s reste gteborgarna vren 2012 - trafikverket...dokumenttitel: s reste gteborgarna vren 2012...

Så reste Göteborgarna våren 2012 Rapport 2012-11-09

Dokumenttitel: Så reste Göteborgarna våren 2012 Västsvenska paketet rapport: November 2012 Utförande part: Göteborgs Stad, Trafikkontoret Kontaktperson: Karin Björklind

Västsvenska paketet | 3

Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Vad är Västsvenska paketet? 5 1.2 Vad handlar den här rapporten om? 5 1.3 Varför gjordes en undersökning om resvanor? 5 1.4 Hur gick undersökningen till? 6

2 Resvanor i undersökningsområdet 7 2.1 Hur många resor gör man? 7 2.2 Vilka ärenden är vanligast? 7 2.3 Vilka färdmedel använder man sig av? 8 2.4 Hur långt reser man? 9 2.5 Vilken tid på dagen reser man? 9 2.6 I vilka relationer reser man mest? 10 2.7 Vilka relationer berörs mest av trängselskatten? 12

3 Beskrivning av svarsgruppen 13 3.1 Var finns undersökningsområdet? 13 3.2 Vilka bor i undersökningsområdet? 15 3.3 Vilka färdmedel har de tillgång till? 15

4 Metod för undersökningen 17 4.1 Urval 17 4.2 Enkät och resdagbok 17 4.3 Svarsfrekvens 17 4.4 Bortfallsundersökning 17

5 Slutsatser och kommentarer 18 5.1 Hur många kommer att bli berörda av trängselskatten? 18 5.2 Hur fungerade metoden? 18 5.3 Vad händer sen? 18


1 Inledning

1.1 Vad är Västsvenska paketet? Västsvenska paketet är en storsatsning på kollektivtrafik, vägar och järnvägar i Västsverige. Syftet med satsningen är att bidra till den goda livsmiljö och de förutsättningar för tillväxt som krävs för att Västsverige med Göteborg som kärna ska vara en attraktiv, hållbar och växande region. Bakom Västsvenska paketet står Göteborgsregionen, Göteborgs Stad, Region Halland, Västra Götalandsregionen och Trafikverket i nära samarbete med Västtrafik och Transportstyrelsen.

1.2 Vad handlar den här rapporten om? För att undersöka vilka effekter de åtgärder som görs inom Västsvenska paketet får för trafiksystemet görs olika typer av uppföljningar. Bland annat ingår två större och tre mindre undersökningar om resvanor i Göteborgsregionen i utvärderingsprogrammet. I denna rapport beskrivs kortfattat resultaten från den första (och hittills enda genomförda) av de två större undersökningarna. Den aktuella resvaneundersökningen genomfördes som en enkätundersökning och beskriver regioninvånarnas resande i mars-april 2012.

1.3 Varför gjordes en undersökning om resvanor? I uppföljningen av vilka effekter satsningarna i Västsvenska paketet får för trafiksystemet ingår att undersöka hur trafikanternas beteende påverkas, och hur detta i sin tur påverkar kvaliteten i trafiksystemet. Det handlar dels om effekter som går att mäta i trafikant- och fordonsräkningar, dels om effekter som beskriver medborgarnas anpassningsstrategier och som inte går att identifiera med mätningar som aggregerats på detta sätt.

Uppföljningen av hur regionens invånare anpassar sig till förändringarna görs bäst med hjälp av upprepade resvaneundersökningar, där ett slumpmässigt urval av de boende får redogöra för alla sina resor under en specifik dag i en så kallad resdagbok. Syftet med de upprepade undersökningarna är att följa upp hur invånarna successivt anpassar sig till förändringarna, med särskilt fokus på trängselskattens införande. När alla planerade resvaneundersökningar har genomförts blir det därigenom möjligt att ge svar på den här typen av frågor: I vilken utsträckning anpassar man sig till ökade kostnader för bilresor (trängselskatt) genom att minska antalet resor man gör? Genom att byta målpunkt? Genom att samåka? Genom att byta till andra färdmedel? Hur berörs resor med olika ärenden? Hur påverkas män respektive kvinnor? Personer i olika åldrar? Boende i olika delar av regionen?

