Samhällets ekonomi

Ekonomiskt kretsloppPengar, varor och tjänster flödar genom samhället

Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp):

Större förklaringsmodell (1950-talet och framåt):

Ruta 1, Hushållen

4

Ruta 1, Hushållens ekonomi

• Ekonomi = hushållning • Budget = uppställning över inkomster och utgifter • Bruttoinkomst = lön innan skatt • Nettoinkomst = lön efterskatt • Disponibel inkomst = nettoinkomst + eventuella bidrag (det

man har att röra sig med) • Fasta kostnader = svåra att påverka, t ex hyra • Rörliga kostnader = går att påverka, t ex mat (oxfilé-korv)

Skatt på hushållen

• Preliminär skatt (ungefärlig) dras av arbetsgivaren på lönen • Självdeklaration = tar upp all årets inkomster och lämnas till

skattemyndigheten som räknar ut slutliga skatten • Skatteåterbäring = man har betalat för mycket skatt och får

tillbaka • Kvarskatt (restskatt) = man har betalat för litet och måste

betala mer

Lån för hushållen

• Amortera = betala på ett lån • Amorteringstid = tiden då ett lån ska vara återbetalt • Ränta = avgift på ett lån (utlåningsränta) eller det

banken ger för att få disponera en persons pengar (inlåningsränta)

Ruta 2, Företagen

8

Realkapital

Ruta 2, Företagen, 4 delar• 1. Produktionsfaktorerna: 1. Kapital

[pengar], 2. Realkapital, 3. Råvaror/material, 4. Arbetskraft och 5. Kunskap)

• 2. Utbud och efterfrågan: Hur bestäms priset på en vara? Högt eller lågt utbud/efterfrågan påverkar priset!

• 3. Priser och konkurrens: 1. Fri konkurrens (lägre pris), 2. Oligopol (högre pris) och 3. Monopol (högst pris)

• 4. Olika former av ägande (privat, statligt och kooperativt)

9

1. ProduktionsfaktorerProduktionsfaktorer = det

företagen behöver för att tillverka varor/tjänster:

1) Kapital (pengar, lånas ofta från en bank. Bra affärsidé)

2) Realkapital (Hjälpmedel som används för att göra produkten, t.ex. maskin, verktyg, datorer)

3) Material - råvaror. Ingår i den färdiga produkten, ex. plast, tyg, etc)

4) Arbetskraft, någon måste jobba. 5) Kunskap, know-how. Personerna

som jobbar måste kunna något.

Hur bestäms priset på en vara/tjänst?

• 1. Genom att studera utbud och efterfrågan (hur mycket finns det och hur gärna vill folket ha varan/tjänsten).

• 2. Genom att studera hur konkurrensen ser ut på marknaden. Är det fri konkurrens, oligopol eller monopol? !

• Genom att kombinera dessa faktorer (1 och 2) kan man få en förståelse för hur högt priset på en vara eller tjänst blir. 11

2. Utbud och efterfrågan• Priser bestäms av utbud (hur

mycket som finns) och efterfrågan (hur mycket kunderna vill ha).

• Litet utbud och stor efterfrågan driver upp priserna.

• Stort utbud och liten efterfrågan sänker priserna.

• Prisbildningen kan beskrivas i ett diagram med en utbuds- och en efterfrågekurva - där de möts hamnar priset.

Ett företag har både intäkter (vinsten på det man säljer) och kostnader (löner och investeringar). Omsättning är värdet på det som företagen säljer! Om företagets kostnader är större än intäkterna under en längre tid, riskerar företaget att gå i konkurs!

3. Priser och konkurrens

• A. Fri konkurrens = Flera företag tillverkar samma vara/tjänst och konkurrerar (tävlar) om köparen med låga priser, god kvalitet. Ex. flera företag säljer kläder, skor, bollar, etc

• B. Monopol = Ett ensamt företag tillverkar eller säljer en vara/tjänst (Systembolaget). Inga andra företag får sälja detta.

• C. Oligopol = Ett fåtal företag tillverkar eller säljer en vara (bensinbolagen) Här förekommer ibland s.k. ”Kartell” = Företag som tillverkar lika produkter samordnar priserna istället för att konkurrera (förbjudet). 13

4. Företagens ägande

• Privat (du och jag kan äga ett företag, ex. MQ, Stadium) • Offentligt - ägs av stat eller kommun (Posten, SJ) • Kooperativa - ägs av medlemmarna (Konsum)

Ruta 3, Bankerna

15

Ruta 3, Banker

• Om inte bankerna fanns, skulle ekonomin utvecklas långsammare. Annars skulle endast de som har pengar från början kunna investera.

