDETP den indoeuropeiskastammen vxer mngagrenar. Hr syns ngraexempel p sprk ochsprkgrupper.

slaviska:ryska, polska,

tjeckiska

albanska

armeniska

grekiska

italiska:latin

romanska:franska,

italienska,spanska

baltiska:litauiska,

lettiska

vst-germanska:

engelska,

tyska

st-germanska:

gotiska

indiska:hindi,

sanskrit

iranska:persiska

germanska

indo-iranska

balto-slaviska

keltiska:iriska,

kymriska

nord-germanska:

norska, danska,

svenska,


30/84 Sprktidningen

sprk som aldrig sttt i nra

geogrask kontakt. Drfrkan man med stor sannolikhetanta att dessa ord hr till detgemensamma arvegodset.

Vagnarna tycks allts harullat i det gemensammaursprket, och r antagligeninte ord som har lnats mellansprken eller bildats parallelltoch oberoende av varandra.Kanske var det just denna

teknologiska utveckling somgjorde det mjligt fr indo-europerna att brja expan-dera vsterut ...

En annan central frga i denhr diskussionen r hsten.I ursprket hittar vi ord frhst,fl och att tmja. Man vetatt det har funnits vilda hstarp den pontisk-kaspiskastppen. Redan s tidigt som

frn 3 500 f.Kr. nns arkeo-logiska fynd som pekar p attman har haft tama hstar.Det nns ett mycket vl belagtindoeuropeiskt ord fr hstsom har bevarats i nstan alla

indoeuropeiska sprkgrupper.Bland dessa hittar vi latinetsequus, sanskrits avas, litau-iskans ava och forniriskansech. P urgermanska hette

hst *ehwaz(* fre ordet be-tyder att det r en rekonstruk-tion) och det nns bevarati islndskansjr. I svenskannns det hr gamla ordet frhst bevarat i det ovanliganamnetJoar, som p forn-nordiska betyder hstkrigare.Hsten har dessutom en viktigroll i rituella sammanhangi era av de ldsta indoeuro-

peiska kulturerna som viknner till.

allts inte ha satsat p fel hstnr de terskapat indoeurop-

ernas gemensamma ursprk.

Spren leder uppenbarligenfram till den stppkultur, somgenetikerna nu kan visa snabbthar spridit sig ver stora delarav Europa.

I s fall skulle dessa stpp-levande mnniskor ha talat ettsprk som ligger relativt nraden rekonstruerade modellen.Nr dessa mnniskor sedan

brjade sprida sig vsterut,

fortsatte de att tala sitt sprk och olika dialekter och

varianter av sprket mste hauppsttt ver tid.

Vi kan konstatera att bdede arkeologiska fynden ochgenetiken tydligt pekar p enmassiv invandring frn st till

vst fr ungefr 5 000-4 500r sedan. Och dessa invand-rare frn st kan mycket vl

ha varit talare av ett indoeuro-peiskt sprk.

Jenny Larsson r professori baltiska sprk och ordfrandei Sveriges unga akademi.

Fakta:

Indoeuropeiskordlista

ker: p mykenska a-ko-ro,p grekiska agros, p latinager,p sanskrit ajras.rja: gotiska arjan, latin arre.ok:engelskayoke,sanskrityugam, grekiska

zugon, latin iugumfr: litauiska avis,sanskrit avis, latin ovisull: litauiska vilna,gotiskawulla, latin lna

rder: latin artrum,grekiska arotron, litauiskaarklas, forniriska arathar

fornnordiska arrhjul:grekiska kuklos,sanskrit cakra,fornnordiska hvelhund:latin canis,grekiska kun, sanskrit v,litauiska uohst:latin equus, sanskritavas, litauiska avamus:latinms, grekiskams, sanskritm,

fornkyrkoslaviskamy,fornhgtyskams,fornnordiskams.ga: latin oculus,fornkyrkoslaviska oko,

litauiska akis, fornpreussiskaackis, sanskrit akra: latin auris, forniriska u,litauiska ausis, gotiska ausonsa:latin nris, sanskritns-, litauiska nosis,fornengelska nasu,modern engelska nosemoder:latinmter,sanskritmtar-, avestiskamtar-, forniriskamithir,

fornkyrkoslaviskamati,litauiskamotfader:latinpater, sanskritpitar-, grekiskapatr,fornhgtyskafater

Sprkhistori-

kerna verkarinte ha satsatp fel hst


31/84prkti ningen

3

EHWAZGNGG

Ordet fr hst harbevarats i nstanalla indoeuropei-ska sprkgrupper.Det urgermanska

ordet fr hst varehwaz.


32/84 Sprktidningen

. S brukarjag sga nr jag frelser. r jag p gott humrillustrerar jag med lite lagom Liding-surr pi:na fr att riktigt bevisa min tes. Men, precissom de esta tjusigt formulerade sanningar, r

ocks detta en med modikation. Fr nt folkhar alltid kunnat vara fula i mun.Lt oss ta oss till 1600-talet. Inte bara fr att svenskan

d klingade annorlunda och konstigt p ett spnnandestt, utan kanske mest fr att samhllet tydligt varindelat i nt folk och pbel, vilket gr mina reso-nemang s mycket lttare att flja.

Pbeln, de gjorde 1600-talet till det mustigaoch vulgra sprkets rhundrade. Rttsproto-kollen frn tiden r pepprade med pigor, sko-makare och annat lst folk som kallar varandra

fr hortutor, slapptaskaroch snorslevar. Och kerp bter.Men ven nt folk hade tillgng till sprkets skugg-

sida. Agneta Horn, en av det svenska samhllets allranaste ickor p den tiden, hade det denitivt. Grev-inna, barnbarn till Axel Oxenstierna och s smningomrik som ett troll. Men tidigt moderls och olycklig i elakaslktingars vld. Fr att bertta om sin svra barndomskrev hon en sjlvbiogra dr vi kan hitta en hel del min-dre vackra sprkprov. Behndiga bevis p att hg brdoch uppfostran inte vaccinerar mot sprkliga fulheter.

viljestark och envis person, vilket skertr en av anledningarna till att memoarerna innehlleren hel del verbala tjuvnyp och tergivna, utdragna grl.Mumma om man r ute efter lgsprk.

