samhällsbygget – investera för framtiden...foto: maskot / folio sverige ska ha en jämlik...
TRANSCRIPT
Samhällsbygget – Investera för framtiden
HÖSTBUDGET
2018
1
Foto: Sam Edwards / Folio
20 september 2017
Sammanfattning
2
• Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del - samtidigt betalar vi av över 40 miljarder på statsskulden
Foto: Maskot / Folio Foto: Maskot / Folio
Foto: Cultura Creative / Johnér Foto: Maskot / Folio
3
Foto: Maskot / Folio
AGENDA • Förutsättningar för
budgeten • Tillväxt och arbetsmarknad • Offentliga finanser • Utmaningar
• Samhällsbygget – investera för framtiden
• Sammanfattning
4
Hög tillväxt och stark arbetsmarknad
2015 2016 2017 2018 2019 2020
3,4 3,1 3,5 3,6 3,7 3,8
4,1 3,2 3,1 2,5 2,0 2,3
7,4 6,9 6,6 5,9 5,9 5,9
80,5 81,2 82,0 82,4 82,5 82,5
BNP världen Procentuell tillväxt
Arbetslöshet Procent av arbetskraften
Syssel- sättningsgrad Procent av befolkningen, 20-64
BNP Sverige Procentuell tillväxt
Not: Icke kalenderkorrigerade siffror. Givet regeringens reformer t.o.m. BP18. Arbetslöshet avser 15-74 år. Sysselsättningsgrad avser 20-64 år. Den 13 september publicerade SCB reviderade
nationalräkenskaper. BP18 och bilderna i denna presentation är baserade på tidigare version av NR. Källor: SCB, IMF, Finansdepartementet.
5
Investera i framtiden - samtidigt betalar vi av på statsskulden
40mdr kr ~
Reform- utrymme
Finansiellt sparande
40mdr kr ~ Betalar av på statsskulden -lägsta nivån sedan 1977
Styrkan ska komma alla till del • Fler i jobb • Stärkt välfärd • Ökad trygghet
109
66
-24 -3 -7
-36 -51 -61
12
41 46 42 52 78
Underskott har vänts till tydliga överskott i finanserna
6 Notera:I samband med NR:s publicering av utfallet för Q2 reviderades det historiska finansiella
sparandet. Här redovisas dock samma siffror som i BP18. Källor: SCB, Finansdepartementet.
Finansiellt sparande, konsoliderad offentlig sektor Miljarder kronor
Regeringsskifte
Statsskulden ner med 10 procent- enheter under mandatperioden
7
Statsskuld, konsoliderad Andel av BNP, procent
34,2
24,5
18,0
23,0
28,0
33,0
38,0
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Källa: Finansdepartementet, ESV.
Nästa år: Lägsta andelen personer i ersättningssystemen sen 1981
8
Helårsekvivalenter inom vissa transfereringssystem Andel av befolkningen 20-64 år, procent
13,013,514,014,515,015,516,016,517,017,518,0
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Källa: Finansdepartementet.
9 Notera: Marknadsinkomster, före skatt.
Källa: The World Wealth and Income Database.
Klyftorna i USA har ökat dramatiskt sedan 80-talet
-50
0
50
100
150
200
250
Övre 1 % Övre 10 % Nedre 90 %
Ackumulerade reala inkomstökningar, före skatt, exkl. kapitalvinster Procent
10
Annan utveckling i Sverige
-40
-20
0
20
40
60
80
100
120
140
Övre 1 % Övre 10 % Nedre 90 %
Ackumulerade reala inkomstökningar, före skatt, exkl. kapitalvinster Procent
Notera: Marknadsinkomster, före skatt. Källa: The World Wealth and Income Database.
11
Men även här har klyftorna ökat
-10
0
10
20
30
40
50
60
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Övre 1 % Övre 10 % Nedre 90 %
Ackumulerade reala inkomstökningar* Procent
* Före skatt, exkl kapitalvinster. **Disponibel inkomst dvs efter skatt och transfereringar. Källa: The World Wealth and Income Database, SCB.
