Allt fler människor världen över är överens om att vi måste uppnå enhållbar utveckling. ”Hållbar utveckling” är ett begrepp som omfattarsåväl ekologiska som sociala och ekonomiska apspekter. Men vad menarvi egentligen – vad innebär det i praktiken och hur kan vi veta att viverkligen rör oss i rätt riktning?

Samhällsplanering med miljömål i Sverige(SAMS)– slutredovisning

är den avslutande rapporteringen till EU av upplägg, erfarenheter ochslutsatser av arbetet i ett treårigt idé- och metodutvecklingsprojekt mel-lan Boverket, Naturvårdsverket och flera svenska kommuner och regio-nala myndigheter. Projektets övergripande syfte har varit att utvecklametoder för att föra in miljöaspekter i samhällsplaneringen samt att tyd-liggöra och utveckla den fysiska planeringens möjligheter att bidra tillatt miljömål uppfylls. Ett nära samarbete mellan miljöexperter och pla-nerare genom hela planeringsprocessen har varit en grundtanke i projek-tet.

Genomförandet har varit möjligt tack vara medfinansiering av EU:s miljöfond Life och SIDA.

Resultatet av SAMS presenteras i flera delrapporter. Jämte denna slutre-dovisning, presenteras de samlade erfarenheterna i rapportena Planeramed miljömål! En vägvisare och Planera med miljömål! En idékatalog.

Boverket Naturvårdsverket ISBN: 91-7147-646-6 Best.nr: 5123

ISBN: 91-620-5122-9ISSN: 0282-7298

Samhällsplanering medmiljömål i Sverige

slutredovisning

Sam

hällsplanering m

ed m

iljömål i S

verige

Boverket Naturvårdsverket

Samhällsplanering med miljömål i Sverige– Environmental Objectives and Indicators in Spatial Planning and SEA

Projekt nr: LIFE97/ENV/S/000317Startdatum: 1 oktober 1997Slutdatum: 30 september 2000Slutrapport – Final report

© BOVERKET OCH NATURVÅRDSVERKET 2000

BOKEN KAN BESTÄLLAS FRÅN:

Boverket NaturvårdsverketPublikationsservice KundtjänstBox 534, 371 23 Karlskrona 106 48 StockholmFax 0455-819 27 Tel 08-698 12 00publikationsservice@boverket.se Fax 08-698 15 15www.boverket.se kundtjanst@environ.se

www.miljobokhandeln.comwww.environ.se

Boverket: Naturvårdsverket:ISBN 91-7147-646-6 Best.nr: 5122

ISBN 91-620-5122-9ISSN 0282-7298

UPPLAGA: 400 ex.TRYCK: Lenanders Tryckeri AB, 2000-12

OMSLAG: AB TypoformGRAFISK FORM, INLAGA: Jefferson Communication AB

LAYOUT: Boverket

SÖKORD: Samhällsplanering, miljömål, fysisk plane-

ring, översiktsplanering, indikatorer, strategisk miljö-

bedömning, miljökonsekvenser, konsekvensbedöm-

ningar, geografiska informationssystem, GIS, fysisk

strukturer, kommuner.

Svanenmärkt t rycksak Licensnummer 341 145MIL

J Ö M Ä RK

T

Förord

Detta är en slutrapport från projektet Samhälls-

planering med miljömål i Sverige (SAMS). SAMS

är ett treårigt samarbetsprojekt mellan Boverket,

Naturvårdsverket och flera svenska kommuner och

regionala myndigheter. Projektets övergripande syfte

har varit att utveckla metoder för att föra in olika

miljöaspekter i samhällsplanering samt att tydliggöra

och utveckla den fysiska planeringens möjligheter

att bidra till att miljömål uppfylls. Projektet har med-

finansierats av EU:s miljöfond Life och Sida.

Arbetet i SAMS har bedrivits som metodutveckling

i fallstudier, temastudier och fördjupningsstudier.

Burlövs, Helsingborgs, Trollhättans, Stockholms,

Faluns, Borlänges och Storumans kommuner samt

Regionplane- och trafikkontoret (RTK) i Stockholm

har ansvarat för fallstudierna. De tre temastudierna

har behandlat Miljömål och fysiska strukturer,

Strategisk miljöbedömning (SMB) och Geogra-

fiska informationssystem (GIS). Kopplat till dessa

temastudier har tre fördjupningsstudier genomförts.

Rapporten har tagits fram av projektets lednings-

grupp i samarbete med huvudkonsulten (SWECO/

FFNS). Rapporten försöker följa det upplägg som

EU anvisat för slutrapporter (Final reports) från LIFE

projekt. Slutresultat från SAMS redovisas också i

andra rapporter: sammanfattande i rapporterna

Planera med miljömål! En vägvisare samt Pla-

nera med miljömål! En idékatalog och dessutom i

delrapporter från alla tema- och fördjupnings- och

fallstudier.

Projektledare för SAMS har varit Katrin Ottosson,

Naturvårdsverket, och Ylva Rönning, Boverket.

Karin Slättberg, Boverket, har varit projekt-

sekreterare liksom först Helena von Knorring och

därefter Ulrik Westman båda från Naturvårdsver-

ket. Styrgruppen har utgjorts av Lisbeth Fall och Jan

Gunnarson, båda från Boverket, och Marie Larsson

och Eva Smith, båda från Naturvårdsverket. Kon-

sult har Ulf Ranhagen vid SWECO/FFNS varit.

5

This is the final report on the project Environmental

objectives and indicators in spatial planning and

SEA (‘the SAMS project’). The SAMS project was

a three-year project jointly implemented by the Na-

tional Board of Housing, Building and Planning, the

Swedish Environmental Protection Agency and

several Swedish municipalities and regional

authorities. The overall aim of the project was to

develop methods for integrating various

environmental aspects into community planning and

demonstrating and developing the potential of spa-

tial planning as an aid towards the achievement of

environmental objectives. The project was co-

financed by the EU environmental fund LIFE and

the Swedish International Development Cooperation

Agency (Sida).

The project focused on the development of methods

through case studies, thematic studies and in-depth

studies. Burlöv, Helsingborg, Trollhättan, Stockholm,

Borlänge, Falun and Storuman municipalities and the

Office of Regional Planning and Urban

Transportation in Stockholm (RTK) were responsible

for carrying out the case studies. The three thematic

studies dealt with Environmental Objectives and

Physical Structures, Strategic Environmental Ass-

essments (SEAs) and Geographic Information

Systems (GIS). Three in-depth studies linked to these

thematic studies were also carried out.

The report was prepared by the Project Manage-

ment Committee. It complies with the guidelines for

final reports adopted by the EU for the purposes of

the LIFE project. The final results of the SAMS

project are also described in other reports: in

summary form in the reports Planning with

Environmental Objectives. A Guide and Planning

with Environmental Objectives. A Catalogue of

Ideas, and also in the reports on all the thematic, in-

depth and case studies.

The project leaders for the SAMS project were

Katrin Ottosson, Swedish Environmental Protection

Agency, and Ylva Rönning, National Board of

Housing, Building and Planning. The project

secretaries were Karin Slättberg, National Board

of Housing, Building and Planning, and first Helena

von Knorring and later Ulrik Westman, both of the

Swedish Environmental Protection Agency. The

Project Management Committee consisted of

Lisbeth Fall and Jan Gunnarson, of the National

Board of Housing, Building and Planning, and Ma-

rie Larsson and Eva Smith, of the Swedish

Environmental Protection Agency. Ulf Ranhagen,

SWECO/FFNS, was chief consultant to the project.

Foreword

7

Innehåll

Sammanfattning ................................................................................................................................................................................................... 9

Summary ............................................................................................................................................................................................................................. 15

1. Inledning ..................................................................................................................................................................................................................... 21

2. Projektorganisation och genomförande ......................................................................... 232.1 Delar i metodutvecklingen ................................................................................................................................................... 23

2.2 Organisation ............................................................................................................................................................................................................... 23

2.3 Etappindelning ...................................................................................................................................................................................................... 25

2.4 Erfarenheter .............................................................................................................................................................................................................. 25

3. Utgångspunkter och delstudier i metodutvecklingen ................. 273.1 Utveckling av den teoretiska referensramen

och centrala begrepp .......................................................................................................................................................................................... 27

3.2 Praktisk arbetsgång för att integrera miljöfrågor

i översiktlig planering ....................................................................................................................................................................................... 28

3.3 Övergripande beskrivning av fallstudiernas arbetsgång,

mål och processer ...................................................................................................................................................................................................... 30

3.4 Analys av fallstudiernas frågeställningar,

arbetssätt och resultat ...................................................................................................................................................................................... 33

3.5 Beskrivning av nyckelfrågor, arbetssätt

och resultat i temastudier och fördjupningsstudier ................................................................ 49

3.6 Försök att illustrera SAMS alla delstudier

och sambanden dem emellan ........................................................................................................................................................ 58

4. Sammanfattande om resultat och slutsatsersamt reflexioner kring miljövinster ............................................................................................................... 61

4.1 Resultat och slutsatser i sammandrag ................................................................................................... 61

4.2 Verktyg och metoder i fall- och temastudier ........................................................................ 66

4.3 Sammanfattande bedömning av miljövinster ........................................................................ 68

4.4 Bedömning av resultatens betydelse

i ett europeiskt perspektiv ...................................................................................................................................................................... 69

5. Kunskapsspridning .................................................................................................................................................................... 715.1 Rapporter .......................................................................................................................................................................................................................... 71

8

5.2 Presentation av SAMS på svenska konferenser ...................................................... 74

5.3 Artiklar ..................................................................................................................................................................................................................................... 75

5.5 Kunskapsspridning efter projekttidens slut ............................................................................... 76

6. Förbrukade medel ........................................................................................................................................................................ 77

7. Populärversion ........................................................................................................................................................................................ 79

Rapportlista ................................................................................................................................................................................................................. 81

Bilaga 1Kriterier för utsläppsberäkningarna

9

Det finns åtminstone tre viktiga motiv för att i prak-

tisk planering, forskning och utveckling arbeta med

frågor om miljömål och indikatorer i fysisk plane-

ring:

1. Det finns kunskap, delvis djup och omfattande,

inom olika miljösektorer. Men denna kunskap är

inte på ett enkelt sätt tillgänglig som underlag för

fysisk planering.

2. Det saknas i vissa avseenden bra, praktiskt an-

vändbar metodik för att integrera miljöfrågor i

den strategiska fysiska planeringen.

3. Det är svårt att i fysisk planering hantera stora

informationsmängder och att visualisera informa-

tionen på ett åskådligt sätt.

Dessa motiv har varit grunden för metodutvecklingen

i projektet Samhällsplanering med Miljömål i

Sverige (SAMS). Syftet med projektet har varit att

utveckla metoder för att tydligare integrera miljö-

frågor i samhällsplaneringen – särskilt i kommunal

översiktsplanering. Syftet har också varit att tydligt

ringa in på vilket sätt fysisk planering kan vara ett

viktigt instrument i arbetet med att uppnå miljömål

samt att stärka dialogen mellan olika aktörer som

deltar i planeringen. Förhoppningen är att de meto-

der och verktyg som utvecklats och prövats i pro-

jektet ska fungera som hjälpmedel i kommunernas

planeringsarbete såväl i Sverige som i andra länder.

SAMS har drivits av Boverket och Naturvårdsver-

ket i samverkan med flera kommuner och regionala

myndigheter. SAMS har medfinansierats av EU:s

miljöfond Life och Sida, löpt på tre år och avsluta-

des hösten 2000. Kommunerna som medverkat är:

Burlöv, Helsingborg, Trollhättan, Stockholm, Bor-

länge, Falun och Storuman. Dessutom medverkade

Regionplane- och trafikkontoret (RTK) och länssty-

relserna i Skånes, Västra Götalands, Stockholms,

Dalarnas och Västerbottens län.

Metodutvecklingen i SAMS har byggt på framför

allt tre delar: åtta fallstudier som drevs av medver-

kande kommuner och Regionplane- och trafik-

kontoret; tre temastudier som gjort djupstudier kring

vissa teman, dessa har utförts främst av verkens

experter, samt erfarenhetsinhämtning från annat

pågående arbete med relevans för projektet. Pro-

jektets organisation har bestått av en styrgrupp, en

ledningsgrupp, en samordningsgrupp, en referens-

grupp, en huvudkonsult och fallstudiernas arbets-

grupper. I samtliga av organisationens delstudier har

miljövårdare och planerare samarbetat. Projektet har

delats in i fyra etapper: uppstart (ett halvår), program-

skrivning (ett år), metodutveckling och avslutning (ett

år), summering och sammanställning av slutresulta-

tet (ett halvår). En halvtidsutvärdering av projektet

visade att de medverkande var huvudsakligen posi-

tiva till projektarbetet. En uppföljning/utvärdering

kommer att göras av projektet nu när det är avslu-

tat.

Huvudsyftet med projektets teoretiska referensram

var att skapa en plattform för att utveckla en prak-

tisk arbetsgång vid integrering av miljöfrågor i fy-

sisk samhällsplanering. Projektet har bland annat

resulterat till ett förslag till arbetsgång i översiktlig

Sammanfattning

10

fysisk planering. Förslaget innehåller sju generella

arbetssteg som man i större eller mindre omfattning

måste arbeta sig igenom i de flesta planerings-

situationer: definition av planeringsuppgiften; analys

av omvärlds- resp. planområdets förutsättningar; iden-

tifiering av nyckelfrågor och målformulering; rums-

liga alternativ och framtidsbilder; konsekvens-

bedömning; val av strategi samt genomförande och

uppföljning av planeringen. (Det sista steget hör inte

till själva planeringsprocessen). Den föreslagna

arbetsgången skapar en öppen, dialoginriktad plane-

ring som ger utrymme för mångas synpunkter. Det

är en fördel att arbeta i återkommande planeringsvarv

så att inte ett arbetsteg i taget avverkas. Arbete i flera

varv – eller att olika arbetssteg bearbetas parallellt –

gör det lättare att få med alla olika frågor.

Fallstudiekommunerna har delvis skiftande förutsätt-

ningar, bl.a. beroende på olika utvecklingstakt,

befolkningstäthet och plan- och miljöförutsättningar.

Därför har också inriktningen på deras fallstudier

varit olika.

Burlöv har haft fokus på hur man genom planering

kan bidra till en god livsmiljö genom minskad miljö-

påverkan från trafiken. Genom rundabordssamtal

med en medborgargrupp har man tagit fram

planeringsrelevanta livsmiljöindikatorer.

Helsingborg har studerat hur planering kan bidra

till förbättrade villkor för cykel- och kollektivtrafik

för att motverka bilismens miljöpåverkan. 14

indikatorer som kan fungera för att mäta tillgänglig-

het och kvalitet för cykel- och kollektivtrafik har ut-

vecklats. Man har också använt geografiska infor-

mationssystem (GIS) för att med indikatorer jäm-

föra planalternativ.

Trollhättan har gjort två delstudier – den ena stu-

dien är en tillämpning av metodiken med ekologiska

fotavtryck, dvs. man har beräknat hur stort område

trollhätteborna behöver för sin försörjning av livs-

medel och energi. Den andra studien har behandlat

hur man lokalt kan anpassa det nationella miljö-

kvalitetsmålet om en ”God bebyggd miljö”.

Stockholm har också utfört två studier. Den ena

har haft fokus på hur målet om biologisk mångfald

kan behandlas i planeringen av Nationalstadsparken

mitt i Stockholm. Studien visar på nyttan av ett hel-

täckande och väl genomarbetat kunskapsunderlag

och hur målen kunnat redovisas som åtgärdsinriktade

anspråk för varje specifikt område. Stockholm har

också utvecklas planindikatorer med koppling till de

preciserade miljömålen.

Stockholms andra studie handlar om bedömning av

miljökonsekvenser vid arbete med fördjupning av

översiktsplan. I studien har man utvecklat indikatorer

som är användbara i miljöbedömning på områdes-

nivå; tagit fram ett förslag till process/arbetsgång

för arbetet med strategiska miljöbedömningar samt

skapat en manual och hjälpreda för miljökonsekvens-

beskrivning i detaljplaneprocessen.

Falun och Borlänge kommuner har gjort en gemen-

sam studie där fokus är frågor om skogs- och odlings-

landskapet i den fysiska planeringen. Resultatet har

bl.a. blivit ett förslag om hur olika underlag kan ut-

vecklas för att bättre passa planeringens behov; för-

slag till indikatorer för uppföljning av utvecklingen i

skogs- och odlingslandskapet samt en diskussion om

kommunens och översiktsplaneringens roll jämfört med

andra aktörers roller när det gäller just dessa frågor.

Storuman har arbetat med scenarier och framtids-

bilder för en hållbar utveckling i en glesbygdskom-

mun. Scenarierna har utarbetats, beskrivits, konse-

kvensbedömts och jämförts i en brett sammansatt

grupp (bl.a. har olika intresseföreningar och repre-

sentanter för näringslivet deltagit förutom de kom-

munala företrädarna).

11

Den regionala planeringsnivån representeras av

Regionplane- och trafikkontoret i Stockholm.

Deras studie har haft fokus på strategisk miljö-

bedömning i arbetet med att ta fram en ny region-

plan för Stockholm. Studien har gett flera viktiga

erfarenheter om möjligheter och svårigheter med att

utföra strategiska miljöbedömningar i planeringen.

Tema- och fördjupningsstudierna har genom sam-

arbete sinsemellan och med fallstudierna utvecklat

teorierna om miljömåls hantering i planering, strate-

giska konsekvensbedömningar och GIS som verk-

tyg i planeringsarbetet. En kort redogörelse för resp.

studies inriktning följer här:

Temastudie Miljömål och fysiska strukturer har

behandlat hur miljömål och indikatorer kan använ-

das i den fysiska planeringen med särskild inriktning

på hur olika strukturer svarar mot målen. Även pla-

neringens processer och olika aktörers roller har

behandlats. Till detta tema har två fördjupnings-

studier kopplats. Den ena handlar om långsiktigt

hållbar vattenförsörjning och pekar på problem-

och också på möjligheter – att hantera landskapets

vattenresurser på ett mer framsynt sätt i planering.

Den andra fördjupningsstudien handlar om bio-

energi och kretslopp mellan stad och land och är

inriktad på att identifiera behov av och möjligheter

att öka den lokala produktionen av biobränsle samt

att främja planeringens roll i dessa frågor.

Temastudie Strategiska miljöbedömningar (SMB)

har behandlat användningen av miljömål och

indikatorer i SMB i fysisk planering, främst kommu-

nal översiktsplanering men även regional fysisk pla-

nering. Tonvikten ligger på samspelet mellan

planeringsprocess och strategisk miljöbedömning

och avvägningen mellan att integrera de båda och

att särskilja miljöbedömningen.

Temastudie Geografiska informationssystem

(GIS) har försökt undersöka och förtydliga möjlig-

heter och problem med att använda GIS som ett

verktyg för att hantera miljöfrågor i fysisk plane-

ring, främst kommunal översiktsplanering och i viss

mån regionplanering. Hur GIS som analysverktyg

kan användas för att bättre åskådliggöra och han-

tera planeringsanpassade miljömål och indikatorer i

planeringen har särskilt studerats. Till temastudien

är en fördjupningsstudie kopplad. Den handlar om

Idéskisser för användning av GIS i samhällspla-

nering. Syftet med denna studie har varit att ge nya

infallsvinklar om hur man med hjälp av GIS-teknik

och andra besläktade grafiska metoder kan analy-

sera och synliggöra samband mellan människa och

miljö. En sådan visualisering kan inspirera till en bre-

dare diskussion i planeringsarbetet.

Som komplement till fallstudierna har också en stu-

die om andra svenska kommuners arbete med

översiktsplanering för hållbarutveckling utförts.

Studien omfattar fem kommuner och har särskilt

fokuserat på de processer som bedrivits i kommu-

nerna för att formulera och förankra målen, hur

målen anpassats utifrån regionala mål och miljö-

kvalitetsmål samt hur konsekvensanalyser har an-

vänts som stöd i planeringsarbetet.

Förutom dessa studier har flera expertstudier och

uppsatser genomförts.

De sammanfattande slutsatserna från alla delstudier

presenteras i tolv punkter (utan inbördes priorite-

ring):

1. De nationella miljökvalitetsmålen ger en god ut-

gångspunkt för formuleringen av lokala miljömål

och indikatorer.

2. Vid sidan av miljömål måste även sociala och

samhällsekonomiska mål beaktas i planeringen.

3. Det finns en stor potential att i tidiga skeden av

12

översiktsplaneringen utveckla dialoger kring miljö-

mål, utöver de formella demokratireglerna i PBL.

4. Klyftor mellan olika aktörer finns, men integra-

tion av olika processer och professionella kultu-

rer kan bidra till att överbrygga dem.

5. Potentialen för att tillgodose miljömål kan tas till-

vara på ett bättre sätt i översiktlig planering bl.a.

genom att olika fysiska strukturer analyseras.

6. De använda metoderna har en potential att lyfta

planeringen och bidra till att integrera miljöfrågor.

7. Visioner, scenarier och framtidsbilder är en in-

spirationskälla för planerings- och miljöarbete.

8. Metodiken strategisk miljöbedömning bör särskil-

jas från projektinriktad miljökonsekvens-

bedömning.

9. Geografiska informationssystem ger nya möjlig-

heter att integrera miljömål i samhällsplaneringen,

men kompetens och datafångst måste förbätt-

ras.

10.Möjligheter och begränsningar med att använda

indikatorer i planeringen har klargjorts.

11. Det är stimulerande att arbeta med miljömål och

indikatorer i planeringen!

12.Frågorna och arbetssätten väcker internationellt

intresse.

Sammanfattningsvis bedöms SAMS ha uppfyllt de

övergripande syftena med projektet: metoder och

verktyg för att bättre få in miljöfrågorna i planeringen

har utvecklats, beskrivits och testats; den fysiska

planeringens betydelse för att uppnå miljöfrågor har

diskuterats och förtydligats och dialogen mellan

kompetenser som deltar i planeringen har stärkts.

Projektarbetet har också gett ett omfattande kon-

taktnät att bygga vidare på i framtiden.

Inom SAMS konstateras behov av vidare forskning

och utveckling när det gäller bland annat:

• Samspelet mellan nationella, regionala och lokala

miljömål.

• Betydelsen av fysisk planering i förhållande till

andra styrmedel.

• Utvärdering av planerings- och miljödialoger för

att få idéer till att utveckla samarbetsformer

mellan olika typer av aktörer.

• Metodansatser, uppslag och verktyg i praktisk

tillämpning.

• Strategiska konsekvensanalyser där alternativ

värderas utifrån både miljömål och sociala och

ekonomiska mål.

• Indikatorer som kan presenteras i GIS.

• System av indikatorer för att kunna jämföra kom-

muner och regioner.

SAMS har bland annat resulterat i en översikt eller

”verktygslåda” med olika metoder och verktyg som

testats och utvärderats i fallstudiernas praktiska ar-

bete. Dessa är förutom SMB och GIS, som tidigare

har nämnts, bland annat följande:

• Scenariometodik och olika planerings- och

miljödialoger för att stimulera till framtidsin-

riktade diskussioner och samverkan mellan olika

kompetenser i planeringsprocessen.

• Swot-analys för att ringa in ett områdes förut-

sättningar – styrkor och svagheter, möjligheter

och hot.

• Fokusdiagram för att underlätta bedömningen

av hur stort problemet är och vad planeringen

har för betydelse för att komma till rätta med

det.

• Mentala kartor som bygger på samtal och en-

käter där synpunkter och önskemål ritas i på kar-

tor – gärna med hjälp av GIS.

• Ekologiska fotavtryck som ger en bild av hur

stor yta en människa – eller invånarna i en kom-

mun – behöver för sin försörjning.

• Multikriterieanalys som används för att vär-

dera och jämföra olika planalternativs kvalitet ge-

nom att vikta vissa faktorer eller indikatorer.

• Planindikatorer som kan användas för att sti-

mulera diskussion samt som stöd i strategiska

13

konsekvensbedömningar för att exempelvis jäm-

föra olika planalternativ. Planindikatorer kan

också underlätta uppföljningen av miljömåls ge-

nomslag i planeringen. Det finns dock också ris-

ker med att använda planindikatorer. Till exem-

pel kan reell komplexitet ersättas av skenbar för-

enkling; kvantifierbara mått ersätta mer relevanta,

kvalitativa faktorer; förhastade slutsatser kan

dras om orsaker och effekter respektive konse-

kvenser. Det finns också en risk för att indikatorer

blir normer istället för verktyg.

Verktygen är olika lämpliga att användas vid olika

steg i den arbetsgång som föreslagits ovan. Det är

viktigt att konstatera att ingen metod är användbar i

alla planeringssituationer. Det gäller att välja verk-

tyg och metod efter de lokala förutsättningarna.

Det kan vara svårt att direkt påvisa miljövinster av

planering. Planering är framför allt förebyggande –

en verksamhet som påverkar miljösituationen på lång

sikt. Å andra sidan kan en konsekvent planerings-

filosofi ha en dramatisk och delvis icke-reversibel

påverkan på samhällets struktur. Exempel på möjliga

miljövinster av fallstudiernas utvecklingsarbete är:

förbättrad livsmiljö genom minskade barriäreffekter

och störningar från stora trafik- och järnvägsstråk samt

förbättrad tillgänglighet till grön- och fritidsområden;

en minskning av luftföroreningar och klimatpåverkan

genom förbättrad tillgänglighet och kvalitetsnivå i

kollektivtrafiknätet och cykelvägnätet; förbättring av

bebyggelsemiljön och kretsloppet/ samspelet mellan

stad och land; en bibehållen och ökad biologisk mång-

fald i park- och rekreationsmiljöer, jord- och skogs-

bruk; värn av en storslagen fjällmiljö samtidigt som

projekt viktiga för överlevnad kan genomföras i form

av t.ex. turism eller lokala näringsfång baserade på

glesbygdens tillgångar. Förhoppningen är ju också att

de utvecklade metoderna och verktygen ska använ-

das i andra planeringssammanhang på ett sätt som

bidrar till att miljömål uppfylls även i andra kommu-

ner och i andra länder.

Projektarbetet i SAMS har också bedrivits med en

tydlig miljöprofil – exempelvis har alla resor, där så

har varit möjligt, skett med tåg istället för flyg, och

videokonferenser har använts för att minska resan-

det i stort. Detta har inneburit klara miljömässiga,

ekonomiska och sociala vinster.

Det är relevant att arbeta med miljömål och

indikatorer i planeringen i de flesta länder, oavsett

planeringssystem. Erfarenheterna från studierna i

Sydafrika samt diskussionerna vid den internationella

konferensen som hölls inom ramen för SAMS visar

att frågeställningarna om miljömål och indikatorer i

planeringen går att utveckla och väcker intresse i

många länder. Metoder och verktyg som utvecklats

inom SAMS bör kunna användas i andra länder med

andra plansystem än det svenska

Att SAMS varit ett projekt som ligger rätt i tiden

visas bland annat genom att EU:s LIFE-fond i sitt

program för 2000-2004 särskilt lyfter fram markan-

vändning och planering som ett satsningsområde. Vi

hoppas att det kommer flera intressanta projekt i

SAMS efterföljd och vi är naturligtvis beredda att

närmare berätta om våra erfarenheter.

Kunskapsspridningen från SAMS är omfattande.

Det internationella seminariet som hölls våren 2000

på temat ”How to integrate environmental aspects

into spatial planning” lockade nära 200 deltagare från

38 länder. Ett stort antal rapporter och artiklar om

erfarenheter från projektet har tagits fram. Projek-

tets slutresultat presenteras i de sammanfattande

rapporterna Planera med miljömål! En vägvisare

(som också ges ut på engelska) Planera med miljö-

mål! En idékatalog samt den cirka 20-sidiga rap-

porten Tema miljömål – planera för hållbar ut-

veckling. En broschyr, Planera med miljömål!

Kort sagt, som på ett lättbegripligt sätt presenterar

SAMS syfte och resultat har också tagits fram. Till

detta kan läggas slutrapporter från samtliga delstudier

samt flera expertutredningar och uppsatser. Infor-

14

mation om erfarenheter från SAMS och de rappor-

ter som arbetet resulterat i hålls tillgängligt på en

webbsida: www.environ.se/sams

Förutom de informationsinsatser som genomförts

inom projektet planeras även en serie med regio-

nala konferenser i Sverige samt att erfarenheterna

sprids genom medverkan på konferenser och semin-

arier i andras regi i Sverige och inom EU.

15

Summary

There are at least three important reasons for using

environmental objectives and indicators in practical

spatial planning:

1. There is plenty of expertise, sometimes detailed

and wide-ranging, in various environmental

sectors. But this expertise is not readily available

as data for the purposes of spatial planning.

2. There is in some cases a lack of practically useful

methods for integrating environmental issues into

strategic spatial planning.

3. It is difficult in the context of spatial planning to

deal with large amounts of information and to

visualize information graphically.

For these reasons it was necessary to develop new

methods for the SAMS project. The purpose of the

project was to develop methods specifically desig-

ned to integrate environmental issues into community

planning, in particular municipal comprehensive

plans. Another aim was to clearly define to what

extent spatial planning can be a valuable instrument

in efforts to achieve environmental objectives and

strengthen the dialogue between the participants in

the planning process. Hopefully, the methods and

tools developed and tested in the course of the project

will also be useful as aids in local planning both in

Sweden and other countries.

The SAMS project was carried out by the National

Board of Housing, Building and Planning and the

Swedish Environmental Protection Agency in

cooperation with several municipalities and regional

authorities. It was co-financed by the EU environ-

mental fund LIFE and Sida. The project ran for three

years and was concluded in the autumn of 2000.

The local and regional authorities involved were

Burlöv, Helsingborg, Trollhättan, Stockholm, Bor-

länge, Falun and Storuman municipalities and the

county administrative boards in Skåne, West Göta-

land, Stockholm, Dalarna and Västerbotten counties,

as well as the Office of Regional Planning and Ur-

ban Transportation in Stockholm (RTK).

The method development component of the SAMS

project consisted basically of three parts: eight case

studies carried out by the participating municipalities

and the RTK, three thematic studies, including in-

depth studies on some of the themes, mostly perfor-

med by experts from the agencies mentioned above,

and studies of other ongoing work relevant to the

project. The project organization consisted of a

steering group, a Project Management Committee,

a coordination group, a reference group, a chief

consultant and the case study teams. Environmental

officers and planners were involved in all the case

studies. A midterm evaluation of the project indicated

that the participants were satisfied with the progress

of the project. A final evaluation of the project will

be made now that it has been concluded.