• Viktiga i ekonomins kretslopp - Bankerna lånar ut kapital (pengar) till företagen för att de ska kunna bildas/investera. Viktigt att företag kan investera då det skapar arbetstillfällen för hushållen.

• Pengarna bankerna lånar ut är de pengar som spararna (hushållen) sätter in. • Utlåningsräntan är högre än inlåningsräntan. Ränteskillnaden är bankens

vinst. • Sveriges riksbank = statens centralbank. Den trycker pengarna, och

bestämmer hur mycket pengar som får finnas i samhället och hur mycket pengar som bankerna får låna ut. Påverkar övriga bankers ränta.

• Bankinspektionen = statlig myndighet som kollar bankernas verksamhet, att de inte tar ut för hög eller ger för låg ränta.

Sparande

• Viktigt att spara för hushållen, dels för oförutsedda utgifter men också för samhället och företagen.

• Inlåningen från hushållen utgör utlåning till företagen och utan inlåningen skulle företagen inte kunna låna och göra investeringar.

Olika sparsätt: • Pensionsförsäkring (betalar in premie, tar ut senare i livet) • Obligationer (”skuldsedel” som visar att man lånat ut pengar

till företag, ränta) • Aktier (andel i företag – går företaget bra får man ta del av

vinsten, går företaget dåligt förlorar man) • Fonder (blandning av olika aktier)

Ruta 4, Offentliga sektorn

18

Ruta 4, offentliga sektorn

• Den offentliga sektorn = stat, kommun, landsting. Människorna betalar in skatt och medborgarna får bidrag, välfärd och service. =Transferingar

• Sverige har satsat på välfärdssamhälle med högre skatter och generösare bidrag till dem som behöver.

• Politisk fråga hur stor offentliga sektorn ska vara (s+v vill traditionellt ha stor, alliansen lite mindre offentlig sektor)

• Jämlikhet nyckelord för socialistiska blocket, frihet för de borgerliga

Samhällsekonomiska mål

1) Ekonomisk tillväxt (BNP ökar, d.v.s. produktionen av varor och tjänster ökar och ger mer inkomster/skattepengar att fördela)

!2) Hög och jämn sysselsättning (folk har

arbete) !3) Stabilt penningvärde (värdet på pengar

bör inte minska för mycket) Målen kan vara svåra att uppnå samtidigt

(framförallt 2 och 3).

Sverige har tre samhällsekonomiska mål som alla partier är överens om. Det är viktiga mål som ska leda till att Sverige har en bra ekonomi!

=

Mål 1: Ekonomisk tillväxt• Sveriges ekonomi ska hela tiden

växa, d.v.s. Sverige ska hela tiden få bättre ekonomi genom att staten får in mer skattepengar från dem som arbetar.

• BNP är ett viktigt mått (se nästa sida) och för att öka BNP är produktionsfaktorn realkapital (maskiner, etc) och arbetskraft (kunskap) viktig.

• Det är viktigt att investera i nytt och modernt realkapital samt se till att arbetskraften är välutbildad och har goda kunskaper. Satsningar på skolan är därför viktigt.

21

Ekonomisk tillväxt, BNP• BNP (bruttonationalprodukt) =

värdet av alla varor och tjänster som tillverkas i ett land under ett år.

• BNP används som mått på ekonomisk tillväxt.

• BNP per capita = BNP utslaget per person i landet används för att jämföra olika länders ekonomiska utveckling.

• Kritik mot BNP-måttet: Säger inget om fördelning (vem får ta del av landets inkomster) eller vad som tillverkas (t ex vapen, miljöfarliga produkter)

BNP per capita i Europa

Mål 2: Hög och jämn sysselsättning

• Detta innebär att staten vill att många människor i Sverige ska ha jobb och att antalet sysselsatta människor inte förändras allt för mycket.

• Den ekonomiska utvecklingen går i vågor:

• … Ibland är det högkonjunktur (det går bra, företagen säljer mycket, få arbetslösa)

• …Ibland är det lågkonjunktur (det går sämre, företagen går dåligt, arbetslösheten ökar) 23

A. Högkonjunktur (goda tider)

• Hushållen har pengar=Stor efterfrågan på varor och tjänster

• Detta gör att företagen får sälja mycket, och är villiga att investera för att ytterligare öka produktionen. Säljer ännu mer!

