Samspelet mellan antropometri och

prestation för guardpositionen i basket

- En studie på Sveriges U20 landslag

Martin Kiersz

GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN

Självständigt arbete grundnivå 102:2017

Ämneslärarprogrammet 2014-2019

Handledare: Marcus Moberg

Examinator: Pia Lundquist Wanneberg

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar

Studiens syfte var att undersöka basketspelares kroppssammansättning i förhållande till

prestation. Frågeställningen som besvaras är: Finns det något samband mellan

kroppssammansättning och prestation i form av guardspelarens statistik för: assist, block,

effektivitet, poäng, returer, steal och turnover i Sveriges U20 landslag?

Metod

I studien undersöktes antropometri på svenska U20 landslagsspelare från år 2005 till 2017.

Den antropometriska datan erhölls av Svenska basketbollförbundet och den statistiska

insamlingen är från FIBAs officiella hemsida. Studien har en kvantitativ ansats i form av att

spelares prestationsmått korrelerades med de antropometriska mätningarna. Separat utöver

detta grupperades datan upp i median för att påvisa skillnader inom antropometrins högsta

och lägsta värde. Linjär regression utfördes för att finna eventuella korrelationer mellan

antropometri och prestation. Studiens T-test användes för att analysera grupperingarna enligt

median.

Resultat

I herrarnas korrelationsresultat påvisades att större längd och räckhöjd hade en signifikant

koppling till fler utförda blockar medan större räckvidd resulterade i fler returer. Herrarnas

grupperingsresultat konstaterade att spelarna med kortare längd genomförde flest assist och de

med större räckvidd hade bättre resultat i effektivitet, poäng och returer. I damernas

korrelationsresultat fanns signifikanta resultat på att mindre vikt leder till fler assist. Större

räckhöjd och räckvidd indikerade fler blockar och returer, även högre längd påvisade fler

returer. Damernas grupperingsresultat konstaterade att de med högst längd och räckhöjd

utförde flest blockar och returer.

Slutsats

Studien har kunnat påvisa att basketspelares antropometri oavsett kön har en korrelation till

antalet returer, assist och blockar vid spel. Större spelare tar fler returer och gör mer blockar

medan mindre spelare oftast gör fler assist. Viktigt att beakta är att längd inte är den enda

framgångsfaktorn vid spel, då andra faktorer som existerar kan spela stor roll i ett spels

utveckling. Resultatet som fåtts fram kan vägleda en tränares taktik och beslut i matchspelet.

Innehållsförteckning

1 Inledning.................................................................................................................................. 1

1.1 Introduktion ...................................................................................................................... 1

1.2 Guard ................................................................................................................................ 2

1.2.1 Herrarnas antropometri ............................................................................................. 3

1.2.2 Damernas antropometri ............................................................................................. 3

1.3 Basketprestation ............................................................................................................... 4

1.3.1 Basketträning ............................................................................................................. 4

1.3.2 Andra påverkansfaktorer ........................................................................................... 5

1.3.3 Assist ......................................................................................................................... 5

1.3.4 Block/ Steal/ Turnover/ Effektivitet .......................................................................... 5

1.3.5 Poäng ......................................................................................................................... 6

1.3.6 Returer ....................................................................................................................... 7

2 Syfte och frågeställning ........................................................................................................... 7

3 Metod ...................................................................................................................................... 8

3.1 Urval ................................................................................................................................. 8

3.2 Datainsamling................................................................................................................... 8

3.3 Etiska förhållningssätt ...................................................................................................... 9

3.4 Databearbetning och analys ............................................................................................. 9

4 Resultat .................................................................................................................................. 10

4.1 Deltagare ........................................................................................................................ 10

4.2 Korrelationer-Herrspelare .............................................................................................. 11

4.3 Korrelationer-Damspelare .............................................................................................. 14

4.4 Gruppering- Herrspelare ................................................................................................ 17

