säkrare vård och omsorg

SÄKRARE VÅRD & OMSORGPATIENTENS FOKUS

Patient-säkerhet– i utbildningen

Självdiagnostisering– möjliggörs av tekniken

Robottekniken– är på framfart

E-hälsa – ger helhetsbild

Utvärdering – är grundläggande

Kvalitetssäkrad äldreomsorg

DECEMBER 2013

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

Kostnadsfri svettbehandlingSvettmottagningen Hidroskliniken erbjuder patienter med extrem svettning, hyperhidros, hjälp. Vi utreder och behandlar handsvett, fotsvett, svettning i armhålor, ansikte, huvud, ljumskar och på många andra delar av kroppen. Om svettningarna knappt kan tolereras och ofta begränsar dagliga aktiviteter kan du via EU-regler få kostnadsfri hyperhidrosbehandling vid våra kliniker i Köpenhamn och Oslo. Båda klinikerna har svensktalande läkare. Du kan även få viss reseersättning.

Läs mer på www.svettmottagningen.se eller kontakta oss via [email protected] eller telefon 08-40 20 900.

S t o c k h o l m • o S l o • k ö p e n h a m n

Stig Nyman – lämnar politiken men inte opinionen

2

LEDARE


Kunskap om den egna verksam-heten – med både dess förtjänster och svagheter – är numera en del av vardagen i arbetet med patientsäker-het i vården och omsorgen.

Ibland visar analyserna att bristerna är systemfel. Fel tenderar att upprepa sig, eft ersom de ligger utanför de enskildes kontroll. Det är därför Sveriges Kommuner och Landsting vill främja en kultur i vår-den, där man inte i första hand pekar fi nger åt enskilda. I stället ska man uppmuntra de anställda att se brister och komma med förslag till förbätt-ringar. Då blir vården och omsorgen utan tvivel säkrare för patienterna.

med det i bakhuvudet är det till exempel positivt att antalet Lex Maria-anmälningar ökar. Mycket tyder på att det tidigare har funnits ett mörkertal, där inte alla incidenter som borde anmälas verkligen har anmälts.

Analys och uppföljning förutsät-ter förstås att man har riktiga data som stöd. Sedan ungefär ett år till-baka stödjer SKL landstingen genom att ställa samman överbeläggningar på alla sjukhus i landet i en gemen-sam databas. Den ger en bild av var man kan hitta svagheter och brister som skulle kunna påverka patientsä-kerheten. Redan idag används resul-

taten som underlag för sjukhusens och landstingsledningarnas arbete med att planera och leda verksam-heten. Målet är att alla patienter får plats på rätt avdelning, direkt.

på samma sätt mäter landsting-en infektioner kopplade till vården. Dessa infektioner är en av de vanli-

gaste skadorna. Både kommuner och landsting mäter också trycksår, som är en annan alltför vanlig skada som framför allt drabbar äldre patienter.

men ibland är det inte mät-ningarna och analyserna som gör skillnaden. Ett exempel är ansträng-

ningarna att minska en felaktig användning av antibiotika. Här har vården under fl era år lagt ner extra mycket kraft på att sprida kunskap, både till personal och till patienter. Och nu verkar resultaten komma. Under hela 2013 har det varje månad skrivits ut mindre antibiotika jämfört med året innan. Jag tror att vi här ser ett trendbrott som förhoppningsvis leder till att antibiotika bara används när det verkligen behövs.

förändringen av synen på antibiotika måste ske samtidigt hos vårdens personal och hos patienter-na. Vården måste även mer generellt bli bättre på att möta patienternas stigande behov och förväntningar. Vården har mycket att vinna på detta, inte minst vad gäller säkerhe-ten för patienten. Jag är övertygad om att en informerad patient som medverkar i sin egen vård också mer sällan drabbas av onödiga skador.

Det viktigaste är att se riskerna, främja en kultur där säkerheten går först, och etablera nya, säkrare arbetssätt. Det kan bidra till att vi får den trygga vård vi alla vill uppnå.

Ta tag i möjligheten att förändra vårdenOm man vill bli bättre, måste man känna sig själv. Det är en gammal sanning som är aktuell var man än jobbar. Inom vården be-tyder det att mäta, analy-sera, följa upp sina egna resultat och göra förbätt-ringar.

Håkan Sörman, VD Sveriges Kommuner och Landsting

04 Patiensäkerhet

i utbildningen

05 Robotteknik

i sjukvården

06 E-hälsa allt vanligare

08 Profilintervju –

Stig Nyman

10 Självdiagnosens tid

12 Standardiserad

äldreomsorg

14 Expertpanelen

LÄS MER OM...

»Det viktigaste är att se riskerna,främja en kultur där säkerheten går först, och etablera nya, säkrare arbetssätt.

05

10

06

12

SÄKRARE VÅRD OCH OMSORGProjektledare: Joseph Mazari, [email protected]: Daniel Sivertsson, [email protected]ärsutvecklare: Marcus Carloni, [email protected]: Annika Wihlborh, Katarina Gold Grafisk formgivning: Sundin Reklamstudio AB Layout och repro: Karin SundinDistribution: ges ut med Dagens Nyheter, december 2013 Tryck: Bold Printing StockholmSmart Media Publishing Sverige AB, Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-660 84 39 · Email [email protected] · www.smartmediapublishing.com

DETTA ÄR SMART MEDIASmart Media utvecklar, producerar och finansierar temabilagor som distribueras via välrenommerade dagstidningar. Varje temabilaga skapas av väl samman satta redaktionsteam. Och den grafiska produktionen görs av kreativa formgivare med känsla för modern tidskriftsproduktion. Starkt ämnesfokus är vår grund-läggande idé. Genom exponering i våra temabilagor når våra kunder den bärande tidningens hela spridningsområde och selekterar auto-matiskt ut den målgrupp som är i marknad för före-tagets produkter och tjänster.

Här kan vi tillsammans med läkare och ingenjörer utveckla inno-vativa informationslösningar för sjukvården.

Även om Aventyn i grunden är ett Kalifornien-baserat bolag, så valde vi Flemingsberg för att få tillgång till eftertraktad spets-kompetens inom medicinsk teknik, och möjlighet att verka i en för oss optimal miljö. Genom att lägga delar av produktutveck-lingen i Flemingsberg kan vi vara en del av det kluster som bildas mellan Karolinska Universitetssjukhuset och KTH.

I Flemingsberg planerar vi att växa de kommande åren.”

One giant leap for health technology

www.flemingsberg.se

Här byggs totalt 30 000 kvadratmeter lokaler för utbildning, forskning och näringsliv inom medicinteknik och hälso- och sjukvård. Första delen beräknas vara färdig hösten 2015 och rymma både utbildning, forskning och företag. Projektet drivs av KTH och byggherre är SveaNor Fastigheter.

BYGGSTART Q1– 2014 TECHNOLOGY FOR HEALTH

Vill du Veta mer om framtiden i flemingsberg?Björn Varnestig, 0708 38 04 59, [email protected]

alexander eriksson, entreprenör och ansvarig för etableringen av Aventyn i Sverige.

GE Healthcare

©2013 General Electric Company, GE Healthcare Sverige AB, doing business as GE Healthcare

GE imagination at work

Det handlar om bättre hälsa för fler människor

Vi tycker att det är dags att tänka på ett nytt sätt när det gäller hälsa. Inom healthymagination utvecklas innovationer som hjälper läkare och vårdgivare runt om i världen att leverera patientsäker, högkvalitativ sjukvård, till en lägre kostnad och till fler människor. På GE Healthcare är vi delaktiga i utvecklingen av den svenska sjukvården. Både idag och i framtiden.

www.gehealthcare.se

Vi kallar det healthymagination

Annons_DNbilaga_säkrarevårdoomsorg_1312_.indd 1 2013-12-04 14:16:18

4

UTBILDNINGUTMANING


Sjukvården behöver få in ett synsätt där de i mycket högre grad ligger steget före och fokuserar på att försöka förutse vad som kan hända, anser Synnöve Ödegård.

Sjukvården är en riskfylld och kom-plex verksamhet. Målsättningen är att ingen patient ska komma till skada i vården, men trots detta drabbas ändå omkring 100 000 patienter om året av vårdskada och i cirka 3 000 fall kan vårdskadan vara en bidragande döds-orsak. Antalet extra vårddygn som patientskadorna orsakar beräknas till 630 000 per år.

synnöve ödegård, doktor i folkhälsovetenskap och forskare, KTH, anser att det är märkligt att vårdutbildningarna ofta ligger så långt efter när det gäller att ta dessa

frågor på allvar. Dessutom berör patientsäkerhet inte bara de som möter patienten i sitt arbete, utan i stor utsträckning även beslutsfattare i olika delar av hälso- och sjukvårds-systemet. Det är de som ger förutsätt-ningarna för hur vården bedrivs.

– Det första som bör göras är att se till att lärarna får adekvat utbild-ning. Jag känner lärare som i flera år önskat att få gå vår 15 hp-utbildning på KTH som får nej. Döm om min förvåning när jag sedan hör att man trots avsaknad av kompetens får upp-giften att utveckla en patientsäker-hetsutbildning på högskolenivå – det är förfärligt. Jag tror att det i grunden handlar om att man inte förstår att det behövs utbildning inom säkerhet och att det är ett eget forskningsom-råde, säger Synnöve Ödegård.

sjukvården behöver få in ett synsätt där de i mycket högre grad ligger steget före och fokuserar på att försöka förutse vad som kan hända. Det behöver inte handla om resurskrävande riskanalyser – även om de självklart också behövs – men

att ha en daglig dialog där man öppet diskuterar det man uppfattar som riskfyllt eller struligt är otroligt viktigt. Genom att man under den teoretiska delen får kunskap om frågorna kan studenterna under sin kliniska praktik träna den ”kliniska blicken” för att upptäcka riskfyllda processer.

