sammanfattning - diva portal329799/fulltext01.pdf · sammanfattning de senaste åren har...

Frida Johansson & Madeleine Henning

1

Sammanfattning

De senaste åren har användandet av sociala medier ökat stort och undersökningar av fenomenet har därmed fått stor relevans för det medie- och kommunikationsvetenskapliga området. Facebook är ett socialt medium som används av medlemmar världen över och är en mötesplats baserad på relationskontakter.

Studien tar sin utgångspunkt i Facebooks statusuppdateringsfält och forskarna har observerat vad utvalda användare väljer att skriva i fältet samt hur de tillämpar denna funktion. Forskarna har också arbetat med att förstå sociala medier och då framförallt kommunikationen i statusuppdateringsfältet på Facebook.

Frågeställningar om statusuppdateringars uttryck och bakomliggande budskap kommer att behandlas. Forskarna har också tittat på vilka tematiseringar och karaktäriseringar som kan appliceras på statusuppdateringar samt vilka olika regionbeteenden som går att fastställa.

Teoriramen bygger på dels Erving Goffmans dramaturgiska analysmodell och Joshua Meyrowitz vidareutveckling av Goffmans teorier. Studiens empiriska material är insamlat under en veckas tid och den etnografiska observationsformen genomfördes på tjugo Facebookanvändare.

De statusuppdateringar författarna har observerat går att tematisera och karaktärisera och utifrån det ihopsamlade materialet i form av statusuppdateringar har författarna skapat en tematiseringsmodell. Tematiseringarna författarna arbetat fram gav en nyanserad bild av vad statusuppdateringar kan handla om. Vi som forskare har tolkat statusuppdateringar och funnit att dessa präglas av åtskilliga bakomliggande budskap. Vi har funnit att de största och mest övergripande bakomliggande budskapen i statusuppdateringarna är att framställa sig själv i bra dager samt nå någon form av respons.

Den slutgiltiga uppfattningen för hur statusuppdateringar förstås och används nås genom forskarnas egenskapade modell. Denna grundar sig på Goffmans teori om frontstage- respektive backstagebeteende och individers presentation av jaget. Vi som forskare ser Meyrowitz middle- region som en enklare förklaring till statusuppdateringar på Facebook.


2

Abstract In recent years, the use of social media has greatly increased, and studies of the phenomenon have thus become considerably more relevant to the media and communication sciences. Facebook is a social medium that is used by members all over the world and is based on relationship contacts. This study is based on updates of status made on Facebook, and the researchers have observed what selected users choose to write in the space where updates are made and how the users implement this feature. The researchers have also tried to understand social media and particularly the communication of the updates of status on Facebook.

Issues have been made about the expression of updates and the underlying messages were addressed. The researchers also took a characterization approach and attempted to thematise what can be applied to the status updates and finally, what region of behavior can be established from them.

The theoretical framework is based on Erving Goffman’s dramaturgical analysis model, and Joshua Meyrowitz’ further development of Goffman’s theories. The empirical data of the study was collected in one week and the ethnographic observation form was conducted between twenty Facebook users.

We have found that the updates of status can be thematised and characterized. From collected data, in terms of updates of status, we have created a model, which gave a detailed picture of what the updates of status may be about.

We as researchers have interpreted the updates of status and found that these are characterized by numerous underlying messages. The largest and most comprehensive underlying message in the updates is for a user to portray themselves in a good light, and an attempt to reach some sort of response from other users.

The definitive view of how the updates are understood and used can be reached in the researcher’s self-created model. This is based on Goffman’s theory of front- and backstage and the individual presentation of the self. We as scientists finds Meyrowitz middle-region has a simpler explanation for updates of status on Facebook.


3

Innehållsförteckning

Sammanfattning ...................................................................................................... 1

1. Inledning .............................................................................................................. 5

1.1. Bakgrund ...................................................................................................... 5

1.2. Problembeskrivning .................................................................................... 6

1.3. Syfte & Frågeställning ................................................................................ 7

1.4. Definitioner ................................................................................................. 7

1.5. Avgränsningar ............................................................................................. 7

1.6. Disposition .................................................................................................. 8

2. Metod ................................................................................................................... 9

2.1. Kvantitativ & kvalitativ ansats .................................................................. 9

2.2. Val av insamlingsmetod & urval ............................................................. 10

2.3. Etnografiska observationer ..................................................................... 11

2.3.1. Operationalisering av regionbeteenden .......................................... 12

2.3.2. Etiska problemområden ................................................................... 12

2.4. Tillvägagångssätt ....................................................................................... 13

2.5. Validitet & reliabilitet ............................................................................... 14

3. Teori ................................................................................................................... 16

3.1. Uttryck & intryck ...................................................................................... 17

3.2. Give expression & give off expression .................................................. 17

3.3. Förvrängningar .......................................................................................... 18

3.3.1. Handlingar i ord ................................................................................ 19

3.4. Kommunikationstolkning ........................................................................ 20

3.5. Jaget som backstage & frontstage ........................................................... 22

3.5.1. Offentlig respektive privat ............................................................... 23

3.5.2. Medium theory & situationalism ..................................................... 24

3.5.3. Middle- region ................................................................................... 27

4. Resultat & analys .............................................................................................. 29

4.1. Tematisering av statusuppdateringar ...................................................... 29

4.2. Uttryck & Bakomliggande budskap ....................................................... 33


4

4.3. Regionbeteenden ...................................................................................... 35

5. Diskussion & slutsats ....................................................................................... 39

Källförteckning ...................................................................................................... 42

Bilagor ...................................................................................................................... 44

Figur 1. Tematiseringsmodell ................................................................................. 29

Figur 2. Förhållanden mellan frontstage, backstage och middle- region .......... 35

1. Inledning Frida Johansson & Madeleine Henning

5

1. Inledning

I det första kapitlet kommer författarna att förklara valet av bakgrund till uppsatsämnet samt ge en problembeskrivning. Sedan följer syfte och frågeställning för att tydliggöra innehållet med uppsatsen. Slutligen berör författarna uppsatsens avgränsningar och dess struktur genom en disposition.

1.1. Bakgrund

Människan har genom alla tider kommunicerat ansikte mot ansikte. Med olika sorters tecken kunde vi förstå varandra, detta har sedan vidareutvecklats till ett skriftspråk. På slutet av 1300-talet förde tysken Johann Gutenberg tekniken till en helt ny nivå, han uppfann tryckpressen och det medförde nya möjligheter för mänsklig kommunikation.

På slutet av 1700-talet uppfanns telegrafen av fransmannen Claude Chappe. Utvecklingen ökade i takt och på 1870-talet patenterade Alexander Graham Bell milstolpen telefonen. Människan har under alla tider kommunicerat genom skrift i olika former, detta än idag men teknologin har tagit oss till den nivå där kommunikation, mestadels, sker via webben.

Idag kommunicerar människan genom en mängd olika sociala medier. Sociala medier representerar olika aktiviteter som innefattar sociala interaktioner, teknologi och användargenererat innehåll. Det sociala mediet Facebook startades 2004 av Mark Zuckerberg på Harvard University, USA. Till en början var det endast studerande vid universitetet som hade tillgång till The Facebook som det först hette. På internet har plattformen Facebook vuxit sig otroligt stort de senaste åren och är numera ett av det största sociala mediet med runt 200 miljoner användare1. Detta är en väldig mötesplats för många människors kontakter såväl konversationer, där det är möjligt att förmedla i stort sett vad som helst. Här florerar oändliga samtal, information och ett deltagande av vad människor gör i och/eller med sina liv. Som användare av Facebook styr och bestämmer du själv över din sida och för vilka den ska vara tillgänglig. Här anger du i din personliga profil, till skillnad från vissa andra nätverk, ditt riktiga namn vilket gör att du lätt kan bli kontaktad av och ta kontakt med gamla vänner och arbetskamrater. På Facebook går det att skicka meddelanden och även skriva på varandras så kallade ”wall” eller logg, som kan liknas vid en anslagstavla. Att lägga upp bilder och filmer är också vanligt förekommande samt ta del av en mängd olika applikationer. En snabb och enkel form av direkt kommunikation på Facebook är genom ett

1 Shih, C. (2009), The Facebook Era: tapping online social networks to build better products, reach new audiences,

and sell more stuff, Boston: Prentice Hall sid 4.


6

uppdateringsfält där användaren kan fylla i ”vad gör du just nu”. Att dela med sig av sitt liv, humor, fritidsintressen eller krogvanor är idag exempel på vanligt förekommande uppdateringar i statusuppdateringsfältet på Facebook. Detta är exempel på indikationer som Goffman, Jürgen Habermas och Meyrowitz behandlar i sociologin. Goffman beskriver bland annat människors olika kommunikationssätt, Habermas behandlar det offentliga respektive det privata och Meyrowitz redogör för hur medier skapar kulturella miljöer. De flesta av författarnas egna vänner är Facebookanvändare och författarna har under en tid tillbaka uppmärksammat att statusuppdateringar medför många diskussioner som präglas av bland annat irritation och hur ”konstigt” människor kan uppdatera. I samtal på bussar, i mataffärer och på gymmet, med andra ord i vår vardag, har vi som författare hört samtal mellan personer där uttrycket: ”– Ja, jag såg det på Facebook” ofta förekommer. Statusuppdateringsfältet och den kommunikation som följer, uppdaterar oss om vad som försiggår i våra vänners liv. Vi är själva flitiga Facebookanvändare och reagerar dagligen över vänners eller bekantas uppdateringar.

Av ovanstående anledningar är studien fokuserad i statusuppdateringsfältet på Facebook. Denna studie kommer att baseras på vad användare, via detta sociala medium, sänder ut för typ av uttryck vid uppdaterande av status och vad dessa uttryck resulterar i för form av intryck hos oss som forskare. Vi vill också titta på vad det går att läsa av för typ av bakomliggande budskap i användarnas statusuppdateringar. Med bakomliggande budskap menar vi vad som går att utläsa och förstå av en statusuppdatering. Vi har även för avsikt att behandla olika regionbeteenden, det vill säga att redogöra för hur Facebookanvändare agerar och framställer sig själva via uppdateringsfältet.

1.2. Problembeskrivning

Böcker, telefon och internet är några av de kommunikationsformer vi idag använder oss av och som formar vår vardag. Nya sociala kommunikationsformer skapar för oss nya miljöer och detta är något både Marshall McLuhan och Meyrowitz antyder. Användandet av sociala medier ökar och undersökningar av fenomenet har därmed fått stor relevans för det medie- och kommunikationsvetenskapliga området. Vi anser därför att det är intressant att studera fenomenet Facebook och vi hoppas på att vår studie tillför ett nytänkande kring befintliga teorier, då vi vill utveckla dessa. Vi vill också undersöka hur kommunikationen i statusuppdateringsfältet fungerar. Det är också intressant samt relevant för vår forskning att tolka hur Facebookanvändare använder statusuppdateringsfältet utifrån olika regionbeteenden. För att kunna ge svar på varför just statusuppdateringar ser ut som de gör, kommer vi att ställa dessa mot några utvalda teorier av Goffmans samt dra paralleller till hur statusuppdateringar som kommunikationsform påverkar och styr våra sociala situationer och


7

beteenden. Vi vill i vår studie arbeta djupare med att undersöka vad det kan existera för bakomliggande budskap att, via Facebooks statusuppdateringsfält förmedla något till andra användare.

1.3. Syfte & Frågeställning

Syftet med den här uppsatsen är att använda Goffmans teorier kring sociala situationer och Meyrowitz uppfattning av hur medier skapar kulturella miljöer, detta för att förstå kommunikationen i statusuppdateringar på Facebook. Vi vill studera vad Facebookanvändare väljer att skriva i statusuppdateringsfältet och hur dessa användare tillämpar denna funktion.

Vilka, om några, mönster förekommer bland Facebookanvändares uppdateringar och kan dessa mönster tematiseras?

Vad för bakomliggande budskap finns det i statusuppdateringar på Facebook?

Vilka olika regionbeteenden kan kännetecknas och fastställas för hur Facebookanvändaren uttalar sig i statusuppdateringsfältet.

1.4. Definitioner

Regionbeteeneden: Med regionbeteenden syftar vi till det offentliga

framträdandet och hur dessa flyter samman, i detta fall på Facebook.

Statusuppdatering: Ett ifyllnadsfält på Facebook där en användare kan svara på

frågan ”vad gör du just nu?”.

Frontstage: När en individ befinner och uttrycker sig i en offentlig miljö.

Backstage: En individs beteende i backstage sker i det privata, det vill säga dolt

för allmänheten.

1.5. Avgränsningar

Uppsatsen är avgränsad till att studera Facebookanvändare från vad som brukar kallas internetgenerationen. Detta då författarna anser att denna generation är den mest relevanta för aktiva dator-, Internet- och Facebookanvändare. En annan avgränsning som gjorts är att endast studera den kommunikation som sker i- och genom statusuppdateringsfältet på Facebook. Vi har inte för


8

avsikt att titta på receptionsprocesser och har därför valt att inte behandla den respons en statusuppdatering kan få. Detta för att få en välinriktad studie begränsat till ett visst fenomen. En i stort sett ofrivillig avgränsning var nödvändig i valet av observationspersoner, där den tekniska begränsningen gör att det är författarnas egna Facebookprofilers bekanta som observationerna kommer bli begränsad till. Ett medvetet val har dock gjorts i form av att inte observera nära vänner, fokus läggs, som ovan nämnt, på bekanta. Dessa val styrks även av att det är emot Facebooks regler att ha mer än en Facebookprofil per person samt att skapa falska profiler. Se §4.1 och §4.2:

4.1 You will not provide any false personal information on Facebook, or create an account for anyone other than yourself without permission. 4.2 You will not create more than one personal profile.2

Det är för oss svårt att avgöra hur en undersökning gjord med en falsk profil skulle se ut i förhållande till den genomförda studien. Möjligen skulle den inte se likadan ut. Dessa spekulationer kan vi inte med säkerhet fastställa, detta i och med valet att följa Facebooks regler och att avstå från att skapa en falsk profil. Valet av svenska användare som demografisk grupp var naturlig då författarnas avsikt är att studera en målgrupp med samma kulturella bakgrund som deras egen. Detta val togs för att, på bästa sätt, förenkla den tolkning som kommer att göras.