4.5 Gruppering- Damspelare ................................................................................................ 20

5 Diskussion ............................................................................................................................. 22

5.1 Längd .............................................................................................................................. 23

5.2 Räckhöjd och Räckvidd ................................................................................................. 23

5.3 Vikt ................................................................................................................................. 24

5.4 Metoddiskussion............................................................................................................. 25

6 Slutsats .................................................................................................................................. 25

Käll- och litteraturförteckning .................................................................................................. 26

Bilaga 1 Käll- och litteratursökning

Bilaga 2 Herr Korrelationer

Bilaga 3 Dam Korrelationer

Tabell- och figurförteckning

Tabell 1 – Herrspelarnas sammanställning av: antal, minsta värde, högsta värde och

medelvärde .............................................................................................................................. 10

Tabell 2 – Damspelarnas sammanställning av: antal, minsta värde, högsta värde och

medelvärde .............................................................................................................................. 11

Figur 1 Herrspelarnas korrelationer mellan deras antropometriska värde och individuella

statistik ..................................................................................................................................... 11

Figur 2 Damspelarnas korrelationer mellan deras antropometriska värde och individuella

statistik .................................................................................................................................... 15

Figur 3 – Herrspelarnas grupperingsresultat mellan deras antropometriska värde och

individuella statistik ................................................................................................................ 18

Figur 4 – Damspelarnas grupperingsresultat mellan deras antropometriska värde och

individuella statistik ................................................................................................................ 21

1

1 Inledning

1.1 Introduktion

Basket är en bollsport som utövas på en spelplan som är 28 meter lång och 15 meter bred. På

spelplanen finns två korgar som har en höjd av 3,05 meter från marken som är placerade på

vardera kortsidan av planen. (Black 2006, s. 4 f.) Två lag spelar mot varandra med 5 spelare

från varje lag på spelplanen. Basketbollen är den vitala delen av spelet som ska studsas av

spelarna och kastas i motståndarlagets basketkorg för att göra poäng. Målet med en

basketmatch är att göra fler poäng än motståndarlaget. En basketmatch består av 4 perioder,

varje period varar i 10 minuter. (Wissel 2012, s. 1) Basketspelarna i varje lag kan ha en av tre

spelarpositioner med benämningarna guard, forward eller center. Guarden har rollen som

spelfördelare och håller sig oftast på längre avstånd från motståndarkorgen än de övriga

lagmedlemmarna. Forward och center har som fokus att hålla sig närmare motståndarlagets

korg för att göra poäng och ta eventuella returer. (ibid, s. 290)

Antropometri är ett samlingsnamn för kroppsmätning av vikt, längd, kroppssammansättning

och andra kroppsliga mått (Nationalencyklopedin 2017-10-21). Begreppet antropometri i

denna uppsats kommer innefatta parametrarna längd, räckhöjd, räckvidd och vikt.

En spelares antropometri har stor betydelse för dess spelarposition. Detta kan i sin tur vara

betydelsefullt när man ska utforma en personlig träningsplan för spelarna i ett lag. Spelare på

guardpositionen kan skilja sig avsevärt i längd och vikt till skillnad från spelare på forward

och centrerpositionerna (Cocentas & Landor 2005, s. 46). Det finns olika åsikter bland

baskettränare om de övervägande fördelarna med att vara kort respektive lång guardspelare.

Utöver längden på basketspelare så har prestationsförmågan och fysiken betydande roller.

Detta är något som också kan komma från de genetiska anlagen. Bouchard & Hoffman menar

att ärftlighet av genetiska anlag kan ge upphov till bättre fysisk prestationsförmåga (2011, s.

