sahlgrenska akademin 2011

Årsberättelse 2011

Röster från det gångna året

2 | Röster från det gångna året

Röster från det gångna året | 3Fo

to: G

öran

Olo

fsso

n, G

U

Med vinden i ryggenSahlgrenska akademin expanderar och utvecklas, både när det gäller utbildning, forskning och samverkan. Flera av våra största utbildningsprogram kommer snart att utökas och ta emot fler studenter, och vi har redan börjat arbeta för att ordna fler lärare, större lokaler och fler utbild-ningsplatser inom vården. När det gäller forskning har vår satsning att rekrytera nya toppforskare slagit väl ut, och vi har flera världsstjärnor inom bildbehandling, genetik och transplantationsforskning på väg till oss. Och inom samver-kan har vi utökat och fördjupat kontakterna med industrin och innovationssektorn.

Året har också präglats mycket av förändringsarbetet vid Göteborgs universitet. Vi har inte sett slutet ännu, men vi upplever att universitetet varit lyhört för våra synpunkter. Förhoppningsvis ger den nya organisationen bra förutsätt-ningar för samarbeten för Sahlgrenska akademin, både med Västra Götalandsregionen, Chalmers och övriga fakulteter inom universitetet.

Ragnar Norrby styrelseordförande 2010-2011

Olle Larkö dekanus


Studenter möts över yrkesgränsernaEn ny satsning på ett kliniskt utbildnings-centrum på Sahlgrenska sjukhuset ger blivande sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, logopeder och dietister möjlighet att träffas över yrkesgränserna redan under studietiden.

– Som blivande sjuksköterskor får vi intrycket att vi ska kunna allt. Det är skönt att veta att det finns andra yrkes-grupper inom vården och att man själv inte måste vara expert på allt, säger Lisa Maria Fransson, en av studenterna som deltog i satsningen under hösten.

– Utbildningscentrum ger en möjlighet att lära av och om varandra under den verk-samhetsförlagda delen av utbildningen. Genom att förstå varandras kompetens kan vi få bättre samverkan runt patienten, säger sjuksköterskan Karin Särnwald, som är koordinator för det kliniska utbildningscentrumet.

Diskuterar riktiga patienterUnder hösten har studenter från de fem olika utbildningsprogrammen vid Sahlgrenska akademin träffats vid totalt tio tillfällen för att tillsammans diskutera och ge olika infallsvinklar på patientfall de stött på under sin egen verksamhetsför-lagda utbildning.

– Redan innan hade jag ganska bra koll på vad arbetsterapeuter och sjukgym-naster arbetar med, men logopedernas kompetensområde visste jag mindre om, säger Lisa Maria Fransson, som under hösten gjorde praktik på en av sjukhusets strokeavdelningar.

Utökning planerasSatsningen kommer sannolikt att omfatta fler utbildningar under 2012. – Då behöver vi engagera fler handledare i planeringen. Det är ett riktigt pussel att få

ihop schemat, eftersom de olika program-men inte har sin verksamhetsförlagda utbildning exakt samtidigt, säger Karin Särnwald.

En nygammal satsningDet här är inte det första initiativet i Göteborgsområdet att låta studenter mötas över yrkesgränserna under sin verk-samhetsförlagda utbildning. Under flera år fanns en utbildningsavdelning på Högsbo sjukhus, men den fick nyligen stänga på grund av omorganisation inom Sahlgren-ska Universitetssjukhuset.

– När vi startade det här projektet var det inte tänkt att det skulle ersätta utbild-ningsavdelningen på Högsbo sjukhus, men nu är det bra att det finns kvar en möjlighet för studenter att samverka redan under sin utbildning, säger Karin Särnwald.

Lisa

Mar

ia F

rans

son

och

Karin

Sär

nwal

d Fo

to: E

lin L

inds

tröm

Cla

esse

n, G

U

Röster från det gångna året | 5

Ständig utveckling för läkarprogrammetEfter intensivt arbete präglas läkar-programmet av tydligare professionell utveckling, internationalisering och forskaranknytning, men nya utmaningar står för dörren.

– Många lärare och studenter har varit engagerade i arbetet och vi är stolta över resultatet. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att utvecklingen av läkarpro-grammet aldrig står stilla. Vi vill hela tiden förbättra det som redan är bra, säger Eric Hanse, som är ordförande i programkom-mittén för medicin.

Det omfattande förändringsarbetet inled-des med en strukturerad genomgång av alla kurser. Bland annat finns nu särskilda handledare som ansvarar för att studen-terna får de generella kompetenser och förhållningssätt som en läkare behöver ha. Varje klass har en lärare från program-kommittén som följer klassen genom hela programmet, och för att fördjupa de internationella utbytena med olika partneruniversitet har läkarprogram-met utsett ansvariga lärare för de olika samarbetsländerna.

Läkarprogrammet står inför stora utma-ningar de kommande åren, när Sverige ska börja utbilda 250 fler läkare varje år. Var dessa utbildningsplatser hamnar är ännu inte klart, men Sahlgrenska akade-min har potential att ta emot så många som 80 av dessa nybörjarstudenter varje år, vilket är en ökning av antalet antagna studenter med 50 procent. Expansionen kräver dock en satsning på större före-läsningssalar, fler lärare och handledare, samt ett omfattande samarbete med Västra Götalandsregionen.

– Sjukhusen i Göteborg räcker inte till för att ge våra studenter den verksamhetsför-lagda utbildning de behöver. Vi arbetar därför intensivt med att utvidga våra samarbeten så att våra studenter kan utbil-das även i Skövde och vid sjukhus inom Region Halland, säger Eric Hanse.

Den som läser till läkare idag utbildas under fem och ett halvt år. Det är en av Sveriges längsta grundutbildningar, men den är kortare än läkarutbildningen i andra europeiska länder. En statlig utredning pågår, och inom kort förväntas utbildningen förlängas med en termin.

– Sannolikt innebär det att AT-tjänstgö-ringen förändras eller försvinner, och vi börjar förbereda oss för detta redan nu, säger Eric Hanse.