• Det gör att fler får arbete – konkurrens om arbetskraften – höga löner – folk har mycket pengar – handlar mycket (god cirkel)-staten får in mer pengar i skatt och ger ut mindre i bidrag.

• Folk lånar och sparar mer, vilket gör att investeringar förenklas. Bankernas ekonomi och möjlighet till utlåning förbättras.

! Koppla punkterna till det ekonomiska kretsloppet!

B. Lågkonjunktur (dåliga tider)• Liten efterfrågan på varor och

tjänster. Få kan handla!

• Företagen får sälja lite – tvingas avskeda – arbetslöshet – folk får ännu mindre pengar – företagen får sälja ännu mindre-staten får in mindre i skatt och ger ut mer i bidrag.

• Lågkonjunkturen kan fastna i en ond cirkel

• Depression = lång och djup lågkonjunktur

Koppla de två översta punkterna till det ekonomiska kretsloppet!

Problem i lågkonjunktur:

• Arbetslöshet och fattigdom (kan leda till extrem politik, ex. Hitler i Tyskland på 30-talet). Motsättningar mellan grupper i samhället.

!Vad kan staten göra för att motarbeta en lågkonjunktur?

• Öka köpkraften genom att sänka skatt och arbetsgivaravgifter samt höja bidragen. Folk får mer pengar!

• Skapa offentliga arbeten (t ex vägbyggen)

• Göra beställningar hos företag, så att företagen kan anställa fler.

• Man kan säga att staten ”gasar” igång ekonomin!

!Vad kan Riksbanken göra för att få igång ekonomin?

• Sänka räntan, så att de övriga bankerna gör det billigare för folket och företagen att låna pengar. Då kommer ekonomin igång.

• Man kan säga att Riksbanken försöker ”gasa” igång ekonomin

!

Mål 3: Stabilt penningvärde• Detta innebär att staten vill

motverka allt för stora prisökningar på varor och tjänster.

• För stora prisökningar sker i högkonjunktur när alla har mer pengar. Företagen höjer då priserna på sina varor.

• Om priserna stiger för mycket, innebär det att du får allt mindre för dina pengar.

• När pengarnas värde minskar, kallas det inflation!

• Nu är det dyrare att gå på bio och köpa mat/glass än när jag var i er ålder. En biobiljett kostade 45 kronor för 25 år sedan. En Big Mac-meny kostade 39 kr… 27

Problem med inflation • Eftersom värdet på pengarna minskar, får du

mindre för dina slantar. • Pengar sparade i bank urholkas. Med andra

ord, värdet på det du sparar, minskar. Dina 100 000 på banken är inte längre lika mycket värda… (Tvärtom om du lånar)

!Varför blir det inflation? • P.g.a. bland annat stora lönehöjningar, vilket in

sin tur leder till stora prisökningar. Mer pengar, minskat penningvärde!

!Vad kan staten göra för att minska inflation? • Minska efterfrågan i högkonjunkturen genom

höja skatten och sänka bidragen. Staten försöker ”bromsa” ekonomin!

!Vad kan Riksbanken göra för att minska

inflation? • Höja räntan. Då blir det dyrare för företag

och hushåll att låna pengar. Köpviljan minskar.

Ingen bra lösning…

29

Ruta 5, Utlandet

• Kommer inte på provet!

30

Utrikeshandel

• Länder har olika förutsättningar att producera varor (klimat, råvaror, kunskap)

• Export = säljs ut ur landet • Import = köps in i landet • Sverige har hög export: industrialiserat - hög produktion –

liten befolkning – hemmamarknaden räcker inte till • Papper, pappersmassa, bilar, mobiltelefoner, medicin exporteras

från Sverige • Olja, livsmedel, industrivaror importeras. • USA, Västeuropa viktigaste handelspartners

• Balans i utrikeshandeln = export och import måste gå ungefär jämnt upp (exportpengarna ska betala importvarorna)

• Vid underskott i utrikeshandeln töms valutareserven, pengarna ”tar slut”

• Låg inflation gör svenska varor lättare att sälja utomlands, stiger inflationen blir priserna högre än de utländska konkurrenterna.

Handelshinder och frihandel

• Tull = avgift på varor. • Importkvoter = en viss andel av

en vara måste vara tillverkad i landet.

• Används för att skydda det egna landets produktion.

• Frihandelsavtal finns i t ex EU, NAFTA, man har kommit överens om att ta bort tullar

• USA, Kina, EU, Japan de största aktörerna i världsekonomin

EU

NAFTA