Nr det blir folk av dig, ditt slke, sblir mina skor nya, sger mostern till dentonriga Agneta, och kallar henne sedanfr ett ont asoch avskrap. Det var ju intes snllt. Ocks Agnetas pappa formu-

lerar sig s lagom artigt en kvll nr honstr och lagar mat: Det du lagar det msvinen ta och du sjlv, sger han. Sedanger han henne en lng utskllning.

Men Agneta r inte s mycketbttre. Tv pigor hon inte

gillade kallade hon fr ltt-frdiga horor. Nr hon inteville dansa med en ovlkom-men friare bad hon surt

skam g med honom, det vill

sga ungefr dra t helvete.Hon m ha frotterat sig med densvenska eliten i maktens allra vackrastesalar, men memoarerna r spckademed invektiv och elakheter. Hr hr manfolk kalla varandra frfrgiftiga klp,narrar, skvallerkrringaroch bytingar.Man ber andra dra till hlwitesochgerfaneni allt.

Jojo, s kunde det allts lta hos adelnp den tiden. Och det var ju trkigt fr

Agneta och hennes hushll att det lt sdr inom de stndsmssiga vggarna.Men det r spnnande fr oss, som kanlra oss lite om nt folks mindre na

vanor nr det gllde sprk.

J KARINMILLES

r docenti svenska vidSdertrnshgskola.

Karinshistoria

Fint fulsprk

Fult spk

inte bara fr pbeln



FOTO:M

ARTIN

STENM

ARK

vi vara rttvisa.I Agnetas memoarer kan manocks ltt lgga mrke till ett

drag i hgrestndssvenskansom kanske r mindre fr-

vnande: eufemismernaochde frsknande uttrycken. Dedr som liksom tassar p tkring det knsliga, som sgerlite mindre n man mste fratt kunna sga s mycket mer.

Som nr mostern miss-tnkte Agneta och fst-mannen fr att ha kuckelurat

innan brllopet.Och kan jag inte annat

tnka, n att i har sjlv mttevarit sdan, som i tnka ossbda till, frste fstmannenifrn. Den som sa det, hon vadet. P detta vis kallar manngon fr slampa utan att tadet fatala ordet i sin mun. Ommostern anvnde snajdigaeufemismer hon ocks eller

tog bladet frn munnen fratt besvara beskyllningen,frtljer inte historien.

Agneta lyckas ocks tecknariktigt fula portrtt av sina

vrsta ender, utan att an-vnda ngra grvre ord. Hen-nes faster Ebba, som genomren plgade henne med svlstryk och bannor som hrdatyglar, skulle mycket vl ha

kunnat f en hel del mindresnygga knamn. Men endasten gng kallar Agneta henneelak, och aldrig ngonsinfr Ebba ngot annat epitetnfru. Fru Ebba hit och fruEbba dit. Men att den dr fru Ebba r en riktig sat-krring, det framgr nd med all nskvrd tydlighet.

knyta ihop det hr. Ju nare folk, desto naresprk var det inte s jag brukade sga? Jo, men man

brukar ocks sga att sknheten sitter i betraktarensga. P liknande stt ligger nog den sprkliga tjusig-heten mer i lyssnarens ra och mindre i sprket i sig.

Vi tycker det r nt som sgs av dem vi tycker r na ochfrmer.

Fint folkkan ocksbehva

frsvara sigi en verbalduell

Men ocks nt folk anvnder alltsfult sprk. P 1600-talet och i dag. Sklart. Fr nt folk r ju ocks mnni-skor. Som kan behva frsvara sigi en verbal duell eller dnga till en ende

med ett saftigt invektiv. Och som nr detbehvs kan frvandla fult till nt lindain tarvligheterna s att de nstan intesyns men likafullt knns. D slipperman bterna.


34/84

rtrttPortrtt

Ingentingkan varafalskt p

teatern, fr

den r redanfalsk


35/84

TEXT: MONA BLSJ

FOTO:HENRIC LINDSTEN

/LINDSTEN & NILSSON

Skdespelarenoch regissren

tar i s honspricker. Honkan vlja bort

vardagssprk,fr det r inte

vardag. Detr teater.

R

igtsprk


36/84 Sprktidningen

Gunilla Rr ut sig sjlv tillen annan typ av kropp menven till en annan typ av taloch text:

Jag brukar sga: I brjanvar ordet, men jag mste ocksbli kttet som gestaltar ordet.I bsta fall kan det g att hitta

en gestaltning som lmnar migoch gr in i ngonting bortommig. Men jag r nd alltiddr s det kan jag inte kommaifrn.

Gunilla Rr r ocks regis-sr, och har varit adjungeradprofessor i scenisk gestaltning

vid Gteborgs universitet.Hon ser en tillbakahllen trendi dagens teater.

Skdespelarna sittervldigt stilla. De anvnderinte kroppen i ondan. Oftafrstrks skdespelarnas talmed sm mikrofoner.

Gunilla visar med handenhur mikrofonen brukar sittaliksom tejpad vid munnen.

Det hr gr att mnga ungaskdespelare i dag r jtte-rdda fr att ta i eller ver-driva. Det r det vrsta de vet.De tycker att det r falskt.

Gunilla Rr har sjlv ingaproblem med att ta ut svng-arna.