Fakulteten prisade en entusiastisk pedagogSahlgrenska akademins utbildnings-pris 2011 gick till Marianne Jertborn, professor i infektionsmedicin. Enligt motiveringen är hon känd för sin entusi-asm och sitt stora engagemang, och står för både nytänkande och långsiktighet i sin pedagogiska gärning. De senaste åren har hon arbetat mycket med utvecklingen av läkarprogrammets kurs inom mikro-biologi och infektionssjukdomar, där basvetenskaplig kunskap möter klinisk verklighet.

– Vi har en fantastisk grupp med tio innovativa lärare som driver arbetet med kursen framåt, och vi har också ett stort lärarkollektiv för övrigt som känner att de är med på tåget och engagerar sig i kursen, säger Marianne Jertborn.

Eric

Han

se F

oto:

Elin

Lin

dströ

m C

laes

sen,

GU


Omstart för audionomprogrammetEfter ett uppehåll under några år har Sahlgrenska akademin nu börjat utbilda audionomer igen. Det omgjorda audio-nomprogrammet har både nya kursplaner och nya lärare.

– Vi har valt att inte bara fokusera på rehabilitering vid hörselskada, utan vill också lyfta fram ljudet som något positivt för människan. Men i övrigt kan vi så här i efterhand se att vårt upplägg påminner mycket om det gamla programmets, fast vi inte sneglat på de tidigare kursplanerna när vi tagit fram våra, säger Ann-Kristin Espmark som ansvarar för audionompro-grammet vid Sahlgrenska akademin.

Resurser saknadesAnledningen till audionomprogrammets uppehåll var att det då vare sig fanns till-räckligt med pengar eller lärarresurser för

att fakulteten skulle kunna satsa helhjärtat på programmet.

De senaste två åren har det arbetats inten-sivt med att ta fram nya kursplaner och rekrytera lärare. Sahlgrenska akademin vill att alla lärare ska vara disputerade, vilket kan vara besvärligt inom ett så ungt område som audiologi, där det bara finns nio disputerade i hela landet. Tre av dem arbetar nu som lektorer på Sahlgrenska akademin.

Lyckad omstartSöktrycket till det nya audionompro-grammet blev över förväntan: 15 sökande per plats. Jonas Fogels fick en av utbild-ningsplatserna, och han har väntat på att utbildningen skulle starta i Göteborg igen:

– Det känns spännande och kul, och jag är förväntansfull inför de kurser som ska komma. Jag är intresserad av ljudmiljöer och akustik, har jobbat inom vården och är utbildad ljudtekniker, så audionom är ett yrke som kombinerar mina intressen på ett bra sätt, säger han.

Flera av de nyintagna studenterna har hörselskadade människor i sin närhet som väckt deras intresse för hörsel och ljud. Jonas Malmström har flera närstående som är hörselskadade, och dessutom en syster som är döv. Han har tidigare arbetat som teckentolk för dövblinda, vilket inne-bär att man tecknar taktilt i handen.

– Jag skulle vilja arbeta som audionom i dövblindteamet, eller specialisera mig på behandling av tinnitus. Jag är också intres-serad av att arbeta mer tekniskt med olika hjälpmedel, säger han.

Ann-

Kris

tin E

spm

ark,

Jon

as F

ogel

s oc

h Jo

nas

Mal

mst

röm

Foto

: Elin

Lin

dströ

m C

laes

sen,

GU


Hallå där Stina Fredriksson, ordförande för SAKSHur var 2011 för Sahlgrenska akade-mins studentkår (SAKS)? – Det har varit ett fantastiskt roligt år. Det finns mycket drivkraft inom kåren och det gör att det händer mycket.

Vad då till exempel? – För inte så länge sedan hade medicin, odontologi och vårdvetenskap varsin kår inom Sahlgrenska akademin, och för ett och ett halvt år sedan slogs vi sam-man till en enda stor kår. Nu börjar vi bli en enad organisation, våra studenter möts över programgränserna, särskilt under introduktionsveckorna. Vi som läser på Sahlgrenska akademin kommer ju att samarbeta med varandra när vi är

färdigutbildade, så då är det bra att börja redan under studietiden. Och då betyder kåren väldigt mycket.

Samtidigt som ni slog er samman och bildade Sahlgrenska akademins Stu-dentkår togs kårobligatoriet bort. Vad har det betytt för er? – Vi behöver arbeta hårdare för att studen-terna ska förstå varför det är bra att vara med i kåren, men det tycker jag är jät-tebra! Jag ägnar mycket energi åt att sprida vad vi gör och varför vi gör det. Nu när studenterna inte måste vara med i kåren längre har vi inte 100 procent av dem som medlemmar, men alla våra medlem-mar har gjort ett aktivt val att vara med i

kåren, vilket gör att de är mer engagerade.

Studiepolitiskt, vilken fråga är viktigast för er just nu? – Vi engagerar oss mycket för den verk-samhetsförlagda utbildningen, framför allt för att reglerna ska bli tydligare och lika för alla. Kåren har representanter i flera arbetsgrupper inom Sahlgrenska akade-min som arbetar med frågan på olika sätt. Under året har vi arbetat fram en enkät som kommer att gå ut till studenterna nu i år. Vi vill veta vad som är bra och vad som är dåligt med den verksamhetsförlagda utbildningen, hur långt studenterna tycker att det är okej att resa och vem de tycker ska betala för resorna.

Universitetet prisade lärare vid Sahlgrenska akademinDe bästa pedagogerna inom Göteborgs universitet finns på Sahlgrenska akademin, i alla fall om man ser till de pedagogiska priser som universitetet delade ut 2011. Både det enskilda pedagogiska priset och lagpriset gick till lärare vid fakulteten.

Anna Westerståhl fick det enskilda priset för sitt systematiska arbete med att inte-grera genus- och jämställdhetsfrågor inom det folkhälsovetenskapliga programmet och läkarprogrammet.

– Fokus ligger på kvinnor som utsätts för våld i heterosexuella relationer, hur våldet successivt normaliseras i förhållandet, och hur man kan hantera det som läkare, säger Anna Westerståhl.

Lagpriset gick till Anders Ågård, John Deminger, Fredrik Mårtensson och Maria Andersson, alla verksamma läkare vid Mölndals sjukhus. Tillsammans har de fyra kollegorna utvecklat en kurs i akutmedicin under läkarstudenternas verksamhetsförlagda utbildning som byg-ger på studenternas egna erfarenheter.