1.6. Disposition

Uppsatsen börjar med en inledning där författarna förklarar uppsatsens bakgrund, syfte, frågeställningar, avgränsningar och disposition. Efter det kommer ett metodkapitel där författarna beskriver hur de har gått tillväga för att samla in sitt empiriska material. I nästkommande kapitel följer en redogörelse för det framtagna teoretiska materialet och i kapitlet därefter presenteras författarnas egen studie. Följande del tar upp författarnas resultat samt analys. I det sista kapitlet sammanställs en diskussion och slutord kring hela uppsatsen.

2 www.facebook.com

2. Metod Frida Johansson & Madeleine Henning

9

2. Metod

Det andra kapitlet i uppsatsen redogör för olika metoder som kan användas vid insamlande av empiriskt material. I kapitlet vävs förklaringar in som tydliggör vilka metoder som valts samt varför och hur dessa använts i vår studie.

2.1. Kvantitativ & kvalitativ ansats

I vetenskapliga arbeten används två olika forskningsmetoder, kvantitativ och kvalitativ metod.3 Det som avgör vilken av dessa metoder som lämpar sig bäst bestäms utifrån det undersökningsproblem eller den problemformulering som ställs. Både kvantitativa och kvalitativa ansatser avser undersökningar av omfattande kvalité där skillnaden ligger i metodernas olika egenskaper. De kvantitativa ansatserna är undersökningar vars insamlade data är av större kvantitet, det vill säga av större mängd och mer omfattande medan kvalitativa metoder syftar till att ta fram mer djupgående information. Kvantitativa metoder används till stor del för att mäta eller värdera data, dessa används framför allt för att finna en struktur och se samband. De kvantitativa mätningarna beskriver relativt enkla fenomen och de kvantitativa insamlingsenheterna möjliggör en enklare jämförelse med andra studier,4 det vill säga ett möjliggörande av generaliserbarhet.

Kvalitativa studier skapar en djupare förståelse för specifika situationer eller händelser5. Den kvalitativa datainsamlingsmetoden fokuserar på ”mjuka” data som till exempel tolkande analyser, observationer eller kvalitativa intervjuer.6 Här används till exempel intervjuer eller observationer som datainsamlingsmetod för att fånga en bredare förståelse för hur ett visst fenomen fungerar. Kvalitativa metoder i form av intervjuer kan beskrivas som, ”att genom samtal lär vi känna andra människor, vi får kunskap om deras erfarenhet, känslor, attityder och den värld de lever i”7. Ambitionen med observationer är att förstå kulturer och det vardagliga, sociala livet inifrån.8

3 Patel, R. & Davidsson, B. (2003), Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra och rapportera en

undersökning, Lund: Studentlitteratur sid 14. 4 Eggeby, E. & Söderberg, J. (1999) Kvantitativa metoder – för samhällsvetare och humanister, Lund:

Studentlitteratur sid. 20. 5 Björklund, M. & Paulsson, U. (2003) Seminarieboken – att skriva, presentera och opponera, Lund:

Studentlitteratur sid.63. 6 Patel et al, a. a 2003:16. 7 Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur, sid 15. 8 Ekström, M & Larsson, L. (2000) Metoder i kommunikationsvetenskap, sid 24.


10

Kvalitativa och kvantitativa metoder presenteras vanligast var och en för sig, men i samhälls- och beteendevetenskapliga forskningar kan dessa två bedrivas parallellt eller i kombination med varandra, så kallad triangulering. Kvantitativa studier som fokuserar på en större mängd data, har även inslag av tolkning och förståelse. På samma sätt har kvalitativa studier ibland inslag av mätbara data.9

Vår studie, att tolka statusuppdateringar på Facebook, grundar sig på kvalitativ data, i vårt fall i form av datainsamlingsmetoden etnografiska observationer. Det insamlade materialet analyseras med fokus på bakomliggande budskap etc. och är åtskilt från kvantitativa aspekter då en mindre grupp undersöks. En mer omfattande studie skulle till skillnad från denna kunna lägga mer fokus på ett kvantitativt insamlande. Vi anser dock att det krävs en djupare tolkning och förståelse för att läsa av människors tankar och uttryck via statusuppdateringarna och därför passar den kvalitativa ansatsen bäst. För att få en starkare metod kan intervjuer vara ett bra komplement för att ta reda på bakomliggande budskap. Vi har dock valt att inte använda oss av interjuver som datainsamlingsmetod. Detta för att vi anser att människor vid intervjuer ges en möjlighet att tänka efter och vinkla sina svar. Den intervjuades svar kan bli påverkat av den som intervjuar, samma sak gäller vid fokusgruppsintervjuer och därför valdes denna metod bort.

2.2. Val av insamlingsmetod & urval

Vi har valt att basera denna undersökning utifrån observationer som datainsamlingsmetod. Observationer är en passande metod i vår angivna studie då den, i vissa situationer, kan ge mer objektiv information än andra metoder.10 Valet av undersökningsobjekt har skett genom plocka ut var femtonde i listan av våra vänner. I de fall någon av de utvalda har fallit på en nära vän har då näskommande person valts. Totalt har ett antal av tjugo personer valts ut för vår studie och under en veckas tid studeras dessa användares statusuppdateringar.

Vi har valt att inte använda oss av intervjuer. Vi anser att intervjuer inte lämpar sig i vår undersökning då respondenter under intervjuer hinner tänka efter och anpassa sina svar efter vad de kanske ”förväntas” svara. Intervjuer genomförda i såkallade fokusgrupper har vi också valt bort då deltagare kan bli påverkade av andras åsikter och tankar. Vårt mål är att nå ett så opåverkat resultat som möjligt och därför har vi också valt bort enkäter. Enkäter har en fallenhet att ge kortfattade svar med låg svarsfrekvens. Vi anser att enkäter inte passar då det vi avser att studera inte går att placera in i redan förutbestämda kryssrutor. I stora drag vill vi titta på Facebookanvändares statusuppdateringar

9 Patel et al, a. a 2003:14. 10 Björklund et al. a. a. 2003:71.


11

och ingen annan insamlingsmetod passar då bättre än anonyma observationer. Utefter de avgränsningar vi tidigare fastställt har vi observerat totalt 20 unga människor, hälften kvinnor respektive hälften män.

2.3. Etnografiska observationer

För att på bästa sätt uppfylla och få svar på vårt syfte anser vi att etnografiska observationer är det bästa tillvägagångssättet. Vår tanke är att på detta sätt kunna nå ett så opåverkat svar som möjligt. Opåverkat på det sättet att vi inte har någon direktkontakt med observationspersonerna. Etnografi är inte en sammanhållen teori utan mer en forskningstradition som särskiljer sig både genom de metoder som används och de frågeställningar som forskarna är verksamma med. Etnografi är fältforskning och används ofta vid observationer ihop med intervjuer. Etnografer studerar ofta kulturer, olika platsers sociala handlingsmönster och sociala organisationer. Forskningstypen karakteriseras av att vara mycket detaljerad i sina beskrivningar samt tolkningar av det som utspelar sig på olika platser. Ambitionen med just fältstudier består av att finna vetskap och förståelse från olika kulturer men också från det vardagliga och sociala livet. Den etnografiska ansatsen behandlar frågor som; vad människor gör, hur deras handlingar är reglerade, koordinerade och organiserade i specifika situationer.11 Etnografer drivs av att studera vardagslivet. De menar att det under ytan finns regler, relationer och betydelser. Dessa handlingar är viktiga att tolka, vad betyder det när han eller hon gör just så i den här situationen?12 . Detta eftersom det människor säger att de gör är inte alltid är detsamma som de faktiskt gör.

Vår etnografiska observation kommer att innebära en undersökning av vad både kvinnor och män skriver i statusuppdateringsfältet på Facebook. Responsen på statusuppdateringar är inte viktig i vår studie då intresset ligger i vad användarna skriver i sina personliga statusuppdateringsfält och inte vad mottagare anser om dessa. En etnografisk observation utförd på Internet kännetecknas dock vid ett annat namn, nämligen netnografi. Vi anser att netnografiska observationer är passande i vår studie då det är just betydelser bakom handlingar i statusuppdateringar som vi ska studera. Vår studie är svår att placera in i ett speciellt metodfack och vi väljer därför att kalla den för en etnografisk studie med innehållsanalytiska dimensioner.

Ekström diskuterar svårigheten med att nå genuina resultat av studier vid mediala undersökningar. Om till exempel en forskare befinner sig i TV-soffan hos en familj för att observera hur mediet formar dess rutiner och relationer, är risken stor att forskarens närvaro påverkar familjens handlingar och då även

11 Ekström et al. a. a. 2000:24. 12 Ibid. 25.


12

resultatet13. Just utförandet av observationer i privata miljöer kan därför vara obekvämt, bidra till missnöjda blickar och kommentarer kan antyda att du är i vägen. Vår studie kommer inte att beröras av de ovannämnda utmaningarna.

2.3.1. Operationalisering av regionbeteenden

Alla statusuppdateringar kan förstås och ses ur ett frontstage perspektiv, det

vill säga att varje uppdatering är publicerad. Vi som forskare har

operationaliserat statusuppdateringar på det sätt att det som för oss anses som

privata tankar, uttryck eller åsikter formar ett backstage. De uppdateringar som

är av mer allmän karaktär ser vi som frontstage.

2.3.2. Etiska problemområden

Vi som forskare har granskat och analyserat utvalda statusuppdateringar online, direkt från Facebook. Detta har vi gjort utan användarnas vetskap vilket vid första antydan kan anses vara oetiskt. Det har gjort att vi vägt in en forskningsetisk aspekt i vår studie och eftersom Facebook räknas som offentlig miljö betyder det att vi lagligt får observera utan någons tillstånd14. Enligt Facebooks användarpolicy beskrivs det under användarvillkor i paragraf § 2.4 följande:

“When you publish content or information using the "everyone" setting, it means that you are allowing everyone, including people off of Facebook, to access and use that information, and to associate it with you (i.e., your name and profile picture).” 15

Vad anses då som etiskt korrekt? Boken Medieetik i Europa är primärt inte en forskningsetisk bok men vi finner den ändå relevant då den beskriver vikten av att respektera den personliga integriteten. Att noga överväga publicitet som kan kränka människors privatliv, vikten runt försiktighet kring publicerande av berörda personers namn eller bilder är några aspekter boken noggrant tar upp.16 Etnografisk forskning, går till på det viset att människor blir observerade utan sin vetskap, detta för att erhålla ett så pass trovärdigt resultat som möjligt. Etnografer och antropologer som observerar människor i offentliga situationer påträffar inga etiska problem då de tillåts observera fritt. Det ses inte som oetiskt att observera människor i offentliga miljöer och därför anser vi som forskare ett det inte heller är oetiskt att bedriva observationer online. Vi kommer att observera personer över Internet och

13 Ibid. 38. 14 Ekström et al. 2000:27. 15 www.facebook.com 16 Pettersson, O. & Bertrand, C-J. (2007) Medieetik i Europa,.Stockholm: SNS FÖRLAG sid 90-91.


13

anser inte att skillnaden i vad som är etiskt korrekt ligger i om den sker online eller inte. Vi kommer, i forskningssyfte, studera utvalda Facebookanvändares statusuppdateringar och detta utan dess vetskap. De observerade användarna är naturligtvis anonyma och kommer givetvis inte att kunna identifieras i vår studie.

Vi är dock medvetna om att vi inte har observerat dessa människor precis efter att de själva gjort sina uppdateringar eller när de tagit del av andras uppdateringar. Därför tycker vi det är viktigt att påpeka att det är just innehållet i statusuppdateringarna som vi har analyserat. Det vill säga, steget som följer efter att individen själv tryckt på knappen uppdatera status. Tolkningen har skett av oss som forskare.

2.4. Tillvägagångssätt

Vid genomförandet av en empirisk studie så är det viktigt att tydligt fastställa tillvägagångssättet. Valet av undersökningsobjekt har skett genom plocka ut var femtonde i listan av våra vänner. I de fall någon av de utvalda har fallit på en nära vän har då näskommande person valts. Totalt har ett antal av tjugo personer valts ut för vår studie och under en veckas tid studeras dessa användares statusuppdateringar. Minst en gång varje morgon, lunch och kväll studeras objektens Facebookprofil för att stämma av ifall någon uppdatering har skett. Varje uppdatering som har gjorts, har sedan kopierats och förts in i ett schema för att få en bra struktur och överskådlighet. De namn som förekommit i de observerade statusuppdateringarna har vi redigerat som Kalle för männen och Anna för kvinnorna. Ortsnamn och platser har bytts ut mot x respektive y. Dessa val har gjorts för att försvåra en eventuell identifiering. Under en veckas tid samlades underlaget till studien in. Råmaterialet strukturerades upp i ett schema med olika undergrupper. Dessa grupper kategoriserades och tematiserades efter det vanligast förekommande innehållet i statusuppdateringar på Facebook. Efter det har vi har utarbetat sex huvudgrupper, dessa är: nöje, vardagsaktiviteter, resa, media, yrke och övrigt. Utifrån dessa har vi sedan format fler undergrupper som visar uppdateringarnas ämnen mer i detalj. Under huvudgruppen helg inryms undergrupperna, fest, mat och nöje. Nästkommande grupp är, vardagsaktiviteter. Här beskrivs rent konkret vad användarna har gjort eller ska göra. Här har vi valt att dela upp vardagsaktiviteter i två underkategorier, upplysningar och händelser. Resa, är nästa huvudgrupp som innefattar undergrupper med uppdateringar gällande genomförd eller planerad resa. Följade grupp har vi valt att kalla media, här kategoriseras olika mediala sysslor, här syftar undergrupperna på uppdateringar kring TV, film/bio samt musik. Yrke är ytterligare en av de sex huvudgrupperna, där ingår arbete och studier. Med andra ord, uppdateringar


14

kring vad användarna jobbar med under dagarna. Eftersom uppdateringar kan vara mycket nyanserade tvingas vi döpa den sista huvudgruppen efter ett mer omfattande ord som övrigt. Här samlar vi mindre och mer svårplacerade uppdateringar som inte är självklara i någon av de andra grupperna. De här är uppdateringar som inte har med något speciellt att göra, de bara finns, i stora drag är det uppdateringar gällande, väder, humor samt uppdateringar i form av frågor.