Vid Malmö högskola är patient-säkerheten ett etablerat utbildnings-moment i sjuksköterskeutbildningen sedan 2009. Här har utbildningen utvecklats progressivt genom hela programmet och bedrivs i form av teoretiska moment som varvas med

praktik, övningar med simulatorer och tekniska arbetsuppgifter i hög-skolans kliniska träningscentrum. I den teoretiska utbildningen ingår att analysera avidentifierade, autentiska patientfall där vårdskador har före-kommit för att studenterna ska lära sig att identifiera risker och tänka proaktivt. Utbildningen vid Malmö högskola har ett omfattande inter-nationellt samarbete, bland annat så samarbetar sjuksköterskeprogram-met med ett europeiskt nätverk med representanter från 38 universitet och högskolor.

malmö högskola satsar på att utveckla en säkerhetskultur där säkerhetstänkandet ska vara inbyggt i hela systemet. Vården förändras kontinuerligt och det är viktigt att nyutexaminerade studenter har aktu-ella kunskaper.

– Malmö högskola har utvecklat ämnet i väldigt nära samarbete med SUS. Chefssjuksköterskan Else-Maj Rosenlöf, SUS och universitetsad-junkt Ann-Britt Ivarsson Ekedahl har under flera år jobbat med att utveckla

en sammanhållen strategi för äm-nets innehåll i grundutbildningen vilket följs upp genom tematiserade utbildningsdagar och dialogforum mellan lärare, verksamhetsledare och berörda funktionsansvariga i vården, berättar Irena Dychawy Rosner, doktor i medicinsk vetenskap och enhetschef (vid samarbetsperioden) vid Malmö högskola.

Frågorna om patientsäkerhet har kommit för att stanna. KTH har landets första professor i patient-säkerhet, Richard Cook. Synnöve Ödegårds önskan om förståelsen för hur viktig utbildning inom säkerhet är och att det nu är ett eget forsk-ningsområde, får avsluta.

Utbildningen måste få med säkerhetstänketPatientsäkerhet bör vara grundläggande i vård-utbildningen. Studenten behöver få med säker-hetstänkande från början så att det hamnar i ben-märgen i den framtida yrkesrollen.TEXT SARA LEIJONHUFVUD

»Det första som bör göras är att se till att lärarna får adekvat ut-bildning. Synnöve Ödegård

»Att ha en daglig dialog där man öppet diskuterar det man uppfattar som risk-fyllt eller struligt är otroligt viktigt.

KONSERVERINGSFRI I DROPPFLASKAFINNS ATT KÖPA PÅ FLERTALET APOTEKKAN ANVÄNDAS MED ALLA TYPER AV KONTAKTLINSERKAN ANVÄNDAS MED ALLA TYPER AV KONTAKTLINSERFINNS ATT KÖPA PÅ FLERTALET APOTEKFINNS ATT KÖPA PÅ FLERTALET APOTEK

SantenPharma AB • Solna Torg 3 • 171 45 Solna • www.torraögon.nu

GER EN SKÖN ÅTERFUKTANDE KÄNSLA SOM SITTER I LÄNGE

LÄS MER OM CATIONORM PÅ WWW.TORRAÖGON.NU

FÖR TORRA, TRÖTTA OCH IRRITERADE ÖGON

CAT

131

1-08

SE

Var 17:e minut får någon STROKE

Det måste bli färre! Hjälp oss!

StrokefondenPg 90 05 30-7

Tel: 0200 88 31 31

Tack för ditt bidrag

Linda,mamma &

undersköterska

fick stroke

För mer info:

Smart fakta2010 tog KTH initiativ till en nordisk patientsäkerhetskonferens. I år höll Danmark den andra konferensen. Det är viktigt att få igång en forskningsbaserad kunskap inom patientsäkerhetsområdet.

Misstag i sjukvården riskerar männ-iskoliv och medför onödigt lidande därför ställs det stora krav på sjuk-vårdspersonalens kunskap, beredskap, säkerhet och självständighet. Klinisk bedömning är grundfundamentet i alla vårdsituationer. Kopplingen mellan och integrationen av den teoretiska kunskapen och det kliniska utförandet är en unik del i den professionsbil-dande sjuksköterskeutbildningen. Internationella studier visar dock att nyutexaminerade sjuksköterskor har svårigheter att göra kliniska bedöm-ningar, och därmed ge adekvat och säker vård.

Mittuniversitetet och avdelningen för omvårdnad har tagit ett samlat grepp för att stärka den kliniska be-dömningsförmågan genom att införa systematik, nivåanpassat simulering i alla sjuksköterskutbildningens sex terminer. Genom en utbildningsstra-tegisk satsning på högteknologiska patientsimuleringsutrustningar och på kompetenshöjning av personal

när det gäller simuleringsscenariobyg-gande och handhavande av patientsi-mulatorerna, har en simuleringsmiljö byggt upp där studenterna kan träna på att teori och praktik integreras utan risk för att skada en patient. Simuleringsövningarna sker efter teoretisk undervisning. Övningens specifika lärandemål är kända för stu-denterna. Det kan exempelvis röra sig om att mäta vitala parametrar och att kommunicera med patienten. Till stor glädje har företrädare för de kliniska verksamheterna uttryckt att man ser skillnader i studenternas kompetens efter införandet.

Vidare har avdelningen knutit ett pedagogiskt forskningsprojekt till patientsimuleringen i undervisningen.

Mittuniversitetet satsar på systematisk simuleringsverksamhet för säkrare vård

5

HÄLSOROBOTIK FOKUS


Robothandske möjliggör inno-vativ rehabilite-ringsmetod Bioservo Technologies har tillsammans med det schwei-ziska företaget Hocoma och holländska Roessingh beviljats anslag att vidareutveckla HandinMind, en integrerad, nytänkande lösning för effekti-vare strokerehabilitering med hjälp av en robothandske.

Den intelligenta ”stroke-handsken” har utvecklats i internationell samverkan mel-lan forskare och experter med kompetens inom avancerad robotteknik, modern kommu-nikationsteknik och rehabilite-ringsforskning.

Handsken kan träna ned-satta eller förlorade motoriska funktioner hos strokepatien-ter, kompensera för nedsatt handfunktion och ge stöd i vårdplaneringen. Vinnova är en av projektets delfinansiä-rer.

Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblöd-ning och är en av våra stora folksjukdomar; bara i Sverige drabbas ca 30 000 personer per år. Stroke är den sjukdom som kräver flest vårddagar inom den somatiska sjukvår-den. Genom rehabilitering kan man återfå många av sina förlorade förmågor eller lära sig att kompensera för dessa. Stroke beräknas kosta samhäl-let cirka 18 miljarder kronor per år.

Robotiklösningar inom vården handlar inte om att ersätta männis-kan, utan om att ta fram produkter som ger individer självständighet, integritet och en högre livskvalitet genom att exempelvis kunna bo kvar hemma längre.

– Intresset för hälsorobotik är stort från såväl offentliga som privata vårdgivare. Hälsorobotik handlar inte i första hand om att utveckla högtek-nologiska människolika robotar, dess främsta syfte är istället att identifiera och utveckla robottekniker som fungerar i patientens och sjukvårdens vardag. En utmaning är att använda tekniken till att öka integriteten och självständigheten hos en stadigt väx-ande åldrande befolkning, säger Erik Lundqvist, chef för Robotdalen, som initierar och driver forsknings- och innovationsprojekt inom hälsoro-botik.

en anledning till att Sverige nått en framskjuten position inom hälsorobotik är det faktum att kom-muner, landsting, näringsliv och akademi är bra på att samverka kring forsknings- och innovationsprojekt som gynnar flera parter.

– Vi arbetar för fler tekniska lösningar inom vården som avlastar personalen och värnar det mänskliga mötet. Ett sådant exempel är RobCab, en transportrobot för sjukhus som

transporterar gods och drar vagnar i utrymmen där även människor vistas. Genom sensorer skannar den av sin omgivning, ritar upp en karta och rutt där den tar hänsyn till rör-liga och fasta hinder på vägen. Tester som genomförts på Mälarsjukhuset i Eskilstuna har visat att roboten ger vårdpersonalen mer tid till patient-nära vård, säger Erik Lundqvist.

ytterligare ett projekt i Robotdalen är Robotkatten, ett robotiserat mjukisdjur som lugnar och ökar livskvaliteten för personer med diagnosen demens, speciellt i ett sent skede av sjukdomen. Robotkat-tens konstruktion påminner om en levande katt, den regerar på beröring och avger värme. Den har testats på ett äldreboende i Eskilstuna och ska under 2014 testas kliniskt i större skala.