Stin

a Fr

edrik

sson

Fot

o: E

lin L

inds

tröm

Cla

esse

n, G

U


Läkare blir lärare och forskare inom basvetenskapSatsningen på medicinsk basvetenskap är ett långsiktigt strategiskt initiativ för att få in fler forskare och lärare med läkar-bakgrund till prekliniska ämnesområden. Därmed skapar Sahlgrenska akademin en tydlig akademisk karriärväg för unga läkare.

– Akademins basvetenskapliga ämnen har stort behov av lärare och forskare med medicinsk utbildning, både för forsk-ning och för utbildning, säger Kristoffer Hellstrand, vicedekanus med ansvar för utbildning på forskarnivå vid Sahlgrenska akademin.

Programmet inom medicinsk basveten-skap är en utbildning till forskare och lärare inom fem ämnesområden; morfolo-gi/utvecklingsbiologi, biokemi/cellbiologi/genetik, immunologi/mikrobiologi, fysio-logi och farmakologi. Programmet är en utbildning på forskarnivå kombinerad med en lärarutbildning med pedagogiska kurser och handledning inom undervis-ning på sammanlagt fem år.

Susannah och Jakob satsar på basvetenskapenMålet är att drygt tjugo läkare ska utbildas till forskare och lärare genom satsningen på medicinsk basvetenskap. Här möter du två av dem som hittills antagits till programmet, Susannah Leach och Jakob Näslund.

Susannah Leach började doktorera direkt när hon tagit sin läkarexamen, och tog sedan chansen att hoppa på det basve-tenskapliga programmet. Hon gillar att programmet låter henne fördjupa sig inom sitt område mikrobiologi och immunologi samtidigt som hon får en gedigen pedago-gisk grund: – Jag får både de teoretiska, pedagogiska kurserna och handledd undervisningser-farenhet. Jag har tur, för det finns många forskare på min avdelning som är erkänt skickliga pedagoger.

Hennes forskningsprojekt handlar om ett nytt vaccin mot diarrésjukdomen ETEC, som inom kort ska testas på människor i en klinisk fas 1 studie.

Forskande förebildJust nu gör Susannah Leach en del av sin allmäntjänstgöring på Sahlgrenska sjukhu-set, där hon arbetar på kirurgisk avdelning och på akutintaget. Det var viktigt för henne att hon kunde kombinera sin forskar-AT med doktorandanställningen på Sahlgrenska akademin.

– Det är tvära kast mellan patientmöten och artikelskrivande, men jag trivs med det. Jag får energi både av stressen på akuten och av fokuseringen under forsk-ningsarbetet, säger hon.

Susannah Leach hon har en tydlig bild av vad en god läkare är:

– Jag vill arbeta med patienter, men för mig är det självklart att kombinera klinisk tjänstgöring med forskning. Att arbeta som läkare är också en vetenskaplig process.

Jakob Näslund ville bli läkare just för att det ger goda möjligheter att forska. Han har valt att vänta med sin kliniska

Susa

nnah

Lea

ch F

oto:

Elin

Lin

dströ

m C

laes

sen,

GU


Anna Dencker skrev bästa avhandlingen 2010Barnmorskan Anna Dencker får priset för bästa avhandling 2010. Hon får priset för sin avhandling om värkstimule-rande medel vid långdragna förlossningar, en avhandling som enligt nomineringen är tydlig, intressant och visar prov på oberoende tänkande.

– Det är naturligtvis jättekul att få priset, och det är extra roligt eftersom jag möter så många på institutionen och på kliniken som också är glada. Det är många som har bidragit till den stora studie som avhandlingen vilar på, säger Anna Dencker, som tog emot priset vid ceremonin den 31 maj.

Priset för bästa avhandling vid Sahlgrenska akademin delas ut i samarbete med Dr Arnt Vestbys Forskningsstiftelse.

Titeln på Anna Denckers avhandling är: Avvaktande eller aktiv handläggning vid långsam förlossningsprogress hos friska förstföderskor. En studie om riskfaktorer, obstetriskt utfall och förlossningsupplevelse

allmäntjänstgöring till förmån för den grundläggande forskningen. – Jag har alltid varit intresserad av ämnen som evolutionär biologi och neuroveten-skap. Jag trivs verkligen med att forska inom psykofarmakologi. Det känns som att jag har hamnat rätt, säger Jakob Näs-lund, och tillägger att det är en fördel att den som vill bli forskande läkare kan ägna sig ostört och på heltid åt forskarutbild-ningen i en preklinisk miljö under några år, före den kliniska utbildningen: – Dessutom är det värdefullt att bli sakkunnig inom ett helt ämne, i mitt fall farmakologi, snarare än expert bara på just den begränsade frågeställning som man råkar doktorera på.

Nu ingår han i ett forskarlag som stude-rar hur antidepressiva farmaka påverkar central neurokemi och beteende hos

försöksdjur, och intresserar sig bland annat för vilken roll djurens temperament spelar för effekten av de antidepressiva läkemedlen.

– Trots att dessa medel har använts i många decennier, och har mycket god effekt vid en rad sjukdomar, vet man fort-farande mycket lite om varför de fungerar,

och varför olika människor reagerar så olika på dem.

Hittills har mycket av arbetet handlat om att utveckla nya metoder och förstå vad dessa egentligen speglar. Men på senare tid har han fått fram mycket intressanta och lovande resultat.

Gillar att undervisaJakob Näslund tycker bara att det är en fördel att hans forskarutbildning är ett år längre än doktorandtjänster brukar vara, och han gillar att han får undervisa mycket:

– Det är roligt att få förklara för studenter. Och att undervisa andra är nog bästa sät-tet att själv lära sig ett ämne.

Jakob Näslund Foto: Elin Lindström Claessen, GU

Anna

Den

cker

Fot

o: E

lin L

inds

tröm

Cla

esse

n, G

U


Ledande forskning inom många områdenInom två områden har forskningen vid Sahlgrenska akademin världsledande kvaliteter, och inom ytterligare 15 områden bedöms forskningen ha en ledande position i Sverige. Det framgick av den utvärdering av all forskning vid Göteborgs universitet som genomförts av externa sak-kunniga och som presenterades under året.