296). Gener som ingår i en människas arvsanlag fås när man föds från föräldrarna och

innehåller information som behövs för att specificera biomekaniska, fysiska och

beteendeegenskaper (ibid s. 5). Epstein (2013, s.19 & 283) menar dock att om man ägnar 10

000 timmar åt den idrott som man utför kan man bli lika bra eller bättre än de som anses vara

födda med talang eller de genetiskt fysiska gåvorna. Arvsanlag kan vara en viktig faktor till

prestation men det behöver troligtvis inte alltid vara det, även inlärda faktorer kan tänkas vara

2

av större betydelse för basketspelandet. Det är viktigt att kunna utnyttja och väva samman de

kognitiva färdigheterna tillsammans med de fysiska för att nå bästa resultat (Wissel, 2012, s.

120). Epstein (2013, s. 283) tar upp ett exempel på detta när han nämner NBA spelaren

Joakim Noah. Enligt Epstein ansågs Noah vara talanglös i teknik och känsla men hans

kämpaglöd tillsammans med hans genetiskt medärvda fysiska egenskaper förser honom med

de faktorer som anses viktiga för basketspelet.

1.2 Guard

Black (2006, s.12) beskriver guardens roll som den person i laget som kontrollerar och

bestämmer matchtempot och intensiteten i både anfall och försvar. Ett effektivt försvarsspel

kan åstadkommas genom att försvåra motståndarlagets anfallsuppbyggnad. Spelarnas

positionering på spelplanen kan vara en betydelsefull defensiv strategi för att förhindra

spelarna från att göra poäng. En effektiv positionering kan leda till att spelarna lyckas ta

returer, charges (offensiva fouls av motståndarna), blocka skott, och erövra bollen från

motståndarlaget. I det offensiva spelet så är guardens uppgift att organisera anfallsspelet

genom passningar, dribblingar och ledarskap. (Wissel 2012, s. 316)

Under Europamästerskapet 2007 var det tydligt att de som spelade på guardpositionen

i genomsnitt genomförde fler assist och steals men desto mindre returer och blockar än de

andra spelarpositionerna (Escalante, Saavedra, García-Hermoso 2010, s. 53).

En studie av Cocentas & Landor påvisar att personer som innehar spelarpositionen guard i

genomsnitt är kortare och väger mindre i relation till övriga positioner i ett basketlag (2005, s.

46). Dessutom innehar guardspelarna störst genomsnittlig andel benvävnad i förhållande till

kroppsmassan av samtliga positioner (Erčulj & Bracčič 2010, s. 56). I en studie där serbiska

och grekiska landslagsspelare deltog visade det sig att majoriteten av de spelarna med mindre

vikt och längd var snabbare på 10 meters sprint och uthålligare under kvickhetstester medan

de längre spelarna i genomsnitt presterade bättre i styrketester (Oxizoglou & Hatzimanouil

2003, s. 223 f.). I två studier från australiensiska högsta ligan påvisades att de kortare spelarna

som deltog sprang 5,10 och 20 meter snabbast (Scanlan et al 2014, s. 371; Legg et al 2017, s.

9). I studien av Gocentas och Landor från Europaligan konstaterades att guardspelarna hade

procentuellt högst syreupptagningsförmåga av samtliga spelarpositioner (2005, s. 48).

3

1.2.1 Herrarnas antropometri

Flera studier har påvisat att basketspelare på guardpositionen oftast väger minst och har

kortast genomsnittslängd i förhållande till spelare med andra positioner. När det kommer till

manliga grekiska basketspelare på elitnivå så har Nikolaidis, Calleja-Gonzalez & Padul

undersökning visat att guardspelare har en medellängd på 186 cm och en medelvikt på 87 kg

(2014, s. 225). Ovannämnda studie skiljer sig en aning från en undersökning på spanska

basketspelare från högsta ligan där guardspelarna hade ett medelvärde på 182 cm och 80 kg

(Vaquera, et al. 2015 s. 102). Cocentas & Landor kunde påvisa att guardspelarna i

Europaligan i genomsnitt var 188 cm långa och vägde 80 kg, de var 19 cm kortare och vägde