2.5. Validitet & reliabilitet

För att kontrollera att uppsatsens undersökningar utförs på rätt sätt och att resultaten blir så korrekta som möjligt använder forskare sig av begreppen validitet och reliabilitet. Validitet är ett begrepp som betyder giltighet och innebär hur relevant insamlad data och analyser är i förhållande till problemformuleringen. Med enklare ord kan begreppet beskrivas att man mäter det man har för avsikt att mäta17. Validiteten används genomgående kring hela analysen. Hur bra vi lyckas med att knyta våra teoretiska utgångspunkter till vårt insamlade empiriska material visar hur giltig vår undersökning är, alltså dess validitet. Reliabilitet, som står för tillförlitlighet, är ett begrepp som går hand i hand med validitet. 18 Reliabiliteten förklaras och är giltig om databehandlingen är bra och pålitlig19. Begreppen validitet och reliabilitet skiljer sig åt beroende på om de ses ur ett kvantitativt eller kvalitativt perspektiv. Validitet i kvantitativa forskningar betecknar att forskaren studerar rätt företeelse med rätt verktyg men i kvalitativa forskningar gäller detta, enkelt uttryckt, i stort sett hela forskningsprocessen. Reliabilitet i kvalitativa studier är sammanflätat och går ihop med validitet, det är därför mer vanligt att använda orden giltighet eller tillförlitlighet som två lite vanligare ord med enklare förklaring till validitet och reliabilitet i kvalitativa forskningar.20 Studiens reliabilitet bevaras i den mån att varje observationspersons Facebooksida observeras flera gånger per dag och den statusuppdatering som sker kopieras och förs in i ett schema. Observationspersonernas Facebooksanvändning kan dock hämmas i och med det faktum att det som uppdateras är offentligt för alla vänner, samtidigt har vi som forskare uppfattat att många uppdateringar är helt utan hämningar, så huruvida observationspersonernas användning hämmas eller inte kan diskuteras. Genom datorers och Internets användningssätt förblir vi, för observationspersonerna, helt dolda vilket ger oss ett helt opåverkat resultat. Själva insamlingstekniken för vårt material uppfyller reliabilitetskravet, detta då varje uppdatering har kopierats och förts

17 Østbye, H. Knapskog, K. Helland, K. och Larsen, L.O. (2004) Metodbok för medievetenskap, Malmö:

Liber sid 40. 18 Østbye et al. 2004:40 – 41. 19 Ibid. sid 120. 20 Patel et al. a. a. 2003:102-104.


15

in i ett schema, var och en för varje dag. När vi i nästa steg går vidare och analyserar vad som skrivits i statusuppdateringarna försvinner reliabiliteten eftersom våra egna erfarenheter vävs in i den tolkning vi gör. Vår studie uppfyller validitetskraven, då vi har undersökt det fenomen vi har haft för avsikt att undersöka. Vi har utifrån vår problemformulering sökt teorier, relevanta för vår forskning, dessa har vi sedan använt oss av för att förstå och koppla till vår egen undersökning. Därefter har vi med utgångspunkt i utvalda teorier analyserat vårt eget material för att sedan skapa egna modeller, unika för just vår forskning. En validitetsutmaning av statusuppdateringar är att vi bara kan se uppdateringar rakt av, vi kan aldrig avgöra om dessa genomförs eller inte och om användaren talar sanning eller lögn. Detta har vi valt att avstå ifrån att ta med i vår tolkning då vår avsikt inte är undersöka receptionsprocesser. Generaliserbarhet är ett tredje begrepp som ofta återkommer i forskningsprocesser. Vid analyser av en studie finns en allmän vilja att kunna dra slutsatser om generella förhållanden från sitt arbete. Målet är att med tillräcklig överensstämmelse mellan förhållanden i studiens olika delar kunna ge en förståelse åt helheten, det vill säga den del (allmänhet) som står utanför studien. Generaliseringar från en grupp som kan appliceras på en större skara beror på två faktorer: antalet enheter i urvalet och den metod som används för att komma underfund med vilka som ska vara med i urvalet.21 Eftersom vi själva tolkar och analyserar materialet utifrån våra egna tankar och värderingar äventyrar detta studiens reliabilitet och därmed minskas en generaliserbarhet i vår studie. Även om en generalisering inte är tillämpbar i statistisk mening kan dock uppmärksamhet riktas mot de data och den databehandling eller de svar som studien ger. Denna studie kan snarare ses som en mindre undersökning eller en fallstudie. Vår studie behöver för den delen inte vara helt förkastlig utan kan med god förutsättning användas som underlag till en större och mer omfattande forskning inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga fältet.

21 Østbye et al. a. a.2004:41 – 42.

3. Teori Frida Johansson & Madeleine Henning

16

3. Teori

Följande kapitel kommer att beröra, för vår studie, relevanta teorier. Kapitlet tar i huvudsak upp teorier av Goffman och Meyrovitz vidareutveckling av Goffmans frontstage respektive backstage teori. Kapitlet kommer även redogöra kort för Habermas koncept om offentlig respektive privat.

Det här kapitlet kommer att behandla självpresentation på Facebook detta utifrån sociologen Erving Goffmans samhällssyn och några av hans teorier. Vi har valt att lägga fokus på Goffman och hans teorier kring hur människan agerar i olika sammanhang. Han använder sig av metaforen ”att spela teater” och menar att vi liksom skådespelaren på scenen vill göra intryck på sin/vår publik. Vid möten av nya människor försöker individen styra den information han eller hon överför och som ligger till grund för andras intryck. Det är under denna process individen bygger upp sin identitet och sitt ”jag”. Vi har för avsikt att undersöka om denna teori går att applicera på sociala medier, i huvudsak på statusuppdateringar på Facebook. Vidare summerar vi tankar från språkfilosofen John Austins resonemang om hur människan med hjälp av enbart ord genomför handlingar i olika avseenden. Härefter redogör vi för kulturteoretikern och sociologen Stuart Halls modell om hur en producent skapar ett budskap som sedan förs vidare till en mottagare. Här skildras hur budskap tolkas på olika sätt. Denna teori anser vi är intressant att redogöra för då vår egen studie innefattar just överföring av budskap. Ytterligare ett komplement till vår studie är sociologen och filosofen Jürgen Habermas tankar kring det offentliga respektive det privata. Habermas talar om olika offentliga miljöer och hur dessa ständigt ändras i vår vardag. Slutligen presenteras medieteoretikern Joshua Meyrowitz vidareutveckling av Goffmans teori. Meyrowitz menar att forskning kring både sociala situationer och mediet i sig måste kombineras för att förstå hur beteenden kan förändras. Han förstår mediet som en skapare av olika kulturella miljöer. Meyrowitz och Goffman i kombination bär på relevanta teorier som i vår forskning för oss närmre en förklaring till varför kommunikationen i statusuppdateringar idag ser ut som den gör.


17

3.1. Uttryck & intryck

Goffman talar i den berömda boken Jaget och Maskerna från 1959 om uttryck och intryck. När individer möts försöker de i regel skaffa sig upplysningar om varandra eller tillämpa upplysningar de redan har. Intresse läggs på individens uppfattning om sig själv, dennes kompetens, pålitlighet, attityd och så vidare. Dessa insamlingar av upplysningar fungerar såväl för självändamål som rent praktiska. Upplysningar om individer gör det möjligt för andra att definiera situationer och då i förväg förstå vad individen kan vänta sig av dem samt vad de kan förvänta sig om honom.22 Vid inloggning på Facebook möts användaren av långa sidor med olika statusuppdateringar. Mötet mellan användarna som individer sker inte ansikte mot ansikte men en utgångspunkt i vår studie är att uppdateringarna ändå kan göra användarna observanta av varandras upplysningar och uppträdanden. Om två individer inte känner varandra kan de observera varandras uppträdanden och utseenden och därigenom klistra in varandra i olika fack. Dessa tidigare erfarenheter eller fördomar gör att individer ofta utgår från att en viss typ av människor enbart påträffas i en viss bestämd miljö. Två för varandra okända individer kan också välja att lita på hur och vem den andre utger sig för att vara, detta genom de dokumentära bevis denne lägger fram. Om de innan det aktuella samspelet känner individen eller om de genom tidigare erfarenheter känner till vilken typ av karaktär individen har, är det möjligt att förutsäga hans beteende såväl i nuet som i framtiden. I detta samspel kan det ändå finnas många dolda och avgörande fakta, dessa dyker ofta upp med tiden.23 ”Individers sanna eller verkliga attityder, övertygelser och känslor kan enbart fastställas indirekt, genom hans öppna medgivanden, eller genom vad som förefaller vara ett ofrivilligt expressivt beteende.”24

3.2. Give expression & give off expression

Individers uttrycksförmåga och sättet att åstadkomma intryck omfattar två genomgripande, mycket olika typer av teckenaktivitet. Det första är give expression, uttrycket individen sänder ut. Det andra är give off expression, det uttryck som han överför. Give expression handlar om de verbala symboler som individen använder sig av för att uttrycka sig, med andra ord, kommunikation individer emellan. I denna studie förstås statusuppdateringar på Facebook genom Goffmans teori, give expression, då den behandlar uttryck som individer sänder ut. På Facebook gör användaren om sina tankar till skrivna ord och klistrar in dessa i statusuppdateringsfältet. Give expression är kommunikation mellan individer vilket är just det som sker

22 Goffman, E. (2009) Jaget och maskerna, Smedjebacken: Norstedts sid 11. 23 Ibid. 24 Ibid. 12.


18

Facebookanvändare emellan vid uppdatering av status och kommentarer som följer. Give off expression omfattar aktiviteter som kan uppfattas som typiska för den agerande individen, aktiviteter som av olika slag utförs av skäl som ligger utanför den information som överförs mellan individerna.25 ”Individen överför naturligtvis avsiktligt felaktiga upplysningar med hjälp av båda dessa kommunikationstyper, vilket inbegriper svek i den första och hyckleri i den andra.”26 På Facebook upplyser vi varandra om våra liv, vi tolkar och skaffar oss erfarenheter, med andra ord, vi överför (give off) olika intryck (expression) mellan varandra.

3.3. Förvrängningar

Tecken och antydningar kan lätt misstolkas som någonting mer eller annorlunda än vad själva teckenuppsättningen egentligen är. Som utövare av någonting inför en observerande publik är det lätt att missförstånd dyker upp och därför bör utövaren noga anstränga sig vad han eller hon utför och säger. Publiken kan under iakttagandet enkelt bli lurad och vilseledd, detta om utövaren framställer tecken som i verkligheten inte finns där. Många individer sitter inne på den kapacitet och de motiv som krävs för att förvränga fakta. Bara skamkänslor, skuldkänslor eller rädsla är det som kan förhindra eller stoppa detta. Som deltagare i en publik faller det naturligt att själv förhålla sig till intryck som utövaren matar oss med och att då själv bedöma vad som är sant, falskt, genuint, oäkta eller hyckleri. Som tidigare nämnt är publikens tvivel om sanningen så starkt så för att kunna avgöra tillförlitligheten i framträdandet är det vanligt att publiken ofta lägger mer uppmärksamhet på inslag som inte så lätt kan manipuleras.27 I och med Facebooks anonyma karaktär, det vill säga den distans som existerar från människors kontakt ansikte mot ansikte, är det lätt att anta att statusuppdateringar är just tecken och antydningar som lätt går att misstolkas som någonting mer eller annorlunda än vad själva teckenuppsättningen egentligen är.

