samlade räddningsinsatsen att beställa och utforma ...cursnet.srv.se › clm › publikationer ›...

Att beställa och utforma räddningsinsatser

är en idéhandbok, tänkt som inspiration vid fram-tagandet av handlingsprogram enligt lagen om skydd

mot olyckor. Idéhandboken utgår från kundens hjälpbehov.Utifrån detta behandlas hur larmning och stöd vid larmningkan utformas. Kapitlet Att utforma räddningsinsatser byggerpå kommunens övergripande mål för skydd och säkerhet.Här beskrivs en modell som utgår från kommunens riskbildoch mål och som ger utformning av resurser i form avpersonal, kompetens, fordon och utrustning.

I boken ges exempel och förslag på hur räddningsstyrkor

kan effektiviseras och omformas till taktiska enheter.

Begreppen täckning och insatsförmåga är centrala. Boken ger

exempel på verktyg för analys av täckning. Insatsförmågan

för taktiska enheter kopplas här till den Uppgiftskatalog för

kommunal räddningstjänst som tidigare utgivits av Rädd-

ningsverket.

Förslagen i idéhandboken är resultatet av ett systematiskt

analys- och testarbete med målstyrning som förebild. Rädd-

sam F och främst Jönköpings- och Vaggeryds kommuner har

använts för att exemplifiera hur beställning och utformning

av räddningsinsatser kan gå till.

Att beställa och utforma räddningsinsatser bygger på den

av Räddningsverket tidigare utgivna Målstyrning av skydd

mot olyckor på lokal nivå (beställningsnummer U30-627/03).

Göran Melin arbetar vid räddningstjänsten iJönköpings kommun sedan 1985 och hansansvarsområde är den operativa sektionen.Göran har sedan 1997 arbetat med utvecklings-projekt som har bedrivits i samarbete medRäddningsverket. Under sin tid i Jönköping harhan också deltagit i utvecklingen av denlänssamverkan i Jönköpings län som benämnsRäddsam F.

Göran är ställföreträdande räddningschef ochbrandingenjör.

Fredrik Björnberg arbetar som brandingenjöroch ställföreträdande räddningschef vidräddningstjänsten i Vaggeryds kommun sedan1997. Fredriks ansvarsområden i Vaggeryd ärbl. a. operativ utveckling, övnings- ochutbildningsverksamheten för räddningstjänst-personal och projekt åt Räddsam F ochRäddningsverket.

Fredrik har sedan 1997 samarbetat medGöran i utvecklingsprojekt som har bedrivits isamarbete med Räddningsverket.

Räddningsverket

651 80 Karlstadtelefon 054 13 50 00telefax 054 13 56 00www.srv.se

Beställningsnummer U 30-630/03ISBN 91-7253-210-6

Beställ från Räddningsverkettelefon 054 13 5710telefax 054 13 56 05

Fredrik Björnberg Göran Melin


M E D J Ö N K Ö P I N G S O M E X E M P E L

Kommunensövergripande måloch strategier förskydd mot olyckor

Kommunens målavseende effektoch skyddsnivåer

Mål för kommunensoch andra aktörersprestationer

Räddningstjänstensprestationer

Förebyggande

Räddningsinsatser

Vårdanläggn.

Bostäder

Industri

Annat

Tillbud

Brand/olycka

Omfattandebrand/olycka

Ledning

Livräddning

Rökdykning

Taktisk enhet

Taktisk enhet

Underlag från:RiskanalysSkyddsanalysStatistik

StyrkeanalysSimuleringUnderlag från:InsatsplanerErfarenhetMetoderFOUÖvningUtbildning

Indelningi taktiskaenheter

Analys avenhetersplacering

Arbetsuppgifter

Täckning och insatsförmåga

Gretas behov motsvarar densamlade räddningsinsatsen

Gretas egenräddningsinsats

Samhälletsräddningsinsats

112Räddningsresurser

- Räddningstjänst- Sjukvård

- Polis- Annat

Fredrik Björnberg Göran Melin


M E D J Ö N K Ö P I N G S O M E X E M P E L

Räddningsverket

FörordFörebyggande säkerhetsarbetet har länge varit iförgrunden. Det har inneburit en risk att den operativaräddningstjänsten har betraktats som given.Att beställaoch utforma räddningsinsatser visar på ett förtjänstfulltsätt att räddningstjänsten ingalunda är given, men harstora utvecklingsmöjligheter. Det är min förhoppningatt dessa möjligheter kan tillvaratas i kommunernaskommande handlingsprogram.

Författarna visar på utvecklingsmöjligheter genom attutgå från kunden, eller som de själva uttrycker det,”sätta Greta i centrum”. En olycka som drabbar Greta ärutgångspunkt och författarna söker på olika sätt attbesvara följande frågor:• Vad kan Greta göra själv? • Vad kan Greta göra med stöd av rådgivning? • Vilka andra personer eller organisationer kan snabbt

vara på plats? • Hur kan larmningen och räddningstjänstens

organisation/verksamhet förändras för att ökasnabbheten?

Frågorna ansluter till lagens krav på snabbhet och tillden första delen i bokens titel Att beställa räddningsin-satser. Författarna tecknar tänkbara svar i form av ettnytt koncept för att beställa räddningsinsatser som bliviten av utgångspunkterna för SOS Alarms nya larm-system med bl.a. räddningsindex som ska vägleda med-borgaren i den aktuella situationen, förenklade larm-planer och bättre koppling till ledningen, förlarm m.m.

Rubrikens andra del, utforma räddningsinsatser,ansluter mera till lagens krav på att räddningsinsatsernaska planeras och organiseras så att räddningsinsatsernakan genomföras på ett effektivt sätt. Även här sätterförfattarna kunden i centrum och förtecknar de arbets-uppgifter som kan vara aktuella i olika situationer.Arbetsuppgifterna har sammanställts i en ”uppgifts-katalog” som sedan har varit grunden för lämpligapåbyggbara enheter. Härmed säkerställs att speciellauppgifter kan utföras, styrkeuppbyggnad ochuthållighet. Uppgiftskatalogen har också ett stort värdeför effektivare användning av utrustning och effektivareövningsverksamhet. Larmning och ledning sker avenheter som kan omfatta hela länets resurser. Formernaför detta klaras ut genom länssamverkan.

Förslagen är resultatet av ett systematiskt analys- ochtestarbete med målstyrning som förebild.Arbetet harstötts av Räddningsverket och av forskare somRäddningsverket engagerat. Erfarenheter avutvecklingsarbete i flera kommuner har tagits tillvaraoch resultaten har i olika skeden spridits till landetskommuner. Idéhandboken är en sammanställning avhittills framtagna resultat och skisser av tänkbar fram-tida utveckling. Det är min förhoppning att framtidenkommer att innehålla fler lokala utvecklingsmiljöer därforskningsresultat integreras i verksamheten och därsamverkan sker i nätverk.

Sven-Erik FrödinProjektledare

Kontaktperson SRV Magnus NygrenRedaktör Kristina Malmstedt SvenssonIllustrationer Per HardestamFoto Johan Eklund (s. 16, 35, 39, 53, 55,

62, 69) Per Westergård (s. 4, 8, 19, 31, 40,41, 42, 44, 45, 50, 58, 61)

Form och original Karin Rehman

Att mångfaldiga innehållet i dennabok, helt eller delvis, utan medgivandeav Räddningsverket är förbjudet enligtlagen (1960:729) om upphovsrätt avlitterära och konstnärliga verk.Förbudet gäller varje mångfaldigandegenom tryckning, kopiering,bandinspelning etc.

Tryck Elanders Skogs Grafiska Beställningsnummer U30-630/03ISBN 91-7253-210-6© Räddningsverket 2003

Innehåll

Inledning 5

Sammanfattning 6

1. Målsättning i kommunperspektiv 10Strategi för åtgärder 10

Strategi för ansvar och samverkan 11

Effektmål 11Riskmiljöer 12

Effektmål i termer av skador 12

Effektmål i termer av skyddsnivåer 12

Räddningstjänstens perspektiv 14Räddningstjänstens verksamhetsidé 14

Räddningstjänstens strategi 15

Räddningstjänstens verksamhet: tjänster ochprestationer 16

2.Att beställa räddningsinsatser 17Larmning 17

Larmning som process 17

Producentens behov av förändring 18

Larm och ledning 20

Insats i avvaktan på räddningstjänsten 20

Analys 20

Konceptet ”Att beställa räddningsinsatser” 20

Informationsinhämtning 22

Rådgivning 22

Databassökning 23

Utalarmering 23

Förlarm och huvudlarm 23

3.Att utforma räddningsinsatser 25Riskbild 26

Exempel Vaggeryds kommun 26

Insatssimulering 28

Exempel från Öckerö kommun på utformning avräddningsinsats vid villabrand 31

Utgångspunkten för de olika garanterade åtagandenavid en villabrand 32

Utgångspunkten för de olika garanterade åtagandenasamt egen ambition vid en villabrand 33

Utgångspunkten för åtaganden vid en trafikolycka 34

Utformning av räddningsinsatser med hjälp av”Uppgiftskatalog för kommunal räddningstjänst” 35

Taktiska enheter 38Bemanning med en person 39

Bemanning med två personer 40

Bemanning med tre personer 41

Bemanning med fyra personer 43

Exempel från USA 43

Exempel på lösning: Räddsam F 44

Målbeskrivning för taktiska enheter 46

Uppgiftskatalog för kommunal räddningstjänst 47

Täckning – analys av placering av taktiska enheter 48

Larmplaner 51Larmplan nivå 5 51

Larmplan nivå 10 51



Förstärkningslarm 52

Larmplan hos SOS Alarm 52

Ledning av taktiska enheter inom Räddsam F 52Ledning av enskild enhet 52

Samordning och operativ ledning 53

Normativ och strategisk ledning 54

4. Påbörjat kvalitetsarbete 55Övningsverksamheten som ett flöde 55

Övningsuppföljning 55Exempel på datastöd för övningsuppföljning 56

Startsida 57

Inmatningsformulär 57

forts.

5. Framtida inriktning 59Bränders omfattning kopplat till styrkebehov -uttryckt i larmplanenivåer 59

Släckt/endast rökutveckling 59

Brand i startföremålet 59

Brand i startrum 60

Brand i flera rum 60

Brand i flera brandceller 60

Styrkebehov 60

Taktisk förstahandsperson 62

Handlingsprogram för skydd mot olyckor 65Övervägande 65

Brand i bostad i kommunen 67

Alternativ i handlingsprogram för bostäder i Vaggeryd 67

Förslag till fortsatt arbete 67Handlingsprogram 67

Räddningsinsatser nära människor 67

Uppgiftskatalog för kommunal räddningstjänst 67

Simuleringsmodeller 68

Kostnadnyttoanalyser och effektsamband 68

Bilagor 70

Bilaga 1. Exempel på övningsschema 70

Bilaga 2. Generell larmplan 71

Ordförklaringar 72

InledningI denna idéhandbok med titeln Att beställa och utformaräddningsinsatser diskuteras frågor som rör beställningoch utformning av räddningsinsatser.

Vid larmning inleds en process mellan kunden, som vikallat ”Greta”, och producenten, som i detta fall är larm-centralen. Den resulterar i rådgivning.Vi behandlar ocksåmedlyssning och larmplaner. Larmplanerna berör sam-bandet mellan larmcentralen och de räddningsresursersom behövs för att hantera olyckan.

När det gäller utformning av räddningsinsatser tar viupp enhetsindelning, gruppering, taktik och ledning.

När det gäller räddningstjänstens delprestationer ikommunens handlingsprogram har vi avgränsat oss till attbara behandla de operativa räddningsinsatserna.Förebyggande åtgärder har inte behandlats.

Idéhandboken redovisar ett förslag till arbetssätt. Detgår ut på att optimera den operativa verksamheten fråndet att olyckan upptäcks till dess att insatsen är avslutad.Vi har valt att dela upp idéhandboken i tre delar.

Den första delen beskriver mål och målstyrning av

räddningsinsatserna för en kommun, med exempel frånJönköping.

Den andra delen beskriver hur larmningen ochledningen kan utvecklas, från det att kunden beställer ettlarm till det att samhället påbörjar en insats.

Den tredje delen beskriver ett möjligt tillvägagångssättnär det gäller att utforma samhällets räddningsinsats, medtonvikt på räddningstjänsten.

Delarna länkar i många avseenden in i varandra och deerfarenheter som har uppkommit när de separata delarnatillkom har påverkat också de andra delarna. De exempelsom förekommer i idéhandboken är hämtade från Jön-köpings och Vaggeryds kommuner och från Räddsam F(Räddningstjänstsamverkan i Jönköpings län).

Kapitlet om målsättning i ett kommunperspektiv är en sammanfattning som vi gjort av idéhandboken Mål-styrning av skydd mot olyckor på lokal nivå, författad avFredric Jonsson och Sven Erik Frödin, Räddningsverket2003.

AT T BESTÄLLA OCH UTFORMA RÄDDNINGSINSATSER • 5

SammanfattningFör att kunna beställa och utforma räddningsinsatser påett effektivt sätt så måste kunden ,”Greta”, placeras icentrum. När Greta väl befinner sig där så blir det myckettydligt att larmning och utformning av räddningsinsatserinte bör isoleras från varandra. Även den enskildesförmåga att upptäcka faran och skydda sig själv måstebeaktas. Intressantast är tiden från det att en olyckainträffar till dess att den samlade insatsen har fått effekt.

Med uttrycket den samlade insatsen menar vi Gretasinsats i kombination med samhällets insats. För attförbättra Gretas skydd så måste tiden för upptäckt kortas,och det sker genom detektering och snabb larmhantering.Alla samhällets resurser måste användas, oavsett vilkenorganisation de tillhör. Den nuvarande strukturen medbrandstationer och räddningsstyrkor bör ersättas avtaktiska enheter. Då kan insatserna bli mer flexibla. De kansnabbt svara upp mot både förebyggande och operativabehov av insatser. En sådan indelning ställer stora krav påledning och logistikhantering.

Ett samhällsekonomiskt mycket bra sätt att organiseraberedskap är att använda den nuvarande personalen, menpå ett annat sätt än hittills, så att någon eller några fårmöjlighet att åka direkt till olycksplatsen utan att förstpassera brandstationen. Detta kräver att indelningen itaktiskt större enheter görs först på själva olycksplatsen, iden takt som personalen anländer. Detta ställer i sin turkrav på nya metoder och verktyg, så att de så kalladeförstahandspersonerna skall kunna vara effektiva i sinskadefördröjande uppgift, i väntan på att ytterligareresurser anländer.

Det vanligaste sättet att idag beskriva förmåga ochtäckning är att redogöra för vilken storlek den närmastestyrkan skall ha och inom vilken tid den kan vara på plats.Vi föreslår att förmågan att nå fram till Greta med olikadelar av en bemanning anges och inom vilka olikatidpunkter det kan ske. Även samhällets kapacitet att ökastyrkan skall anges.

I idéhandboken redovisas en arbetsmodell. Det gälleratt kunna koppla kommunens övergripande mål ochstrategi för skydd mot olyckor till sådana beskrivningar

6 • IDÉHANDBOK




112Räddningsresurser

- Räddningstjänst- Sjukvård

- Polis- Annat

Figur 1. Samband mellande olika aktörerna vid enräddningsinsats.






Förebyggande

Räddningsinsatser

Vårdanläggn.

Bostäder

Industri

Annat

Tillbud

Brand/olycka


Ledning

Livräddning

Rökdykning

Taktisk enhet

Taktisk enhet





Arbetsuppgifter


Figur 2. Kommunensövergripande målkopplat till täckningoch insatsförmåga.

är på plats viktigast. I tabellen har vi utgått från närbranden startat. Som framgår av tabellen så måsteplanerna omfatta såväl mindre rökutveckling som meromfattande bränder, och allt däremellan.

När det gäller vilka som skall nås inom en viss tid såmåste den frågan ställas till den politiska ledningen,eftersom detta handlar om prioriteringar och rättvise-aspekter.

För att få tillgång till det senast uppdaterade materialet kring det arbete som beskrivs i denna idé-handbok och vårt bakgrundsmaterial hänvisas tillwww.jonkoping.se/rtj

8 • IDÉHANDBOK

av insatsförmåga och täckning. Där redovisas också ettarbetssätt för att beräkna underlaget till ett handlings-program för räddningsinsatser vid skydd mot olyckor.

I tabell 1 har vi kopplat behovet av styrkor, uttryckt ilarmplanenivåer, till hur omfattande de är när räddnings-tjänsten kommer fram. Hittills har det varit vanligast attplanera mot brand i startföremål.

Räddningsstyrkans storlek har i de flesta fall varit 1+4,med målet att vara på plats inom 10 minuter från det atträddningstjänsten fått larmet. Det är viktigt att optimeraräddningsinsatser utifrån olyckans förlopp. Då är tidenfrån det att branden startat till dess att räddningsstyrkan

Tabell 1. ➤


Tid i minuterfrån brand-start:

0

1

1,5

2

7

15

15

20

30

Åtgärd:

Brandstart.

Branden upptäcks.

Larm till SOS Alarm.

Den enskildes insats påbörjas för att skadan skallkunna begränsas till startföremålet.

Samhällets insats med taktisk förstahandspersonmotsvarande nivå 1 enligt förslag till larmplanpåbörjas för att begränsa skadan till start-föremålet och för att kunna sätta hotade personeri säkerhet.

Räddningstjänstinsats motsvarande nivå 5 enligtförslag till larmplan skall kunna påbörjas förlivräddning av person i rökfyllt rum och för attdärefter begränsa skadan i startrummet.

Räddningstjänstinsats motsvarande räddnings-enhet/ höjdenhet skall kunna påbörjas för attutföra utvändig livräddning med bärbar ellermaskinell stegutrustning.