Utvärderingen blir nu en utgångspunkt för kvalitetsfräm-jande åtgärder och framtida strategier. – Det är roligt att se att vi har så många duktiga fors-kargrupper. Utvärderingen ger oss en samlad bild av Sahlgrenska akademins forskningslandskap, och indikerar vilka miljöer vi ska satsa mer på för att stärka kopplingen mellan klinisk och basvetenskaplig forskning, säger Sven Enerbäck, vicedekan med ansvar för forskningsfrågor.

Forskningen inom oral biokemi samt inom mitokondrier, metabolism och brunfettsforskning fick toppbetyget Enastå-ende av de internationella experterna i utvärderingen.

Fint betyg för liten forskargrupp– För att göra bra forskning måste du gilla det du håller på med och tycka att det är meningsfullt. Men det är alltid

hårt arbete som ligger bakom, säger docent Amel Gritli Linde, som leder forskningen inom oral biokemi tillsam-mans med professor Anders Linde.

Forskargruppen studerar olika molekylära signalsystem mel-lan och inne i celler. Sådan signalering spelar en viktig roll för den tidiga utvecklingen av tänder och andra strukturer i ansiktsskelettet. Om signalerna inte fungerar som de ska kan det till exempel leda till skador i tändernas emalj, defekter som läpp-, käk- och gomspalt, eller till att vissa tumörer bildas. – Vår forskargrupp är liten, och därför tar laboratoriearbete, analyser och skrivande lång tid. Vi arbetar hårt för att ligga jämsides med andra, mer resursstarka forskargrupper runt om i världen, säger Amel Gritli Linde.

Hoppas bilda nytt forskningscentrumMitokondrier, metabolism och brunfettsforskning var det andra forskningsområdet som fick högsta betyg i utvär-deringen. Det är ett forskningsområde där flera olika forskningsgrupper ingår. – Än så länge är vi ett informellt nätverk med många kontakter mellan grupperna, men i förlängningen hoppas vi

Ande

rs L

inde

, dok

tora

nd M

aha

El S

haha

wy

och

Amel

Grit

li Li

nde

Foto

: Joh

an W

ingb

org,

GU


kunna etablera ett forskningscentrum, säger Maria Falken-berg, vars forskargrupp var först i världen med att lyckas återskapa mitokondriell DNA-kopiering i ett provrör.

Mitokondrierna finns inne i våra celler där de skapar den energivaluta cellen behöver. Brun fettvävnad innehåller fler mitokondrier än vanlig vit fettväv. Brunt fett finns framför allt hos små barn, men forskare vid Sahlgrenska akademin har nyligen visat att detta fett även finns i mindre mängd hos vuxna. Det bruna fettet kan omvandla överskottsenergi till värme på ett säkert sätt och kan komma att ingå i fram-tida behandlingar mot fetma och diabetes typ 2.

Inom området mitokondrier, metabolism och brunfetts-forskning finns forskare som arbetar med grundläggande biologiska frågeställningar, och även kliniska forskare som arbetar inom vården med patienter vars mitokondrier inte fungerar som de ska.

– Jag tror att en styrka är att vi jobbar med överlappande frågeställningar, men med helt olika, komplementära angreppssätt, säger professor Maria Falkenberg.

Första stora forskningsutvärderingenUtvärderingen av universitetets forskning inleddes under hösten 2009 och utmynnade under 2011 i rapporten RED10 Research Evaluation. Syftet var att identifiera de forskningsområden där Göteborgs universitet redan är star-ka så att dessa kan fortsätta utvecklas, och hitta de områden som har potential att bli ledande i framtiden.

Utvärderingen genomfördes av över hundra internationella forskare. De betygsatte forskningen enligt en sexgradig skala: Enastående (forskningen har världsledande kvaliteter), Utmärkt (forskningen har en ledande position inom sitt fält i Sverige, och väcker intresse även internationellt), Mycket bra (forskning med mycket hög kvalitet), Bra (forskningen får nationell spridning och har potential), Otillräcklig (forskningen får vare sig nationell eller internationell uppmärksamhet) och Undermålig (forskningen har ingen potential och borde avbrytas).

Dessa forskningsområden fick betygen Enastående eller Utmärkt vid Sahlgrenska akademin:

EnaståendeMitokrondrier, metabolism och brunfettsforskning

Oral biokemi

Utmärkt till enaståendeBiomaterial

Molekylär och klinisk medicin

Endokrin fysiologi

Psykiatri och neurokemi

Barn- och ungdomspsykiatri

UtmärktBakteriologi och immunologi

Glykobiologi

Gastrokirurgisk forskning och utbildning

Symtom, hälsa och vård

Internmedicin

Neurofysiologi

Odontologisk psykologi och folkhälsa

Oral och maxillofacial radiologi

Parodontologi

Mar

ia F

alke

nber

g F

oto:

Elin

Lin

dströ

m C

laes

sen,

GU


Ökat fokus på samverkanSahlgrenska akademin definierar nu sitt forskningslandskap, och satsar på att öka och fördjupa samarbetena med externa aktörer. Professor Maria Anvret har rekry-terats för att utveckla och driva fakultetens samverkan med det omgivande samhället.

Sahlgrenska akademin samverkar med ett flertal stora regionala aktörer såsom Västra Götalandsregionen och AstraZeneca, och även med mindre företag. – Genom att definiera vårt forsknings-landskap kan vi skapa en strategi för samverkan där syftet med relationen blir tydligare. Sahlgrenska akademin önskar förbättra denna strategiska samverkan, och även göra det lättare för externa aktörer att hitta rätt i sina kontakter med akademin, säger Maria Anvret, som tidigare haft ett liknande uppdrag för Karolinska Institu-tet, och har under många år arbetat inom både AstraZeneca och Svenskt Näringsliv.

Hon menar att det är viktigt att vara med-veten om att det råder olika kulturer och att agendan ser olika ut eftersom det styr

syftet med att samverka beroende på vil-ken organisation man befinner sig i. Den interna kulturen inom en organisation är avgörande för en god extern samverkan.

– Sahlgrenska akademins framgång beror på hur bra det går för andra aktörer i vår omgivning. Samma sak gäller inom akademin: går det bra för en forskar-grupp kommer det i förlängningen också att gynna andra grupper. Det leder i sin tur till att Sahlgrenska akademins

synlighet ökar, och det är positivt för hela universitetet.