I den aktuella rapporten är det inte möjligt att göra den typen av jämförelser, eftersom endast den första resvaneundersökningen har genomförts än så länge. Det som beskrivs i den här rapporten är i stället regioninvånarnas resvanor i dagsläget, och därmed utgångsläget för de kommande jämförelserna.

6 | Västsvenska paketet

1.4 Hur gick undersökningen till? Den aktuella undersökningen riktade sig till invånare i Göteborgsregionen och genomfördes som en enkätundersökning med frågeformulär och resdagbok. Enkäten skickades ut till 8 090 personer som är i åldern 18-70 år och som bor i Göteborgs kommun eller i någon av följande kranskommuner: Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund och Öckerö. Undersökningen genomfördes i mars-april 2012 (dvs. före trängselskattens införande i januari 2013), och beskriver därmed regioninvånarnas resande våren 2012. Resultaten har i den här rapporten räknats upp så att de beskriver resvanorna för alla boende i undersökningsområdet, inte bara för de som har besvarat enkäten. En mer omfattande beskrivning av metod och resultat finns i rapporten ”Resvanor i Göteborg våren 2012 – en del i utvärderingen av Västsvenska paketet” (WSP Analys & Strategi, augusti 2012).

Arbetet med undersökningen initierades av Västsvenska paketet med Karin Björklind, Trafikkontoret i Göteborg, som kontaktperson. WSP Analys & Strategi, Karin Brundell-Freij och Emma Strömblad, har varit ansvariga för planering, urvalsprinciper, frågeutformning, analys och rapportskrivning. Statistiska Centralbyrån (SCB) med Michael Nilsson som projektledare har varit ansvariga för genomförandet av datainsamlingen (urvalsdragning, enkätutskick, insamling, sammanställning i databaser och bortfallsintervjuer).


2 Resvanor i undersökningsområdet

2.1 Hur många resor gör man? Åtta av tio personer i undersökningsområdet gjorde minst en förflyttning under mätdagen. Med förflyttning menas här att man tagit sig från en plats till en annan för att göra ett ärende vid målet. Motionsrundor, promenader med hunden samt förflyttningar som gjorts som chaufför i yrkesmässig trafik har däremot inte redovisats i resdagboken.

Figur 2.1.1 Åtta av tio gjorde minst en förflyttning under mätdagen

Den vanligaste orsaken (47 procent) till att inte ha gjort någon resa under mätdagen var att man inte hade några speciella ärenden. En annan vanlig orsak var sjukdom (22 procent).

Totalt gör populationen (alla boende i de elva utvalda kommunerna) ca 1,6 miljoner förflyttningar med start och mål i undersökningsområdet per vardagsdygn. Dessa förflyttningar görs av de drygt 500 000 personer (ca 80 procent av populationen) som gör minst en förflyttning en vanlig vardag. De som förflyttar sig gör därmed i snitt 3,2 förflyttningar per person och vardag i undersökningsområdet.

2.2 Vilka ärenden är vanligast? De vanligaste ärendetyperna för förflyttningar som görs av boende i undersökningsområdet är resor till arbetet (24 procent) respektive resor till bostaden (30 procent), se Figur 2.2.1.

Figur 2.2.1 Ärendefördelning för alla förflyttningar (andel i %)

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Till arbetsplatsen

Resa/ärende i tjänsten

Till skola/utbildning

Hämta/lämna barn

Inköp

Till bostaden

Annat


2.3 Vilka färdmedel använder man sig av? De som förvärvsarbetar eller studerar fick i frågeformuläret svara på vilket som var det huvudsakliga färdsättet för deras resa till arbete/studier ”igår” (Figur 2.3.1).

För de förvärvsarbetande som åkte till sin arbetsplats igår var bil det vanligaste färdsättet (58 procent) följt av kollektivtrafik (24 procent). För de studenter som åkte till sin studieplats igår var kollektivtrafik det dominerande färdsättet (80 procent).