Andel inkomster under 60% av medianinkomst** Procent
8
9
10
11
12
13
14
15
16
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Andelen av befolkningen under 20 år och över 75 år ökar framöver Andel av befolkningen 0-19 år eller 75+ år Procent
30,030,531,031,532,032,533,033,534,034,535,0
12
Källa: SCB.
Arbetslösheten bland utrikes födda måste sjunka
13
Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 20-64 år
0,0
2,0
4,0
6,0
8,0
10,0
12,0
14,0
16,0
18,0
Inrikes
Utrikes
Källa: SCB.
Arbetskraftsdeltagande Procent av befolkningen, 20-64 år
70,072,074,076,078,080,082,084,086,088,090,0
Inrikes
Utrikes
14
• Förutsättningar för budgeten
• Samhällsbygget – investera för framtiden
• Sammanfattning
AGENDA
Foto: Jyrki Komulainen / Folio
Sammanfattning reformer
15
Mdkr 2018 2019 2020 Alla som kan jobba ska jobba 7,3 10,1 11,4
Mer jämlik skola 2,4 4,6 7,0
Världens första fossilfria välfärdsnation 5,0 7,9 10,0
Välfärden ska stärkas 7,8 13,6 18,9
Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del 11,9 18,5 22,9
Sverige ska vara tryggt 6,7 8,3 9,7
Övriga reformer 2,7 1,9 2,0
Summa reformer 43,8 64,8 81,7
Summa finansiering 3,4 4,9 8,8
Mdkr 2018 2019 2020 Alla som kan jobba ska jobba 7,3 10,1 11,4 Mer jämlik skola 2,4 4,6 7,0
Världens första fossilfria välfärdsnation 5,0 7,9 10,0
Välfärden ska stärkas 7,8 13,6 18,9
Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del 11,9 18,5 22,9
Sverige ska vara tryggt 6,7 8,3 9,7
Övriga reformer 2,7 1,9 2,0
Summa reformer 43,8 64,8 81,7
Summa finansiering 3,4 4,9 8,8
Skattehöjningar 3,4 4,9 8,8
Skattesänkningar -10,7 -16,2 -20,2
Skattenetto -7,2 -11,3 -11,4
• Investeringar i utbildning och kompetens
• Fler jobb i växande företag • Skattereduktion på
fackföreningsavgiften
• Hela landet ska växa
16
Foto: Maskot / Folio
Alla som kan jobba ska jobba
Alla som kan jobba ska jobba
2014 2018 2019 2020 2021
Nya platser BP18 18 140 22 981 28 503 32 210
Totalt antal platser Kunskapslyftet
78 780 87 666 89 773 93 185
Totalt antal statliga utbildningsplatser Sverige ca
360 000 410 000 420 000 420 000 425 000
17
Foto: Astrakan / Folio
Bättre etablering och matchning • Tydligare krav under
etableringen • Likställda krav • Utbildningsplikt • Utökade insatser (t.ex.