– Ett spännande hälsorobotik-projekt är Giraff, en mobil kommu-nikationslösning som underlättar äldres kontakt med omvärlden. Den fungerar som ”Skype på hjul” och har en videoskärm som ”ansikte”. Giraff är enkel att använda och är tänkt att komplettera eller ersätta

besök av hemtjänst, läkare och annan vård- och omsorgspersonal. Den kan även användas för att kommunicera med anhöriga, och har redan börjat implementeras i ett flertal kommuner i Sverige och övriga Europa. En fördel för brukaren är att teknologin möjlig-gör betydligt fler ”besökstillfällen” än vid traditionella hembesök, säger Erik Lundqvist.

en av hälsorobotikens största utmaningar fokuserar inte på tekni-ken. För att tekniken ska göra nytta i praktiken bör ett stort antal faktorer integreras i utvecklingsarbetet, exempelvis hemtjänstens rutiner, IT-säkerhetsfrågor, upphandlingsfrågor, avtal, kommunernas biståndsbeslut samt de metoder och arbetssätt som används inom vården. Att utveckla hälsorobotikhjälpmedel är med andra ord en relativt komplex verksamhet.

Industrin har en lång tradition av att utveckla tekniska lösningar som bygger på robotteknik. Utvecklingen har hittills inte gått lika snabbt inom vården, men nu accelererar händelse-förloppet och svenska företag blickar ut mot en omfattande exportmark-nad.

– Vi ser en fantastisk utveckling inom hälsorobotik. Samhällets och vårdens demografiska utmaningar bidrar förstås till efterfrågan på smarta lösningar som gör att vården klarar av vår åldrande befolkning. Robottekniken och dess innovationer gör det bland annat möjligt för äldre människor att förbli självständiga långt upp i åren, säger Erik Lund-qvist.

Hälsorobotik – teknologi som underlättarSverige är en världsledan-de nation inom hälsoro-botik, tillämpningen av robotteknik i hälso- och sjukvården. När sjukvår-den behöver arbeta mer effektivt och samtidigt ta stor hänsyn till patientens säkerhet och integritet kan robotteknik förenkla vardagen för såväl vård-personal som patienter.TEXT ANNIKA WIHLBORG

»Vi arbetar för fler tekniska lösningar inom vården som avlastar persona-len och värnar det mänskliga mötet.ERik Lundqvist

»Intresset för hälsorobotik är stort från såväl offentliga som privata vårdgivare.Erik Lundqvist

Det smarta klädförrådet från Berendsen.Med fokus på hygien, minskat svinn och effektiva klädbyten,dvs. minskade väntetider för personal, har vi nu utvecklatSmartGarment. Läs mer på www.berendsen.se/smartgarment

Smart faktaSvensk vård utgör en optimal testbädd för nya produkter och lösningar med fokus på hälsorobotik. Genom att sätta etik och individens behov i fokus kan svensk vård bidra med värdefulla miljöer för testning och utveckling av nya produkter.

FOTO: BIOSERVO TECHNOLOGIES AB

E-HÄLSAMÖJLIGHETER


6

– E-hälsa har på senare år utvecklats till en naturlig och självklar del av den svenska hälso- och sjukvården. En av fördelarna med e-hälsotjänster är att patienter i ökad utsträckning kan hantera sina egna vårdärenden. Det ger patienten en ökad insyn i sin egen vårdsituation och effektiviserar samtidigt flödena i vården. Det frigör resurser till de patienter som har störst behov, säger Sofie Zetterström, programansvarig för invånartjänster på CeHis, Center för eHälsa i sam-

verkan, som sedan 2007 koordine-rar landstingens och regionernas samarbete för att utveckla och införa gemensamma e-hälsotjänster.

elektronisk remisshantering

E-hälsotjänster effektiviserar läkeme-delshanteringen genom att generera en helhetsbild av patienten och dessutom bidrar till ökad patientsä-kerhet och patientnytta. Ytterligare ett nationellt e-hälsoprojekt berör lä-kemedelshantering. Genom projektet kan vårdpersonal få en helhetsbild över vilka läkemedel en patient har fått utskrivna på andra vårdenheter. Överblicken kan minska den felak-tiga läkemedelsanvändning, vilket förebygger hälsoproblem och sparar omfattande resurser för samhället.

– Vi har också initierat projektet Elektronisk remiss, som skapar för-utsättningar för en enhetlig elektro-nisk remisshantering som sträcker sig över läns- och landstingsgränser-na. När projektet är implementerat kan patienten själv följa remissflödet, säger Sofie Zetterström.

Ett av de mest omfattande pågående e-hälsoprojekten är Na-

tionell Patientöversikt (NPÖ). Det är ett projekt som gör det möjligt för behörig vårdpersonal att, med patientens samtycke, ta del av jour-nalinformation som registrerats hos andra vårdgivare i olika landsting, kommuner och på privata vårdföre-tag. Det blir bland annat lättare att samordna vårdinsatser och genom att få en helhetsbild av patienten får vårdpersonalen ett mer heltäckande beslutsunderlag för diagnos, behand-ling och uppföljning.

kan förbättra resultaten

Det viktigaste e-hälsoprojektet för patienter och invånare kallas Journal på nätet, och syftar till att göra jour-nalerna tillgängliga för patienter och närstående på ett säkert sätt. Lands-tinget i Uppsala län har gått före i ut-vecklingen, och i slutet av året finns en lösning klar för alla vårdgivare att ansluta sig till. Den här typen av e-hälsotjänster kan bidra till ett ökat förtroende för och transparens inom vården. Sofie Zetterström hänvisar även till studier som visar på bättre medicinska resultat när patienter får tillgång till sin egen journal. En ökad

insyn och delaktighet kan nämligen bidra till en förbättrad behandlings-efterlevnad, vilket innebär att fler pa-tienter följer de ordinationer läkaren gett. När patienter slipper berätta sin vårdhistoria från grunden så snart de besöker en ny medicinsk enhet sparar såväl patient som vårdgivare tid. Samtidigt förstärks vårdpersona-lens beslutsunderlag.

– En utmaning i implementering-en av e-hälsotjänster är att motivera till förändrade arbetssätt. För att e-hälsotjänster ska kunna implemen-teras på ett framgångsrikt sätt krävs i allmänhet anpassade rutiner och förändrade ersättningssystem som premierar de vårdgivare som tar till sig och använder e-hälsotjänster i sin dagliga verksamhet, säger Sofie Zetterström.

självklarhet i framtidens vård

Hon tror att vården på sikt kommer att överge begreppet e-hälsa. När elektroniska tjänster blir en självklar och integrerad del av vårdens verktygslåda finns inte längre något behov av att tala om e-hälsotjänster.

– Vi arbetar med att utveckla tjänster som gör det möjligt för patienten själv att boka läkartider via ett tidsbokningssystem. Vi har också utvecklat en nationell plattform för internetbaserad behandling, exem-pelvis KBT-behandling, som gör att en psykolog kan nå ut till betydligt fler patienter än vid samtalsterapi som bygger på fysiska möten, säger Sofie Zetterström.

E-hälsotjänster förändrar vård från grundenUtvecklingen av e-häl-sotjänster i den svenska sjukvården befinner sig för närvarande i en inten-siv fas med flera parallella projekt som möjliggör ett effektivare flöde och för-bättrar möjligheterna till delad information mellan patienter och olika vård-givare.TEXT ANNIKA WIHLBORG

Smart faktaEtt av de främsta syftena med ehälsotjänster är att öka patientens delaktighet i sin egen vård och att nå ut med rätt information i rätt tid. De ehälsotjänster som utvecklas inom ramen för CeHis kan användas av vårdgivare inom såväl landstinget som privat och offentlig sektor.

»Vi har initierat projektet Elektronisk remiss, som skapar förutsättningar för en enhetlig elektro-nisk remisshantering som sträcker sig över läns- och landstingsgränserna. Sofie Zetterström

Mina vårdflöden samlar vårddokumentation och ger patientöverblick– Mina vårdflöden har utvecklats i nära samver-kan mellan vårdverksamheter, patientföreningar, landsting och universitet. En viktig förutsättning för projektet är att informationen till patienterna lanseras på vårdgivarnas egna villkor, säger Casper Winsnes, delägare i Chorus, som ansvarar för design och utveckling av e-tjänsterna i projektet.

Plattform stöttar innovativa hälsotjänsterFörsta delen av projektet Mina vårdflöden färdig-ställdes hösten 2013. Tjänsten, som bland annat inkluderar möjlighet för patienten att följa sin remiss, implementeras successivt i svenska landsting

under 2014. Det tvååriga projektet har utmyn-nat i e-tjänsten Mitt vårdflöde samt en öppen

dataplattform som möjliggör utveckling av innovativa e-tjänster. Plattformen stöttar en-treprenörer som utvecklar appar och andra

digitala tjänster med fokus på hälsa.

Underlättar vårdplanering och ökar patientens insynE-tjänsten Mitt vårdflöde underlättar vårdens plane-ring och patientens insyn i sitt eget vårdflöde.

– Via Mitt vårdflöde kan patienter inte bara se tillbaka i tiden på tidigare kontakter med vården, utan även se vilka kommande bokningar med vården som finns. Patienten kan också fylla i en hälsodekla-ration inför sitt vårdbesök eller skicka in andra typer av formulär. Projektet Mina vårdflöden kommer att bidra till att både patienter och vården kommer att få tillgång till säkra tjänster där de kan få en bättre överblick över patientens vårdflöde.

Mina vårdflöden är ett nationellt samar-betsprojekt som delfinansieras av Vinn-ova och projektleds av Stockholms läns landsting. Syftet är att skapa innovativa e-tjänster för invånare och bidra till utvecklingen av digitala lösningar som ökar patientens delaktighet.

www.chorus.se

Vill du ha högre produktivitet och lägre kostnader? Då är effektivisering av ad-ministrationen en beprövad väg. Det vet alla. Det svåra är att ta reda på hurtiden används och vilka åtgärder som ger bäst resultat.