The main purpose of the theoretical frame of

reference for the project was to create a platform

on which to develop practical procedures for

integrating environmental issues into spatial

community planning. One of the results of the project

was a proposal for procedures in comprehensive

16

spatial planning. The proposal includes seven gene-

ral steps that must be undertaken to a varying extent

in most planning situations: definition of the planning

assignment, analysis of the characteristics of the

planning area, identification of key issues and goal

formulation, spatial alternatives and future scena-

rios, impact assessments, choice of strategy and

implementation and evaluation of the planning. (This

last step falls outside the planning process itself).

The proposed procedure promotes an open, dialogue-

oriented planning process which provides scope for

comments from many quarters. It is an advantage

to organize the work in successive planning rounds,

rather than completing each step in the process and

then going on to the next. Planning in rounds, or

dealing with the various steps in the process in

parallel, makes it easier to cover all the issues.

The municipalities which carried out the case studies

differed in certain respects, depending on their

development status, population density and capacity

for planning and environment. The orientation of their

case studies differed too.

Burlöv focused on planning as a means of contri-

buting to a good living environment by decreasing

the environmental impact of traffic. In the course of

roundtable talks with a group of citizens living

environment indicators were adopted that are rele-

vant in the planning context.

Helsingborg studied the ways in which planning can

help to improve the conditions for cycle and public

transport in order to reduce the environmental impact

made by the use of cars. 14 indicators were develop-

ed to measure the availability and quality of cycle

and public transport. Geographic information systems

(GIS) were used to compare planning alternatives

by using indicators.

Trollhättan produced two studies. One of these was

an application of the ecological footprint approach,

i.e. calculation of the area needed by the local

inhabitants for supplies of food and energy. The other

study dealt with ways to achieve the national quality

objective A good built environment in the local

context.

Stockholm also performed two studies. One of these

focused on treatment of the biological diversity

objective in the planning of the National Urban Park

near the centre of Stockholm. The study shows the

value of collecting comprehensive, accurate data and

describing objectives in the form of measures that

need to be taken in each specific area. Stockholm

also developed planning indicators linked to the

defined environmental objectives.

Stockholm’s other study was about assessment of

the environmental impact in connection with the

transformation of comprehensive plans into detailed

development plans. For the purposes of this study,

indicators were developed that are useful in

connection with environmental assessments at the

area level. Proposals were presented for an approp-

riate procedure for performing strategic environ-

mental assessments and a manual and a guide were

produced for environmental impact assessments in

connection with the detailed development plan pro-

cess.

Falun and Borlänge carried out a joint study

focusing on the role of forest and agricultural land in

spatial planning. One of its results was a proposal

for ways to produce data as a basis for adapting

planning needs, proposals for indicators designed to

monitor developments relating to forest and agri-

cultural land, and a discussion of the role of

municipalities and comprehensive plans compared

with the roles of other parties as regards these issues.

Storuman dealt with future scenarios for sustainable

17

development in a rural municipality. The scenarios

were prepared, described, subjected to environmental

impact assessments and compared by a group con-

sisting of various interest organizations and

representatives of the business community, apart

from representatives of the municipality.

The regional planning level was represented by the

RTK. Its study focused on strategic environmental

assessments in the preparation of a new regional

plan for Stockholm. The study generated several

useful lessons about the opportunities and problems

associated with implementing strategic environmental

assessments in planning.

Through mutual cooperation and cooperation

between the case study teams, the thematic and in-

depth study teams developed theories about the uses

of environmental objectives in planning and about

strategic environmental assessments and GIS as tools

for planning purposes. A short description of each

of the studies follows below.

The thematic study Environmental Objectives and

Physical Structures dealt with the uses of

environmental objectives and indicators in spatial

planning, with special reference to the application

of various structures in relation to the objectives. It

also dealt with planning processes and the roles of

various players in that connection. Two in-depth

studies were linked to this theme. One of them dealt

with sustainable water supplies and indicated both

the problems and opportunities associated with a

more farsighted management of water resources.

The other in-depth study dealt with bioenergy and

closing cycles between town and country and

sought to identify the needs and possibilities of

increasing local production of biofuels and promoting

the rule of planning in this connection.

The thematic study Strategic Environmental Ass-

essments (SEAs) dealt with the use of environmental

objectives and indicators in SEAs relating to spatial

planning, in particular municipal comprehensive plans,

but also regional spatial planning. The emphasis was

on the interaction between the planning process and

SEAs and the question of whether to integrate both

of these into one plan or to keep the environmental

assessments separate.

The thematic study Geographical Information

Systems (GIS) attempted to investigate and define

the opportunities and problems associated with the

use of GIS as a tool for dealing with environmental

problems in spatial planning, especially municipal

comprehensive plans, and to a certain extent regio-

nal planning. A special study was made of the possibility

of using GIS as an analytic tool to improve the

visualization and management of environmental

objectives and indicators adjusted for planning

purposes. An in-depth study was linked to this thematic

study entitled Ideas for Using GIS in Community

Planning. The aim of the study was to find innovative

uses for GIS technology and similar graphic methods

to analyse and visualize connections between man

and the environment. Such visualization can inspire

a broader discussion on planning processes.

As a complement to the case studies, a study was

also carried out on the work done by other Swe-

dish municipalities on comprehensive plans for

sustainable development. The study related to five

municipalities and focused in particular on the proces-

ses in those municipalities in connection with the

formulation of and consultations on objectives, how

objectives are adapted to regional objectives and

environmental quality objectives and how conse-

quence analyses are used to facilitate the planning

process.

Several expert studies and essays were produced in

addition to the above studies.

18

Conclusions based on all these studies are presented

in 12 points (which are not listed in order of pre-

cedence):

1. The national environmental quality objectives

provide a good starting-point for the formulation

of local environmental objectives and indicators.

2. Apart from environmental objectives, social and

socio-economic objectives must also be taken into

account in planning.

3. There is great potential for establishing a dialogue

on environmental objectives at an early stage of

comprehensive planning, over and above the

requirements for a democratic procedure laid

down in the Planning and Building Act.

4. There are differences between the parties

involved, but integrating various processes and

professional cultures can help to overcome them.

5. The potential for achieving environmental

objectives should be better fulfilled in the planning

context, in particular by analysing various physical

structures.

6. The methods used are capable of improving the

planning process and contributing to integrating

environmental issues.

7. Visions and scenarios are a source of inspiration

for planning and environmental work.

8. The methods used in strategic environmental

assessments should be distinguished from those

used in project-oriented environmental impact

assessments.

9. Geographic information systems provide new

opportunities to integrate environmental objectives

into community planning, but the necessary skills

and data acquisition must be improved.

10.The opportunities and limitations associated with

the use of indicators in planning have been

identified.

11. Using environmental objectives and indicators in

planning is stimulating.

12.The issues and methods used have aroused in-

ternational interest.

All things considered, the SAMS project has

achieved is general aims: methods and tools for bet-

ter integration of environmental issues into planning

have been developed, described and tested, the

importance of spatial planning for achieving

environmental aims has been discussed and defined,

and the dialogue between various specialities that

take part in the planning process has been strength-

ened. The project also led to the establishment of a

wide network of contacts which could be expanded

in the future.

The SAMS project showed that there is a need of

further research and development in the following

areas:

• the interaction between national, regional and local

environmental objectives

• the importance of spatial planning in relation to

other instruments

• evaluation of a planning and environmental

dialogue as a means of generating ideas about

the development of cooperation arrangements

between various types of players

• methodological approaches, ideas and tools for

practical use

• strategic environmental assessments in which

alternatives are evaluated on the basis of both

environmental and social and economic objectives

• indicators that can be presented in GIS

• systems of indicators that can facilitate compar-

isons between municipalities and regions.

One result of the SAMS project was a “toolbox”

containing various methods and tools that have been

tested and evaluated in connection with the practical

work on the case studies. Apart from SEAs and

GIS, which have been mentioned previously, these

include:

19

• scenario methods and planning and environ-

mental dialogues in order to encourage forward-

looking discussions and collaboration between

various specialities in the planning process;

• swot analysis for the purpose of identifying the

characteristics of an area, its strengths and weak-

nesses, opportunities and threats;

• focus diagrams to make it easier to assess the

magnitude of a problem and the significance of

planning when it comes to dealing with it;

• mental maps based on dialogues and question-

naires; the views and wishes that emerge are

then drawn on the maps, preferably with the help

of GIS;

• ecological footprints, which give a picture of

the area needed by an individual, or the inhabitants

of a municipality, for necessary supplies;

• multi-criteria analysis, which are used to evalu-

ate and compare the quality of various planning

alternatives by weighting certain factors or

indicators;

• planning indicators, which can be used to

encourage discussion and support strategic

environmental analyses, for example for the pur-

pose of comparing various planning alternatives.

Planning indicators can also facilitate evaluation

of the implementation of environmental objectives

in planning. However, there is a risk involved in

using planning indicators. There is, for example,

a tendency to oversimplify and use quantifiable

measures instead of more relevant, qualitative

factors. Hasty conclusions can be drawn about

causes and effects. There is also a risk that the

indicators take on a normative function instead

of being used as tools.

The tools mentioned above are suitable to a varying

degree for use in the proposed procedure. It is

important to realize that no methods can be used in

all planning situations. Different tools and methods

must be chosen depending on the local conditions.

In some cases it may be difficult to demonstrate the

immediate environmental gains of planning. Planning

is mainly a preventive activity, an activity that affects

the environmental situation in the long term. On the

other hand, a consistent planning philosophy may have

a dramatic and sometimes irreversible effect on the

structure of society. Examples of potential environ-

mental gains indicated by the development work

carried out in the case studies are: a better living

environment due to the reduction of barrier effects

and the nuisance caused by major road and rail

thoroughfares and improving access to green spaces

and recreation areas; reduction of air pollution and

climatic effects by improving the availability and

quality of the public transport system and cycle

tracks; improvement of the built environment and

mutually beneficial exchanges between town and

country; maintained and enhanced biological diversity

in park and recreation areas and agriculture and

forestry; protection of a majestic mountain environ-

ment, as well as projects that are important for the

viability of rural areas based, for example, on tour-

ism or local industries that utilize local resources. It

is also hoped that the methods and tools developed

in the course of the project will be used in other

planning contexts in a way that contributes to the

achievement of environmental objectives, not only

in other municipalities, but in other countries too.

A marked feature of the SAMS project was its ex-

plicit environmental profile. Wherever possible, all

journeys were undertaken by train rather than air,

and video conferences were used to reduce the

amount of travelling. This yielded obvious environ-

mental, economic and social gains.

The use of environmental objectives and indicators

in planning is relevant for most countries, regardless

of their planning systems. The experience of the

studies undertaken in South Africa and discussions

during the international conference that was held

20

within the framework of the SAMS project indicate

that the option of using environmental objectives and

indicators in planning has a future and arouses inte-

rest in many countries. It should be possible to use

the methods and tools developed by the SAMS

project in other countries with planning systems that

differ from those in Sweden.

The fact that the time was ripe for the SAMS project

is demonstrated by the adoption of land use and

planning as an action area in the LIFE fund’s

programme for 2000-2004. We hope that the SAMS

project will be the first of several interesting projects

and we are naturally keen to share our experiences.

There has been extensive dissemination of informa-

tion in connection with the SAMS project. The in-

ternational seminar that was held in spring this year

on the theme “How to integrate environmental

aspects into spatial planning” was attended by al-

most 200 participants from 38 countries. A large

number of reports and articles on lessons learned

during the project have been produced. The final

results of the project are presented in the reports

Planning with Environmental Objectives. A Guide

(of which there is also an English version), Planning

with Environmental Objectives. A Catalogue of

Ideas and the 20-page report Environmental

Objectives – Planning for Sustainable Develop-

ment. A brochure Planning with Environmental

Objectives. A Concise Guide, which presents the

aims and results of the SAMS project in a non-

technical style, has also been published. Furthermore,

final reports were produced for each of the studies,

as well as expert studies and essays. Information

on the experiences of the SAMS project and the

reports relating to it will be found at the following

website: www.environ.se/sams.

Apart from the information measures undertaken

within the framework of the project, a series of re-

gional conferences is also planned in Sweden, as

well as contributions to conferences and seminars

arranged by others in Sweden and the EU concerning

the experiences gained from the project.

21

Allt fler människor i världen är överens om att vi

måste uppnå en hållbar samhällsutveckling. Detta

är ett brett begrepp som omfattar såväl ekologiska

som sociala och ekonomiska aspekter. Men vad

menar vi egentligen – hur kan det konkretiseras och

hur kan vi veta att vi verkligen rör oss i rätt riktning?

I Sverige antog Riksdagen 1999 15 nationella miljö-

kvalitetsmål. Dessa är följande:

1. Frisk luft

2. Grundvatten av god kvalitet

3. Levande sjöar och vattendrag

4. Myllrande våtmarker

5. Hav i balans samt levande kust och skärgård

6. Ingen övergödning

7. Bara naturlig försurning

8. Levande skogar

9. Ett rikt odlingslandskap

10.Storslagen fjällmiljö

11. God bebyggd miljö

12.Giftfri miljö

13.Säker strålmiljö

14.Skyddande ozonskikt

15.Begränsad klimatpåverkan

Miljökvalitetsmålen kan ses som en konkretisering

av den ekologiska aspekten av hållbar samhällsut-

veckling. Ett omfattande arbete har genomförts på

nationell nivå genom att olika centrala verk haft i

uppgift att precisera miljökvalitetsmålen och föreslå

del- och etappmål. En utredning har på regeringens

uppdrag presenterat ett förslag till hur det fortsatta

arbetet för att uppnå miljömålen ska bedrivas (Fram-

tidens miljö – allas vårt ansvar; SOU 2000:52). För

att uppnå miljömålen behövs dels en ansvarsfördel-

ning och dels ett nära samarbete mellan central, re-

gional och lokal nivå liksom mellan olika sektorer.

Formerna för detta samarbete och ansvarsfördel-

ning är under utveckling.

Många miljöfrågor, både värden och problem, har

sin grund i hur vi använder mark och vattenområ-

den och hur vi lokaliserar olika verksamheter såsom

bostäder, arbetsplatser, industrier, handel, vägar och

järnvägar. Sådana frågor behandlas i fysisk plane-

ring. I Sverige är det kommunerna som har huvud-

ansvaret för den fysiska planeringen. Bland annat

ska kommunerna ta fram kommuntäckande över-

siktsplaner som visar hur de vill använda mark- och

vattenområden och den bebyggda miljön i framti-

den. Översiktsplanen är sektorsövergripande och ska

hållas aktuell och vara politiskt antagen. Översikt-

planens konsekvenser ska lätt kunna utläsas och

processen för att ta fram planen ska innehålla möj-

ligheter för olika intressen och allmänheten att på-

verka utformningen.

Som ett led i att utveckla metoder för att hantera

miljömål i samhällsplanering har Boverket och Na-

turvårdsverket i samverkan med flera svenska kom-

muner och regionala myndigheter genomfört pro-

jektet Samhällsplanering med Miljömål i Sverige

(SAMS). Projektet har pågått i tre år. Det startade

i oktober 1997 och avslutades i september 2000.

Syftet med projektet har varit att utveckla metoder

för att få in miljöfrågor i samhällsplaneringen – sär-

1. Inledning

22

skilt i kommunal översiktsplanering. Syftet har också

varit att visa på vilket sätt fysisk planering kan vara

ett viktigt instrument i arbetet med att uppnå miljö-

mål samt att stärka dialogen mellan olika kompeten-

ser som deltar i planeringen. Förhoppningsvis ska

de metoder som utvecklats kunna fungera som hjälp-

medel i kommunernas planeringsarbete.

SAMS har medfinansierats av EU:s miljöfond Life

och Sida. Båda dessa medfinansiärer har ansett frå-

geställningarna och metodutvecklingen så intressant

ur ett europeiskt respektive bredare internationellt

perspektiv att man velat stödja projektet. Sida har

möjliggjort två studier i de sydafrikanska städerna

Kimberley och Port Elizabeth. Dessa studier har

rapporterats separat till Sida. Sida har också bidra-

git med medel till den svenska delen av projektet.

EU har finansierat projektet eftersom metodik för

att förbättra den översiktliga fysiska planeringens

möjligheter att bidra till att skapa en långsiktigt håll-

bar samhällsutveckling också är av intresse för an-

dra europeiska länder. Erfarenheter av hur miljömål

och indikatorer kan användas i planering som stöd

för miljökonsekvensbedömningar är viktiga för att

exempelvis vidareutveckla EU:s regionalpolitik och

bedöma konsekvenserna av stora infrastruktur-

projekt, t.ex. vägar och järnvägar.

Projektet har sin bakgrund i ett tidigare gemensamt

regeringsuppdrag till Boverket och Naturvårdsver-

ket. Verken fick i uppdrag att för samhällsplaneringen

utveckla dels metoder som bidrar till att de natio-

nella miljömålen uppnås, dels indikatorer för upp-

följning av dessa mål. En ansats till sådan metodik

utarbetades (”För en bärkraftig utveckling- miljö-

mål och indikatorer i fysisk planering. Förstudie”.

Boverket och Naturvårdsverket 1997). Den bygger

på att miljömål formuleras på ett sätt som gör dem

hanterbara i fysisk planering samt att indikatorer

utvecklas som visar om planeringen eller den fak-

tiska utvecklingen går ”i rätt riktning” i förhållande

till dessa mål. Konceptet var teoretiskt och behövde

testas och vidareutvecklas i praktiskt planeringsar-

bete, vilket i SAMS har möjliggjorts genom bidraget

av projektmedel från EU och Sida samt genom med-

verkan av kunniga och engagerade kommuner och

regionala myndigheter.

Kommunerna som medverkat är från söder till norr:

Burlöv, Helsingborg, Trollhättan, Stockholm, Bor-

länge, Falun och Storuman. Dessutom har Region-

plane- och trafikkontoret i Stockholm (RTK) med-

verkat liksom länsstyrelserna i Skånes, Västra Göta-

lands, Stockholms, Dalarnas och Västerbottens län.

23

2.1 Delar i metodutvecklingenMetodutvecklingen i SAMS har byggt på framför

allt tre delar:

• fallstudier som genomförts av medverkande

kommuner och RTK,

• temastudier som är djupstudier kring vissa te-

man och som främst utförts av verkens ex-

perter,

• erfarenhetsinhämtning från annat pågående

arbete med relevans för projektet.

Projektets kärna utgörs av fallstudierna som ge-

nomförts av medverkande kommuner och RTK med

stöd av verken och berörda länsstyrelser. Fallstudie-

rna är tänkta att ingå som en del i kommunernas

löpande planeringsarbete. Genom den geografiska

spridningen mellan fallstudierna blir miljö- och

planeringssituationen i allt från en utpräglad gles-

bygdskommun (Storuman) till de mest tätbefolkade

regionerna i landet (Stockholms- respektive Skåne-

regionen) belyst. Fallstudierna har haft olika

inriktningar beroende på vilka frågeställningar som

kommunerna ansett vara mest relevanta att arbeta

med. Fallstudiernas närmare inriktning och resultat

beskrivs i kapitel 3.3.

Temastudier kring särskilt centrala frågeställningar

i projektet har utförts av experter från verken. Tema-

studierna har fungerat som stöd för fallstudiernas

arbete och har varit ett led i metodutvecklingen. Tre

temastudier med följande inriktning har genomförts:

• miljömål och fysiska strukturer,

• strategisk miljöbedömning, SMB,

• geografiska informationssystem, GIS.

Till temastudien Miljömål och fysiska strukturer

har två fördjupningsstudier kopplats. I dessa stude-

ras vissa sak- eller metodfrågor extra noggrant. Den

ena fördjupningsstudien handlar om en långsiktigt

hållbar vattenförsörjning, den andra om kretslopps-

lösningar för stad och land när det gäller bl.a. an-

vändning av slam från avloppsreningsverk till pro-

duktion av biobränslen. Även till temastudien GIS

finns en fördjupningsstudie kopplad. Den ger idé-

skisser för användning av GIS i samhällsplaneringen.

En närmare beskrivning om arbetet i tema- och

fördjupningsstudierna återfinns i kapitel 3.5.

Erfarenhetsinhämtning har bl.a. skett genom

litteraturstudier och framtagande av litteratur-

översikter, genom referensgruppen samt kontakter

med forskare och praktiker i andra projekt samt

deltagande och arrangemang i olika seminarier och

konferenser.

2.2 OrganisationProjektet har haft en styrgrupp (se sidan 24) med

två representanter från varje verk. Styrgruppen har

bl.a. tagit beslut om projektets genomförande och

har haft ett övergripande ansvar för budget och för

att säkerställa personalresurser till projektet. Pro-

jektet har också haft en ledningsgrupp som be-

stått av två projektledare och två projektsekreterare

2. Projektorganisation och genomförande

24

från respektive verk. Projektledarna har med hjälp

av projektsekreterarna bl.a. hållit ihop och drivit ar-

betet framåt, sett till att budget och tidplaner hållits

samt svarat för programskrivning och redovisningar

till EU m.fl.

Fallstudierna har haft egna arbetsgrupper och

oftast även referens- och styrgrupper och har dri-

vits av en eller ett par fallstudieansvariga i respek-

tive kommun. Varje fallstudie har haft två kontakt-

personer, en från respektive verk, som löpande följt

fallstudiearbetet och haft en motiverande och rådgi-

vande funktion.

Verken har haft en gemensam samordningsgrupp

för samordning och informationsspridning inom pro-

jektet. I denna har projektledarna, projektsekretera-

rna, alla ansvariga för tema- och fördjupningsstudier

samt fallstudiernas kontaktpersoner deltagit.

Till SAMS har också en huvudkonsult från

SWECO/FFNS arkitekter varit knuten. Han har

medverkat under hela projekttiden och har deltagit i

eller följt alla delstudier och haft ett särskilt ansvar

för den övergripande idé- och metodutvecklingen.

En referensgrupp har följt arbetet i SAMS. Refe-

rensgruppen har bestått av representanter från plan-

och miljöförvaltningen på kommunal och regional

nivå, Kommunförbundet och forskningsvärlden.

För att bättre få in miljöfrågor i planeringen har pro-

jektet särskilt riktats in på att bidra till ett nära sam-

arbete mellan kompetenserna miljövårdare och

planerare. Detta har avspeglats i projektets hela

organisation – i samtliga delstudier (utom fördjup-

ningsstudierna) har både miljövårdare och planerare

samarbetat. Boverket, som representerar planerings-

kunnande på central nivå i Sverige, och Naturvårds-

verket, som har det centrala ansvaret för miljöfrågor

i landet, har exempelvis haft vardera en projektle-

dare, projektsekreterare och lika

många representanter i projektets

styrgrupp. Även i kommunernas fall-

studier har både miljövårdare och

planerare medverkat.

Gemensamma seminarier för alla

medverkande i projektet har anord-

nats 2-3 gånger per år. Däremellan

har varje delstudie haft flera arbets-

möten. Styrgruppen har haft möte 4-

6 gånger per år och referensgruppen

har mötts cirka 2 gånger om året.

Många arbetsmöten och styrgrupps-

möten har hållits som video- eller

telefonkonferenser.

Revisor för projektet har varit Mar-

tina Lindberg, Riksrevisionsverket.

SAMS-projektets organisation.

25

2.3 EtappindelningProjektet har indelats i fyra etapper. Den första etap-

pen, som omfattade ett halvår, innebar igångsättande,

programskrivning och konsolidering av samarbets-

kommuner och upphandling av huvudkonsult. Den

andra etappen omfattade ett år och innebar bl.a.

programskrivning för projektets olika delstudier samt

sjösättning av dessa. Under den tredje etappen, som

varade ett år, fortgick metodutvecklingen i alla del-

studier och i slutet av etappen avslutades projektets

fallstudier och avrundades tema- och fördjupnings-

studier. Den fjärde etappen omfattade ett halvår då

slutresultat och erfarenheter summerades och

sammanställdes och diskuterades bl.a. vid ett inter-

nationellt seminarium som anordnats inom projek-

tet. För alla etapper och delstudier har preciserade

program utarbetats.

2.4 ErfarenheterEn halvtidsutvärdering (1999-09-10) av projektet har

utförts där flertalet medverkande i projektet har till-

frågats om bl.a. projektets organisation och genom-

förande. Utvärderingen visar att de medverkande

var huvudsakligen positiva till projektarbetet. Man

har knutit nya kontakter, fått inspiration och exem-

pel som kan tillämpas både i och utanför SAMS-

arbetet. Den negativa kritik som framförs är att ar-

betet tagit mycket resurser så att annat fått stå till-

baks, att ansvarsfördelningen, ”vem gör vad”, kunde

varit ännu tydligare samt att det varit en omfattande

administration inom projektet. Det sistnämnda be-

ror delvis på rapporteringskrav till EU och Sida, men

också på en önskan att alla delstudier ska hållas in-

formerade om vad som händer i de övriga studi-

erna.

En slututvärdering kommer att utföras av projektet i

sin helhet. Samordningsgruppen, d.v.s. alla från

Boverket och Naturvårdsverket som ingått i projek-

tet, medverkade i en preliminär utvärdering i juni

2000. Resultaten överensstämde i stora drag med

vad som framkom i halvtidsutvärderingen. Det man

framhäver som särskilt positivt med SAMS som pro-

jekt är samverkan mellan verken, kommunerna och

länsstyrelserna och även forskarkontakterna. Sam-

verkan har gett nätverk att bygga vidare på. Samar-

betet mellan verken har upplevts som operativt och

omfattande och har gett en bra grund för fortsatt

samarbete. Det har varit nyttigt för verken att när-

mare få inblick i det kommunala planeringsarbetet.

Positivt är också att nya arbetsformer testats – att

så många möten har kunnat hållas som video-

konferenser, men också de kontinuerliga ”riktiga”

seminarierna har upplevts som givande. Verkens

medverkande har också upplevt att projektet legat

helt rätt i tiden – att man arbetat med angelägen

metodutveckling just när exempel och verktyg för

att hantera miljömål i planering efterfrågas. Man

anser att insikten om behovet av en mångfald av

metoder och processer har förstärkts och att an-

vändbara verktyg har prövats och exemplifierats –

men också att anade svårigheter, t.ex. med planindi-

katorer, har synliggjorts.

Flera i samordningsgruppen ansåg dock att resur-

serna känts alltför splittrade – det har varit många

personer med för lite tid i projektet både på verken

och i kommunerna. Metodutveckling tar tid. Plane-

ring tar också tid, vilket inneburit att det inte varit

möjligt att följa någon kommun genom en hel

planeringsomgång.

Storleken på projektet och de många delstudierna

har gjort det svårt att överblicka hela arbetet. Man

har upplevt att det varit för mycket administration,

bl.a. att många möten haft mer administrativ än krea-

tiv karaktär. Några påpekar också att det trots video-

konferenser är svårt att få till ett riktigt bra och ut-

vecklande samarbete ”på distans”, dvs. när man har

sin hemvist långt ifrån varandra. Eftersom kommu-

nerna själva i hög grad bestämt frågeställningar och

26

upplägg efter egna förutsättningar kan det brista i

jämförbarhet mellan studierna. Å andra sidan har

detta arbetssätt resulterat i en större mångfald av

exempel och uppslag och engagemanget från kom-

munerna har säkert blivit större på detta sätt än om

man hårdare försökt styra upplägg och arbetssätt.

Projektledningen har upplevt det som positivt med

delat ansvar för projektledar- och projektsekrete-

rarfunktionen. Det har gett bättre beslut och gjort

projektledningsarbetet roligare. Projektet har haft

hjälp av informatörer, men med den erfarenhet som

finns nu när projektet är genomfört är det uppenbart

att det varit önskvärt att knyta en informatör med

rätt mycket tid till projektet under hela projekttiden.

Det samma gäller även stödpersonal för hjälp med

ekonomisk uppföljning och budgethantering etc.

27

3.1 Utveckling av den teoretiskareferensramen och centrala begrepp

I projektets inledning upplevde deltagarna starkt att

det behövdes någon sorts teoretisk referensram, el-

ler teoretiska utgångspunkter, för att kunna sätta

metoder och verktyg för miljöfrågor i planering i sitt

sammanhang. I en idéuppsats som rör nationella

miljömål och fysisk planering1 och i förstudien till

SAMS-projektet2 skisserades en sådan referens-

ram.

Utgångspunkten för denna referensram är den de-

finition av begreppet hållbar utveckling som bör-

jade användas i World Conservation Strategy

(1980). Begreppet fick internationell genomslag-

skraft i och med Brundtlandkommissionens rapport

Our Common Future enligt vilken hållbar utveck-

ling definieras som en utveckling som uppfyller da-

gens behov utan att äventyra kommande generatio-

ners möjligheter att uppfylla sina behov (den s.k.

framtidsprincipen). Definitionen kan kompletteras

med den definition som lanserats av FN:s miljö-

program och Världsnaturfonden: En hållbar utveck-

ling innebär att förbättra livskvaliteten samtidigt som

man lever inom ramen för de omgivande ekosystem-

ens bärförmåga. Referensramen bygger vidare på

ett systemperspektiv på uthållig utveckling som pre-

senterades 19963 . Det innebär att miljömålen (eko-

logisk hållbarhet) relateras till sociala och ekonomiska

mål inom ramen för de gränser som sätts av bio-

sfären.

Referensramens huvudsyfte är att skapa en platt-

form för att utveckla en praktisk arbetsgång för in-

tegrering av miljöfrågor i fysisk samhällsplanering.

Det hindrar inte att den kan vara av intresse för en

fördjupad teoriutveckling inom området. Arbetet med

att vidareutveckla referensramen har inneburit minst

två stora utmaningar:

• att hitta ett trovärdigt sätt att kunna överbrygga

gapet mellan teori och praktik,

• att förena två, delvis vitt skilda perspektiv på sam-

hället: planerings- respektive miljöperspektivet.

Utgångspunkten för referensramen är ett system-

perspektiv på hållbar utveckling där ekologiska, so-

ciala och ekonomiska mål samverkar och genom-

syrar planeringsprocessen. Planerings- och besluts-

processen beskrivs som ett flöde av två hopflätade

delprocesser, en formell och en informell process.

Tyngdpunkten i SAMS har legat på att utveckla

metoder och verktyg i den informella process som

föregår den formaliserade planeringen. Referens-

ramen grundas på en uttalad processyn där sam-

verkan mellan olika aktörer (politiker, medborgare,

experter) i olika planeringsprocesser ses som en

central fråga för att uppnå eftersträvad integration

av miljömål i planeringen. Vi skiljer mellan följande

tre huvudprocesser:

• planerings- och beslutsprocessen,

• planläggnings- och utformningsprocessen,

• förändrings- och genomförandeprocessen – i den

ekonomiska, sociala och fysiska verkligheten.