Ingenting kan vara falsktp teatern, fr den r redanfalsk, om du frstr vad jag

menar. Fr mig r teatern enlek som bygger p lgn och

Det var ocks intressant,fr vi vill ju kommunicera pteatern, men nr det var en slng monolog blev jag tvungenatt pausera och vnta in, somom publiken ibland svarade p

vad jag sa. Fr annars gick detfr fort!

Gunilla Rr hade tidigareinte riktigt frsttt att mankan g s lngt med sprket.

Upptckten gjorde henne glad,efter alla r i yrket.

Jag roade mig med atttnka p ldre skdespelareoch en gammal teatertradition.Jag hrmade vldigt mycketinnan jag hittade mitt eget sttatt gra det p.

Hrmning r ju ocks enform av dialog med frlagan.Gunilla Rr talade med

sdana storheter som KeveHjelm och Margareta Krook. De hade ju mycket mer

timbre.Hon fr detta ursprungligen

franska ord, som betyderungefr klang, att vibrera ochlyfta i rummet nr hon illustre-rar det.

skriver pjserna

har klanger att frmedla tilldem som ska framfra stycket.Hr kommer vi in p

Kristina Lugn. Gunilla Rrspelade senast hennes pjs

Stulna juveler. Kristina Lugn r fantas-

tisk att jobba med p scenen,fr hon skriver inte vanligarepliker hon skriver lyrik. Sdet r stora buketter av lyrik

och aforismer som man skafrska gra om till en replik.Ibland tror Gunilla Rr

att publiken mste sl dvrattill nr de ser en Kristina Lugn-

Portrtt

frstllning, s jag har ingaproblem med verdrifterna.Men det r vl fr att jaghar en annan tradition ochocks en annan lust.

synstydligt i Gunilla Rrs

gestaltningar, bland annat

den av kulturpersonlighetenGertrude Stein. I pjsenmed samma namn hll honpubliken i ett jrngrepp meden obarmhrtigt distinkt dik-tion, med ett extremt precistoch musikaliskt sprk.

Det r intressant att du tarupp Gertrude Stein, fr det rdet exemplet dr jag har vgatexperimentera mest med

sprket, med volymen, medfraseringen. Med att vga varas stor att rummet nstan bris-ter. Det hr ju ihop med Ger-trude Steins personlighet. Hontrodde att hon var Napoleon!

Som Gertrude Stein sgGunilla Rr ingen anledningatt fega, och d ck hon ockskontakt med det som hon trorr urcellen till teatersprket.

Det r ett frhjt sprk.Inte bara vardag och naturligt.I frestllningen om Ger-

trude Stein stod hon ocks heltensam p scenen.

SKRIET

Gunilla Rr visarhur frtvivlan ter sig

fr Marianne Goldman(till vnster) ochGunilla Bothius

(mitten) i Selmassalong.


37/84prkti ningen

7

Sprktidningen 37

Fr mig r

teatern en lek sombygger p lgn

och frstllning,s jag har inga

problem

medverdrifterna


38/84 Sprktidningen

pjs, fr de orkar inte ta in alltext. Men som skdespelaremste Gunilla nd framfraallt.

D kan jag med kroppenfrstrka med en gest och visa:nu r det positivt det jag pratarom, och nu r det negativt.

IStulna juvelerfanns enscen dr Gunilla skulle frframotspelaren Jakob Eklund.

Han talade oavbrutet,medan jag inte talade alls.nd hade vi en vldigt spe-ciell dialog. Alla mina svar tillhonom var fysiska. S dr

jobbar vi mycket p teatern.Kroppens sprk r dock inte

viktigare n textens sprk,menar Gunilla Rr. Det rkombinationen som blir viktig.

Talet och mimiken i kom-

bination med resten av krop-pen kan ocks uttrycka detsom kallas undertext. Ngotsom diskuteras en hel del pteatern.

Om jag sgerJag lskardig, s kan jag sga det som om

jag menar det, jag kan sga detsom om jag inte menar det eller

jag kan sga det som om jaghatar dig.

Man kan allts experimen-tera med vad texten betyderom man lgger en delvis annaninnebrd under texten.

Jag tittar p folk p stan,och ser pltsligt en kvinnasom grter och en man somomfamnar henne, och jag vetinte varfr hon grter. Sedanhr jag att de pratar om ngotpositivt som har hnt. Det

frsta du tnker behver intealltid vara det korrekta.Som regissr r Gunilla noga

med att inteanvnda ord sombeskriver knslor.

Vi regisserar inte varandramed adjektiv, till exempel. Vianvnder verb. Jag sger inte:

Du diskar, du r jtteledsen,och han kommer, och d skadu tala om fr honom att duknner att du vill att han ska

vara hr.Hon spelar ver med darr p

stmman. I stllet sger jag: Du

diskar, han kommer och d skadu frska f honom att stannahr.

mngarster, och det r krvande attf fram alla nr replikerna skata gestalt p scen eller lm.

Att lsa manus r sllansom att lsa Edith Sdergraneller Karin Boye, nr texten rs mttad att jag bara njuter avatt f ta den i munnen.

Ibland lter alla rster i

manuset likadant. D msteskdespelare och regissr tareda p om rsterna verkligenska lta p samma stt nrde framfrs eller om de skasrskiljas.

Detta gller frsts ockslmmanus, och mrktes

bland annat nr Gunilla Rrmedverkade i lmen En gngom ret, med manus av Gorki

Glaser-Mller. Replikerna dr var intestora eller mrkvrdiga. Det

var vardagsrepliker. Men detvar nd repliker som jagtyckte att jag ville sga. Minmanliga motspelare, dremot,

valde att ta bort repliker helatiden. Dr hade vi helt olikastrategier.

Filmens vardagsrepliker

utgr en stark kontrast motreplikerna i till exempelgrekiska tragedier eller iShakespeares dramer, ppekarGunilla Rr.