En individ som visar upp en falsk fasad eller bara en fasad som vilseleder och bedrar, förklaras vid en bristande överrensstämmelse mellan frammanade intryck och verkligheten bakom. Det är en vansklig situation som dessa individer försätter sig själva i. När som helst under deras framträdanden riskerar dem att någonting oväntat inträffar som leder till ett avslöjande och som visar på klar motsättning till allt dem tidigare sagt sig stå för. Att på ett eller annat sätt bli avslöjad, bli förödmjukad och i värsta fall förlora all respekt kan också leda till konstant förlust av sitt eget anseende.28 På Internet och Facebook har användare öppna möjligheter att framträda hur de vill. I och

25 Goffman 2009:12 26 Ibid. 27 Ibid. 57 28 Ibid. 58


19

med sin egen profilsida och sitt eget statusuppdateringsfält är det upp till varje enskild individ att vara öppen och ärlig eller falsk och vilseledande. Goffman skriver; ”vi har ofta den uppfattningen att det är just dessa fruktansvärda eventualiteter, som uppstår när vi blir ertappade på bar gärning i en uppenbar förvrängningsakt, som en uppriktig agerande är i stånd att undvika.”29 Definitionen av rollframställning är inte speciellt konsekvent.30 Denna common sense-uppfattning är av begränsad analytisk användbarhet 31. Det anses mer oursäktligt att utge sig för att vara en präst eller läkare än att utge sig för att tillhöra en mindre betydelsefull samhällsgrupp, som till exempel att vara arbetslös eller till och med uteliggare32. När det vid ett avslöjande visar sig att vi haft att göra med en person som har en högre status än han genom sitt agerande fått oss att tro, så hör det sedan gammalt till god kristen ton att vi snarare reagerar med förvåning och irritation än med fientlighet.33

På samma gång som det går att känna en stark, ilsken attityd mot individer som avsiktligt förvränger sanningen om sig själv och sitt liv, så går det att känna sympati för människor som bara har en enda olycksbådande brist eller skavank på sig och som försöker dölja att det till exempel är före detta straffångar, deflorerade eller av blandras.34 Det går även att göra skillnad på de individer som ger sken av att vara en viss person, vilket i allmänhet anses vara totalt oursäktligt och de som utger sig för att tillhöra en viss samhällsklass, vilket kanske inte får fullt så stark reaktion. Det görs också skillnader bland de individer som framställer sig själva i en oriktig dager. Det dras en skillnad mellan de individer som oavsiktligt förtränger sin identitet eller gör det på skoj och de som utger sig för att vara någon annan för att få privata psykologiska eller materiella fördelar. I statusuppdateringsfältet på Facebook kan användare skriva vad som än faller dem in, de kan utge sanning, påhitt och lögner, detta helt fritt utan någon som helst kontroll. Precis som det finns samhörigheter kring uppfattningen om att en status är klart preciserad eller inte så finns det områden där uppfattningen om en sann eller falsk rollframställning inte heller är det.35

3.3.1. Handlingar i ord

I boken How to do things with words sammanfattar författarna tankar och idéer från J. Austins anteckningar och föreläsningar. Här görs ett försök till att reda ut hur eller vad som kan göras med enbart ord och vad meningar kan ha för innebörd. Uttalanden eller meningar är inte nödvändigtvis endast ett

29 Goffman 2009:58 30 Ibid. 31 Ibid. 32 Ibid 59 33 Ibid. 34 Ibid. 35 Ibid.


20

ställningstagande utan kan vara en fråga, ett yttrande, ett erkännande eller ett uttryck för både en önskan eller en order. Det finns uttalanden som beskriver olika typer av nonsens eller icke- nonsens, meningar som varken beskriver eller rapporterar något alls och meningar som varken är sanna eller falska. Att uttrycka sig genom att lova någon något är på samma sätt ett handlande, men av en mer konsekvensartad karaktär. Här skapas ett förväntande på personen som uttalar sig. Uttalanden har olika inslag av makt, inte oberoende av vem som uttalar orden eller vart det uttalas. Uttalanden omfattar även tankar, känslor, avsikter, antydningar, antaganden, ursäkter och konstaterande. Huruvida dessa i sin tur har en utförandeavsikt varierar. Här kan aspekter av sanning eller falskhet vävas in, likaså skämt. Menas det som sägs? Har vi för avsikt att genomföra den handling som orden antyder?36 Att lyfta fram dessa aspekter av yttringars betydelser är inte irrelevant då studerandet av Facebookstudiens karaktär kommer att lyfta fram vad som sägs och tolkningen av dessa meddelanden. I de fall där en statusuppdatering får en respons i form av en kommentar kan ett eventuellt bekräftande om att något görs ske.

3.4. Kommunikationstolkning

Iscensättningsjargong är när nya beteckningar tillämpas på till exempel skvaller och fackprat. Med iscensättningsjargong menar Goffman att individer med olika sociala roller trots allt lever under liknande dramaturgiska villkor. ”Komiker och vetenskapare pratar om helt olika saker, men deras prat om sitt prat skiljer sig inte mycket åt.” 37 Det är vanligt att talare pratar om sina uppträdanden sinsemellan, vad som förmodas fängsla eller förarga publiken och vad som inte kommer göra det. Efter ett framträdande är det vanligt att man som talare hör med sina vänner om vad för typ av publik de hade och hur mottagandet såg ut.38 Under statusuppdateringsfältet går det att ”gilla” eller ”kommentera” statusen. En form av respons som också kan visa hur publiken, det vill säga, andra Facebook användare, anammar uppdateringen. ”Varje form av hemlig kommunikation som överförs med försiktighet så att den inte utgör något hot mot den illusion som har skapats tänker jag (Goffman) kalla för teammaskopi.”39 Teammaskopi är med andra ord hemliga signaler som cirkulerar och överförs individer emellan för att överföra information. I allmänhet är det den som regisserar framträdandet som drar största nyttan av tillgången till ett hemligt språk då det förenklar hans uppgift som

36 Urmson, J. O. & Sbisà, M. (editors), (1999), How to do things with words, (Austin J.L), Cambridge: Mass

s. 40-52. 37 Goffman a. a. 2009:156. 38 Ibid. 155 39 Ibid. 157


21

intrycksstyrkare.40 Det är lätt att anta att statusuppdateringar präglas av såväl åsikter, tankar och händelser, men också internskämt användare emellan. Uppdateringar skrivna som gåtor eller av citat från någon känd sångtext eller talare kan för den ena användaren vara en obegriplig uppdatering medan någon annan gör en direkt koppling och läser av betydelsen utan problem. Goffman menar att användandet av ett eget hemligt språk som kommunikation är en metod som ofta ses som ohyfsad och oartig. Precis som att viska i andras närvaro är denna metod inte den artigaste gentemot andra individer i omgivningen. Det hemliga språket som budskap kan fungera i bevarandet av hemligheter men språket döljer inte det faktum att det faktiskt cirkulerar hemligheter.41 Stuart Halls teori encoding och decoding handlar om hur ett budskap skapas av en producent som sedan förs vidare till en mottagare. Han använder sig av modellen ”sender/ message/ receiver”42. Denna modells linjära utformning har diskuterats och kritiserats då den är just linjär, alltså det finns ingen sammankoppling eller cirkulation mellan producent, budskap och mottagare. Hall menar att det i vårt språk finns olika teckensymboler som i gemensamma kulturer har en viss innebörd och som ur ett allmänt perspektiv tolkas på samma sätt. Vi talar samma kodspråk. Dessa teckensymboler eller koder skapas i den så kallade diskursen, alltså i samtalet. Här produceras det meddelande som producenten har för avsikt att förmedla.43 Koderna eller budskapet vävs in i det presenterade meddelandet, vilket sedan ger olika konnotationer, det vill säga de tankar eller associationer mottagaren får av budskapet som visas, hur tolkningen sker. Konnotationerna är enligt Hall samma för människor ur samma kultur eller samhälle, men beror dels på den bakgrund och de tidigare erfarenheter vi som enskilda individer samlat på oss genom åren.44 I Stuart Halls teori om kodning och avkodning existerar tre olika sätt att läsa ett budskap; den dominanta avkodningen, den motsatta och den förhandlande.45 Dessa olika sätt att tolka budskap är främst konstruerade utifrån de synsätt vi har från televisionen, alltså hur vi tolkar ett medialt budskap vi får genom TV. Halls teori om kodning och avkodning handlar förvisso, tillstor del hur ett budskap bärs fram i media (ofta via television och bildspråk), men kan med vissa aningar och förfiningar appliceras på den enskilda individen och vad denne, som producent, har för avsikt med det meddelande han eller hon sänder ut som statusuppdatering till sina vänner (ses som mottagare). Här sker

40 Ibid 41 Goffman 2009:158 42 Thornham, S. Basset, C. Marris, P. (1999) Media Studies- a reader, Edinburgh: Edinburgh University

Press sid 28. 43 Ibid. 29 44 Ibid. 33 45 Ibid. 36 - 38


22

även en återkoppling genom de kommentarer som följer eller kan följa en uppdatering.

3.5. Jaget som backstage & frontstage

Goffmans har också en teori om jaget och om hur vi i sociala sammanhang uppträder i så kallade backstage respektive frontstage.

Jaget jämförs med en social process som människan utvecklar redan som barn. Det är vid samspel med andra människor som barnet får kunskaper och erhåller åsikter. Denna kunskapsöverföring grundar sig i att barnet lär sig om motsatser, så som mamma- pappa och stor- liten. Språket blir på detta sätt en grundsten i denna sociala process. Men det är inte vad som sägs i sig som är det betydelsefulla utan hur det används och hur det tas emot.46 För människan idag kan Facebook vara ett forum där vi utvecklar vårt jag. Vi samspelar med andra människor, vi utbyter kunskaper och erhåller åsikter, mycket av dessa via statusuppdateringsfältet.

Med frontstage refererar han till den plats där framträdandet äger rum, agerandet som vi använder när vi står framför en publik, där vi är offentliga. Backstage är således den plats där vi förbli dolda eller som Goffman uttrycker det: bakom kulissen.

Det som händer bakom scenen, backstage är viktigt för vad som slutligen kan visas frontstage, på scenen. Goffman liknade människans beteende vid en teater där individerna ingick i ett skådespel och där de ville göra intryck på sin publik.47 Goffman menar att individer tillämpar olika masker beroende på situation och omgivning.48 Han anser att individer agerar olika beroende på om vi är i en så kallad, främre region, frontstage, eller i en bakre region, backstage. På Facebook skulle användaren kunna kliva in i sin frontstage när han uppdaterar sin status. Han eller hon befinner sig då där framträdandet utspelar sig och där publiken direkt kan se hans handlingar, han är offentlig. Genom frontstage försöker individen ofta ge publiken ett visst intryck. Detta beteende delas vidare in i två olika undergrupper; moraliska och instrumentala. De moraliska kraven kan beskrivas som mål, till exempel att inte blanda sig i andras angelägenheter, inte ofreda någon annan individ eller att inte bryta mot regler i anknytning till speciella platser.49 De instrumentella kraven, menar Goffman, är inte målgivande i sig själva men de kan ändå medföra att individen ställer krav på sig, en typ av anständighetsnormer. Exempel på

46 Månsson, P. (red.), (1998), Moderna samhällsteorier - traditioner, riktningar, teoretiker, Prisma: Stockholm

sid 159. 47 Goffman a. a. 2009:218 48 Ibid. 28 49 Ibid. 98


23

instrumentella krav är hur en arbetsgivare kan ställa krav på sina anställda bland annat genom att de ska vara försiktiga om arbetsplatsen eller att individen måste följa arbetsplatsens normer.50 De moraliska och de instrumentella undergrupperna, i relation till Facebook, skulle kunna spela en viktig roll vid användares statusuppdateringar. Det är lätt att anta att Facebookanvändarnas respons, i form av kommentarer av uppdateringar, inte har som avsikt att ofreda någon. Anständighetsnormer och vetskap om vart gränserna går kan också antas som oskrivna regler bland Facebooks medlemmar.

Backstagebeteendet beskriver Goffman som det som gömmer sig bakom kulisserna, det privata. Det är ofta i den privata miljön som individen i lugn och ro kan utforma och konstruera framträdandets kommande inslag och illusioner. Det är också här som individen ges möjlighet att samla kraft till sitt beteende i den offentliga miljön (frontstage). I den privata miljön kan individen kliva ur sin rollgestalt, hämta egen tid för överläggning, utveckla framträdandet samt bara koppla av.51 På Facebook skulle användaren kunna kliva in i sin backstage när han överväger och funderar ut en kommande statusuppdatering.

”När en individ påtar sig en etablerad social roll finner han i de flesta fall att en speciell fasad redan har upprättats för den.”52 Denna fasad kommer att påverka individen i den rollen oavsett om den vill det eller inte.53 Med frontstage menar alltså Goffman den bild, eller roll vi väljer att visa eller spela inför andra och vårt backstage är där vi säger och uppträder så som vi egentligen tycker, är och känner. På Facebook skulle allt detta kunna vara möjligt, där går det med enkelhet att välja vilken scen du vill stå på. Där kan du bestämma vilket jag du vill visa upp och vilken roll du vill spela.

3.5.1. Offentlig respektive privat

Jürgen Habermas diskuterar vilken plats det offentliga har i samhället. Samtidigt som utredningen av vad det offentliga är framhävs även det privata. Habermas offentlighet och det privata vill vi koppla till Goffmans teorier om frontstage och backstage. Detta då individen i frontstage utövar denna karaktär i en offentlig miljö och en individs backstage sker i det privata. Orden ”offentlig” och ”privat” påträffas ständigt i vår vardag och vi använder dessa uttryck ofta utan att tänka på vad det betyder eller vad vi menar. Det

50 Ibid. 51 Goffman 2009:102 52 Ibid. 33 53 Ibid.


24

offentliga eller den allmänna mötesplatsen, där debatter och diskussioner sker, ändras ständigt, olika forum skapas eller byts mot ett annat.54 Det offentliga rummet är den plats där en allmän opinion bildas, något som idag är tillgängligt för i princip alla medborgare. Det offentliga rummet bildas då människor strålar samman i grupp och öppet kan samtala eller uttrycka sina åsikter men utan tvång och utan garanti om ett måste att delta aktivt.55 Tidningar, tidsskrifter, radio, TV och Internet är våra mediala offentliga rum där vi skapar opinionsbildningar. Idag tar Internet och då också Facebook upp en stor del av vad vi kallar det offentliga rummet. Som tidigare nämnt är Facebook ett socialt medium som används av människor världen över. Detta är ett offentligt rum för många medlemmar men Habermas skulle förmodligen inte lägga så stort värde på Facebook som offentlig plats. Historien om vad som är och har varit offentligt eller privat sträcker sig ända till antiken och har fortlöpande ändrats. Genom tiderna har detta sett olika ut och stora förändringar har skett. Förut fanns olikheter i bland annat miljö, klass och i familj. Miljön, så som hus och rum har ändrast. Från att ha sovit hela familjen i ett rum, har idag var och en var sitt. Exempel på ändringar i vad som förut ansågs som privata angelägenheter i familjen, kunde vara utvidgningen av privathjälp, alltså de aktiviteter eller hjälpmedel som förenklade vardagen. Några exempel på dessa kunde vara bostadsskaffande, arbetsförmedling, yrkesvägledning, familjerådgivning etc.56 I dagens samhälle talar vi om mediet som det nya forumet där offentliga diskussioner tar plats, en plats utan historisk mall och där varje människa har rätt att uttrycka sina egna åsikter oavsett klass, kön, ålder.57 Denna redogörelse för det offentliga rummet kommer att stå som grund till det område där den egna studien kommer att äga rum, det vill säga på Facebook.