3. Utgångspunkter och delstudieri metodutvecklingen

28

Ett försök att illustrera ovannämnda processer i

referensramen ges i figur 2 (sidan 29). Av särskilt

intresse för SAMS-projektet har det varit att utveckla

begrepp som underlättar arbetet med att ta fram

verktyg för att integrera miljömål i den fysiska pla-

neringen. Innehållet i planläggningsprocessen kan

beskrivas med fyra delar: mål, medel, förutsättningar

och alternativ. Dessa delar har utvecklats till ett för-

slag till arbetsgång (se kap.3.2).

Referensramen har en viktig roll för att ringa in vil-

ken typ av indikatorer som har relevans i den fy-

siska samhällsplaneringen. Hittills tillämpade miljö-

indikatorer har främst karaktären av fältindikatorer

som beskriver hittillsvarande utveckling baserat på

empiriska undersökningar av t.ex. flora och fauna

(se i SAMS-projektet framtagna kunskapsöversik-

ter om indikatorer).

Begreppet planindikator används i SAMS-projek-

tet för att underlätta avläsning av miljökonsekvenser

i fysiskt-rumsliga planer. Planindikatorerna kan ut-

läsas ur planhandlingar eller från analyser av dessa,

t.ex. genom GIS eller andra datorsimuleringar.

Planindikatorn ska således lyfta fram planegenskaper

av betydelse för att tillgodose miljömål (eller andra

mål). Detta ska inte tolkas så att det enbart är plan-

kartan som kan användas för att avläsa en plan-

indikator. Det krävs i regel djupare information både

om förutsättningar och planens innehåll beträffande

t.ex. typ av verksamheter och deras miljöpåverkan.

Planindikatorer ska kunna beskriva framtida förhål-

landen i planer – möjliga, föreslagna, önskvärda el-

ler förväntade – i samma termer som nuläget.

Planindikatorn möjliggör alltså jämförelser mellan de

miljöförändringar som ställningstaganden i plan-

förslaget innebär i förhållande till nuet.

Planindikatorn kan ses som en brygga mellan mål

och medel genom att den ska kunna relateras till

både måluppfyllelse och olika fysiskt-rumsliga

strukturer och alternativ. Den ska liksom övriga

indikatorer ha hög relevans för den aktuella

planeringssituationen vilket gör att det krävs dialo-

ger både med allmänhet och experter för att vaska

fram rätt typ av indikatorer.

Genom att lyfta fram kopplingen till den rumsliga

dimensionen och framtidsdimensionen förbättras

möjligheten att använda indikatorerna i översiktspla-

neringen både i arbetet med att utveckla alternativ

och att konsekvensbedöma dessa. Det är annars

mycket lätt att falla in i tankegången att indikatorer

enbart handlar om att läsa av hittillsvarande utveck-

ling vilket gör att indikatorerna främst blir ett hjälp-

medel för miljödiagnos och miljöövervakning.

Planindikatorer formuleras lättast utifrån det vi i

referensramen benämner fysiskt rumsliga medel,

dvs. bebyggelsestruktur, infrastruktur, grönstruktur

och verksamhetsstruktur. Genom begreppet plan-

indikator lyfts sådana medel fram som har betydelse

för att tillgodose miljömål.

Planindikatorer motiveras av att det behövs indika-

torer som stöd vid behandling av miljömål i fysisk

planering. I brist på genomtänkta och väl förank-

rade indikatorer är vi hänvisade till allmänna bedöm-

ningar av planerna. Planindikatorerna kan även sti-

mulera och underlätta dialogen mellan experter, be-

slutsfattare och allmänheten. Att finna trovärdiga

samband mellan indikator och mål är emellertid inte

alltid lätt.

3.2 Praktisk arbetsgång för att integ-rera miljöfrågor i översiktlig planeringResultatet av utvecklingsarbetet är ett förslag till

generell arbetsgång i översiktlig, fysisk planering.

Den innehåller ett antal generella arbetssteg som

man i större eller mindre omfattning bör arbeta sig

igenom i de flesta planeringssituationer. För att tyd-

29

liggöra dessa steg visas de i figur 2 där de är fri-

kopplade från både den formella processen med

samråd, utställning, antagande m.m. och från den

informella processen som inbegriper dialoger med

olika aktörer. Arbetsgången med dess olika steg har

vuxit fram utifrån referensramen kompletterad med

de lokala förutsättningarna i de olika fallstudierna.

Den har också kunnat användas som struktur för

utvecklingsarbetet i dialoger med experter, politiker

och medborgare.

Ett förhållningssätt för att kunna integrera miljömål i

samhällsplaneringen är att miljöfrågorna genomsyrar

alla dessa steg och inte bearbetas avskilt från öv-

riga frågor. Däremot ska det vara möjligt att särre-

dovisa hur miljöfrågorna har hanterats i varje steg –

det ska med andra ord vara möjligt att integrera

med integritet.

Planeringsuppgiftens syfte och avgränsning

(steg 1) måste noggrant formuleras och definieras,

det är en given utgångspunkt i varje ambitiös plane-

ring. Detta steg ska också innefatta tänkt behand-

ling av miljöfrågorna. Redan här finns kanske en

förhandsuppfattning om vilka miljöfrågor som är av

primär respektive sekundär betydelse.

Analys av hot och möjligheter i omvärlden lik-

som analys av ett planområdes styrkor och svag-

heter (steg 2) leder till att man kan identifiera de

nyckelfrågor som ligger till grund för precisering av

planeringsrelevanta mål och planindikatorer. Analy-

sen grundas bland annat på s.k. SWOT-analys

(Strength, Weaknesses, Opportunities, Threats –

styrkor, svagheter, möjligheter och hot ) vilket har

visat sig vara en fruktbar metod för att ringa in

nyckelfrågor i planeringen. Ett mer avancerat ar-

bete med omvärldsförutsättningar kan också inne-

fatta formuleringen av olika omvärldsscenarier. I

detta arbete kan man ta stöd av bl.a. det utveck-

lingsarbete som har genomförts inom ramen för

Boverkets Sverige år 2009 och Naturvårdsverkets

2021-studie.

Målformuleringen (steg 3) utgår från inringade

nyckelfrågor. Vidare prövas relevansen av nationella

och regionala miljömål på den lokala nivån, i den

aktuella planeringsuppgiften.

Rumsliga alternativ och framtidsbilder (steg 4)

utvecklas med hjälp av målen som utgångspunkt. Vi

ser det som en central fråga i samhällsplaneringen

att vidareutveckla arbetet med att söka formulera

framtidsbilder som tar ett helhetsgrepp på kommu-

nens markanvändning men också relaterar de rums-

Figur 2. Miljömål och indikatorer i översiktlig plane-

ring – skiss till arbetsgång.

30

liga utvecklingsmöjligheterna till ekologiska, sociala

och ekonomiska frågor.

Vid konsekvensbedömningen (steg 5) används

mål och indikatorer för att jämföra alternativen och

speciellt intressanta är här de mål och indikatorer

som underlättar bedömningar av skillnaderna mel-

lan alternativen. Metodiken för SMB har sin kärna i

detta steg men bygger på de framtidsbilder som tas

fram i steg 4 och ett urval av de mål som skisseras

i steg 3.

Vid val av strategi (steg 6) utmejslas det huvudal-

ternativ eller den rumsliga vision som bedöms som

mest fördelaktig i konsekvensbedömningen. Det är

också möjligt att arbeta parallellt med flera långsik-

tiga alternativ. I en huvudstrategi tydliggörs viktiga

vägval där beslut måste tas om fortsatt inriktning av

planeringen.

På detta vis kan man undvika ett statiskt och lösnings-

fokuserat arbetssätt och istället skapa en öppen,

dialogorienterad planering som ger utrymme för

mångas synpunkter. Som en följd av arbetet med

framtidsbilder och konsekvensbedömning är det

också naturligt att kunna identifiera åtgärder på kort

eller medellång sikt som är kopplade till planen. Här

aktualiseras behovet av att formulera åtgärdsin-

dikatorer, som kan underlätta uppföljningen av olika

åtgärders omfattning och inriktning. Genomför-

ande och uppföljning (steg 7) ligger i huvudsak

efter den egentliga planeringen, men att beakta detta

ingår i det strategiska planeringsarbetet.

Arbetet med miljömål och indikatorer i dessa

planeringssteg sker inte linjärt. Ett kännetecken för

modern, dynamisk och flexibel planering är istället

ett iterativt arbetssätt. Det kan illustreras med en

planeringsspiral. I figur 3 visas hur arbetet med att

ta fram ett programutkast eller ett samrådsförslag i

översiktlig planering sker i flera planeringsvarv med

en successiv tyngdpunktsförskjutning från förutsätt-

ningsanalys till framtagande av alternativ och

konsekvensbedömning av dessa.

3.3 Övergripande beskrivningav fallstudiernas arbetsgång,mål och processerSAMS-projektets fallstudier represente-

rar en stor spännvidd från en glesbygds-

kommun i norr till Stockholms stad och

hela Stockholmsregionen. Där emellan

finns en kommun i en storstads direkta

närhet, tre medelstora kommuner i Mel-

lansverige och en till ytan liten, men till

befolkningsmängd stor, kommun i södra

Sverige. Förutsättningarna skiftar starkt

i dessa kommuner, bl.a. på grund av olika

utvecklingstakt, befolkningstäthet samt

plan- och miljöförutsättningar. De med-

verkande kommunerna redovisas i figur

4.Figur 3. Illustration av det cykliska arbetssättet i arbetsgången.

31

För att trots denna mångfald kunna finna vissa ge-

mensamma drag i fallstudierna har några matriser

och scheman konstruerats där fallstudiernas behand-

ling av olika mål, arbetssteg och processer har ringats

in. Närmast följer en kort övergripande beskrivning

av dessa mål, arbetssteg och processer. I det därpå

följande kapitlet 3.4 redovisas analysen av respek-

tive fallstudies resultat och pågående arbete.

Markeringarna i figurerna 5–7 har gjorts i samråd

med representanter i de olika fallstudierna och visar

bedömningar gjorda i september 2000.

3.3.1 MålEtt försök att ringa in vilka typer av mål som främst

behandlas i de olika fallstudierna visas i figur 5. Hur

man hanterat mål varierar från en fördjupad beskriv-

ning av t.ex. målet Biologisk mångfald (Stock-

holm-Nationalstadsparken) till en bred men översikt-

lig, diskussion inriktad på att beskriva långsiktiga

miljöeffekter av olika planeringsalternativ (RTK).

Figur 4. De medverkande kommunerna.

Figur 5. Miljömål som behandlas i de olika fallstudierna.

32

3.3.2 ArbetsgångI figur 6 görs ett försök att beskriva vilka av

arbetsstegen i ovan skisserade arbetsgång som har

bearbetats i de olika fallstudierna. Heldragna linjer

markerar de steg där den största arbetsinsatsen

gjorts medan streckade linjer illustrerar de steg där

insatserna varit mindre. De flesta fallstudier har lagt

kraft på att kartlägga planområdets förutsättningar,

formulera planeringsrelevanta mål och indikatorer

samt ta fram framtidsbilder. Några har arbetat

mycket med att utveckla konsekvensbedömningar

och flera har försökt sätta fallstudien i sitt samman-

hang genom att också beskriva omvärldsförut-

sättningar samt strategier och åtgärder som behövs

för att förverkliga önskvärd utveckling.

3.3.3 ProcesserDet är intressant att reflektera över vilka olika typer

av processer som dominerat i fallstudierna, se figur

7. Ett sätt att beskriva studiernas processorientering

är att bedöma i vilken mån en expertdialog respek-

tive en politiker- och medborgardialog har förekom-

mit. Studierna är dessutom i högre eller lägre grad

integrerade med kommunernas översiktsplane-

processer respektive regionplaneprocessen (RTK).

Med formell process menas att fallstudien har en

nära koppling till de formella stegen i översiktsplan-

earbetet medan informell process indikerar en sva-

gare koppling till översiktsplanearbetet. Det bör ob-

serveras att bedömningarna inte är relaterade till i

vilken grad kommunernas planerings- och miljöarbete

i övrigt är expert- eller medborgarorienterat, utan

enbart avser arbetet i SAMS-projektet. De flesta

fallstudierna har en informell process som inte är så

tydligt kopplat till ÖP-arbetet, även om förstås stu-

diernas resultat kommer att användas som ett un-

derlag för detta. I dessa tidiga planeringsskeden och

i ett metodutvecklingsarbete som det här är frågan

om är det vanligast att diskussionerna förs mellan

experter. Men några fallstudier har mycket medve-

tet breddat diskussionen så att även medborgare och

politiker deltagit. Det verkar som om särskilt de till

invånarantalet minsta kommunerna lagt sig vinn om

detta: Burlöv, Storuman och Trollhättan. Varför det

är så vet vi inte riktigt. En hypotes är att experterna/

tjänstemännen i mindre kommuner oftast är få och

att det därför behövs en bred dialog för att uppnå

en ”kritisk massa” i den kreativa processen. Natur-

ligtvis har valet av process också att göra med vilka

aspekter som studeras.

Figur 6. Steg i arbetsgången

som har genomförts och be-

arbetats i de olika fallstu-

dierna.

33

3.4 Analys av fallstudiernas frågeställ-ningar, arbetssätt och resultatNedan ges en kortfattad analys av vad fallstudierna

arbetat med, hur detta har gått till samt vad man

kommit fram till. Underlaget är hämtat från respek-

tive fallstudierapport. Det har här inte varit möjligt

att utförligt redogöra för fallstudierna, utan vi ber att

få hänvisa till respektive fallstudies egen slutrapport

samt till rapporten Planera med miljömål! En idé-

katalog för en närmare beskrivning.

3.4.1 Burlöv, livsmiljöprojektetNyckelfrågor

I Burlövs fallstudie har man haft fokus på hur man

kan uppnå en god livsmiljö för burlövsborna genom

att försöka minska miljöpåverkan från trafiken.

Människornas behov och hälsa sätts i centrum för

planeringsarbetet. Studien har syftat till att finna ar-

betsmetoder för att bättre klarlägga effekterna av

planerade förändringar i markanvändningen i rela-

tion till ett övergripande mål om en god livsmiljö.

De stora trafiklederna och järnvägsstråken som går

genom Burlöv skapar bl.a. icke önskvärda barriär-

effekter för växter, djur och människor. Den an-

strängda miljösituationen innebär att en planerings-

strategi eftersträvas där alla typer av åtgärder som

negativt påverkar livsmiljön ska kompenseras ge-

nom s.k. balansering. Utgångspunkten vid bedöm-

ning av projekt är en nollvision, dvs. att livsmiljön

som helhet inom kommunen inte ska försämras. Det

innebär att åtgärder som påverkar livsmiljön nega-

tivt ska kunna kompenseras genom insatser som

förbättrar livsmiljön inom andra delar av kommu-

nen.

Arbetsgång

Aktuella miljöfrågor har identifierats i en s.k. förut-

sättningsanalys som bl.a. tar upp bristen på allemans-

rättslig mark, bostadsnära grönområden och tätorts-

nära rekreationsområden.

Fallstudiens tyngdpunkt har varit PICABUE-meto-

den, som innebär att indikatorer för ekologisk håll-

barhet tas fram i en strukturerad process genom

rundabordssamtal med medborgare i kommunen.

Förkortningen PICABUE kommer från den engel-

ska beskrivningen av metodens olika steg: Princip-

les, Issues, Construct, Augment, Boundarys, Uncert-

ainty, Evaluation. Burlöv har också haft ett nära

samarbete med Lantbruksuniversitetet i Alnarp.

Figur 7. Olika typer av pro-

cesser i fallstudierna.

Formell processstark integrationmed ÖP-arbetet

Informell processsvagare kopplingtill ÖP-arbetet

Expertdialog Politiker- ochmedborgardialog

Typ av process

Aktörer

Trollhättan

RTK

Storuman

Sthlm-NSP

Burlöv

Sthlm-SMB

Helsingborg

Falun-Borlänge

34

Genom detta samarbete har framtidsbilderna ”Väg-

vinnaren” och ”Stigfinnaren” som inspirerats av

Naturvårdsverkets Sverige 2021 prövats på kom-

munens situation i både ett 50- och ett 150-års-

perspektiv. Kort kan sägas att ”Vägvinnaren” och

”Stigfinnaren” utgör två scenarier som båda kan leda

till hållbar utveckling. I ”Vägvinnaren” dominerar

större punktvisa infrastruktursatsningar kombinerat

med storskaliga och tekniskt avancerade miljö-

lösningar för mer koncentrerat boende. ”Stigfinna-

ren” bygger mer på småskaliga lösningar i glesbygd,

lokal produktion av bl.a. livsmedel och ökad använd-

ning av internet m.m. för att överbrygga avstånd.

Utifrån en mer omfattande lista på indikatorer för

livsmiljön har PICABUE-gruppen valt ut några

stycken. Dessa indikatorer valdes för att de kan

beskriva utvecklingsriktningar i kommunen och för

att jämföra miljömål och förändring över tiden i nu-

läget (1999), översiktsplanen (2010) och visionen

(2050). Indikatorerna som valdes är: buller och luft-

kvaliteten före och efter infrastrukturens utbyggnad,

grönytors tillgänglighet och fördelning, fridfullhetsom-

råden, fritt växande natur, närheten till grönområden

och stadens attraktivitet.

GIS har använts för att ta fram ett bättre beslutsun-

derlag vad gäller fragmentering och tillgänglighet i

tätortsmiljö. Som ett komplement till de dator-

baserade GIS-applikationerna har omgivningsbilder

skapats genom att dels PICABUE gruppen och dels

skolklasser på lämpligt utformat kartunderlag skissat

in upplevda trafikrörelser och speciella områden,

t.ex. grönområden, som är viktiga ur miljösynpunkt

(”Mentala kartor”, se även rapporten Siffror, lä-

gen och upplevelser).

I en delstudie har burlövsbornas ekologiska fotav-

tryck beräknats och resultatet visar att fotavtrycket

blir mycket stort om all den trafik som passerar ge-

nom kommunen ska medräknas.

Processer

I Burlöv har ett aktivt medborgardeltagande varit

centralt i genomförandet av fallstudien. PICABUE-

metoden med rundabordssamtal i sju steg har varit

en förebild. I vart och ett av de genomförda sju

mötena i Burlöv har mellan 10 och 15 engagerade

medborgare deltagit. Genom att flera av deltagarna

har sin bakgrund i Agenda 21-arbete så har de re-

presenterat en hög kompetens inom olika delar av

miljöområdet. Vilket innebär att många frågor be-

handlats på ett expertmässigt sätt. Flertalet av del-

tagarna har således inte varit alldeles ”vanliga”

medborgare.

Ett annat viktigt inslag i processen är det tidigare

nämnda samarbetet med kursen Uthållig utveck-

ling och fysisk planering vid Alnarps Lantbruks-

universitet. Ett speciellt kännemärke för Burlövs

arbetsprocess är också den fortlöpande avstämning

och diskussion som förs med referenskommunerna

Solna, Sundbyberg, Tårnby och Raisdorf, som har

liknande förutsättningar som Burlöv.

Resultat och slutsatser

De utvalda indikatorerna användes bl.a. för att jäm-

föra nuläget med översiktsplanens scenario för 2010

samt PICABUE-gruppens vision för 2050. Burlöv

anger i sin slutrapport Planera med miljömål! Fall-

studie Burlöv, livsmiljöprojektet att en viktig slut-

sats från fallstudiearbetet är att mindre kommuner,

som t.ex. Burlöv med sin omfattande infrastruktur,

inte ensam kan påverka utvecklingen mot ett håll-

bart samhälle. Det är då viktigt att det samarbete

som intensifierats med olika sektorsmyndigheter kan

fortgå och utvecklas än mer. Burlöv anger att SAMS-

projektet skapat optimism såväl som positiva visio-

ner för framtiden. Man upplever att barriärer brutits

ner mellan olika kompetenser. Kommunen ser det

också som positivt att andra aktörer, som kommu-

ner, länsstyrelsen, sektorsmyndigheter m.fl. förstått

Burlövs problematik och att positiva dialoger har

skapats.

35

Fallstudiearbetet och diskussionerna med referens-

kommunerna har lett till tankar på fortsatt samar-

bete för att bl.a. utveckla livsmiljöindikatorer som är

tillämpbara i mindre och medelstora kommuner som

ligger i storstadens omedelbara närhet och där mil-

jön starkt påverkas av stora infrastruktursatsningar.

Burlövs kommun har i samarbete med Lomma, Hel-

singborg och Sundbybergs kommuner i Sverige samt

i Tårnby i Danmark, Monte Porzio di Cotone i Ita-

lien och Raisdorf i Tyskland lämnat in en projekt-

ansökan till EU:s femte ramprogram. Projekt-

ansökan gäller en utveckling av sambanden mellan

miljö och hälsa och syftar till att utveckla miljö- och

planindikatorers användning i ett regionalt

utvecklingsperspektiv. I fokus är landskapet som

hälsofaktor.

3.4.2 Helsingborg, tillgänglighet till miljö-anpassade transportsystemNyckelfrågor

Syftet med fallstudien var att undersöka hur man

genom planering kan bidra till att öka andelen resor

med cykel- och kollektivtrafik genom att skapa för-

utsättningar för bättre tillgänglighet och att ta fram

indikatorer som beskriver denna process. Indikato-

rerna skulle också fungera i en miljö baserad på GIT

(geografisk informationsteknik).

Även om tillgänglighet betyder mycket för transport-

valet kommer andra omvärldsfaktorer att ha störst

inflytande. Dessa är t.ex. politik, ekonomi, opinio-

ner, traditioner, kultur och attityder. Det kan dess-

utom vara stor skillnad mellan människors föresat-

ser och praktiska handlande. Bekvämligheten och

tillgängligheten har ofta stor betydelse för hur man

agerar i praktiken. Därför kan det ändå vara så att

en förutseende planering som ger god tillgänglighet

är en mycket viktig faktor för andelen cykel- och

kollektivtrafikresor när någon eller några av

omvärldsfaktorerna ändras.

Grundläggande för arbetet är också att se hur ett

ökat miljöanpassat resande kan bidra till att miljö-

kvalitetsmålen nås. I denna fallstudie handlar det

främst om målen god bebyggd miljö, frisk luft, ingen

övergödning och enbart naturlig försurning.

Arbetsgång

Fallstudien utgår från Helsingborgs gällande över-

siktsplan (ÖP-97) och från arbetet med ett miljö-

anpassat transportsystem. Av resursskäl valdes ett

område med c:a 10% av befolkningen i stadens nord-

östra del för en delstudie i form av en prototyp för

framtida arbete med GIT. I fallstudien har tre

planeringslägen analyserats: nuläget och två framtids-

bilder. Framtidsbilderna är placerade 20-30 år framåt

och är baserade på ÖP-97. De skiljer sig främst åt

genom att en av dem – ÖP-Aktiv – innehåller en

satsning och prioritering av cykel- och kollektivtra-

fik. ÖP-Noll innebär däremot en konventionell ut-

byggnad enligt hittillsvarande praxis. Förutom cy-

kel- och kollektivtrafik studeras bytespunkterna som

en egen betydelsefull del av trafiksystemet.

För bytespunkterna har Helsingborg lyft fram lokali-

sering och utformning som utgångspunkt för att före-

slå lämpliga indikatorer. När det gäller lokalisering har

man särskilt studerat tillgängligheten till och från bytes-

punkten – d.v.s. det geografiska lägets betydelse –

och när det gäller utformning är det särskilt till-

gängligheten inom bytespunkten som beaktats – t.ex.

avstånd mellan parkeringsplatser och perronger och

mellan olika hållplatser inom bytespunkten.

För cykeltrafiken är genhet, orienterbarhet, barriä-

rer och sammanhängande nät bland de viktigaste

överordnade faktorerna för ökat cyklande. Indikato-

rer har tagits fram utifrån dessa faktorer.

En viktig påverkansfaktor för kollektivtrafiken är

fysisk tillgänglighet. De indikatorer som Helsingborg

fokuserat på inom kollektivtrafikstudien behandlar

36

tillgänglighet, resuppoffring och trängseleffekter.

Med tillgänglighet avses bl.a. gångavstånd till när-

maste hållplats, turtäthet och bytesmöjligheter.

Helsingborg har också gjort en förenklad miljö-

konsekvensbedömning av nuläget och de olika

framtidsbilderna.

Processer

I Helsingborg har processen framförallt bedrivits som

en informell expertdialog mellan planarkitekt, trafik-

planerare och kart- och mätingenjörer vid Stadsbygg-

nadskontoret. Kontakter har knutits inom och utom

förvaltningen främst i syfte att få en överblick över

och sammanställa det data/underlagsmaterial som

är av betydelse för GIS-tillämpningen. Regelbundna

diskussioner har också förts med de båda verkens

experter och huvudkonsulten.

Resultat och slutsatser

I fallstudien definierades totalt 14 indikatorer som

kan fungera för att mäta och jämföra omfattning

och kvalitet för cykel- och kollektivtrafik. Indikatore-

rna behandlar de tre områdena bytespunkter, cykel-

trafik och kollektivtrafik. I slutrapporten Planera

med miljömål! Fallstudie Helsingborg, tillgäng-

lighet till miljöanpassade transportsystem påpe-

kas att planindikatorerna måste anpassas efter den

detaljeringsnivå som gäller för aktuell plan. På ni-

vån för fallstudien, som i princip motsvarar ett

planeringsområde för en fördjupning av översikts-

plan, anser Helsingborg att indikatorerna varit klart

användbara. Man gör också vissa spekulationer vad

gäller indikatorernas användbarhet på den kommun-

omfattande nivån. Helsingborg anser att den egna

kompetensen på GIS-området behöver byggas ut om

indikatorer ska kunna användas på denna övergri-

pande nivå. Tester med några av indikatorerna som

utförts av temastudie GIS för hela Helsingborgs tät-

ort och på fallstudieområdet, visar att dessa indika-

torer också fungerar för större områden. I slut-

rapporten påpekas att den kommunomfattande över-

siktsplanen omfattar många fler sakområden än cy-

kel- och kollektivtrafik. För alla dessa sakområden

behövs också indikatorer. Därför kan det behövas

metoder för att sammanfatta de 14 indikatorer som

tagits fram i denna fallstudie till exempelvis tre, en

för respektive område bytespunkter, cykeltrafik och

kollektivtrafik. Risken är annars att konsekvens-

beskrivningen i översiktsplanen blir överbelastad med

indikatorer och därigenom svår att överblicka, inte

minst för allmänheten. Konsekvensbedömning i pla-

nering måste också bygga på annan kunskap än så-

dan som kan uttryckas med indikatorer.

3.4.3 Trollhättan, ekologiska fotavtryck ochmiljömålet ”god bebyggd miljö” på lokal nivåNyckelfrågor

Fallstudien i Trollhättan består av två delar med olika

inriktning. I den första delen har ett planerings-

underlag, som behandlar resurshushållningsfrågor,

tagits fram. Det behandlar i första hand bioenergi-

och livsmedelsproduktion och analyserar de mark-

behov som finns för att försörja staden på ett

miljömässigt hållbart sätt.

Den andra delen har syftat till att utveckla en bra

arbetsmetod för att ta fram och lokalt förankra miljö-

mål med utgångspunkt i den egna kommunens för-

utsättningar. Som pilotprojekt inom SAMS valdes

arbete med det nationella miljökvalitetsmålet God

bebyggd miljö.

Arbetsgång

Den inledande delen i fallstudien grundar sig på ett

examensarbete utfört på Kungliga Tekniska Hög-

skolan i Stockholm ”Ekologiska fotavtryck – metod-

ansats och tillämpning i samhällsplaneringen” med

energi- och livsmedelsförsörjningen i Trollhättans

kommun som exempel. Begreppet Ekologiska fot-

avtryck (Ecological footprint) är framtaget av ett

37

antal forskare vid University of British Columbia, i

huvudsak Mathis Wackernagel och William Rees.

Metodiken kan förenklat sägas vare ett sätt att be-

räkna hur stora markarealer som behövs för upp-

rätthållande av den nuvarande konsumtionen och för

omhändertagande av restprodukter. I Trollhättan har

man använt ett förenklat beräkningssätt och redovi-

sat markbehovet för nuvarande nivå av livsmedels-

konsumtion resp för energikonsumtion. Runda-

bordssamtal med berörda parter från energi-, miljö

och planeringssidan både inom och utanför kommu-

nens förvaltning ledde fram till en ny inriktning på

studien.

Denna del som handlade om en lokal precisering av

det nationella miljökvalitetsmålet om en god bebyggd

miljö genomfördes som rundabordssamtal med re-

presentanter från såväl kommunens olika förvalt-

ningar som näringslivsorganisationer och ideella för-

eningar. Inledningsvis hölls två rundabordssamtal i

en större grupp, som mellan mötestillfällena fick en

”hemuppgift. Diskussionerna rörde definiering av

övergripande mål för kommunen med avseende på

”god bebyggd miljö”. För att ytterligare konkreti-

sera arbetet ordnades rundabordssamtal i mindre

grupper (5-8 deltagare), som diskuterade förslag till

lokalt anpassade målformuleringar för ”God bebyggd

miljö” och utkast till indikatorer utifrån en indelning

av målet i sju huvudgrupper;

1. Markanvändning

2. Trafik och transporter

3. Kulturhistoria och estetik

4. Grön- och vattenområden

5. Boende- och fritidsmiljö

6. Vardagslivet i staden

7. Stadens kretslopp

Processer

I Trollhättan har den krets av intressenter som med-

verkar i fallstudien vidgats under arbetets gång. Det

första rundabordssamtalet i mars 1999 ledde också

till den nya inriktningen av fallstudien. Arbetssättet

med rundabordssamtal i större och mindre grupper

har beskrivits ovan.

Resultat och slutsatser

Resultaten från arbetet presenteras i rapporten Pla-

nera med miljömål! Fallstudie Trollhättan, god

bebyggd miljö.

Beräkningar i studien visar att arealbehovet för en-

ergiproduktion kan variera kraftigt beroende på vil-

ket energislag man använder. En mer realistisk bild

är att visa en mindre grad av självförsörjning och en

mix av olika energislag. För att kunna bedöma var

aktuella produktionsytor borde lokaliseras och hur

stora de bör vara behöver man dock tillgång till mer

detaljerad och lokalt framtagen statistik och ställa

upp specificerade krav, tillämpliga i GIS, för vad som

kan anses som ”lämpliga ytor”. Detta bedöms som

omöjligt idag, utan en stor extra arbetsinsats.