Räddningstjänstinsats motsvarande motsvarandenivå 10 enligt förslag till larmplan skall kunnapåbörjas för att kunna utföra livräddning ochbegränsning av skadan med uthållighet.

Räddningstjänstens insats på motsvarande nivå20 enligt förslag till larmplan skall kunna påbörjasför att kunna utföra omfattande släckning ochbegränsning av skadan och andra följdverkningarmed erforderlig uthållighet.

Anmärkning:

För att säkerställa ut-rymning innan kritiskaförhållanden uppstår.

Tiden satt utifrån dimen-sionerande brand-förlopp. Inom 2 min.beräknas en normaltkunnig person klara avatt utföra släckinsats.

Inom 7 min. kan en välutbildad person utförasläckinsats med hand-brandsläckare. Brand-belastningen utgår frånenαt2 -brand medmedium utveckling.

Tiden satt utifrånbyggnadstekniskaförutsättningar.


Tiden satt utifrånlogistikaspekter föroavbruten räddnings-insats.


Skall uppnåssenast 2005 vidföljande andel av alla bränder:

80% (idag 53%)

80% (idag 50%)

80% (idag 50%)

67% (idag 10%)

80% (idag 57%)

80% (idag 57%)

80% (idag 67%)

70% (idag 60%)

Exempel: Brand i bostad i kommunen, åtgärder minut för minut OBS: Samtliga värden är uppskattade, procentsatserna är fiktiva.Idag saknas till stor del kunskap om kostnadsnyttosamband kopplade till dessa värden.

Kommunen har ett övergripande ansvar för skydd motolyckor inom såväl den egna verksamheten som detgeografiska området. Detta kan uttryckas i form av ettövergripande mål för medborgarnas trygghet ochsäkerhet mot skador. Målet kan formuleras på olika sätt.Ett exempel på hur ett övergripande mål kan se ut finns iJönköping. Målet är beslutat av fullmäktige och finnsinskrivet i kommunprogrammets gemensammaplaneringsförutsättningar. Målet har formulerats påföljande sätt.

”I Jönköpings kommun skall alla människorha en trygg och säker miljö. Brand- ocholycksriskerna skall fortlöpande minskas.Detta skall särskilt gälla skador påmänniskor, miljö och oersättliga värden.”

Målet innebär att alla skall ha en trygg och säker miljö, ochatt risknivån fortlöpande skall minskas. Det gäller riskerför att människors liv och hälsa tar skada, för miljön ochför oersättliga materiella och ekonomiska värden.Oersättliga värden kan innebära affektionsvärden för denenskilde, gemensamt kulturarv, oersättliga arbetsplatsereller andra mer eller mindre symboliska värden. Måletgäller för säkerhetsarbetet i alla förvaltningar inomkommunen och inte bara för räddningstjänsten.

Strategi för åtgärderI ett nästa steg kan det vara lämpligt att fundera på hurmålet skall nås och uttrycka detta i form av en strategi.I Jönköpings kommuns strategi beskrivs hur det

övergripande målet skall nås. Till stor del handlar det omvilken typ av åtgärder som krävs för att uppnå detövergripande målet och hur arbetet därför börorganiseras.

”Säkerhetsarbetet skall i första hand genomolycksförhindrande åtgärder verka för attolyckor förhindras. I andra hand genomskyddsinriktade åtgärder i förväg begränsakonsekvenserna av olyckor. När olyckorinträffar skall ett snabbt och effektivtingripande kunna ske för att begränsakonsekvenserna.”

10 • IDÉHANDBOK

1. Målsättning i kommunperspektiv

Räddningstjänsten

Samverkanmellankommunenoch övrigasamhälls-aktörer

Annan förvaltning

Kommunens övergripande måloch strategi för säkerhet

Effektmål för skyddsnivåer och säkerhet

Samordning, analys och utvärdering

Figur 3. Schematisk bildöver säkerhetsarbetet ikommunen.

Strategi för ansvar och samverkan Strategin behöver kompletteras med anvisningar om huråtgärderna skall organiseras. I mångt och mycket handlardet om vem det är som har ansvaret för olika åtgärder ochom hur ledning och samverkan skall skötas.

Kommunen har det övergripande ansvaret för skyddetmot olyckor. För att nå de mål som har satts upp för att ökasäkerheten krävs det ett brett samarbete. Detta har iJönköpings kommun formulerats på följande sätt:

”Det övergripande målet skall nås genomsamarbete mellan kommunens förvaltningar,enskilda, näringsliv, organisationer, andrasamhällsorgan och andra kommuner. Varjeförvaltning bär huvudansvaret för säker-heten inom sitt verksamhetsområde.Säkerhetsarbetet skall dessutom inriktas såatt invånarna genom ökad riskmedvetenhetoch kunskap själva i högre grad kan verka försin egen säkerhet.”

Detta innebär att varje förvaltning själv bär huvudansvaretför säkerheten inom sitt verksamhetsområde. Om detbörjar brinna i en skola har till exempel skol- och barn-omsorgsförvaltningen huvudansvaret för att barnenkommer ut oskadade. Förvaltningarna är dock skyldiga attsamverka för att förverkliga det gemensamma målet, somär att nå en trygg och säker miljö. Därför är det nöd-vändigt med en särskild funktion som samordnarsäkerhetsarbetet. Denna funktion kan ligga på räddnings-tjänsten eller på någon annan förvaltning inom

kommunen. Kommunens förvaltningar är dessutomskyldiga att samverka med andra instanser som harhuvudansvar för säkerheten inom sitt område. Förenskilda skall arbetet inriktas så att han eller hon själv skallkunna tillgodose sin säkerhet. Figur 3 ger en schematiskbild av säkerhetsarbetet i kommunen.

För att nå det övergripande målet krävs det, enligtstrategin, att det övriga samhället också är engagerat isäkerhetsarbetet.Vägtrafiksäkerheten kan få illustrera detengagemang och samarbete som krävs från olika aktörer isamhället för att nå övergripande mål. Riksdagen harbeslutat att Vägverket är systemägare för vägtrafik-säkerheten. Den har också angivit effektmålen (nollvisionoch etappmål). För att nå målen krävs olika aktörersmedverkan.Vägverket har därför slutit ”samarbetsavtal”för olika skyddsåtgärder med polisen och kommunerna.

Men det krävs också att andra aktörer medverkar.Exempel på sådana aktörer är övrig offentlig sektor,näringslivet, fordonsfabrikanter, medier, frivilligaorganisationer och allmänheten. Som systemansvarig harVägverket en viktig roll när det gäller att samordna deolika aktörernas skyddsåtgärder.

Effektmål För att göra det övergripande målet användbart i planeringoch genomförande behövs det mer preciserade mål övervilka effekter som skall uppnås. Effekterna kan uttryckas itermer av minskade skador eller förändring av olika skydds-nivåer, t.ex. förekomsten av antalet brandvarnare. I detövergripande målet står det att ”alla människor skall ha entrygg och säker miljö”. Men det behöver konkretiserasvilka ”alla” är, och det sker i form av riskmiljöer.


RiskmiljöerSäkerhetsarbetet inriktas mot invånarna i kommunenenligt principen ”kunden i centrum”. För att konkretisera”kunden” är en gruppering nödvändig.Vi har valt att se tillverksamheten. Därför har vi följt invånaren i verk-samheter som boende, trafikant, anställd, fritidsidkare etc.Vi har också tagit hänsyn till hur tillgängliga data ärgrupperade. Detta har lett fram till följande riskmiljöer:• Allmän byggnad, t.ex. sjukhus, skola, kontor• Bostäder• Industri• Annan byggnad, t.ex bensinstation, jordbruk, garage• Trafiken• Vatten• Särskild miljö• Annat.

Grupperingen används för att planera och följa upp verk-samheten. Den följer samma indelning som Räddnings-verkets statistik, vilket bl.a. underlättar jämförelser medandra kommuner och med riket i dess helhet.

Effektmål i termer av skadorEffektmål skall ange resultatet, den effekt som eftersträvas,för att medborgarna skall uppleva en trygg och säkermiljö. För att kunna följa upp effektmålet bör det så långtdet är möjligt vara formulerat i mätbara termer.

Två varianter av mätbara formuleringar är riktnings-mål respektive tillståndsmål. I exemplet Jönköping är detövergripande målet ett riktningsmål: ”Brand- och olycks-riskerna skall fortlöpande minska”. Det finns enprecisering i riktningsmålet, eftersom det sägs att riskerna”fortlöpande” skall minska.

Tillståndsmål är ännu mer preciserade. De anger vilketeffekttillstånd som skall nås vid en viss tidpunkt och ärdärför särskilt lämpliga för planering och uppföljning. Etttillståndsmål kan formuleras som att skador till följd avbränder i bostäder skall minskas med 20 procent till år2007 i förhållande till 2001 års nivå.

Riskmiljön är bostäder, vilket i sig är en relativt storgrupp. Den rymmer t.ex.”bostäder” som enbostadshus,flerbostadshus och äldreboende. Man kan därför tänka sigeffektmål även för sådana delgrupper.

Det kan ibland vara svårt att följa upp effektmål, därsorten är skador på lokal nivå, och där signifikantaförändringar i skadornas omfattning ofta kräver så stortstatistiskt material att det bara finns på nationell nivå elleri en del fall internationell nivå. I det senare fallet är detfråga om mycket sällan förekommande olyckor.

En lokal uppföljning av effektmål är lättare att göra förofta förekommande olyckor, s.k. vardagsolyckor, underförutsättning att förändringarna kan knytas till vissaspecifika åtgärder eller åtgärdspaket. I Jönköpingskommun finns det för närvarande inga effektmål förskador formulerade. Däremot finns det lokala mål förunderliggande skyddsfaktorer, som påverkar skade-utfallet/säkerheten.

Effektmål i termer av skyddsnivåerSkyddet mot olyckor kan delas upp i olika faktorer(skyddsfaktorer). Skyddsnivåerna anger tillsammans enviss total nivå för säkerheten mot olyckor.

Skyddsfaktorerna kan vara tekniska eller beteende-relaterade. Tekniska skyddsfaktorer kan t.ex. bestå avbrandsäkra produkter, brandvarnare, utrymningsvägareller brandcellsgränser. Beteenderelaterade skyddsfaktorer

12 • IDÉHANDBOK

kan handla om att skapa säkra rutiner när man använderlevande ljus, vid tobaksrökning m.m. De kan även handlaom beteendet i samband med utrymning, förmågan attsläcka bränder, ge första hjälpen etc.

När det gäller säkerheten på våra vägar beskriverVägverket komponenterna väg, fordon och förare somdelar i ett vägtrafiksystem. På motsvarande sätt kan vi försäkerheten i våra bostäder dela in boendet i komponenter-na den boende, bostaden/lägenheten, byggnaden ochsamhällets bidrag till säkert boende. För varje komponentges i figuren nedan ett antal exempel på skyddsfaktorer.Skyddsfaktorerna har grupperats med hänsyn till när deanvänds och verkar i olycksförloppet. De består av olycks-förhindrande åtgärder, skyddsinriktade åtgärder, risk-spridning, räddningsinsats och återställning.

De olika skyddsfaktorerna bidrar till säkerheten ibostaden.Vill vi förändra säkerheten i bostaden så sker

detta genom att skyddsnivån på en eller flera skydds-faktorer förändras. Skyddsfaktorernas nivåer kanbeskrivas. Skyddsfaktorn brandvarnares skyddsnivå kant.ex. beskrivas som vilket antal bostäder som har brand-varnare respektive saknar brandvarnare. Skyddsnivån hosbrandvarnare kan, liksom flera andra skyddsfaktorersskyddsnivå, mätas och undersökas genom enkäter ellerintervjuer.

När det gäller att förändra säkerheten i bostäder genomatt höja skyddsnivån för skyddsfaktorn brandvarnare kanmålet uttryckas som att andelen bostäder med fungerandebrandvarnare skall öka från t.ex. rådande 87,5 % till minst90 % år 2005. Det är ett mätbart effektmål som är möjligtatt följa upp och utvärdera på lokal nivå, till skillnad fråneffektmål för säkerheten som anges i minskade skador, ochsom ofta kräver nationell statistik som underlag.


De boende Lägenheten Byggnaden Samhället

Säker matlagningSäkra eldstadsvanorSäkra ljusvanoretc.

Säkra elapparateretc.

Säkra elinstallationerSäkra uppvärmnings-anordningarÅskskyddetc.

Försvåra anlagd brandetc.

Förhindrande

Kompetens släckningUnderhållbrandvarnare

BrandvarnareSläckutrustningYtskikt

BrandcellsgränserUtrymningsvägarRökluckorKonstruktionYtskiktSprinkler

BrandmurarAvstånd mellan husetc.

Skyddsinriktande

Försäkring Hemförsäkring Byggnadsförsäkring StadsplaneringRiskspridande

Egen räddningsinsats Sprinkler Organisation förräddningsinsats,insatsförmåga,täckningsförmåga

Räddningsinsats

VårdRehabilitering

Sanering SaneringÅteruppbyggnad

BostadsförsörjningÅterställning

Figur 4. Olika skyddsfaktorersom tillsammans bidrar tillen säker bostad avseende brand.

Räddningstjänstens perspektivRäddningstjänsten är en av de aktörer inom denkommunala förvaltningen som bidrar till säkerheten motolyckor. Förutom de traditionella uppgifterna inomsäkerhetsområdet kan förvaltningen också få en potentiellsamordningsfunktion och bidra till kommunens analys,samordning, uppföljning och utvärdering av säkerhet motolyckor. För att göra sin roll inom kommunen tydligarekan förvaltningen teckna ned sin verksamhetsidé. Den blirstyrande för förvaltningens bidrag till säkerheten motolyckor i form av prestationer eller tjänster.

Räddningstjänstens verksamhetsidéEtt viktigt steg i arbetet mot målstyrning är att definieraoch förankra en verksamhetsidé. Den skall sammanfattavad organisationen ytterst avser med sin verksamhet.Verksamhetsidén skall ange vad som görs, för vem det görsoch hur det görs.Alla aktiviteter i organisationen skallförankras i verksamhetsidén. Den bör vara kort ochkärnfull för att lätt kunna förankras inom organisationen.

”Räddningstjänsten i Jönköpings kommunskall arbeta för att minska risken för ochföljderna av bränder och andra olyckor föralla som bor, verkar eller vistas i kommunen,såväl i fred som under höjd beredskap.”

Formuleringen ”arbeta för” innebär att räddningstjänsteninser att den endast är en av de aktörer som bidrar till attminska risken för olyckor. Målet kan bara uppnås i sam-verkan med dem som äger risken, och med andra för-valtningar och organisationer.”Risken för” innebär att

arbeta olycksförhindrande.”Följderna av” innebär dels iförväg vidtagna åtgärder för att begränsa skador, delsakuta insatser, sedan olyckan inträffat.

Räddningstjänstens arbete skall omfatta både problem-området brand och andra olyckor.Vi finns till för vårakunder, som är medborgarna i kommunen, men ävenandra som vistas eller verkar där.Vi har samma uppdrag ifred som under höjd beredskap.Vi tolkar vårt uppdrag såatt vi inte bara har till uppgift att arbeta med sådant somenligt räddningstjänstlagen är räddningstjänst ellerförebyggande av brand. Med vår verksamhetsidé kan viockså svara för andra tjänster, så länge de har till syfte attminska risken för eller följderna av bränder eller andraolyckor.Vi kan därför aktivt verka för att förebygga ocksåandra olyckor än brand, göra insatser vid akuta oönskadehändelser som inte är räddningstjänst, svara för aktivrestvärdesräddning, initiera och driva krisstöd tilldrabbande och annat. För oss utgör den nuvaranderäddningstjänstlagen bara ett minimikrav.Våra politikerhar genom verksamhetsidén valt att ge oss även andrauppdrag i linje med nya lagen om skydd mot olyckor.

14 • IDÉHANDBOK


Annan förvaltning



Annan förvaltning


Kommunens övergripande måloch strategi för säkerhet

Räddningstjänsten

Samordning, analys och utvärdering

Figur 5. Räddnings-tjänsten kan förutomsin traditionella rolläven svara för sam-ordning, analys ochutvärdering.

säkerhet. Räddningstjänsten kan vara en lämplig kandidat,när det gäller att svara för samordningsfunktionen, dåsäkerhetsarbete är en relativt tung del av förvaltningensarbete. I samordningsfunktionen ingår bl.a. att analyserakommunens risker, föreslå effektmål och lämpligaskyddsåtgärder, följa upp och utvärdera säkerheten ochredan tidigare vidtagna skyddsåtgärder. Det internasäkerhetsarbetet i kommunen, som kan röra försäkringar,IT-säkerhet, skadegörelse med mera, kan vara en del isamordningsfunktionen eller utgöra en särskild funktion.

Räddningstjänstens arbete och tjänster skall präglas avkostnadseffektivitet. Detta innebär att varje krona somstoppas in i verksamheten skall ge så mycket bidrag till detövergripande målet som möjligt. Effektiviteten får dockinte skymma det faktum att räddningstjänsten har enhumanitär funktion, att hjälpa nödlidande. Balansen mellaneffektivitet och humanitet får ske med gott omdöme.





112

- Larmning- Rådgivning- Index

Att beställaräddningsinsatser - Enheter

- Gruppering- Taktik- Ledning

Att utformaräddningsinsatser

- Medlyssning- Larmplaner

Att beställaräddningsinsatser

Räddningsresurser- Räddningstjänst

- Sjukvård- Polis- Annat

Figur 6. Kund-/producent-perspektiv.

Räddningstjänstens strategiAtt formulera en strategi för räddningstjänsten innebär attbeskriva vilka tjänster förvaltningen skall utföra för attuppfylla kommunens mål om trygghet och säkerhet.