samhällsinformation) under asyltiden
• Förbättrade förutsättningar
• Förstärkta möjligheter till arbetsträning och snabbspår
• Riktade satsningar för utrikes födda kvinnor
• Enklare anställningsstöd • Fem stöd blir ett – introduktionsjobb
Alla som kan jobba ska jobba
Sammanfattning reformer
18
Mdkr 2018 2019 2020 Alla som kan jobba ska jobba 7,3 10,1 11,4
Mer jämlik skola 2,4 4,6 7,0
Världens första fossilfria välfärdsnation 5,0 7,9 10,0
Välfärden ska stärkas 7,8 13,6 18,9
Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del 11,9 18,5 22,9
Sverige ska vara tryggt 6,7 8,3 9,7
Övriga reformer 2,7 1,9 2,0
Summa reformer 43,8 64,8 81,7
Summa finansiering 3,4 4,9 8,8
• Miljardsatsning för att minska skolklyftorna
• Förlängd skolplikt och läsa-skriva-räkna-garanti
• Grundläggande högskolebehörighet på gymnasiets yrkesprogram
• Förstärkning av gymnasiets introduktionsprogram
• Investeringar för ett attraktivt läraryrke
19
Foto: Maskot / Folio
Sverige ska ha en jämlik kunskapsskola
Mer jämlik skola
Sammanfattning reformer
20
Mdkr 2018 2019 2020 Alla som kan jobba ska jobba 7,3 10,1 11,4
Mer jämlik skola 2,4 4,6 7,0
Världens första fossilfria välfärdsnation 5,0 7,9 10,0
Välfärden ska stärkas 7,8 13,6 18,9
Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del 11,9 18,5 22,9
Sverige ska vara tryggt 6,7 8,3 9,7
Övriga reformer 2,7 1,9 2,0
Summa reformer 43,8 64,8 81,7
Summa finansiering 3,4 4,9 8,8
• Investeringar för omställning i hela landet
• Ett fossilfritt Sverige • Fördubblat stöd till solceller
• Levande städer
• Rent hav och miljö
• Internationellt ledarskap
21
Foto: Jyrki Komulainen / Folio
Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland
Världens första fossilfria välfärdsnation
Sammanfattning reformer
22
Mdkr 2018 2019 2020 Alla som kan jobba ska jobba 7,3 10,1 11,4
Mer jämlik skola 2,4 4,6 7,0
Världens första fossilfria välfärdsnation 5,0 7,9 10,0
Välfärden ska stärkas 7,8 13,6 18,9
Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del 11,9 18,5 22,9
Sverige ska vara tryggt 6,7 8,3 9,7
Övriga reformer 2,7 1,9 2,0
Summa reformer 43,8 64,8 81,7
Summa finansiering 3,4 4,9 8,8
• Två sjukvårdsmiljarder för vårdens personal
• En patientmiljard – för en mer tillgänglig och samordnad vård
• Ytterligare en miljard till förlossningsvården
• Ytterligare förstärkning av psykiatrin, bl.a. för barn och unga
• Totalt 5,5 miljarder nästa år
23
Foto: Maskot / Folio
Största sjukvårdssatsningen i modern tid
Välfärden ska stärkas
Resurstillskotten till välfärden kommer ha vuxit med 50 mdr
24
Regeringens reformer välfärdens verksamheter, sammanslaget alla budgetar hittills Miljarder kronor
10 10 15 20 6 12 10
10 11 13
14 16
1 3
4 4
28 37
43 50
0
10
20
30
40
50
60
2017 2018 2019 2020Välfärdsmiljarder Vård och omsorg Skola Övrigt
Välfärden ska stärkas
Sammanfattning reformer
25
Mdkr 2018 2019 2020 Alla som kan jobba ska jobba 7,3 10,1 11,4
Mer jämlik skola 2,4 4,6 7,0
Världens första fossilfria välfärdsnation 5,0 7,9 10,0
Välfärden ska stärkas 7,8 13,6 18,9
Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del 11,9 18,5 22,9
Sverige ska vara tryggt 6,7 8,3 9,7
Övriga reformer 2,7 1,9 2,0
Summa reformer 43,8 64,8 81,7
Summa finansiering 3,4 4,9 8,8
• Barnbidraget och studiebidraget för gymnasieungdomar höjs med 200 kronor i månaden fr.o.m. mars 2018
Nu höjer vi barnbidraget och studiebidraget för gymnasieungdomar
26
Maskot / Folio
Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del
• Skatten sänks för ca 75 procent av Sveriges pensionärer 2018