3.5.2. Medium theory & situationalism

Joshua Meyrowitz diskuterar i sin bok No Sense of Place begreppen medium-theory och situationalism. Meyrowitz ser vikten av att integrera studier kring olika medier med studier om sociala situationer. De teoretiker Meyrowitz är intresserad av gällande studier kring medier respresenteras främst av Marshall McLuhan och Harold Innis. Goffman är den teoretiker Meyrowitz i huvudsak använder vid redogörelsen för studier kring sociala situationer. Meyrowitz kommer att redogöra för medium theory vilket innebär: ”den historiska och tvärkulturella studien av de olika kulturella miljöerna som är

54 Habermas, J. (1984), Borgerlig offentlighet: kategorierna ”privat och offentligt” i det moderna samhället, (övers.:

Retzlaff, J), Lund sid ii. 55 Habermas J, ur Media studies, a reader. Thornham. S. Basset. C. & Marris. P. sid 45 56 Habermas a. a.1984:200 57 Ibid. 48-51


25

skapade av olika medier för kommunikation”58. Situationalism är den andra komponenten i Meyrowitz redogörelse för hur medier och sociala beteenden fungerar tillsammans. Situationalism kan förklaras: “the exploration of the ways in which social behavior is shaped by and in”social situations” 59.

Meyrowitz menar att mycket forskningar kring media ignorerar att studera mediet i sig. Han vill därför redogöra för studier som gjorts kring medier samt hur forskning kring sociala situationer ser ut. Elektroniska medier har inte enbart förändrat vårt synsätt på och betydelsen av tid utan även rumsliga barriärer. Med datorns hjälp kan vi idag kommunicera med någon på andra sidan jorden, vi kan uppleva händelser samtidigt som de händer utan att vara på plats, vi kan även återuppleva händelser eller nyheter som vi inte haft tid att höra eller uppfatta. Dessa nya spår av informationsflöde påverkar människors beteende. Meyrowitz menar att tidigare forskning kring medier har fokuserat främst på meddelandets innehåll eller ”content analysis” och hur detta påverkar eller formar människor60. Det talas om en respons på stimuli, alltså ett budskap. George Gerbners cultivation analysis ser bortom själva meddelandet och behandlar aspekten av televisionen som symbolisk miljö, en miljö som formar en viss världsbild. Analysen visar helheten av det mediala budskapet och hur ett mytomskapande kring exempelvis kvinnor och minoriteter kan uppstå.61 Meyrowitz återger kort för uses and gratifications vilket innebär att åskådaren eller publiken själv väljer vilket innehåll i medierna de är intresserade att ta del av. Medierna är inte alltid uttryckligen rena utan här styrs innehållet av det utbud som faktiskt når ut. Återigen så speglar även denna teori meddelandets eller mediets innehåll. Undersökningen av innehållet i medier har studerats och i dessa sammanhang har mediet då setts som ett neutralt leveranssystem. De miljöer som redan existerar undersöks men det passerar obemärkt förbi att mediet kan vara en egen miljö. Enligt Meyrowitz blir mediet en miljö av egen karaktär. Mediernas styrka i samhället är något som Meyrowitz lägger stor vikt vid och detta är vi medvetna om. I denna studie förstås Facebook som en egen miljö, då det är en samlingsplats på internet. Ofta påträffas Facebook i allmänna muntliga diskussioner och situationer. Vanligt är att höra: - Ja, jag såg det på Facebook.

Två utgångspunkter ur detta synsätt är att (1) hur förändringar i medielandskapet kan ändra sociala miljöer och (2) vilken effekt ändringar i sociala miljöer kan ha på människors beteende. Från dessa punkter utgår Meyrowitz från två teoretiska perspektiv som han valt att kalla, medium theory och situationalism.62

58 Meyrowitz, J. (1985): No sense of place. New York: Oxford University Press, sid 16. 59 Ibid. 23 60 Meyrowitz 1985:13 61 Gerbner, G.”cutivation analysis” sid 14, i No sense of place. ’Meyrowitz J’. New York: Oxford

University Press. 62 Meyrowitz a. a. 1985:15-16


26

I Medium theory ligger fokus på särdragen hos varje enskilt medium. Meyrowitz föreslår Innis och McLuhan som två av de mest välkända teoretikerna inom området. Innis, som tillhör fältet ”politisk ekonomi”, argumenterar för att olika medium har olika potential till kontroll. McLuhan utvecklade idén om hur ett medium är som en förlängning av människans sinnen eller nervsystem, ett system som omger världen.63 Andra medieteoretiker (Walter Ong, Edmund Carpenter, Tony Schwartz och Daniel Boorstin) föreslår inte att kommunikationsmedlen helt och hållet skapar kulturer och personligheter utan att förändringar i kommunikationsmönstren är en viktig komponent i sociala förändringar, en typ av förändring som ses från olika kommunikationsformer. Viktigt är att poängtera att nya kommunikationsformer inte raderar de äldre utan snarare blir som ett tillägg till mångfalden av kommunikationsätt. Skrivkoststen, till exempel, raderade inte den muntliga diskursen, televisionen raderade inte läs- och skrivkonsten och telefonen har inte raderat brevskrivningen.64 Visserligen, nya medieformer skapar dock en förändring i användningsfrekvens på äldre medium, men vi får inte ett nytt och ett äldre medium utan en ny miljö för dessa båda skapas.

Hur är synen på dagens sociala medier? Det kan lätt antas att Facebook skapat ändringar i kommunikationsmönstret. Den del som saknas i studier om teori kring mediet, är ett verkligt försök att länka en analys av mediets egenskaper med en analys av strukturen och dynamiken i den dagliga sociala interaktionen. Härifrån gör Meyrowitz ett försök att överbygga detta gap mellan det perspektiv vi fått från mediumteoretiker och det sociologiska perspektivet.

Situationalism, sociala situationer kan se olika ut och i varje definierad grupp finns det specifika regler och roller. Uppträdande sker på olika sätt i olika situationer, exempelvis är det skillnad på uppträdande i hemmet som på arbetsplatsen. Vi kan till exempel uppföra oss på sätt som ses som olämpliga i vissa situationer. Roller i en situation är även dessa olika, på sjukhuset är till exempel patienten tillåten att gråta medans detta inte gäller läkaren, som spelar sin roll. Det första som måste redas ut vid inträdet i en grupp är ”vad som händer här” en definition av situationen är ett måste, för att kunna avläsa hur varje individ bör bete sig. Vi använder och tar fram olika personligheter i olika situationer, detta för att kunna anpassa oss till den situationen vi befinner oss i. Vi kan även ändra på situationer eftersom de blir skapade av och genom oss men många sociala situationer låter sig inte ändras med enkelhet eftersom de ofta är situationer vi möter dagligen som ett invant mönster. Om dessa ändras så sker det i så fall långsamt och ofta omedvetet.65 Meyrowitz diskuterar att

63 Meyrowitz 1985:16-18 64 Ibid. 19 65 Ibid. 23-26


27

utvecklingen av sociala situationer uppstår oavsiktligt i samband med tekniska innovationer.66

Tidigare forskningar kring människors beteenden har ofta skett i kontrollerade miljöer, vilket ibland har gett upphov till att frivilligt deltagande undersökningsobjekt har haft en vilja att behaga experimentatorn, vilket skapar en kritik till den metod som använts och hur tillförlitlig studien blir. Därför behövs mer forskning kring kontexten för att studera vart, när och inför vem beteendet utförs.67

Ervin Goffman, som det tidigare redogjorts för, talar om de roller vi antar i olika situationer (frontstage respektive backstage) och hur dessa ”framträdanden” bokstavligt talat är framträdanden,68 dessa sociala förhållanden kopplas ihop med studier om varför och hur situationer förändras. Det svåra ligger nu i att försöka integrera situationalism och media theory. Båda teorierna fokuserar på övergripande effekter kring området med underliggande liknande teman och mönster av hur vi har tillgång till varandra.69 Meyrowitz uttrycker förhållandet så här: “The situationists suggest how our particular actions and words are shaped by our knowledge of who has access to them, and the medium theorists suggest that new media change such patterns of access”. Det största problemet i att integrera dessa perspektiv är det teoretiska gapet i förståelsen av relationen mellan media och situation.

3.5.3. Middle- region

Meyrowitz redogör för Goffmans teori om frontstage och backstage, men hävdar att dessa ”platser” där personer agerar ut sina olika roller inte är platsbundna på det vis Goffman som menar. Sociala platser och olika sociala situationer kan skifta och det är inte den fysiska miljön runtomkring som styr konversationer utan det är snarare existerande mönster av informationsflöde. Dessa mönster formas ur och i olika mediala situationer, utan att behöva riva fysiska väggar för att skapa nya informationsplatser eller miljöer kan vi med enkelhet kommunicera med dagens teknologi.70

Meyrowitz menar i sin påbyggnad av Goffmans teori om frontstage och backstage att, om en person inte kan bevara sitt backstagebeteende frånskilt från sitt frontstagebeteende så förloras aspekten på vad som anses privat. Samtidigt förlorar han eller hon även förmågan att spela vissa roller i sin

66 Ibid. 67 Meyrowitz 1985:27 68 Ibid. 28 69 Ibid. 33 70 Ibid. 35-36


28

frontstage. Detta nya ”mellan stadium” kallar Meyrowitz för middle- region. Den så kallade middle- region utvecklas när andra åskådare eller det vi kallar publiken får en sid- vy på framträdandet, alltså en publik som kan se delar av aktörens både främre och bakre roller. Aktören anpassar således sin sociala roll så att den är konsekvent med den information som är tillgänglig för publiken. Det extrema från de främre och bakre rollerna mattas av eller tonas ner i och med denna medelroll. Ju mer avlägsen publiken är desto mer framträdande är de främre och bakre rollerna. Dessa ändringar i kommunikations- och ageranderoller sätter sina spår i vårt beteende och ändrar exempelvis på vad vi ser som det privata. I och med förändringar och användande av nya kommunikationssätt (rent konkret i form av nya medier) sker förändringar även i vår vardag, detta utan vår vetskap. 71

Den så kallade middle- region och det beteende denna innebär kan antas stämma överrens med det användningssätt och den kommunikation som sker på Facebook. Med grund i författarnas egna, tidigare erfarenheter av Facebookanvändning kan det med lätthet antas att denna förskjutning av vad människor visar för främre respektive bakre roller stämmer när det kommer till dagens nya medier och olika kommunikationssätt. Detta är något vi kommer studera djupare då vi genomför vår egen studie.

Vi kommer att använda oss av alla tre regionbeteendena i vår analys, det vill säga frontstage, backstage och middle- region.

71 Meyrowitz 1985:46-49

4. Resultat & analys Frida Johansson & Madeleine Henning

29

4. Resultat & analys

Följande kapitel skildrar de resultat vi kommit fram till i vår undersökning samt en analys av det insamlade materialet i förhållande till teorierna i kapitel tre .

I det här kapitlet kommer vi som forskare att redogöra för samt analysera de resultat vi nått i vår studie. För att tydligöra kopplingen mellan frågeställningar och resultat är kapitlet uppdelat i tre delar. Först presenteras de teman vi utarbetat med följande undergrupper. En tematiseringsmodell har upprättats utefter dessa och den utgör grunden för forskarnas tolkning av statusuppdateringar. Del två behandlar tolkningar av Facebookanvändares uttryck i statusuppdateringar och vad det existerar för bakomliggande budskap. I den tredje och sista delen kännetecknas och fastställs regionbeteenden utifrån teoriramen.

4.1. Tematisering av statusuppdateringar

Med utgångspunkt från vår tematiseringsmodell (se fig. 1 nästa sida) har vi kommit fram till att statusuppdateringar som vi placerat under helg oftast sker dagarna före och under helgen. I vissa fall förekommer också helguppdateringar på en vardag men då är det ofta uppdatering kring hur bra samt hur rolig helgen varit. Under helgen ser vi också att uppdateringarna präglas mycket av goda och lyxigare middagar, dessa måltider avnjuts vanligast i gott sällskap och med alkoholhaltig dryck. Under helguppdateringar har vi också en undergrupp som vi valt att kalla nöje, detta då vi funnit att uppdateringar under helgen inte behöver innefatta fest av något slag. Det är många statusuppdateringar som handlar om att förgylla helgen med att till exempel strosa på stan, shoppa, mysa i soffan och äta pizza eller tacos, med andra ord, koppla av. Exempel:

Observationsperson nr 11 ”Snurrat halva dan med fina.. Träffat pappa, hämtat saker, handlat och landade äntligen hemma.. Längtar tills ikväll då det blir Söder med Tingeling!”