”Räddningstjänsten skall vara en effektivskadeavhjälpande organisation och genomsin expertroll svara för olika förebyggandetjänster. Räddningstjänsten skall vidare haen samordnande och kontrollerande roll av-seende säkerheten mot olyckor i kommunen.Räddningstjänsten skall arbeta humanitärtoch kostnadseffektivt.”

Med ”en effektiv skadeavhjälpande organisation” menasdet traditionella ”brandkårsarbetet”. Här kanräddningstjänsten på egen hand i ett visst skede avolycksförloppet påverka medborgarnas trygghet. I sinfunktion som expert kan räddningstjänsten dessutomansvara för att förebyggande tjänster finns tillgängligai kommunen. Detta är en samhällsservice riktad tillallmänheten och till olika riskägare. Exempel på sådant ärolika utbildningar, råd till allmänheten och konsultation isamband med byggärenden. Den kontrollerande rollen ärden traditionella myndighetsrollen. Den innebär kontrollav att det finns en viss mininivå på skyddet i olikaverksamheter.

Inom det geografiska område vi kallar kommun bördet finnas en samordnande funktion för skydd och

Räddningstjänstens verksamhet:tjänster och prestationerRäddningstjänsten levererar tjänster eller prestationer tillolika målgrupper (kunder). Det sker inom ramen för ettkommande kommunalt handlingsprogram för skyddetmot olyckor. Exempel på sådana tjänster är information tillolika målgrupper och utbildning av dem, tillsyner ochräddningsinsatser.

Prestationer kallas således endast de direkta tjänstersom når målgruppen (kunden).Andra arbetsuppgifterkallas (interna) aktiviteter. Dit hör planering, analyser,

övning m.m. Tillsammans bildar prestationerna ochaktiviteterna förvaltningens verksamhet.

En viktig uppgift för förvaltningen är att bidra tillsamhällets räddningsinsats. I figur 6 sammanfattas deviktigaste delarna i ett kund/producentperspektiv.Föreliggande idéhandbok kommer att behandla främst”att beställa räddningsinsatser” och ”att utformaräddningsinsatser”.

16 • IDÉHANDBOK

Konceptet ”Att beställa räddningsinsatser” har utvecklatsunder åren 2000–2002. Det utgör stommen i ett projektsom SOS Alarm drivit år 2001–2002 under namnet”Kommunikation i larmprocessen”. Räddningsverket harmedverkat i projektets styrgrupp, och Lars Fredholm(SRV/LTH) har varit styrgruppens ordförande.

LarmningDet vanligaste sättet att se på larmning inom kommunalräddningstjänst är att utgå från att larmet går till den

närmsta brandstationen. I en kommun med egna brand-stationer är detta oftast tillräckligt. Men det finns ett stortbehov av tidigt larm. I de nya strukturer som idag växerfram, med olika former av samverkan, så krävs därför ettannorlunda synsätt.Vårt förslag innebär att det skickas ettförlarm till närmsta taktiska enhet, och ett huvudlarm tillde taktiska enheter som behöver tillkallas utifrånhändelsen. Begreppen förklaras längre fram i texten.

Nya synsätt beträffande ledning medför också attbeslutsfattare kan behöva tillkallas på olika nivåer,beroende på olyckans karaktär, samt att olyckansutveckling måste kunna följas under hela förloppet så atträddningsinsatsen skall kunna anpassas fortlöpande. Ävendet enskilda olycksoffret kan behöva stödjas i avvaktan påatt samhällets hjälp anländer. Ett sådant stöd kan bestå avrådgivning under pågående olycka.

Larmning som processRäddningstjänsten, med betoning på ordet tjänst, är någotsom beställs hos en larmmottagare. Kunden erbjuds olikabeställningsmöjligheter. Sättet att beställa räddningstjänstkan bestå i att ringa 112 till en larmcentral eller att kopplaupp en larmöverföring från ett automatiskt larm. Deautomatiska överföringarna kommer sannolikt att öka iframtiden. Redan pågår försök med automatiska larm frånkrockkuddar i personbilar, som skickar ett larm till larm-central med uppgift om vad som hänt samt bilens position.

Tjänsten består av en process mellan tjänsteproducentoch kund. Den kräver ömsesidig samverkan genom attden försiggår i nuet. Detta förutsätter att kunden har vissaresurser själv, som han kan använda sig av. Tjänsten måstedärför utformas flexibelt, t.ex. om man skall hjälpa enåldring jämfört med ung aktiv människa.


2. Att beställa räddningsinsatser




112









Figur 7. Sambandet mellan Greta,112 och räddningsresurser.

Tjänsten har dessutom olika utformning i olikaskeenden. Man skulle kunna säga att tjänsteprocessen ärindelad i olika faser.

▼ Kunden kontaktar larmmottagaren (beställning) ▼ Mottagning och registrering▼ Kommunikation för att komma fram till tjänste-

producentens första insats▼ Kommunikation för hjälp till självhjälp▼ Kommunikation för tjänsteproducentens fortsatta

insats▼ Samverkan på skadeplats mellan tjänsteproducent

och kund.

För att producera lämplig insats sker en intern process hostjänsteproducenten som inte kunden skall besväras av.Denna process beskrivs i kapitlet ”Producentensaktiviteter”. Processen leds av en övergripande strategi, därlarmning är en del.

Kunden gör en beställning av en tjänst. Producenten

(räddningstjänsten) tillhandahåller räddningsinsats samtrådgivning, för att kunden skall kunna agera på egen handi avvaktan på att räddningstjänsten anländer. Producentenställer frågor för att få underlag för utformningen avräddningsinsatsen. Kunden lämnar när detta är möjligtsådan information och samverkar med räddningsstyrkor-na på skadeplatsen.

Producentens behov av förändringIdag larmar oftast räddningschefen närmsta berördabrandstation, och den styrka som är lokaliserad där ryckerut mot skadeplatsen.Vid större händelser förstärks denförsta styrkan från en närliggande brandstation. Detta sättatt arbeta ger inte alltid rätt styrka utifrån det särskildabehovet, däremot ger det en relativt snabb insats frånnärmsta belägna brandstation.

18 • IDÉHANDBOK

Tabell 2. Synsättet på larmningoch ledning kan utvecklas efterovanstående modell.

Synsätt larmning

Ledning

Vad görs på plats i avvaktan påräddningstjänsten?

Analys

Idag

Berörd närmstabrandstation larmas.

Strikt styrd larmplan,därefter övertagandenär 1:a styrka är på plats.

Improviserade insatserutifrån egen erfarenhet.

Sker idag av besluts-fattare på väg ut, utifrånerhållen information vidutlarmningstillfället.

Utveckling

Förlarm till närmsta taktiska enhet, därefter huvudlarmtill de taktiska enheter som behövs utifrån händelsen.

Beslutsfattare aktiveras vid förlarm och angerlarmnivåer.

Optimalt nyttjande av personer på plats genom fråge-styrt index och förslag på åtgärder från larmoperatör.

Analys under hela framkörningen på löpandeinformation från den som larmar.


Positionering av taktiska enheter hos SOS Alarm

Larm och ledningBedömningar om resursuppbyggnad borde vara ennaturlig del i hela utalarmeringen, från det att 112-samtalet inkommer till dess att det att räddningsinsatsenär avslutad. Men ledning och larmning är idag relativtskilda företeelser. Det förekommer idag på allt flerlarmcentraler att beslutsfattare finns tillgängliga ilarmcentraler för att snabbt kunna fatta beslut omtilldelning av resurser i samband med larmning.

Insats i avvaktan på räddningstjänstenInom ambulanssjukvården finns idag rutiner somutvecklats för vilka råd som skall ges till den som larmar, iavvaktan på att det kommer ambulans till platsen. Dettahar varit möjligt genom att det har utvecklats s.k. sjuk-vårdsindex.Vid exempelvis ett larm om andnings- ochhjärtstillestånd ger larmoperatören råd och instruktionertill den som larmar: skapa fria luftvägar, ge konstgjordandning och hjärt/lungräddning.

De första minuterna kan vara avgörande för att tillexempel påverka en brands fortsatta utveckling. Relativtenkla åtgärder som att stänga dörrar, varna eller förberedaför räddningsstyrkans framkomst kan vara avgörande. Etträddningsindex utvecklas för närvarande inom ramen förSOS Alarms projekt ”Kommunikation i larmprocessen”.

Detta index kommer att motsvara det sjukvårdsindex somredan används på landets SOS-centraler.

AnalysDen information som kommer in till larmcentralenlämnas oftast vidare till den beslutsfattare som är närmastinsatsen och som ofta skall leda räddningsstyrkans arbete.Dessa beslutsfattare är många gånger inriktade på självainsatsen och har svårt att fatta beslut om beredskap ochandra pågående insatser. Det kan också hända att flerabeslutsfattare på väg till samma insats ägnar sin kraft åtsamma frågor på bekostnad av bedömningar på längresikt.

Beslutsfattare för resurstilldelning borde aktiveras ianslutning till larmskedet för att bland annat kunna svaraför bedömningar utifrån pågående händelser. Denne bördock inte arbeta aktivt med själva utalarmeringen, efter-som tidsperspektivet sannolikt skulle krympa för mycket.

Konceptet ”Att beställa räddningsinsatser”Med producentaktiviteter menar vi de aktiviteter sompåverkar skeendet vid och efter ett 112-samtal. Det ärfråga om delprocesserna ”informationsinhämtning”,”rådgivning”,”databassökning” och ”utalarmering”.Dessa delprocesser samverkar och påverkar varandra och

20 • IDÉHANDBOK

SkadeplatsKund

Tjänsteproducent

Ledning Larm

Andra tjänsteproducenter

Samverkan

Samverkan på skadeplats

Frågor för att utforma räddningsinsatsen

Information som underlättar insatsen

Hjälp till självhjälp

Beställning

Figur 8. Sambandet mellan kund ochtjänsteproducent vid en olycka.


Kundaktiviteter

• Vad har hänt?• Var har det hänt?• Från vilket tel nr?

Förlarm till:

• Styrka nivå 5• Beslutsfattare• Info till berörda

ETK (elektroniskdatabassöknig)

• Omfattning?• Liv i fara?• Kan du ingripa?• Brand i trapphus?• Synlig brand?• Objektstyp?• Särskilda risker?

Huvudlarm

• Beslutsfattare och ledning aktiveras• Styrka nivå 5-30• Info till samverkande myndigheter• Info till andra aktörer

Analys/optimering

• Öka/minska styrka• Förbered insats

• Varna!• Rädda!• Släck!• Stäng dörren• Gör så här!

GIS-stödObjektsregisterVägdatabas

Genomför förhindrande/begränsande åtgärder

Möter och samverkarmed räddningstjänstenGer informationBeställer larm

112

Databassökning

Utlarmning

Rådgivning

Informationsinhämtning

Tid

• Löpandeinformation omomfattning

Vidare åtgärder• Utrym!• Förbered för RTJ!• Möt upp!

Figur 9. Processer vidbeställning avräddningsinsatser.

Förlarm till:• Styrka nivå 5• Beslutsfattare• Info till berörda

Huvudlarm• Beslutsfattare och ledning aktiveras• Styrka nivå 5-30• Info till samverkande myndigheter• Info till andra aktörer

Analys/optimering• Öka/minska styrka• Förbered insats

Utalarmering

utgör sammantaget de processer som utförs under tidenfrån 112-samtalet fram till dess att styrkorna är på plats.

Figur 9 är stommen i konceptet ”Att beställaräddningsinsatser” och ger en sammanfattning av deprocesser som förekommer eller borde förekomma vid ett112-samtal.

InformationsinhämtningInformationsinhämtning innebär att inhämta faktaunder-laget för en utalarmering av räddningstjänstens resurser.Tidigare har detta setts som larmoperatörernas uppgift.Hittills har det handlat om att få svar på frågorna:• Vad har hänt?• Var har det hänt?• Från vilket telefonnummer ringer du?

De tre frågorna har fått utgöra informationsbasen förlarmoperatören när han kodar händelsen enligt händelse-typ och sedan får fram en fastställd larmplan för varjeaktuell händelse. Larmplanen påverkas normalt inte avhändelseutvecklingen förrän det kommer ett brandbefältill platsen och tar ett nytt beslut. I dagsläget sker vanligtvisingen informationsinhämtning under räddningstjänstensframkörningstid, från det att larmoperatören avslutar sinintervju till dess att räddningstjänsten är på plats. Detinnebär ett informationsglapp, som kan vara 15–20minuter långt. Det är en tidsperiod då mycket värdefullinformation kan fångas upp.

Vi anser därför att det är nödvändigt att låtainformationsinhämtningen utgöra en kontinuerligprocess, ända fram till dess att räddningstjänsten kan

skapa sig en egen bild av händelsen. Det innebär att larm-operatören efter de inledande frågorna, som genererar enförsta utalarmering, fortsätter intervjuerna med dem somlarmar. En sådan fortsatt informationsinhämtning skullekunna ligga till grund för modifieringar av utalarmering-en. Exempel på frågor som kan ställas är:• Omfattning?• Liv i fara?• Kan du ingripa? (se under rådgivning angående detta)• Brand i trapphus?• Färg på röken?• Typ av objekt?

En sådan utökad informationsinhämtning ger, enligt våråsikt, bättre möjligheter för en mer behovsanpassad ut-alarmering. Den stämmer också bättre överens medverkligheten än dagens utalarmering enbart utifrån deinledande frågorna.

RådgivningI nuläget får uppringaren endast en sparsam rådgivning.När det inträffar bygger den på att larmoperatören haregen erfarenhet av den händelse som beskrivs.

Inom det medicinska området har SOS nu utvecklat ettsjukvårdsindex som stöd för larmoperatören. Utifråndetta index kan man ge råd till den som ringer in ett larm.Motsvarande index för räddningstjänsten är under ut-veckling inom SOS Alarms projekt för en ny teknikplatt-form. Detta index kan senare ge ett liknande stöd för larm-operatören. Utifrån ett räddningstjänstindex kan enlarmoperatör ge råd till den som larmat, ända till dess

22 • IDÉHANDBOK

Figur 10. Delprocessenutalarmering.

att räddningstjänsten kommer fram till platsen.Vinstenblir att man inte längre får något glapp mellan de åtgärdersom sätts in från den tidpunkt då första utalarmeringensker och de som sätts in när styrkan har kommit fram till

platsen.

Personen/personerna på plats kan vägledas till attgenomföra en rad avgörande åtgärder i förhållande till detfortsatta förloppet. Exempel på sådant är att varna ochrädda andra personer, eller att stänga in branden, eller attbegränsa den genom egna, mindre släckförsök. Med stödav ett räddningstjänstindex kan larmoperatören ge stödoch ”snabbutbildning” i utförandet av sådana uppgifter.Om personen på plats har fått i uppgift av larmoperatörenatt förbereda för räddningsstyrkans ankomst genom attmöta upp och göra ett överlämnande kan dessutom ocksådetta moment genomföras.

Det räddningstjänstindex som byggs upp bör knyta antill den utbildning som räddningstjänsten ger allmän-heten. Räddningsverket har utbildningspaket som kan gestöd vid utformandet av de råd som indexet skall omfatta.Fördelen med att knyta råden till tidigare utbildningar äruppenbar, informationen är bekant och går att åter-anknyta till tidigare inhämtad kunskap.

Det finns även utländska så kallade ”Dispatch-system”,angående räddningstjänstindex.Vi har funnit sådana iUSA, och de kan tjäna som underlag till en svensk utgåva.

DatabassökningDatabassökning har hittills inte använts eller utvecklats inågon större omfattning. Som stöd för larmoperatörenfinns i nuläget en elektronisk telefonkatalog (ETK), och till

viss del olika objekts- och fastighetsregister med möjlighetatt söka information.

Genom att larmplanen bygger på taktiska enheter ochatt utalarmeringen torde bli allt mer integrerad med geo-grafiska informationssystem (GIS) så kan det befintligasystemet med släckområden kraftigt förenklas. Kartdatornborde kunna ange, punkt för punkt, vilken eller vilkataktiska enheter som kan skickas mot den aktuella platsen.Systemet används idag i de flesta larmcentraler förlarmning och dirigering av ambulanser, akutbilar ochambulanshelikopter.

Information från databassökning kan också tillförasbeslutsfattare på väg till insatsen, på så sätt att geografisktknuten information kan bearbetas av larmoperatör ochskickas till beslutsfattare.

UtalarmeringResursbehovet för räddningsinsatser fastställs i kapitel”Larmplaner”. Där beskrivs detta i termer av taktiskaenheter. Resursbedömningen är hämtad ur SRV rapportP21-300/99.

Förlarm och huvudlarmInformationsinhämtningen i samband med ett 112-samtalger uppgift om ifall det rör sig om räddningstjänst, hälso-och sjukvård, polisiär verksamhet eller annan service. Föratt kunna verkställa ett snabbt larm krävs att larm-operatören redan i ett initialt skede kan ge ett första larmtill närmsta taktiska enhet, när det rör sig om kommunalräddningstjänst.

Samtidigt med det första larmet, kallat förlarm,


aktiveras också en beslutsfattare för resurstilldelning.Denne kan bedöma informationen och fatta beslut om attöka eller minska antalet taktiska enheter, och att se eftervilken typ av dem som behövs utifrån behovet avräddningsstyrka. Beslutsfattaren behöver inte nödvändigt-vis finnas i larmcentralen, eftersom larmplanen somlarmoperatören arbetar utifrån redan styr räddnings-styrkans storlek. Han behöver dock ha en hög nivå avtillgänglighet när informationsinhämtningen inte leder tillträff på larmplanen, och då det kan behöva göras ensärskild bedömning.

Efter ytterligare informationsinhämtning kan larm-operatören göra en bättre bedömning av resursbehovet.