Figur 2.3.1 Färdmedelsfördelning för förvärvsarbetande och studenter (andel i %)

Med hjälp av svaren på andra frågor i enkäten har vi också kunnat analysera hur stor andel som är vaneresenärer (som till stor del reser med ett och samma färdmedel) och hur många som växlar mellan två färdmedel som används ungefär lika ofta (vi kallar dem ”kombinationsresenärer”). Vi har definierat en person som vaneresenär om han/hon använder ett och samma färdmedel för minst 80 procent av sina arbets/studieresor. Kombinationsresenärer kallar vi dem som använder två olika färdmedel och där båda färdmedel används för minst 30 procent av arbets/studieresorna. (Ingen av de svarande kombinerar tre färdmedel i proportionen minst 30 procent av vartdera färdmedel).

För förvärvsarbetande är andelen vaneresenärer med bil 51 procent och andelen vaneresenärer med kollektivtrafik 20 procent, se Tabell 2.3.1. Den vanligaste typen av kombinationsresenär är den som kombinerar kollektivtrafik och bil (4 procent).

Tabell 2.3.1 Vaneresenärer bland förvärvsarbetande och studenter (andel i %)

Färdmedel Förvärvsarbetande Studenter Kollektivtrafik 20% 67% Cykel/elcykel 7% 3% Bil 51% 4% Moped/MC 0% 0% Till fots 6% 7%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Förvärvsarbetande

Studenter

Kollektivtrafik

Cykel/elcykel

Bil

Moped/MC

Till fots

Annat


För studenter är andelen vaneresenärer med kollektivtrafik 67 procent. De vanligaste typerna av kombinationsresenärer är de som kombinerar kollektivtrafik med cykel/elcykel (4 procent) och de som kombinerar kollektivtrafik med till fots (4 procent).

2.4 Hur långt reser man? Ungefär en tredjedel av arbetsresorna är 5 km eller kortare, se Figur 2.4.1. Vidare är drygt hälften av resorna till arbetsplatsen 10 km eller kortare och knappt hälften längre än 10 km.

Figur 2.4.1 Reslängdsfördelning för förflyttningar till arbetsplatsen (andel i %)

2.5 Vilken tid på dagen reser man? Den vanligaste starttiden för resor till arbetsplatsen är mellan klockan 7 och 8 på morgonen, se Figur 2.5.1. Fyra av fem arbetsresor startar mellan klockan 5 och 10 på morgonen.

Figur 2.5.1 Starttid för förflyttningar till arbetsplatsen (andel i %)

0% 20% 40% 60% 80% 100%

0-5 km

6-10 km

11-20 km

21-50 km

Längre än 50 km

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

00.0

0-00

.59

01.0

0-01

.59

02.0

0-02

.59

03.0

0-03

.59

04.0

0-04

.59

05.0

0-05

.59

06.0

0-06

.59

07.0

0-07

.59

08.0

0-08

.59

09.0

0-09

.59

10.0

0-10

.59

11.0

0-11

.59

12.0

0-12

.59

13.0

0-13

.59

14.0

0-14

.59

15.0

0-15

.59

16.0

0-16

.59

17.0

0-17

.59

18.0

0-18

.59

19.0

0-19

.59

20.0

0-20

.59

21.0

0-21

.59

22.0

0-22

.59

23.0

0-23

.59


En tredjedel av alla arbetsresor har alltså starttid mellan klockan 7 och 8 på morgonen då den högsta trängselskatteavgiften (18 kr) kommer att gälla. Avgift kommer att tas ut mellan klockan 06.00 och 18.29 helgfria vardagar. Av Figur 2.5.1 (på föregående sida) framgår att ungefär nio av tio förflyttningar till arbetsplatsen startar under denna tidsperiod.

2.6 I vilka relationer reser man mest? För att strukturera analysen av regioninvånarnas resvanor har förflyttningarna delats in i sju olika relationstyper, vilka beskrivs med symboler och text i Tabell 2.6.1 nedan. Relationerna i övre delen av tabellen (relation A-D) bedöms bli berörda av trängselskatten, men inte relationerna i nedre delen av tabellen (relation E-G). Figur 2.6.1 (på nästa sida) beskriver hur symbolerna ska tolkas.