25 kg mindre än spelare på centerspositionen medan spelare på forwardpositionen var 15 kg

tyngre och 13 cm längre (2005, s.46). Vidare styrker Boone & Bourgois (2013, s. 632) detta

påstående genom att med resultat från belgiska högsta ligan visade på exakt samma

medellängd på guardspelarna som i Cocentas & Landors studie. Det var tydligt enligt Trninić,

Jeličić, & Foretić (2012 s.104) efter att ha sammanställt resultat från U18 landslagsspelare att

guardspelarna hade kortast räckhöjd av samtliga positioner. Sammanfattningsvis så har dessa

källor kunnat styrka att manliga spelare med guardpositionen i genomsnitt har låga

antropometriska värden i förhållande till spelare med andra positioner.

1.2.2 Damernas antropometri

Bland kvinnliga basketspelare har man kunnat påvisa att guardspelarna har lägre

antropometriska värden än spelare på forward och centerpositionerna. Gordon et al kunde

bekräfta resultaten av data på 172 kvinnliga basketspelare från den amerikanska collegeligan

att en genomsnittlig kvinnlig basketspelare var 179 cm lång och vägde 74 kg (2014, s.28). En

annan studie av Pfile et al som genomfördes två år senare på ett collegelag från USA visade

liknande längd och viktvärden där spelarna i genomsnitt var 1 cm kortare och 1 kg lättare än

spelarna i Gordon et als undersökning (2016, s. 234). Däremot så var basketspelare från det

spanska U18 landslaget längre där medellängden var 182 cm (Fort-Vanmeerhaeghe et al

2016, s. 171). Ismet, Mikic & Pojskics undersökning från den bosniska högsta ligan visar att

guardspelarna i genomsnitt är 20 cm och 16 kg respektive 8 cm och 6 kg mindre än center och

forwardpositionerna (2009, s.22). När det kommer till medelvärdet på längd och vikt så har

Legg et al studerat 25 australiensiska basketspelare med guardposition där det påvisades att

medelvärdena var 173 cm i längd och 67 kg i vikt (2017, s.9). Genomsnittslängden för

basketspelare med guardpositionen från Europaligan var 169 cm (Kozina et al 2017, s. 379),

4

men även bosniska ligans guardspelare hade samma genomsnittslängd (Ismet, Mikic &

Pojskic 2009, s. 22).

1.3 Basketprestation

Tidigare forskning har genom kvantitativa studier påvisat att straffkastprocent, assist och hög

skottprocent i anfallsspelet varit signifikanta faktorer för basketlag med stor andel vinster i

offensiva spel. I defensiva spel har returer, blockar och få fouls varit signifikanta faktorer för

lag med hög andel vinster. (Ibañez et al 2008, s. 370 f.; Haruhiko 2016, s.3 f.; Gómez et al

2009, s.279; Causevic 2014, s. 17)

1.3.1 Basketträning

Basketträning kan hjälpa basketspelarna att förbättra och utveckla spänst, kraftimpuls, styrka,

maxhastighet och muskelmassa. Träningen kan även leda till att basketspelarnas fettmassa

minskar. En effektiv träningsform i basket är enligt Boraczynski & Urniaz den plyometriska

träningen. Träningsformens syfte är att få utövaren att utveckla så mycket kraft som möjligt

på kortast tid. I den plyometriska träningen kan detta åstadkommas genom korta explosiva

intervallträningar. (Boraczynski & Urniaz 2008, s. 17 f.) En annan gynnsam träningsform är

anaerob träning. Syftet med denna träningsform är att utveckla en stor toppkraft i det

muskulära systemet. Detta kan bidra till explosivare sprinter och hopp vilket kan vara väldigt

gynnsamt vid utövning av basketspel. (Bouchard & Hoffman 2011, s. 104 & 294). Enligt

Gocentas & Landor, så är basketspelare med positionen guard generellt sett kortare och väger

mindre än spelare på de andra positionerna. Av denna antropometriska anledning så är

guardspelarna oftast uthålligare under en längre tid och har en bättre syreupptagningsförmåga

än vad spelare på andra spelarpositioner har. (2005, s. 45) Vid regelbunden träning finns

potential att utveckla den fysiska prestationen inom uthållighet och styrka (Batez, et al 2018,

s. 59).