För att skapa tydlighet i kontakterna med olika myndigheter och organ behöver Sahlgrenska akademin vara drivande när det gäller frågor om medicinsk forskning på det nationella planet. – Samtidigt ska vi utveckla vår samverkan med regionen och särskilt Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Vi har mycket bra interaktioner, inte minst genom Gothia Forum. Det samma gäller för näringslivet.

Med sin bakgrund som både forsknings-ledare på KI, professor i neurogenetik, forsknings- och innovationsrådgivare inom Svenskt Näringsliv samt chef och forskningsledare inom AstraZeneca har Maria Anvret förståelse för både uni-versitetets och näringslivets behov och utmaningar: – Det gäller att skapa en gynnsam rela-tion, där alla de medverkande parterna tillför värde. Delaktighet är nyckeln till fruktsamma samarbeten.

Maria Anvret Foto: Elin Lindström Claessen, GU


Hallå där, dramatikern Carin Mannheimer, som är en av fem hedersdoktorer 2011Hur kändes det att bli hedersdoktor? – Först blev jag förvånad, men sedan glad. Om min far hade levat vet jag att han hade varit mycket stolt, för han ville gärna att jag skulle studera medicin och bli läkare. Jag gläder mig fortfarande åt utnämningen, och med jämna mellanrum tar jag fram min doktorsring, prövar den och stajlar lite.

Vad kan du ge tillbaka till universitetet där du nu är hedersdoktor? – Jag kan erbjuda mitt perspektiv och mina erfarenheter. Jag har erbjudit mig att komma och föreläsa. Nu på måndag ska jag delta i ett seminarium om bildning i sjuksköterskeutbildningen. Sjuksköterskan är ju kunnig inte bara på det medicinska utan också på det mänskliga planet, där kulturell bildning är en del. Egentligen skulle jag önska att bildningsperspektivet också sipprade ner till de undersköterskor som arbetar på våra äldreboenden, som dagligen umgås med våra äldre och kan stimulera dem.

Du blev hedersdoktor för att du visat på kunskapen om den åldrande människan och för att du uppmärksammat vikten av en god vård där individen är i fokus

Hur kommer det sig att så många av dina pjäser och tv-serier handlar om just äldrevården? – Jag tycker det är förfärligt hur vi tar hand om våra gamla. Bara en sådan sak att det inte sandas tillräckligt på trottoarerna så att äldre inte vågar sig ut. Jag är aktiv i debatten om vår äldrevård och besöker ofta äldreboenden, men det är nedslående för det händer inget. Tänk om man kunde inrätta äldrevårdscentraler precis som vi har barnavårdscentraler, där det fanns geriatriker och andra specialister på äldres sjukdomar och dit man kunde vända sig för att få hjälp.

Hedersdoktorer 2011De fem hedersdoktorer som utnämn-des under året har på olika sätt haft stor betydelse för forskningen vid Sahlgrenska akademin eller bidragit

till kunskapsbildning inom akademins verksamhetsområde. Förutom Carin Mannheimer utnämndes följande heders-doktorer 2011:

Medicinjournalisten Vanna Beckman. För att hon levandegjort både vanliga psy-kiatriska tillstånd och ovanliga syndrom för lekmän, samt belyst de anhörigas situation.

Professor Jeffrey I Gordon, Washington University. För hans erkänt stora bidrag till forskningen inom gastroenterologi, mikrobiologi och metabolism.

Håkan Hedman, ordförande för Njurförbundet. För hans insatser för patientföreningen för njursjuka och utvecklingen av förbundet till en mogen organisation som arbetar i nivå med forsk-ning och sjukvård.

Professor Andreas Tzakis, University of Miami. För hans innovativa bidrag till både forskning och klinik inom transplantationskirurgi.

Car

in M

annh

eim

er F

oto:

Joh

an W

ingb

org,

GU

DekanusOlle Larkö

ProdekanusInger Ekman

Vicedekanus - ForskningSven Enerbäck

Vicedekanus - Utbildning på forskarnivåKristoffer Hellstrand

Vicedekanus - Utbildning på grundnivå och avancerad nivåKerstin Nilsson


Sahlgrenska akademins styrelseAkademistyrelsen är fakultetens högsta beslutande organ. I december 2011 avgick Ragnar Norrby som ordförande av hälsoskäl. Han efterträddes av vice ordförande Bibbi Carlsson.

Akademistyrelsen består av Bibbi Carlsson, ordförande Olle Larkö, dekanus Inger Ekman, prodekanus Margareta Ahlqwist Elias Eriksson Kristina Eriksson Gunnar C. Hansson Kajsa Henning Abrahamsson Christina Jern Claes Ohlsson Ingela Skärsäter Anna Linder, studentrepresentant Stina Fredriksson, studentrepresentant Simon Persson, studentrepresentant Linn Persson, studentrepresentant

Sahlgrenska akademins ledning

Odontologi Vårdvetenskapoch hälsa

Neurovetenskapoch fysiologiMedicinKliniska

vetenskaperBiomedicin

Vicedekanus för utbildning på forskarnivå

Vicedekanus för utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Akademistyrelsen

Dekanus

Core Facilities

Kansliet

Vicedekanus för forskning

Sahlgrenska akademins organisation


Antal refereegranskade artiklar + forskningsöversikter1)

2007 2008 2009 2010 2011

Institutionen för biomedicin 267 258 259 277 211

Institutionen för kliniska vetenskaper 529 513 542 618 773

Institutionen för medicin 560 568 611 519 564

Institutionen för neurovetenskap och fysiologi 363 341 405 406 384

Institutionen för odontologi 116 109 101 108 114

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa 86 113 106 86 106

Summa fakulteten 1921 1902 2024 2014 2152

1) Uttag från Göteborgs universitets publikationsdatabas (GUP) 2 februari 2012

Nyckeltal för institutionerna

Prefekt Biträdande prefekt Antal anställda Intäkter Doktorsexamina

Institutionen för biomedicin Anders Oldfors Claes Gustafsson 265 (varav 7 adjungerade utan lön)

283,2 mnkr 13

Institutionen för kliniska vetenskaper

Ian Milsom Jan-Erik Damber 227 (varav 20 adjungerade utan lön)