Det gör han genom att använda det förslag som finnsunder rubriken ”Larmplan”.Vår bedömning är att ensärskilt utbildad larmoperatör bör kunna välja rätt larm-plan, enligt vårt exempel på larmplan (se bilaga 2). Besluts-fattaren kan, när larmplan nivå 10 eller högre har aktiverats,följa upp och analysera behovet av räddningsstyrka.

Figur 11 beskriver tidsskalan från det att ett 112-samtalinkommer till larmcentralen. Man kan här se hur ett antalprocesser påbörjas samtidigt. De kommer att fortgå underhela utalarmerings- och framkörningsskedet. Genom attbörja arbeta med dessa processer kan effektiviteten underutalarmerings- och framkörningsskedena ökas.

24 • IDÉHANDBOK

Figur 11.Tiden mellanett inkommande 112-samtal tills samhälletsräddningsinsatspåbörjas.

112-samtal tillSOS Alarm

Tid

Databassökning i ETK, objektsregister m fl

Förlarm

Intervju före förlarm

Beslutsstöd till larmade taktiska enheter

Kompletterande intervju och rådgivning

Huvudlarm till berörda taktiska enheter

Beslutsfattare för resurstilldelning

1:a taktiskaenhet på plats


Vid en tillbakablick på samhällets utveckling märker manföljande förändringar när det gäller att begränsa ochhindra brandskador. Den första förändring samhälletgenomförde gentemot de återkommande stadsbrändernavar att ändra stadsplaneringen (med krav på kvarters-indelning och bredare gator) och byggnaderna (t exförbud mot halm som taktäckning). Då fick man bortföreteelsen stadsbränder.

När dessa krav väl hade genomförts blev kvarters-bränderna den stora utmaningen. Då började man ställakrav på byggnadstekniska åtgärder (t ex brandmurar), ochpå att utrusta brandkårerna så att de skulle kunnabekämpa denna typ av bränder bättre. Genom att drivadenna process vidare var man under 60-talet redo attfokusera på rumsbranden. När man ställde krav på t exbrandcellsindelning och materialanvändning så skapades

inom miljonprogrammet möjligheter att ytterligareförändra brandkårens inriktning.

Numera befinner vi oss i ett skede där vi har börjatflytta fokus från rumsbranden till branden i startföremålet.Inom detta område pågår utveckling inom fleradelområden. Ett av dessa områden är att via fortsattmaterialutveckling minska risken för att det uppstårbrand. Det vi nu märker är att det behövs en fortsattteknisk utveckling av larmsystem för att få en tidig upp-täckt, men framförallt behövs det en ökad satsning på denenskilde människans förmåga att själv ta hand ombranden i startföremålet. Detta kan ske genom utbildningoch information. Man kan alltså säga att utmaningenhistoriskt sett har bestått i att vi lärt oss hantera stads-branden, och därefter kvartersbranden och rumsbranden.Numera består utmaningen i att effektivisera våra insatsermot brandens uppkomst i startföremålet. (Källa StefanSärdqvist, Räddningsverket.)

Det vi presenterar i de följande avsnitten är en modellför att utforma räddningsinsatser utifrån riskbilder, ochmed hjälp av den målsättning som gäller för respektiveräddningstjänst.Vi vill skapa en modell där förändringar imålsättning och riskbild på ett enkelt sätt kan kopplas tillförändringar i utformningen.Vidare skall en förändring avde ekonomiska ramarna kunna omsättas i förändringar avverksamhet och målsättning. En bärande tanke är att vi serräddningsinsatsen utifrån logistikens sätt att hantera olikaenheters förmåga och tillgänglighet.

Idag finns en praxis inom svensk kommunalräddningstjänst som säger att en räddningsstyrka skallbestå av ett befäl och minst fyra brandmän. Denna styrkaskall, enligt de flesta räddningstjänstplaner, hinna fram tillolyckan inom 10 minuter från det att larmet har tagits


3. Att utforma räddningsinsatser

Figur 12. Sam-bandet mellanGreta ochräddnings-resurser.




112











112



emot. Denna målsättning är inte felaktig, men den behöverockså ses ur ett annat perspektiv, nämligen Gretas: Hurutvecklas bränder ur Gretas perspektiv? Uppgifterna ifigur 13 är hämtade ur Räddningsverkets statistik för åren1997–2002:

Något förenklat skulle vi kunna påstå att bränder somsläckts eller slocknat (18 % av bränder i byggnad) baraskulle ha krävt undersökning av en person. Bränder somendast har rökutveckling vid framkomst (25 % av bränderi byggnad) borde i flera fall ha kunnat begränsas ellerklaras av en person, eller åtminstone borde en ditkalladperson ha kunnat fördröja skadeutvecklingen i väntan påfler räddningsresurser. Brand i startföremål (36 % avbränder i byggnad) kan troligen begränsas eller släckas aven traditionell rökdykargrupp. Brand i ett rum (11 % avbränder i byggnad) kan antas vara så omfattande att detkrävs mer än en rökdykargrupp för att släcka dem, ochbränder i flera rum (7 % av bränder i byggnad) kan antasha krävt ytterligare resurser därutöver.

Med ovanstående antaganden som grund så kan ettresursbehov läggas fast utifrån målsättningen. Liknandestudier kan göras för trafikolyckor, drunkning och andraolyckshändelser. Det finns en begränsning i vår

beskrivning, och den är att endast den del av räddnings-tjänstens delprestationer som gäller den operativaräddningsinsatsen har berörts.

RiskbildFörsta steget enligt modellen ”Att utforma räddnings-insatser” är att utnyttja underlaget från kommunensriskanalys och den befintliga statistiken på lokal ochnationell nivå. Riskanalysen måste utgöra ett levandedokument som enkelt kan förändras i enlighet medsamhällets utveckling, och man skall kunna dra slutsatserav den och identifiera bristområden. Insatsrapportermåste kunna utnyttjas som statistiskt underlag för att gevägledning över vilka kundkategorier man skall satsa påoch vilken ambitionsnivå som organisationen skalleftersträva.Vi har, för att kunna utnyttja nationell statistik,valt att använda insatsrapportens indelning i objekttyper.Vad gäller risker inkluderar vi alla tänkbara risker i aktuelltätort.

Exempel Vaggeryds kommunDen riskanalys som finns gjord för Vaggeryds kommunvisar att den mest frekventa händelsen för räddnings-tjänsten är brand i byggnad, och brand i bostad utgör 50 %av detta. Den bedömning som har gjorts av vilka händelsersom ger störst risk (sannolikhet * konsekvens) för liv ochhälsa visar också att bostäder ligger högt, endast trafik-olyckor har högre risk.Vad som tydligt framgår i risk-analysen är att trafikolyckorna står för den absolut störstarisken för liv och hälsa. Dessutom är det en frekvent före-kommande händelse. Riskanalysen visar tydligt att brand ibostad och trafikolycka är högprioriterade områden att

26 • IDÉHANDBOK

Släckt/rökutveckling(43%)

Brand i start-föremål (36%)

Brand i start-rum (11%)

Brand iflera rum (8%)

Brand i flerabrandceller (2%)

Figur 13. Omfattning av brandi byggnad vid räddning-stjänstens framkomst.

aktivt arbeta med, för att förbättra och optimera förmågantill både skadeförhindrande och skadeavhjälpande åtgärder.

Nedan följer ett utdrag ut riskanalysens resultat.De fem vanligaste händelserna, med undantag för

felaktiga automatiska brandlarm, som Räddningstjänsten iVaggeryd blivit larmade till.

De händelser som bedöms innebära störst risk förmänniskors liv och hälsa är trafikolyckor samt bränder ibostäder, industrier och allmänna byggnader. De skade-poäng som redovisas i tabellen är produkten av sannolik-het och konsekvensklassens medelpoäng. Skadepoängenär framtagna med hjälp av ”Bush hälsoindex” ur ”Priset förvår säkerhet” Riksrevisionsverket, Bengt Mattsson.


Figur 14. Gränssnittetmellan riskmiljöer ochförväntade händelser.





Förebyggande

Räddningsinsatser

Vårdanläggn.

Bostäder

Industri

Annat

Tillbud

Brand/olycka


Ledning

Livräddning

Rökdykning

Taktisk enhet

Taktisk enhet





Arbetsuppgifter


Typ av Förväntat antal # händelse händelser per år

1. Brand i byggnad 30

2. Trafikolycka 20

3. Brand i skog och mark 16

4. Brand i fordon 4

5. Händelse med farligt gods/ 1kemikalie

# Typ av händelse Skadepoäng

1. Trafikolyckor 675

2. Bränder i bostäder 37

3. Bränder i industrin 21

4. Bränder i allmänna byggnader 8

Följande händelser bedöms innebära störst risk förskadade ekonomiska värden. Sammanlagt befinner sig detförväntade skadeutfallet till följd av brand i storleksord-ningen 15 miljoner per år.

Steget mellan riskbild och insatssimulering är meromnämnt i idéhandboken ”Processen – att arbeta medhandlingsprogram för skydd mot olyckor”.

Insatssimulering Under arbetet med simulering av insatser visade det sigsnart att det fanns ett stort behov av logistikanalyser.Därför tog vi kontakt med ett företag som specialiserat sigpå datasimulering av logistikflöden i olika processer.Resultatet blev ett program som är speciellt anpassat förräddningstjänsten, och som kan användas av räddnings-tjänsterna själva för att studera räddningsinsatser i etttidsperspektiv.Vi har använt programmet vid ett antalstudier tillsammans med brandbefäl från olika delar avSverige.Vi upptäckte då att logistiktänkandet varbegränsat och relativt nytt inom räddningstjänsten i

28 • IDÉHANDBOK

Typ av Förväntat skade- # händelse utfall per år (kkr)

1. Bränder i bostäder 5 120

2. Bränder i industri 4 656

3. Bränder i annan byggnad 2 703

4. Bränder i skog och mark 1 455

5. Bränder i fordon 1 218

6. Bränder i allmän byggnad 678





Förebyggande

Räddningsinsatser

Vårdanläggn.

Bostäder

Industri

Annat

Tillbud

Brand/olycka


Ledning

Livräddning

Rökdykning

Taktisk enhet

Taktisk enhet




Arbetsuppgifter

Figur 15. Gränssnittetmellan förväntadehändelser och behovetav arbetsuppgifter.

Sverige. En vanlig uppfattning var att den första styrkasom anländer till en brandplats har tillräcklig uthållighetför att lösa hela räddningsinsatsen. Så är visserligen oftafallet. Men problemet visar sig vid komplexa händelsersom varar lång tid. Då saknar ofta organisationen förmågatill logistik för en längre räddningsinsats. Denna proble-matik blir tydlig genom det nämnda programmet. I dettaskede av analysen är logistik och tidsaspekter viktiga.

Bilden ovan visar resultatet av en styrkeanalys för enräddningsinsats. I detta fall leder bedömningen till attarbetsuppgiften rökdykning har visat sig bli nödvändigmed två rökdykargrupper samtidigt. Kurvan visar i sin turatt rökdykning har satts in som en arbetsuppgift för tvågrupper samtidigt, och att båda dessa grupper har nått sinmaximala arbetsgräns efter ca 20–30 minuter. Efter dennatid befinner sig båda grupperna på utsidan av huset, ochdet pågår inte någon aktiv släckinsats längre. Sådana glappi räddningsinsatser kan i flera fall märkas vid verkligainsatser när ”branden tar fart” utan synlig anledning. Ensådan anledning kan vara att räddningsledaren miss-bedömt resursernas uthållighet.

Ytterligare ett resultat ur logistikprogrammet är attman vid varje tidpunkt kan studera beredskapsläget och sevilka resurser som är gränssättande.Vid detta arbete iRäddsam F framkom att ledningsenheter och depå-resurser var gränssättande. Detta har lett fram till bättre


Figur 17.

Figur 16.

Bilden ovan visar startsidan i logistikprogrammet. Härkan man välja att hantera samtidiga insatser, ochsimuleringarna genomförs i den lokala miljön medverkliga körtider som grund.Vid själva analysen användsde arbetsuppgifter som finns i uppgiftskatalogen. Dessautgör de minsta delarna när man arbetar sig igenom enräddningsinsats på tillräckligt hög upplösningsnivå.

resurser inom dessa områden på bekostnad av andraresurser, såsom slangutläggare, som fanns i överflöd.

Ett annat sätt som vi har använt insatssimulerings-programmet på är att generera ”frammetider” för taktiskaenheter till olika tätorter i länet. Ur frammetidslistan gårdet också att utläsa inom vilken tid man har enheter påplats, enligt de nivålarmplaner som finns. Detta materialkan i sin tur utnyttjas för såväl övnings- och utbildnings-syfte som för rent operativt syfte.

30 • IDÉHANDBOK

Figur 18. Beredskapsläge vid viss tidpunkt under ensimulering.

Räddnings- Vatten- Höjd- Ledningsenhet (L) Ledningsenhet (L)enhet (R) enhet (V) enhet (H) Insatsledare Brandingenjör

Enhet Tid Enhet Tid Enhet Tid Enhet Tid Enhet Tid

1. 581 8 595 13 104 26 588 4 118 23

2. 591 13 105 26 154 26 108 26 718 43

3. 101 26 155 26 504 32 508 32 418 47

4. 151 26 575 29 134 34 208 37

5. 571 29 506 32 264 34 708 43

6. 251 31 135 34 564 35

7. 501 32 265 34 204 37

8. 181 32 205 37 704 46

9. 281 33 165 40

10. 131 34 705 46

Tabell 6. Exempel på frammetider för olika taktiska enheter till tätorten Vaggeryd.

Exempel från Öckerö kommun påutformning av räddningsinsats vid villabrandRäddningstjänsten i Öckerö är en målstyrd organisationvilket har skapat en stor tydlighet för såväl politiker somden egna personalen över vad räddningstjänsten skall haför förmåga. I detta arbete har i huvudsak två räddnings-insatser, villabrand och trafikolycka, analyserats medutgångspunkt från en tillbakablick i statistiken över vilkaolyckor som förekommer med högre frekvens. Dessaolyckstyper är således Öckerös vardagsolyckor. Målen förinsatsförmåga har därefter kopplats till förutsättningar ilagstiftning och andra förutsättningar som råder isamhället. Utifrån ett dimensionerande scenario har dearbetsuppgifter som krävts för att lösa uppgiftenbeskrivits.Varje arbetsuppgift har beskrivits i ett kvalitets-dokument som bland annat utgör underlag för övnings-verksamheten och kvalitetssäkring som återrapporterastill politikerna. Dessutom har alla arbetsuppgifter angivits.Nedan följer en sammanfattning av två dokument somheter Villabrand; mål och kvalitetssäkring. Kommunensmålsättning för att kunna bibehålla och följa upp den nivåpå trygghet och säkerhet som finns inbyggd i vårt samhällesamt Trafikolycka;mål och kvalitetssäkring. Kommunensambition vid räddningsinsatser i samband med trafikolyckorförfattade av Kenneth Ericson, Öckerö räddningstjänst.


Utgångspunkten för de olika garanterade åtagandenavid en villabrand Vid varje räddningsinsats, som är att betrakta somräddningstjänst, ska det finnas en räddningsledare somdelegerats rätten att fatta de beslut som erfordras för eneffektiv räddningsinsats och för kostnader somkommunen ska stå för under räddningstjänstskedet.Kommunen ska tillhandahålla en räddningsstyrka varshuvuduppgift är att rädda liv. Under flera decennier harbygglov beviljats beträffande utrymningsmöjligheter frånfastigheter, grundade på byggregler som förutsatt att

sådan utrymning sker via räddningstjänstens bärbarastegar – s.k. utskjutsstegar. Under flera decennier harbygglov beviljats beträffande fastigheters inbördesplacering, grundade på byggregler som förutsatt atträddningstjänsten kan begränsa brandspridning till annanfastighet inom viss tid. Kommunens färskvattensystemsvarar i huvudsak mot det behov av brandvatten somerfordras och som levereras via strategiskt anlagda brand-poster.Avstånd till närmsta brandpost är max 200 m.Brandposten levererar 10 l/sek, enl VAV-P38:s normvärdenför villabebyggelse.

32 • IDÉHANDBOK

5–8 m

max 11 m

50 m

max 200 m till brandpost (10 l/sek)

1+6Garanterade åtagandenkan utföras

• Ledning• Livräddning• Utvändig livräddning• Brandbegränsning• Brandvattenförsörjning

Villabrand

Figur 19. Garanteradeåtaganden vid envillabrand.

Utgångspunkten för de olika garanterade åtagandenasamt egen ambition vid en villabrand Kommunen ska tillhandahålla en räddningsstyrka varshuvuduppgift vid brand är att rädda egendom samt attbibehålla de storlekar på brandceller som accepterats inomkommunen. Fastigheter är byggda utan förberedd brand-gasventilering, vilket försvårar och ökar riskerna vidinvändig brandsläckning samt för brandspridning inne ibyggnad.


max 11 m

50 m

max 200 m till brandpost(10 l/sek)

1+1+8Alla moment kanutföras samtidigt

• Ledning• Livräddning• Utvändig livräddning• Brandbegränsning• Brandvattenförsörjning• Rökdykning• Brandgasventilering

Villabrand

5–8 m

Figur 20. Garanteradeåtaganden samt egenambition utöver lag-stiftningen.

Utgångspunkten för åtaganden vid en trafikolycka Vid varje räddningsinsats som är att betrakta somräddningstjänst ska det finnas en räddningsledare somdelegerats rätten att fatta de beslut som erfordras för eneffektiv räddningsinsats och för de kostnader somkommunen ska stå för under räddningstjänstskedet.Avtagande andning, stor blödning eller djup chock utgörfrämst sådana hot som kräver snabba livsuppehållandeåtgärder. Erfarenheter från trafikolyckor påvisar nöd-vändigheten av att vara väl förberedd för brandsläckning

av utrunnet bränsle från fordon eller vid brand som upp-står under losstagningsmomentet. Räddningsledarenansvarar för att avspärrning samt trafikdirigering genom-förs i enlighet med Räddningsverkets gällande allmännaråd (SRVFS 1991:2). Erfarenheter påvisar behov av attskapa tillträde för sjukvårdsinsats i syfte att ej förvärraeventuella personskador samt att förhindra ytterligareproblem som kan uppkomma från outlösta krockkuddareller bilbältessträckare.