Conscriptor Analysär en tjänst som gerdig konkret beslutsun-derlag. Med hjälp avtidsstudier kartläggervi den administrativaprocessen och hur dentillgängliga tiden an-vänds. En intressantslutsats av de analyservi gjort är att det kanskilja uppemot 30% påolika journalsystems-produktivitet.

Analysen fokuserarpå tidsanalys, skrivef-fektivitet och kvalitet.Du får också förslag påförändringar som frigörtid, pengar och resur-ser, t ex lokalyta.

Börja med att tareda på mer på www.conscriptor.se/konsult. Eller ring 020-12 13 50.

Välkommen!

Hur du gör din administration effektivare

Box 1 I 473 21 Henån I Tel: 021-12 13 50 I Fax: 031-67 82 05E-post: [email protected]. www.conscriptor.se

MÖTEN

JOURNALSKRIVNING

RECEPTION

SEKRETERARTJÄNSTER

REMISSER

SYSTEM-ADM.

STATISTIK

Diagrammet är ett exempel på hur de medicinskasekreterarna på en vårdenhet använder sin tid.

forum för forskning om läkemedels- och drogberoende

U-FOLD

Forskare inom området

Doktoranden Lena Bergdahl undersöker bland annat behandlingsutfall av öronakupunktur, en be handlings metod som på olika håll används inom beroende vård. Det finns fortfarande mycket lite forskning gjord om metoden och det är angeläget att finna fler metoder som inte involverar läkemedelsbehandling för personer med beroende och missbruksproblematik.

– Vår forskning fokuserar dels på hur patienter upplever att få öronakupunktur inom beroendevården samt även huruvida det är en effektiv behand ling vid sömnproblem hos personer som medicin erar med beroendeframkallande sömnpreparat. Sömnbrist är en central punkt i våra studier eftersom brist på sömn ofta leder till återfall. Person er med sömnbrist riskerar också att hamna i andra beroenden då det är vanligt att självmedicinera med alkohol och sömnpreparat, berättar Lena Bergdahl.

Docent Mathias Hallberg använder olika metoder för att studera anabola stero iders effekter på hjärnan och beteenden såsom aggression, kognition och beroende.

– Anabola steroider kan vara en inkörsport till tyngre drogberoende. Vi vill förstå vilka system och hjärnregioner det är som påverkas för att dessa effekt er ska uppkomma. Då ett långvarigt användande av många droger ofta har en negativ inverkan på hälsan är vi också intres serade av substanser som skulle kunna reversera dessa effekter, berättar Mathias Hallberg.

U-FoLd arena För samverkan kring droger

U-FoLd är ett Uppsalabaserat forum för forskning om drog och läke medelsberoende. Syftet är att utbildning, forskning och praktik ska kunna samverka för ett bättre samhälle. Det är en enad kraftsamling av många olika aktörer för att utveckla åtgärder mot missbruk.

Närheten till praktiska aktörer ute i samhället gör att nya upptäckter snart kan tas i bruk. Här finns Landstinget, Läkemedelsverket, Länsstyrelsen, Kommunen, Region förbundet, Polisen, Idrottsrörelsen med flera.

Följ vår fortsatta utveckling på www.ufold.uu.se.

kontakt

FRED NYBERGKoordinator, UFOLD och professor i biologisk beroende[email protected]471 41 66www.ufold.uu.se

kaLendariUm

situationen för de anhöriga – medberoendeUppsala den 4 februari 2014

vägen till drogfrihet – att ta kontroll över sitt eget livMedverkande bland andra Camilla Kuylenstierna och Marcus Birro.Uppsala den 8 april 2014

Vårdsektorn står inför många utmaningar. Det finns landsting som redan idag arbetar med att dela data för internt bruk. Det är en god start, som går att bygga vidare på när man vill öppna upp sina data även för externt bruk, men det krävs andra rutiner och förhåll-ningssätt. För att leva upp till samhällets behov krävs innovativa och effektiva arbetssätt, transparens och samverkan som bland annat bygger på att landstingens information tillgängliggörs som öppna data.

– Flera studier visar på samhällsnyttan med öppna data. Det ökar insynen i offentligt finansierad verk-samhet och medför en tillväxtpotential på flera miljar-der kronor, säger Magnus Kolsjö, nationell expert på öppna data på PwC.

Formulerar nationellt ramverk för hantering av öppen dataI ett VINNOVA-finansierat projekt, där PwC sam-verkar med Sveriges Kommuner och Landsting samt Kommunförbundet Stockholms län, utformas vägledningar och verktyg för arbete med öppna data. Projektet syftar till att formulera ett nationellt ramverk för öppna data, som kan underlätta landstingens och andra aktörers arbete med att skapa ett enhetligt och effektivt arbetssätt.

– Vårdens information är i allmänhet av integri-

tetskänslig karaktär, vilket kräver ett annat tillvä-gagångssätt än i exempelvis kommunerna som har fler verksamheter med data som enklare kan öppnas upp. Öppna vårddata kan hjälpa patienten att göra genomtänkta vårdval. Det kan också bidra med nya samverkansförutsättningar kring forskning, säger Magnus Kolsjö.

Jon Arwidson, partner och ansvarig för e-förvalt-ning och e-hälsa på PwC, påpekar att känsligheten i patientjournaler och andra typer av data inte nödvän-digtvis utgör ett hinder för landstingens implemente-ring av öppna data. Genom att avidentifiera vårdens

data och göra den mer lättillgänglig kan informatio-nen enklare användas av bland annat patienter, för forskning och i utvärderingssyfte.

EU-gemensamma råd ger nya möjligheterEtt funktionellt och säkert system för hantering av öppna data bygger till stor del på att skapa ett ramverk av fungerande strukturer. Där har landstingen stor nytta av de vägledande principerna i det nationella ramverket, som stödjer ett metodiskt utvecklingsar-bete för mer öppna data. Det nationella ramverket för öppna data bygger delvis på EU-gemensamma råd för öppna data, vilket möjliggör delning av data över nationsgränserna.

– Hanteringen av öppna data kan definitivt betrak-tas som en möjliggörare för sjukvården; den stärker patientsäkerheten och bidrar till effektiviseringen av vården. Samtidigt kan den möjliggöra att nya redskap skapas så att patienten kan bli mer delaktig, något som vi vet att de kommer kräva i framtiden, säger Jon Arwidson.

Öppna data skapar förutsättningar för en god samverkan mellan landstingen, priva-ta aktörer och patienterna. När vårdens aktörer öppnar upp och delar med sig av sin information bidrar det till en ökad transparens gentemot patienter, som får inflytande över och insyn i sin egen vårdkedja samt för digitala entreprenörer som kan utveckla attraktiva e-hälsotjänster för egenvård.

Öppna data i vården bidrar till förtroende, transparens och delaktighet

Jon Arwidson, PwC Magnus Kolsjö, PwC

För mer information kontakta:Jon Arwidson, +46 (0)709 293102, [email protected] ellerMagnus Kolsjö: +46 (0)709 294369,[email protected]

ANNONS

8

PROFILINTERVJU


På en konferens i Bologna våren 2001 hör Stig Nyman för första gången uttrycket ”en undvikbar död”.

– Det var en amerikansk studie som visade att 98 000 personer avled varje år på amerikanska sjukhus på grund av vårdrelaterade händelser. Det kom som en total överraskning för mig och det var en drabbande insikt.

Det var en uppgift Stig Nyman tog med sig hem till Hälso- och sjuk-vårdsnämnden. Något år senare kom Socialstyrelsen med en egen studie som visar att siffran över undvikbara dödsfall i Sverige är alarmerande hög.

– 3000 personer dör en undvikbar död på svenska sjukhus varje år. Det är en vidunderligt bekymmersam siffra.

inom begreppet ”en und-vikbar död” ryms icke-korrekta diagnoser, felaktiga behandlingar och andra vårdskador som hade kunnat undvikas. Stig Nyman förklarar:

– Vi blir terapeutiskt allt bättre men vi måste också följa upp ut-vecklingen. Innebär våra medicinska framsteg ett minskat antal skador inom vården? Eller ligger problemet någon annanstans? Den här infor-mationen är viktig och ska på inget sätt användas mot vården – tvärtom. Höjd kvalitet och säkerhet är kärnan.

ett av de landsting som tagit ett kraftigt kliv framåt i arbetet mot ökad säkerhet inom vården är Kal-mar läns landsting som beslutat sig för att bli Sveriges säkraste landsting.

– Det här är ett växande område, allt fler blir besjälade av uppgiften att göra Sveriges sjukvård till en tryggare plats och verksamhet. Inom trafiken, där 300 personer förolyckas varje år, har vi en nollvision. Inom svensk sjukvård måste vi lyfta frågan och hitta bättre sätt att arbeta på, vi med.

stig nyman har under sin tid i politiken varit en drivande faktor i många tongivande projekt. Ett av de mest aktuella är Akademiska ambulanser. Det är ett världsunikt projekt med syfte att stärka utbild-ningen inom akutsjukvården och öka

kvaliteten på den insats som utförs i ambulanserna.

Satsningen är ett samarbete mel-lan ambulansföretag, larmcentral, lärosäten, Stockholms prehospitala centum och Stockholms läns lands-ting och är helt i linje med Stock-holms vision om att vara ledande inom akutsjukvården.