Portrtt

Dr fr man kmpa somen galning med sprket, medmelodin och med Vad betyderdet hr? Det kan vara sju tta

rader som egentligen betyderen enda sak.D fr Gunilla tnka mnga

varv innan hon kommer framtill hur hon ska sga det s attpubliken frstr vad hon sger.

Det r lite som hos Kris-tina Lugn du kan fastna i

blomsterprakten.Det gller att inte bli frfrd

av manusets sknhet, som man

till varje pris vill frmedla tillpubliken. D blir det bara: h vad sa

hon? Det var s bra! Den somlyssnar vill sitta och skriva ner



varenda rad nstan. Det blirfr svrt.

De riktigt vardagligapjserna erbjuder motstnd

p ett annat stt.Till exempel var GunillaRr och Johan Rheborg frsex r sedan med i pjsenMellanrum, skriven av JonasKarlsson.

D hll vi p att bli van-sinniga. Jonas Karlsson r

vldigt skicklig p mngastt. Han r gammal klarinet-tist, och det knns, fr det r

som en fuga. Det r sprkligtvldigt avskalat och rytmiskt.Det var mycket Va? Vad sadu nu? Sa du nt? Nej.Knackade det? Men det r

ursvrt att lra sig utantill.Ursvrt!

Som sagt, teater handlarmycket om det som inte speg-las i ord. Och blir sprket fravskalat r det inte ltt att ffatt i det dr osagda.

Det r svrt att hitta nyaundertexter nr man ska sgaVa? hela tiden!

Mona Blsj r forskare vidInstitutionen fr svenska ochflersprkighet vid Stockholmsuniversitet.

Gunilla RrFdd:1959 i Bromma,Stockholm.

Pjser i urval:Jonas KarlssonsMellanrum(2009), MartyMartins Gertrude Stein(2011), Kristina Lugns Stulnajuveler(2013), Ingmar Berg-mans Hstsonaten(2014).Som regissr (urval): JessicaZandnsMin mormor Gladys(2010), Karin ThunbergsFelicia frsvann(2013).Filmer i urval: Susanne Biers

Freud flyttar hemifrn (1991),Gorki Glaser-MllersEn gng om ret(2012).Aktuell: Sommarpratari radions P1 22 juli.

Jag brukarsga: I brjan

var ordet,men jag mste

ocks blikttet som

gestaltar ordet

OBESKRIVLIGT

Gunilla Rrvill inte ha knslorna

skrivna p nsan.


40/84 prkti ningen

Vrtvanligasteovanliga

ordTEXT: LARS MELIN



tolkas som och eller att:Det r

dags sova nu;Du fr nog lov komma nu; skiljas e d ensmula.

Det skapar rttstavnings-problem.

Men det kan vara minst likaklurigt att placera och i rttordklass.Svenska Akademiensordlista, SAOL, anger tillexempel att ochr en konjunk-tion, det vill sga ett ord som

relaterar satser eller delar avsatser till varandra. Ordlistanmrkar det faktum att ochintes sllan r preposition.I uttryck somgin och tonicoch korv och brd r det frstaordet viktigast och det andraen bestmning, som igin medtonic och korv med brd.

Detta visar att inte ensbetydelsen av och r sjlvklar.

Det r normalt bara juristersom r medvetna om att ochibland betyder eller:Fakturorattesteras av ordfrande ochkassr. Nej, man tnkte nog

Ett ordsom

ochborde varaltt attstava,uttala

ochanvnda.Men det r

det inte.

p svenskar i genomsnitt tre procentav orden och. Till och med p

I

runstenar r ochdet vanligasteordet, s det r inte frga omngon modeuga. Och treprocent r mycket; 99,9procent av alla ord nr inte enspromillenivn.

Detta innebr allts att treprocent av orden i en normal-text har en helt bisarr stavning:ljudet kstavas ch.

I andra sammanhang stavasljudet kmed bokstaven k.Ibland stavas det med cellerck. Det kan ven stavas med

bokstavenxfr att tergeljudfljden ks. I vissa ord, somchiantivin, stavas k-ljudetocks med ch men sdanaudda inlnade ord bortser jagfrn hr.

upp ordet ochiSvenska Akademiens ordbok,SAOB, fr man veta att detunder lng tid fram tillmitten av 1700-talet fanns ettotal konkurrerandeoch-stav-ningar: oc, og, ogh, ock, ok, och,okk, , g, kk, ogh med era.

Varfr justochvann framgrinte av SAOB, men den troligaorsaken r att det sg lite lagom

tyskt ut under en tid d tyskavar prestigesprk.Inte ens uttalet av ordet

ochr sjlvklart, men absolutvanligast fr ett obetonat ochr ett kort -ljud. Det skaparnsta problem. Ochuttalasallts precis som det tredje

vanligaste svenska ordet, atttminstone nr det gller det skallade innitivmrket att(det

attsom stts framfr innitiv-formen av verb, som i att sova,att komma, att d). Nr ngonuttalar fljande meningar rdet klurigt att veta om ska

av orden i en normal text psvenska r och. Det innebr

att det r svenskansvanligaste ord.

Den hrtexten r dock

lngt ifrn normal.Hr frekommer

ordet ochhela 7 %


42/84 Sprktidningen

inte att det skulle behvas tvnamnteckningar.

ochhllerkanske p att rmna nu. Mendet nns er knepigheter medordet. Hur fungerar till exem-pel ochhr: Och ickan hongick i ringen. r det en huvud-

satsinledande partikel? Ellerhr: Var snll och kom!roch:et i detta fall en subjunk-tion(det vill sga en konjunk-tion som inleder en bisats)?

Och hur fungerar ochi enreplikvxling som denna:

Nu r jag trtt p de hrdumheterna.