• Bostadstillägget höjs • Garantinivån i sjuk- och
aktivitetsersättningen höjs • Höjt tak i sjukförsäkringen • Bidragsdelen i studiemedlet
höjs med 300 kr / mån
27
Foto: Maskot / Folio
Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del
Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del
Sammanfattning reformer
28
Mdkr 2018 2019 2020 Alla som kan jobba ska jobba 7,3 10,1 11,4
Mer jämlik skola 2,4 4,6 7,0
Världens första fossilfria välfärdsnation 5,0 7,9 10,0
Välfärden ska stärkas 7,8 13,6 18,9
Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del 11,9 18,5 22,9
Sverige ska vara tryggt 6,7 8,3 9,7
Övriga reformer 2,7 1,9 2,0
Summa reformer 43,8 64,8 81,7
Summa finansiering 3,4 4,9 8,8
• Polismyndigheten får 2 miljarder nästa år som växer till 2,8 miljarder 2020
• Totalförsvaret får tillskott om 2,7 miljarder/ år
• Tullen får största tillskottet på över ett decennium
• Stärker Säpo och SOS Alarm
• Motverkar hedersförtryck
29
Sverige ska vara tryggt
Sverige ska vara tryggt
Foto: Matton Collection / Johnér
30
Foto: Maskot / Folio
AGENDA
• Förutsättningar för budgeten
• Samhällsbygget – investera för framtiden
• Sammanfattning
Hela landet får del av budgeten – 11 mdr till kommuner och landsting
31
• Finns nu en regional fördelning – kommer publiceras under eftermiddagen
• Som räkneexempel: • Grums kommun kan få ut över 6 miljoner
2018, utöver deras del av välfärdsmiljarderna på 11 miljoner kronor
• Falköping kan på samma sätt få ut 25 miljoner kronor, utöver deras del av välfärdsmiljarderna på 36 miljoner kronor
En budget för minskade klyftor
32
Genomsnittlig effekt på utökad inkomst BP18 Procent
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
1,2
1,4
1,6
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Bidrag från välfärdstjänster
Bidrag från disponibel inkomst
Genomsnittlig effekt på utökad inkomst BP18 Procent
Lägre inkomst Högre inkomst
0,00,10,20,30,40,50,60,70,80,91,0
Kvinnor Män
Bidrag från välfärdstjänster
Bidrag från individuell disponibel inkomst
Sammanfattning
33
• Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del - samtidigt betalar vi av över 40 miljarder på statsskulden
Foto: Maskot / Folio Foto: Maskot / Folio
Foto: Cultura Creative / Johnér Foto: Maskot / Folio
Samhällsbygget – Investera för framtiden
HÖSTBUDGET
2018
34
Foto: Sam Edwards / Folio
20 september 2017
35
Viktiga förstärkningar av vanliga människors ekonomi
Ensamstående undersköterska med två barn Lön 28 900 kr / månad, medlem i Kommunal
Ensamstående pensionär med medianpension och bostadstillägg Pension 17 000 kr / månad, boendekostnad 7 000 kr/månad
Ensamstående person med sjuk- och aktivitetsersättning och bostadstillägg SA-ersättning: 9 300 kr / månad, boendekostnad 7 000 kr/månad
* Medianpension 2018 ~16 600 kr/ månad
Barnbidrag +2x200 = 400kr
Underhållsstöd +500kr
Avdragsrätt fackavgift +110 kr = + 1 010 kr per månad
Slopad pensionärsskatt upp till +410kr
Bostadstillägg +470kr = + 880 kr per månad
Sänkt skatt SA-tagare +130kr
Bostadstillägg +470kr = + 820 kr per månad Höjd garantiersättning
+220kr
Familj med två arbetande föräldrar och tre barn Lön ca 32 000 kr / månad, medlem i Lärarförbundet resp. Metall
Barnbidrag +3x200 = 600kr
Avdragsrätt fackavgift +100+80= 180kr = + 780 kr per månad
Samhällsbygget – investeringar istället för nedskärningar
36
Regeringens reformer per område, sammanslaget alla budgetar hittills Miljarder kronor
34
22
37
28
16
10
11
5
20
8
14
12
132
85
2018
2017
Jobb Välfärdoch skola
Klimat Trygghet/säkerhet
Inkomst-jämlikhet
Övrigt
Källa: Finansdepartementet.