34 • IDÉHANDBOK

Figur 21.Åtaganden viden trafikolycka.

• Säkra arbetsplatsen• Losstagning

1+6

• Ledning• Livsuppehållande åtgärder/första hjälpen• Säkra mot brand• Säkra arbetsplatsen• Losstagning

Trafikolycka

Modellen finns beskriven i rapporten Verksamhetsanalys –ett verktyg för beskrivning av räddningsstyrkornas förmåga,Göran Melin, Fredrik Björnberg utgiven 1999 SRV.

I följande två exempel visas hur behovet av räddnings-styrkor kan bestämmas för en viss olyckshändelsenämligen brand i byggnad. Det första exemplet visar enmindre byggnad med brand i ett enstaka rum. Nivåernaframgår av den separata rapporten Exempel på mål för denkommunala räddningstjänstens övningsverksamhet avSamuel Nyström, Fredrik Björnberg, Göran Melin somgavs ut 1999 av SRV, numera kallad Uppgiftskatalog förkommunal räddningstjänst. Behovet utgörs av följandearbetsuppgifter:

• Räddningsledning, nivå 1• Vattenförsörjning, nivå 1• Rökdykning, nivå 1, rökdykarledare• Rökdykning, nivå 3, rökdykarpar.

Dessa fyra arbetsuppgifter klarar tillsammans att utförarökdykning i normal riskmiljö. Räddningsinsatsen kandelas upp i små delar enligt exemplet nedan för att kunnasammansättas till varje tänkbar kombination avräddningsinsats. Räddningsinsatsen kan också indelas itaktiska enheter vilket vi dock inte gjort i de två följandeexemplen.


Utformning av räddningsinsatser med hjälp av ”Uppgiftskatalog för kommunal räddningstjänst”

I nästa exempel, figur 23, visas vilka arbetsuppgifter somkan erfordras för att genomföra en räddningsinsats i enbyggnad som kräver insats från två håll med rökdykningpå djupet och med samtidig utvändig livräddning och

rökventilation. Detta exempel skulle kunna vara ettservicehus med utbruten brand i en bostadslägenhet ochrökspridning till utrymningsväg.

36 • IDÉHANDBOK

Figur 22. Exempel på hur arbets-uppgifter kan sättas samman tillen räddningsinsats.

1+4

• Räddningsledning, nivå 1• Vattenförsörjning, nivå 1• Rökdykning, nivå 1, rökdykarledare• Rökdykning, nivå 3, rökdykargrupp

Villabrand


Figur 23. Exempel på hur arbets-uppgifter kan sättas samman tillen större räddningsinsats.

1+1+3+25Omfattande brand

• 2 st rökdykning nivå 6, rökdykarinsats för hög riskmiljö med stor uthållighet• 2 st brandventilation nivå 1, övertrycksventilering• 1 st livräddning via bärbar stege nivå 2• 1 st livräddning via maskinstege nivå 2• 1 st räddningsledning nivå 3• 1 st taktisk reserv• 1 st depå nivå 1

För att kunna genomföra en analys av behovet avräddningsstyrka krävs att hänsyn tas till en mängdfaktorer.Vi vill med dessa två exempel enbart påvisa ettsätt att använda arbetsuppgifter som verktyg vid planering.För att mer exakt kunna beräkna styrkebehov har vi för-sökt att väga in så många faktorer som möjligt i en dator-modell som bl. a. tar hänsyn till uthållighet. Detta beskrivsnärmare under rubriken ”Simulering av räddningsinsatser”.

En utveckling av arbetsuppgifterna bör ske fort-löpande, där forskning tas tillvara och implementeras iarbetsuppgifterna. Nya erfarenheter och ny materiel ellernya metoder påverkar också arbetsuppgifterna.

Möjligen skulle en central ”arbetsuppgiftsbank” kunnautvecklas i framtiden som ger räddningstjänsterna ochräddningsskolorna ett gemensamt underlag för planeringav verksamheten.

Taktiska enheter När arbetsuppgifterna har definierats genom uppgifts-katalogen, där de finns förtecknade, så övergår man till attformera taktiska enheter. Med taktisk enhet menas enenhet som utgörs av följande komponenter:• Fordon• Bemanning• Materiel• Kompetens.

Ett fordon med bristfällig utrustning eller bemannings-kompetens i förhållande till den tilldelade uppgiften bliren dålig resurs vid en räddningsinsats. Om den taktiskaenheten däremot består av ett ändamålsenligt fordon medfunktionellt materiel, och om enheten har bemannats med

38 • IDÉHANDBOK






Förebyggande

Räddningsinsatser

Vårdanläggn.

Bostäder

Industri

Annat

Tillbud

Brand/olycka


Ledning

Livräddning

Rökdykning

Taktisk enhet

Taktisk enhet




Arbetsuppgifter


Figur 24. Gräns-snittet mellanbehovet avarbetsuppgifteroch taktiskaenheter.

personal med rätt kompetens, så blir den en fullgod resurs,som lätt kan sättas in i en räddningsinsats.

I Sverige dominerar idag räddningsstyrkor som bestårav en släckbil med fem personers bemanning. Dennaenhet utgör ett typiskt exempel på taktisk enhet.Bemanningen styrs av nu gällande föreskrifter för rök-dykning.Vid en mer förutsättningslös analys av storlekenpå taktiska enheter kan man konstatera att det är möjligtatt använda allt från taktiska enheter om en person tillstora enheter om fjorton.Vid insatser i fredstid bör enligtvår bedömning en taktisk enhet bestå av mellan en ochfyra personer, för att uppnå maximal flexibilitet. I sam-band med dimensioneringsarbete för räddningstjänstunder höjd beredskap används taktiska enheter på fjortonman, så kallad typstyrka.

Nedan ges exempel på arbetsuppgifter som kangenomföras av en till fyra personer.

Bemanning med en personEn tankbil för vattenförsörjning behöver en person förframkörning och vattengivning på plats.Vid två personersbemanning klarar enheten även av att bemanna en motor-spruta vid ett vattentag för att fylla flera vattenenheter.Maskinstege och hävare kan också föras fram och köras aven person, men då uppstår vissa begränsningar i dearbetsuppgifter som kan utföras på plats. Livräddning avenstaka individer i ett fönster kan utföras av en person,men uppställning av maskinstege på en kanske trångräddningsväg underlättas om det finns mer personal atttillgå. Håltagning från hävare eller maskinstege kräver tvåpersoners besättning, om arbetet skall kunna utföras på ettsäkert sätt med säkring på tak och med hjälp av motorsågeller motorkap.

Brandbefäl i egna fordon kan sägas utgöra lednings-enheter och består i de flesta fall av en person i varjefordon.Vid behov av fler befäl under samma insats, förledning eller i stabsfunktion, så skickas fler enheter tillsamma plats, och där formeras de i stab eller för ledning.Exempel på sådana arbetsuppgifter finns i ”Uppgifts-katalog för kommunal räddningstjänst”, och där framgåratt skillnaden i förmåga beror på bemanningen. Ettgammalt problem är ju kartläsning och adresskunskap.En och samma person skall både framföra fordonet ochvälja rätt väg. Det finns idag en enkel teknik medvägvisning via GPS-positionerade datorer, som med röstvägleder chauffören till den adress som larmcentralen harsatt ut på den digitala kartan i bilen. Tekniken nyttjasredan av taxibolag och räddningstjänster.

Att brandbefäl och brandman i eget fordon också kanutgöra förstaperson beskrivs ytterligare i kapitlet”Framtida inriktning”.


Bemanning med två personerSom framgår av föregående avsnitt så kan det vara enfördel med tvåmansbemannade höjdenheter, om manönskar att dessa självständigt skall kunna genomförauppställning, livräddning och håltagning. Ett annat sätt attnå samma resultat kan vara att varje enhet är bemannad aven person, men att två höjdenheter skickas enligt larmplantill samma adress. Ledningen kan då välja att sätta in detvå chaufförerna var för sig för livräddning på exempelvis

två platser eller att låta dem tillsammans arbeta som enhöjdenhet med två personers bemanning. Även släckbilarskulle med framgång kunna bemannas av två personer.I stället kan fler bilar skickas till varje olycka. Styrke-uppbyggnaden skulle då bli 2, 4, 6, 8, 10, 12 osv. istället försom idag 5, 10, 15 man. En sådan styrkeuppbyggnad ärsnabbare förutsatt att enheterna har placerats(lokaliserats) rätt.

40 • IDÉHANDBOK

Bemanning med tre personerEtt intressant men i Sverige tämligen oprövat sätt attbemanna taktiska enheter är att göra det med tre personeri alla enheter utom i ledningsenheter. Man kan då tänka sigatt utveckla hybrider mellan dagens släck- och tankbilarsamt dagens släckbilar och höjdfordon genom attbemanna dem alla med tre personer. På så vis ökarflexibiliteten. Det går då också att nyttja enheterna tillandra uppgifter än de operativa. Dessutom blir styrke-uppbyggnaden på plats snabb och effektiv.Att exempelvisskicka fem personer för att genomföra en utbildning i enskola eller på en vårdanläggning kan vara ett slöseri medresurser om samma utbildning hade varit möjlig att

genomföra med mindre bemanning.Vid tremans-bemannade enheter blir styrkeuppbyggnaden 3, 6, 9, 12, 15osv. En fördel är att ca 50 % av alla arbetsuppgifter sombeskrivs i uppgiftskatalogen klaras av med tre personer.Det är ju bara en liten del av alla räddningsinsatser iSverige som kräver rökdykning, och denna uppgift kanlösas när det finns två enheter på plats.Ytterligare enintressant aspekt av tre personers bemanning är att när detfinns två hybridfordon på plats så har dessa två fordonsamma kapacitet som dagens släckbil, tankbil och maskin-stege tillsammans. Med en bemanning på tre personer kandet vara lämpligt att en av dem är befälsutbildad. På så sättklarar enheten att utföra ledning med räddningsledare.


42 • IDÉHANDBOK

Bemanning med fyra personerDenna bemanning är intressant för de släckbilar som kankallas räddningsenheter. Begreppet räddningsenhet inne-bär krav på förmåga till brandsläckning och räddnings-uppdrag enligt uppgiftskatalogen. De nu gällande rök-dykarföreskrifterna har begränsad flexibilitet när detgäller bemanning. Detta kan hanteras genom atträddningsenheten ses som en grupp på fyra personer medett befäl därutöver, som nummer fem. Befälet behöveregentligen inte åka med i bilen, men det kan vara praktisktom så är fallet. Fördelen med att bemanna en räddnings-enhet med fyra personer jämte ett befäl är, utom att detstämmer bra med dagens synsätt, att det öppnar förförstärkande enheter med endast fyra personer i bilen,eftersom räddningsledare redan finns på plats. Om enräddningsstyrka på fem personer skall förstärka enpågående insats så kan det därför vara praktiskt att

styrkan delas på fyra personer i släckbil, som utgörräddningsenhet, och en man i tankbil, som kan utgöravattenenhet. Ett befäl som kör till platsen i eget fordon kanockså utgöra så kallad förstahandsperson.

Exempel från USAI USA har man gått ytterligare ett steg och tagit framkombinationsfordon som klarar fem uppgifter, en såkallad ”Quint”. Uppgifterna är släckning med 1500 litervatten, höjdräddning upp till 23 meter, slangutläggning,räddning med hydraulverktyg samt sjukvårdsinsats iavvaktan på ambulans.Vissa Quint klarar till och medsjuktransporter vid olyckor med många skadade.


Quint som klarar allt frånsjukvårdsinsats till slangutläggning.

Exempel på lösning: Räddsam FJönköpings län (Räddsam F) har valt att arbeta enligtföljande modell, som ursprungligen är hämtad frånSödertörn (se figur). Räddningsenheten kan vid egeninsats bemannas av fem personer, och om den förstärkernågon annan enhets insats blir bemanningen fyrapersoner. Höjdenhet bemannas med en person för liv-räddning, och med två personer som har uppgifter medhåltagning eller ventilation.Vissa styrkor har två personersom grundbemanning.Vattenenheten utgörs av en tankbilmed minst 6 000 liter vatten och tillhörande motorspruta,som klarar att hämta vatten i öppet vattentag. Eftersombemanningen ofta utgörs av en person har man i Vagge-ryds och Jönköpings kommuner inventerat alla pump-platser där motorspruta kan ställas av på väg, och där enman utan assistans kan angöra motorsprutan. Genomdetta har flera branddammar kunnat läggas igen.

Vid praktiska studier av vattenförsörjning med tank-bilar i skytteltrafik visar det sig att avståndet mellanbranden och pumpplatsen är av underordnad betydelse.Det som i stället avgör är den totala kapaciteten för varje

tankbil, dvs. hur snabbt fyllning och tömning kan ske. Omfyllning och tömning kan ske snabbt så klarar en tankbilpå 6 000 liter att i genomsnitt köra fram 300–400 liter/minut på ett avstånd mellan 1–5 km från vattentag tillbrandplats.

Räddsam F har därför prioriterat högre antal tankbilarmed en persons bemanning framför ett lägre antal bilarmed två personers bemanning. Ledningsenheter i Rädd-sam F utgörs av brandmästare eller brandingenjör i egnafordon. De kallas då insatsledare och brandingenjör. Dehar även ett program för fortbildning, som skall upprätt-hållas för att få kallas för ledningsenheter. Dessutom finnsutrustningsmoduler, som tillsammans med taktiskaenheter utgör specialenheter.

Exempel på utrustningsmoduler:• restvärdesräddning• skumsläckning• kemdykning• ytbärgare• punkteringsgevär för gasflaskor• värmekamera.

44 • IDÉHANDBOK


Räddningsenhet 4 – 5 man

Höjdenhet

Vattenenhet

Ledningsenhet

Förstahandsperson

1 - 2 man

1 - 2 man

1 man

1 man

* utgörs av utrustningsmoduler tillsammans med taktiska enheter

Specialenhet*

Tabell 7.

Inom Räddsam F har alla taktiska enheter inventerats ochlagts in i Räddningsverkets LUPP-datorsystem, somfungerar som gemensam resursförteckning. För attkvalitetssäkra alla taktiska enheter har en målbeskrivningupprättats, som hänvisar till Uppgiftskatalog förkommunal räddningstjänst.Varje kommun kan på dettasätt dokumentera vilka taktiska enheter som den kan biståmed. Fördelen med att ha en gemensam syn på denoperativa förmågan är att det underlättar samverkan.Det blir dessutom lättare för politiska beslutsfattare attbeskriva den operativa förmågan inom kommunen och attvisa måluppfyllelsen, kopplad till de ställda politiskamålen.

Målbeskrivning för taktiska enheterFör att alla taktiska enheter i en kommun eller region skallkunna samverka på enkelt sätt krävs samsyn beträffandeambitionsnivån. Uppgiftskatalogen innehåller ett stortantal möjliga sätt att lösa en arbetsuppgift med hänsyn tilltillgången på materiel och bemanning. Det är därförlämpligt att bestämma vilken ambitionsnivå för taktiskaenheter som skall utgöra grunden för planering. Där-utöver kan vissa enheter ha en högre kapacitet, men det fåri så fall ses som bonus för den som begär räddningshjälp.I tabell 9 visas som exempel ett utdrag ur målbeskrivningför taktiska enheter (Räddsam F). Fullständig beskrivningav råden finns i uppgiftskatalogen.

46 • IDÉHANDBOK

Taktiska enheter i Vaggeryds kommunTyp Station 580 Station 590

Antal Anropsnr Antal Anropsnr

Räddningsenhet (R) 1 26 581 1 26 591

Vattenenhet (V) 1 26 595

Höjdenhet (H)

Utrustningsmodul

Losstagning 3.2.5 1 26 581 1 26 591

Kem 4.2.3, 4.3.4 1 26 591

Kont.Kemdyk 4.3.10 del av 1 26 591

Slang 2.6.4 1 26 582

Slang 2.6.5 1 26 582

Räddnings-frånkoppling 3.4.2

Djurräddning 3.1.4 1 26 582

Rappellering 3.5.4

Oljeläns 4.2.2 1 26 591

Terrängtransport 6.1.3

Sanering av personal 4.3.6

Tabell 8. Exempel på taktiska enheter frånVaggeryds kommun, som utgör resurs iJönköpings län (Räddsam F). Sifferkodernaefter de olika utrustningsmodulerna hänvisartill uppgiftskatalog för kommunal räddnings-tjänst.

Höjdenheten ska självständigt snabbt, säkert ocheffektivt kunna utföra utvändig livräddningsinsatsmed stege i byggnad upp till åtta våningar.Råd: Enheten ska självständigt kunna utföra 2.8.2 Livräddning via maskinstege nivå 1 (g)

Höjdenheten ska självständigt snabbt, säkert ocheffektivt kunna utföra takarbete.Råd: Enheten ska självständigt kunna utföra 3.5.1 Rappellering nivå 1, takarbete (g)

Höjdenheten ska självständigt snabbt, säkert ocheffektivt kunna utföra håltagning på tak med hjälpav hävare eller maskinstege.Råd: Enheten ska självständigt kunna utföra 2.2.5 Brandgasventilation nivå 3 (g)

Höjdenheten ska självständigt snabbt säkert ocheffektivt kunna utföra utvändig släckning påbyggnad upp till 8:e våningen.Råd: Enheten ska självständigt kunna utföra utvändigsläckning från 8:e våningen inom 90 sek från det att det attfordonet anländer till dess stegen är rest samt att en brand-man har klättrat upp till toppen med ett strålrör ochpåbörjat släckning.