Observationsperson nr 19 ”Åka iväg till affären och inhandla ost, kex och frukt! Vin är redan hemma och står i kylen – Göttans! ^^”


30

Det är under helgen som de flesta har tid att ägna sig åt sådant som inte hinns med på vardagar exempelvis att baka och gå på bio. Gruppen vardagsaktiviteter inrymmer ett brett spektrum av diverse sysselsättningar som vi såväl ägnar oss åt, tänker på eller upplever i vår vardag. Undergruppen händelser formges efter, precis som ordets mening, vad som händer eller vad vi gör. Detta gäller även för dåtida, nutida och framtida händelser. Exempel på dessa kan vara allt från utövande av någon sport, hur dagen har varit till enkla vardagssysslor som städning, tvättning samt hur familjeförhållanden ser ut.

Figur 1. Tematiseringsmodell

Under kategorin vardagsaktiviteter hamnade flest av våra observationspersoners uppdateringar. Att den här gruppen är störst kom inte som en speciellt stor överraskning då frasen, ”vad gör du just nu?” pryder statusuppdateringsfältet. Det är här Facebookanvändaren besvarar ovanstående fråga om vad de gör just nu och talar om rent konkret vad de gör just nu. Med undergruppen upplysningar menar vi företeelser som användaren bara vill berätta om eller information som varken gör för eller emot. Exempel på dessa:

Observationsperson nr 8 ”Ska nog aldrig mer beställa pasta på pizzeria”

Statusuppdateringar

Helg Vardags-

aktiviteter

Övrigt Yrke Media Resa

Fest

Helg

Nöje

Upplysningar

Händelser Genomförd

resa

Planerad

resa

TV

Film

Musik

Studier

Arbete

Väder

Humor

Frågor


31

Observationsperson nr 15 ”Har döpt om mina barn till Snoris och Fjärtis […]”

Gruppen resa handlar om uppdateringar angående en planerad resa eller avverkad sådan. Med resande menar vi såväl resor inom Sverige som resor utomlands. Att resa är en stor del i vardagliga händelser och vi har uppmärksammat att uppdateringar kring resande sker i veckorna, innan helgen, då det är till helgen resan är planerad att genomföras. De resor som är avslutade faller inte i glömska utan även resultatet av en resa presenteras i statusuppdateringsfältet. Uppdateringar som vi placerat under gruppen media behandlar TV, film och musik. I denna huvudgrupp förekommer uppdateringar om musik och film i lika stor utsträckning män och kvinnor emellan. Däremot uppmärksammade vi en skillnad i undergruppen TV, denna skillnad baserade sig på uppdateringar kring sport. Merparten av de observerade männen har en eller flera gånger gjort uppdateringar relaterade till sporthändelser. Detta är uppdateringar som behandlar sportslig elitnivå såväl i Sverige som utomlands. Männen uppdaterar alltså om sport i TV men också när de själva ska till exempel ut och jogga, ladda inför en fotbollsmatch eller gå till gymmet. Detta till skillnad mot kvinnor som oftast skriver om sport i det sammanhang de själva utövar den. Exempel:

Observationsperson nr 8 ”League One fotboll är fan världsklass underhållning”

Musikuppdateringar präglas mestadels av namnet på artisten, sångtiteln eller ett citat ur en sångtext. Uppdateringar i undergruppen film är mer nyanserade och har ofta en beskrivning av hur filmen påverkade och berörde personen. Uppdateringar i gruppen yrke förekom i lika stor utsträckning som gruppen vardagsaktiviteter. Här uppdateras det om allt från hur det går på jobbet till studieförhållanden med till exempel uppsats- och tentaångest. Uppdateringarna kan vara av både positiv och negativ karaktär. Vissa är nöjda över sin insats på arbete eller med studier, medan andra har ångest eller bara är trötta på situationen. Exempel på detta, som vi funnit i uppdateringarna vi observerat är:


32

Observationsperson nr 12 ”Konstaterar att ångesten blir mer påtaglig varje gång uppsatsdokumentet öppnas.”

Gruppen övrigt innehåller statusuppdateringar som vi inte ser som självklara i någon av de andra huvudgrupperna. Frågor är en av undergrupperna, här har vi valt att räkna in uppdateringar som är formulerade som frågor och avslutas med ett frågetecken. Som en annan undergrupp kommer humor då många uppdateringar skrivs med humoristiska inslag. Dessa kan vara allt från att vilja visa sig rolig, citera något roande från exempelvis ett TV-program eller bara anspela och överdriva generande situationer. Denna typ av statusuppdatering väljer vi att kalla reaktions- eller reflektionsuppdateringar. Detta grundar vi i att frågor samt skämt nästan alltid erhåller någon form av respons även om detta inte nödvändigtvis är syftet. Ytterligare en grupp som vi placerat under övrigt handlar om uppdateringar i form av reflexioner kring vädret. Vi uppmärksammade att under observationsveckans soliga dagar skrevs det om glädje över vädret och bitterheten att inte ha möjlighet att njuta av det, även de dagar då vädret försämrades förekom väderuppdateringar. Det kan antas att det är mycket väderuppdateringar nu i årstidsskiftet då vår blir till sommar. De statusuppdateringar vi har observerat går att tematisera och karaktärisera. Utifrån det ihopsamlade materialet i form av statusuppdateringar har vi skapat en tematiseringsmodell. Tematiseringarna vi arbetat fram gav en nyanserad bild av vad statusuppdateringar kan handla om. De sex huvudkategorierna är övergripande och visar i stora drag vad våra observationspersoner uppdaterar om. Dessa karaktäriseras av: helg, vardagsaktiviteter, resa, media, yrke och övrigt. De slutsatser vi har utläst är att kvinnor statusuppdaterar mer ofta än män. Den enda skillnaden män och kvinnor emellan är uppdateringar i undergruppen TV. Där ser vi antalet uppdateringar kring sport mer utbrett i mäns uppdateringar än i kvinnors. Detta betyder att uppdateringar kring TV är färre bland kvinnor på grund av antalet uppdateringar män gör kring sport.


33

4.2. Uttryck & Bakomliggande budskap

För att besvara vår frågeställning angående uttryck och bakomliggande budskap har vi arbetat utifrån Goffman och hans syn på hur vi skapar intryck och uttryck. Uttryck som individer medvetet sänder ut betecknar Goffman som give expression. Alla statusuppdateringar är enligt oss en personlig text som placeras i statusuppdateringsfältet och blir till ett uttryck som ger upphov till ett intryck. Vi har tittat på uppdateringar i sin helhet gällande helguppdateringar och observerat bakomliggande budskap kring dessa uttryck. Vår tolkning är att personen i fråga troligtvis vill ge uttryck för att vara en intressant och rolig person. Att ha inplanerade helgaktiviteter innehållande fest, goda middagar med nära och kära förekommer ofta i studiens observerade statusuppdateringar. Vi har förstått att det är när en Facebookanvändare har planer för helgen som denne väljer att dela med sig av detta. Utifrån Goffman ses detta som ett försök till att förmedla ett positivt jagintryck. Eftersom mötet på Facebook inte sker ansikte mot ansikte har vi tolkat att statusuppdateringar i samband med helg ger ett gott intryck på avläsaren. Under gruppen vardagsaktiviteter finner vi inte några direkta bakomliggande budskap utan här är det vad som skrivs i ord som är budskapet eller uttrycket, något användaren bara vill dela med sig av. Som tidigare nämnt besvaras frågan ”vad gör du just nu” och vi ser alltså i dessa fall ingen speciell tanke bakom uppdaterandet. Vi vill knyta Austins idéer om uttryck och handling till uppdateringar kring vardagsaktiviteter och i synnerhet träning. Motivationen att träna kan öka då Facebookanvändaren tidigare skrivit om det, detta gäller även studier eller arbetsmotivation. Austin menar att uttrycka sig genom att lova någon något på samma sätt är ett handlande, men av en mer konsekvensartad karaktär, vilket innebär att de skrivna orden kan kännas som måsten. Här skapas ett förväntande på personen som uttalar sig. På Facebook kan alla dina vänner se dina statusuppdateringar och genom dessa läsa sig till det du tänkt eller planerat att göra. Vi kan se det här som en ”morot” för den enskilda individen.

Observationsperson nr 13 ”Nej nu får det vara nog, imorgon ska jag plugga o städa !! Ge mig en spark i röven asså”

Att hävda något som sedan inte uppfylls kan kännas som ett misslyckande och då är det många gånger lättare att genomföra det som skrivits. Att uttrycka sig


34

med lovord på Facebook anser vi är att gå ut med något offentligt, alltså i Goffmans mening frontstage. Vi vill jämföra Austins teori med Goffman som pekar på enkelheten att som individ ha möjlighet att visa upp en falsk fasad eller ge ett vilseledande intryck. Vi har i vår studie funnit att det varken behöver var på Austins eller Goffman synsätt utan uppdateringar kan ske utifrån båda synsätten. Vi anser att en person som statusuppdaterar på Facebook kan visa upp en falsk fasad och inte ha för avsikt att genomföra det han eller hon skrivit. Samtidigt kan en statusuppdatering ske genom att användaren skapar ett förväntande på sig själv, som i sin tur ger upphov till ett faktiskt genomförande. Vi ser statusuppdateringar i gruppen resa som en typ av vilja att framhäva sin status. I de statusuppdateringar vi observerat har vi tolkat det som en sorts ”skryt” att förmedla. Utövaren har råd att ta sig tid och har lyxen att unna sig detta.

Observationsperson nr 1 ”Då var tågbiljetten bokad å betald, tors den 20-23´dje maj blir det Lundakarnevalen!! Nån som ska me??”

Vi tolkar det som att Facebookanvändare i allmänhet gärna skriver i sin status då de ska ut och resa. Detta vill vi koppla till Goffmans tankar om att uttrycka sig är att överföra jagintryck och hur individer vill framställa sig själva i bra dager då det enligt den allmänna uppfattningen ses som hög status att resa. Vi har även tolkat uppdateringar kring resande som en vilja att enbart meddela vänner och bekanta på orten dit resan går, att nu kommer jag dit. Medieuppdateringars bakomliggande budskap tolkar vi som att användarna ofta vill visa sig välorienterade inom ett visst intresseområde och gärna vill göra andra individer uppmärksammade på detta. I den grupp vi valt att kalla yrke ser vi skilda uttryck och bakomliggande budskap. Det kan vara allt från sökande av empati och medhåll till en strävan efter beröm. Uttrycken tolkar vi som något användaren vill få medhåll eller respons på, exempelvis:

Observationsperson nr 10 ”Inte mänskligt att behöva plugga till tenta en sådan här dag!! Verdammt!!!”

Att visa sin höga ambitionsnivå och arbetsmoral på den lyckade arbetsplatsen är andra exempel på att överföra ett positivt jaginryck.


35

I undergrupperna frågor - och humoruppdateringar har vi observerat vanligheten med internskämt användare emellan. Gåtor eller citat i form av hemligt språk som bara kan tydas av de involverade kan för utomstående användare vara rent nonsens eller bara irriterande då de inte förstår. Goffman talar om teammaskopi som med andra ord är hemliga signaler som cirkulerar och överförs individer emellan. Goffman menar att användandet av ett eget hemligt språk som kommunikation är en metod som ofta ses som ohyfsad och oartig. Enligt ovanstående resonemang är de bakomliggande budskapen i statusuppdateringar vanskliga för oss att tolka. I uppdateringar kring frågor - och humor tolkar vi som forskare det som att användare vill skapa en nyfikenhet bland de som läser. Vi som forskare har tolkat statusuppdateringar och funnit att dessa präglas av åtskilliga bakomliggande budskap. De största och mest övergripande bakomliggande budskapen i statusuppdateringarna är att framställa sig själv i bra dager samt nå någon form av respons. Att formulera sin statusuppdatering på ett sätt för att skapa avundsjuka, nyfikenhet eller enbart uppmärksamhet är vanligt. Exempelvis:

Observationsperson nr 16 ”Åker till X på hemligt uppdrag!”

Det är inte heller ovanligt är att uppdatera om företeelser som visar att användaren är en intressant, rolig och skämtsam person. Vi har observerat att alla statusuppdateringar handlar om något användaren vill tala om eller helt enkelt konstatera. I många fall skrivs dessa uppdateringar med inslag av humor, detta har vi tolkat som ett försökt till att göra statusuppdateringen och sig själv roligare.

4.3. Regionbeteenden

Genom statusuppdateringar ger användaren en bild av sig själv för andra att tolka. Användaren öppnar upp för eventuell diskussion som kan leda till bland annat irritation, detta speciellt om två användare inte är särskilt nära vänner. Då är det lätt, som Goffman menar, att klistra in varandra i olika fack. Mötet mellan användare, via uppträdanden genom uppdateringar, skapar stereotyper som sedan är svåra att sudda ut. Goffman menar att vi läser av varandras karaktärer och då, omedvetet, försöker förutspå varandras beteende. Goffman menar dock att individer uppträder olika beroende på vilka sociala sammanhang de befinner sig i. På Facebook som plattform anser vi att det är upp till var och en att själv bestämma hur vi vill visa och presentera vårt jag.


36

Vi som forskare har utifrån Goffman försökt att förstå och applicera hans teori om regionbeteende på Facebook och statusuppdateringar. Vi har upptäckt två olika synsätt på hur frontstage respektive backstage fungerar på Facebook. Den första, frontstage (nr F1), är enligt oss då en användare är framme på scenen (Facebook) och uppdaterar ofta och synliggör sig själv. Att vara aktiv på Facebook ser vi som att användaren befinner sig på Goffmans så kallade frontstage. Frontstage andra aspekt (nr F2) är då användaren är återhållsam i sina egna privata åsikter och inte uppdaterar om personliga företeelser. Detta betyder inte att användaren är mindre aktiv utan bara denna är reserverad angående privata fakta. Backstage första aspekt (nr B1) är då användaren inte synliggör sig själv på Facebook utan deltar i det dolda. Hans eller hennes deltagande syns inte för andra användare och är motsatsen till frontstage första aspekt. Den andra aspekten av backstage, (nr B2) är ett beteende som innebär att användaren flitigt delar med sig om privata sidor och åsikter i sina uppdateringar. Vi har utifrån dessa olika aspekter format en modell för att enklare förklara hur dessa fyra typer kan förhålla sig till varandra.