203,2 mnkr 32

Institutionen för medicin Hans Carlsten Henrik Sjövall 441 (varav 21 adjungerade utan lön)

406,0 mnkr 29

Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Agneta Holmäng Jane Carlsson 312 (varav 19 adjungerade utan lön)

340,6 mnkr 19

Institutionen för odontologi Annika Ekestubbe Agneta Robertson 119 (varav 13 adjungerade utan lön)

165,3 mnkr 9

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Ingela Lundgren Karin Ahlberg 134 (varav 10 adjungerade utan lön)

151,4 mnkr 7

antal anställda 2010-2011

2011 2010

Antal anställda1) 1650 1617

procentuell förändring från föregående år 2,0 2,4

Årsarbete2) 1368 1337

procentuell förändring från föregående år 2,3 2,9

antal årsarbeten per personalkategori1)

undervisande personal 482 405

annan undervisande och forskande personal 448 506

administrativ personal 247 229

teknisk personal 211 220

1) Inklusive externfinansierade adjungerade utan lön (oavlönade från Göteborgs universitet)

2) Exklusive externfinansierade adjungerade utan lön (oavlönade från Göteborgs universitet)

191

146168

MänKvinnor

2009

2010

2011

143

147

109

MänKvinnor

2009

2010

2011

HelårsprestationerHelårsstudenter

2009

2010

2011

95%

96%

94%

3330

3508

3492

3645

3602

3834


GrundutbildningsprogramApotekarprogrammet Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Barnmorskeprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Dietistprogrammet Folkhälsovetenskapligt program Logopedprogrammet Läkarprogrammet Receptarieprogrammet Röntgensjuksköterskeprogrammet Sjukgymnastprogrammet Sjukhusfysikerprogrammet Sjuksköterskeprogrammet Specialistsjuksköterskeprogrammet Tandhygienistprogrammet Tandläkarprogrammet Tandteknikerprogrammet

MasterprogramAffärsskapande och entreprenörskap inom biomedicin Folkhälsovetenskap med hälsoekonomi

UtbildningsuppdragUtfall av Sahlgrenska akademins uppdrag inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2009-2011 avseende helårsstudenter, helårspresta-tioner och prestationsgrad.

Utbildning på forskarnivåAntagning till utbildning på forskarnivå 2009-2011

Söktryck - antal sökande i första hand per platsUtbildningsprogram HT2011 HT2010 HT2009Sjukgymnastprogrammet 17,46 18,54 17,41

Dietistprogrammet 14,43 15,85 16,40

Läkarprogrammet 8,9 11,67 10,64

Sjuksköterskeprogrammet 8,76 9,74 8,78

Tandhygienistprogrammet 6,85 7,10 6,65

Kompletterande utbildning för läkare, sjuk-sköterska och tandläkare med utbildning från tredje land, höstterminen 2011

Läkare Sjuksköterska TandläkareTotalt antal sökande 88 32 48

varav behöriga 68 24 39

Antagna 16 24 12

Doktorsexamina 2009-2011

Internationell mobilitetUtresande Inresande

Studenter 200 71

Doktorander 14 10

Lärare 111 36


Bidrag under 2011 - ett urvalEva Andersson, Elmir Omerovic och Fredrik Bäckhed, institutionen för medicin, fick totalt nära tio miljoner kronor från AFA Försäkring. Stödet ska öka kunskaperna om skiftarbetande kvinnors hjärt-hälsa, nya sätt att förebygga hjärtsjukdom och det mystiska fenomenet Broken Heart Syndrome.

Två forskare fick totalt tio miljoner i anslag från Ragnar Söderbergs stiftelse. Fredrik Bäckhed vid institutionen för medicin fick drygt 6,5 miljoner kronor till sin forskning om interaktionen mellan bakterieflora och diet vid utvecklingen av metabola sjukdomar. Sara Lindén vid institutionen för biome-dicin, tilldelades nära 3,5 miljoner till sin forskning om reglering och förbättring av mucosala ytors försvar mot infektion.

Gunnel Hensing, institutionen för medicin, fick 5,5 miljoner kronor för att under tre år bygga upp en större databas i studien Kvinnor och alkohol i Göte-borg från Vetenskapsrådets stöd till vetenskaplig utrustning och infrastruktur.

Ann-Charlotte Almstrand vid institutionen för medicin fick 2,6 miljoner kronor under tre år från Formas för att studera luftvägsinflammation kopplat till exponering av ozon.

Forskare i Göteborg fick totalt 33,4 miljoner kronor från Cancerfonden. Även Johan Janssons stiftelse stödde cancerforskningen i Göteborg med drygt en halv miljon kronor, liksom Barncancerfonden, som gav totalt strax över 5 miljoner kronor till fyra cancerforskare.

Vetenskapsrådets utlysning inom medicin och hälsa gav totalt 138 miljoner kronor till forskning vid Sahlgrenska akademin, vilket placerade Göteborgs universitet i topp tre bland svenska universitet. Bland de forskare som fick stöd fanns Sven-Olof Olofsson vid institutionen för medicin, som fick 6,5 miljoner kronor för cellulära studier med betydelse för insulinresistens och kardiovaskulär sjukdom, Jenny Nyström vid institutionen för neuroveten-skap och fysiologi som fick 5 miljoner kronor i

stöd till sin forskning om njursjukdom och Martin Lagging vid institutionen för biomedicin som fick totalt nästan 9 miljoner kronor i bidrag för studier om hepatit C, varav hälften är bidrag för anställning som forskare.

Två forskare vid Sahlgrenska akademin fick anslag från Vetenskapsrådet i utlysningen inom naturve-tenskap och teknikvetenskap. Det var Anna Bas, institutionen för biomedicin, som fick 2,2 miljoner kronor för studier av geners roll i tarmslemhinnans immunologi, samt Pentti Tengvall, institutionen för kliniska vetenskaper, som tilldelades 3 miljoner kronor för ett forskningsprojekt om hur mild vär-mebehandling kan minska immunreaktivitet och förbättra läkning av biomedicinska metalloxider.

Två forskare fick betydande anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse: Sven Enerbäck fick 42 miljoner kronor för en studie om brun fettväv och Gunnar C Hansson 28 miljoner kronor för att stu-dera bakterier i tjocktarmen som kan ha betydelse för fetma och tarmsjukdomar.