Goda marginaler till nya överskottsmålet
37
1,0
0,3
-0,2
-1,0 -1,0
0,1
1,0 0,8 0,6 0,7
1,1
Källor: SCB, Finansdepartementet.
Strukturellt sparande, konsoliderad offentlig sektor Procent av potentiell BNP
Regeringsskifte
0,33%
38
Nyckeltal
*Skillnad mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Anm. Försörjningsbalansen avser fasta priser. Anm.: Den 13 september publicerade SCB reviderade
nationalräkenskaper. För 2016 har bl.a. BNP-tillväxten reviderats upp till 3,3 procent och det finansiella sparandet till 1,1 procent av BNP. I tabellen redovisas utfallet före dessa revideringar.
Källor: SCB och egna beräkningar.
Procentuell förändring om inte annat anges 2016 2017 2018 2019 2020 BNP 3,2 3,3 3,1 2,6 2,5 2,1 2,0 2,0 2,3 2,5 BNP, kalenderkorrigerad 2,9 3,0 3,4 2,9 2,6 2,2 2,0 2,0 2,0 2,2 BNP per capita 1,9 2,1 1,8 1,3 1,3 0,9 1,1 0,9 1,4 1,3 Hushållens konsumtion 2,4 2,2 2,4 2,3 2,9 2,6 3,0 2,9 3,0 3,1 Offentlig konsumtion 2,9 3,1 0,7 2,0 1,4 -0,3 0,3 -0,6 0,7 0,0 Fasta bruttoinvesteringar 5,3 5,9 7,1 3,3 2,7 3,2 2,5 3,3 2,8 3,7 Lagerinvesteringar, bidrag till BNP-tillväxten 0,1 0,1 -0,1 -0,1 -0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoexport, bidrag till BNP-tillväxten 0,0 0,0 0,2 0,5 0,4 0,2 0,0 0,0 0,0 0,1 Arbetade timmar, kalenderkorrigerad 1,7 1,7 2,0 1,5 1,3 0,9 0,6 0,7 0,6 0,7 Produktivitet, näringslivet 1,7 1,7 2,0 1,9 1,8 1,5 1,8 1,6 1,8 1,9 Sysselsättningsgrad, 15-74 år 67,1 67,1 67,9 67,6 68,3 67,7 68,4 67,8 68,4 67,9 Sysselsättningsgrad, 20-64 år 81,2 81,2 82,0 81,7 82,4 81,8 82,5 81,9 82,5 81,9 Arbetslöshet, 15–74 år (procent av arbetskraften) 6,9 6,9 6,6 6,6 5,9 6,4 5,9 6,3 5,9 6,2 KPI (årsgenomsnitt) 1,0 1,0 1,6 1,5 1,7 1,6 2,1 2,2 2,5 2,7 KPIF (årsgenomsnitt) 1,4 1,4 1,8 1,7 1,7 1,7 1,9 1,9 2,0 2,0 Offentliga sektorns finansiella sparande, % av BNP 0,9 0,9 1,0 0,3 0,9 0,6 1,0 1,4 1,5 2,1 Strukturellt sparande, offentlig sektor, % av BNP 1,0 1,0 0,8 0,3 0,6 0,6 0,7 1,4 1,1 2,2 Offentliga sektorns bruttoskuld, % av BNP 41,6 41,6 38,6 39,5 36,5 37,3 34,4 34,7 32,0 31,4 BNP-gap* -0,2 -0,1 0,8 0,5 1,0 0,4 0,8 0,1 0,6 0,0 BNP, euroområdet 1,8 1,7 2,0 1,7 1,8 1,7 1,6 1,6 1,5 1,5 BNP, omvärlden (KIX-vägt medelvärde) 2,2 2,1 2,7 2,5 2,5 2,4 2,4 2,4 2,4 2,4
Ny prognos, givet regeringens reformer t.o.m. BP18 (prognos från VÅP17, i grått)