– Akademiska ambulanser är ett sätt att föra utbildningen och forsk-ningen närmare praktiken. Eftersom så stor del av den primära vårdinsat-sen i dag sker redan innan patienten når sjukhuset ökar kraven på specia-listkompetens, säger Stig Nyman.

– Genom att öppna upp forsk-ningsmöjligheter för sjukvårdsper-sonalen i våra ambulanser kommer också vården förbättras och effektivi-seras. De som lyfter forskningsfrågor är ofta visionärer, de vill förbättra, utveckla, säger Stig Nyman och fortsätter:

– det är viktigt att det inte bara är läkare utan även andra vårdprofes-sioner som har möjlighet att genom-föra vetenskapliga studier. Kunskapen som forskningen resulterar i skapar förutsättningar för höjd kvalitet inom vården och den behövs i alla led.

Med Akademiska ambulanser vill man dels stärka sjuksköterskeutbild-

”Framtidens sjukvård behöver visionärer”3000 personer dör en undvikbar död på svenska sjukhus varje år. Landstingsråd Stig Nyman har i 22 år arbetat för att skapa en säker och god vård.TEXT KATARINA GOLD

»3000 personer som dör en undvikbar död är en vidunder-ligt bekymmersam siffra.

Efter 22 år i politiken har Stig Nyman valt att lämna sin post som landstingsråd, men detta betyder inte att han i framtiden inte vill skapa opinion.

9

PROFILINTERVJU


Efter 22 år i politiken har Stig Nyman valt att lämna sin post som landstingsråd, men detta betyder inte att han i framtiden inte vill skapa opinion.

ningen, dels tillgodogöra sig kunskap som är direkt applicerbar i ambu-lansvården. Med ökad specialistkom-petens finns en förhoppning om att de stora, livsavgörande insatserna ska ske i ambulanserna och att de mindre, uppföljande insatserna sker på sjukhuset vid ankomst.

efter 22 år i politiken och 19 av dessa som landstingsråd har Stig Nyman valt att lämna sin post och inte ställa upp för omval 2014.

– Jag har inte på något sätt tap-pat suget men kommer nu lämna heltidspolitiken därhän. Jag kommer fortsätta arbeta med att bilda opinion men någon konsult kommer jag inte bli.

Vad tar du med dig från dina år som beslutsfattare?

– Det är framför allt tre saker jag kommer att tänka på. Dels är det privatiseringen av S:t Görans sjukhus här i Stockholm, det var en milstolpe. Dels är det den patientsäkerhetskom-mitté som etablerades år 2006 och till sist det kvalitets- och resultatbase-rade ersättningssystem för knä- och höftledsplastik som vi nyligen har infört.

Vilka utmaningar står framtidens sjukvård inför?

– Framtidens sjukvård kräver nya organisationer – organisationer som är skapade för att kunna hantera det arbete och den kvalitet som sjukvård innebär idag. Nya Karolinska är ett

exempel på hur man ökar förutsätt-ningarna för en ännu bättre vård.

Nya Karolinska Solna (NKS) är arbetsnamnet på det toppmoderna sjukhus som byggs bredvid Karolin-ska Universitetssjukhuset i Solna och som öppnar under 2016 för att stå helt klart 2017. ”Patienten alltid först” är projektets ledord och man har lagt stor vikt vid att säkerställa patientens säkerhet, integritet och bekvämlig-het. Ett exempel på detta är att varje patientrum är ett enbäddsrum.

– det finns stora medicinska vinster med enbäddsrum, säger landstingsrådet och fortsätter:

– Det blir till exempel möjligt att ta in flera specialister samtidigt för undersökning och samtal, istället för att patienten ska slussas runt över hela sjukhuset. Genom att samla specialister ökar diagnossäkerheten och arbetet blir såväl mer effektivt som tryggare.

»Det är viktigt att det inte bara är läkare inom vården som har möjlig-het att forska.

Smart faktaStig Nyman, född 11 maj 1943, kristdemokratisk politiker. Landstingsråd i Stockholms läns landsting sedan 22 år, som lämnar politiken i samband med valet 2014.

Bosatt norr om Stockholm, familj med många barnbarn och älskar att läsa skönlitteratur, för tillfället Stefan Einhorns deckare.

Svensk forskning kan effektivisera hjärtinfarkts- behandlingHjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken bland män och kvinnor i Sverige. Varje år drabbas cirka 30 000 svenskar av hjärtinfarkt. En ny metod att stoppa ett försäm-rat blodflöde i kroppen ger hopp om bättre behandling av hjärtinfarkt.

Forskningens övergripande mål är att inom tio år identi-fiera en ny behandling som kan halvera antalet individer som drabbas av hjärtinfarkt, öka antalet överlevande och ge fler friska år.

Forskare vid Karolinska Institutet har, med stöd från Hjärt-Lungfonden, utvecklat en ny metod för att stoppa ämnen som drar samman blodkärlen i kroppen. Forsk-ningen visar att kväveoxid kan frigöras från röda blodkroppar och ha en skyddande effekt mot hjärtinfarkt. Det innebär att man förbättra möjligheten att förebygga och behandla hjärtinfarkt. Forskarnas tidiga undersökningar tyder på att det finns goda möjligheter att stoppa ett försämrat blodflöde till hjärtat med substanser som blockerar kärlsamman-dragande ämnen och ökar kväveoxidhalten.

Behandlingarna har testats på patienter med hjärt-kärl-sjukdom och diabetes som löper stor risk att drabbas av hjärtinfarkt. Resultaten visar att blodkärlsfunktionen kan förbättras men fortsatta krävs för att metoden ska kunna användas i vården.

I samverkan med Högskolan i Jönköping, Landstinget I jönköpings län och Kommunerna i Jönköpings län.

utveckla din förmåga att förbättra vård och omsorg!Jönköping Academy erbjuder utbildningar i kvalitetsförbättring och ledarskap. läs mer om vår forskning och utbildningar på www.jonkopingacademy.se ”Det är inte alltid så att en förändring leder till förbättring, genom att gå denna kurs får jag lära

mig hur man kan göra förbättringar inom hälso- och sjukvård trots begränsade ekonomiska resurser.” /Enhetschef, Mölndals stad

The Jönköping Academyfor Improvement of Health and Welfare

MEDICINTEKNIKMÖJLIGHETER


10

– En grundläggande faktor för att åstadkomma en effektiv implemen-tering av medicintekniska innovatio-ner i vården, är en uppdelning i dels högspecialiserad vård, där tekniken i första hand kan bidra till en ökad pa-tientsäkerhet och ökad vårdkvalitet, och dels primärvård, där tekniken kan bidra till stora kostnadsbespa-ringar utan att behöva kompro-missa med vårdsäkerhet och kvalitet. Patienten själv utför bland annat enklare diagnostik, exempelvis i samband med en misstänkt halsfluss. Patienten kommer att ha mycket mer makt över sin vårdprocess, säger Mikael Persson, styrelseledamot i Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik, professor och chef för avdelningen för medicinsk teknik på Chalmers.

tekniken rationaliserar primärvården

En undersökning från Boston Consulting Group visar att vård-kostnaderna eskalerar i stora delar av världen. Undersökningen visar att lönekostnader står för merparten av vårdens samlade kostnadsfördelning, medan medicinteknik står för en be-tydligt mindre andel. Mikael Persson menar att medicintekniska inno-vationer har goda möjligheter att

effektivisera såväl högspecialiserad vård vid landets akademiska sjukhus som vardaglig vård i primärvården och på vårdcentraler.

Han anser att vårdsektorn är relativt underutvecklad utifrån ett tekniskt perspektiv. En patient som exempelvis har ont i halsen vänder sig ofta till vårdcentralen, där en läkare genomför ett enkelt test som skickas iväg för laboratorieanalys.

självdiagnostik med hjälp av mobiltelefoner

På senare år har allt fler självdiag-nosprodukter lanserats. På apoteket kan patienter köpa tester som de själva kan skicka iväg för analys.

– Såväl patienten som vårdcen-tralen sparar tid och vårdsresurser frigörs till mer avancerad vård. Ut-vecklingen av självdiagnostik befin-ner sig ännu i sin linda, de komman-de åren kommer vi att få se betydligt fler typer av enklare självdiagnostik som bland annat kan utföras med hjälp av mobiltelefoner. Det är en

nödvändighet för att kunna effektivi-sera framtidens vårdprocesser, säger Mikael Persson.

Sverige är ett föregångsland inom bildbaserad medicinsk diagnostik. Här bedrivs mycket forskning på området och bildgivande system betraktas av många som en av de mest avgörande och mångsidiga teknikerna i framtidens vårdsystem. Mikael Persson framhäver även in-formationshantering som ett område med en omfattande effektiviserings-potential.

Omfattande resurser läggs idag på journalhantering, planering av vårdprocesser och administration av vårdkedjan, vilket till stora delar kan rationaliseras med hjälp av tekniska applikationer. När tekniska lösningar för informationshantering utvecklas är det viktigt att ha såväl patientsä-kerhet som sekretess i åtanke.

Man behöver också ta hänsyn till etiska frågeställningar, exempelvis kring om patienten eller vården äger rättigheterna till patientens

journalinformation och om systemet bör utformas utifrån patientens eller vårdskedjans behov.

teknikfokuserade utmaningar

De medicintekniska utmaningarna är inte alltid teknikfokuserade. Det handlar i minst lika stor utsträck-ning om att implementera tekni-ken i vårdkedjan. Framgångsrik implementering av medicintekniska innovationer bygger till stor del på en nära samverkan mellan industrin, sjukvården och akademi, där läkare, tekniker och forskare kan mötas och enas om lösningar på de tekniska problemställningarna vården står inför. Svensk sjukvård tar därför ett samlat grepp kring teknikfrågor som bygger på samverkan mellan dessa tre aktörer.