Fem forskare vid Sahlgrenska akademin får dela på totalt 15 miljoner kronor i anslag från Forskningsrå-det för arbetsliv och socialvetenskap.

Gunnar C Hanssons forskargrupp fick cirka 4,5 miljoner kronor från amerikanska NIH för att stude-ra slemlagrets koppling till kroniska tarmsjukdomar.

Mikael Landén kommer under fem år att få totalt 20 miljoner kronor i anslag från Stiftelsen för strate-gisk forskning, SSF. Projektet handlar om att hitta en metod för att skräddarsy psykiatrisk behandling med hjälp av laboratorieanalyser.

Sju forskare knutna till Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet beviljades anslag i Vetenskapsrådets utlysning Kunskapsluckor inom hälso- och sjukvården. De sju forskarna får totalt strax över 11 miljoner kronor ur utlysningen.

Xiaoyang Wang, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, fick ett anslag från Bill and Melinda

Gates Foundation. Hon forskar bland annat om hur hjärnskador uppstår hos fostret och hos nyfödda barn vid för tidig födsel. I ett första skede ger ansla-get 100 000 US-dollar, med möjlighet till ytterligare 1 miljon US-dollar efter ett år.

AFA försäkring ger anslag till tre forskare vid Sahlgrenska akademin. Olov Ekwall får 2 miljoner kronor till sin forskning om effektivare behandling vid autoimmuna sjukdomar. Bertil Rydenhag får 1,5 miljoner för att studera överlevnad och funktionshinder efter operation av hjärntumörer. Inga-Lill Mårtensson-Bopp får 2,5 miljoner för att undersöka betydelsen av olika typer av B-celler för uppkomst av ledgångsreumatism.

Kristina Holmgren och Gunnel Hensing har till-sammans med Lotta Dellve fått drygt 1,2 miljoner kronor av Försäkringskassan för sitt projekt om arbetsrelaterad hälsa. Studien handlar om två paral-lella aspekter av den arbetsrelaterade hälsan: att vara i arbete med eller utan hälsoproblem, och att återgå till arbete efter att ha varit sjukfrånvarande.

Claes Gustafsson har fått 11 miljoner kronor i anslag från Europeiska forskningsrådet. Målet är att förstå hur stabiliteten i mitokondriernas RNA regleras i mammala mitokondrier.

Drottning Silvias Jubileumsfond tilldelar Marja Tengvall, vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, 100 000 kr för projektet ”Kroppssamman-sättning under graviditet, postpartum och hos det nyfödda barnet”.


Priser och utmärkelser under 2011 - ett urvalSynskadades Riksförbund tilldelade årets Ögon-vårdspris till Ann Hellström. Hon forskar om synskador som förtidigt födda barn riskerar att få.

Christopher Gillberg fick det Söderbergska priset i medicin, med en personlig prissumma på 1 miljon kronor. Han fick priset för sitt banbrytande arbete inom det neuropsykiatriska forskningsområdet. Det Söderbergska priset är ett av landets största vetenskapliga utmärkelser.

Tomas Albrektsson valdes in som hedersledamot i British Society for Specialist Prosthodontic Dis-ciplines och fick även under året utmärkelsen the Gold Medallion Award från American Prosthodontic Society.

Årets mottagare av Eric K. Fernströms pris vid Göteborgs universitet var Henrik Zetterberg. Motiveringen lyfte fram Henrik Zetterbergs senaste resultat, som utvecklar möjligheten att med hjälp av biologiska markörer avslöja om en patient visar förstadier till Alzheimers.

Anna-Karin Sjögren var årets mottagare av Assar Gabrielssons Pris. Hon fick priset för sin avhandling som ger ökad kunskap om hur olika cancerformer utvecklas och upptäckt av möjliga måltavlor för cancerbehandling.

Helena Johansson var en av årets två mottagare av ESCEO-Amgen Fellowship Award. Hon fick priset för sitt arbete med att utveckla ett riskbe-

dömningsinstrument för benfrakturer. Priset delas ut av organisationen ESCEO - European Society for Clinical and Economic Aspects of Osteoporosis and Osteoarthritis. Prissumman är på cirka 315 000 kronor.

Per-Ingvar Brånemark vann Europeiska uppfin-narpriset, European Inventors award, i kategorin ”livstidsprestation”. Han prisades av Europeiska patentverket (EPO) för sin utveckling av osseo-integration, en metod som går ut på att förankra proteser direkt i skelettet.

Nya professorer, adjungerade professorer och gästprofessorerNya professorer 2011Marie Berg, professor i vårdvetenskap med inrikt-ning mot reproduktiv och perinatal hälsa Klas Blomgren, professor i pediatrik med särskild inriktning mot hjärnskadeforskning Anna Forsberg, professor i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar, särskilt klinisk HIV-forskning Maria Falkenberg Gustafsson, professor i biome-dicinsk laboratorievetenskap Michael Fu, professor i kardiologi med särskilt inriktning mot hjärtsvikt Carina B Johansson, professor i odontologisk materialvetenskap Chandrasekhar Kanduri, professor i medicinsk genetik, särskilt rna-epigenetik Gunilla Krantz, professor i folkhälsovetenskap med inriktning mot genus och hälsa

Göran Landberg, professor i patologi Margret Lepp, professor i vårdvetenskap med inriktning mot vårdpedagogik Samuel Lundin, professor i biomedicinsk laborato-rievetenskap Ralph Peeker, professor i urologi Sven-Erik Ricksten, professor i anestesiologi och intensivvård Ingela Skärsäter, professor i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Ulla Svantesson, professor i fysioterapi Bo Söderpalm, professor i psykiatri med inriktning mot missbruk/beroende Margda Waern, professor i allmän psykiatri med särskild inriktning mot suicidologi Johan Wessberg, professor i neurofysiologi, särskilt tillämpad neurocybernetik Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, särskilt tidig diagnostik av neurodegenerativa sjukdomar

Nya adjungerade professorer 2011Ingegerd Adlerberth, adj professor i klinisk bakte-riologiLars Edgren, adj professor i vårdvetenskap Björn Eliasson, adj professor i invärtesmedicin, särskilt diabetologi Ronny Gunnarsson, adj professor i allmänmedicin Karin Sundfeldt, adj professor i obstetrik och gynekologi