För Trollhättans del gäller att tillgången på biobränsle

i form av hyggesrester och annat restmaterial från

skogsbruket är så god i regionen att behovet av att

finna ytor som är lämpliga för biobränsleproduktion

bedöms vara ytterst begränsat inom överskådlig

framtid. Vad gäller livsmedelsproduktion, kan kom-

munen inte påverka denna genom fysisk planering.

Livsmedelsproduktionen styrs istället av efterfrågan,

typ av mark och traditioner. Efterfrågan kan i viss

mån påverkas av att kommunen prioriterar lokalt

producerade livsmedel vid upphandling och genom

information till allmänheten. Frågorna kan tas upp i

ett eventuellt åtgärdsprogram, som kopplas till den

fysiska planeringen.

Ekologiska fotavtryck, här i modifierad form, anser

man dock vara ett pedagogiskt och illustrativt sätt

att åskådliggöra markbehovet för konsumtion och

för att översiktligt bedöma möjligheterna till själv-

försörjning, t ex genom odling av energigrödor inom

38

kommunens gränser. Det möjliggör också jämförel-

ser mellan olika kommuner, regioner och nationer

och förändringar i markbehov över tiden.

I den del av studien som behandlar målet om en god

bebyggd miljö har det tagits fram ett förslag till miljö-

målshierarki som ska tydliggöra strukturen och un-

derlätta förståelsen och användningen av målen.

Resultatet av rundabordssamtalen för lokal tolkning

av arbetet med miljökvalitetsmålet ”God bebyggd

miljö” presenteras enligt en modell som förklarar vad

målet innebär samt anger preciserade mål och för-

slag till indikatorer.

Förslag till ett antal övergripande lokala mål, delmål

och indikatorer presenteras utifrån de sju grupper

som beskrivits ovan. Det fortsatta arbetet innebär

bl.a. politisk diskussion om förslagen samt remiss-

behandling. Rundabordssamtal har fungerat bra som

arbetsform, varför detta arbetssätt kan komma att

tillämpas även i fortsatt diskussion om miljömål i kom-

munen.

3.4.4 Stockholm, miljöbedömningar i fysiskplaneringNyckelfrågor

Syftet med fallstudien har varit att utarbeta hjälp-

medel (indikatorer, bedömningsgrunder etc) som på

ett bra sätt fångar upp relevanta och viktiga miljö-

aspekter i planering på områdes- och detaljplane-

nivå och relaterar dessa till övergripande målsätt-

ningar. Syftet har också varit att utarbeta metoder

för att genomföra tidiga miljökonsekvensbeskriv-

ningar av planförslag. Arbetet har behandlat plane-

ring på såväl områdes- som detaljplanenivå4 .

Arbetsgång

Studien har genomförts i tre parallella delar, som har

behandlat;

a) Utveckling av användbara indikatorer i miljö-

bedömningar i planering på områdesnivå

b) Processer för strategiska miljöbedömningar

c) Arbetsmetoder för en integrerad detaljplane-

eller MKB-process

Figur 8. De nationella och regionala miljömålen anpassa lokalt till övergripande mål. Dessa preciseras och

förses med indikatorer och åtgärdsprogram.

Nationellt miljömål

Regionaltmiljömål

Lokalt miljömål Indikatorer

Preciseradelokala mål

Åtgärdsprogram

39

Inom del a) har två delstudier utförts. Utifrån litte-

raturstudier har ett antal intressanta planindikatorer

sorterats ut. Urvalet av indikatorer har skett med

utgångspunkt från olika typer av miljömål: de natio-

nella miljökvalitetsmålen, Stockholms miljöprogram

Miljö 2000 och den nya översiktsplanen. Urvalet har

sedan diskuterats med avseende på användbarhe-

ten i planeringssammanhang bl a mot bakgrund av

några områden som varit föremål för områdesstudier.

Del b) bygger på en enskild studie, som inom SAMS

har publicerats i rapporten Fysisk planering med

strategisk miljöbedömning för hållbarhet. En teo-

retisk diskussion och förslag till SMB-process

med Stockholms stad som modell (Eggimann 1999).

I studien görs en analys av möjligheterna att använda

strategisk miljöbedömning i kommunal översiktspla-

nering samt en tänkbar tillämpning med förslag till

organisation och arbetsgång i planering på stadsdels-

nivå i Stockholm.

Inom delstudie c) har en manual utarbetats som be-

skriver hur miljökonsekvens-beskrivningsarbetet

kopplas till planprocessen. De olika stegen i plane-

ringsprocessen presenteras med förklaringar och

motiveringar samt ansvarsfördelningen mellan olika

aktörer. Som underlag och hjälp har en sk hjälpreda

med bedömningsgrunder för olika sakområden av

betydelse för hantering av miljöaspekter i stadens

planering tagits fram.

Processer

I Stockholm-SMB har arbetet i fallstudie a) och b)

bedrivits i form av expertdialoger inom Stadsbygg-

nadskontorets strategiska avdelning i samarbete med

Miljöförvaltningen, de båda verken, huvudkonsulten

och enskilda studenter från Kungliga Tekniska Hög-

skolan respektive Stockholms universitet. Eftersom

arbetet med en ny översiktsplan i stort sett var av-

slutat hade arbetet ingen formell koppling till något

översiktsplanearbete. Däremot bör det finnas goda

möjligheter att senare kunna använda resultatet av

arbetet som ett underlag i ett framtida översiktsplan-

arbete.

Arbetet med manualen och hjälpredan är mer direkt

kopplat till den politiska och formella nivån i kom-

munen. Dessa båda produkter har utarbetats av

stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen. Av-

sikten är att sprida manualen och hjälpredan till fler

intressenter som berörs av miljökonsekvensbeskriv-

ningsarbetet.

För att få en bredare diskussion kring frågan om

integrering av miljöfrågor i fysisk planering genom-

fördes avslutningsvis ett seminarium med tjänste-

män från stadsdelsförvaltningarna, stadsbyggnads-

kontoret, miljöförvaltningen, grannkommuner, läns-

styrelsen samt de båda verken. Temat var integre-

ring av miljöfrågor och användning av indikatorer i

planering på områdesnivån.

Resultat och slutsatser

Studiens olika delar har en skiftande karaktär vad

gäller innehåll och genomförande. Del a) och b) har

en utforskande och sökande inriktning med förslag

till planindikatorer och SMB-process, som inte ännu

har tillämpats i kommunens planeringsarbete. Detta

gör det svårt att dra slutsatser om resultatets an-

vändbarhet i praktiken. Del c) har en handfast in-

riktning och har bred, politisk förankring. Handlägga-

rna på stadsbyggnadskontoret, miljöförvaltningen och

övriga förvaltningar har härmed fått ett effektivt och

lättillgängligt verktyg att på ett smidigt och verknings-

fullt sätt integrera miljöfrågorna under hela detaljpla-

neprocessen. Uppföljningar inom ett par år får visa

vilken effekt manualen kommer att få och hur miljö-

konsekvensbeskrivningar utvecklas.

Resultat och slutsatser presenteras i rapporten Pla-

nera med miljömål! Fallstudie Stockholm, miljö-

bedömning i fysisk planering.

40

Del a) Planindikatorer

Del a) har resulterat i en lista med förslag till en

generell uppsättning planindikatorer för planering på

områdesnivå, men samtidigt uttrycks en viss tvekan

om användbarheten.

Även om de två delstudierna inte haft möjligheter

att belysa alla aspekter går det ändå att dra vissa

intressanta slutsatser. Mest betydelsefull framstår

planindikatorn.

• Andel grönyta

Därnäst kommer

• Närhet mellan bostäder och grönområden

• Antalet meter gång- och cykelvägar

• Andel bebyggelse på tidigare exploaterad mark

I den sista gruppen hamnar

• Inverkan på ekologiska spridningsvägar

• Andel förorenad mark

Följande indikatorer är också intressanta men beror

av faktorer som den fysiska planen inte kan direkt

reglera.

• Avstånd till spårbunden kollektivtrafik

• Bebyggelsekoncentration/befolkningstäthet nära

spårbunden kollektivtrafik

• Andel bullerstörda hus

Tänkbara fördelar och nackdelar med användning

av indikatorer har sammanfattats i studien.

En viktig slutsats är att det finns en genuin svårighet

att arbeta med planindikatorer. En fysisk plan ger

bara en grov ram inom vilket mycket kan hända.

Det är en frihet som är önskvärd och eftersträvans-

värd, men som gör det svårt att bedöma det faktiska

utfallet och konsekvenserna därav.

Det finns också en fara i att man fokuserar på så-

dant som är mätbart och missar andra viktiga as-

pekter som bara kan beskrivas med kvalitativa be-

grepp. Indikatorer kan därför aldrig vara ett ensamt

verktyg för att bedöma om en plan anvisar en ut-

veckling i miljömässigt riktig riktning. Man kan där-

för inte låta sig nöja med enbart generella indikatorer,

utan att anpassning måste ske till lokala förhållan-

den för att få en bra bedömning av miljöeffekter.

Vidare framhålls att det viktiga inte är planindikatore-

rna i sig utan snarare processen i vilken indikatore-

rna tas fram, dvs att skapa en förståelse för miljö-

frågor och insikt om konsekvenser av den fysiska

planeringen.

Del b) Former för miljöbedömningar på områ-

desnivån

Del b) har resulterat i förslag till arbetsorganisation

och arbetsgång för strategisk miljöbedömning i pla-

nering på stadsdelsnivå i Stockholm. Förslaget är

mycket generellt utformat vilket gör det möjligt att

anpassa det till lokala förutsättningar och målsätt-

ningar. Avsikten är att det även skall utgöra en in-

spirationskälla för kommuner i allmänhet, som har

ambitionen och viljan att arbeta med strategisk miljö-

bedömning i den fysiska planeringen.

Arbetet föreslås bedrivas genom samverkan mellan

olika grupper:

• en planeringsgrupp bestående av representan-

ter från stadsdelsförvaltning, stadsbyggnadskontor

samt andra berörda förvaltningar i staden.

• en expertgrupp bestående av personer med

kompetens inom områden som ekologi, ekonomi,

kulturgeografi och sociologi för att få ett tvärve-

tenskapligt perspektiv. Opartiskhet eftersträvas

så långt det är möjligt.

• en referensgrupp bestående av representan-

ter från organisationer, föreningar, det lokala nä-

ringslivet, markägare och byggherrar m fl som

är berörda.

• medborgargrupper i vilka representanter från

de boende inbjuds att ingå.

• politiker som fattar det avgörande beslutet om

vilket planförslag som skall antas/ godkännas.

41

Studien ger även ett förslag till process. Följande

moment bör ingå:

• Kartläggning av utgångsläget

• Identifiering av målsättningar, problem och be-

hov

• Avgränsning

• Strategiska val och alternativa planförslag

• Redovisning av olika alternativ samt miljöanalys

av dessa

• Samråd, granskning samt värdering av de olika

alternativen

• Kvarstående miljöproblem

• Beslut om antagande/godkännande

Styrkan i SMB som redskap ligger, enligt den pre-

senterade modellen, i möjligheten att kunna utbyta

åsikter och erfarenheter liksom önskemål, fakta och

kunskaper i ett forum där det finns representanter

från såväl allmänheten, intresseorganisationer, tjäns-

temän, politiker och experter av olika slag. En miljö-

bedömning i sig kommer dock aldrig att vara en ga-

ranti för ökad miljöhänsyn då det ytterst är politiska

beslut som avgör vilket alternativ som väljs ut. Ge-

nom att tillämpa SMB i planeringen kan dock möj-

ligheterna öka avsevärt vad gäller att kunna tillhan-

dahålla beslutsfattare väl underbyggda beslutsunder-

lag.

Del c) Manual och hjälpreda för MKB i detalj-

planeprocessen

Del c) knyter an till ett arbete som pågått under en

lång tid i Stockholms stad. En manual för en inte-

grerad MKB- och detaljplaneprocess utarbetades

för att förbättra miljöarbetet på detaljplanenivå.

Manualen redovisar en praktisk och lätthanterlig

metod där miljöfrågorna förs in redan i initialskedet

och sedan påverkar planarbetet under hela plan-

processen.

Kopplat till manualen finns en s k hjälpreda för miljö-

frågor i stadens planering samt ett förslag till struk-

tur för MKB. Hjälpredan ska stödja arbete med att

i planprocessen beakta miljöfrågorna. Dokumentet

innehåller en allmän del om MKB och elva separata

kapitel med bedömningsgrunder för olika ämnesom-

råden samt sökregister. Bedömningsgrunderna har

karaktären av riktlinjer som planeringen bör uppfylla

med hänsyn till den aktuella miljöaspekten, och de

kan i princip likställas med indikatorer. Manualen och

hjälpredan finns tillgänglig via adress www.miljopor-

ten.stockholm.se under rubrik Beslutsfattare/Styr-

dokument Praxis.

3.4.5 Stockholm, biologisk mångfald i fysiskplaneringNyckelfrågor

Syftet med denna studie har varit att exemplifiera

hur miljömål för biologisk mångfald kan översättas

till och hanteras i översiktlig fysisk planering. Mål-

sättningen har varit att identifiera indikatorer som

fungerar som verktyg för att bedöma huruvida pla-

neringen styr mot eller ifrån specificerade miljömål

samt att belysa hur kunskapsunderlag om biologisk

mångfald behöver utformas för att underlätta dis-

kussioner mellan olika aktörer och avvägning mel-

lan olika intressen.

Arbetsgång

Studien knyter an till ett pågående arbete med en sk

fördjupning av översiktsplanen för Stockholms stads

delar av Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunns-

viken-Djurgården. (Nationalstadspark är ett sam-

manhängande grönområde i urban miljö av natio-

nellt intresse och till stora delar har ett juridiskt skydd

för de natur- och kulturmiljövärden som finns i om-

rådet.) Studien avser att ge exempel och diskussions-

underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet med

miljökvalitetsmålen.

Fallstudiearbetet har omfattat följande moment:

42

• Globala och nationella miljömål för biologisk

mångfald har översatts och anpassats till kom-

munal översiktlig planeringsnivå.

• Den bakomliggande modellen (fallstudien byg-

ger på och är en tillämpning av tidigare fram-

tagna kunskaps- och planeringsunderlag) har an-

passats till SAMS-projektets begreppstermino-

logi.

• Relevanta planindikatorer har identifierats och

systematiserats.

• Planindikatorernas användbarhet har prövats med

hjälp av scenarier för viktiga vägval som plane-

ringen står inför.

• Fältindikatorernas användbarhet för uppföljning

och miljöövervakning har prövats.

• Exempel har hämtats från pågående planarbete.

Analyser och presentation har genomförts i GIS-

miljö (ArcView).

Grundmodellen för arbetet utgår ifrån ett ekologiskt

geografiskt angreppssätt, där natur- och kulturland-

skapet i ett tvärvetenskapligt perspektiv betraktas

som en helhet. Fjärranalys, geografisk informations-

behandling och kartografi används för analys och

presentation av biotopernas och ekosystemens för-

delning och dynamik i tid och rum.

Processer

Stockholm-Nationalstadsparken är en ur proces-

synpunkt unik fallstudie inom SAMS-projektet ef-

tersom det är den enda studie som bedrivs helt inte-

grerat med ett översiktsplanearbete. Hittills har ar-

betet bedrivits i form av en utpräglad expertdialog i

samarbete med den strategiska avdelningen vid

Stockholms stad och forskare vid Stockholms uni-

versitet.

Resultat och slutsatser

Den tidigare utvecklade arbetsmodellen har kom-

pletterats med bl.a. indikatorer. Ett viktigt resultat

av fallstudien är förslag till ett antal planindikatorer

anpassade till lokala förhållanden. Planindikatorerna

har i ett tidigt skede i planarbetet testats för att be-

döma effekter för den biologiska mångfalden av två

tänkbara framtidsscenarier.

Planindikatorerna har formulerats utifrån vissa mål-

sättningar.

Planindikatorernas användbarhet har testats för att

jämföra landskapets förutsättningar för biologisk

mångfald idag dels jämfört med för 50 år sedan, dels

med två olika framtidsbilder.

I fallstudien har nyttan av ett heltäckande och väl

genomarbetat kunskapsunderlag för att kunna över-

sätta globala och nationella miljömål för bevarande

av biologisk mångfald påvisats. Målen har kunnat

redovisas som åtgärdsinriktade anspråk relevanta för

varje specifikt område och anpassade till förutsätt-

ningarna i landskapet runtomkring. Viktiga slutsat-

ser är att planindikatorer måste baseras på precise-

rade miljömål för att bli användbara i den fysiska

planeringen. Planindikatorer bör också kunna använ-

das som indikatorer i fält för uppföljning av beslut

för att kunna fungera målstyrande för den fysiska

planeringen. Val av planindikatorer måste baseras

på tillförlitliga underlag och vara väl anpassade till

planprocessen. Planindikatorer behöver vidare kunna

presenteras i kartform och tolkas. Ett fåtal isole-

rade indikatorer eller enstaka mått är inget tillförlit-

ligt verktyg. Det behövs istället ett system med flera

väl valda rumsliga indikatorer som tillsammans ger

stöd för tolkningen av olika förändringars effekter

på uppfyllelsen av miljömål. Detta system måste vara

så flexibelt att det kan anpassas till förutsättning-

arna för varje enskild plats och planeringssituation.

Erfarenheterna från fallstudiearbetet presenteras i

rapporten Planera med miljömål! Fallstudie Stock-

holm, biologisk mångfald i fysisk planering och

kommer att tas tillvara i det fortsatta planeringsar-

betet.

43

3.4.6 Falun och Borlänge, skogs- ochodlingslandskapetNyckelfrågor

Falun och Borlänge kommuners fallstudie har fokus

på jord- och skogsbruk i översiktsplaneringen. En

hållbar utveckling måste grundas på väl fungerande

ekosystem. Tillstånd och produktionsförmåga i jord-

och skogsbruk är då centralt. Det handlar om möj-

ligheterna till uthållig försörjning med livsmedel,

skogsråvara och bioenergi samt om biologisk mång-

fald. Exempelvis är det småbrutna och delvis ålder-

domliga odlingslandskapet, som ger Dalarna sin sär-

prägel hotat av samhällsutvecklingen i stort. Man

befarar drastiska förändringar, framför allt när det

gäller mjölkproducerande enheter, vilka i Dalarna som

helhet kan komma att minska från 500 mjölkprodu-

cerande gårdar idag till 50 gårdar om 15-20 år, om

trenden fortsätter.

Falun och Borlänge konstaterar att hittillsvarande

översiktsplanering till stor del har varit exploaterings-

förberedande och därmed handlat om lokalisering

av anläggningar av olika slag (vägar, bostadsområ-

den et c). I framtiden bör fokus i ökad utsträckning

ligga på förvaltning och utveckling av de resurser

som redan finns, såväl naturresurser som byggd miljö.

I detta perspektiv behöver kommunen bättre kun-

skap om och ha en mer aktiv roll när det gäller de

areella näringarna. Översiktsplanen är ett instrument

för att uttrycka kommunens vilja i dessa frågor.

Studierna av odlings- (främst Borlänge) respektive

skogslandskapet (främst Falun) har bedrivits paral-

lellt och med i huvudsak gemensamt syfte:

• Kommunens och översiktsplanens roll: att uti-

från en beskrivning av nuvarande rollfördelning

och utvecklingstendenser vad gäller jord och skog

belysa kommunernas möjligheter att påverka ut-

vecklingen och översiktsplanens roll i detta ar-

bete.

• Indikatorer: att utgående från redan tillgänglig

information söka indikatorer som kan användas

för att följa upp miljömål i odlings- respektive

skogslandskapet.

• Planeringsunderlag, GIS och informations-

försörjning: att exemplifiera hur planerings-

underlag och redovisning i översiktlig planering

kan utvecklas för hantering av miljömål bl.a. med

stöd av GIS samt att diskutera ansvar för

informationsförsörjningen.

I respektive delstudie redovisas även nationella, re-

gionala och lokala miljömål bl.a. som underlag för

diskussionen om indikatorer. I studien om odlings-

landskapet är det framför allt frågor om biologisk

mångfald som studerats medan skogsbruksstudien

kommit att inriktas på miljöfrågor i skogsbruket kopp-

lat till vattenskyddsintresset för Faluns största vat-

tentäkt, Rogsjön.

Arbetsgång

Odlingslandskapet: Merparten av studien förläggs

till Borlänge eftersom det finns en mer koncentre-

rad jordbruksbygd där. I studien har man valt ut tre

områden med olika karaktär: ett område med tämli-

gen renodlad spannmålsodling, ett område med mjölk-

produktion/djurhållning och en typisk småbrukarbygd

i skogslandskapet med ålderdomlig struktur. Områ-

denas avgränsning har följt avrinningsområdena för

ytvatten.

Studien har använt de uppgifter om jordbrukets areal-

användning som kan utläsas ur uppgifter som läm-

nas för att erhålla EU:s bidragsstöd till jordbruket.

Av särskilt intresse har varit att notera användningen

av marken för fleråriga respektive ettåriga växter

samt naturbetesmark. Uppgifterna är kopplade till

s.k. blockkartor över odlingsmarken. Blockkartorna

baseras på Lantmäteriets ekonomiska karta. Till-

gängliga uppgifter om markkartering samt djur-

44

hållningsregister har också använts. Vidare har

Lantmäteriets ekonomiska karta prövats som under-

lag för studier av kantzoner. Kantzonsstudien kopp-

lades till kvalitativa bedömningar av olika typer av

kantzoner och deras förutsättningar för biologisk

mångfald. Även blockkartorna har använts för kant-

zonsanalys. Vissa kompletterande fältstudier utför-

des för att bedöma relevansen av analyserna gjorda

på grundval av kartor och registeruppgifter. De stu-

derade delområdena har analyserats och jämförts

bland annat med hjälp av indikatorer som utarbe-

tats.

Skogslandskapet: Den geografiska avgränsningen

följer Rogsjöns avrinningsområde. Ytterligare en

avgränsning har gjorts – Rogsjöns ”närområde” där

bäckarna avrinner direkt ner i Rogsjön och ett ”yttre

område” vilket har sin avrinning genom två större

uppströms liggande sjöar som fungerar som ut-

jämnings- och sedimentationsmagasin. Ett inledande

upplägg av studien, faktainhämtning och mål-

diskussion följdes av att nytt och mer detaljerat un-

derlag togs fram för Rogsjöns närområde. Exem-

pelvis gjordes en s.k. landskapsekologisk planering

med bl.a. sammanställning av kända nyckelbiotoper

och sammanhängande nätverk (spridningskorridorer)

av ”fuktiga närområden” till sjöar och vattendrag.

Den landskapsekologiska planeringen påvisade de

områden där behovet av naturvårdshänsyn/anpass-

ningar i brukandet av skog och jordbruksmark är

särskilt stort för att minska risken för påverkan på

sjön. Inom studien har man också tagit fram ett digi-

talt ”kulturhistoriskt kartöverlägg” baserat på

storskiftets skogsdelningskartor för byn Rog. Denna

karta redovisar markanvändningen vid 1800-talets

början, vilken indirekt beskriver markens naturgivna

förutsättningar. Storskiftets gradering av skogsmar-

ken, som är ett mått på dess dåtida värde, har också

redovisats.

Processer

I Falun-Borlänge kan processen betecknas som en

bred expertdialog mellan planerare och miljövårdare

på de båda kommunerna och på länsstyrelsen främst

genom personal på planenheten och lantbruks-

enheten samt i viss utsträckning med skogsvårds-

styrelsen. En arbetsgrupp på kommunerna och läns-

styrelsen har lett arbetet och träffats regelbundet. I

skogsstudien har tre skogsexkursioner med markä-

gare genomförts på tre olika platser.

Resultat och slutsatser

Falun och Borlänge konstaterar i sin slutrapport Pla-

nera med miljömål! Fallstudie Falun/Borlänge,

skogs- och odlingslandskapet att jord- och skogs-

bruksfrågor är en arena som hittills dominerats av

andra aktörer, i första hand jord- och skogsbrukets

organisationer. När nu kommunen i ökad utsträck-

ning kan förväntas engagera sig för att kommunens

”territorium” ska utvecklas på ett sätt som leder mot

miljömålen uppstår frågan om vilken roll kommunen

då har i förhållande till andra aktörer. Idag har kom-

munen en svag och otydlig roll. Men det finns flera

skäl att stärka kommunens position:

• kommunen har bättre förutsättningar, och en skyl-

dighet att anlägga ett sektorsövergripande syn-

sätt och därmed göra avvägningar mellan olika

intressen, vilket inte gäller sektorsaktörerna. Ett

exempel på detta kan vara intresset att hålla ett

kulturlandskap öppet som kan komma i konflikt

med regelsystemen inom jordbrukspolitiken.

• kommunen kan ha en högre ambitionsnivå i miljö-

arbetet än sektormyndigheterna, i alla fall inom vissa

geografiska områden. Man måste då hitta vägar

som gör att kommunen kan få ett reellt inflytande.

Ett exempel är intresset av att skydda vatten-

täkter kontra intresset av att producera skog.

• kommunens agerande får dock inte vara sådant

att det upplevs som ”konkurrerande” till sektor-

sansvarigas aktiviteter utan arbetet måste ske i

samverkan. Så bör t.ex. kommunernas planering

45

och Agenda 21-arbete ske i nära samverkan med

sektorsintressenterna när frågor som rör jord och

skog hanteras.

Falun och Borlänge pekar på översiktsplanen som

en av flera möjligheter att utöva inflytande över ut-

vecklingen i jord- och skogbruket. Det som gör ÖP

särskilt intressant är att den har en legal status och

en process där alla intressenter givits möjlighet att

påverka innehållet. Den är också en överenskom-

melse mellan stat och kommun vad gäller vissa in-

tressen. Falun och Borlänge anser att regeringen

bör överväga förändringar i lagstiftningen för att göra

översiktsplanen till ett mer aktivt instrument för att

påverka utvecklingen i odlings- och skogslandska-

pet.

I slutrapporten föreslås flera fältindikatorer som ska

användas för uppföljning när miljöprogram/miljö-

bokslut samordnas med översiktsplanering och kopp-

las till miljömål. Kommunerna anser att det är mycket

intressant att arbeta med planindikatorer, d.v.s. att

med hjälp av dessa kunna utläsa förväntade fram-

tida tillstånd i olika scenarier eller planalternativ.

Ansatser till planindikatorer har diskuterats, men man

har inte hunnit testa och vidareutveckla dem inom

fallstudien.

När det gäller planeringsunderlag, GIS och infor-

mationsförsörjning drar Falun och Borlänge bl.a.

följande slutsatser:

• såväl blockkartor för EU-stöd som ekonomiska

kartan, kulturhistoriska kartor och satellitbilder har

en potential att utvecklas till värdefulla plane-

ringsunderlag när det gäller miljökvaliteter i

odlings- och skogslandskapet. Ytterligare utveck-

ling krävs dock för att materialet ska vara an-

vändbart för kommunal planering. Denna utveck-

ling måste av resursskäl ligga på den statliga ni-

vån.

• GIS är ett nästintill nödvändigt redskap för att

rationellt hantera information om odlings- och

skogslandskapet.

• Behovet av allmänna kartor med ”inbyggd intel-

ligens” när det gäller t.ex. miljökvaliteter kan för-

väntas öka i takt med att den kommunala plane-

ringen blir mer ”förvaltande”.

• De planeringsunderlag som behövs för att ta fram

olika indikatorer bör produceras av staten och

inte enskilda kommuner – dels för att detta är

rationellt och dels för att de flesta kommuner inte

har kompetens och resurser att göra det.

3.4.7 Storuman, scenarier för hållbar ut-vecklingNyckelfrågor

I Storuman har fallstudien fokuserat på glesbygd-

ens möjligheter och problem. Skilda framtidsbilder

har testats mot alternativa omvärldsutvecklingar för

att söka långsiktigt hållbara strategier och underlag

för kommunens planering. I hållbarhetsbegreppet

inbegrips både ekologiska, sociala och ekonomiska

aspekter. För att genomföra en sådan bred projekt-

ansats och samtidigt fokusera på miljöfrågorna har

fallstudien valt att knyta an arbetet till Naturvårds-

verkets framtidsstudie Sverige år 2021. De fram-

tidsbilder som har diskuterats är:

• framtidsbild A som är kopplad till ”Väg-

vinnaren” i 2021 med betoning på större punkt-

visa infrastruktursatsningar kombinerat med stor-

skaliga och avancerade miljölösningar.

• framtidsbild B som knyter an till ”Stigfinnaren”

i 2021 och där småskaliga lösningar i glesbygd

ses som mer fruktbara än de traditionellt mer stor-

skaliga.

• framtidsbild C som bygger på en kombination

av ”Stigfinnar-” och ”Vägvinnar- scenariot”.

Storuman kallar alternativet för ”Stigvinnaren”

och det bygger bl.a. på att med ny miljöbeskatt-

ning skapa en bättre balans mellan koncentre-

rade och glesa strukturer. Detta alternativ ersatte

46

ett i början använt hotbildsalternativ som innebar

bl.a. fortsatt negativ befolkningsutveckling och

misslyckad grön omställning.

Arbetsgång

Konsekvenserna av de olika scenarierna har be-

dömts, beskrivits och jämförts. I Storuman utveck-

las målbeskrivningar utifrån de tre prioriterade om-

rådena energi, transporter och skog. Det nationella

miljömål som är unikt för Storuman i förhållande till

de övriga fallstudierna är Storslagen fjällmiljö.

Men även målen Myllrande våtmarker, Levande

skogar och Levande sjöar har en speciell inne-

börd i denna vidsträckta kommun som till 2/3 utgörs

av skogsland och resten av fjällvärld. Kommunens

utsatta situation i extrem glesbygd gör det emeller-

tid särskilt viktigt att samlat behandla miljömålen till-

sammans med sociala och ekonomiska mål. Av detta

skäl formulerades även problemställningar och mål

kopplat till näringslivsutveckling kring turism, tradi-

tionella näringsfång med specifik anknytning till byg-

den (jakt, fiske, skogs- och jordbruk) och nya

försörjningsmöjligheter (t.ex. IT-, återvinnings- och

utbildningssektorn). Utifrån dessa breda mål utar-

betades indikatorer som kan användas för att jäm-

föra de olika framtidsbilderna och ge vägledning för

att prioritera olika utvecklingsriktningar.