Landstingen, Svensk förening för medicinsk teknik och fysik och Swedish Medtech är delaktiga i ini-tiativet. Visionen för den nationella agendan för medicinteknik är att

lyfta forsknings- och innovations-systemet till en ny högre nivå som hållbart placerar Sverige i en interna-tionell topposition. I den nationella agendan framhålls att medicinteknik är en möjlighet som står till buds för att effektivisera sjukvården, öka fokus på både patientens delaktighet och patientsäkerhet. Samtidigt ska-pas nya möjligheter för den svenska medicintekniska industrin.

självdiagnostik – ett tillväxtområde

Genom att ladda ner en självdiag-nosapplikation och via mobiltelefo-nen besvara ett antal frågor om sin egen hälsa kan patienter i framtiden genomföra självdiagnostik på de flesta vanligt förkommande sjukdo-mar. Det ökar patientens kontroll och inflytande över vårdprocessen. Tekniken som används i samband med självdiagnostik påminner till viss del om den teknik som används i vården. Ett sådant exempel är sensorteknik, som används för att detektera förändringar i en persons dna. Den tekniken kan numera användas även av privatpersoner på hemmaplan.

Mikael Persson menar att medicinteknik effektiviserar både högspecialiserad vård samt vanlig vård vid primärvården.

Vi står inför en teknisk vårdrevolution, där pa-tienter i ökad utsträckning kan utföra självdiagnostik av enklare sjukdomar. Det gör att vårdpersonalen kan lägga mer resurser på högspecialiserade arbets-uppgifter. TEXT ANNIKA WIHLBORG

Medicinsk teknik frigör vårdresurser där behovet är som störst

»De kommande åren kommer vi att få se betydligt fler typer av enklare självdiagnostik som bland annat kan utföras med hjälp av mobiltelefoner”. Mikael Persson

Smart faktaMTF – Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik, är en sektion inom Svenska Läkaresällskapet med inriktning mot medicinsk teknik, medicinsk fysik och biofysik inom vård, forskning och industri. Föreningen verkar bland annat för en hög nivå på den medicintekniska verksamheten inom hälso och sjukvården och industrin.

Allt fl er inser fördelarna med att dialysera sig hemma med NxStage. Frekventa och ibland långa taxi-sjukresor till och från sjukhuset försvinner, vilket ger tid över till annat. Det är just enkelheten och ökad livskvalitet för patienten som gör att sjukhuspersonal sänder hem sina patienter med NxStage. Idag använder över 6000 patienter NxStage, varav ett hundratal i Norden. Systemet är väldokumenterat, såväl behandlingsmässigt som praktiskt och tekniskt.

NxStage är den första bloddialysmaskinen som är speciellt utvecklad för hemdialys och dessutom kan användas helt mobilt vid resor. Flexibilitet och möjligheten att själv bestämma när och var man utför sin dialys ger ökad livskvalitet för njursjuka. Idag kan dialyspatienter genomföra sin behand-ling hemma med hjälp av NxStage dialysmaskin istället för på sjukhus. Det enda som behövs är tillgång till 220V, vatten från en vattenkran och ett vanligt avlopp. Maskinen kan placeras var man önskar t.ex. i tv-rummet, i sovrummet, ute på balkongen. Den kan dessutom tas med till sommarstu-gan, i husbilen, på längre resor. Användaren väljer det som passar bäst.

Det enda som behövs är tillgång till 220V, vatten från en vattenkran och ett vanligt avlopp. Maskinen kan placeras var man önskar t.ex. i tv-rummet, i sovrummet, ute på balkongen. Den kan dessutom tas med till sommarstu-gan, i husbilen, på längre resor. Användaren väljer det som passar bäst.

I hemmet

Vid resa

Äntligen en dialysmaskin utvecklad för hemdialys och resa

Nordic Medcom är ett svenskt företag som levererar NxStage i Norden. Företaget har sedan starten 2001 specialiserat sig på produkter och maskiner för kronisk och akut dialys.

Forskning visar tydligt att dialys 5-6 gånger per vecka ger ökat välbefi n-nande för njursjuka. De mår helt enkelt bättre då urinämnen kan hållas på en jämnare nivå. Positiva effekter som lägre blodtryck och kortare åter-hämtningstid efter dialys är faktorer som bidrar till välbefi nnandet. Lägg till detta möjligheten att själv bestämma var behandlingen utförs och man får en unik möjlighet att leva sitt liv utifrån de bästa förutsättningarna och med ökad livskvalitet som följd.

Nordic Medcom AB, Box 491, 501 13 Borås. Tel: 033 22 88 58. Fax: 033 22 88 59. [email protected] www.nordicmedcom.se

ÄLDREOMSORGFÖRDJUPNING

12


Nationell standardisering av äldreomsorgen tryggar kvaliteten menar Karie Brandvold.

I början av hösten påbörjade Swedish Standards Institute, SIS, ett arbete för att sätta en svensk standard för äldrevård och omsorg för privata och offentliga vårdbolag.

– Standarderna ska kunna användas till exempel av kommuner vid upphandling av vård och omsorg eller för att kunna göra kvalitets-jämförelser, säger Marie Brandvold, verksamhetsområdeschef på SIS.

arbetet sker på uppdrag av Socialstyrelsen tillsammans med närmare 50 berörda organisationer och aktörer, och beräknas vara klart vid årsskiftet 2014/2015.

– Det finns i dag inget enhetligt kvalitetstänk inom tjänsteområdet äldreomsorg och hemtjänst, säger Marie Brandvold, så behovet är stort. Dels för den som gör en upphand-ling, dels för den som erbjuder äldreboende eller hemtjänst. Med standarden kommer vi också kunna jämföra kvaliteten på ett riktigt sätt och inte behöva jämföra äpplen med päron. Den är även tänkt att bli certifieringsbar.

som äldre i behov av boende eller hemtjänst är man i ett särskilt utsatt läge, ofta har man multipla diagnoser och saknar ork att driva sin fråga. Med en grundläggande kvalitetsstandard ska den äldre känna sig tryggare och få sina behov tillgo-dosedda på ett säkert sätt.

Annie Bremell Spira, legitimerad sjuksköterska och tidigare anställd inom äldrevården, menar att en defi-nierad, nationell kvalitetsnivå behövs men ser även andra tydliga behov.

– Det är viktigt med en nationell standard och att det blir lika vård för alla. Det kommer vara till stor hjälp vid upphandlingar och gör det

förhoppningsvis möjligt att fokusera på frågor som behovet av mer kvalifi-cerad personal, chefsutbildningar för enhetscheferna och vidareutbildning av den befintliga personalen.

enligt marie brandvold kom-mer standarden innebära att även de mjuka värdena som ryms i begreppet kvalitet blir tydliga parametrar för upphandlarna att ta ställning till.

– Det kommer inte bara vara den

som är billigast som vinner upphand-lingen i och med detta. Nu kommer det bli möjligt för de kommuner som vill, att jämföra olika utförares kva-litetsuppfyllande och därefter välja den aktör som möter kommunens önskemål och krav på bästa sätt.

detta innebär även att den äldre och hens anhöriga i högre utsträckning kan känna sig trygga i vetskapen om att en högre kvalitet är säkerställd inom standarden. Oavsett om det är ett privat företag eller i offentlig drift så ska vården och omsorgen ha en hög lägsta nivå, en nivå som är nationell och tydligt formulerad. En nivå som i dag alltså inte finns.

– Jag tror det är viktigt att alltid gå till sig själv när man funderar på hur äldrevården bör se ut, säger Annie Bremell Spira. Hur vill jag leva som äldre när jag är i behov av hjälp från omgivningen?

För många äldre är det svårt att orka slåss för sin sak och enligt Marie Brandvold på SIS kommer den framtagna standarden att ge bättre omsorg för alla, inte bara för den som

har engagerade anhöriga.– Det blir en trygghet, helt klart,

för den äldre. För vårdgivaren medför detta dessutom ett kvalitetstänk i den egna organisationen, ett förändrings-arbete som kommer resultera i en bättre vård.

Med tydliga krav för vilken typ av kvalitet den svenska äldreboenden och hemtjänsten måste erbjuda, är en viktig plattform satt. Därefter finns skäl att tro att vårdbolagen kommer välja att utmärka sig och på så sätt ytterligare öka kvaliteten. En omsorg där den äldre inte är satt på undantag utan har möjlighet att åldras i en värdig och integritetsbevarade miljö. En äldreomsorg som har framtiden för sig.

Så blir äldreomsorgen bättre för allaDagens äldreomsorg skif-tar i kvalitet och för att ändra detta har ett stan-dardiseringsarbete påbör-jats. Målet är att sätta en kvalitetsstandard för den omsorg de flesta av oss en dag att kommer behöva.TEXT KATARINA GOLD

»Det är viktigt att gå till sig själv när man funderar på hur äldrevården bör se ut. Hur vill jag leva som äldre när jag är i behov av hjälp?Annie Bremell Spira,

legitimerad sjuksköterska

Smart faktaSIS har på uppdrag av socialdepartementet påbörjat ett arbete i att ta fram en nationell kvalitetsstandard för hemtjänst och äldreomsorg. Arbetet beräknas vara klart 2014/2015.