Nya gästprofessorer 2011Per Aagaard, gästprofessor i biomekanik Karin Kjellgren, gästprofessor i omvårdnad


Pensionerade professorer 2011Björn Biber, professor em i anestesiologi och intensivvård Gunnar Bjursell, professor em i molekylärbiologi Göran Bondjers, professor em i kardiovaskulär forskning Jörgen Ekström, professor em i farmakologi Jan Holmgren, professor em i medicinsk mikro-biologi Jan-Olof Karlsson, professor em i histologi Stig Karlsson, professor em i oral protetik Ulf Lekholm, professor em i odontologisk implan-tatkirurgi Anders Linde, professor em i oral biokemi Bengt Mohlin, professor em i ortodonti Claes Reit, professor em i endodonti Karl Swedberg, professor em i medicin

Nya docenter 2011Bernt Alm, docent i pediatrik Pontus Almer Boström, docent i medicin, särskilt molekylär medicin Marita Andersson Grönlund, docent i oftalmologi Charlotta Aronsson Movitz, docent i medicinsk mikrobiologi Carl Johan Behre, docent i medicin Fredrik Blomstrand, docent i neurobiologi Malin Bäckström, docent i medicinsk och fysiologisk kemi Göran Carlsson, experimentell pediatrik Kristoffer Derwinger, docent i kirurgi Katarina Ejeskär, docent i experimentell klin genetik Marie-Charlotte Ericson, docent iexperimentell psykiatri Mårten Falkenberg, docent i experimentell radiologi Göran Garellick, docent i ortopedisk kirurgi Tomas Gilljam, docent i kardiologi Inger Gjertsson, docent i reumatologi Anna Gordh, docent i experimentell psykiatri Ingela Hammar, docent i fysiologi Bengt Hasséus, docent i oral diagnostik Bill Hesselmar, docent i pediatrik Elisabet Jerlhag, docent i farmakologi

Claes Jönsson, docent i kirurgi Marie Lagerquist, docent i experimentell medicin, särskilt endokrinologi Sara Lindén, docent i medicinsk o fysiologisk kemi Helena Lindgren, docent i omvårdnad Anna Lundgren, docent i immunologi Chatarina Löfqvist, docent i experimentell oftalmo-logi Margit Mahlapuu, docent i medicin, särskilt moleky-lär medicin Jonas Melke, docent i neurofarmakologi Ulf-Henrik Mellqvist, docent i medicin, särskilt hematologi Sven Nelander, docent i medicin, särskilt molekylär medicin Bengt Rundqvist, docent i kardiologi Ulrika Rüetschi, docent i experimentell klinisk kemi Riadh Sadik, docent i medicin, särskilt gastroente-rologi Ruijin Shao, docent i fysiologi Stina Simonsson, docent i cellbiologi Klara Sjögren, docent i molekylär medicin Kajsa Sjöholm, docent i medicin, särskilt molekylär medicin

Thomas Skoglund, docent i neurokirurgi Hans Strid, docent i medicin, särskilt gastroente-rologi Gunnar Svensson, docent i thoraxkirurgi Diana Swolin Eide, docent i pediatrik Jin Tao, docent i reumatologi Åsa Torinsson Naluai, docent i experimentell klinisk genetik Tommy Westerlund, docent i samhällsfarmaci Sara Windahl, docent i experimentell medicin,endokrinologi Xiang Zou, docent i immunologi Anna-Lena Östberg, docent i odontologisk beteendevetenskap

Extern kommunikation i siffrorGenom en mängd proaktiva pressaktivi-teter samt kontaktförmedling har nyheter om Sahlgrenska akademins verksamheter rapporterats via 749 införanden i landets 30 största riksmedier vilket ger sannolika kon-takttillfällen på 58,8 miljoner. Källa: Infopaq

Ett 20-tal populärvetenskapliga arrange-mang har besökts av drygt 1 900 personer.

Webbplatsen sahlgrenska.gu.se hade 216 000 unika besökare.


Resultaträkning 2010-2011 (mnkr)

Verksamhetens intäkter 2011 2010

Anslag/förskott 774 762

ALF- och TUA-anslag 477 473

Uppdrag 63 62

Försäljning 164 148

Inkomst av indirekta kostnader och interna bidrag 91 70

Bidrag 583 561

Finansiella intäkter 0 6

Periodisering pågående uppdrag 3 -11

Täckning avskrivning bidragsfinansierade anläggningar 29 29

Avsättningar bidragsfinansierade anläggningar -34 -32

Summa intäkter 2 150 2 068

Verksamhetens kostnader

Personalkostnader -815 -771

Doktorander/Utbildningsbidrag -81 -73

Övriga driftskostnader -299 -283

ALF- och TUA-anslag -477 -473

Indirekta kostnader och interna bidrag -244 -192

Lokalkostnader -134 -126

Finansiella kostnader 0 0

Avskrivningar -47 -45

Summa kostnader -2 097 -1 963

Transfereringar

Erhållna medel 15 20

Lämnade bidrag -30 -34

Summa transfereringar -15 -14

Årets kapitalförändring 38 91

bidragsinkomster 2011 (tkr)

Externa givare

Vetenskapsrådet 146 251

Cancerfonden, RMC 32 797

EU-organ 24 896

Stiftelsen för strategisk forskning, SSF 19 089

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetensk., FAS 18 640

Hjärt-Lungfonden, SNHL 16 505

Barncancerfonden 16 473

Västra Götalandsregionen/övr landsting, kommuner 16 235

Jublileumskliniken 14 053

Ingabritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse 13 953

Universitet och högskolor, svenska 13 488

VINNOVA 12 092

FORMAS 11 548

Kammarkollegiet 11 180

Ragnar Söderbergs stiftelse 4 500

SIDA 4 190

Övriga statliga myndigheter 15 495

Övriga bidragsgivare 192 026

Summa, bidragsinkomster 583 411Not: Bidrag från Kammarkollegiet ingår.

Ekonomiska transaktioner, Chalmers och Västra Götalandsregionen (mnkr)

Inkomster Utgifter

Chalmers 7,5 6,4

Västra Götalandsregionen 128,2 58,6*

*) Tillkommer 476,8 mnkr i ALF- och TUA-ersättning

sahlgrenska akademin 2011

Documents