samordningsförbundens uppdrag och organisering

Download Samordningsförbundens uppdrag och organisering

Post on 02-Jan-2016

24 views

Category:

Documents

1 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Kungsör 2012- 10-26. Samordningsförbundens uppdrag och organisering. Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas. (Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114). - PowerPoint PPT Presentation

TRANSCRIPT

Finansiell samordning Jnkpings och Hglandets Samordningsfrbund

Vad hnder i landet?

80 frbund i 204 kommuner av landets 290Nstan 600 aktiviteter30 000 deltagare

4

Samverkan r svrt - Varfr r det s? (Forskning)

Det krvs stora investeringar i tid och energi, bde fr att etablera samverkan och fr att hlla den vid liv.Samverkan kostar innan den lnar sig Det r svrt att organisera och leda samverkan.Det finns mnga hinder fr samverkan.6

Vilka Hinder finns? (Forskning)

Existerande administrativa grnser:olika budgetar och ansvarsomrdenOlika lagar och regelsystem.Olika professionella och organisatoriska kulturer, olika sprkbruk etc.Olika vrderingar, attityder och engagemang fr samverkan.Revirtnkande och revirbevakning.7

Varfr Samordningsfrbund?

Organiseringen av vlfrden r sektoriellIndivider behver ibland helhetslsningarOklart ansvarSaknas gemensamma metoderOlika ml fr myndigheterBrister i informationsverfringenAvsaknad av ekonomiska incitament

5

Lagen om Finansiell samordning

Resurser

13

Kunskaper fre aktivitet

Vad r problemet? P vad stt har det att gra med FINSAM?Behov eller mlF igng processer

29

Samverkan r svrtMen det gr

Frutstter struktur, process kulturOch vad betyder det?8

Ntverk

Budget

Ledningsuppdrag styrgrupper, Samordnare

Horisontellt och vertikal information

Organisering av Intersektoriell Samverkan

Processtnk

Tid

Utvrdering som lrande

Processtd

Gemensamma synstt

Gemensamma uppdrag -ml

Utveckling av Intersektoriell Samverkan

Framgngsfaktorer fr rehabiliteringssamverkan (forskning)

Stdjande strukturer Tydlig mlgrupp och relevanta aktrerStark frankring Tydliga incitament Faktorer som frmjar arbetsprocessen Standardisering, systematisering och formalisering Ett gemensamt arbetsstt Gemensamma utbildningsinsatser Ledarskap 82

Ett bredare synstt p individers behov av hjlp och std (helhetssyn).Kunskaper om inblandade professioners och myndigheters kompetens och uppdrag. Frmga att se den egna professionen och myndigheten i relation till andra. Vilja att kompromissa och ge upp delar av det egna reviret till frmn fr bttre helhetslsningar (altruism).Framgngsfaktorer fr rehabiliteringssamverkan (forskning)83

ImplementeringsalternativFullstndig implementering Det frsta alternativet innebr att en aktivitet i sin helhet tas ver av den ordinarie organisationen bde vad gller ansvar och finansieringen.

Delad implementering Det andra innebr att hemmaorganisationerna tar ver ansvar och finansiering till vissa delar av aktiviteten medan resterande del av aktiviteten bibehlls med fortsatt finansiell samordning.

ImplementeringsalternativStrukturell implementering Det tredje innebr att bibehller aktiviteten i nuvarande form och fullt ut fortstta en gemensam finansiell samordning.

Professionell implementering Det fjrde innebr att man inom en aktivitet har tagit fram nya arbetsmetoder och frhllningsstt som r applicerbara p vrig verksamhet. I dessa fall innebr implementeringen att kunskaperna kan spridas till liknande verksamheter i berrda organisationer.

Lagen om Finansiell samordning

Besluta om ml och riktlinjer fr den finansiella samordningen

Hur medlen skall anvndasOmrden som br prioriteras

15

Lagen om Finansiell samordning

Stdja samverkan mellan samverkansparterna

Samverkan ett ml fr frbundetSkapa struktur fr samarbete och samverkanGemensamma inventeringar och behovsanalyser

16

Lagen om Finansiell samordning

Finansiera sdana insatser som avses i 2 och som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsomrde

Alla insatser som finns inom det samlade ansvarsomrdet ven upphandladeMyndigheter fattar beslut frbundet betalar

17

Lagen om Finansiell samordning

Besluta p vilket stt de medel som str till frfogande fr finansiell samordning skall anvndas

Styrelsen ansvar att det sker en tillfredsstllande beredningStd av tjnsteman

18

Lagen om Finansiell samordning

Svara fr uppfljning och utvrdering av rehabiliteringsinsatserna

Jmfr. med Intern kontroll kontroll och ndamlsenlighet p ekonomi och verksamhetUtvrdering vrdera insatserna inte finansiell samordningSkilj p behovet av verksamhet och verksamhetens kvalitet

19

Lagen om Finansiell samordning

Upprtta budget och rsredovisning fr den finansiella samordningen

Budgeten skall tala om vad som skall gras

Budgeten r styrelsens tydligaste styrinstrument

I rsredovisningen framgr hur styrelsen har lyckats20

Lagen om Finansiell samordning

Frbundsordning som faststlls av medlemmarnaHr kan medlemmarna utva styrning av frbundetInnhller bland annat beslutsformer och styrelsens sammansttning, hur frbundet upplses21

Lagen om Finansiell samordning

Samordningsfrbundets ledning

Varje frbundsmedlem skall vara representeradLika mnga ersttareMjlighet till delegation till ledamot, ersttare eller tjnsteman hos frbundet (uppdragsavtal)Allt kan inte delegerasStyrelsen skall ha en helhetssyn p verksamheten och inte en sektorssyn22

Ledamter i styrelsen

De skall kunna anlgga en helhetssyn p de frgor samordningsfrbundet har att ta stllning till.