Och?r ochen interjektion hr?

Det sista exemplet skulleocks kunna vara en avgram-matikalisering, det vill sgaett simpelt formord som ochhar graderats upp till ettbetydelsebrande ord medden kraftfulla innebrdenSkiter vl jag i!Fr ochtycksingenting vara omjligt.

kluriga funktio-

ner r det frsts fritt fram attanvnda ochi vitsar. UttrycketKvinnan ska st vid spisen ochfda barn r en sdan. Striktenligt ngon nattstnden ideo-

logi har kvinnan tv uppgifter:matberedning och barna-

fdande.

IKvinnan ska st vidspisen och fda barn ska-par och en aspektrelationmellan de tv verbfrasernast vid spisen ochfda

barn. Handlingarna pgrsamtidigt och utdraget,

precis som i uttryck som detstr och vger, hon stod ochfunderade. Drmed tnkskvinnan ha uppskt spisen

fr att dr nedkomma med enarvinge. Mttlst roligt.Men frn skmt till djupt

allvar. Kanske r och till ochmed ett farligt ord! Jo, mankan gra fel, och inte vilkasprkfel som helst, utan tungsprkkriminalitet: bryta motregler om symmetri och omattributets rckvidd.

Rckvidden r ett osynligt

fel, det vill sga f uppmrk-sammar det problematiskamed frasengrn chartreuse ochkonjak. Men teoretiskt skulleattributetgrn kunna strckasig ver och:et och ange venkonjakens frg. S uppfattas

ju frasen alla mina urblektatrjor och skjortor. Troligenhandlar det om bde trjor ochskjortor som alla r urblekta.

Vi mste allts vara aktsammap hur lngt ett attribut kanstrcka sig.

Besserwisserlingvistik!fnyser sprkliberalen. Men

vad hnder nr arvtanten i sitt

testamente lter Ensamma

kattstiftelsen f halva aktie-depn och Koh-i-noor-dia-manten? Troligen ryser vi vidtanken p att denna legenda-riska delsten ska klyvas i tvhalvor. Men hellre det n attkattstiftelsen ska f hela, somdet ju blir om halva inte frstrcka sig ver och:et. Men

vad sger Kattstiftelsensadvokater? Vakta dina och

tminstone i juridiskadokument!

hellerngot att leka med. Regelninnebr att ochska samordnasatser och satsdelar av sammaslag. S hr ska det fungera:

Jag tror att Rembrandt ochRubens (tv nominalfraser)mlade och slde (tv verb-

fraser) tavlor och att de drogin stlar p sin business.I detta exempel samordnas

dessutom tv att-satser:Jag tror att och att de

Symmetrifelinnebr alltsatt man samordnar fraser somr olika:

Kirurgen hade glmt vilkennjure han skulle ta och

journalen hemma.

Hr samordnas en sats(vilken njure han skulle ta)och ett substantiv (journalen).

Med sitt skarpa intellektoch skalpell lste hanproblemet.Sittpassar bra till intellekt

men mindre bra till skalpell nd samordnas frasernamed och. Dessutom har skarptv betydelser, trots samord-

ningen.Patienten vaknade urnarkosen och till insikt omDen Svenska VlfrdensVlsignelser.

Kanske roch

till ochmed ettfarligt ord!

FLER VANLIGHETERI SVENSKAN

Vanligaste ordet r allts och.

P andra plats kommer ioch attr det tredje vanligaste ordet.Vanligaste bokstaven r e, som utgrtio procent av alla tecken. Tva r a

och trea n. Det vanligaste skrivtecknetr punkt. Komma och kolon r tvaoch trea. Vanligaste kombinationen

av tv ord r det r. Vanligasteversal r D. Tva r M

och trea r H.


43/84prkti ningen

4

Vaknafr olika betydelsertillsammans med de tv prepo-sitionsfraserna ur narkosen

och till insikt som samord-nas.

lnge sett milt p symmetri-felen, men modernare under-skningar av hur lsarei testsituationer reagerar pfelen stmmer till viss efter-tanke. Det r stor risk att felenfrvirrar lsaren, sinkar

lsningen och frsmrarfrstelsen. Orsaken r att

ord kan stlla till meds mycket elndesom just och. Fr-

gan r om det intep det viset r vrtovanligaste ord.

S fr skerhetsskull: undvik och!

Det nns massor avandra ord.

Lars Melin r docenti svenska och populr-vetenskaplig frfattare,

senast med Money talks,Morfem frlag, 2013.

och:et vckerfrvntningar om enfortsttning som aldrig kom-mer. Och:et lmnar besviknaoch frvirrade lsare i sitt spr.

Visst r det ofta knepigt medord. Men det r ovanligt att ett

MER MELIN!

Om du r nyfiken punderskningen om sym-

metrifelen, ls Lars Melins

uppsats Symmetrimysteriet.Ett fall fr sprkpolisen,2008. Den kan laddas ner

frn Larsmelin.se.Ochp sid 13 kan du

lsa en intervjumed Lars.


44/84

Nr ngoti Sverige inte

fnns p

fnska skersverigefnskannya vgar.TEXT:RIINA HEIKKIL

INTERVJUER: WIVAN NYGRD-FAGERUDDFOTO: HENRIC LINDSTEN/

LINDSTEN & NILSSON

Sv

en

ska

p

Sprktidningen


45/84prkti ningen

5

finska


46/84 Sprktidningen

landsting,s den nska sprkvrden iSverige har byggt ett nytt nsktord: maakrjt. Fr de nnarsom bor i Sverige mste kunnatala med varandra p sitt egetsprk om svenska samhlls-fenomen. Men nya nska ord,fr viktiga svenska freteelser,uppstr ocks spontant.Systembolaget fr kort och

gott hetaSysteemi.Systeemioch liknandeuppnningar kallas svecismer ord eller uttryck som r lnadefrn svenskan, i mer ellermindre nskanpassad form.Finsksprkiga i Sverige lnarltt in svenska ord, srskilt italsprket, och i takt med attsvecismerna ser dagens ljus

blir ocks den nska som talas

i Sverige mer och mer olik dennska som talas i Finland.

avnska kallas vanligen sverige-fnska inte att frvxla medfnlandssvenska, som r denvariant av svenska som talasi Finland. Och i sverigenskaninfrlivas allts ord som speg-lar det svenska samhllet.