Figur2. Förhållanden mellan två olika typer av frontstage respektive backstage. Förhållandet F1, B1 och F2 ses som middle- region beteende.

Som modellen ovan visar finns det fyra möjliga kombinationer om hur användning av statusuppdatering förhåller sig.

Frontstage F1 i kombination med frontstage F2 betyder att användaren uppdaterar ofta men inte om personliga fakta.

Frontstage F1 Backstage B1

Frontstage F2 Backstage B2


37

Frontstage F1 tillsammans med backstage B2 innebär att användaren uppdaterar ofta och skriver om personliga fakta.

Backstage B1 i kombination med frontstage F2 betyder att användaren inte uppdaterar ofta, men när en uppdatering sker handlar den om ickepersonliga fakta.

Backstage B1 tillsammans med backstage B2 innebär att användaren inte uppdaterar ofta, men när en uppdatering sker handlar den om personliga fakta.

Som pilarna i modellen visar går det inte att i samma uppdatering vara frontstage F1 och backstage B1. Frontstage F2 och backstage B2 också är en omöjlig kombination, eftersom båda dessa förhållanden är motsatser till varandra. Vi har observerat en blandning av frontstage- respektive backstageuppdateranden i vår studie på Facebook. En användare är inte bunden till ett slags regionbeteende utan kan förflytta sig mellan de ovanstående fyra förhållandena, under förutsättning att det inte är samma statusuppdatering det rör sig om. I vår studie befann sig merparten av undersökningsobjekten i förhållanden F1-F2 och F1-B2. Efter att ha observerat dessa användare i sju dagar vet vi som forskare mer om några av dem och mindre om andra, beroende på hur mycket respektive användare uppdaterat. Problematiken med frontstage- och backstageförhållandena har gjort att vi som forskare även anpassar vår studie efter Meyrowitz middle- region. Användandet av sociala medier har, som Meyrowitz diskuterar, ett inflytande på individers sociala beteenden. Exempelvis något en användare normalt inte skulle prata om i sociala sammanhang kan med enkelhet skrivas i en statusuppdatering.

Observationsperson nr 13 ”frånskild och småkåt” Observationsperson nr 13 ”Jävla stil o sänka alkoholhalten på mitt favoritvin”

Meyrowitz menar att de extrema frontstage- och backstagebeteendet trubbas av och bildar middle- region. Vi menar att användaren på Facebook kan tappa känslan av vad som ses som privata respektive offentliga uttryck. Användaren ser inte heller de olika roller han eller hon kan spela. Känslan av vad som är backstage, det vill säga privata företeelser, försvinner eftersom många vanliga sociala förhållanden representeras på Facebook. En användare har relationer


38

till många olika människor, en del nära, andra mer avlägsna. Som Meyrowitz menar är relationen till en så pass nära publik det som avgör hur vi spelar våra roller. Vi som forskare ser middle- region som en enklare förklaring till statusuppdateringar på Facebook. Genom detta synsätt kan vi utan att dela in användarna i olika typer av regionbeteende placera alla användare under samma region. Detta baserar vi på Meyrowitz förklaring om att sociala medier skapar nya kulturella miljöer med nya beteenden.

5. Diskussion & slutsats Frida Johansson & Madeleine Henning

39

5. Diskussion & slutsats

I det avslutande presenteras de besvarade frågeställningarna. I kapitlet förs en diskussion kring uppsatsen som helhet med slutsatser. Reflektioner samt idéer för framtiden presenteras också.

Syftet med den här uppsatsen var att studera vad det sker för form av kommunikation i statusuppdateringar på Facebook. Det framtagna materialet har analyserats utifrån Goffman och Meyrowitz teorier kring beteenden och sociala situationer. Vi har under en veckas tid observerat statusuppdateringar och dessa har sedan kategoriserats och därifrån har en tematiseringsmodell tagits fram. Vi har utifrån detta kunnat ge svar på våra frågeställningar.

Vilka, om några, mönster förekommer bland Facebookanvändares uppdateringar och kan dessa mönster tematiseras?

Vi har funnit mönster i olika uppdateringar som vi sedan har samlat till en modell med olika teman på de insamlade statusuppdateringarna. Där har vi utarbetat sex huvudkategorier. Dessa är: helg, vardagsaktiviteter, resa, media, yrke och övrigt.

Vad för bakomliggande budskap finns det i statusuppdateringar på Facebook?

Utifrån tematiseringsmodellen har vi tolkat bakomliggande budskap ur respektive kategori. I stora drag är det vanligt att uppdatera kring företeelser som visar att användaren är en intressant, rolig och skämtsam person. Vi har observerat att alla statusuppdateringar handlar om något användaren vill tala om eller helt enkelt konstatera. I många fall skrivs dessa uppdateringar med inslag av humor, detta har vi tolkat som ett försökt till att göra statusuppdateringen och sig själv roligare, med andra ord, att marknadsföra sitt jag.

Vilka olika regionbeteenden kan kännetecknas och fastställas för hur Facebookanvändaren uttalar sig i statusuppdateringsfältet.

Vi har skapat en modell för hur vi anser att regionbeteenden ska appliceras på Facebook. Vi ser ett blandat användande av både frontstage- och backstagebeteende och att samma Facebookanvändare kan skifta mellan dessa två. På grund av denna skiftning har vi funnit att Meyrowitz middle- region fungerar som en bättre förklaring till beteendet. Efter genomförd observation samt analys har vi kommit fram till att denna studie går att utveckla. Statusuppdateringar förekommer i många olika former


40

och nyanser. Vår tematiseringsmodell är skapad utefter våra observationspersoners uppdateringar. De observationspersoner vi har observerat är av en viss åldergrupp vilket betyder att den här studien hade kunna se helt annorlunda ut om den hade vart gjord på en annan åldersgrupp. Vi har efter genomförd studie insett att denna observationsgrupp skulle kunna utökas. Vi tror att en bredare studie under en längre period och med ett större antal observationspersoner hade kunnat ge oss som forskare en djupare förståelse för användandet av statusuppdateringsfunktionen. Detta hade antagligen gett oss en annorlunda tematiseringsmodell med fler kategorier att arbeta kring. Mängden medlemmar på Facebook är stor och vi anser att det aldrig kommer gå att få en exakt bild av hur statusuppdateringar ser ut. Vi anser dock att studier kring statusuppdateringar kan ge indikationer på hur denna funktion används samt ett helhetsintryck av dessa. Det resultat vi kommit fram till och uppmärksammat är att våra observationer skulle kunna vara tillfälligheter det vill säga att uppdateringarna ser olika ut från användare till användare och kan förändras över en natt. Statusuppdateringar präglas vanligen av vad som händer i världen, olika samhällshändelser och vad som händer i våra liv. De största och mest övergripande bakomliggande budskapen i statusuppdateringarna är att framställa sig själv i bra dager samt nå någon form av respons. Det är därför svårt att tolka och fastställa bestämda ramar för vad för uttryck och bakomliggande budskap en användare vill förmedla. Detta eftersom statusuppdateringar konstant förändras. Slutligen vill vi poängtera att studiens resultat präglas av oss som författare och våra tidigare erfarenheter har speglat den tolkning vi gjort. Vi ser att en vidareutveckling av studien skulle ge en mer objektiv bild och en djupare uppfattning om hur statusuppdateringar ser ut. Våra förväntningar på den egna studien motsvarade de resultat vi nådde utan större överraskning. Statusuppdateringar är mångfacetterade och svåra att kategorisera, men inte omöjliga. Något intressant som vi under analysens gång upptäckte var hur regionbeteenden gick att applicera på olika sätt. Innan vi samlat in vårt material fick vi känslan av att teorierna vi använt oss av inte skulle gå att anpassa på ett enkelt sätt till vår studie, då Facebook är ett så pass nytt socialt medium. Att det gick att använda sig av så pass gamla teorier på ett så nytt fenomen som Facebook, var något som förvånade oss. Vi vill dock påpeka, som vi tidigare redogjort, att dessa teorier kräver en viss anpassning och omarbetning. Tiderna förändas och likaså teorier, därför kräver dessa en förnyelse. Vår studie kan bidra till framtida forskning och att utveckla det medie- och kommunikationsvetenskapliga fältet då vi genom undersökningen kommit fram till hur olika beteenden kan yttra sig på Facebook. Vi anser dessutom att vår framtagna tematiseringsmodell kan ligga till grund för vidareutveckling om hur Facebookanvändare väljer att presentera sitt jag.


41

Facebook som socialt medium gör det problematiskt för den offentliga respektive privata presentationen och hur en användare presenterar sitt jag. Vi har kartlagt hur Facebookanvändare väljer att använda statusuppdateringsfunktionen och kopplat studien till våra utvalda teorier. Vi ser, som tidigare redogjort, en blandning av frontstage- och backstagebeteenden i statusuppdateringarna. Som en slutsats av detta väljer vi att föredra middle- region som en tydligare förklaring till beteendena i statusuppdateringarna på Facebook. Facebooks miljö ser vi som komplicerad på grund av att den ständigt kan förändras. Detta baserar vi på mångfalden i studiens resultat, då de människor vi observerade uttryckte olika uppdateringar. Som slutsats av detta konstaterar vi att det inte går att fastställa exakta tematiseringar som passar för alla tillfällen eftersom statusuppdateringarna förändras och likaså tiden.

Källförteckning Frida Johansson & Madeleine Henning

42

Källförteckning

Litteratur:

Björklund, M. & Paulsson, U. (2003) Seminarieboken – att skriva, presentera och opponera, Lund: Studentlitteratur s. 63, 71. Eggeby, E. & Söderberg, J. (1999) Kvantitativa metoder – för samhällsvetare och humanister, Lund: Studentlitteratur s. 20.

Ekström. M & Larsson. L. (2000) Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur s. 24-25, 27, 38.

Goffman, E. (2009) Jaget och maskerna, Smedjebacken: Norstedts s. 11-12, 28, 33, 57-59, 98, 102, 155-158, 218.

Habermas, J. (1984), Borgerlig offentlighet: kategorierna ”privat och offentligt” i det moderna samhället, övers.: Retzlaff, J. Lund s. ii, 200, 48-51.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur s. 15. Meyrowitz, J. (1985), No sense of place, New York: Oxford University Press s. 13, 14-19, 23-28, 33, 35-36, 46-49.

Månsson, P. (red.), (1998), Moderna samhällsteorier – traditioner, riktningar, teoretiker, Stockholm: Prisma s. 159. Patel, R. & Davidsson, B. Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra och rapportera en undersökning, Lund: Studentlitteratur s. 14, 102-104.

Pettersson, O. & Bertrand, C-J. (2007) Medieetik i Europa, Stockholm: SNS FÖRLAG s. 90-91. Shih, C. (2009), The Facebook Era: tapping online social networks to build better products, reach new audiences, and sell more stuff, Boston: Prentice Hall s. 4. Thornham, S. Basset, C. Marris, P. (1999) Media Studies- a reader, Edinburgh: Edinburgh University Press s. 28-29, 33, 36-38, 45. Urmson, J. O. & Sbisà, M. (editors), (1999), How to do things with words, (Austin J.L), Cambridge: Mass s. 40-52, 94. Østbye, H. Knapskog, K. Helland, K. och Larsen, L.O. (2004) Metodbok för medievetenskap, Malmö: Liber s. 40- 42, 120.

Källförteckning Frida Johansson & Madeleine Henning

43

Internet:

Fotnot 2 och 15: http://www.facebook.com/terms.php?ref=pf 2010-05-24 kl 16.00.

Bilagor Frida Johansson & Madeleine Henning

44

Bilagor

Statusuppdateringar: Män

Observationsperson 1

Uppdatering

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag då lämmanr man ett regnit å tråkit Åre, full fart mot X!!

Fredag Då var tågbiljetten bokad å betald, tors den 20-23´dje maj blir det

Lundakarnevalen!! Nån som ska me??

Lördag

Söndag


Uppdatering

Måndag Gött imorgon så ska opereras i knät igen!!! Hoppas det blir bra nu så man

slipper ha verk hela dagarna!!!!

Tisdag Hemma igen efter operationen!!! Å allt gick mycket bra!! Bara trött som

bara den å lite lätt små yr!!!!

Onsdag Orka med allt regnande då!!!!! När ska solen komma till oss å gö oss glada å få lite härlig energi i kroppen då????? Jaja fast det är ju rätt gött att ligga

i soffan å götta sig oxå!!!

Torsdag Idag känns det gött å knät!!! Å ja ha det så gött!!!

Fredag

Så där ja!! Ut å gå lite å bara götta sig i solen å bara va!!!

Det är bäst ni börjar ladda ordentligt inför kvällen på X:Nattklubbs party... Nu är sommaren här så nu kör vi så det rycker igen!!!! Det är bara komma ditt nu å så rockar vi loss på våra dans golv å dricker god drinkar!!! 23-04

välkommna ALLA!!!!

Lördag

Söndag Är ja inte underbar!!!! puss på er!!!!


Uppdatering

Måndag jobba å sliti hela dagen,, snart blir det läggdags..

Tisdag

Onsdag mat å en dusch

änga tvätt sen en dusch sen lägga sig å titta på en film..