Trygghetsmodellen innebär att medborgarna kan känna sig trygga i att den vård, stöd och rehabilitering de behöver i sin hemmiljö fi nns tillgänglig så snart behovet uppstår. Den innebär också att äldre som är i behov av äldreboende garanterat får en plats, även med kort varsel.

Katrineholms kommun har bland annat valt att införa en mottagningstimme som ökar tryggheten för äldre som skrivs ut från sjukhuset. Hemtjänstpersonal som möter upp och hjälper brukaren att fi nna sig tillrätta i rehabiliteringssituationen är en uppskattad trygghetsfaktor som skapar förutsättningar för en dialog

kring den kommande rehabiliteringsprocessen.– Vi har dessutom skapat fl er tjänster för

sjukgymnaster och arbetsterapeuter genom att omfördela resurser, vilket bidrar till ett förstärkt rehabiliteringsstöd i hemmiljö. Vi inspirerades av Piteå och Östersunds kommuner när vi skräddarsydde vår egen trygghetsmodell. Vi omvandlar en del vårdplatser till trygghetsplatser och inför samtidigt fl er demensplatser, säger Monica Johansson, ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Katrineholms kommun.

Stärker anhörigavlastningenYtterligare en grundpelare i kommunens trygghetsmodell är ett förstärkt stöd för personer som vårdar närstående i hemmet. Tidigare hade anhörigvårdare rätt till tio avlastningstimmar per månad, nu dubbleras antalet timmar till tjugo.

– Inför implementeringen av trygghetsmodellen genomförde vi intervjuer med brukare och dess anhöriga. Behovet av fl er avlastningstimmar var ett av de behov som tydligt identifi erades. Personer som vårdar anhöriga i hemmet gör en viktig insats som vi vill stötta genom att öka deras möjligheter till avlastning, säger Monica Johansson.

Katrineholms kommun inför en trygghetsmodell som skräddarsytts utifrån medborgarnas behov. Trygghetsmodellen ökar tillgängligheten till kommunens boenden, ökar tryggheten bland äldre och bidrar till en förhöjd livskvalitet. Modellen införs successivt det kommande året och gör kommunens äldre tryggare med den vård och omsorg som erbjuds i hemmiljö.

A N N O N S

Katrineholms kommuns trygghetsmodell erbjuder stöd och boende på medborgarnas villkor

Monica Johansson, ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Katrineholms kommun

FO

TO

: HA

NN

A M

AX

ST

AD

Innovation i allt vi gör

AMG-

SWE-

AMG-

249-

2013

- De

cem

ber-

P

Vetenskapligt nytänkande måste kombineras med lång erfarenhet av utveckling av komplicerade tillverkningsprocesser för att garantera leveranssäkerhet och produktkvalitet. Amgen har, i mer än 30 år, kombinerat vetenskapligt kunnande med passion och nytänkande i sin strävan efter det bästa läkemedlet. Amgen - biologiska läkemedel - nu och i framtiden.Se ytterligare information på: www.amgen.se

TRUSTCARE, ETT UNGT INNOVATIVT FÖRETAG INOM GÅNGHJÄLPMEDEL

Trust Care är ett av världsledande företag inom design och innovation av gånghjälpmedel för äldre. Trust Care är inriktat på innovation för att möta behoven hos den nya generationens användare som ställer nya och höga krav på både teknik och design. Vår framgång bygger på att vi skapar nya och bättre lösningar, något som vi aldrig ger avkall på. Vi testar och testar våra produkter, ger aldrig upp. En av våra stora succéer nationellt och internationellt är rollatorn Let’s Go. En rollator med många finesser och unik design som väckt stort intresse över hela världen för sin smidighet, sin eleganta utformning och sina praktiska funktioner.

www.trustcare.se

14


Hur ser patienters behov av smarta tekniska applikationer ut framöver?

– När patienten enkelt kan få överblick över sina historiska och planerade vårdkon-takter kan de när som helst gå in och läsa vad läkaren sa vid senaste läkarbesöket, när nästa vårdkontakt ska äga rum eller var i vårdked-jan en remiss befinner sig. Det gör att de har full kontroll över händelseförloppet och slip-per ringa för att exempelvis kolla väntetider och liknande, vilket frigör värdefull tid för vårdpersonalen.

Vilka fördelar ger den ökade insynen i den egna journalen?

– Somliga patientgrupper, exempelvis strokepatienter, har ofta nedsatt minnes-funktion. Digitala tjänster där de kan läsa sina egna journaler gör att de exempelvis kan behöva påminna sig själv om hur deras vårdflöden ser ut och läkarens ordination i samband med senaste läkarbesöket. Många patienter efterlyser också smarta tjänster som samlar all information om deras vårdkontak-ter på ett och samma ställe.

Vilka fördelar medför den här typen av tjäns-ter för vårdgivarna?

– En stor nytta med digitala tjänster som förser patienten och vården med information om vårdhistorik, tidigare läkarkontakter och liknande är möjligheten att minimera pap-pershanteringen i vården. I dagsläget skickas tusentals hälsodeklarationer, remisser och andra vårdbesked ut till patienter via post. I framtiden kan merparten av dessa hanteras elektroniskt.

Vad är din definition av kvalitet i vården?– Att skapa bästa möjliga patientvärde

utifrån de resurser som finns tillgängliga. Socialstyrelsens skrift om God vård visar på många dimensioner i kvalitetsarbetet; vården ska vara kunskapsbaserad, säker, patientcen-trerad, effektiv samt jämlik och tillgänglig. Vårdverksamhet som uppfyller dessa krav och ständigt utvecklar dem har hög kvalitet. Patienter vill att vården ska fungera hela vä-gen oberoende av organisationsgränser eller ägarform – dessa faktorer är underordnade en god vårdkvalitet.

Vilken roll fyller patientsäkerhet i kvalitets-arbetet?

– Vården behöver utvecklas från ”Patient-säkerhet 1.0” med fokus på att kartlägga risk-faktorer och uppmärksamma risksituationer som redan inträffat. Nu behövs ”Patientsä-kerhet 2.0” som innefattar en uppmärksam-het på potentiella risksituationer och att koppla dessa risker till förmågan att ändra sina arbetssätt för att vara förebyggande. Det bygger på ständiga förbättringar och närvaro i nuet.

Vilken kompetens krävs för att utveckla kvaliteten i vården?

– En hög professionell yrkeskompetens är förstås en nödvändighet, liksom en förstå-else för det system man arbetar och ingår i. Vårdpersonal behöver se hela patientens väg genom vårdsystemet. Kompetens kring förändringspsykologi och förändringsarbete krävs, liksom att ta till sig och tillämpa de förändringsmetoder och verktyg som finns.

Vilken effekt kan rehabilitering för äldre ge?

– Rehabilitering kan bidra till att indivi-den återfår sin funktion efter en sjukdoms-period eller en skada. Det kan också göra att man bibehåller funktioner och undviker försämring. Genom forskning vet vi att träning har effekt även om man är mycket gammal. Rätt utförd rehabilitering kan också bidra till att äldre kan klara sig själva och bo kvar hemma längre upp i åldrarna.

Hur kan kommuner möta ett ökat behov av stöd och rehabilitering i hemmet?

– En nulägesanalys av verksamheten och en granskning av brukares och anhörigas behov bör ligga till grund för alla åtgärder som genomförs. Vi har valt att omfördela våra resurser till fler sjukgymnast- och arbetsterapeuttjänster. Det gör att de äldre kan få bedömning, stöd och träning i hemmet i betydligt utökad grad. Det skapas också regelbunden handledningstid i rehabilitering för hemtjänstpersonalen vilket är viktigt för att höja kompetensen och förbättra för brukarna.

Vad kan kommuner göra för brukare och an-höriga som inte känner sig trygga hemma?

– Trygghet i hemmet är en viktig grund-förutsättning. Kommuner kan exempelvis välja att inrätta trygghetsplatser, omsorgs-platser som på kort tid tillgängliggörs för äldre när de behöver lite extra omsorg eller när anhöriga behöver förstärkt avlastning. Det är också viktigt att stötta anhöriga, vi har exempelvis valt att dubblera antalet avlösningsstimmar i hemmet från tio till tjugo timmar per månad. Det kan fler kom-muner inspireras av.

Vad är syftet och målsättningen med Kraft-centrum Flemingsberg?

– Projektet fångar upp behov och idéer ur vårdens vardag och utvecklar dem till inno-vationer för framtidens hälso- och sjukvård. Nya affärer byggs från grunden i samarbete med sjukvård, akademi och näringsliv. Målet är att under 2014 ha en arbetsmodell som effektivt omvandlar behov i vården till nya innovationer, produkter och företag inom medicinsk teknik samt ha bidragit till 30 nya affärer i form av nya företag och/eller nya samarbeten mellan företag, högskolor och sjukvård.

Varför behövs den här typen av satsningar?– Hälso- och sjukvården står generellt

inför stora utmaningar med kostnadseffekti-viseringar, tillgänglighet och patientsäkerhet samt en vilja att ge den växande befolk-ningen i Stockholmsregionen goda livs- och hälsoförutsättningar. De möjligheter som finns i Flemingsberg med starka vetenskap-liga och vårdrelaterade verksamhetsområden ger stora möjligheter att adressera dessa utmaningar och genom modellen och de nya affärerna bidra till patient-, anhörig- och vårdnytta i framtiden.