Finsk sprkvrd vill grna attdet nska skriftsprketi Sverige ska hlla sig s nranskan i Finland som mjligt,och har som uppdrag att bland

annat erbjuda nska termer frde svenska samhllsfenomensom saknar motsvarighet

i Finland. Ordet maakrjt,r ett exempel p detta. Det rett versttningsln med ordetmaa som betyder land ochkrjsom betyder ting.Det r drmed ett sverigensktord, men inte en svecism.

Svecismerna stter manfrmst p i talsprket, och drfrekommer de inte bara somenstaka ord, utan blir en del

av hela det nska sprksyste-met. Man kan jmfra med demnga engelska lnord somkommer in i svenskan, ochsom d anpassas till svenskanssystem av bjning, stavning ochuttal.Babyblev bebis, babies

blevbebisar.Men till skillnad frn engel-

skan och svenskan r nskan etts kallat agglutinerandesprk.

Det innebr att man i hgregrad n i till exempel engelskaoch svenska anvnder sig av

bjningar som fogas till ordetsgrundform. P s stt bildaslngre ord i sprket, som hr:

tehd ilollaatt gra ngot med gldje

P ordet ilo, gjdje, har man

hr hngt adessivndelsen-lla.Adessivr ett kasus, ochmed det kan man uttrycka medvadman gr ngonting, drsvenskan i stllet skulle ha eraord, som i detta fall allts pre-positionen med. Finskan har14 kasus eller 15 beroende phur man rknar som bidrartill den rika bjningsoran.

Den mer korrekta nska

formen av tehd ilolla skullevara tehd ilomielin, att graglatt, medan anvndningen avadessiv i tehd ilolla avsljardet svenska inytandet: man

AavaFrisk, 15 : Vi flyttade till Sverigenr jag var tv r. Minmamma r finsk ochmin pappa svensk, shemma talar vi bdasprken. Jag gr i nian

i Sverigefinska skolan.Vi har finsklektion tregnger i veckan, menandra lektioner r mestp svenska. Nstanalla lrare kan finska,och man fr anvndafinska lrobcker. Menjag anvnder svenskafr jag ska ju g isvenskt gymnasium.

I skolan pratar jagblandat med alla.Utanfr blir det meruppdelat. Jag frskervara noggrann medfinskan, men hittar jaginte det finska ordettar jag ett svenskt ochgr det finskt. Somnr skolans stafettlagdeltog i en tvling i

Helsingfors. Stafettheter egentligen vies-tijuoksu p finska, menjag sa stafetti.

Alla skollov r jag iFinland. Det r mysiga-re dr. Jag har mngakompisar som har botti Sverige, och gtt imin skola tidigare. Jagknner mig hemma i

bda lnderna, men jagsaknar alltid ngot.I Sverige vill jag hem tillFinland, och i Finlandvill jag hem till Sverige.


47/84prkti ningen 7

Le

mp

i

FINT

FINSKT ORD:Lempi, som

betyder krlek.


48/84 prkti ningen

Kes

a

ilt

FINT

FINSKT ORD:Kesilta, som bety-

der sommarkvll. Det

frflyttar mig till mor-

mor och barndomenssommarngar.



har versatt prepositionenmed adessivndelsen.

Lnge var det en benhrd

princip i nsk sprkvrd atthelt avrda frn den hr typenav uttryck. Men den nskasprknmnden, det statligaexpertorgan som i Finland gerrekommendationer om sprk-

bruket, har mjukat upp linjenp senare r. Frn r 2003 kanman sga teen ilolla, jag grdet med gldje, med sprk-nmndens vlsignelse.

n-landssvenskar ker tunnelbana.Och i Stockholm heter det ju

just tunnelbana, inte metrosom i Helsingfors. Den sverige-nska sprkvrden rekommen-derar att man anvnder ordetmetroeller maanalainen(somr en direktversttning avengelskans underground), men

mnga sverigennar anvndertill vardags helt enkelt ordettunnelbana, eller mjligentunnelpaana, som med ltthetfogar in sig i nskans uttal och

bjningar.Ett annat frdmedel, vars

namn har lnats rakt av ini det sverigenska talsprket r

pendeli, pendel, fr pendeltg.Man hr till exempel ofta:

M meen pendelillJag ker med pendeltg

nnu oftare kan man dock hraen sverigenne sga att haneller hon tarpendeln, hellre nker med:

M otan pendelinJag tar pendeln

Detta r nnu mer svensk-anpassat, eftersom man inlandsnskan inte tarett frdmedel. I detta fall har

ocks ndelsen -nlagts tillpendeli, en ndelse som angerkasuset ackusativ och anvnds

fr ett objekt i bestmd form.Tunnelbanan och pendelnleder kanske fram till barnensdagis ett annat typiskt ordsom hr det svenska samhllettill. Ordet fungerar bra nrnskans ndelser ska hakas p.En nsktalande frlderi Sverige kan mycket vl sga:

Nyt lhdetn dagikseen

Nu ska vi g till dagis

Och p dagis ter barnen oftamellis, mellanml, och det grocks bra att servera p sverige-nska:

Haluatko mellist?Vill du ha mellis?