Processer

I Storuman har eftersträvats en bred process med

delaktighet från många intressenter t.ex. kommu-

nens tjänstemän och politiker, näringsliv, föreningar,

länsstyrelse och verken. Storuman har skapat ett

eget arbetssätt som bygger på att tre seminarier (1–

2 dagar) med c:a 20-25 deltagare har genomförts.

På det första seminariet diskuterades styrkor, svag-

heter, möjligheter och hot (så kallad SWOT-analys)

för Storuman utifrån en sammanställning av

omvärldsförutsättningar. På det andra seminariet

formulerades de ovannämnda framtidsbilderna och

på det tredje seminariet formulerades planindikatorer

som kan vara användbara för att jämföra

framtidsbilderna.

I kommunen har det s.k. Fjällagendaprojektet

pågått och en ambition har därför varit att integrera

detta projekt med SAMS

Resultat och slutsatser

I rapporten Planera med miljömål! Storumans fall-

studie, scenarier för hållbar utveckling beskrivs

scenariernas bedömda konsekvenser. Storuman

anger också att man kommer att dra nytta av

arbetssättet i studien i den fortsatta planeringen, bland

annat har backcastingmetodiken i scenarioarbetet

gett en bred och kreativ diskussion och analys. Väg-

vinnar- och stigfinnarkonceptet har gett en god ge-

nomlysning av möjliga miljöriktiga utvecklingsalter-

nativ. Utgångspunkterna för fallstudiearbetet bl.a.

generationsperspektivet, att sociala, kulturella, eko-

nomiska och ekologiska aspekter ingår i hållbar ut-

veckling, solidaritetsprincipen med faktor 4 och fak-

tor 10 samt de nationella och regionala miljömålen

har stimulerat diskussionerna och är något man vill

ta med in i det fortsatta planeringsarbetet. Vad gäl-

ler processen och arbetssättet genom bl.a. semin-

arier med grupparbeten anser man att det är en in-

tressant – om än lite trevande metod att få aktivt

medborgarengagemang till stånd i den komplicerade

planeringsprocessen. Teknolog- och forskarmed-

verkan har gett stimulerande tillskott till fallstudien.

Miljömåls- och indikatorarbetet har upplevts som

svårt och teoretiskt, men kommunen konstaterar

samtidigt att det bidragit till en tydlig miljöprofil i stu-

dien. Storuman anger också att en av svårigheterna

med att delta i SAMS är att det i en till befolkningen

liten kommun som Storuman är svårt att avsätta

tillräckligt mycket personal för att delstudien ska

kunna följa tidplanen för hela projektet.

47

3.4.8 Regionplane- och trafikkontoret (RTK),miljöbedömning av Regionplan 2000Nyckelfrågor

RTK-studien har sitt fokus på strategisk miljö-

bedömning (SMB) i arbetet med att ta fram en ny

regionplan för Stockholm. I SMB-arbetet identifie-

rades tre nyckelfrågor som särskilt viktiga för att

uppnå en god miljö i regionen: att bevara och ut-

veckla grönstrukturen, minska och energi-

effektivisera interna och externa transporter samt

att minska energianvändningen och miljöanpassa

energisystemen.

Arbetsgång

I regionplanen för Stockholm har två regionala

strukturalternativ K (koncentrerad) och P (perifer)

utvecklats. Det är ett försök att visa hur man kan

använda två principiella sätt att utveckla en flerkärnig

region som underlag för att simulera miljöeffekter.

Miljöbedömningen har i första hand koncentrerats

på att analysera, redovisa och jämföra konsekven-

serna av dessa två strukturalternativ. Konsekvens-

bedömningar av ekonomiska och sociala förhållan-

den har utförts parallellt.

Seminarier och workshops har använts bl.a. för att

få fram underlag för miljöbedömningarna. Semi-

narierna om konsekvensbedömningarna behandlade

förutom miljöfrågor även sociala och ekonomiska

frågor.

Tidigare förutsättningsanalyser när det gäller bl.a.

trafik har kompletterats med alternativgenerering

med hjälp av GIS och tillgängliga datamodeller, bland

andra IMREL (Integrated Model of Residential and

Employment Location) och EMMA (Integrated

Environmental Monitoring, Forecasting and Warning

Systems in Metropolitan Areas). Testkörningar uti-

från antaganden om befolkningstillväxt och ekono-

misk tillväxt har utförts.

Processer

I RTK:s fallstudie har SAMS-aktiviteterna starkt

integrerats med den formella region-planeprocessen,

främst i form av expertdialoger i en brett samman-

satt miljöbedömningsgrupp där bl.a. indikatorer och

scenarier har diskuterats. Vid särskilda möten

(workshops) har den miljömässiga konsekvens-

bedömningen samordnats med den ekonomiska och

sociala. SMB-frågorna har även berörts översiktligt

i regionplanegruppen och vid programområdesmöten

liksom i RTK:s vetenskapliga råd. Att hitta former

för en medborgardialog kring en plan som inbegriper

1,8 miljoner invånare är svårt. En politikerdialog har

förts genom kontakter med styrgruppen och region-

planenämnden.

Arbetet med Regionplanen hade kommit ungefär

halvvägs (inte riktigt nått samrådsfasen) när fall-

studien avslutades i mars 2000. Fallstudien kan så-

lunda inte visa hur SMB integrerats i en fullgjord

planeringsomgång, men flera intressanta resultat och

erfarenheter kan ändå redovisas.

Resultat och slutsatser

RTK anger i sin slutrapport Planera med miljömål!

Fallstudie Stockholmsregionen, miljöbedömning

av Regionplan 2000 att det varit svårt att hitta for-

merna för den långtgående integration mellan SMB

och regionplanearbetet som man från början tänkt

sig. Förväntningarna på vilken betydelse konsekvens-

bedömningarna skulle ha i planeringsprocessen har

varierat mellan olika aktörer. RTK anger att plane-

ringsprocessen inte varit tillräckligt förberedd på

”konsekvenserna av konsekvensbedömningsar-

betet”.

Fler erfarenheter summeras enligt följande:

• Arbetet med konsekvensbedömningarna har bi-

dragit till planeringsarbetets stegvisa uppläggning

med analys och framtagande av omvärldsscena-

rier, regionala strukturalternativ och planförslag.

48

• Förfarandet med konsekvensbedömningar har

bidragit till att tydliggöra arbetsgången i plan-

processen.

• Arbetet med konsekvensbedömningar har gett

upphov till tydligare och tidigare ställningstagande

till principiella och strategiska frågor (vägval).

• Det hade varit en fördel om diskussionen om

planeringsrelevanta miljöaspekter, målkonflikter/

-samverkan, vägval och dylikt hade kommit igång

något tidigare.

• Miljöbedömningen har inte integrerats i plan-

processen på ett helt tydligt sätt. Det är oklart

hur miljöaspekterna har präglat principer, alter-

nativ och förslag.

• Planprocessen har p g a en pressad tidsplan gett

litet utrymme för att kvalitetssäkra, kommunicera

och återföra resultat från de konsekvensbedöm-

ningar som gjorts av bl a regionala strukturalter-

nativ.

I arbetet med att miljöbedöma regionplanen har na-

tionella och regionala miljömål använts på olika sätt.

Miljömålen har varit en hjälp för att avgränsa miljö-

bedömningen; att välja ut aspekter (strategiska frå-

gor) och indikatorer. Miljömålen är också en viktig

utgångspunkt för att värdera de miljöeffekter som

kan uppstå genom planen och dess utfall. Men en

av planeringens uppgifter är att ”testa” miljöpolitiken

i verkligheten. Det är därför viktigt att inte ta målen

för givna utan också ha en levande diskussion kring

hur relevanta, angelägna och tillämpbara de regio-

nala och nationella målen är för Stockholmsregionens

förhållanden. För att miljöbedömningen ska ge ett

allsidigt planerings- och beslutsunderlag är det vik-

tigt att analysera och beskriva effekter och konse-

kvenser likaväl som måluppfyllelse.

Inom SAMS-projektet har svårigheten att använda

indikatorer diskuterats, dvs att använda indikatorer

för att analysera och beskriva en framtida situation.

I miljöbedömningen av regionplanen har man därför

lagt sig vinn om att hålla isär indikatorer från nyckeltal

och mått och på det sättet göra användningen av

indikatorer oberoende av möjligheten till avancerade

modelleringar och kvantitativa prognoser.

Geografiska Informationssystem (GIS) är ett viktig

och vardagligt arbetsredskap i arbetet med region-

planen och miljöbedömningen. I miljöbedömningen

har GIS dels använts främst för att beskriva utveck-

lingen fram till idag, dels beskriva dagsläget och dels

beskriva markanvändning och miljö fram till planens

tidshorisont 2030.

Planering är en multidisciplinär aktivitet där avväg-

ningar mellan olika intressen hela tiden görs – med-

vetet och omedvetet, synligt och osynligt. Att arbeta

med konsekvensbedömningar är både ett sätt att

bredda kunskapsunderlaget och att föra in nya per-

spektiv. Konsekvensbedömningar kan hjälpa plane-

rare såväl som övriga intressenter och aktörer i

planprocessen att sortera och bedöma information.

Denna information avser inte bara ”fakta” utan också

värderingar och attityder. Genom samspelet mellan

planering och konsekvensbedömning tydliggörs skill-

nader i problemuppfattning, målbilder och synen på

intresseavvägningar. Att synliggöra och bearbeta

sådana skillnader är viktigt för en framgångsrik pla-

nering.

Men en systematisk användning av konsekvens-

bedömningar ställer också krav både på planerare,

miljövårdare och på planeringsprocessens organisa-

tion. Planeringsprocessen måste organiseras så att

ett iterativt sampel, en växelverkan, mellan plane-

ring och konsekvensbedömning verkligen kan äga

rum och att processen verkligen orkar lämna och

inhämta underlag och ta hand om och bedöma re-

sultat. Konsekvensbedömningar ställer också krav

på yrkesrollen. Experterna måste lägga rollen som

enbart intressebevakare åt sidan för att kunna fung-

era i planeringsprocessen. Planeraren måste vara

49

beredd på en ökad bevisbörda – att precisera och

belysa vilket utfall planförslaget kan få och vilka ris-

kerna för oönskade utfall och negativa effekter är.

Sist men inte minst måste beslutsfattaren efterfråga

bedömningar av planförslagets konsekvenser, risker,

för- och nackdelar. Om inte beslutsunderlaget ef-

terfrågas är det sannolikt svårt både för planerare

och miljövårdare att känna sig motiverade.

3.5 Beskrivning av nyckelfrågor, arbets-sätt och resultat i temastudier ochfördjupningsstudierSom komplement till och i samverkan med fallstudie-

rna har de tre temastudierna bedrivit utvecklingsar-

bete med anknytning till miljömål och fysiska

strukturer, strategiska miljöbedömningar (SMB) och

geografiska informationssystem (GIS). Arbetet har

skett i ett växelspel med kommunernas fallstudier

för att kunna dra nytta av de praktiska erfarenheter

och synpunkter på olika frågor som successivt kom-

mer fram i dessa. Tanken med arbetssättet har också

varit att temastudierna ska kunna tillföra fallstudie-

arbetet mer övergripande perspektiv på olika frå-

gor. Detta gäller också de tre fördjupningsstudier

som är kopplade till temastudierna. I anslutning till

temastudie Miljömål och fysiska strukturer har två

fördjupningsstudier genomförts. Den ena handlar om

långsiktigt hållbar vattenförsörjning och den andra

behandlar sambandet stad-land med fokus på ener-

giförsörjning. Till temastudien om GIS har en

fördjupningsstudie knutits som behandlar bl.a. GIS-

baserade kartor som verktyg för att förbättra dis-

kussioner och samråd i planeringen. Inom ramen för

SAMS har också genomförts en studie av intres-

santa exempel på översiktsplanering för hållbar ut-

veckling från andra svenska kommuner än de som

medverkat i SAMS.

Ovannämnda studier presenteras kortfattat nedan.

Underlaget är hämtat från respektive studies slut-

rapport och för utförligare beskrivning av frågeställ-

ningar och resultat hänvisas till dessa.

3.5.1 Temastudie Miljömål och fysiskastrukturerNyckelfrågor

Temastudien har behandlat hur miljömål och

indikatorer kan användas i den fysiska planeringen

med särskild inriktning på hur olika fysiska strukturer

svarar mot målen. Även planeringens processer och

olika aktörers roller har behandlats inom temat.

Arbetsgång och process

Temastudien har bl.a. analyserat de nationella miljö-

kvalitetsmålens relevans för samhällsplaneringen.

Detta arbete finns som en bilaga till temarapporten

Miljöinriktad fysisk planering. En stor del av ar-

betet inom temat och diskussionerna om planin-

dikatorer har skett med utgångspunkt från de

kunskapsöversikter som har tagits fram inom SAMS-

projektet. Temastudien har fört diskussioner med

fallstudiekommunerna på flera av de gemensamma

seminarier som anordnats inom ramen för SAMS.

Temastudie Miljömål och fysiska strukturer har haft

ett närmare samarbete med Helsingborg, Trollhät-

tan och Falun-Borlänge. I Helsingborg har tema-

studien varit involverad i arbetet med att ta fram

planindikatorer för bedömning av samband mellan

bebyggelsestrukturer och tillgänglighet till kollektiv-

trafik samt indikatorer för cykelvägnätet. I Trollhät-

tan ändrades fallstudiens inriktning, från indikatorer

för bl. a. bioenergiförsörjning och tillämpning av eko-

logiska fotavtryck i översiktsplaneringen, till att fo-

kusera på miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.

Båda dessa inriktningar har varit av intresse för tema-

studien. I Falun-Borlänge har temastudien följt ar-

betet med att ta fram planindikatorer för bedömning

av förutsättningar för bevarande av den biologiska

mångfalden i jord- och skogsbrukslandskapet.

50

Resultat och slutsatser

I temastudiens slutrapport Miljöinriktad fysisk pla-

nering förs följande resonemang: Fysisk planering

kan bidra till att uppfylla miljömål, genom inriktning

på fysiska strukturer som stödjer ekologisk hållbar-

het. Fysisk planering kan starkt medverka till att

bygga upp sådana strukturer. För att fysisk plane-

ring ska kunna fungera som ett effektivt miljö-

instrument fordras bland annat:

• Kunskap om hur fysiska strukturer kan främja

en hållbar utveckling.

• Kunskap om miljön som är anpassad – begriplig

och användbar – i fysisk planering.

• Brett samarbete mellan alla aktörer (främst pla-

nerare och miljöexperter, men även övriga aktö-

rer och berörda) i planeringsprocessens alla skeden.

• Konstruktiv samverkan mellan olika beslutsnivåer

i samhället.

Det går inte att entydigt definiera vilken fysisk struk-

tur som är mest fördelaktig ur miljösynpunkt. Struk-

turen måste utvecklas med hänsyn till bland annat

de rumsliga förutsättningarna.

Jämförelser kan till exempel göras mellan tät och

gles tätortsstruktur. Även om ökad täthet i större

tätorter kan skapa underlag för bättre kollektivtra-

fik, behöver detta vägas mot andra kvalitets- och

miljöaspekter i tätorten. I mindre tätorter på lands-

bygden handlar det i regel mer om att se på sam-

banden med andra orter i regionen. Hur olika funk-

tioner är lokaliserade i förhållande till varandra kan

också generellt ha stor betydelse.

Det finns ofta alternativa vägar för att nå en fysisk

struktur som främjar ekologisk hållbarhet. De lokala

förutsättningarna på respektive plats måste vara ut-

gångspunkt för valet av struktur. Den egna regio-

nen och orten måste också relateras till omvärlden,

för att de övergripande strukturella sammanhangen

ska bli synliga.

Den befintliga människoskapade strukturen och de

naturgivna förutsättningarna bildar självskrivna ut-

gångspunkter i diskussionen om framtida fysisk

struktur. Teoretiska studier av sambanden mellan

fysisk struktur och miljö kan också ge inspiration

när man ska välja strategier för utbyggnad av be-

byggelse och infrastruktur. Samtidigt är det klokt att

se hur nya miljövänliga kommunikationssystem kan

inverka på ortens och regionens utvecklingsmöjlig-

heter. Det är viktigt att studera både hur den egna

kommunens tätorter och glesbygdsområden kan ut-

vecklas internt på ett hållbart sätt och utvecklings-

möjligheterna i ett regionalt perspektiv.

Förhållandena på platsen och det redan byggda sät-

ter alltså i stor utsträckning ramar för den fortsatta

utvecklingen. Det nya som byggs måste, även om

det är en liten volym i förhållande till det redan

byggda, sättas in i ett längre tidsperspektiv. Varje

kommun behöver en klar strategi för utvecklingen,

gärna baserad på ett visionsarbete.

Ett effektivt miljöarbete förutsätter att alla goda kraf-

ter verkar åt samma håll. Enskilda åtgärder, som

sätts in i en helhetsbild, kan ömsesidigt stödja varan-

dra. För att skapa förståelse mellan olika parter be-

höver kunskap och gemensamma referensramar

byggas upp. Detta kan bland annat ske genom öppna

och fortlöpande samtal kring miljöproblemen, vad som

orsakar dem och vad det går att göra åt dem. Här

erbjuder den fysiska planeringen stora möjligheter.

Den fysiska planeringens inriktning, inte minst när

det gäller fokusering på miljöfrågorna, bestäms i varje

kommun. Generellt sett har den fysiska planeringen

många möjligheter i miljöarbetet, inte minst med ut-

gångspunkt från den kommunala översiktsplane-

ringen.

Sammantaget kan översiktsplaneringen engagera

och inspirera många människor och aktörer. Att ge-

mensamt bygga upp referensramar, beskriva pro-

51

blem, konflikter och möjligheter och formulera mål

höjer beredskapen inför kommande förändringar.

För att förutse och följa upp den fysiska planering-

ens betydelse för miljöutvecklingen behövs använd-

bara mått. Indikatorer som är anpassade till plane-

ringens speciella förutsättningar kan här vara ett

hjälpmedel, vare sig de är beskrivande eller exakta,

kvalitativa eller kvantitativa. Indikatorer kan tas fram

på olika sätt, till exempel genom expertinsatser eller

rundabordssamtal. Strävan bör vara att indikatorn

ska vara begriplig för en bredare krets. Inom tema-

studien har det gjorts försök att utveckla miljömåls-

relaterade planindikatorer, främst för användning i

översiktsplaneringen. Temastudien har visat på för-

och nackdelar med användandet av planindikatorer.

Ett stort antal tänkbara miljömålsrelaterade plan-

indikatorer redovisas i bilaga till rapporten.

3.5.2 Fördjupningsstudien om långsiktigthållbar vattenförsörjningNyckelfrågor

Fördjupningsstudien behandlar dricksvatten-

försörjning i ett kommunalt, nationellt och regionalt

perspektiv. Studien pekar på problemen – men också

på möjligheterna – att hantera landskapets dricksvat-

tenresurser på ett mer framsynt sätt. Tillgången till

friskt sötvatten kommer att bli en av 2000-talets

kärnfrågor – och avgörande för ekonomisk utveck-

ling och en säker livsmedelsförsörjning.

Arbetsgång och process

Inom studien har bl.a. en konfliktanalys av svenska

kommuner vattenförsörjning genomförts och regio-

nala vattenresurser och behov beskrivits. Arbetet

har bland annat byggt på tidningsartiklar från lokal-

press om dricksvattenfrågor. Fördjupningsstudien har

också försökt utveckla nya sätt att arbeta med frå-

gor om vattenförsörjning i den fysiska planeringen.

Mål som rör vattenförsörjning har sammanlänkats

med särskilda kännetecken för en säker vattenför-

sörjning (se nedan) samt förslag till planindikatorer

för vatten.

Vattenförsörjningssituationen i delar av sydöstra

Sverige har också specialstuderats. Sexton kommu-

ner berörs av studien som har inventerat tillgång till

sand och grus, vattenresurser och vattenstatus, vat-

tenförsörjningsbehov (nuvarande och prognos-

tiserade) samt vattenfrågornas hantering i översikts-

planen och mellankommunala anspråk. De berörda

kommunerna har intervjuats, men arbetet och ana-

lysen i fördjupningsstudien har utförts av experter

vid de båda verken. Fallstudierna i SAMS har en-

dast medverkat genom att de lämnat synpunkter på

rapportutkast och presentationer av studien vid ge-

mensamma seminarier.

Resultat och slutsatser

Utvärderingen av de kommunala inventeringarna

visar framför allt på behoven av regional överblick i

vatten- och materialförsörjningsfrågor. Inom studien

har förslag på lämpliga indikatorer för vattenförsörj-

ning tagits fram. Tio kännetecken för en säker vat-

tenförsörjning redovisas (se utvecklat i rapporten

Sams om vatten – Samhällsplanering för en lång-

siktigt hållbar vattenförsörjning):

1. Säkrad vattenresurs i ett flergenerationspers-

pektiv.

2. Robusthet inför klimatförändringar.

3. Flera vattenförsörjningsalternativ.

4. Goda reservvattentäkter.

5. God råvattenkvalitet.

6. Balans mellan vattenuttag och nybildning.

7. Inga hot som inte är under kontroll.

8. Skydd av inströmningsområden, infiltrationsytor

och tillrinningsområden beaktas.

9. Goda skyddsmöjligheter och bra skyddsområden.

10.De regionala vattenförsörjningsbehoven finns

beaktade i regionala program och underlagsmate-

rial samt i kommunernas översiktsplaner.

52

3.5.3 Fördjupningsstudien Bioenergi ochkretslopp stad/landNyckelfrågor

I fördjupningsstudien har arbetet inriktats på att iden-

tifiera behov av och möjligheter att öka den lokala

produktionen av biobränsle samt att främja miljö-

hänsyn i planering när det gäller dessa frågor. En

viktig frågeställning som diskuteras i förstudien är

hur multifunktionella energiodlingar kan generera

olika miljönyttor.

Arbetsgång och processer

Förstudien har bl a analyserat möjligheterna att verka

för en hållbar samhällsutveckling som ökar lokal/re-

gional produktion av biobränslen. Studien har sökt

exempel på synergieffekter vid nyttjande av sam-

hällets och jordbrukets överskott av bl a närsalter,

som i nuläget ofta utgör stor miljöbelastning på mark

och vatten. I förstudien har inriktningen varit att ar-

betat med energiodlingar som genererar flerfaldig

miljönytta, vilka i studien benämns multifunktio-

nella energiodlingar.

I förstudien har kunskaper nyttjats från tidigare

forskning om odling av bioenergi. Ett samarbete i

denna fråga har skett med Miljö- och energisystem

vid Institutionen för teknik och samhälle, Lunds

Universitet. Ett examensarbete om multifunktionella

energiodlingar pågår vid Naturvårdsverket.

Studien har samarbetat med fallstudiekommunerna

Falun och Borlänge. Bl a har ytor för energiskogs-

odling, stad/land-perspektivet, olika kartverk från

blockkartor till satellitbilder diskuterats. Studien har

tillsammans med Eko centrum i Vassbo anordnat ett

seminarium med deltagare från SLU, Uppsala, Lunds

Universitet, Vägverket samt representanter från

Falu och Borlänge kommuner (miljöansvariga, pla-

nerare och systemansvariga ). Vid besök i Enköping

har system med multifunktionella energiodlingar dis-

kuterats med ansvariga inom kommunen (system-

ansvariga för avlopps- och energiförsörjning, plane-

rare och miljöansvariga).

Resultat och slutsatser

Resultaten redovisas i rapporten Bioenergi och

kretslopp stad/land. En samsyn. Många av dagens

miljöproblem beror på vårt sätt att använda mark-

och vattenområden. Synen på vad som är bästa

markanvändning i känsliga områden som hav, kust,

vattendrag, fjäll och odlingslandskapet är en nyckel-

fråga som kan komma att styra de praktiska till-

gångarna av förnybara energikällor såsom bioenergi,

vattenkraft, vindkraft och solenergi. För att lyckas

med detta måste kvalificerat planeringsunderlag

tas fram och frågeställningarna bör analyseras till-

sammans med berörda parter.

Sverige står inför en omfattande energiomställning,

vilket, förutom besparingsåtgärder, till stor del med-

för byte av energisystem och en kraftig minskning

av fossila energislag. Därtill kommer den framtida

avvecklingen av kärnkraften. I ett hållbart samhälle

blir det viktigt att samordna flera funktioner och nyttja

synergieffekter och systemtänkande. Det finns möj-

lighet att uppnå synergieffekter då olika sektoriella

krav riktas mot samma landskapsrum, även om alla

anspråk inte kan uppnås samtidigt. Vissa landskaps-

rum/områden kan t ex samtidigt ha betydelse för

den biologiska mångfalden, nyttjas som buffertzoner

för att hindra växtnäringsläckage, vara klimat-

förbättrande i det öppna landskapet samtidigt som

de kan utgöra betydelsefulla länkar till kulturellt vär-

defulla rester av skogs-, ängs- och beteslandskapet.

Studien visar att det är viktigt att kommunerna har

en hög planeringsberedskap inför en ökad etable-

ring av bioenergi. I annat fall kan exploateringsin-

tressen motverka kommunala ambitioner och bety-

dande potentiella ekonomiska och miljömässiga vin-

ster gå förlorade. Utnyttjandet av biobränslen i stäl-

let för fossila bränslen har av miljöskäl främst moti-

53

verats med fördelar i samband med användning av

energi genom minskade nettoemissioner av t ex kol-

dioxid. Förutom att biobränslen medför miljöfördelar

vid användning, kan produktionen av biobränslen

också generera lokala miljövinster. En miljömässigt

anpassad odling av fleråriga energigrödor (t ex en-

ergiskog och energigräs) baserad på optimal design,

lokalisering och skötsel innebär t ex att jordbrukets

miljöbelastning i form av näringsläckage, erosion och

växthusgaser kan minska. Energiskog kan också

utnyttjas för att minska halten tungmetaller i åker-

mark. Dessutom kan odlingar av energigrödor ut-

nyttjas för att minska samhällets påverkan på mil-

jön. Odlingar av energigrödor kan t ex användas för

rening av avlopps- och lakvatten, samt omhänderta-

gande av restprodukter som slam.

Ur ett kommunalt perspektiv är dessa alternativa

lösningar oftast mycket kostnadseffektiva. I ett håll-

bart samhälle blir det viktigt att samordna flera funk-

tioner och nyttja synergieffekter och systemtänkande

i multifunk-tionella lösningar. I framtiden blir det där-

för nödvändigt för kommunerna att planera för

kretsloppslösningar och övergripande system-

lösningar för avfalls-, energi- och VA-försörjning

samt rening av diffusa utsläpp från exempelvis jord-

och skogsbruk.

Ett intressant exempel på multifunktionella energi-

odlingar redovisas i studien. Exemplet är från En-

köpings kommun där samhällets tidigare negativa

utsläpp av närsalter nu nyttjas för produktion av en-

ergiskog. Eftersom miljöbelastningen minskar i mot-

svarande grad som en kväveutbyggnad vid stadens

reningsverk, har kommunen också undgått krav på

utbyggnad av kväverening vid reningsverket.

3.5.4 Temastudie Strategiska miljöbedöm-ningar (SMB)Nyckelfrågor

Temastudien har behandlat användningen av miljö-

mål och indikatorer i SMB i fysisk planering, främst

kommunal översiktsplanering och regional fysisk pla-

nering. Tonvikten ligger vid samspelet mellan pla-

neringsprocess och strategisk miljöbedömning och

avvägningen mellan att integrera de båda och att

särskilja miljöbedömningen.

Arbetsgång och processer

Temastudien har sökt och analyserat exempel på

strategiska miljöbedömningar från andra länder,

svensk kommunal översiktsplanering och från olika

sektorer med fysisk anknytning, exempelvis sektore-

rna väg, skog, jordbruk, fiske samt vattenförsörjning

och omhändertagande av avloppsvatten. Tema-

studien har nära följt SMB-arbetet i RTK:s fallstu-

die och behandlat SMB på en temadag i ett gemen-

samt SAMS-seminarium. Temastudien har tagit ini-

tiativet till ett seminarium om SMB med Falu och

Borlänge kommuner. På den internationella konfe-

rensen ”How to integrate environmental aspects

into spatial planning” i maj 2000 anordnades ett

särskilt SMB-seminarium som lockade ett hundra-

tal deltagare.

Resultat och slutsatser

Temastudien redovisas i rapporten SMB i översikt-

lig fysisk planering och summerar slutsatserna i

”Tio ord på vägen”:

Välj ansats:

1. Identifiera en målstruktur som gör det lättare att

ringa in målkonflikter och målsamverkan. Låt

miljömål – gärna formulerade som en lokal tolk-

ning av nationella och regionala mål – bli den

röda tråden.

2. Integrera miljöbedömningen med integritet i

planeringsprocessen –så att miljöfrågorna blir tyd-

liga. Se konsekvensanalys som en kärnverksam-

het i planeringen för att ge tydliga och tidiga ställ-

ningstaganden till alternativ och vägval.

3. Iterera mellan analys och syntes: jämför olika

54

framtidsbilder/förslag genom att värdera konse-

kvenserna av dem i flera varv där också förut-

sättningarna fördjupas och målformuleringarna

preciseras. Genom att redan i ett första planering-

svarv använda framtidsbilder i processen aktua-

liseras också nyckelfrågor tidigare än om man

arbetar linjärt (gör ett moment färdigt innan nästa

påbörjas).De ursprungliga framtidsbilderna kan

successivt förbättras under en längre tid samti-

digt som möjligheterna ökar att uppmärksamma

från början förbisedda alternativ.

4. Indikera kvalitativt hellre än kvantitativt om man

därmed kan nå en jämbördig nivå och ett jämför-

bart uttryckssätt för sociala, ekonomiska och

miljömässiga konsekvensanalyser. Sträva efter

bred relevans och undvik vilseledande precision!

Planindikatorer växer fram successivt under pro-

cessen. Se till att de har meningsfulla kopplingar

till både mål, förutsättningar och framtidsbilder.

Räkna inte samman indikatorerna utan använd

dem jämsides med varandra för att jämföra al-

ternativ och bedöma om dessa bidrar till att upp-

fylla miljömål och andra mål.

Forma processen så att den blir:

5. Konstruktiv och tillåtande, så att den uppmunt-

rar till nytänkande, kreativa problemlösningar och

spännande idéer från dem som är berörda.