Tabell 2.6.1 Indelning i sju relationstyper

Relationstyp Symbol Beskrivning

Relation A

Förflyttningar mellan Centrala Göteborg och resten av Göteborgs kommun

Relation B

Förflyttningar mellan Centrala Göteborg och de övriga tio kommunerna i undersökningsområdet

Relation C

Övriga förflyttningar inom Göteborgs kommun som berörs av trängselskatten

Relation D

Övriga förflyttningar som berörs av trängselskatten

Relation E

Förflyttningar inom Centrala Göteborg

Relation F

Förflyttningar inom övriga Göteborgs kommun som inte berörs av trängselskatten

Relation G

Övriga förflyttningar som inte berörs av trängselskatten


Figur 2.6.1 Symbolförklaring för de sju relationstyperna

Det totala antalet förflyttningar till arbetsplatsen som gjordes i de analyserade relationerna var drygt 400 000 en genomsnittlig vardag i mars-april 2012 (se Tabell 2.6.2).

Tabell 2.6.2 Förflyttningar till arbetsplatsen per relationstyp

Till arbetsplatsen Förflyttningar per relation

Antal Andel

Relation A

76 000 19%

Relation B

38 000 9%

Relation C

24 000 6%

Relation D

38 000 9%

Relation E

50 000 12%

Relation F

76 000 19%

Relation G

103 000 25%

Totalt 405 000 100%

Den vanligaste relationstypen var relation G (förflyttningar som inte berörs av trängselskatten och som har minst ena ändpunkten utanför Göteborgs kommun), som står för 25 procent av förflyttningarna till arbetsplatsen. Totalt står övre halvan av tabellen (arbetsresor i relationer som berörs av trängselskatten) för 43 procent av förflyttningarna, och nedre halvan (arbetsresor i relationer som inte berörs) för resterande 57 procent.


2.7 Vilka relationer berörs mest av trängselskatten? Den serie resvaneundersökningar som genomförs har till syfte att följa upp hur regionens invånare anpassar sig till förändringarna i Västsvenska paketet, med särskilt fokus på trängselskattens införande. I Tabell 2.7.1 sammanfattas resultaten från den första undersökningen på ett sätt som möjliggör övergripande slutsatser om regioninvånarnas resvanor vad gäller arbetsresor kopplat till trängselskatten. Slutsatser om hur invånarna anpassar sig till trängselskatten kan däremot inte dras förrän även eftermätningen har genomförts i mars-april 2013.

Tabell 2.7.1 Sammanfattande resultat om förflyttningar till arbetsplatsen

Till arbetsplatsen Bil-andel Förflyttningar per relation

Relation A

45% 19%

Relation B

52% 9%

Relation C

72% 6%

Relation D

87% 9%

Relation E

23% 12%

Relation F

62% 19%

Relation G

73% 25%

Totalt 59% 100%

Relationer för vilka en stor andel av förflyttningarna kommer att beröras av trängselskatten är relationer med hög bilandel i den övre delen av Tabell 2.7.1. För arbetsresor har relation D högst bilandel (87 procent). Denna relation utgör dock en relativt liten del (9 procent) av det totala antalet förflyttningar till arbetsplatsen. Ser man i stället till antal berörda förflyttningar ser framför allt relation A (förflyttningar mellan Centrala Göteborg och resten av Göteborgs kommun) ut att i hög utsträckning bli berörd av trängselskatten. Denna relation har i och för sig en lägre bilandel (45 procent) än övriga relationer, men ändå många berörda förflyttningar med bil till arbetsplatsen eftersom relationstypen utgör en relativt stor del (19 procent) av det totala antalet förflyttningar till arbetsplatsen.