Mellisi den hr meningen har

frsetts med den nska parti-tivndelsen -t.Partitivangeratt det handlar om en del av enstrre helhet (en portion).

Men ibland mste manstanna hemma eftersom barnetr sjukt, och i Sverige fr mand vabba. ven det ordet fogarenkelt in sig i en nsk bjning:

M vabbaan huomenna

Jag ska vabba i morgon

Hr r vabbabjt med n-delsen -an, som anger frstaperson singular i enlighetmed subjektet m, jag.

De hr smidiga frkort-ningarna vlkomnas i sverige-nskan, men de ofrkortadeformerna r svrare. Svenskasammansatta ord, som daghem

och mellanmlblir otympligaatt anpassa, eftersom de redanlnga sammansttningarna

blir nnu lngre nr de nskabjningarna lggs till.

Pekka

Heino, 53 : Nr mamma och jagflyttade frn bo tillNorrkping var jagnio r. I skolan fickjag hemsprksunder-visning i finska, menhemma vergick vi tillatt tala svenska. I ton-ren mrkte jag att jag

mste gra ett val omjag inte skulle tappafinskan. Jag valde atthlla den kvar, fr vikte till Finland varjesommar, och jag villekunna prata finska medmormor och kusinerna.Att kunna tv sprk harsedan gjort det lttarefr mig att lra mig

flera sprk.Numera talar jagfinska bara sporadiskt.Det kan bli ngra ordmed ngon kollega ifrbifarten, fr att mankan och br. Jag tittarp finsk tv ibland ochs frsker jag lsa enbok per r p finska fratt ge sprket nring.

Sofi OksanensPuhdis-

tusp originalsprketvar en stor lsupp-levelse.

Min finska r intes bra som jag skullenska. Och ibland blirdet fel. Som nr jagtalade med en kompisp jobbet och bad omen vink. Anna hintti,

sa jag. Menhintti

pfinska betyder intevink utan bg. Denfelsgningen kan jagbjuda p!


50/84 Sprktidningen

Nr man vl lmnat in ungenp dagis och kommit till sinarbetsplats, tar andra typiskt

svenska aktiviteter vid. Dessamste ocks inlemmas i detnska sprksystemet. P kontori Sverigekarman utan urskill-ning, och p mnga arbetsplat-ser kan man hra:

Mennn fiikalleVi gr och fikar

Men nr man sedan p sverige-

nska ska specicera vad detr man ternr man kar kandet bli problematiskt. Frledenrull- i svenskan kan ibland

vilseleda sverigennar. Denska orden kretorttu, rull-trta, liukuportaat, rulltrappaochpyrtuoli, rullstol bliri mnga sverigensksprkigastal lite fel. De brjar, eftersvenskt mnster, i stllet sga

rullatorttu, rullaportaatochrullatuoli. Dr r svenskaspverkan ganska stark.

Det r dock inte helt ovanligtatt orden med rull-frledanvnds ven i Finland.Kieli-toimiston sanakirja r titelnp Institutet fr de inhemskasprkens omfattande nsk-sprkiga ordbok, och den har

bde rullatuolioch rulla-

portaatsom uppslagsord, menmed anmrkningen att detr bttre att anvnda ordenpyrtuolioch liukuportaat.Svida man inte med rulla-tuoliavser det traditionellasterbottniska hantverksred-skap som behvs nr man skaspinna garn i vstra Finland,frsts.

Det blir ibland uppenbart att

sverigenskan och nlands-nskan inte r helt lika. Ensverigenne ville till exempel

bertta fr en person p beskfrn Finland att hon hade gjort

en kupp. Men p nska blev detngot annat n det hon avsg:

Me tehtiin kuppiVi gjorde en kopp

Finskans kuppihar ingentingmed svenskans kupp att gra,utan betyder allts kopp. Dethnder att sverigennar tar tillde hr direktversttningarnanr de inte hittar ett lika enkeltoch smidigt stt att sga sammasak p nska.

Men smidigheten kan frstsbedra frstelsen, och kaantalet missfrstnd. Sprk-

vrden jobbar drfr med attutveckla det nska sprketi Sverige i en riktning som inteska skilja sig fr mycket frnnskan i Finland.

P samma stt jobbar tillexempel nlandssvenskasprkvrdare med att hlla den

svenska som talas i Finland snra den svenska som talas iSverige som mjligt. Mnga skalladenlandismer uttrycksom r unikt nlandssvenska frsker man undvika, liksom

vissafennicismer sprkdragsom beror p nskt inytande.

Och ett syfte med den hrtypen av sprkvrd r attmodersmlstalarna p var sin

sida stersjn ska kunna frstvarandra.Men nr ngon yttar till ett

nytt land, fullt av landsting,dagis, kabrd och kupper, rdet inte konstigt att sprketocks hnger med.

Riina Heikkil r sprkvrdarei finska p Sprkrdet vidInstitutet fr sprk och folk-

minnen.Detta r en bearbetad versionav en artikel som tidigare harpublicerats i Sprkbruk(www.sprakbruk.fi).

TanjaLorentzon, 43 : Jag r fdd i Sverige,i Botkyrka, och taladebara finska tills jag varfyra eller fem r. Nrpappa lmnade familjen

fr en annan kvinna,beslt mamma att viskulle tala svenska.Hon tyckte att det varbst s. Det skulle graoss riktigt svenska.

Sedan glmde jagfinskan. Det har variten stor sorg, och jaghar frskt terervrasprket. Jag brjade

plugga finska puniversitetet sam-tidigt som jag gick pscenskolan. Folk sa tillmig att finskan skertfinns kvar dr, att denbubblar fram. Men detgjorde den inte. Detkom ingenting!

nd var vi i Finlandvarje sommar, och

jag lekte med minakusiner p finska.Men nr barn lekerbehvs det inte mngaord, och med minasystrar pratade jagbara svenska. Nr jagtrffar mina slktingari Finland umgs vinumera p svenskaeller engelska. Tyvrr.