6. Kommunikativ och öppen, så att dialoger kan

utvecklas över skrågränser och formella roller

mellan processledare, experter, medborgare/or-

ganisationer och beslutsfattare. Gör återkom-

mande övergripande konsekvensbedömningar där

miljöfrågor ställs mot ekonomiska och sociala

frågor. Identifiera och lyft fram målkonflikter och

tänkbara vägval. På så sätt kan osäkerhet han-

teras och den framtida handlingsfriheten ökas.

7. Kontinuerlig genom olika faser och steg fram till

färdigt projekt. Möjliggör också parallella proces-

ser på flera planeringsnivåer samtidigt för att

underlätta ett dynamiskt växelspel mellan arbete

på olika nivåer.

Involvera aktörer med:

8. Expertkunskap – i konsekvensanalysen kan pla-

nerare och beslutsfattare i sin dialog behöva stöd

från experter med bra kunskap inom specialom-

råden. Genom att tillsätta en expertpanel tidigt i

processen möjliggörs en kontinuerlig dialog kring

frågor som behöver belysas. Expertpanelens

sammansättning kan behöva förändras i takt med

att frågor avförs från dagordningen eller nya till-

kommer.

9. Erfarenhet – beprövad, lokal erfarenhet hos be-

slutsfattare och medborgare måste få väga tungt

vid sidan om vetenskapligt förankrad kunskap

eftersom det kan ta lång tid (kanske en hel gene-

ration!) att finna vetenskapliga belägg för orsaks-

samband mellan exempelvis biologisk mångfald

och grönytors form och areal. Kunskaper om

processer och hur man kan ta tillvara lokala

utvecklings- och miljögruppers kreativitet och

kunskaper kan vara lika viktiga som naturveten-

skapliga eller tekniska kunskaper.

10.Engagemang – beslutsfattarnas ambition och

öppenhet mot medborgare och organisationer och

viljan hos tjänstemännen att arbeta med SMB

liksom deras förmåga att uppmuntra eldsjälar, är

av avgörande betydelse för att nå framgång.

3.5.5 Temastudie Geografiska informations-system (GIS)Nyckelfrågor

Temastudien har försökt undersöka och förtydliga

möjligheter och problem med att använda GIS som

ett verktyg för att hantera miljöfrågor i fysisk plane-

ring, främst kommunal översiktsplanering och i viss

mån regionplanering. Hur GIS som analysverktyg

kan användas för att bättre åskådliggöra och han-

tera planeringsanpassade miljömål och indikatorer i

planeringen har särskilt studerats.

55

Arbetsgång och processer

TemaGIS har fungerat som stöd till de fallstudier

som valt att arbeta med GIS-verktyget inom SAMS-

projektet. Temastudien har bedrivits i nära samar-

bete med framförallt fallstudierna Helsingborg och

Burlöv men även i viss mån med Regionplane- och

trafikkontoret i Stockholm (RTK), Falun/Borlänge,

och Stockholms fallstudie om biologisk mångfald i

nationalstadsparken. Temastudien följde även arbe-

tet i de övriga temastudierna för att se eventuella

synergieffekter. I diskussionerna som följde var syftet

främst att studera den eventuella potentialen med

GIS-verktyget och att utreda ifall det var möjligt att

gå vidare med någon specifik frågeställning.

En litteraturgenomgång sammanställdes och en ex-

empelsamling togs fram som underlag för framfö-

rallt fallstudiernas räkning. Exempelsamlingen redo-

visar både svenska och internationella projekt med

anknytning till GIS, fysisk planering, mätindikatorer,

planindikatorer samt miljöanalyser.

Naturvårdsverkets kartdatabaser gjordes tillgängliga

för fallstudierna via Internet.

Under våren 1999 genomförde temastudien tillsam-

mans med Lunds Tekniska Högskola (Stadsbyggnad,

Arkitektur) tre arbetsseminarier i Lund. Dessa finns

beskrivna i rapporten Översiktsplanering med IT

och GIS för hållbar utveckling – rapport från

tre seminariedagar våren 1999. Rapporten går att

beställa från Boverket och Naturvårdsverket.

Inom ramen för temastudien har även ett antal del-

studier genomförts vad beträffar ekologiska fotav-

tryck, tillgänglighet till kollektivtrafik, barriäreffekter

i gång- och cykelnätet, barriäreffekters kostnader,

GIS som verktyg i en regionplaneprocess och dess

SMB, GIS i uppföljningen av medborgarinflytandet i

kommunal planering, GIS i miljömålsuppföljningsar-

betet samt PilotGIS-standardens roll i miljömålsar-

betet.

Resultat och slutsatser

I temastudien konstateras att det finns en stor po-

tential för interaktiv planering med hjälp av GIS och

dess applikationer. Förutom möjligheten att lämna

synpunkter på det rent geometriska, t.ex. områdes-

avgränsningar, kan man genomföra delar av sam-

rådet och utbytet av information i ett tidigt skede i

planprocessen kring inblandade aktörers intentioner

och politiska ställningstaganden med mark- och

vattenanvändningen och SMB. En allmänt hållen,

generaliserad, ajourhållen och informationsrik geo-

grafisk databas synes vara en av förutsättningarna

för att samhällsplanering med miljömål skall kunna

få genomslag i Sveriges kommuner och län. En så-

dan geografisk databas borde ha karaktär av digital

infrastruktur, så att alla inom det mycket breda

samhällsplaneringsfältet skall kunna nyttja den utan

ekonomiska eller andra svårigheter. Databas-

uppbyggnaden bör motsvara samhällets organisa-

tionsnivåer. Vilka data som bör ingå, och hur de bör

representeras, bör särskilt utredas.

I dagsläget är planindikatorer, sakområden och

fältindikatorer (variabler) inte uppställda så att det

direkt går att sätta upp en databasstruktur för ett

GIS. Variablerna ges också utan att närmare ange

vilken representation i rummet som är önskvärd.

Data i databasen bör kunna ge svar på de generella

frågorna ”Har miljömålen uppnåtts?” och ”Går ut-

vecklingen mot att miljömålen uppnås?”. Miljömålen

måste kunna hanteras på både lägsta och högsta

rumsliga nivå i ett GIS.

I SAMS-projektet har vi sett både de svagheter och

styrkor som i dagsläget finns vid nyttjandet av den

geografiska informationstekniken vid miljöplanering.

Nedan följer en summering av några styrkor och

svagheter med GIS.

56

Styrkor

• Ökade möjligheter till analys.

• Kostnadseffektiva uppdateringar.

• Kan ge resultat som inte går att ta fram manu-

ellt.

• Möjlighet att illustrera komplexa samband i pe-

dagogiska kartillustrationer.

• Kan med relativt små insatser hantera ett stort

antal indikatorer.

• Ett i längden effektivt sätt att beräkna avance-

rade indikatorer.

Svagheter

• Bristen på god GIS-kompetens i organisationen.

• Bristen på blandkompetenser inom planering,

miljövård och GIS.

• Prissättningen på geografiska databaser.

• Tillgängligheten på indata (inklusive attributdata)

för fysisk planering och miljöarbete.

• Indikatorberäkningarna blir ofta komplexa då de

beräknas i GIS.

Generella kommentarer

GIS-verktygets funktion i miljömålsarbetet är för

närvarande förknippad med en del problem. Svårig-

heterna kan tyckas vara många innan man på ett

konsekvent sätt kan arbeta med GIS för att beräkna

indikatorer. Likväl bör det med kraft poängteras att

nyttan i det långa loppet är stor med användningen

av GIS. Vissa beskrivningar av miljötillståndet, eller

en framtida situation, går heller inte att ta fram utan

digitala verktyg så som GIS. Det finns en rad

indikatorer som är omöjliga att beräkna manuellt, för

att inte tala om svårigheterna med att sedan redo-

visa dem geografiskt.

En GIS-satsning bör ej forceras fram utan insatserna

bör successivt få mogna och ta form i organisatio-

nen. En viktig komponent i ett GIS-uppstartande i

en organisation är inventeringen. Den kan omfatta

bl.a. följande steg:

• Nulägesbeskrivning. Här redovisas GIS-komp-

etensen hos planerare och miljövårdare, den tek-

niska plattformen, dataflöden och omvärldsana-

lys.

• Behovsanalys. Här görs studier av organisatio-

nens behov av GIS. Allt från breda enkäter som

sprids i hela organisationen till smala intervjuer

med planerare och miljövårdare. Ordna också

gemensamma arbetsmöten där möjligheterna att

använda gemensamma begrepp och bygga ge-

mensamma databasstrukturer diskuteras

• Resultat. Här ges förslag på samordnings- och

förvaltningsfrågor, eventuella utbildnings-

satsningar, tekniska lösningar, samt vilken data-

försörjning som verkar vara aktuell.

Planera interaktivt med GIS och dess applikationer!

Det finns en stor potential för interaktiv planering

med hjälp av GIS och dess applikationer. Förutom

möjligheten att lämna synpunkter på det rent geo-

metriska, t.ex. områdesavgränsningar, kan man ge-

nomföra delar av samrådet och utbytet av informa-

tion i ett tidigt skede i planprocessen. Genom att in-

troducera GIS tidigt i processen kan intentioner och

politiska ställningstaganden redovisas och analyse-

ras på ett djupare sätt under hela planeringsprocessen

än vad som är möjligt med manuella metoder. GIS

lämpar sig väl för scenariostudier av olika plan-

alternativ. Dessa studier kräver dock oftast viss pro-

gram- eller applikationsutveckling för att de ska

kunna hanteras av gemene man.

Framtida hot och möjligheter

En hotbild inför framtiden kan vara att tekniken blir

så avancerad att det bara är ett fåtal specialister

som behärskar programmen. Planerare och miljö-

vårdare får då allt svårare att hänga med i utveck-

lingen och det uppstår ett gap mellan datatekniker

och övriga sakkunniga. Risken med detta är att tek-

niken kommer att styra planernas innehåll.

Specialisterna har inblick i de avancerade indikator-

57

beräkningar som ligger till grund för framtagande

och värdering av planer. Det blir allt svårare för lek-

män och politiker att ifrågasätta de till synes oförvit-

liga resultat som kommer fram med hänvisning till

teknikens exakthet. Man kan anta att dessa risker

är störst i den inlednings- och uppgångsfas som GIS-

tekniken befinner sig i. Man kunde se samma feno-

men när persondatortekniken och CAD-tekniken

fick sitt genombrott i början på 80-talet. Det var till

en början specialister och specialistgrupper som sva-

rade för tekniken i företag och förvaltningar. Nu

behärskas åtminstone PC-tekniken bättre och bättre

av de flesta tack vare en ständigt ökande

användarvänlighet. Det borde innebära att GIS-tek-

niken i ökande utsträckning kommer att tillämpas

direkt av alla dem som handlägger planerings- och

miljöfrågor.

Vision

De som arbetar med planeringen, men även lekmän,

medverkar med hjälp av interaktiva hjälpmedel i GIS

och andra datorverktyg. Systemen för att ta fram

och strukturera alternativ och indikatorer är trans-

parenta; de medger insyn och komplettering i takt

med att nya förutsättningar och alternativ aktualise-

ras. Genom flexibla och brett uppbyggda indikator-

system underlättas utvärdering och riktningsanalyser

av planer. Även kvalitativa bedömningar kan byg-

gas in i systemen understödda av VR-teknik (Virtual

Reality) och animeringar. Risken för att snävt av-

gränsade indikatorer med hög precision men låg re-

levans får för stort genomslag kan därmed undvi-

kas.

3.5.6 Fördjupningsstudie Idéskisser för an-vändning av GIS i samhällsplaneringNyckelfrågor

Syftet med fördjupningsstudien har varit att ge nya

infallsvinklar om hur man med hjälp av GIS-teknik

och andra besläktade grafiska metoder kan analy-

sera och synliggöra samband mellan människa och

miljö och för att genom visualisering inspirera till en

bredare diskussion i planeringsprocessen.

Arbetsgång och processer

Studien bygger vidare på tidigare på Boverket ut-

förda GIS-tillämpningar om bl.a. bebyggelse-

landskapet och pendlingsströmmar. I slutrapporten

Siffror, lägen och upplevelser – Idéskisser för

användning av GIS i samhällsplanering ges ex-

empel på GIS som verktyg för visualisering av sam-

band mellan människa och miljö. Här visas också

exempel på GIS som verktyg för presentation av

statistiskt planeringsunderlag och analys av dess

innehåll och innebörd. I studien ingår också en ex-

emplifiering av hur man med hjälp av GIS kan fånga

människors tankar och känslor för sin omgivnings-

miljö i nuläget och i framtiden i s.k. ”mentala kar-

tor”, som blir viktiga underlag i planeringsprocessen.

Den sistnämnda exemplifiering har utförts i samar-

bete med Burlövs fallstudie och med hjälp av

PICABUE-gruppen och skolelever i Burlöv. Inom

fördjupningsstudien har samarbete också skett med

Helsingborgs fallstudie när det gäller att visa

pendlingsströmmar till och från Helsingborg i ett

regionalt perspektiv.

Resultat och slutsatser

Arbetet med mentala kartor i Burlöv väckte starkt

engagemang och blev mycket uppskattat. I slut-

rapporten Siffror, lägen och upplevelser – Idé-

skisser för användning av GIS i samhällsplane-

ring ges en sammanfattning av hela studiens fråge-

ställningar och resultat. Där påpekas behovet av att

i planeringen visualisera inte bara fakta utan också

subjektivt upplevda värden i samband med miljö-

frågor. Bilderna kan hjälpa planeraren att struktu-

rera information och hitta rumsliga samband. De ger

också en möjlighet att jämföra och diskutera olika

gruppers omvärldsbilder samtidigt. Att använda GIS

för att åstadkomma detta är lämpligt:

• när problemet är sådant att svaret kan produce-

58

ras med hjälp av det tillämpade GIS-systemets

standardiserade operationer eller med hjälp av

operationer som man kan skräddarsy själv med

hjälp av sitt program.

• när antalet operationer är så stort att de inte kan

genomföras manuellt.

• när dessa operationer kanske behöver upprepas

flera gånger för att nå de bästa resultaten eller

finna den bästa uttrycksformen.

• när resultaten behöver spridas digitalt.

I studien poängteras också att för att GIS ska kunna

nyttiggöras måste fler förutsättningar vara uppfyllda.

Det behövs bra utrustning s.k. hårdvara, lämpliga

program, relevant data digitalt och kompetens. Den

kritiska punkten är ofta kompetensen – det måste

finnas både teknisk kompetens för att hantera ap-

paraturen och användarkompetens för att formulera

problemen som ska lösas. Det är väsentligt att de

personer som besitter kompetenser i tekniska frå-

gor resp. tillämpningar vet tillräckligt mycket om den

andra partens arbetsområde att de kan förstå var-

andra och kommunicera med varandra.

3.5.7 Översiktsplanering för hållbar utveck-ling – exempel från 5 kommunerNyckelfrågor

Studien är ett komplement till de fallstudier som be-

drivits inom SAMS för att ge ytterligare konkreta

exempel på hur kommuner arbetar för att uppnå en

hållbar utveckling med stöd av översiktsplanering.

Kommunerna som valts är Karlstad, Kungälv, Sala,

Vallentuna och Umeå. De har alla arbetat med lo-

kala miljömål och i studien har man särskilt intresse-

rat sig för de processer som bedrivits i kommunerna

för att formulera och förankra målen, hur målen an-

passats utifrån regionala mål och nationella miljö-

kvalitetsmål samt hur konsekvensanalyser har an-

vänts som stöd i planeringsarbetet. Mellan-

kommunala och regionala frågor, som kommunerna

identifierat i planerna, har också lyfts fram.

Arbetsgång och processer

I studien har först ett större antal översiktsplaner

från senare datum studerats. Utifrån dessa har fem

kommuner som arbetat med lokala miljömål valts.

Ambitionen har varit att presentera kommuner med

olika storlek, geografisk spridning och skilda förut-

sättningar i övrigt. Planerna som presenteras befin-

ner sig i olika skeden av översiktsplaneprocessen.

Beskrivningarna av planeringsarbetena har stämts

av med de berörda kommunerna.

Resultat och slutsatser

Kommunexemplen presenteras i rapporten Över-

siktsplanering för hållbar utveckling –exempel

från 5 kommuner och ger ett värdefullt komple-

ment till SAMS fallstudier på så sätt att andra vin-

klingar och processer exemplifieras. De studerade

kommunernas arbete har också tydligare kommit till

uttryck i översiktsplaner i olika skeden än vad SAMS

fallstudier har hunnit göra.

3.6 Försök att illustrera SAMS alladelstudier och sambanden dem emel-lanSAMS-projektet har omfattat många delstudier. Till

de som beskrivits i kap. 3.4 och 3.5 kan läggas flera

specialstudier och expertuppdrag som utförts som

ett led i metodutvecklingsarbetet. Figuren sist i rap-

porten försöker ge en illustration av alla delstudier.

Expertrapporter och uppsatser (urval)

Uppsatser av Lars Emmelin, Anders Hedlund och

Erik Plathe om strategisk miljöbedömning har sam-

lats i SAMS-skriften Idédiskussion kring SMB i

planering.

Lena Falkheden och Björn Malbert vid Tema Byggd

miljö och hållbar utveckling, Chalmers Tekniska

59

Högskola, har genomfört en kunskaps- och littera-

turöversikt på temat Fysiska strukturer för håll-

bar utveckling i medelstora och små städer och

tätorter. Den bildar underlag för temastudien Miljö-

inriktad fysisk planering.

FFNS Arkitekter har genom Ulf Ranhagen och Sara

Trobeck inventerat 24 svenska och internationella

indikatoransatser, och planeringsrelevanta indikatorer

urskiljs i rapporten Indikatorer i fysisk planering.

En kunskapsöversikt. Huvuddelen av indikatore-

rna har sin tillämpning på regional och kommunal

nivå. Rapporten kompletterar en inventering som

ingår i förstudierna till SAMS, Erfarenheter av

miljöindikatorer i samhällsplanering – en litte-

raturöversikt av Mats Dryselius och Eva-Lotta

Johansson.

INREGIA har på uppdrag av Naturvårdsverket och

Regionplane- och trafikkontoret författat rapporten

GIS-verktygets roll i regionplaneprocessen – med

tonvikt på SPREAD-modellen och SMB-arbetet.

Den anknyter till fallstudierapporten Planera med

miljömål!

Fallstudie Stockholmsregionen, miljöbedömning av

Regionplan 2000 och till temarapporten GIS och

miljömål i fysisk planering. I denna rapport ges

en bild av hur en region kan använda sig av GIS-

verktyget i sin regionplanering.

Peggy Lerman, Lagtolken PL AB, har i uppsatsen

Fysisk planering arena för samspel behandlat

miljömål, miljökvalitetsnormer, indikatorer och

konsekvensanalyser som stödjande redskap i den

fysiska planeringen för att ge underlag till fortsatta

diskussioner mellan planerare och experter på olika

slags miljöfrågor.

Lillemor Lewan, Miljövetenskapligt Centrum, Lunds

Universitet, utvecklar i studien Ekologiska fotavtryck

och Biokapacitet de grundtankar och beräk-

ningsmetoder som kan göra ekologiska fotavtryck

till ett slags indikator på en regions roll i den globala

resurshushållningen ur såväl konsumtions- som

receptionssynvinkel.

Stockholms stads miljöförvaltning har utarbetat en

s.k. Hjälpreda kopplat till ett kommunalt beslut om

att miljökonsekvenser ska beskrivas i alla fysiska

planer. Den är tänkt att vara dels ett hjälpmedel i

miljöförvaltningens eget arbete, dels information till

andra aktörer. Den finns tillgänglig via www.

miljoporten.stockholm.se under rubrik Beslutsfattare/

Styrdokument Praxis.

Alexander Ståhles uppsats Sociotop som redskap

i grönområdesplanering introducerar begreppet

sociotop som motsvarighet till biotop när det gäller

mänsklig användning och upplevelse av natur- och

kulturlandskapet.Den utgår från samma tillämpnings-

exempel, Stockholmsdelen av Nationalstadsparken,

som Planera med miljömål! Fallstudie Stockholm,

biologisk mångfald i fysisk planering.

SAMS har också givit metodstöd och tryckbidrag

till två examensarbeten. Barbara Eggimann genom-

för i Fysisk planering med strategisk miljö-

bedömning (SMB) för hållbarhet en teoretisk dis-

kussion och förslag till SMB-process med områdes-

program i Stockholms stad som modell. Richard

Sånnek presenterar i Ekologiska fotavtryck en

förenklad metodansats som utgår från Rees och

Wackernagels internationellt kända idéer. Den har

prövats i Trollhättan för tillämpning i samhällsplane-

ringen framför allt som pedagogiskt hjälpmedel.

Tryckningsbidrag har också givits till en 4 p-kurs vid

Luleå Tekniska Universitet som ingick i Storumans

fallstudie, respektive till en 10 p-kurs i landskaps-

planering vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp

vilken ingick i Burlövs fallstudie.

60

Fotnot

1 Naturvårdsverket, 1996: Bärkraftig utveckling i sam-hällsplanering.

2 Boverket och Naturvårdsverket, 1997: För en bärkraf-tig utveckling – miljömål och indikatorer i fysisk pla-nering. Förstudie.

3 Sadler & Verheem, 1996: Status, challenges and futuredirections.

4 Detaljplan kan förenklat sägas vara en juridiskt bin-dande plan som reglerar markanvändning och bebyg-gelsemiljöns utformning för områden med ny samman-hållen bebyggelse, ny enstaka byggnad vars använd-ning får betydande inverkan på omgivningen ellerförläggs till ett område med stor efterfrågan på markför bebyggelse, eller vid förändring och bevarandeav bebyggelse (PBL 5kap 1 §). I svensk planlagstift-ning i dag finns bestämmelsen att miljökonsekvens-beskrivning ska upprättas för en detaljplan om denmedför ”betydande påverkan på miljön, hälsan ellerhushållningen med mark, vatten och andra resurser”(PBL 5 kap 18 §). Hur MKB ska utformas och vad denska innehålla är inte idag reglerat i svensk lag.

61

4.1 Resultat och slutsatser i samman-dragDe nationella miljökvalitetsmålen ger en ut-

gångspunkt för formuleringen av lokala miljö-

mål och indikatorer.

Fall- och temastudierna och exempelsamlingen upp-

visar en rik provkarta på hur miljömål kan formule-

ras och behandlas i översiktlig planering. Även om

inte alla kommuner utgått från de nationella miljö-

målen i sitt arbete så har dessa varit till hjälp när

kommunen utarbetat lokala miljömål.

Några fallstudier illustrerar hur man kan arbeta brett

med många miljömål och formulera indikatorer uti-

från dessa. Andra fallstudier exemplifierar hur ett

nationellt miljömål kan fungera som en bas för ett

fördjupat utvecklingsarbete där mål och indikatorer

preciseras.

Flertalet miljöfrågor behöver lyftas upp på den re-

gionala nivån för att kunna belysas allsidigt. Det

gäller inte minst de frågor som rör samspelet stad –

land. Den rådande bristen på planeringsunderlag på

den regionala nivån respektive för ekosystem som

har en annan utbredning än kommunens administra-

tiva område försämrar förutsättningarna för en god

behandling i översiktsplanen.

Vid sidan av miljömål måste även sociala och

ekonomiska mål beaktas i planeringen.

Fokusering på miljömål kan hämma integrationen av

sociala och ekonomiska mål. När miljömålen be-

handlas integrerat med ekonomiska och sociala mål

ökar möjligheterna att belysa konflikter och sam-

verkan mellan dessa. Svårigheten att tydligt identi-

fiera målkonflikter ligger ofta i att de olika målen

formuleras utifrån olika referensramar och med olika

mått.

Arbetet i SAMS-projektet har haft fokus på miljö-

frågor, men i de bredare av fallstudierna, som över-

siktligt berör många miljöaspekter, förs också reso-

nemang om kopplingar till sociala och ekonomiska

mål och aspekter.

Några relevanta mål i skärningsfältet mellan sociala,

ekonomiska och ekologiska mål har kunnat identi-

fieras i kommuner som tas upp i Översiktsplanering

för hållbar utveckling nämligen Kungälv, Sala och

Vallentuna.

Det finns en stor potential att i tidiga skeden av

översiktsplaneprocessen utveckla dialoger om

miljömål i planeringen.

Dessa bidrar till att ta fram lokala målformuleringar

och indikatorer i ett växelspel med planerings-

underlag, framtidsbilder och konsekvensbedöm-

ningar.

Rundabordssamtal kring miljömål, framtidsbilder och

konsekvensbedömningar kan ge nya impulser i ar-

betet med att utveckla formerna för översiktsplane-

ring och miljöprogram, t.ex. i ett samarbete mellan

politiker, planerare, miljövårdare och andra expert-

grupper.

4. Sammanfattande om resultat och slutsatser samtreflexioner kring miljövinster

62

Resultatet av de tidiga dialogerna behöver föras in i

det fortsatta översiktsplanearbetet i kommunerna.

Men det är svårt att skapa tillräcklig kontinuitet i de

processer som sätts igång och att få medborgarna

engagerade i dessa. Många människor har inte tid

att medverka kontinuerligt i olika planeringsprocesser.

Det är viktigt att lägga ner arbete på att göra pro-

cesserna så intresseväckande att medborgarna kän-

ner tillräckligt engagemang för att vara med under

hela processen.

Klyftor mellan olika aktörer finns men integra-

tion av olika processer och professionella kultu-

rer kan bidra till att överbrygga dem.

Olika grupper har olika språk och referensramar: i

första hand planerare och miljövårdare men även

företrädare för de sociala förvaltningarna, teoreti-

ker och praktiker, politiker, experter och medbor-

gare. Strävan till konsensus kan ibland innebära att

man använder sig av en retorik som snarare döljer

än överbryggar skilda synsätt.

I SAMS har planerare och miljövårdare respektive

forskare och praktiker samarbetat under alla faser

av utvecklingsarbetet med utgångspunkt i en gemen-

sam referensram. Därigenom har sådana klyftor

kunnat övervinnas och nya tillämpningar vuxit fram.

Kommuner med helt olika förutsättningar ifråga om

storlek, läge och resurser har också kunnat utbyta

erfarenheter och kunskaper. Det har fungerat som

en stimulerande jämförelse, i översiktlig planering

med miljöförtecken.

Potentialen för att tillgodose miljömål kan tas till-

vara på ett bättre sätt i översiktlig planering, bl.a.

genom att analysera olika fysiska strukturer.

Sambanden mellan fysisktrumslig struktur och miljö-

mål är komplexa och mångtydiga. Empiriska under-

sökningar från olika ortstyper visar dock att bebyg-

gelsens täthet har störst betydelse för transport-

arbetets omfattning och energianvändningen.

Simuleringar av framtida strukturer tyder på att fler-

kärning struktur har miljöfördelar i förhållande till

enkärnig respektive spridd struktur åtminstone i stor-

städerna. I ett regionalt perspektiv ger s.k. decen-

traliserad koncentration förutsättningar för lägre

energianvändning än ett mönster där en enda större

stad dominerar. Det finns också studier som tyder

på att strukturer där bostäder, arbetsplatser och

servicefunktioner integreras och ges god kollektiv-

trafik är gynnsamma ur energisynpunkt.

Samtidigt kan konstateras att en alltför långt driven

integration kan medföra hälsorisker genom för stor

exponering för buller och luftföroreningar.

Återbruk av mark och lokaler som tidigare använts

för t.ex. industriändamål för nya funktioner – bo-

ende, kultur och fritid – är ett medel för att reducera

transportarbete men också för att driva fram åtgär-

der för att minska markföroreningar. Det har fått

allt större betydelse i planeringen för att minska den

fragmentering av grönstrukturen som byggande på

jungfrulig mark kan innebära.

De använda metoderna har en potential att lyfta

planeringen och bidra till att integrera miljö-

frågor.

Det finns inte någon metod som är användbar i alla

planeringssituationer. Istället gäller det att välja verk-

tyg och metodik efter de lokala planerings- och miljö-

förutsättningarna. Det finns metoder och verktyg som

har utvecklats på ett mer teoretiskt plan och därför

inte tidigare använts i praktisk planering. Verktygens

uppgift och möjligheter beskrivs i SAMS verktygs-

låda i Planera med miljömål! En idékatalog.

Ett cykliskt och dynamiskt arbetssätt där man arbe-

tar i ett växelspel mellan mål, planeringunderlag,

framtidsbilder och konsekvensbedömningar gör det

möjligt att tidigt identifiera långsiktigt viktiga miljö-

frågor eftersom framtidsbilder används redan i ett

första planeringsvarv.

63

Visioner, scenarier och framtidsbilder är en in-

spirationskälla för planerings- och miljöarbete.

Sådant arbete breddar den lokala diskussionen och

sätter in den i ett långt tidsperspektiv. De två

framtidsbilderna Vägvinnaren och Stigfinnaren i

”Sverige år 2021 ”liksom ”Sverige 2009 – förslag

till vision” kan inspirera till att skapa lokala framtids-

bilder och visioner. Genom att belysa olika utveck-

lingsriktningar för regionen och kommunen kan vä-

sentliga nyckelfrågor och miljöfrågor fokuseras.

Samtidigt som det är krävande att arbeta med lång-

siktiga scenarier och framtidsbilder så finns det ett

stort pedagogiskt värde i att visa på alternativa fram-

tida utvecklingsmöjligheter.

Metodiken för strategisk miljöbedömning bör

särskiljas från projektinriktad miljökonsekvens-

bedömning.

SMB kan bidra till att identifiera strategiska vägval

och målkonflikter samt underlätta jämförelser mel-

lan alternativ med utgångspunkt från prioriterade

miljömål och indikatorer.

SMB har visat sig kunna fånga in miljökonsekvenser

i ett långt tidsperspektiv med stor bredd, men kan

inte gå så djupt i varje fråga. Tillämpningen av me-

todiken i fallstudierna ger en grund att stå på bl.a.

när det gäller att välja ansats för att integrera miljö-

bedömningen med integritet i planeringsprocessen.

Metodiken bidrar också med idéer om hur SMB-

processen i sig ska formas och hur olika aktörer ska

involveras.

Geografiska informationssystem ger nya möjlig-

heter att integrera miljömål i samhällsplane-

ringen men kompetens och datafångst måste

förbättras.

Geografiska informationssystem har en potential för

interaktiv planering. De kan bli ett kraftfullare verk-

tyg för att förstärka den översiktliga planeringen inte

minst när det gäller miljöfrågor. Konsekvenser av

olika planeringsalternativ ifråga om tillgänglighet,

fragmentering, barriäreffekter med flera indikatorer

kan tydliggöras på ett sätt som inte är möjligt på

manuell väg. Med pedagogiska kartillustrationer kan

komplexa samband illustreras.