De mste ha frmga att hja sig ver ett sektoriserat tankestt och se till de syften och motiv som ligger bakom den finansiella samordningen.

23

Lagen om Finansiell samordning

Ledamter har rtt till ersttningFrn fullmktige eller anstlld i Frskringskassan eller ArbetsfrmedlingenVljs fr fyra rRtt till ledighet fr uppdraget och andra mtenStyrelsen utser ordfrande och viceFinns jvsregler obs delikatessjv

24

Lagen om Finansiell samordning

Ekonomi i Balans sk Balanskravet synnerliga skl anvnd samrdetppet budgetmteBudget senast 30 november

Revision betalas av frbundet om inget annat bestms i frbundsordningRevisorer frn Fullmktige och upphandlas av Frskringskassan

25

Samordningsfrbundets verksamhet

Mlgrupp uppskattades till 300 000 individer

Mlgruppen identifieras lokalt och ges mjlighet till tidigt std, ven frebyggande tgrder.Mlgruppen utgrs av personer i frvrvsaktiv lder (vanligen 20 64 r).Arbetslinjen r mycket tydlig och innebrden av begreppet arbetsfrmga r viktig fr synen p rehabilitering.De individer som behver samordnad rehabilitering kan bde ha fysiska, psykiska, sociala och arbetsmssiga behov.26

Samordningsfrbundets verksamhet

Tidiga och samordnade insatser som syftar till att motverka behovet av omfattande rehabilitering Sena och samordnade insatser som syftar till att rehabilitera individer som str relativt lngt frn arbetsmarknaden

Frebyggande insatser kan vara- p individniv, samtalsstd, sjukgymnastik, motion, individuell handledning m m- fr olika definierade riskgrupper, exempelvis grupper av personer med smrtproblematik, personer med psykosocial problematik, ensamstende frldrar, arbetslsa med sociala behov med flera.

27

Samordningsfrbundets verksamhet

Mjliga insatser skall ligga inom myndigheternas ansvarsomrde

Kompletterande insatser utver de ordinarie uppgifter som myndigheterna/parterna ansvarar fr.

Kan berra tv eller flera parter. Det innebr allts inte att alla fyra samverkande parter alltid mste vara berrda.

Villkoret r att individen har ett klart behov av samordnade insatser frn flera rehabiliteringsaktrer. 28

Samverkan r inte ett tillstnd som gr att uppn vid ett givet tillflle utan en stndigt levande process som varje dag mste ervras, etableras och stndigt underhllas.

(Samverkansutredningens betnkande SOU 2000:114)30

ArbetsfrFysisk, social, psykisk/intellektuell frmgaAnstllningsbarYrkeskomp, sprk,Social komp, lder

DELTATraditionelltJob readySamarbeta31

HelhetssynFrmga att se individens samlade behovFrmga att se den egna myndighetens insatser i frhllande till andrasFrmga att frst egna arbetsuppgifter i frhllande till andrasFrmga att uppleva ett meningsfullt sammanhang

Arbetsstt inom DELTA

33

Reguljr verksamhetCentralt styrt

Sektoriellt organiserad

Lokalt styrd

Gemensamt organiserad

Ett gemensamt vlfrdsarbete

34

Vad har vi gjort?Kartlagt behov Frslag beretts i gemensam beredningsgruppOrganiserat verksamheter utifrn behov Samlokaliserat myndigheterFrstrkt med kompetensUtvrderat verksamhetsutvecklingImplementerat arbetsstt och synstt

Lokala behov fngas genom Kartlggning- Stadsdelar / Hisingsgemensamt- Tvrsektoriellt och Tvrprofessionellt- Gemensam beredningAnskan36

AnskanID - FASEN1. UTGNGSPUNKTER2. ML3. BEHOVSGRUPP4. AKTIVITETER37

AnskanANSKAN5. PROJEKTSTYRNING - ORGANISATION6. PROJEKTETS RELATION TILL ANDRA VERKSAMHETER7. RESURSER8. TIDPLAN FR PROJEKTET9. HUR UTVRDERAS PROJEKTET10. HUR IMPLEMENTERAS VUNNA ERFARENHETERKONTAKTPERSONER38Mall fr sjlvvrderingProjektets frutsttningarHur drivs processen?Resultat/EffekterDELTAGARNAPERSONALENORGANISATIONEN

39

Medel kan anskas frTesta och prva nya professioner/tjnster, arbetsstt/metoder och organiseringar som inte finns idag.

Kostnader som mjliggr och bidrar till att samverkan kan utvecklas ex lokaler, samordnare, administration osv.

Tjnster som innebr att det finns en samverkanskostnad i frhllande till ordinarie verksamhet.40

All rehabilitering utgr frn individens behov

De samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar

Individens delaktighet i rehabiliteringen efterstrvas41

Denna vrdegrund skall omsttas i de verksamheter som vi bedriver. Gr inte i alltfr enkla mlbe

Recommended

View more >