Vad har ni åstadkommit hittills i satsningen?– Under en scoutingperiod inom fyra

identifierade styrkeområden i Flemingsberg, patientsäkerhet, regenerativ medicin, bild i vården samt vård på distans, identifierade affärsarkitekterna i projektet över 200 behov och idéer där nu tio har existerats i form av nya produkter eller tjänster till nya företag eller olika former av samarbeten med befint-liga företag. Ytterligare ett drygt 20-tal aktiva potentiella affärer utvecklas inom ramen för projektet och ytterligare är på väg in.

Casper Winsnes,

teknikansvarig på Chorus

Boel Andersson Gäre,

föreståndare, professor och forskningsledare på Jönköping Academy for improvement of health and welfare, Högskolan Jönköping.

Anna Forsberg,

områdeschef för hälso och sjukvård på vård och omsorgsförvaltningen i Katrineholms kommun

Lena Strömberg,

projektledare för Kraftcentrum Flemingsberg

AKTUELLT EXPERTPANEL

®

[email protected] www.vitri.se

Röda Korset valde hjärtstartare från ViTri Medical. Vad väljer du?

I många länder är hjärtstartare en självklarhet både på offent-

liga platser och på företag och kontor. Även privatpersoner skaf-

far ofta hjärtstartare till sina bostäder, fritidsbåtar eller andra

platser där de tillbringar sin tid. Sverige har i jämförelse halkat

efter och det är fortfarande relativt glest mellan hjärtstartarna.

Trenden är dock tydlig – informationen om hur enkelt det är att

använda hjärtstartare och möjligheterna att rädda liv gör att

antalet enheter hela tiden ökar.

Vi täcker hela Sverige och kan tack vare vårt nätverk av

partners även teckna internationella avtal som inkluderar

leverans, utbildning och serviceavtal i de flesta länder.

Kontakta oss eller någon av våra samarbetspartners redan idag för en kostnadsfri rådgivning gällande hjärtstartare, utbildning och första hjälpen produkter anpassade till dina behov!

®















®















I många länder är hjärtstartare en självklarhet både på offentliga platser och på företag och kontor. Även privatpersoner skaffar ofta hjärtstartare till sina bostäder, fritidsbåtar eller andra platser där de tillbringar sin tid. Sverige har i jämförelse halkat efter och det är fortfarande relativt glest mellan hjärtstartarna. Trenden är dock tydlig – informationen om hur enkelt det är att använda hjärtstartare och möjligheterna att rädda liv gör att antalet enheter hela tiden ökar.

Vi täcker hela Sverige och kan tack vare vårt nätverk av partners även teckna internationella avtal som inkluderar leverans, utbildning och serviceavtal i de flesta länder.


Vasaloppet valde hjärtstartare från ViTri Medical. Vad väljer du?

®



I många länder är hjärtstartare en självklarhet både på offent-liga platser och på företag och kontor. Även privatpersoner skaf-far ofta hjärtstartare till sina bostäder, fritidsbåtar eller andra platser där de tillbringar sin tid. Sverige har i jämförelse halkat efter och det är fortfarande relativt glest mellan hjärtstartarna. Trenden är dock tydlig – informationen om hur enkelt det är att använda hjärtstartare och möjligheterna att rädda liv gör att antalet enheter hela tiden ökar.

Vi täcker hela Sverige och kan tack vare vårt nätverk av partners även teckna internationella avtal som inkluderar leverans, utbildning och serviceavtal i de flesta länder.


KOL Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folksjukdom med mer än 500 000 sjuka i Sverige. Patienterna drabbas av successivt tilltagande andnöd, hosta, slemproduktion och en rad andra symp-tom. Även om patienterna erhåller all befintlig behandling, fortsätter vanligtvis försämringen av lungfunktionen. Närma-re 3 000 patienter dör av KOL varje år i Sverige.

Läkemedel idag Det finns ett antal läkemedel som idag används vid KOL. Inget av dem ger dock någon större förbättring, vilket demon-streras av den höga dödligheten trots maximal behandling.

PharmaLundensis nya behandling Den genomförda kliniska studien på KOL-sjuka tyder på att PharmaLundensis nya behandling med jodkol har förmåga att återskapa delar av den lungfunktion som inte går att behandla idag. Detta är naturligtvis av största intresse, och ger potential för jodkol att bli ett betydligt effektivare läkemedel än dagens behand-lingar. I den kliniska studien visade det sig dock att en del patienter fick påverkan på sköldkörtelhormonerna. PharmaLun-densis planerar därför att i nästa kliniska

KOL-studie modifiera behandlingsme-toden för att reducera jodpåverkan på sköldkörteln. Detta ger två fördelar:

1. Det möjliggör långtidsbehandling med jodkol.

2. Det möjliggör doshöjning.

Redan i den dos som användes i den genomförda KOL-studien (3 g jodkol/dag) fick patienterna en genomsnittlig förbättring av lungfunktionen på 130 ml, och några ”high responders” fick en förbättring på upp mot ca 400 ml. Med doshöjning har jodkol potential att ge en mycket större förbättring av lungfunktio-nen, eftersom effekten av jodkol med stor sannolikhet är dosberoende. Det är såle-des fullt möjligt att en hög dos jodkol kan komma att utklassa dagens KOL-läkeme-del, och att patienterna inte kommer att behöva någon mer KOL-behandling än jodkol!

Kommande kliniska studier PharmaLundensis avser under våren 2014 att påbörja en ny klinisk studie med modifierat jodkol. Syftet med denna studie är att visa att jodkol kan ge en god förbättring av lungfunktionen på patienter med medelsvår KOL utan att påverka sköldkörteln. Därefter planeras en doshöjning, för att få en ännu större förbättring av lungfunktionen. Efter detta planeras behandling av svårt KOL-sjuka patienter med en hög dos jodkol, för att fastslå om detta kan ge en dramatisk förbättring av deras lungfunktion.

Patentskydd PharmaLundensis KOL-projekt har ett brett skydd, med patent i Europa, Japan, Kina och Ryssland. Besked väntas i USA och Indien.

Utveckling av nytt läkemedel mot KOLPharmaLundensis AB har nyligen genomfört en klinisk studie på 40 patienter med kro-nisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) för att utvärdera effekten av bolagets testsubstans jodkol. Resultaten visar att jodkol gav en statistiskt säkerställd förbättring av lungfunktionen. Någ-ra patienter fick en förbättring av lungfunktionen på närmare 400 ml. Resultaten är mycket uppmuntrande, och PharmaLundensis avser att under våren 2014 inleda en ny KOL studie. Behandling med enbart en hög dos jodkol har potential att ge en stor förbättring av lungfunk-tionen, och kan utklassa dagens KOL-läkemedel. Den starka effekten av jodkol kan göra det onödigt för patienter att använda några andra KOL-läkemedel än jodkol.

www.pharmalundensis.se

Scheelevägen 2 Medicon Village

223 81 Lund Tel: 046-13 27 78

Fakta om klinisk KOL-studie PharmaLundensis kliniska KOL-studie var en 8 veckor lång, dubbelblind, rando-miserad, placebokontrollerad studie på 40 patienter med måttligt svår KOL. Hälf-ten av patienterna fick jodkol och hälften placebo. Studien genomfördes på Lunds Universitetssjukhus Lungklinik. CRO bolaget Trial Form Support (TFS) genomför-de den oberoende utvärderingen av resultaten i studien. Totalt utvärderades medelvärden på 9 parametrar i studien, vilka representerar lungfunktion, arbetskapacitet på testcykel samt livskvalitet. Samtliga gav bättre resultat för jodkolgruppen än placebo. En parameter var statistiskt säkerställd och ytterligare tre parametrar var på gränsen till säkerställda (mer än 90 % sannolik-het). Dessutom visade korrelationsstatistik en säkerställd korrelation mellan FEV1 baseline och FEV1 post-bronchodilator, samt mellan FEV1 baseline och FEV1 post-exercise. Detta visar att jodkol kan förbättra lungfunktionen även på toppen av en maximal avslappning med beta2-stimulerare och att jodkol således kan ge en avslappning av lungorna på ett sätt som beta2-stimulerare inte kan. Resultaten bedöms som mycket lovande, då det krävs mycket starka behand-lingseffekter för att kunna detekteras i studier med relativt få patienter.

PharmaLundensis styrelse fr v: Linus Sjödahl, Civilekonom, Magisterexamen i företagsekonomi, styrelseordförande, Staffan Skogvall, Legitimerad Läkare, Medicine Doktor, VD, Jonas Erjefält, Professor i medicinsk inflammationsforsk-ning, Ingmar Karlsson, Civilekonom.

ANNONS

- En hög dos jodkol har potential att utklassa alla dagens KOL-läkemedel,

säger Dr Staffan Skogvall, VD.

Den påvisade positiva effekten på lungfunktionen ökar chansen för framgång betydligt.

’’

www.capio.se

Besök www.capio.se för mer information om våra mottagningar. Vi fi nns i följande områden i Stockholmsområdet.

Bro | Farsta | Gubbängen | HagsätraHögdalen | Kungsholmen | Lidingö Rågsved | Skogås | Solna | SödermalmSödertälje | Upplands Väsby | ViksjöVårberg | Årsta | Östermalm

Söker du en trygg läkarkontakt, hög tillgänglighet och god service?

Välkommen till någon av våra 22 vårdcentraler i Stockholmsområdet

I anslutning till en del av våra vårdcentraler hittar du även BVC och Rehab-mottagningar.

Hos oss kan du känna dig trygg med att din hälsa är i goda händer.

Hitta en mottagning nära dig!

säkrare vård och omsorg

Documents