Ett stort antal indikatorer kan hanteras med relativt

små insatser och uppdateringar kostnadseffektivi-

seras. Samtidigt kan man konstatera att tillgången

på indata (inklusive attributdata) för fysisk plane-

ring och miljöarbete ofta är bristfällig, och det kom-

mer att krävas stora satsningar, inte minst ekono-

miskt, för att skapa informationsstrukturer som kan

fungera i ett samspel mellan planeringssidan och

miljösidan. Med nuvarande teknik blir också indika-

torberäkningarna ofta ganska komplexa i GIS. Även

pedagogiken när det gäller att presentera bilder, text,

tal behöver utvecklas för att GIS ska kunna stödja

dialogen med medborgarna i planeringen.

Möjligheter och begränsningar med att använda

indikatorer i planeringen har klargjorts.

Det råder osäkerhet kring nyttan av att ta fram och

använda kvantitativt mätbara indikatorer i planering.

Däremot verkar det råda större enighet om att det

är värdefullt att använda indikatorer för uppföljning

och övervakning av miljön.

Denna tveksamhet kan bero på att översiktlig pla-

nering är inriktad på att skapa dialoger i processer

där ett brett spektrum av frågor diskuteras i ett fram-

tidsperspektiv för att mynna i ett politiskt beslut.

Dessa processer är i huvudsak inriktade på kvalita-

tiv information och man är sällan betjänt av att kvan-

tifiera annat än ett begränsat urval av faktorer. En

checklista med både kvantitativa och kvalitativa

indikatorer kan användas som ett stöd i översiktlig

planering.

Planindikatorer kan:

• stimulera dialogen kring miljömål och fysiska

64

strukturer i planeringen.

• fungera som väckarklocka genom att signalera

om miljöproblem som kan påverkas av fysisk pla-

nering. Ett exempel är indikatorer som formule-

ras med hjälp av ekologiska fotavtryck.

• skärpa jämförelsen mellan alternativ med hjälp

av SMB.

• underlätta uppföljningen av miljömåls genomslag

i planering.

Fel använda planindikatorer kan dock innebära att:

• reell komplexitet ersätts av skenbar förenkling

• kvantifierbara mått ersätter mer relevanta, kva-

litativa faktorer

• förhastade slutsatser dras om orsaker och ef-

fekter respektive konsekvenser

• indikatorer blir normer istället för verktyg.

Det är stimulerande att arbeta med miljömål och

indikatorer i planeringen!

Genom att arbeta systematiskt med miljömål och

indikatorer med hjälp av en bred uppsättning av verk-

tyg, metoder och processer kan planeringens for-

mer förnyas. Fallstudierna visar på ett stort engage-

mang och en imponerande kreativitet från många

aktörer för att utveckla den fysiska planer- ingen

och göra den mer slagkraftig i arbetet för en hållbar

utveckling.

Internationellt intresse

Intresset för att utveckla fysisk planering som ett

instrument i miljöarbetet ökar även i ett internatio-

nellt perspektiv. Som exempel kan nämnas Habitat

+5, EU:s arbete med Sustainable Cities, LIFE III,

m. fl.

Det är relevant att arbeta med miljömål och

indikatorer i planeringen i de flesta länder oavsett

planeringssystem. Erfarenheter från studierna i Syd-

afrika samt diskussionerna vid den internationella

konferensen som hölls i SAMS visar att frågeställ-

ningarna om miljömål och indikatorer i planeringen

går att utveckla och väcker intresse i många länder.

Det visade sig också i fallstudierna i Kimberley och

Port Elizabeth att arbetssättet lätt kan anpassas till

andra planeringsmiljöer än den svenska. I främst

Kimberley kom arbetet med miljömål och indikatorer

långt. Man försökte där också arbeta enligt samma

arbetsgång med sociala mål. I Sydafrika har också

National Department of Environmental Affairs just

startat ett program ”for the integration of environ-

mental sustainability objectives into local government

planning” med samma utgångspunkter som SAMS.

Behov av fortsatt FoU och praktisk tillämpning

Det finns ett stort behov av vidareutveckling inom

flertalet av de områden som berörs i SAMS-projek-

tet. Man har lättare att se kunskapsluckor när man

börjat tränga in i ett område än när man är ”lyckligt

okunnig”. Det finns behov av fortsatt FoU och prak-

tisk tillämpning som följer upp resultatet av SAMS-

projektet i samarbete med de aktörer som deltagit.

Sådana studier görs lämpligen när nuvarande arbete

hunnit integreras ännu mer i stundande och nyligen

påbörjade översiktsplaneprocesser. Nedanstående

idéer till fortsatt FoU och praktisk tillämpning måste

också engagera andra aktörer med syfte att sprida

och vidareutveckla resultatet från SAMS i en vi-

dare krets.

Samspel mellan nationella, regionala och lokala

miljömål

I projektet har vi koncentrerat oss på hur nationella

miljömål kan anpassas lokalt. Det finns också be-

hov av att analysera samspelet mellan mål på olika

planeringsnivåer och att utveckla praktiska arbets-

former för att arbeta med miljömål i planeringen i

växelspel mellan olika planeringsnivåer. Det är sär-

skilt viktigt att finna former för att formulera regio-

nala mål utifrån både nationella och lokala mål, t.ex.

i ett utvecklingsprojekt som drivs av de regionala

aktörer som varit involverade i SAMS.

65

Planerings- och miljödialoger och samarbete

mellan olika typer av aktörer

Det finns ett behov av att följa upp och utvärdera

den typ av planerings- och miljödialoger som genom-

förts i projektet för att få en djupare bild av aktörer-

nas syn på processerna, liksom av svårigheter och

utvecklingsmöjligheter. För- och nackdelar med olika

sätt att lägga upp planerings- och miljödialoger be-

höver belysas.

Det finns även behov av att mer systematiskt kart-

lägga i vilken mån projektet bidragit till att utveckla

samarbetet mellan olika aktörer och därvid klargöra

skiljande och gemensamma synsätt, språkbarriärer

etc. Detta kan göras i form av strukturerade inter-

vjuer med deltagare i fall- och temastudier.

Den fysiska planeringens roll i förhållande till

andra faktorer.

SAMS-projektet är inriktat på den fysiskt-rumsliga

strukturen och dess möjligheter att bidra till att uppnå

miljömål. I fallstudierna ligger tyngdpunkten på hur

miljömål kan tillgodoses med hjälp av en viss del-

struktur i samspel med andra delstrukturer. Det finns

också behov av studier där man i ett helhetsper-

spektiv belyser samspelet mellan delstrukturer. Det

kan t.ex. röra den komplexa frågan hur samspelet

bostäder, servicefunktioner och arbetsplatser påver-

kar infra-, bebyggelse- och grönstruktur. Vilka kon-

flikter och synergier kan identifieras mellan olika

typer av strukturer?

Som påpekas i några av fallstudierna har dock an-

dra faktorer – politiska, ekonomiska, sociala och

teknologiska – en avgörande betydelse för att nå

målen. Det behövs uppföljande studier som visar

vilken betydelse den fysiska strukturen – och den

fysiska planeringen – har i förhållande till andra fak-

torer:

• Hur kan effekterna av en robust fysisk struktur

förstärkas genom att kombineras med andra fak-

torer?

• På vilket sätt försvåras möjligheterna att tillgo-

dose miljömål om dessa kombinationer inte tas

tillvara?

Metodansatser, uppslag och tillämpningar av

verktyg behöver vidareutvecklas i praktisk til-

lämpning

Huvuddelen av de metodansatser, tillämpningar av

verktyg och andra idéer som utvecklats i fallstudie-

rna behöver vidareutvecklas och integreras i de fort-

satta översiktsplaneprocesserna i kommunerna. Det

finns ett stort behov av att utveckla mer avance-

rade, datorbaserade metoder som kopplar ihop GIS

med andra modeller för markanvändning, trafik och

miljö. Samtidigt behöver dessa typer av metoder

göras mer transparenta för att de inte ska bli enbart

expertredskap.

Det är också angeläget att utveckla kvalitativt inrik-

tade metoder av typen framtidsbilder, Swot, men-

tala kartor, fokusdiagram och motsvarande för att

de ska kunna bidra till att utveckla planerings- och

miljödialoger.

Det finns ett behov av en utvärdering och en dju-

pare analys av för- och nackdelar med en del av de

metoder och verktyg som tillämpats i SAMS-pro-

jektet.

Utveckling av strategiska konsekvensanalyser

Metoder behöver utvecklas för att relatera bedöm-

ningen av miljökonsekvenser av planalternativ till

sociala och ekonomiska konsekvenser i översiktlig

planering. Det behövs begrepp och verktyg som

underlättar beskrivning av konflikter respektive

synergier och samverkan mellan å ena sidan olika

typer av miljömål och å andra sidan miljömål res-

pektive sociala och ekonomiska mål. Metoder för

att bättre integrera strategiska konsekvensanalyser

i planeringsarbetet behövs också.

66

Behov av utvecklingsarbete av GIS-indikatorer

Den kvantifiering som användningen av indikatorer

normalt förutsätter bygger ofta på användningen av

avancerade datorverktyg och GIS för att simulera

planalternativ och för att värdera dessa. Så länge

metoderna är svåra att använda för planerare och

miljövårdare kommer det att vara svårt att integrera

användningen av indikatorer i planeringen. Däremot

kommer användningen och nyttan av indikatorer att

framstå som allt större i takt med att tekniken ut-

vecklas och blir mer användarvänlig respektive att

det blir lättare att få tillgång till data till ett rimligt

pris. Tekniken kan då användas för att underlätta

jämförelser mellan olika alternativ liksom att över-

lagra ekonomiska, sociala och miljömässiga aspek-

ter i GIS-modeller.

Utveckling av indikatorsystem för jämförelser

mellan kommuner och regioner

I SAMS har metodutvecklingen främst gällt hur den

enskilda kommunen eller regionen kan arbeta med

miljömål och indikatorer i planeringen. Det är också

angeläget att utveckla indikatorsystem som möjlig-

gör jämförelser mellan kommuner och regioner när

det gäller miljömålens genomslag i översiktliga pla-

ner, bl.a. för att bedöma miljökonsekvenserna av

glesa och koncentrerade strukturer i olika delar av

landet.

4.2 Verktyg och metoder i fall- och tema-studierÖversikt över olika verktyg

Figur 2 visar en översikt över de metoder och verk-

tyg som vidareutvecklats och tillämpats i SAMS.

Distinktionen mellan metoder och verktyg är inte

entydig. Metoder är mer omfattande och består ofta

av flera steg och moment. Ett verktyg är mer be-

gränsat och operativt. För att underlätta beskriv-

ningen av det system av metoder och verktyg som

vi presenterar väljer vi att i fortsättningen använda

begreppet verktyg. Verktygslådan får representera

hela systemet av metoder och verktyg.

Den ovan beskrivna arbetsgången återfinns i figur-

ens mitt. Arbetsgången omges av ett antal verktyg

som kan användas i ett eller flera av dess steg. De

generella beskrivningarna av de nationella miljö-

kvalitetsmålen kan också ses som ett verktyg. Ef-

tersom dessa mål är av grundläggande betydelse i

SAMS och är en bas för alla fallstudier har vi istäl-

let valt att behandla dem separat i tidigare kapitel.

Här behandlar vi sådana verktyg som kan användas

för att underlätta integreringen av miljömål i sam-

hällsplaneringen. Verktygen har olika funktion och

kommer in i olika steg i arbetsgången. De tas här

upp i den ordning som de beskrivs i Planera med

miljömål! En idékatalog.

Swot-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities,

Threats)är ett verktyg för att ringa in styrkor och

svagheter när det gäller förutsättningar i en kom-

mun, hot och möjligheter inför framtiden, samt uti-

från dessa analyser lyfta fram nyckelfrågor. Swot

har använts i Storuman.

Med hjälp av Fokusdiagrammet, ett verktyg som

utvecklats inom SAMS-projektet, kan ett problems

relativa storlek eller betydelse relateras till möjlig-

heterna att påverka det. Syftet är att ringa in nyckel-

frågor som är angelägna och prioriterade och kom-

pletterar därmed Swot-analysen.

Mentala kartor har inspirerats av den metod för

stadsanalys som lanserats av Kevin Lynch. Den har

använts som ett led i de rundabordssamtal om miljö-

frågor som förts i Burlövs fallstudie. Den bygger på

samtal med grupper av kommuninvånare där syn-

punkter och önskemål ritas in på kartor. Enkät-

undersökningar med kartor kompletterar. Resulta-

tet kan presenteras i form av frihandsskisser eller

GIS-kartor.

67

Ekologiska fotavtryck är ”den produktiva landa-

real som behövs för en befolknings försörjning med

råvaror och omhändertagande av restresurser ”.

Särskilda beräkningar av det framtida fotavtrycket

utifrån antaganden om livsmedels- och energiför-

sörjning i framtiden finns i Trollhättans fallstudie.

Vidare har jämförelser av det ekologiska fotavtrycket

vad gäller energi- och markanvändning samt infra-

struktur gjorts mellan Burlöv och Storuman. Ekolo-

giska fotavtryck är framför allt ett pedagogiskt red-

skap för att illustrera hållbarhet och kan även an-

vändas för uppföljning av planering och åtgärder.

Även scenarioteknik inklusive arbete med back-

casting och framtidsbilder har en betydelsefull roll

i fallstudierna. Boverkets Sverige 2009 är en av

utgångspunkterna. Men Naturvårdsverkets framtids-

bilder Vägvinnaren och Stigfinnaren i studien

Sverige 2021 har fått störst användning i fallstudie-

rna i Burlöv och Storuman. I Stockholmsregionen

har två alternativ för regionens utveckling 2030 stu-

derats: K och P som representerar ett mer respek-

tive mindre koncentrerat sätt att skapa en flerkärnig

regionstruktur.

Störst tyngd läggs vid SMB (Strategiska miljöbe-

dömningar)och GIS (Geografiska informationssys-

tem). Olika SMB-ansatser utvecklades i fallstudie-

rna i Helsingborg, Stockholm Biologisk mångfald,

Stockholm SMB, Stockholmsregionen och Storuman.

MCA (multikriterieanalys) används för att värdera

ett planalternativs totala kvalitet för en viss faktor

eller indikator med antagande om olika aspekters

vikt och kvalitet. Verktygen kan användas som en

del av SMB eller separat och tillämpades i Helsing-

borgs fallstudie. GIS-tillämpningar har tagits fram i

Burlöv, Helsingborg, Stockholm (i studien om Biolo-

gisk mångfald), Stockholmsregionen och Falun-Bor-

länge. Temarapporterna SMB och översiktlig fy-

sisk planering och GIS och miljömål i fysisk pla-

nering sammanfattar erfarenheter och drar slutsat-

ser från fallstudierna.

Idag utvecklas avancerade verktyg för dynamisk

simulering och modellering av t.ex. samspelet mel-

lan trafik- och bebyggelsestrukturer. Konsekvenser

ifråga om trafikflöden och utsläpp kan beräknas med

avancerade datormodeller. Denna typ av verktyg,

t.ex. IMREL, ligger till grund för analyserna av al-

ternativen i regionplanen för Stockholmsregionen.

Däremot har denna typ av verktyg inte använts i de

andra fallstudierna. I En idékatalog del 3 ges en

överblick över olika datorverktyg och deras använd-

barhet för att belysa miljökonsekvenser.

Olika varianter av planerings- och miljödialoger finns

för att utveckla indikatorer i rundabordssamtal.

Metoden har prövats och vidareutvecklats särskilt i

Burlöv (”Picabue ”). Rundabordssamtal har också

bedrivits för att formulera mål, delmål och indikatorer

utifrån en egenutvecklad modell i Trollhättans fall-

studie. I Storumans fallstudie har den i SAMS skis-

serade arbetsgången varit basen för rundabords-

samtalen. I exempelsamlingen visas olika metoder

för att initiera och bedriva dialoger i översiktsplane-

ringen i Sala, Karlstad, Kungälv och Vallentuna.

Verktygen har använts för att utveckla och testa olika

typer av indikatorer för stegen i arbetsgången. En

indikator påvisar att något föreligger eller för håller

sig på ett visst sätt. En indikator är ett instrument

som används alltmer för att visa om miljöförändringar

leder i riktning mot uppställda mål. Denna typ av

indikatorer betecknas här fältindikatorer eftersom

de förutsätter möjligheten att mäta av förhållanden i

omgivningen. Det mest etablerade indikatorsystemet

för miljöuppföljning är DPSIR-kedjan (Driving forces,

Pressure, State, Impact, Response).Vi har försökt

utveckla och testa planindikatorer för att dels visa

miljömålens genomslag i planer, dels möjliggöra

konsekvensbedömningar av alternativ.

68

Verktygslådans användning

Verktygslådan är tänkt att kunna användas på ett

flexibelt och situationsanpassat sätt i den översikt-

liga planeringen. I vissa planeringssituationer kan det

vara lämpligast att använda alla verktygen översikt-

ligt. I andra fall kan det vara nödvändigt att koncen-

trera sig på ett eller flera verktyg. Mer om använd-

ningen av verktygslådan och tänkbara kopplingar

mellan dess olika delar beskrivs i Planera med

miljömål! En idékatalog.

I figur 2 exemplifieras i vilka steg i arbetsgången

som olika verktyg är effektivast. Det finns inget

universalverktyg. Istället kompletterar metoderna

och verktygen varandra. Swot och ekologiska fot-

avtryck är effektiva när det gäller att analysera för-

utsättningar och identifiera nyckelfrågor. Scenario-

tekniken används både för att se omvärldsscenarier

i ett globalt perspektiv och utifrån dessa utkristalli-

sera alternativ och framtidsbilder. SMB har sin tyngd-

punkt på analyser av konsekvenser, men förutsätter

att förutsättningar och mål klargörs, t.ex. med hjälp

av Swot-analys. MCA är ett specialverktyg som

används för kvantitativa bedömningar av t.ex. alter-

nativa trafikstrukturer eller samspelet trafik- och

bebyggelsestruktur. Verktyget kan också användas

för att göra en diagnos av nuläget för att få en

riktningsanalys i förhållande till föreslagna alterna-

tiv.

GIS är ett verktyg som blir alltmer kraftfullt för att

dokumentera förutsättningar, åskådliggöra och ana-

lysera alternativ. Mentala kartor kan vara ett kom-

plement för att ringa in kvaliteter och problem inom

ett planområde. Det förutsätter möjligheten att kom-

municera med grupper av medborgare i någon form

av planeringsdialog. DPSIR-indikatorer används

främst för diagnos och uppföljning av miljösitua-

tionen. Planindikatorerna kompletterar denna typ av

indikatorer eftersom de har sin tyngdpunkt i arbetet

med att utveckla och värdera planalternativ.

4.3 Sammanfattande bedömning avmiljövinsterÖversiktlig, fysisk samhällsplanering är per defini-

tion en mycket långsiktigt inriktad verksamhet, som

ger avläsbara effekter på samhällsbyggandet kan-

ske först inom ett eller flera decennier. Å andra si-

dan kan en konsekvent planeringsfilosofi ha en dra-

matisk och delvis icke-reversibel påverkan på sam-

hällets struktur. Ett exempel på detta är funktiona-

lismen som efter sitt genombrott kring 1930 och kon-

sekventa tillämpning i åtminstone 50 år har lett till

en storskalig rumslig separering av olika samhälls-

funktioner i stora, ofta ensartade arbets-, bostads-,

handels- och fritidsområden. Andra drivkrafter som

en stark industrialisering och välfärdsökning har na-

turligtvis också påverkat denna utveckling.

På motsvarande sätt kan de synsätt, verktyg och

metoder som utvecklats och tillämpats i SAMS-

fallstudierna få en betydande påverkan på både rums-

lig struktur och miljöförhållanden i de berörda kom-

munerna. Förutsättningen är att de förslag till miljö-

förbättringar som läggs fram i projektet fortsätter

att integreras i kommunernas planeringsprocesser

och sedan följs upp i efterföljande detaljplaner och

projektering, genomförande och förvaltning. Som

några exempel på möjliga miljövinster kan nämnas:

• en förbättrad livsmiljö genom minskade barriär-

effekter och störningar från stora trafik- och

järnvägsstråk samt förbättrad tillgänglighet till

grön- och fritidsområden (Burlöv),

• en minskning av luftföroreningar och klimat-

påverkan genom förbättrad tillgänglighet och kva-

litetsnivå i kollektivtrafiknätet och GC-nätet (Hel-

singborg),

• en förbättring av bebyggelsemiljön och krets-

loppet/samspelet mellan stad och land (Trollhät-

tan),

• en bibehållen och ökad biologisk mångfald i park-

och rekreationsmiljöer, jord- och skogsbruk (Fa-

lun-Borlänge och Stockholm),

69

• värn av en storslagen fjällmiljö samtidigt som pro-

jekt viktiga för överlevnad kan genomföras t.ex.

i form av att turism, lokala näringsfång baserade

på glesbygdens tillgångar, miljöåtervinning, utbild-

ning och IT (Storuman).

SAMS – ett projekt med miljöprofil!

Inom Sams har en miljöpolicy tillämpats som inne-

bär att alla resor, där så har varit möjligt, har skett

med tåg. Sammanträden mellan de båda verken har

i största möjliga omfattning skett via telebildsystem.

I andra hand har telefonkonferenser hållits, vilket

innebär att antalet resor mellan verken och fallstudie-

rna har kunnat hållas väldigt lågt.

Telebildkonferens ger miljövinst och tidsvinst

SAMS-projektets resepolicy har dels verkat för att

minska det totala resandet och dels för att styra re-

sandet från flyg till tåg. Projektet har även använt

telebildkonferenser i stor utsträckning istället för att

resa och träffas fysiskt. Det hölls cirka 100 telebild-

konferenser under de tre åren som projektet pågick.

Enligt projektets statistik innebär detta cirka 231 flyg-

resor tur och retur mellan Stockholm och Karlskrona

(dvs. 462 enkelresor) och cirka 19 flygresor tur och

retur mellan Stockholm och Umeå (dvs. 38 enkel-

resor). Detta innebär uteblivna utsläpp av cirka 33,9

ton CO2. Den totala miljökostnaden kan uppskattas

till cirka 60 000 kronor.1 I tid har vi sparat ca 1 333

restimmar = 167 arbetsdagar vilket motsvarar 308

000 kronor inklusive sociala avgifter enligt SAMS-

projektets lönestatistik. De resor som förekommit

har till allra största delen skett med tåg, vilket natur-

ligtvis också sparat både pengar och miljö. För un-

derlag till beräkningarna, se bilaga 1.

4.4 Bedömning av resultatens betydelsei ett europeiskt perspektivDet är relevant att arbeta med miljömål och

indikatorer i planeringen i de flesta länder, oavsett

planeringssystem. Erfarenheter från studierna i Syd-

afrika samt diskussionerna vid den internationella

konferensen som hölls inom ramen för SAMS visar

att frågeställningarna om miljömål och indikatorer i

planeringen går att utveckla och väcker intresse i

många länder. Det visade sig också i fallstudierna i

Kimberley och Port Elizabeth att arbetssättet lätt

kan anpassas till andra planeringsmiljöer än den

svenska.

Inom SAMS-projektet har olika verktyg för integre-

ring av miljöfrågor i planeringsprocessen prövats i

reella planeringssituationer. Det är vår övertygelse

att dessa verktyg och processer kan tjäna som in-

spirationskälla för planerare och miljövårdare i de

flesta europeiska länderna.

Med hänvisning till betoningen av Land-use

development and planning, i Key thematic areas

of LIFE 2000-2004 kan det konstateras att SAMS-

projektet behandlar ett viktigt område i miljöarbetet

inom EU, och på grund av detta bör resultaten vara

av vikt i ett EU-perspektiv. Erfarenheterna från

SAMS bör föras vidare till de kommande projekten

inom LIFE.

SAMS – Ett projekt som ligger rätt i tiden!

De senaste åren har intresset i ett internationellt

perspektiv för samhällsplaneringens roll i miljöarbetet

vuxit. I Sverige har samhällsplaneringens roll i miljö-

arbetet bl. a uppmärksammats i Miljömålskommitténs

betänkande SOU 2000:52. Arbetet med Miljökvalitet-

snormer kommer också att innebära att kommuner-

nas översiktliga planering påverkas. Internationellt

tas frågeställningarna som behandlas i SAMS också

upp i sådana sammanhang som Habitat +5 och EU:s

arbete med Sustainable Cities. SAMS-projektets

internationella konferens ”How to integrate environ-

mental aspects inte spatial planning” samlade om-

kring 200 deltagare från 40 olika länder (se vidare

beskrivning av konferensen i avsnitt 5.2).

70

Det ökade intresset för dessa frågor visar sig också

i kriterierna för LIFE 2000-2004, där det första te-

matiska området är ”the integration of considerations

on the environment and on sustainable development

into land-use development and planning, including

urban and coastal areas. Det är vår förhoppning att

SAMS resultat, slutsatser, erfarenheter och exem-

pel kan användas som ett avstamp i kommande

LIFE-projekt. SAMS resultat sammanfattas i Pla-

nera med miljömål! En vägvisare, och i Planera

med miljömål! En idékatalog.

SAMS-projektet har genom sin arbetsform med

nätverk mellan kommuner, länsstyrelser och centrala

myndigheter också lett till framtagande av kunskaps-

underlag, riktlinjer och goda exempel som kan ha

policyskapande betydelse. Det kan leda till att miljö-

frågorna får ett brett genomslag i den översiktliga

planeringen i hela landet och förhoppningsvis också

på andra håll i världen. Den översiktliga planeringen

kan därigenom få en ny roll som spelförare i arbetet

för att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle.

Fotnot1 Miljökostnaden baseras på de värden som staten harsatt för regionala effekter, tätortseffekter värderas ännuhögre (SIKA Rapport 2000:3, ASEK kalkylvärden i sam-manfattning). Idag är kostnaderna följande: Koldioxid(CO

2) 1,50 kr/kg, Kolväten (HC) 30,00 kr/kg, Kväveoxid

(NOx) 60,00 kr/kg, Svaveldioxid (SO2) 20,00 kr/kg. För be-

räkningarna har SJ:s miljökalkyl använts http://www.om.sj.se

71

5. Kunskapsspridning

5.1 Rapporter

Rapporter på svenska1. Bioenergi och kretslopp stad/land - en samsyn.

2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS).

ISBN Boverket 91-7147-625-3, Naturvårdsver-

ket 91-620-5099-0

2. Eggimann, B. 2000. Fysisk planering med stra-

tegisk miljöbedömning (SMB) för hållbarhet. En

teoretisk diskussion och förslag till SMB-process

med Stockholms stad som modell. Boverket och

Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-

7147-583-4, Naturvårdsverket 530-620-5041-9.

3. Exempelsamling temastudie GIS. 2000. Boverket

och Naturvårdsverket (SAMS). Se SAMS

hemsida på Internet: www.environ.se/sams.

4. Falkheden, L och Malbert, B. 2000. Fysiska

strukturer för hållbar utveckling i medelstora och

små städer och tätorter. En kunskaps-

sammanställning. Boverket och Naturvårdsver-

ket (SAMS), Chalmers tekniska högskola,

Arkitektursektionen, Tema Byggd miljö och Håll-

bar utveckling. Se SAMS hemsida på Internet:

www.environ.se/sams

5. För en bärkraftig samhällsutveckling – miljömål

och indikatorer i fysisk planering. 1997. Boverket

och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN 91-7147-

368-8.

6. GIS och miljömål i fysisk planering. 2000.

Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN

Boverket 91-7147-619-9, Naturvårdsverket 91-

620-5093-1

7. Hållbara strukturer. 1999. Regionplane- och trafik-

kontoret. Promemoria 15:99. ISSN 1402-134X,

RTN 9710-0189. Medfinansierad av Boverket

och Naturvårdsverket (SAMS).

8. Idédiskussion kring SMB i planering. 2000.

Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN

Boverket 91-7147-626-1, Naturvårdsverket 91-

620-5100-8.

9. Indikatorer i fysisk planering, En kunskapsöver-

sikt. 1999. Boverket och Naturvårdsverket

(SAMS). ISBN Boverket 91- 7147-493-5, Na-

turvårdsverket 91-620-4930-5.

10. Lerman, P. 2000. Fysisk planering arena för sam-

spel: miljömål, miljökvalitetsnormer, indikatorer

konsekvensanalyser. Se SAMS hemsida på

Internet: www.environ.se/sams

11. Lewan, L. Ekologiska fotavtryck och biokapacitet

– verktyg för planering och uppföljning av håll-

bar utveckling i ett internationellt perspektiv.

Rapport till SAMS-projektet, Boverket och Na-

turvårdsverket (SAMS), Miljövetenskapligt cen-

trum, Lunds universitet, april 2000. ISBN

Boverket 91-7147-647-4, Naturvårdsverket 91-

620-5123-7.

72

12. Miljöinriktad fysisk planering. 2000. Boverket

och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket

91-7147-621-0, Naturvårdsverket 91-620-5095-8.

13. Miljömål och indikatorer i fysisk planering – Port

Elizabeth och Kimberley i Sydafrika, Delrapport

1. 1998. Boverket och Naturvårdsverket

(SAMS). ISBN Boverket 91-7147-484-6, Natur-

vårdsverket 91-620-4922-4. se även www.

environ.se/sams.

14. Nordiskt projekt om SMB för planer och pro-

gram. Bilaga till rapporten SMB och översiktlig

fysisk planering. 2000. Boverket och Naturvårds-

verket (SAMS). Se SAMS hemsida på Internet:

www.environ.se/sams.

15. Planera med miljömål! En idékatalog. 2000.

Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN

Boverket 91-7147-618-0, Naturvårdverket 91-

620-5092-3.

16. Planera med miljömål! En vägvisare. 2000.

Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN

Boverket 91-7147-617-2, Naturvårdsverket 91-

620-5091-5.

17. Planera med miljömål! Fallstudie Burlöv, livsmiljö-

projektet. 2000. Boverket och Naturvårdsverket

(SAMS). ISBN Boverket 91-7147-627-X, Na-

turvårdsverket 91-620-5101-6.

18. Planera med miljömål! Fallstudie Falun/Borlänge,

skogs- och odlingslandskapet. 2000. Boverket och

Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-

7147-632-6, Naturvårdsverket 91-620-5106-7.

19. Planera med miljömål! – Fallstudie Helsingborg,

tillgänglighet till miljöanpassade transportsystem.