Torsdag härligt med lite snö igen, det får ju vända å bli varmare om det vill

Fredag sjukgympa i X sen åker jag mot Y…

Lördag mojse i storstan som fan,,,,,,,,,,,,

Söndag hemfärd från betongjungeln idag,, skönt med jobb igen i veckan


45


46


Uppdatering

Måndag

Call us toilet paper because we're on a roll! - Armin van Buuren

e Kalle

UF! Nu YEoS-middag!

Tisdag Jobbar från UF-mässan i X hela dagen, inspirerande

Onsdag Tack alla för en grym UF-"helg" mitt i veckan.

Örat X några dagar, sen Y med option på utomlands.

Torsdag det känns som att du stryper mig, jag har svårt att andas. du gör mig svag

Fredag

blev precis uppringd av min förebild Kalle, dagen innan han skulle gifta sig. Stort att han hinner tänka på mig då.

Någon som är i X eller ska dit inom kort?

Lördag

Söndag TOTTIGOL! TOTTIGOL!


Uppdatering

Måndag

Då var det matchdag igen. Hemmamatch mot FK Omen kl. 19.

Fan va gött med tre nya pinnar idag... Vinst över FK Omen med 4-0!!!!! Nu sover man gött inatt!

Tisdag

Onsdag

Torsdag Är i X över helgen!

Fredag Då var det matchdag igen. Bortamatch mot X/Y…

Lördag

Söndag


Uppdatering

Måndag Ser ut som det blir en X-helg:)

Tisdag

Onsdag Fest på fredag å lördag i X lr????

Torsdag

Fredag Va händer ikväll???

Lördag pillar navelludd och gillar det

Söndag Snart e den nyktra helgen slut...dröjer nog ett tag innan det blir en sån till


47


Uppdatering

Måndag

Tisdag

jag har så svårt att ragga på tjejer jag tycker är snygga - okänd vän för 1 minut sen

X imorn och är ledig i 5 dagar

Onsdag om vädret fortsätter åt det här hållet ser kvällen helt annorlunda ut

Torsdag imorn är de helg och de gillar jag

Fredag pils är fint :)

Lördag har karraktär och stannar hemma ikväll

Söndag


Uppdatering

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag Man kanske skulle unna sig ett spinning pass imorgon 07.30 på sin lediga

dag, eller inte…

Lördag

Varje vardag frågar Kalle om det blir fotboll ikväll, varje helg frågar han om det blir bio? Vad gör han alltid vid dessa tillfällen, jo sover…

League One fotboll är fan världsklass underhållning

Söndag Ska nog aldrig mer beställa pasta på pizzeria…


Uppdatering

Måndag The Prestige kl 21 ikväll!

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag VG!! Ser fram emot 10 dagars ledighet! Såå jävla gött!

Lördag

Söndag


48


Uppdatering

Måndag Efter presentation får man sova! Mmm...pillow…

Tisdag Lite större, lite starkare…

Onsdag

Ingen Cambiasso i Argentinas VM-trupp. Argentina kommer spela 4-1-5. Varpå Mascherano frågande säger till El Dios, "Varför ska vi spela med 5

forwards?". El Dios svara "Por lo tanto, cinco hormigas son más de cuatro elefantes !"

Årets första löprunda idag!

Detta tar vi Fulham!!

Torsdag Tackar bilisten som skickade en tsunami på mig på vägen till gymmet!

Fredag Inte mänskligt att behöva plugga till tenta en sådan här dag!! Verdammt!!!

Lördag Henrik Dorsin!!!!!!.

Damian Marley – Road To Zion

Söndag

Nä nu kööööööööööör vi!!!

WwaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaahQQQQQQQQQQQQQQQQQQQQ

Damian Marley!!!!


49

Statusuppdateringar: Kvinnor


Uppdatering

Måndag

Tisdag

Onsdag Ikväll blir det Söder med min finaste och underbaraste Nulle! Inte varit ute

tillsammans på nästan 2 år så nu jäklar!

Torsdag Mot utsiktsplatsen med cousin it! 2 bakfulla små stackars töser e vad vi är..

Fredag Nu vill jag aldrig mer flytta! Lite kvar sen kan man kalla sig helt inflyttad!

Tusen tack syster o finaste för all hjälp!!

Lördag Snurrat halva dan med fina.. Träffat pappa, hämtat saker, handlat och

landade äntligen hemma.. Längtar tills ikväll då det blir Söder med Tingeling!

Söndag Efterlängtade seger..!


Uppdatering

Måndag

Tisdag Uppsatsens röda tråd är mer av trasselsuddkaraktär

Onsdag Jag känner ett hat mot min uppsats

Torsdag Pizza, vin och fint sällskap!

Fredag Anna fyller år, solen skiner, Alliansen leder, jag flyttar snart till X - vi firar

lite tycker jag.

Lördag

Konstaterar att ångesten blir mer påtaglig varje gång uppsatsdokumentet öppnas.

Tacos med Anna

Söndag längtar efter skönlitteratur och mängder av tidningar


50


Uppdatering

Måndag

cpcpfittfitt Anna

Jag ska skriva in i mitt testamente att min kropp ska skjutas in på Marie Laveau med kanon! Inte askan, hela liket rakt genom fönstret!

Orkar jag spinning med 80-talstema, helt död

Tisdag

Nej nu får det vara nog, imorgon ska jag plugga o städa !! Ge mig en spark i röven asså :P

Älska the hills =)

Onsdag Träningsvärk, magen och röven brinner, underbart =)

Idag ska jag äntligen ta mig i kragen och plugga ... nicebajs !!

Torsdag

Ne om man ska plugga en timma till ... sen får det vara nog för idag :P sen blir det The hills ♥

Har äntligen besegrat mitt berg med disk ... nu blir det mer plugg :P

Fredag Anna1 o Anna2, nakna på balkongen ooooooooooiiiii

JAJA VA FAN GÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖR DET OM HUNDRA ÅR ????

Lördag VIIIIIN

Jävla stil o sänka alkoholhalten på mitt favoritvin

Söndag

Mannen i mitt liv är ca 40 år, gift och har barn. Det går bra nu =/

Inleder tentaveckan med att supa skallen i bitar

frånskild och småkåt


Uppdatering

Måndag Oavsett vad du ger en kvinna så kommer hon att ge dig någonting bättre.

Tisdag

Onsdag Min chef kom precis med en GRYM nyhet! Vilken UNDERBAR start på

helgen!

Torsdag Mys med flickorna!

Fredag Te och skorpor.

Lördag

Söndag Anna1 och Anna2 bakar.


51


Uppdatering

Måndag funderar på varför jag tyckte det vore bättre om Kalle spelade fotboll än

bara satt hemma vid TVn... Hehe

Tisdag

Onsdag

Försöker undvika att Kalle1 smittar Kalle2 med sin förkylning, går sådär... vänder ryggen till och när jag kollar tillbaka så slickar Kalle2 på Kalle1 näsa,

lite för mycket närkontakt där, kan en förkylning mer överförd än så?

har döpt om mina barn till Snoris och Fjärtis ;-) Men Fjärtis har lite problem med fjärtarna ikväll, så han är lite ledsen :-(

Torsdag har haft besök av bästaste Anna1 o Anna2 !!! Fikade "all in", drack till och

med kaffe, jag mognar mer o mer... ;-)

Fredag Såg precis på "Hashiko- En vän för livet", vilket resulterade i att jag och

Kalle satt och grät hysteriskt... Trevlig fredag ;-)

Lördag

har bara varit vaken 1gång inatt!!! *HALLELULJA* Funderar på att starta en grupp "Vi som precis började älska vår bebis ÄNNU mer", men jag tror inte alla som inte lider av sömnbrist skulle tycka det är roligt... Hahaha.... Nöjer

mig med att vara glad ;-)

lyx idag, Anna ska sova här. Har nog sagt "Anna, kan du hålla Kalle?" typ 5 ggr under den senaste timmen :-D

Söndag UFC hemma hos oss, jag är utkastad, wonder why??? ;-)

Kalle ligger o ler, mitt hjärta smälter ♥


Uppdatering

Måndag undrar varför Volturi inte är så värst snälla egentligen?

Tisdag säger bara f---n denna enkätundersökning kan åka i papperskorgen!

Onsdag älskade Moneybrother!!

Torsdag Tack Landvetter för en grym genomförd enkätundersökning (kul att träffa

Kalle med).

Fredag Åker till X på hemligt uppdrag!

Lördag X visade upp sin bästa sida, jag är nöjd!

Söndag


52


Uppdatering

Måndag The end's not near, It's here.

Tisdag det snurrar i min skalle

Onsdag "när man skriver uppsats får man faktiskt va grön på chatten hela dan!"

Torsdag Anna har just skickat in ett första utkast av en nästan färdig uppsats! då får

man faktiskt slå klackarna i taket ikväll utan dåligt samvete

Fredag varför finns det inga kvoter, för idioter?

Lördag nej nu får det vara färdignördat för idag, inget mer uppsatsskrivande

denna helg! på med partyblåsan istället för tusan!

Söndag mår som man förtjänar.....


Uppdatering

Måndag Tack för en trevlig After work :D

Tisdag 37 dagar!

X i helgen ♥

Onsdag Nya högskolepoäng på G wooohooo

Torsdag Shopping med Anna ♥

Fredag Promenad i väntan på frugans hemkomst :D

Pizzatime with Michellangelo

Lördag Lugna kan vi vara i graven!

Söndag Bakfyllan från helvetet kom och hälsade på idag :/

Tack Anna, min spion i alla tider! Looove u!


Uppdatering

Måndag Käkade lite kvarbliven ostbricka till frulle idag - Göttans! Plugg med b-

uppsatsen blir idag, sedan jobb 17.00 - 21.00!

Tisdag Jag hatar att bo på nedersta våningen!!! xD Sitter i skolan och skriver på b-uppsatsen..

Onsdag

Mooorr! Stor silverfisk i badkaret upptäcktes nyss! Me dont like! Kan silverfiskar simma är min fråga? Kan vara bra o veta eftersom jag spolade

massa vatten på den så den åkte ner i avloppet.. Överlevde den? :S

Sitter i stadsbiblioteket och skriver b-uppsats, börjar bli en del sidor nu - Göttans! Jobba ikväll 17.00 - 21.00, hoppas på en lugn kväll och ingen

övertid!

Torsdag Powerwalk 50 min ute i det "härliga" vädret - check! Tar sig en sväng ut till X för att kika runt lite. Sedan hem för att plugga på b-uppsatsen. Ingen vila

ingen ro!;p

Fredag

Lördag

Åka iväg till affären och inhandla ost, kex och frukt! Vinet är redan hemma och står i kylen - Göttans!^^

Söndag Vin- och ostkvällen igår vart mycket trevlig! Baileys till efterrätt och

spontan utgång på X sådant gillas! Hemma och sniker mat i X idag!;p


53


Uppdatering

Måndag

Ååh, idag ska det bli så roligt!! En jätte leverans från Helsingborg, sedan kommer Kalle förhoppningsvis på fika och imorgon kommer väggorden

(hoppas jag..)

Något stressad kommer jag till butiken, för att upptäcka att någon/några idioter har roat sig i helgen med att förstöra mina blommor utanför...

Idag fick jag leveransen som jag väntat på sen i torsdags. 90% av varorna var ren skit, stämde inte alls överens med katalogens info och bilder. Blev riktigt sur och har nu bestämt mig för att kontakta dom imorgon, så de får ta tillbaka skiten. Har även tänkt att sluta beställa därifrån och jagar nu en

ny leverantör. H...ar än så länge kontaktat tre st. *hoppas på alla tre*

Fantastiskt roligt som egen företagare, har just nu endast fyra formulär att fylla i, som ska skickas imorgon.. fantastiskt roligt.......

Har lovat Kalle fika i butiken imorgon, som jag glömde idag. Lägger just nu choklad mellan havreflarnen;)

Tisdag

Känns inte speciellt motiverande att jobba i en källare hela dagen i det här fantastiska vädret.. men finns det dö tid kan man ju sätta sig ute lite:)

Nedsläpp om 31 minuter:) hoppas vi spelat rätt den här gången ;)

Onsdag Kan ju glädja alla med att min älskade lilla butik troligen inte kommer att klara sig så värst länge i drift, då en ny butik kommer öppna inom kort....

75 meter från min.. vilken fantastisk start på dagen jag fick…

Torsdag

Fredag

Har skällt ut en leverantör via e-post, De lovade mig leverans vecka 18, men det har inte kommit ett skit. Så sur (som jag ibland kan bli, hihi)

skickade iväg ett vresigt mail och hoppas verkligen de har något till mig för att göra mig glad igen…

Lördag Mmm, vanliga människors lördag, men ör fröken Anna är det fredag och lördag i ett, va härligt det är att vara ledig en dag i veckan! Nåja, det blir

middag på X efteråt :)

Söndag

Herregud, du har jag vaknat och druckit mitt kaffe. Det är personligt rekord på flera år som jag sovit till 10.45. inte klokt. Men nu blir det full fräs, idag

ska det bakas en massa och även storkok pasta bolognese!

EFTERLYSES!! Någon som med bil ska färdas från X till Y i eftermiddag?! Behöver skicka något med bil akut. Hör av er snarast i så fall!

X > Y då? Jag kan ju lämna grejen i X men har inte riktigt tid att köra till Y någon måste väl åka ditåt idag?

Nu har jag; bakat havreflarn, 2st butterkakor, en styck tårtbotten och ett storkok med köttfärssås.. nu är det inte långt kvar till hockeyn börjar:)

sammanfattning - diva portal329799/fulltext01.pdf · sammanfattning de senaste åren har...

Documents