3 Beskrivning av svarsgruppen

3.1 Var finns undersökningsområdet? Undersökningsområdet består av Göteborgs kommun samt kommunerna Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund och Öckerö, se Figur 3.1.1. I undersökningsområdet bor ungefär 625 000 invånare, varav drygt två tredjedelar förvärvsarbetar. Vi har valt att, utöver Göteborgs kommun, göra undersökningen i dessa tio kommuner eftersom det är de som har störst inpendling till Göteborg.

Figur 3.1.1 Kommuner som ingår i undersökningsområdet


I vissa frågor bad vi de intervjuade att beskriva var de bor, eller vart/varifrån de reser. I sådana frågor var Göteborg indelat i sina stadsdelar, medan resten av undersökningsområdet bara beskrevs på kommunnivå. För att ge bättre överblick och tillräcklig noggrannhet har vi i analyserna sedan slagit samman de tio stadsdelarna till fem stadsdelsområden, se Figur 3.1.2.

Figur 3.1.2 Indelning av Göteborgs kommun i stadsdelsområden

Vilka av de tio stadsdelarna som ingår i vilket stadsdelsområde framgår av Tabell 3.1.1 nedan. Den röda ringen runt Centrala Göteborg (C) i figuren ovan motsvarar trängselskattesnittet. I analyserna har vi förenklat räknat hela stadsdelen Majorna-Linné som att den skulle ligga innanför snittet. Egentligen är stadsdelen delad (med en del innanför och en del utanför snittet), men med en så detaljerad beskrivning skulle enkäten bli för svår att svara på.

Tabell 3.1.1 Indelning av Göteborgs kommun i stadsdelsområden

Stadsdelsområden Ingående stadsdelar C Centrala Göteborg Centrum, Majorna-Linné H Hisingen Lundby, Norra Hisingen, Västra Hisingen NO Nordost Angered, Östra Göteborg SO Sydost Örgryte-Härlanda SV Sydväst Askim-Frölunda-Högsbo, Västra Göteborg


3.2 Vilka bor i undersökningsområdet? Några korta fakta om vad vår undersökning visar om dem som bor i undersökningsområdet:

· Drygt 10 procent vardera är 18-24 år respektive 65 år eller äldre · 7 procent har utländskt medborgarskap · Fyra av tio är gifta · Merparen (knappt tre fjärdedelar) bor i hushåll utan barn · Den vanligaste boendeformen är ”radhus/villa/enfamiljshus” (45 procent) · Tre femtedelar bor i Göteborgs kommun · Tre av fem har eftergymnasial utbildning · Två av tre förvärvsarbetar, och drygt en tiondel studerar

3.3 Vilka färdmedel har de tillgång till? 85 procent av de som bor i undersökningsområdet har körkort. Att ha körkort är vanligare bland männen (90 procent) än bland kvinnorna (80 procent).

Av de som bor i Götebors kommun anger knappt två tredjedelar ”ja, alltid” eller ”ja, för det mesta” på frågan om de ”i allmänhet kan använda sig av bil när de behöver”. Motsvarande andel är högre för övriga kommuner, ca 90 procent (se Figur 3.3.1 nedan).

Figur 3.3.1 Tillgång till bil (andel i %)

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Göteborgs kommun

Övriga kommuner

Ja, alltid Ja, för det mesta Ja, ibland Nej, sällan Nej, aldrig


Tre fjärdedelar har ett eller flera kort som de kan använda för resor med kollektivtrafiken. Andelen som har tillgång till kollektivtrafikkort är högre för de boende i Göteborgs kommun (82 procent) än i övriga kommuner (68 procent).

Den vanligaste typen av kort är kontoladdning, se Figur 3.3.2. Andelen periodkort är högre för Göteborgs kommun (37 procent) än för övriga kommuner (22 procent).

Figur 3.3.2 Typ av kollektivtrafikkort (andel i %)

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Göteborgs kommun

Övriga kommuner

Periodkort Skolkort Seniorkort Kontoladdning Annat


4 Metod för undersökningen

4.1 Urval Enkäten skickades ut till totalt 8 090 personer som är i åldern 18-70 år och som bor i Göteborgs kommun eller i någon av följande kranskommuner: Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund och Öckerö. Eftersom undersökningen hade ett särskilt fokus på trängselskattens införande gjorde vi ett proportionellt sett större urval bland de pendlare som bedöms bli berörda av trängselskatten, än bland övriga boende i undersökningsområet.