2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS).

ISBN: Boverket 91-7147-628-8, Naturvårdsver-

ket 91-620-5102-4.

20. Planera med miljömål! Fallstudie Storuman, sce-

narier för hållbar utveckling. 2000. Boverket och

Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-

7147-633-4, Naturvårdsverket 91-620-5107-5.

21. Planera med miljömål! Fallstudie Stockholm, bio-

logisk mångfald i fysisk planering. 2000. Boverket

och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket

91-7147-630-X, Naturvårdsverket 91-620-5104-

0.

22. Planera med miljömål! Fallstudie Stockholm,

miljöbedömningar i fysisk planering. 2000.

Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN:

Boverket 91-7147-631-8, Naturvårdsverket 91-

620-5105-9.

23. Planera med miljömål! Fallstudie Stockholms-

regionen, miljöbedömning av Regionplan 2000.

2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS).

ISBN Boverket 91-7147-634-2, Naturvårdsver-

ket 91-620-5108-3.

24. Planera med miljömål! Fallstudie Trollhättan, god

bebyggd miljö. 2000. Boverket och Naturvårds-

verket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-629-

6, Naturvårdsverket 91-620-5103-2.

25. Planera med miljömål! Kort sagt. 2000. Boverket

och Naturvårdsverket (SAMS). Boverket nr

7147-644-X, ISBN Naturvårdsverket 91-620-

8007-5

26. Samhällsplanering med miljömål i Sverige, Läges-

redovisning 1. 1998. Boverket och Naturvårds-

verket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-489-

7, Naturvårdsverket 91-620-4927-5.

27. Samhällsplanering med miljömål i Sverige, Läges-

redovisning 2. 1998. Boverket och Naturvårds-

verket (SAMS).ISBN Boverket 91-7147-491-9,

Naturvårdsverket 91-620-4928-3.

73

28. Samhällsplanering med miljömål i Sverige, Läges-

redovisning 3. Boverket och Naturvårdsverket

(SAMS). 1999. ISBN Boverket 91-7147-555-9,

Naturvårdsverket 91-620-4928-3.

29. Samhällsplanering med miljömål i Sverige,

Interrimrapport och Lägesredovisning 4. 2000.

Boverket och Naturvårdsverket. ISBN Boverket

9147-7147-581-8, Naturvårdsverket 91-620-

5032-X.

30. Samhällsplanering med miljömål i Sverige, slut-

redovisning. 2000. Boverket och Naturvårdsver-

ket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-646-6, Na-

turvårdsverket 91-620-5122-9.

31. Sams om vatten - samhällsplanering för en lång-

siktigt hållbar vattenförsörjning. 2000. Boverket

och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket

91-7147-623-7, Naturvårdsverket 91-620-5097-

4.

32. SAMS - SMB, vad finns inom olika sektorer ?

En genomgång av olika rapporter mm. Bilaga till

rapporten SMB och översiktlig fysisk planering.

2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS).

Se SAMS hemsida på Internet: www.environ.se/

sams.

33. Siffror, lägen och upplevelser – idéskisser för

användning av GIS i samhällsplanering. 2000.

Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN

Boverket 91-7147-624-5, Naturvårdsverket 91-

620-5098-2.

34. SMB och översiktlig fysisk planering. 2000.

Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN

Boverket 91-7147-622-9, Naturvårdsverket 91-

620-5096-6.

35. Sånnek, R. 1999. Ekologiska fotavtryck - metod-

ansats och tillämpning i samhällsplaneringen.

KTH: Institutionen för infrastruktur och samhälls-

planering. KTH examensarbete nr 98 – 79. ISBN

91-7147-549-4.Tema miljömål: Planera för håll-

bar utveck-ling. 2000. Boverket och Naturvårds-

verket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-643-

1, Naturvårdsverket 91-620-8006-7.

36. Tema miljömål: Planera för hållbar utveckling.

2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS).

ISBN Boverket ISBN 91-7147-643-1, Natur-

vårdsverket 91-620-8006-7.

37. Översiktplanering för hållbar utveckling - exem-

pel från 5 kommuner. 2000. Boverket och Na-

turvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-

7147-620-2, Naturvårdsverket 91-620-5094-X.

38. Översiktsplanering med IT och GIS för hållbar

utveckling – rapport från tre seminariedagar vå-

ren 1999. 2000. Boverket och Naturvårdsverket

(SAMS). ISBN Boverket 91-7147-577-X, Na-

turvårdsverket 91-620-5025-7.

Rapporter på engelska

1. Environmental Indicators in Community Planning

– A presentation of the Literature. 1999. The

Board of Regional Planning and Urban

Transportation, The National Board of Housing,

Building and Planning and The Swedish

Environmental Protection Agency (SAMS).

ISBN NBHBP. 91-7147-558-3, SEPA. 91-620-

5011-7.

2. Environmental Objectives and Indicators in Port

Elizabeth and Kimberley, South Africa: Progress

report 1. 1998. The National Board of Housing,

Building and Planning and The Swedish

Environmental Protection Agency (SAMS).

ISBN NBHBP. 91-7147-463-3, SEPA. 91-620-

4923-2.

74

3. Environmental Objectives and Indicators in Spa-

tial Planning and Strategic Environmental Ass-

essments (SEA), Progress report no1. 1998. The

National Board of Housing, Building and Planning

and The Swedish Environmental Protection

Agency (SAMS). ISBN NBHBP. 91-7147-490-

0, SEPA. 91-620-8011-7.

4. Environmental Objectives and Indicators in Spa-

tial Planning and Strategic Environmental Ass-

essments (SEA). Interrimreport The National

Board of Housing Building and Planning and The

Swedish Environmental Protection Agency

(SAMS). ISBN NBHBP 91-7147-582-6, SEPA.

91-620-5033-8.

5. Final report – Environmental Objectives and

Indicators in Spatial Planning and SEA, Kimberley

and Port Elizabeth. 1999. The National Board of

Housing, Building and Planning and The Swe-

dish Environmental Protection Agency (SAMS).

ISBN NBHBP. 91-7147-565-6, SEPA. 91-620-

5014-1.

6. Planning with environmental objectives! A guide.

2000. The National Board of Housing, Building

and Planning and The Swedish Environmental

Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP.

ISBN 91-7147-650-4, SEPA. 91-620-5124-5.

7. Planning with environmental objectives! In short.

2000. Planning for sustainable development. 2000.

The National Board of Housing, Building and

Planning and The Swedish Environmental

Protection Agency (SAMS). NBHBP. 7147-

651-2, ISBN SEPA. 91-620-8009-1.

8. Theme environmental objectives: Planning for

sustainable development. 2000. The National

Board of Housing, Building and Planning and The

Swedish Environmental Protection Agency

(SAMS). ISBN NBHBP. 91-7147-649-0. SEPA.

91-620-8008-3.

9. The Use of Indicators in Spatial Planning – A

Situation Report. 1999. The National Board of

Housing, Building and Planning and The Swe-

dish Environmental Protection Agency (SAMS).

ISBN NBHBP. 91-7147-559-1, SEPA. 91-620-

5010-9.

10.Towards Sustainable Development – Environ-

mental Objectives and Indicators in Spatial

Planning. 1998. The National Board of Housing,

Building and Planning and The Swedish

Environmental Protection Agency (SAMS).

ISBN NBHBP. 91-7147-464-1, ISBN SEPA. 91-

620-4905-4.

5.2 Presentation av SAMS på svenskakonferenser

• Kommunförbundet Stockholms Läns Landsting,

21 maj 1997

• Kungliga Tekniska Högskolan, utbildning MKB

9 juni 1997

• Kungliga Tekniska Högskolan, utbildning MKB,

13 maj 1998

• Estniskt studiebesök, Naturvårdsverket, 20 ok-

tober 1998

• ”Översiktsplanering med IT och GIS för hållbar

utveckling”, i Lund i samarbete med LTH, 16

mars 1999

• ”Översiktsplanering med IT och GIS för hållbar

utveckling”, i Lund i samarbete med LTH, 6–7

maj 1999

• Plan och Byggdagarna i Karlskrona, temahalvdag

om SAMS, 14–16 september 1999

• Föredragning för Miljöministern, Kjell Larsson,

1999

• ÖCB, Boverket m.fl. i diskussion om robusta

samhällen 18 maj 2000 i Karlskrona.

75

5.2.1 Internationella konferenser• Municipality representatives of Port Elizabeth and

Kimberley, RSA, 4 mars 1997

• Institute for Development Policy and Manage-

ment, Manchester University, lecture SAMS, 20

november 1998

• ”GIS of Tomorrow” i Stresa, Italien, anordnad

av DGXIII JRC, 28–30 juni 1999

• Municipality of Port Elizabeth, City Engineer’s

Department, lecture SAMS, 5 februari 1999

• Den nordiska GIS-konferensen i Lund 20–22

oktober 1999. GI Norden, ULI (Utvecklingsrådet

för Landskapsinformation), Eurogi

• Life –För din miljö, Lifeveckan, Bryssel, 20–23

oktober 1999

• The 2nd International Conference on Manage-

ment Information Systems, Lissabon, Portugal,

14-16 juni 2000

5.3 ArtiklarPlanera, Bygga, Bo 1997 Nr 4. EU pengar för

miljöplanering, sid 30

Planera, Bygga, Bo, 1998 Nr 1. Bättre miljöpers-

pektiv i översiktsplaneringen, sid 16

Planera, Bygga, Bo 1998 Nr 4. Vi måste bli SAMS

med miljön, sid 24–25

Planera Bygga Bo 2000 Nr 3.Internationell SAMS-

konferns – Verktygslåda sprider metoder, sid 21

Planera Bygga Bo 2000 Nr 5. Med miljömål i sikte,

sid 24-25

Miljösekvensen 1997 Nr 1. För en bärkraftig

samhällsutveckling, miljömål och indikatorer i fysisk

planering, sid 8–9

Miljösekvensen 1997 Nr 4. Miljömål och

indikatorer, sid 9

Miljösekvensen 1998 Nr 2/3. SAMS – Samhälls-

planering med miljömål i Sverige – en presentation,

4-sidig bilaga.

Miljösekvensen 1998 Nr 5/6. SAMS- Samhällspla-

nering med miljömål i Sverige. Lägesrapport hösten

1998, 8-sidig bilaga

Miljösekvensen 1999 Nr 3. Att bringa reda bland

miljömålen, sid 8–9

M-plus 1998 Nr 5. Miljömål översätts för fysisk

planering, sid 13 –14

Natur och Retur 1999 Nr 2. Ökad miljöhänsyn i fy-

sisk planering, sid 13–14

Plan 1999 Nr 3. Miljöindikatorer i samhällsplane-

ringen, möjligheter och fallgropar, sid 134–143

5.4 SAMS internationella seminarium,4–5 maj 2000SAMS anordnade i maj 2000 konferensen ”How to

integrate environmental aspects into spatial plann-

ing”. Syftet med konferensen var dels att presen-

tera resultaten från projektet för kommentarer, dels

att diskutera den senaste utvecklingen av integre-

ring av miljömål i rumslig planering. Konferensen

vände sig till praktiker och experter inom miljöarbete

och fysisk planering.

Konferensen samlade, som tidigare nämnts, ca 200

deltagare från 40 olika länder. Förutom en presen-

tation av SAMS-projektet och dess fall- och tema-

studier delades konferensen in i tre parallella semin-

arier: Strategiska miljöbedömningar, Geografiska in-

formationssystem och Miljömål och indikatorer för

biologisk mångfald.

76

5.5 Kunskapsspridning efter projekt-tidens slutFör att sprida informationen om SAMS-projektet och

för att stimulera arbetet med att integrera miljö-

frågorna i samhällsplaneringen i en vidare krets har

arbetet med en kommunikationsplan påbörjats.

De målgrupper som vi framför allt ser är:

• planerare och miljöexperter, framför allt på det

regionala och kommunala planet

• politiker

• andra intressenter (tjänstemän, kommuninvånare,

berörda företag, organisationer och intresse-

föreningar)

• högskolor och universitet

• projektledning för andra LIFE-projekt med bä-

ring på samhällsplanering

I förslaget till kommunikationsplan skisseras bland

annat ett antal regionala konferenser i Sverige samt

en särskilt satsning på länsstyrelsernas plan- och

miljöhandläggare.

Material i form av posters och engelska översätt-

ningar har tagits fram. Möjligheten att redovisa re-

sultaten i särskild ordning för kommande LIFE-pro-

jekt med planeringsanknytning undersöks.

En ny webbsida läggs ut. Alla rapporter kommer att

finnas tillgängliga på webben.

77

STATEMENT OF EXPENDITURE _ LIFE97 ENV/S/00317FROM : 1997 October 1 TO: 2000 September 30

BREAKDOWN OF EXPENDITURE

6. Förbrukade medel

Item 5 Total amount Amount of expenditure % 7

provided for in incurred in nationalnational currency 8 currency 6

1. Personnel 12 371 000 12 250 013 99%2. Travel 1 079 000 1 019 084 94%3. Outside assistance 3 430 000 3 536 700 103%4. Durables 150 000 159 817 107%5. Consumables 200 000 186 380 93%6. Dissemination of knowledge 0 0 0%7. Other costs 1 580 000 1 788 930 113%

SUM TOTAL 18 810 000 18 940 924 101%

Item 6 was not included in the original budget and therefore it is presented with item 7.Item 6 will only be presented in the appendix and not in the breakdown of expenditure.

78

79

Se separat broschyr ”Planera med miljömål! Kort

sagt” 2000. Boverket och Naturvårdsverket

(SAMS). Boverket nr 7147-644-X, ISBN Natur-

vårdsverket 91-620-8007-5.

7. Populärversion

Broschyren finns även på engelska:

Planning with environmental objectives! In short.

2000. Planning for sustainable development. 2000.

The National Board of Housing, Building and

Planning and The Swedish Environmental Protection

Agency (SAMS). NBHBP. 7147-651-2, ISBN

SEPA. 91-620-8009-1.

80

81

Rapportlista

Rapporter på svenska1. Bioenergi och kretslopp stad/land – en samsyn.

2000. Boverket och Naturvårdsverket

(SAMS). ISBN Boverket 91-7147-625-3,

Naturvårdsverket 91-620-5099-0.

2. Eggimann, B. 2000. Fysisk planering med

strategisk miljöbedömning (SMB) för hållbar-

het. En teoretisk diskussion och förslag till

SMB-process med Stockholms stad som

modell. Boverket och Naturvårdsverket

(SAMS). ISBN Boverket 91-7147-583-4,

Naturvårdsverket 530-620-5041-9.

3. Exempelsamling temastudie GIS. 2000.

Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). Se

SAMS hemsida på Internet: www.environ.se/

sams.

4. Falkheden, L och Malbert, B. 2000. Fysiska

strukturer för hållbar utveckling i medelstora

och små städer och tätorter. En kunskaps-

sammanställning. Boverket och Naturvårdsver-

ket (SAMS), Chalmers tekniska högskola,

Arkitektursektionen, Tema Byggd miljö och

Hållbar utveckling. Se SAMS hemsida på

Internet: www.environ.se/sams.

5. För en bärkraftig samhällsutveckling – miljömål

och indikatorer i fysisk planering. 1997.

Boverket och Naturvårdsverket (SAMS).

ISBN 91-7147-368-8.

6. GIS och miljömål i fysisk planering. 2000.

Boverket och Naturvårdsverket (SAMS).

ISBN Boverket 91-7147-619-9, Naturvårds-

verket 91-620-5093-1.

7. Hållbara strukturer. 1999. Regionplane- och

trafikkontoret. Promemoria 15:99. ISSN 1402-

134X, RTN 9710-0189. Medfinansierad av

Boverket och Naturvårdsverket (SAMS).

8. Idédiskussion kring SMB i planering. 2000.

Boverket och Naturvårdsverket (SAMS).

ISBN Boverket 91-7147-626-1, Naturvårds-

verket 91-620-5100-8.

9. Indikatorer i fysisk planering, En kunskapsö-

versikt. 1999. Boverket och Naturvårdsverket

(SAMS). ISBN Boverket 91-7147-493-5,

Naturvårdsverket 91-620-4930-5.

10.Lerman, P. 2000. Fysisk planering arena för

samspel: miljömål, miljökvalitetsnormer,

indikatorer konsekvensanalyser. Se SAMS

hemsida på Internet: www.environ.se/sams.

11. Lewan, L. Ekologiska fotavtryck och bio-

kapacitet – verktyg för planering och uppfölj-

ning av hållbar utveckling i ett internationellt

perspektiv. Rapport till SAMS-projektet,

Boverket och Naturvårdsverket (SAMS),

Miljövetenskapligt centrum, Lunds universitet,

april 2000. ISBN Boverket 91-7147-647-4,

Naturvårdsverket 91-620-5123-7.

82

12.Miljöinriktad fysisk planering. 2000. Boverket

och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket

91-7147-621-0, Naturvårdsverket 91-620-5095-8.

13.Miljömål och indikatorer i fysisk planering –

Port Elizabeth och Kimberley i Sydafrika,

Delrapport 1. 1998. Boverket och Naturvårds-

verket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-484-

6, Naturvårdsverket 91-620-4922-4.

14.Nordiskt projekt om SMB för planer och

program. Bilaga till rapporten SMB och över-

siktlig fysisk planering. 2000. Boverket och

Naturvårdsverket (SAMS). Se SAMS hemsida

på Internet: www.environ.se/sams.

15.Planera med miljömål! En idékatalog. 2000.

Boverket och Naturvårdsverket (SAMS).

ISBN Boverket 91-7147-618-0, Naturvård-

verket 91-620-5092-3.

16.Planera med miljömål! En vägvisare. 2000.

Boverket och Naturvårdsverket (SAMS).

ISBN Boverket 91-7147-617-2, Naturvårds-

verket 91-620-5091-5.

17.Planera med miljömål! Fallstudie Burlöv,

livsmiljöprojektet . 2000. Boverket och Natur-

vårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-

7147-627-X, Naturvårdsverket 91-620-5101-6.

18.Planera med miljömål! Fallstudie Falun/Borlänge,

skogs- och odlingslandskapet. 2000. Boverket

och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket

91-7147-632-6, Naturvårdsverket 91-620-5106-7.

19.Planera med miljömål! Fallstudie Helsingborg,

tillgänglighet till miljöanpassade transportsys-

tem. 2000. Boverket och Naturvårdsverket

(SAMS). ISBN: Boverket 91-7147-628-8,

Naturvårds-verket 91-620-5102-4.

20.Planera med miljömål! Fallstudie Storuman,

scenarier för hållbar utveckling. 2000. Boverket

och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket

91-7147-633-4, Naturvårdsverket 91-620-5107-5.

21.Planera med miljömål! Fallstudie Stockholm,

biologisk mångfald i fysisk planering. 2000.

Boverket och Naturvårdsverket (SAMS).

ISBN Boverket 91-7147-630-X, Naturvårds-

verket 91-620-5104-0.

22.Planera med miljömål! Fallstudie Stockholm,

miljöbedömningar i fysisk planering. 2000.

Boverket och Naturvårdsverket (SAMS).

ISBN: Boverket 91-7147-631-8, Naturvårds-

verket 91-620-5105-9.

23.Planera med miljömål! Fallstudie Stockholms-

regionen, miljöbedömning av Regionplan 2000.

2000. Boverket och Naturvårdsverket

(SAMS). ISBN Boverket 91-7147-634-2,

Naturvårdsverket 91-620-5108-3.

24.Planera med miljömål! Fallstudie Trollhättan,

god bebyggd miljö. 2000. Boverket och Natur-

vårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-

7147-629-6, Naturvårdsverket 91-620-5103-2.

25.Planera med miljömål! Kort sagt. 2000.

Boverket och Naturvårdsverket (SAMS).

Boverket nr 7147-644-X, ISBN Naturvårds-

verket 91-620-8007-5

26.Samhällsplanering med miljömål i Sverige,

Lägesredovisning 1. 1998. Boverket och

Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket

91-7147-489-7, Naturvårdsverket 91-620-4927-

5.

83

27.Samhällsplanering med miljömål i Sverige,

Lägesredovisning 2. 1998. Boverket och

Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket

91-7147-491-9, Naturvårdsverket 91-620-4928-

3.

28.Samhällsplanering med miljömål i Sverige,

Lägesredovisning 3. Boverket och Naturvårds-

verket (SAMS). 1999. ISBN Boverket 91-

7147-555-9, Naturvårdsverket 91-620-4928-3.

29.Samhällsplanering med miljömål i Sverige,

Interrimrapport och Lägesredovisning 4. 2000.

Boverket och Naturvårdsverket. ISBN

Boverket 9147-7147-581-8, Naturvårdsverket

91-620-5032-X.

30.Samhällsplanering med miljömål i Sverige,

slutredovisning. 2000. Boverket och Natur-

vårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-

7147-646-6, Naturvårdsverket 91-620-5122-9.

31.Sams om vatten - samhällsplanering för en

långsiktigt hållbar vattenförsörjning. 2000.

Boverket och Naturvårdsverket (SAMS).

ISBN Boverket 91-7147-623-7, Naturvårds-

verket 91-620-5097-4.

32.SAMS – SMB, vad finns inom olika sektorer?

En genomgång av olika rapporter mm. Bilaga

till rapporten SMB och översiktlig fysisk

planering. 2000. Boverket och Naturvårdsver-

ket (SAMS). Se SAMS hemsida på Internet:

www.environ.se/sams.

33.Siffror, lägen och upplevelser. Idéskisser för

användning av GIS i samhällsplanering. 2000.

Boverket och Naturvårdsverket (SAMS).

ISBN Boverket 91-7147-624-5, Naturvårds-

verket 91-620-5098-2.

34.SMB och översiktlig fysisk planering. 2000.

Boverket och Naturvårdsverket (SAMS).

ISBN Boverket 91-7147-622-9, Naturvårds-

verket 91-620-5096-6.

36.Tema miljömål: Planera för hållbar utveckling.

2000. Boverket och Naturvårdsverket

(SAMS). ISBN Boverket ISBN 91-7147-643-

1, Naturvårdsverket 91-620-8006-7.

37.Översiktplanering för hållbar utveckling -

exempel från 5 kommuner. 2000. Boverket och

Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket

91-7147-620-2, Naturvårdsverket 91-620-5094-

X.

38.Översiktsplanering med IT och GIS för hållbar

utveckling – rapport från tre seminariedagar

våren 1999. 2000. Boverket och Naturvårds-

verket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-577-

X, Naturvårdsverket 91-620-5025-7.

84

Rapporter på engelska

1. Environmental Indicators in Community

Planning – A presentation of the Literature.

1999. The Board of Regional Planning and

Urban Transportation, The National Board of

Housing, Building and Planning and The

Swedish Environmental Protection Agency

(SAMS). ISBN NBHBP 91-7147-558-3, SEPA

91-620-5011-7.

2. Environmental Objectives and Indicators in

Port Elizabeth and Kimberley, South Africa:

Progress report 1. 1998. The National Board

of Housing, Building and Planning and The

Swedish Environmental Protection Agency

(SAMS). ISBN NBHBP 91-7147-463-3, SEPA

91-620-4923-2.

3. Environmental Objectives and Indicators in

Spatial Planning and Strategic Environmental

Assessments (SEA), Progress report no 1.

1998. The National Board of Housing, Building

and Planning and The Swedish Environmental

Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP

91-7147-490-0, SEPA 91-620-8011-7.

4. Environmental Objectives and Indicators in

Spatial Planning and Strategic Environmental

Assessments (SEA). Interrimreport and

Progress report no 4. 2000. The National

Board of Housing, Building and Planning and

The Swedish Environmental Protection Agency

(SAMS). ISBN NBHBP 91-7147-582-6, SEPA

91-620-5033-8.

5. Final report – Environmental Objectives and

Indicators in Spatial Planning and SEA,

Kimberley and Port Elizabeth. 1999. The

National Board of Housing, Building and

Planning and The Swedish Environmental

Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP,

91-7147-565-6, SEPA 91-620-5014-1.

6. Planning with environmental objectives! A

guide. 2000. The National Board of Housing,

Building and Planning and The Swedish

Environmental Protection Agency (SAMS).

ISBN NBHBP, ISBN 91-7147-650-4, SEPA

91-620-5124-5.

7. Planning with environmental objectives! In

short. 2000. Planning for sustainable

development. 2000. The National Board of

Housing, Building and Planning and The

Swedish Environmental Protection Agency

(SAMS). NBHBP, No 7147-651-2, ISBN

SEPA 91-620-8009-1.

8. Theme environmental objectives: Planning for

sustainable development. 2000. The National

Board of Housing, Building and Planning and

The Swedish Environmental Protection Agency

(SAMS). ISBN NBHBP, 91-7147-649-0,

SEPA 91-620-8008-3.

9. The Use of Indicators in Spatial Planning – A

Situation Report. 1999. The National Board of

Housing, Building and Planning and The

Swedish Environmental Protection Agency

(SAMS). ISBN NBHBP, 91-7147-559-1,

SEPA 91-620-5010-9.

10.Towards Sustainable Development –

Environmental Objectives and Indicators in

Spatial Planning. 1998. The National Board of

Housing, Building and Planning and The

Swedish Environmental Protection Agency

(SAMS). ISBN NBHBP, 91-7147-464-1,

ISBN SEPA 91-620-4905-4.

85

86

87

Bilaga 1

Kriterier för utsläppsberäkningarna

Figur 1. Utsläpp fördelad på trafikslag för en enkel resa mellan Stockholm – Karlskrona.

Figur 2. Utsläpp och miljökostand fördelad på trafikslag för en enkel resa mellan Stockholm – Karlskrona6.

Figur 3. Utsläpp fördelad på trafikslag för en enkel resa mellan Stockholm – Umeå.

Figur 4. Utsläpp och miljökostnad fördelad på trafikslag för en enkel resa mellan Stockholm – Umeå7.

6För beräkningarna har SJ:s miljökalkyl använts (http://www.om.sj.se/node/0,3801,805_1,00.html).

Utsläpp Bil Buss Flyg Tåg

HC, kg 0,01 0,04 0,04 0,00

CO, kg 0,12 0,05 0,11 0,00

NOx, kg 0,04 0,28 0,28 0,00

CO2, kg 42,98 16,80 66,88 0,00

Miljökostnad, kr 67,13 43,27 118,35 0,01

Utsläpp Bil Buss Flyg Tåg

HC, kg 0,01 0,05 0,04 0,00

CO, kg 0,16 0,07 0,13 0,00

NOx, kg 0,05 0,38 0,33 0,00

CO2, kg 57,68 22,54 78,58 0,15

Miljökostnad, kr 90,10 58,08 139,06 0,01

Bil Buss Flyg Tåg

CO2, klimateffekt70

60

50

40

30

20

10

0

Bil Buss Flyg Tåg

0,30

0,25

0,20

0,15

0,10

0,05

0,00

HC, hälsoriskerCO, hälsoriskerNOx, försurande

CO2, växthuseffekt

Bil Buss Flyg Tåg

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Bil Buss Flyg Tåg

HC, hälsoriskerCO, hälsoriskerNOx, försurande

0,40

0,35

0,30

0,25

0,20

0,15

0,10

0,05

0,00

88

Bildkonferensens mest miljöbelastande delar

De delar av bildkonferensen som ger de största potentiella bidragen till de olika miljöeffekterna (HC, NOx,

CO2 samt övriga) är:1

• Tillverkning av bildkonferensutrustning (utrustningen i mötesrummet: TV-monitor, videokamera, etc)

• Drift av bildkonferensutrustning

• Tillverkning av ISDN-utrustning (Integrated Service Digital Network); främst ”IC”-delen, som via

fastighetsnät är första länk i telenätet

• Drift av ISDN-utrustning (främst IC)

Kriterier för tidsberäkningarna

Resan mellan Naturvårdsverket i Stockholm och Boverket i Karlskrona:

Promenad till Arlanda express samt väntetid 10 min

Arlanda express 20 min

Väntetid på flygplats 15 min

Restid 60 min

Väntetid på flygplats 10 min

Flygbuss 40 min

Promenad till Boverket 10 min

Totalt 165 min

Resan mellan Naturvårdsverket i Stockholm och Länsstyrelsen i Umeå:

Promenad till Arlanda express samt väntetid 10 min

Arlanda express 20 min

Väntetid på flygplats 15 min

Restid 75 min

Väntetid på flygplats 10 min

Flygbuss 25 min

Promenad till Boverket 10 min

Totalt 165 min

Promenaden till telebildkonferensrummet tar ca 5 minuter vilket ger följande resultat:

Total flygrestid 82500 min

Total telebildrestid 2500 min

Utebliven restid 80000 min (167 arbetsdagar)

1 Enligt studien Livscykelanalys av bildkonferens - en jämförelse med andra kommunikationssätt, Ulf Östermark ochElin Eriksson, Chalmers Industriteknik, Göteborg 1998-04-06

Allt fler människor världen över är överens om att vi måste uppnå enhållbar utveckling. ”Hållbar utveckling” är ett begrepp som omfattarsåväl ekologiska som sociala och ekonomiska apspekter. Men vad menarvi egentligen – vad innebär det i praktiken och hur kan vi veta att viverkligen rör oss i rätt riktning?

Samhällsplanering med miljömål i Sverige(SAMS)– slutredovisning

är den avslutande rapporteringen till EU av upplägg, erfarenheter ochslutsatser av arbetet i ett treårigt idé- och metodutvecklingsprojekt mel-lan Boverket, Naturvårdsverket och flera svenska kommuner och regio-nala myndigheter. Projektets övergripande syfte har varit att utvecklametoder för att föra in miljöaspekter i samhällsplaneringen samt att tyd-liggöra och utveckla den fysiska planeringens möjligheter att bidra tillatt miljömål uppfylls. Ett nära samarbete mellan miljöexperter och pla-nerare genom hela planeringsprocessen har varit en grundtanke i projek-tet.

Genomförandet har varit möjligt tack vara medfinansiering av EU:s miljöfond Life och SIDA.

Resultatet av SAMS presenteras i flera delrapporter. Jämte denna slutre-dovisning, presenteras de samlade erfarenheterna i rapportena Planeramed miljömål! En vägvisare och Planera med miljömål! En idékatalog.

Boverket Naturvårdsverket ISBN: 91-7147-646-6 Best.nr: 5123

ISBN: 91-620-5122-9ISSN: 0282-7298

Samhällsplanering medmiljömål i Sverige

slutredovisning

Sam

hällsplanering m

ed m

iljömål i S

verige

Boverket Naturvårdsverket