Uppgiftskatalog för kommunal räddningstjänstUrsprunget till uppgiftskatalogen är den exempelsamlingför den kommunala räddningstjänstens övnings-verksamhet, som tidigare har getts ut som rapport SRV,publikation P21-301/99. Exempelsamlingen har spritts tillett stort antal räddningstjänster i landet. Tidigare kalladesdessa uppgifter för typinsatser, men det har visat sig attordet insats används i så många olika situationer att detkan verka förvirrande.Vi har i stället valt att kalla samtligadelar för arbetsuppgifter. Fördelen med termen arbets-uppgifter är att såväl brandsyn och rökdykning sominformation till skolor och allmänhet kan inrymmas.

Ytterligare en benämning för dessa arbetsuppgifter ärfunktioner. Den som ansvarar för utförandet av arbets-uppgiften eller funktionen kan då kallas funktions-koordinator.Varje räddningstjänst kan sedan för olikataktiska enheter eller för olika personalkategorier välja deuppgifter som krävs för att uppfylla kommunens över-gripande mål för skydd mot olyckor i kommunen.

Ett viktigt användningsområde för målbeskrivningenär att ge underlag för övningsplanering. I bilaga 1 finnsexempel på övnings-PM från räddningstjänsten i Vaggeryd.


Figur 26. Exempel uruppgiftskatalogen påmålformulering förenskild arbetsuppgift.

Tabell 9. Exempel ur Målbeskrivningför taktiska enheter Räddsam F.

Arbetsuppgifterna i uppgiftskatalogen avser insats-förmågan hos olika enheter när de väl är på plats. Hursnabbt de är på plats (täckningen) styrs i sin tur bl.a. avhur enheterna är formerade i utgångsläget. Om allataktiska enheter placeras på samma plats så kommertäckningen att bli låg. Om enheterna placeras på olikaplatser så blir täckningen högre. Täckning kan mätas i %av den andel av befolkningen som nås inom X minuter aven taktisk enhet. I ett historiskt perspektiv så har brand-stationernas placering utgjort den högsta upplösningen påen organisation vid såväl beredskap som under insats.Med en indelning i taktiska enheter, som är rörliga i

förhållande till varandra, så skapas förutsättningar förökad täckningsgrad.

Följande förutsättningar att placera taktiska enheter ger,enligt vad vi har funnit, bättre täckning än idag:• Bemanningen inom räddningsenheten kan själv röra

sig över ytan och stråla samman på olycksplatsen.Det skapar den flexibilitet inom heltidsstyrkan sombehövs för det vardagliga arbetet. Samtidigt förbättrastäckningen. Det är bättre att en person anländer eftersju minuter, en efter åtta, två efter tio minuter och enefter tolv minuter, än att alla kommer efter tio minuter.

48 • IDÉHANDBOK

Figur 27. Gränssnittetmellan taktiskaenheter och täckning.






Förebyggande

Räddningsinsatser

Vårdanläggn.

Bostäder

Industri

Annat

Tillbud

Brand/olycka


Ledning

Livräddning

Rökdykning

Taktisk enhet

Taktisk enhet



Arbetsuppgifter



Täckning – analys av placering av taktiska enheter

• Taktisk förstahandsperson kan, tidigt på plats, göra stornytta i väntan på övriga taktiska enheter. Taktiskaförstahandspersoner bör organiseras för att kunna varapå plats inom sju minuter från brandstart.

• Taktisk förstahandsperson utgör en mycket bra resursvid IVPA-larm (I väntan på ambulans).

• Låt i första hand styrkans befäl åka med egen bil direkttill olycksplatsen. Han är dels en taktisk förstahands-person, dels hinner han förbereda räddningsinsatsentills resten av styrkan anländer. Detta är särskiltintressant inom deltidsområden, där tidsvinsten blirstörst.

• Låt ytterligare en brandman ur deltidsstyrkan åka medegen bil direkt till olycksplatsen. Denna förstahands-person kan med fördel vara utrustad för IVPA-larmoch larmas samtidigt som räddningsstyrkan.

• Förändra beredskapssituationen efter riskbilden.Dagtid kan en deltidsbrandman ha beredskap somtaktisk förstahandsperson i ett industriområde, och

nattetid håller han beredskap i sitt bostadsområde.• Låt polis och ambulanssjukvård utgöra taktisk första-

handsperson åt räddningstjänsten, samtidigt somräddningstjänsten utgör taktisk förstahandenhet åtpolisen (IVPP) och sjukvården (IVPA).Att vara första-handsperson åt polisen (IVPP) kan verka märkligtmen kan, i enlighet med kommunens övergripande målför skydd mot olyckor, kopplas till polisens arbete medeftersökning och efterforskning av saknade personer.Det sker ett stort antal försvinnanden i landet varje år,och upptäcktstiden skulle i många av dessa kunnakortas om räddningstjänsten kom snabbt till platsenoch kunde påbörja sökandet.

Placeringen av taktiska enheter underlättas om man vidanalysen utnyttjar GIS-verktyg. Räddningsverket driverett utvecklingsarbete för ett sådant analysverktyg. Figur 28och 29 visar exempel på hur analysverktyget skulle kunnaanvändas när det är framtaget.


Figur 28. Styrkeuppbyggnadför olika tätorter.

35

30

25

20

15

10

5

01 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25

Jönköping, centrumHuskvarna, centrumFlygplatsenGrännaBottnaryd

minuter

Antal man100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

01 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

%

min

Figur 29.Täckningsgrad för räddnings-enhet motsvarande nivå 5.

50 • IDÉHANDBOK

Figur 30. Larmplaneexempel där R,V, Hoch L utgör olika typer av taktiskaenheter, se s. 45, och där F utgör enförstahandsperson. F ingår sedan i R.Förstahandspersonens funktionförklaras i kapitel 5.

Nivå 5 F R

Nivå 10 F R R H / V L

Nivå 20 F R R R H V L L

Nivå 30 F R R R R H H V V L L L

Förstärkningslarm H / V

LarmplanerI enlighet med de behov av räddningsstyrkor, i form avtaktiska enheter, som analyserna har givit besked om ärdet sedan enkelt att forma larmplaner hos larmcentralen.Varje händelse möts på så sätt av en i förväg vald nivå hosräddningsstyrkan.Vi har vid våra analyser funnit attmerparten av de olika olyckstyperna kan täckas med ettbegränsat antal nivåer. Ett exempel på nivåer beskrivsnedan. Detta system används inom Räddsam F.Benämningen nivå 5, 10, 20 osv. visar den ungefärligaresursen, det antal personer som beräknas ingå. Om detaktiska enheterna optimeras med avseende påbemanning så minskar personalbehovet. Figur 30 angerantalet taktiska enheter som enligt bedömningen skullebehövas för de olika nivåerna inom Räddsam F. Bildenvisar även förstahandsperson, vilket kommenteras idiskussionskapitlet.

Larmplan nivå 5Nivå 5 bedöms vara lämplig för alla larm där sannolik-heten säger att händelsen är statisk och inte utvecklas, ellerdär en tänkt utveckling fortfarande inte kommer att krävafler resurser är en räddningsenhet. Exempel på händelserpå nivå 5 kan vara:• Bilbrand • Soteld• Mindre trafikolycka• Automatiska brandlarm.

Larmplan nivå 10Nivå 10 bedöms vara lämplig när det gäller bränder,alltifrån en mindre brand i villa och uppåt. I de flesta fallkommer en räddningsenhet att kunna lösa uppgiften, och

en andra räddningsenhet utgör i sådana fall en taktiskreserv, som kan nyttjas för insatsen eller också stå iberedskap inför ytterligare larm, fast på en framskjutenplacering. Om larmet gäller bebyggelse, som kan krävautvändig livräddning eller brandgasventilation, skallhöjdenhet skickas. Om vattentillgången kan vara enbegränsande faktor så prioriteras detta faktum. På nivå 10skickas alltid en ledningsenhet, som har till uppgift att ledainsatsen och att samordna de olika taktiska enheterna.Exempel på händelser på nivå 10 kan vara:• Lägenhetsbrand

(brand/rökutveckling samt omfattande)• Villabrand (brand/rökutveckling)• Trafikolycka med fastklämda.

Larmplan nivå 20På samma sätt som på nivå 10 utgör den sista räddnings-enheten en taktisk reserv, för såväl den aktuella händelsensom för ytterligare larm. På nivå 20 skickas två lednings-enheter, en som leder insatsen operativt och en som svararför samordningen mellan de taktiska enheterna. Exempelpå händelser på nivå 20 kan vara:• Omfattande villabrand• Mindre brand i stora objekt (brand/rökutveckling)

såsom vårdanläggning, äldreboende eller industri.• Trafikolycka med fem eller fler skadade (+ utrustnings-

modul för losstagning och uppsamlingsplats förskadade, höjdenhet utgår)

• Tågolycka med fem eller fler skadade (+ utrustnings-modul för räddningsfrånkoppling, losstagning ochuppsamlingsplats för skadade, höjdenhet utgår).


Larmplan nivå 30Larmplanen på denna nivå är i de allra flesta fall tillräckligför en första utalarmering vid omfattande händelser. Härfinns dubbla höjd- och vattenenheter för god uthållighet,och tre ledningsenheter för att dessutom kunna skapa ettstabsstöd på platsen till den operativa ledningen. Exempelpå händelser på nivå 30 kan vara:• Omfattande brand i stora objekt såsom vård-

anläggning, äldreboende eller industri.• Trafikolycka med fler än femton förmodat skadade

(+ utrustningsmodul för losstagning och upp-samlingsplats för skadade, höjdenheter utgår)

• Tågolycka med femton eller fler skadade (+ utrust-ningsmodul för räddningsfrånkoppling, losstagningoch uppsamlingsplats för skadade, höjdenhet utgår).

FörstärkningslarmNär händelsen kräver utrustningsmoduler så kompletterasde generella larmplanerna, som angivits ovan, medutalarmering av utrustningsmoduler. De är bemannademed personal ur en taktisk enhet, med så kallatförstärkningslarm. Förstärkningslarm innebär att en ellertvå personer bemannar ett specialfordon och kanförstärka en räddningsinsats.Vid exempelvis en ladu-gårdsbrand på landsbygden kan behovet av vattenenhetervara större än vad den generella planen förutser. Då kanvattenenheter larmas med hjälp av förstärkningslarm.Exempel på förstärkningslarm kan vara:• Vattenenhet• Höjdenhet• Utrustningsmodul, kem• Utrustningsmodul, restvärdesräddning• Utrustningsmodul, rappellering• Utrustningsmodul, ytbärgning.

Larmplan hos SOS AlarmI bilaga 2 finns ett exempel på generell larmplan, sombygger på ovanstående nivåer. Larmplanen torde kunnaersätta flera av de många tusen HT-planer (HT=händelse-typer) som idag finns hos SOS Alarm. Systemet medtaktiska enheter och generell larmplan prövas i detutvecklingsarbete som pågår med en ny generationlarmdatorer hos SOS Alarm.Arbetet bedrivs i ettsamarbetsprojekt kallat ”Kommunikation i larm-processen”, där företrädare för såväl Räddningsverket somSOS Alarm finns med.Vid utalarmering och dirigering avambulans- och akutbilsresurser så nyttjas GPSpositionering och kartdatorstöd som support förlarmoperatören. Ett liknande sätt att alarmera och dirigerataktiska enheter torde öka effektiviteten inomräddningstjänsten.

Ledning av taktiska enheter inom Räddsam FHittills har beskrivningen till största delen visat hurräddningsstyrkor utformas och dimensioneras med hjälpav olika verktyg. I vårt uppdrag ligger inte att utvecklaledning av räddningsstyrkor, men vi vill ändå kortbeskriva på vilket sätt ledning och styrkor kan kopplassamman. Utvecklingen av samverkan inom Räddsam Fbygger på idèerna i ”Grunder för ledning”, SRV 1998 (ErikCedergårdh, Olle Wennström).

Ledning av enskild enhetLedning av enskild enhet kan till exempel avse ledning avsektorer vid större händelser. Sektorerna utgörs av en ellerflera takiska enheter enligt Räddsam F målbeskrivning.Tre begränsningslinjer kan utgöra tre sektorer om vardera

52 • IDÉHANDBOK

ett tiotal taktiska enheter vid exempelvis en omfattandeskogsbrand.

Inom Räddsam F används benämningen styrkeledareför den kategori av befäl som utövar ledningen över detaktiska enheterna. I en räddningsstyrka ingår en ellerflera taktiska enheter.Varje räddningsstyrka har således enegen styrkeledare. I de flesta räddningsstyrkor har manvalt att placera styrkeledaren i räddningsenheten. Han kanpå detta vis lätt ge förberedande order redan underutryckningen till de taktiska enheter som han förfogaröver.Alla styrkeledare har förordnats till räddningsledareav länets räddningschefer, för att kunna göra en själv-ständig insats. Detta har skett genom ett avtal i alla länetskommuner.

Styrkeledaren tilldelar de taktiska enheterna uppgifteroch följer upp sina beslut. Han rapporterar till närmasthögre befäl, och han samordnar sina insatser gentemotandra befäl, när dessa har arbetsuppgifter som gränsarmot de egna.Varje taktisk enhet har att ta emot order ochomsätta dessa i arbete.

Den person i varje taktisk enhet som tar emot uppgifteroch avrapporterar dessa kan kallas funktionskoordinator,men utan att ingå i en befälshierarki. I det praktiska

arbetet kan man säga att den brandman som bär radiounder insatsen fungerar som funktionskoordinator. Mankan tänka sig att lägga denna roll på den äldstebrandmannen i enheten eller på annan lämplig funktion.I räddningsenheten kan till exempel rökdykarledarenutgöra funktionskoordinator. I en vatten- eller höjdenhetkan chauffören utgöra funktionskoordinator. Enfunktionskoordinator kan anses ha en arbetsledande roll iutförandet av den enskilda uppgiften.

Enligt målbeskrivningen för en räddningsenhet iRäddsam F krävs det fyra man för att lösa vissa uppgifter.I en idag vanlig styrka på 1+4 så innebär detta att styrke-ledaren står utöver de fyra. För att säkerställa att en styrke-ledare alltid har god kontroll så skall denna enligt mål-beskrivningen kunna leda upp till fyra taktiska enheter.

Samordning och operativ ledningFör att samordna flera styrkeledare så larmas en insats-ledare, enligt larmplan. Detta sker omedelbart när fler änen styrkeledare har kallats till platsen. Det är nästan alltiden insatsledare som samordnar styrkeledarna.Vidhändelser på nivå 10 klarar oftast en person att bådesamordna och leda operativt, vilket innebär att det ofta är


en insatsledare som för det högsta befälet på en skadeplatspå nivå 10 enligt larmplan. Genom att det redan ilarmplanen är bestämt vem som skall leda insatsen närden är igång skapas det en tydlighet i befälsföringen.

Samtidigt har styrkeledaren i den räddningsenhet somförväntas komma först till en insats ett uppdrag och ärutsedd att arbeta med initiativ. Det innebär att styrke-ledaren är utsedd till räddningsledare och har dennesbefogenheter, samtidigt som det finns en tydlig ram attröra sig inom, dvs. de egna taktiska enheterna. Styrke-ledaren vet samtidigt att det finns en insatsledare på väg,som kommer att överta räddningsledarskapet när hanmeddelar detta. SOS Alarm har i sin instruktion uppgiftenatt alltid meddela ny information till närmaste styrke-ledare och till den högsta ledningsenhet som harutalarmerats.

Vid olyckor, som enligt larmplan läggs på nivå 20 ochuppåt, så kallas alltid en ledningsenhet med brandingenjörtill platsen. Denna arbetar på samma sätt som beskrivitsovan och kan när han larmats överta räddnings-

ledarskapet när han så önskar. Genom att alla iorganisationen vet vilken larmplanenivå som händelsenavser så vet alla också vem som kommer att leda insatsennär alla har kommit på plats. För Räddsam F finns ensärskild policy och instruktion för ledning som beskriverdetta mer i detalj.

Normativ och strategisk ledningSammanslutningen Räddsam F har bildats genom avtalmellan fjorton kommuner. Detta förhållande har gjort detsärskilt svårt att lösa de normativa och strategiskafrågorna. Beredskap för ytterligare larm har lösts genomen instruktion där kommunerna klargjort vad som gäller ivarje kommun. De tre brandingenjörerna har i sininstruktion till uppgift att bevaka dessa frågor för sinarespektive delar av länet.Vid omfattande händelser ellerflera samtidiga händelser i länet så larmas en chef iberedskap som ansvarar för hela länet. Chef i beredskap ären tillikauppgift som åvilar brandingenjörerna och somväxlar mellan dessa.

54 • IDÉHANDBOK

Dygnet runt:

41 Styrkeledare8 Insatsledare

3 Brandingenjörer (varav en ärräddningschef i beredskap)

Stab

Jönköping

Vaggeryd

Mullsjö

Habo

Värnamo

Gislaved

Gnosjö

TranåsYdre

Aneby

Eksjö

Sävsjö

Nässjö

Vetlanda

Figur 31. Lednings-koncept inomRäddsam F.

Övningsverksamheten som ett flödeFör att säkerställa att de övergripande målen verkligen kanuppnås så måste varje del i kedjan kvalitetssäkras. Ettexempel på hur detta kan gå till är att beskriva övnings-verksamheten som ett flöde och sedan följa upp ochplanera de enskilda övningarna efter detta. Nedan följerett exempel från Jönköpings kommun på hur en sådanplanering av övningsverksamhet kan se ut.

ÖvningsuppföljningUppgiftskatalogen är ett dokument som beskriver vad somkrävs för att leva upp till handlingsprogrammets mål.Uppgiftskatalogen innehåller målformuleringar på bådeindivid- och gruppnivå. Dessa mål måste kunna följas uppbåde ur kvantitativ och kvalitativ synpunkt. Övnings-uppföljningen skall kunna visa hur mycket tid som varjeenskild individ har övat på olika uppgifter i katalogen.