Jag r ju varken svenskeller finsk utan sverige-finne. Sprk och iden-titet hnger ihop. Jagsaknar finskan.


51/84prkti ningen 5

Lintu

FINTFINSKT ORD:Lintu, som

betyder fgel.


52/84 Sprktidningen

lyfter fram evigt vrdefull sknlitte-ratur ur halv glmska. S r det i rmed Lars Ahlin, fdd 1915 ochkanske den frmsta i vad som

ibland kallas arbetarfr-fattarnas andra generation.Lars Ahlin skrev de esta av sina romaner

och noveller mellan 1943, d han debuterademed Tbb med manifestet, och 1961. Hanhyllades ofta fr sitt sprk. Lars Ahlins varma,rika sprk sveper lsaren oemotstndligt med sig,frfr honom, fr bort honom, bddar honom in i gldjeoch trygghet, skrev en hnfrd Olof Lagercrantz i sinrecension av Lars Ahlins kanske mest bermda roman,

Natt i marknadstltetfrn 1957. (Lgg mrke till att

Olof Lagercrantz sextio r fre henogenerat anvnderhan som knsneutralt pronomen!)

sprk i dag? Kan vi lsa det som sam-tida, eller tvingar oss sprkhistoriens gng att forceraett tidsraster innan vi sveps med och bddas in?

Sprkhistoriker nu fr tiden ser grna 1945 som ettgrnsr fr den moderna svenskan. Ja, alla rtal rnaturligtvis ungefrliga. Den storaSvenska Akade-miens grammatikfrn 1999, som har till uppgift att

beskriva det moderna svenska standardsprket i tal

och skrift, frstr det som svenskan under 1900-taletsandra hlft. r 1945 beslutar Tidningarnas telegram-byr att avskaffa verbens pluralformer i sina telegram(de allierade vann kriget, inte vunno), Expressen medsitt raka kvllstidningssprk r ett r gammal, Pippi

Lngstrump ligger frsk p bokhandels-diskarna, Povel Ramel har precis slagit

igenom med sitt vanvrdiga ordvrng-ande och i den litterra hg-

statustidskriften BLM har fr

frsta gngen ertalet dikterett modernistiskt formsprk,utan rim och meter.

Andra till exempel jagsjlv fredrar dock ren

omkring 1970 som skiljelinje.Du-tilltalets genombrott, rrelsen

mot ett intimiserat och frenklat myn-dighetssprk, den stridare strmmenengelska lnord och en del annat skullemotivera grnsdragningen. En del frsk

med studenter tyder ocks p att texterldre n 1970 uppfattas som sprkligtlderdomliga, men inte de drefter.

prosa frn 1940- och50-talet r ett bra test. ldrad ellersamtida? Frst mste d sgas att Ahlinssprk har en del drag som var sregnaocks fr hans egen tid. Han ville inteskriva s kallade illusionsromaner, drlsaren kliver in i en ktiv vrld utan fr-

behll; han ville fra dialog. Lsaren skavara medskapande i den berttelse somvxer fram. I munnen p sina roman-gurer lgger drfr Lars Ahlin ord ochformuleringar som bryter all realism.

M OLLEJOSEPHSON

r professor inordiska sprkvid Stockholms

universitet.

Olles stilSkiljelinjer

Vrt dagliga tal blir

daterat en vcker dag


53/84

FO

TO:JO

H

AN

BERG

LIN

G

Tolvriga Zacharias iNatt i marknadstltetfr exem-pelvis formulera sig som en vuxen: Han visste att hanredan hade frlorat mnga ord och gjort andra omjligafr sig och att ter andra levde ett falskt liv. Det pgick

ett stndigt inbrdeskrig inom honom, dr ord drpteord. Kanske ngot angelget ord avled varje dag? D vardet ngot angelget i hans liv som avled.

Men illusionsbrytande berttarteknik nns ocksp 2010-talet. Det r i stllet det mer realistiska sprk-skiktet som frserNatt i marknadstltetmed smrrelderdomligheter. Ord och vndningar kan vara hm-tade frn ett vardagssprk p

vg bort.Det r sllan vi i dag

klarar skivan, slr en vals,

slr ett frskochfrskerhlla korpgluggarna ppna.Hur ofta stoppar vi ns-duken frankt i ckan, klararbestllningarna prompt, rp smkitsligt humr, tyckerngon r n vrreeller und-rar vad man i all sin dar skasga? Nr hrde ni sist omngons svraste prs, elleratt ngon slt sin part(inte

andel)? Vem sger det drr ingen sak fr dig och inteingenting fr dig? Nr hadedet inte frslagit (interckttill) fast vi tagit i med sam-fllda (integemensamma)krafter?

Vart och ett fr sig ruttryck av detta slag intekonstiga, svrbegripligaeller ens otidsenliga. Men

nr de fyller sida efter sidaskapar de distans till dagenslsare. De hr till ett skikt avordfrrdet som hela tidenfrndras: dagligt talsprk,men inte de allra mest cen-trala och hgfrekventa ordenoch uttrycken. Visst frstr

vi alla i all sin dar, och visstkan vi tnka oss att sga det.Men en vacker dag (fr att

ta en annan vardagsfras)klingar det nd en smulagammaldags.

1957 rs svenska r inte2015 rs.

Det r sllan

vi i dagklarar

skivanellerslr en vals

Olof Lagercrantz blndades av ett sam-tida, mycket folkligt, levande talsprk

som smltes samman med det sregna,hgstmda tonfall som Lars Ahlinsgurer pltsligt kan bri

s prak tidningen nr 52015

Documents