4.2 Enkät och resdagbok Enkäten bestod av två delar och kunde besvaras antingen per post eller via webben. Den första delen var ett formulär med frågor om intervjupersonerna och deras resvanor, särskilt vad gäller resor till arbetet. Den andra delen var en resdagbok där de svarande fick redogöra mer ingående för alla sina resor under en specifik mätdag. Datainsamlingen gjordes under mars och april 2012.

4.3 Svarsfrekvens Enkäten besvarades av totalt 4 080 personer, vilket motsvarar en svarsfrekvens på ca 50 procent. I analyserna har vi använt vikter som korrigerar både för att olika stort urval gjorts i olika grupper, och för att svarsfrekvensen varierar mellan olika grupper. Viktningen gör det möjligt att beskriva resvanorna för hela populationen (de boende i de elva utvalda kommunerna) på ett rättvisande sätt.

4.4 Bortfallsundersökning Efter själva undersökningen genomförde vi en bortfallsundersökning för att få svar på hur de som inte svarat skiljer sig från de som har besvarat enkäten. Det ger oss möjlighet att avgöra om våra resultat är representativa för urvalsgruppen som helhet. Undersökningen visade bland annat att de som har relativt nära till arbetsplatsen har svarat i större utsträckning än genomsnittet, och att de som har längre till arbetsplatsen svarat i mindre utsträckning än genomsnittet. Därför underskattas reslängderna i viss mån i våra analyser.


5 Slutsatser och kommentarer

5.1 Hur många kommer att bli berörda av trängselskatten? Ungefär 43 procent av alla förflyttningar till arbetsplatsen görs i relationer som bedöms bli berörda av trängselskatten. Varje enskild förflyttning som görs i dessa relationer kommer dock inte att bli berörd av avgiften. Endast de förflyttningar som görs med bil under avgiftsbelagd tid kommer bli ålagda att betala avgift. I dagsläget görs knappt 60 procent av förflyttningarna i de berörda relationerna med bil, och ungefär 90 procent av dem görs på avgiftsbelagd tid. Sammantaget innebär detta att ca 22 procent av alla förflyttningar till arbetsplatsen görs i sådana relationer, med bil och på sådan tidpunkt att de kommer att beröras av avgiften.

Den typ av förflyttning till arbetsplatsen som i störst utsträckning kommer att bli berörd av trängselskatten är resor mellan Centrala Göteborg och resten av Göteborgs kommun. I denna relation görs det totalt sett många resor, och en relativt stor andel av dem (45 procent) görs med bil.

5.2 Hur fungerade metoden? En viktig del i de analyser som nu genomförts var att utvärdera den använda metoden, och säkerställa att vi samlat in data som går att använda i de kommande analyserna av trängselskattens effekter. Sammantaget är vår bedömning att undersökningen metodmässigt har fungerat bra, samt att de data som samlas in kommer att vara tillräckligt detaljerade för de analyser som man planerar att göra i samband med den andra större undersökningen (efter trängselskattens införande).

5.3 Vad händer sen? I denna rapport presenteras resultaten från den undersökning som genomförts inför trängselskattens införande i Göteborg (föremätningen). Ytterligare en större resvaneundersökning kommer att genomföras i mars-april 2013, efter trängselskattens införande (eftermätning). Dessutom kommer tre mindre undersökningar att genomföras för att visa på hur resenärerna successivt anpassar sig (ändrat färdmedelsval, nya vägval, ändrad starttid, etc.) till de nya förhållandena. De tre mindre undersökningarna genomförs i mitten av december 2012 respektive januari och februari 2013. Efter den andra större undersökningen skrivs en slutrapport som redogör för resultat och mer omfattande analyser av alla de då genomförda undersökningarna.

Västsvenska paketet

www.vastsvenskapaketet.se

s reste gteborgarna vren 2012 - trafikverket...dokumenttitel: s reste gteborgarna vren 2012...

Documents