I Jönköpings och Vaggeryds kommuner fanns det ingetuppföljningsprogram som helt kunde ta hänsyn till alla deparametrar vi önskade.Vid kodningen var det dessutomviktigt att övningsmålens koder blev desamma som desom fanns i uppgiftskatalogen. Det skulle vara möjligt attutan svårigheter förändra strukturen i målkoderna.Räddningstjänsten i Vaggeryd tog då kontakt med enstudent, Sylve Gunnarsson, vid Ingenjörshögskolan iJönköping. Han åtog sig att som examensarbete utveckla


Ansvarig Input Pluseffekt

• Funktionsansvariga• Utbildningskommitté

• Handlingsprogram• Operativa krav

• Struktureradeövningsmål

• Övningsplaneraren • Fyraårsplan• Funktionsansvarigäskar tid för berördamoment

• Långsiktig struktur iövningsplaneringen

• Övningsplaneraren • Ettårsplan

• Funktionsansvariga • PM-mall skapad

• PM-bank i Tirex• Övningsledarenanvänder färdigaövnings-PM

• Ger lika nivå mellangrupper

• Befäl • Färdiga PM finns att tillgåför övningsledaren

• Lika övningarmellan grupperna

• PM-bank i Tirex• Övningsledarenanvänder färdigaövnings-PM

• Ger lika nivåmellan grupper

• Kvalitetsansvarig • Kvalitetsansvarig måstefinnas för ett övergripandeansvar

• Data förs in avövningsansvarig

• Tirex ger individuellövningsuppföljning

• Både kvalitativ ochkvantitativ uppföljning

• Enkelt få utdata ur Tirex(månadsrapporter)

Övningsmål

Stomplan

Övningsschema

Övnings-PM

Övningsgenomförande

Övningsuppföljning

Figur 32. Planering av övningsverksamhet.

4. Påbörjat kvalitetsarbete

ett övningsuppföljningsprogram som databasapplikation iaccessmiljö. Denna applikation heter Tirex och harutvecklats speciellt efter de uppställda kraven.

Både räddningstjänsten i Vaggeryd och Jönköpinganvänder Tirex sedan år 1999. Detta har inneburit attdokumentationen av övningsverksamheten i Vaggerydoch Jönköping har förbättrats påtagligt. Det finns störremöjligheter att studera hur övningstiden används och tillvad den används. Konsekvenserna av att individuelltdokumentera sin övningsverksamhet är att det både går attutforma individanpassade övningar och att bättre utnyttjaden tillgängliga övningstiden.

Exempel på datastöd för övningsuppföljningDet finns flera olika datorbaserade stöd på marknaden föruppföljning av övningsverksamheten. Som exempel kannämnas Alarmos, Core och flera lokalt utvecklade system.Vi har här valt att visa Tirex, det system som används iJönköping och Vaggeryd.

Önskemålet var att få en så lättanvänd datorapplikationatt även ovana datoranvändare skulle kunna arbeta medden. Databasen skulle också vara flexibel för att lätt kunnabyggas om för framtida behov. En viktig del av datastödetvar också att det skulle finnas stora möjligheter att få utolika rapporter och rådata (i excelformat) för vidarebearbetning som tabeller och diagram.

56 • IDÉHANDBOK

Figur 33. Startsida för övningsuppföljning.

Figur 34. Inmatningssida för övningsuppföljning.

StartsidaProgrammets startsida (figur 33) visar vilka möjligheterför inmatning, korsfrågor och rapportering somprogrammet kan generera. Räddningstjänsterna iJönköping och Vaggeryd har valt ut vilka sorters rapportersom det skall vara möjligt att sammanställa. Det går attförändra eller komplettera programmet med nya rapportervid behov, vilket sker genom normal databasbearbetning.

InmatningsformulärGenom detta formulär (figur 34) sker inmatningen avräddningstjänstens övningar. Övningsdatum och övnings-PM är ofta gemensamma för hela gruppen. I ”övad tid”sker inmatningen av den individuella övningstiden förvarje övningsmål enligt uppgiftskatalogen man övat underövningstillfället. Dessutom går det att kryssa för omindividen har blivit godkänd på just detta mål.


Figur 35. Exempel på rapport ur datastödet.

Figur 36. Exempel på korsfråga/rådata till tabell,diagram ur datastödet.

58 • IDÉHANDBOK

I den här idéhandboken har vi beskrivit hur det är möjligtatt på ett strukturerat sätt utforma sin räddningsinsatsutifrån en lokal riskbild.Vi har valt att åskådliggöra detta ienheter som ligger nära den struktur som är vanlig i landetidag. Detta innebär att det finns risk för att bl.a. dimensio-neringen av räddningsinsatser befäster strukturer som ärvanliga idag, så att dessa finns kvar in i framtiden.Vi villdärför i en diskussion klargöra både vad vi ser för möjlig-heter att formera nya typer av taktiska enheter ochredovisa vår syn på räddningsstyrkor.

Bränders omfattning kopplat tillstyrkebehov, uttryckt i larmplanenivåer

I kapitlet Att utforma räddningsinsatser visar vi huromfattande bränder har varit vid räddningstjänstensframkomst. Räddningstjänsten larmas till ca en tredjedelav alla bränder i byggnader, och allmänheten klarar självut två tredjedelar. Efter vår dimensionering går det nu attkoppla resursbehovet till bränders omfattning.

Nedan följer ett förslag på nivåer utifrån följandeomfattningar:

Släckt/endast rökutvecklingVi har slagit samman dessa två kategorier och utgått frånatt sådana tillbud inledningsvis kan hanteras av någonenstaka person. Det kan visserligen krävas mer personalför att lösa hela uppgiften, men det är troligt att det räckermed en person för att bryta händelseutvecklingen. Deninsats vi tänker oss är egentligen de uppgifter somallmänheten kan förväntas göra. Denna tidiga insats utförsav räddningspersonal eller annan väl utbildad personal isamhället. Exempel på åtgärder som kan krävas är insatsmed handbrandsläckare, att varna, att sätta hotade isäkerhet, att stänga dörrar, att bryta strömmen.

Brand i startföremåletVid studie av vad räddningstjänsten har vidtagit föråtgärder vid sådana händelser ser vi att rökdykning haranvänts som metod vid ca hälften av alla bränder istartföremål. Denna brandtyp kan ses som den somsvensk räddningstjänst genom tiderna oftast hardimensionerats för. Här krävs en räddningsenhet och entraditionell rökdykarinsats. I vissa situationer kan säkertandra sätt att påföra släckmedel vara effektiva, men den


0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50 %

Släckt/rökutveckling

Brand i start-föremål

Brand istartrum

Brand iflera rum

Brand iflerabrandceller

5. Framtida inriktning

Figur 37. Omfattning av bränder vidräddningstjänstens framkomst. Utifråndenna fördelning kan man dimensionerasitt behov av räddningsstyrkor, uttryckt ilarmplanenivåer.

rökfyllda miljön gör att andningsskydd ändå behövs inågon del av släckinsatsen. Exempel på åtgärder kan vararökdykning, släckning, ventilation, restvärdesräddning.

Brand i startrumDenna nivå kan karaktäriseras som en utvecklad rums-brand, i flera fall med lågor som slår ut genom fönstret.Viddenna omfattning är sannolikt angränsande rum tillstartrummet rökfyllda. Brand i startrum kräver insats avrökdykare för invändig släckning samt rökdykare för attsöka genom angränsande rum. Innan en sådan insatsgenomförs kan en fördröjande insats utföras genomutvändig släckning i någon form.Vid denna omfattningkan det också krävas längre uthållighet vid arbetet medavlösning av rökdykare. Dessutom kan ytterligare insatseringå, med exempelvis håltagning och vattenförsörjningmed tankbilar. Uttryckt i taktiska enheter krävs tvåräddningsenheter och en vatten- eller höjdenhet samtledningsenhet. Exempel på åtgärder kan vara rökdykning,släckning, ventilation, restvärdesräddning, håltagning,vattenförsörjning och ledning.

Brand i flera rumDenna omfattning karaktäriseras av den ”helt övertändavillabranden”, där lågor slår ut i flera fönster och i stort setthela byggnaden är mer eller mindre rökfylld. Den storaskillnaden mellan startrum och flera rum är uthållighetsa-spekten. Här krävs sannolikt stor uthållighet vid såvälrökdykarinsatsen som vid vattenförsörjning och ledning.Uttryckt i taktiska enheter krävs tre räddningsenheter, envatten-, en höjd- och två ledningsenheter. Exempel pååtgärder utöver ovannämnda är uppbrytning av eventuellatrossbottnar, släckning av vind.

Brand i flera brandcellerDenna omfattning karaktäriseras av en mycket om-fattande brand som hotar att sprida sig åt flera håll.Släckinsatsen mot branden kräver mycket stor uthållighet.Denna brand kräver också bevakning av brandcellsgrän-ser med stora avstånd mellan enheterna, vilket kräver godledning och stort antal enheter. Uttryckt i taktiska enheterkrävs fyra räddningsenheter, två vatten-, två höjd- och treledningsenheter. Ledningen är här förstärkt med stab.Dubbla vattenenheter ger möjlighet att hämta vatten iskytteltrafik och dubbla höjdenheter medger bevakningoch arbete med håltagning åt två håll.

StyrkebehovFigur 37 visar att vi i Sverige har ett stort antal bränder ibyggnader med liten omfattning och ett mindre antalbränder med mycket stor omfattning. För att optimera sinoperativa förmåga är det viktigt att göra detta i relation tillsamtliga nivåer. Tidpunkten när en viss styrka är på platsär väsentlig för hur omfattande branden blir.Vi har arbetatfram ett förslag på vilka olika åtgärder som måste vidtasför att insatsen skall bli effektiv och lyckad, både utifrånbyggnadstekniska förutsättningar och brandförlopp, setabell 10. Skall en brand klaras med nivå 1 så krävs det attbranden bekämpas redan inom ett fåtal minuter, det villsäga innan övertändningen sker och innan det uppstårkritiska förhållanden i startrummet. Nivå 1-insatsenbygger ju på allmänhetens insats, fast utförd av samhälletsresurser.

Vid brand i startföremål måste en invändig livräddningkunna påbörjas i brandrummet och i hotat utrymme.Viddenna tidpunkt måste även hotade personer kunna sättas isäkerhet med hjälp av stegutrymning.Vi har satt den tiden

60 • IDÉHANDBOK

till 15 minuter från brandstart – inte från den tidpunkt dåräddningstjänsten får larmet.

Nästa omfattning, med brand i flera rum, kan krävasamtidig släckning och livräddning. Den tid som är rimligför en sådan styrkeuppbyggnad har vi satt till 20 minuter.Detta ger också en möjlighet att begränsa/fördröja brand-spridning innan branden bryter igenom eventuella brand-cellsgränser, som ofta klarar minst 30 minuter. Den sistanivån av styrkeuppbyggnad är satt för att säkerställakapacitet med uthållighet när flera brandceller kan varahotade.


Tabell 10.

Tid iminuterfrån brand-start:

0

1

1,5

2

7

15

15

20

30

Åtgärd:

Brandstart.

Branden upptäcks.


Den enskildes insats påbörjas för attskadan skall kunna begränsas tillstartföremålet.

Samhällets insats med taktisk första-handsperson motsvarande nivå 1 enligtförslag till larmplan påbörjas för attbegränsa skadan till startföremålet ochför att kunna sätta hotade personer isäkerhet.

Räddningstjänstinsats motsvarandenivå 5 enligt förslag till larmplan skallkunna påbörjas för livräddning avperson i rökfyllt rum och för att därefterbegränsa skadan i startrummet.

Räddningstjänstinsats motsvaranderäddningsenhet/ höjdenhet skall kunnapåbörjas för att utföra utvändig liv-räddning med bärbar eller maskinellstegutrustning.

Räddningstjänstinsats motsvarandemotsvarande nivå 10 enligt förslag tilllarmplan skall kunna påbörjas för attkunna utföra livräddning ochbegränsning av skadan meduthållighet.

Räddningstjänstens insats på mot-svarande nivå 20 enligt förslag till larm-plan skall kunna påbörjas för att kunnautföra omfattande släckning och be-gränsning av skadan och andra följd-verkningar med erforderlig uthållighet.

Exempel: Brand i bostad ikommunen, åtgärder minut för minut

Taktisk förstahandspersonEftersom det bara behövs runt 5 % av heltidsstyrkornasarbetstid för själva räddningsinsatserna så är det viktigt attformeringen av taktiska enheter också tar hänsyn till dentid som blir över. Detta gäller inte minst de heltidsstyrkorsom finns idag, och som har fått allt fler arbetsuppgifterdär det gäller att förhindra och i förväg skadebegränsahändelsen. För att detta arbete skall bli effektivt krävs godflexibilitet, eftersom flertalet av uppgifterna kan utföras aven enda person. Den idag dominerande synen, attupprätthålla beredskapen så att styrkan vid larm kanformeras i taktiska enheter i vagnhallen eller på annanplats varifrån utryckning sker, innebär stora begränsning-ar.Vi tror att det för ”Greta” vore effektivare om dentaktiska enheten istället kunde formeras på skadeplatseneller i dess närhet.

Det vanliga synsättet innebär att en taktisk enhetgrupperas och formeras på själva brandstationen. Förstdärefter sker en framkörning i grupp mot olyckan. Underframkörningen sker förberedelser inom den taktiskaenheten för att maximal effekt skall kunna uppnås vidframkomsten. Detta tillvägagångssätt fungerar bra när detgäller bränder av stor omfattning, till exempel bränder ihela brandceller, men är resurskrävande.

Idag kräver riskbilden att vi primärt optimerar förbrand i startföremål och startrum, eftersom bränderna därannars snabbt kan utvecklas till bränder i hela brandceller.Styrkebehovet för rökutveckling i startföremål ellerstartrum är väsentligt mindre, ofta bara en eller ett parpersoner, förutsatt att de personer som redan finns på platsnär olyckan inträffar har gjort sin del för att begränsaskadeutvecklingen.

Dessa förutsättningar ger möjligheter till en ny typ av

taktisk enhet, en så kallad taktisk förstahandsperson, somkan vara en person i eget fordon och med en begränsadförmåga till räddningsinsats. En sådan enhet kan utföralivräddande insatser vid såväl bränder som trafikolyckoroch drunkningsolyckor. Förstahandspersonen skalltillsammans med andra kunna ingå som delar ibemanningen av en traditionell räddnings-, höjd-, ellervattenenhet. Den stora skillnaden ligger i att enhetenmåste kunna gruppera sig på skadeplatsen istället för påbrandstationen.

62 • IDÉHANDBOK


Figur 38. Med rörligataktiska enheter ochförstahandspersonerförbättras täckningen.Den enskildes förmågaförbättras också genområd från larmcentralen.

Larmcentral

Heltidsstyrka

Deltidsstyrka

Idag

Larmcentral

Taktiska enheterHeltidsstyrka

I morgon

Enskildes insats

Taktisk förstahandsperson

Taktiska enheter

Deltidsstyrka

Larmning

Larmning

Rådgivning

Kostnadsnyttoanalyser visar stora kostnads-besparingar om en räddningsinsats kan påbörjas tidigareän idag. Det är i flera fall inte nödvändigt att räddnings-insatsen består av en hel taktisk enhet. Också den såkallade förstahandspersonen, som tar över där denenskildes insats tar slut, är mycket lönsam.

Att korta ner anspänningstid eller körtid för en heltids-styrka verkar ur vår synvinkel mycket svårgenomförbart.Den tid som är lättast att korta ner är larmhanteringstiden,något som vi redovisat i kapitlet ”Att beställa räddningsin-satser”.Angreppstiderna kan sannolikt också ofta kortasner genom en adekvat insatsplanering och ständigmetodutveckling.

För merparten av Sveriges deltidsstyrkor varierar den

deltidsanställda personalens anspänningstid till mellanfem och sex minuter. Denna korta tid utgör en storbegränsning vid rekrytering, eftersom de anställda måstebo och arbeta högst tre till fyra kilometer från brand-stationen. En lösning som vi tror mycket på är att låtastyrkeledaren ur deltidsstyrkan rycka ut med en mindrebefälsbil direkt från sin bostad/arbetsplats. Detta sker idagofta vid andra ledningsenheter, som hos insatsledare ochbrandingenjörer. Genom att låta styrkeledare vid deltids-styrkor åka direkt till olycksplatsen så sparar man in cirkatre minuter, tidsbesparingar som vid kostnadsnytto-analyser ofta visar sig värdefulla, och detta till marginellmerkostnad.

På de tätorter där räddningsstyrkan kan utgöra en

64 • IDÉHANDBOK

Figur 39. Exempel påhur täckning ochinsatsförmåga kanupprätthållas genomindelning i taktiskaenheter.

RäddningsenhetHöjdenhetVattenenhetLedningsenhetFörstahandspersonSpecialenhetUtrustningsmodul

resurs i avvaktan på ambulans (IVPA) så ökar nyttanmarkant om systemet med deltidsbrandman i egen bilnyttjas. En optimal lösning för en idag befintlig räddnings-styrka på 1+4 personer torde vara att befälet och enbrandman har egna utryckningsfordon och oberoende avvarandra åker direkt till olycksplatsen, och att deverkställer utryckningar i avvaktan på ambulans (IVPA).

Handlingsprogram för skydd mot olyckorNär ett handlingsprogram tas fram, enligt lag om skyddmot olyckor, så är det mycket viktigt att kunna beskrivatäckning och insatsförmåga hos den operativaverksamheten. Det är vår förhoppning att dennaidéhandbok kan ge förslag till tillvägagångssätt för attoptimera verksamheten.Vi försöker därför i följandeexempel beskriva vad som kan ligga till grund för ettsådant handlingsprogram. Exemplet följer metodiken idenna idéhandbok.

ÖvervägandeVid studiet av kostnadsnyttaanalyser har vi funnit följandefyra faktorer: Man gör en snabbare insats än idag medhjälp av en enstaka brandman, som kan hjälpa ”Greta” viden förstahandsinsats. Det är dessutom mest kostnadseffek-tivt.Vidare har vi funnit att brandvarnare för tidigupptäckt är effektiva. En indelning till mindre taktiskaenheter torde också vara av stor nytta. Räddningsenhetenformeras slutligen effektivare på skadeplatsen än påbrandstationen.

På plats påbörjar varje enhet sin egen insats, och näralla är på plats formeras en traditionell räddningsstyrka,

som fullgör de uppgifter som finns i målbeskrivningen fören taktisk enhet samt i uppgiftskatalogen.

En kostnadsnyttoanalys för sjukvård ger vid handen attden taktiska förstahandspersonen kan nyttjas vidambulanslarm med prioritet ett i avvaktan på ambulans,till stor nytta för kommuninvånarna.

I tabell 11 på nästa sida framgår exempel på tider somanges som mål, räknat från brandstart. Dessa målsättning-ar kräver tidig upptäckt, vilket säkerställs med brand-varnare i bostäder och automatiska brandlarm i störreobjekt. Måluppfyllelsen förutsätter goda kunskaper hosallmänhet och objektägare, vilket i sin tur förutsätter för-beredande utbildningsinsatser i samhället. Dessutomkräver målen att räddningsstyrkan finns på plats snabbareän idag, med minst en person, vilket kräver att räddnings-styrkan organiseras med exempelvis taktiska förstahands-personer.


Förslag till organisation av deltidsstyrka på 1+4Förstahandsperson (F)Styrkeledare i egen bil som beger sig direkt till olyckan.

Förstahandsperson (F)Brandman i egen bil med utrustning för IVPA (I väntan på ambulans) som beger sig direkt till olyckan.

RäddningsenhetTre brandmän som passerar brandstationen och hämtaren släckbil där.

66 • IDÉHANDBOK

Tid i minuterfrån brand-start:

0

1

1,5

2

7

15

15

20

30

Åtgärd:

Brandstart.

Branden upptäcks.


Den enskildes insats påbörjas för att skadan skallkunna begränsas till startföremålet.

Samhällets insats med taktisk förstahandspersonmotsvarande nivå 1 enligt förslag till larmplanpåbörjas för att begränsa skadan till start-föremålet och för att kunna sätta hotade personeri säkerhet.

Räddningstjänstinsats motsvarande nivå 5 enligtförslag till larmplan skall kunna påbörjas förlivräddning av person i rökfyllt rum och för attdärefter begränsa skadan i startrummet.

Räddningstjänstinsats motsvarande räddnings-enhet/ höjdenhet skall kunna påbörjas för attutföra utvändig livräddning med bärbar ellermaskinell stegutrustning.

Räddningstjänstinsats motsvarande motsvarandenivå 10 enligt förslag till larmplan skall kunnapåbörjas för att kunna utföra livräddning ochbegränsning av skadan med uthållighet.

Räddningstjänstens insats på motsvarande nivå20 enligt förslag till larmplan skall kunna påbörjasför att kunna utföra omfattande släckning ochbegränsning av skadan och andra följdverkningarmed erforderlig uthållighet.

Anmärkning:

För att säkerställa ut-rymning innan kritiskaförhållanden uppstår.

Tiden satt utifrån dimen-sionerande brand-förlopp. Inom 2 min.beräknas en normaltkunnig person klara avatt utföra släckinsats.

Inom 7 min. kan en välutbildad person utförasläckinsats med hand-brandsläckare. Brand-belastningen utgår frånenαt2 -brand medmedium utveckling.





Skall uppnåssenast 2005 vidföljande andel av alla bränder:

80% (idag 53%)

80% (idag 50%)

80% (idag 50%)

67% (idag 10%)

80% (idag 57%)

80% (idag 57%)

80% (idag 67%)

70% (idag 60%)

Exempel: Brand i bostad i kommunen, åtgärder minut för minut OBS: Samtliga värden är uppskattade, procentsatserna är fiktiva.Idag saknas till stor del kunskap om kostnadsnyttosamband kopplade till dessa värden.

Brand i bostad i kommunen För att nå dessa mål krävs ändrade prestationer på en radpunkter inom området Skydd mot olyckor. Samman-fattningen av en sådan analys kan formuleras som iexemplet nedan.

Alternativ i handlingsprogram för bostäder i Vaggeryd0. Dagens läge avseende skyddet.1. Genomgående säkert med fungerande brandvarnare

hos alla.2. Ovanstående alternativ samt särskild säkerhet för sår-

bara grupper, exempelvis äldre utanför tätorter medräddningsstyrka.

3. Ovanstående alternativ samt släckförmåga hos dem somhar långt till räddningsstyrkan.

4. Ovanstående alternativ samt taktisk förstahandspersonför boende i tätorter.

5. Ovanstående alternativ samt att alla ges släckförmåga6. Säkert boende med sprinkler i alla bostäder.

Dessa alternativ kan kostnadsnyttoberäknas och före-läggas den politiska ledningen, som har att görabedömningar och prioriteringar mellan alternativenutifrån tillgängliga resurser, rättviseaspekter, etiskavärderingar, m.m.

Förslag till fortsatt arbeteHandlingsprogramI dagsläget finns underlag i form av verktyg och idéer somkan nyttjas för att ta fram ett förslag till handlingsprogramför skydd mot olyckor i en kommun. För att underlätta förandra som skall arbeta med området skydd mot olyckor såbör ett exempel på handlingsprogram tas fram åtföljt av enutredning som visar på vilket sätt som de olika verktygoch underlag har nyttjats. Exempel på detta kan varakostnadnyttostudier, effektsamband, riskanalyser,simuleringsmodeller och insatsstatistik.

Räddningsinsatser nära människorPropositionen 2002/03:119 för den nya lagstiftningeninom området pekar mot att kommunen har ett brettansvar för olyckor. I detta arbete borde flera av samhälletsresurser kunna nyttjas för insatser nära människor. Ett sättatt öka förmågan på den befintliga utryckningsorganisa-tionen är att låta en person ur en räddningsstyrka utgöraförstahandsperson i avvaktan på att övriga resurseranländer till platsen. Försök med förstahandspersonborde genomföras och uppgifter, utrustning, utbildning,arbetsmiljöaspekter, avtalsförhållande och ledningsfrågorborde belysas. För att klara interna aktiviteter inomräddningstjänsten och samtidigt upprätthålla en operativberedskap krävs en flexibel organisation. Olika former fördetta borde utvecklas.

Uppgiftskatalog för kommunal räddningstjänstFör att kunna beskriva förmågan för räddningsstyrkoroch personal som ingår i räddningsstyrkor så måste deolika arbetsuppgifterna beskrivas. Den uppgiftskatalogsom idag finns framtagen bör utvecklas med beskrivning


Tabell 11. Exempel på mål för riskmiljön bostäder ihandlingsprogram.

➤

av utbildningsbehov, fortbildningsbehov, kostnad förmetoden, arbetsmiljölagstiftning, bemanning, angrepps-tider, kapacitet, uthållighet, FOU, beskrivning, referenser,försök med mera. Uppgiftskatalogen skulle lämpligenkunna utvecklas inom ett nätverk.

SimuleringsmodellerDet finns två simuleringsmodeller framtagna, en förlogistiksimulering och ett GIS-verktyg. Logistik-simuleringsprogrammet finns idag i en demoversion förett län men borde utvecklas så att alla räddningstjänsterkan lägga in sin nuvarande operativa organisation ochstudera logistik, förmåga och uthållighetsaspekter. Ävenidéer och förslag till framtida lösningar kan läggas in och

prövas i denna modell. Det GIS-baserade programmet kannyttjas för att bland annat räkna ut täckning för enbefintlig eller planerad räddningstjänstorganisation. Tilldenna modell kan även kostnadnyttosamband och effekt-samband för såväl det förebyggande som operativa arbetetkopplas. Båda modellerna bör ges en allmän spridning.

Kostnadnyttoanalyser och effektsambandFör att kunna arbeta målstyrt mot effektmål krävs etttillräckligt underlag av kostnadnyttoanalyser och effekt-samband kopplat till skyddsfaktorer och olika riskmiljöer.Detta bör tas fram på nationell nivå som ett verktyg förkommunernas arbete inom området.

68 • IDÉHANDBOK

Bilaga 1. Exempel på övningsschema

70 • IDÉHANDBOK

Bilaga 2. Generell larmplan


Typ av larm Omfattning Objekt StyrkenivÂ Enheter Specialenhet

10/7/03

Brand i byggnad Brand/rökutveckling Bostad, lägenhet i flerbostadshus, soprum (brandsäker byggnad) N10 RR H L

Bostad, lägenhet i flerbostadshus, vind/källare, soprum (annan byggnad) N10 RR H L

Bostad, enfamiljshus N10 RR H V L

Publik lokal, vård, skola, daghem, hotell, Varuhus, mässa, butik, industri, lager, kontor, garage större, badhus, kyrka, mil anl

N20 RRR H V LL Grön STAB

Ladugård N20 RRR VVV SE LL Grön STAB, SE slang

0mfattande brand Bostad, lägenhet i flerbostadshus, soprum (brandsäker byggnad) N10 RR H L

Bostad, lägenhet i flerbostadshus, vind/källare (annan byggnad) N20 RRR H V LL Grön STAB

Bostad, enfamiljshus N20 RRR H V LL Grön STAB

Publik lokal, vård, skola, daghem, hotell, Varuhus, mässa, butik, industri, lager, kontor, garage större, badhus, kyrka, mil anl

N30 RRRR HH VV LL Gul STAB

Ladugård N20 RRR VVV SE LL Grön STAB, SE slang

Övrigt, brand i byggnad N5 R L

Skogsbrand Brand/rökutveckling N10 RR VV L

Omfattande brand N20 RRR VVVV SE LL Grön STAB SE Slang

Bilbrand N5 R

Gräsbrand N5 R

Soteld N5 R L

Övrig brand Ej i byggnad N5 R

Undersökning N5 R L

Automatlarm N5 R L

Järnvägsolycka Påkörd person, påkört fordon, urspårning godståg, < 5 förmodat skadade N10 RR SE L SE losstagning

Urspårning/kollision persontåg > 5 förmodat skadade* N20 RRR V SE LL SE USA, Grön S, SE losstagning

Urspårning/kollision persontåg >15 förmodat skadade* N30 RRRR VV LL SE 2 USA, Gul S, SE losstagning

Båtolycka/drunkning Insjö, vattendrag N10 RR SE L 2 Båt, SE Ytbärgning

Flygolycka 0–4 ombord Privatflyg, militärflyg, ballong, helikopter < 5 förmodat skadade N10 RR V SE L SE losstagning

5 eller fler ombord Trafikflyg > 5 förmodat skadade N30 RRRR VV SE LL 2 USA Gul S, SE losstagning

Ras,hissolycka Instängd N5 R

Fastklämd N10 RR SE L SE losstagning

Oljeskada, mindre Mindre utsläpp N5 R

Farligt gods Utsläpp mindre Explosion-, gasutsläpp-, kemikalieutsläpp med riskområde, akut oljeskada N10 RR SE LL SE Kem

Utsläpp, större Explosion-, gasutsläpp-, kemikalieutsläpp med riskområde, N30 RRRR V SE LL SE Kem, Depå, Gul Stab

Trafikolycka Kollision ett fordon Personbil N5 R SE L SE Losstagning

Kollision flera fordon Personbil, lastbil, buss N10 RR SE L SE Losstagning

>5 förmodat skadade. Personbil flera fordon, lastbil, buss* N20 RRR SE LL SE USA, Grön S, SE Losstag

>15 förmodat skadade. Personbil flera fordon, lastbil, buss* N30 RRRR SE LL SE 2 USA, Gul S, SE Losstag

Djurlivräddning Djur fast i kärr, mosse N5 R SE SE Djurräddning

Översvämning N5 R SE SE RVR

Övrig räddning N5 R

Förklaring Mål enligt Räddsam F R Räddningsenhet Släckbil med 4-5 man som uppfyller målbeskrivning V Vattenenhet Tankbil med 1-2 man som uppfyller målbeskrivning H Höjdenhet Maskinstege eller hävare som uppfyller målbeskrivning L Ledningsenhet Ledningsfordon med brandingenjör eller insatsledare som uppfyller

målbeskrivningSpecialenhet Se målbeskrivningStab Se målbeskrivning

Ordförklaringar Taktisk enhet är utryckningsorganisationens minsta beståndsdel,

sedd ur ett ledningsperspektiv. Syftet med indelning itaktiska enheter är att skapa en för ledningsorganisationengemensam syn på resurskapacitet och resursanvändning.Indelningen i enheter är grunden för att skapa en rimlighanterbarhet av resurserna för ledningsorganisationen.Indelningen i taktiska enheter bör göras så att de flestainsatserna, enligt riskanalyser, kan genomföras på ettoptimalt sätt. Det bör dock poängteras att räddningsledarenkan behöva utforma räddningsinsatsen på annat sätt ängenom den tänkta indelningen.

Med en taktisk enhet menar vi en enhet som utgörs av:• Fordon• Bemanning• Materiel• Kompetens

De brandmän som ingår i en taktisk enhet behövs för att medhjälp av sin utrustning utföra arbetet gentemotskadeförloppet.

Taktisk enhet kan utgöras av exempelvis Räddningsenhet,Höjdenhet,Vattenenhet, Specialenhet samt Ledningsenhet.En taktisk enhet utför arbetsuppgifter. Exempel påarbetsuppgifter återfinns i målbeskrivning. De personer somingår i taktisk enhet skall senast vid brytpunkt eller skade-plats vara samlade och kunna utgöra en taktisk enhet. Underberedskap kan personer som ingår i taktisk enhet röra sig frittinom ett i förväg definierat insatsområde. Den person somkommer först till skadeplatsen kan utgöra förstahandspersoni avvaktan på resterande bemanning, se förstahandsperson.

Förstahandsperson, First responder Den eller de personer somkommer först till en olycka kallas förstahandspersoner.Förstahandsperson kan vara:• Person som ingår i en taktisk enhet när samtliga personer

i den taktiska enheten har kommit till platsen.• Person från annan organisation som utför en första insats.• Annan person som utför en första insats.• Vissa funktionskrav finns även på förstahandspersonen.

Dessa anges i uppgiftskatalogen.

Täckning De taktiska enheternas och förstahandspersonernasplacering och geografiska rörlighet utgör täckning.Detta kan uttryckas i servicegrad, det vill säga i hur mångaavnämare som nås av en insats inom en viss tid. Äveninsatsförmåga för samtidiga insatser skall beaktas.

Insatsförmåga De taktiska enheternas och förstahands-personernas samlade arbetsinsats.

Funktionskoordinator För att minska på span of control för över-ordnad ledningsnivå tilldelas en av brandmännen i dentaktiska enheten en koordinerande roll. Denna roll benämnsfunktionskoordinator.

Utrustningsmoduler Utrustningssats som tillförs en eller flerataktiska enheter för att klara en specialfunktion. Exempel påspecialfunktioner kan vara uppsamlingsplats för skadade,restvärdesräddning och rappellering.

Ledningsenhet Brandbefäl som kör eget fordon till skadeplats.Vilka roller en ledningsenhet kan användas för behöver varakänt för hela organisationen. Olika typer av ledningsenheterkan särskiljas genom radionumret eller annan beteckning.Ledningsenheter kan vara rörliga (exempel på benämningarkan vara insatsledare, brandingenjör, räddningschef i bered-skap) eller delvis rörliga (exempel på benämning kan varastyrkeledare). Kravet på täckning för en rörlig ledningsenhetskall utgå från behoven som ställs på lednings-organisationens uppbyggnad. Den delvis rörliga lednings-enheten skall ha motsvarande insatstid som de taktiskaenheter som den skall leda. En delvis rörlig ledningsenhetbehöver inte nödvändigtvis åka med eget fordon utan kanåka med annat fordon till skadeplatsen. Rörligheten kvarstårdock organisatoriskt, eftersom personen kan få annanuppgift på skadeplatsen. Bemanningen i en ledningsenhetkan också utgöra förstahandsperson, även om inte lednings-uppgiften kräver detta.

Olycka som kan föranleda räddningsinsats Med olyckor avsesplötsligt inträffade händelser som har medfört eller kanbefaras medföra skada. Dit räknas händelser som beror påföreteelser i naturen eller på människors handlande ellerunderlåtenhet att handla, t.ex. bränder, explosioner, skred, ras,översvämningar, oväder och utflöden av skadliga ämnen.

72 • IDÉHANDBOK

Räddningschef En tjänsteman inom kommunen med uppgift attse till att räddningstjänstverksamheten är ändamålsenligtordnad.Vid behov leder denne räddningsinsatserna ikommunen. Denne ansvarar för räddningstjänst inför dekommunala nämnderna.

Räddningsinsats eller räddningsingripande De åtgärder somvidtas för att hindra olyckor och överhängande fara förolyckor och begränsa skador på människor, egendom ellermiljö.

Räddningstjänst De räddningsinsatser som staten ellerkommunerna skall svara för vid olyckshändelser och över-hängande fara för olyckor, för att hindra och begränsa skadorpå människor eller egendom eller i miljön.Till räddnings-tjänst hänförs också räddningsinsatser som utförs av statligräddningstjänst utan att det har inträffat någon olycka ellerutan att det föreligger fara för en olycka.


samlade räddningsinsatsen att beställa och utforma ...cursnet.srv.se › clm › publikationer ›...

Documents