Spelare använder sig av färdigheter de känner sig skickliga och bekväma med under

matchspel och träning. En studie av Moxley & Towne som utfördes på basketspelare i

amerikanska högsta ligan påvisade att samtliga spelares prestationer förbättrades på de

övningar som de fick träna på under en längre tid. När spelare endast tränar på en viss typ av

rörelse eller spelteknik så kan det bidra till bristande generella färdigheter och därmed finns

risken att spelare inte utvecklas till potentiellt duktiga basketspelare. (2014, s. 128 f.)

5

1.3.2 Andra påverkansfaktorer

Det finns många påverkansfaktorer som kan spela roll för en basketspelares statistiska

prestationsresultat. I en studie från damernas amerikanska högsta liga var det tydligt att ju mer

speltid en spelare hade desto större var påverkan på de statistiska prestationsresultaten

(Gómez et al 2009, s. 280). En studie av Staunton et al visar att om basketspelare får

otillräckligt med sömn och återhämtningstimmar inför en match så kan det påverka

prestationsförmågan negativt (2015, s. 60). Fysiologisk återhämtning i form av sömn och vila

kan vara en avgörande faktor för att kunna prestera tekniskt och taktiskt på maximala

verkningsfulla sätt (Sampaio et al 2013, s. 25 f.). Även sammanhållning mellan lagkamrater

och tränare kan ha en betydande roll i hur ett lag eller spelare presterar. Om

sammanhållningen uppfattas som positiv så finns en sannolikhet att prestationen i spelet

påverkas positivt. (Fiala 2017, s. 366).

1.3.3 Assist

Guardpositionen är de spelare som vanligtvis gör de avgörande passningarna och har som

uppdrag att organisera anfallsspelet. Det krävs bra koordination, timing och ett bra utförande i

passningarna för att främja det offensiva spelet. (Wissel 2012, s. 290) I en studie på spanska

basketligas högst rankade och lägst rankade lag, visade det tydligt på att det gjordes fler assist

i det vinnande laget än det förlorande laget och de som genomförde mest assist hade

spelarpositionen guard (Ibañez et al 2008, s. 371 f.). Även undersökningen av Sampaio et al

påvisade att spelare med guardpositionen genomförde flest assist (2006, s.175). I en studie på

ett basketlag från australiensiska högsta ligan hade de kortaste spelarna snabbast

reaktionsförmåga (Scanlan et al 2014, s. 371). Ett mönster är att kortare spelare har en tendens

till att vara snabbare och explosivare. Ju kortare en människa är desto kortare nervbanor har

personen, de kortare nervbanorna främjar till snabbare och explosivare reaktioner. (Stetson et

al 1992, s. 1101) Undersökningarna ovan kan vara fysiologiska anledningar till att

guardspelare som ofta är kortast kan besitta fördelar till att utföra assist.

1.3.4 Block/ Steal/ Turnover/ Effektivitet

När ett lag spelar försvar så är utgångspositionen att spelarna är mellan den egna korgen och

motståndarspelarna. I försvarsspelet är syftet att försvåra för motståndarna att göra poäng

genom att pressa motståndarna. Lyckas försvarsspelaren vidröra bollen när en motståndare

skjuter den mot korgen så att bollen ändrar riktning är det en så kallad block. (Wissel 2012, s.

6

316) I en studie från italienska ligan visades att spelarna med längre räckhöjd och längd

gjorde fler blockar (Izzo, Sopranzetti & Alltavilla 2015, s. 122).

En så kallad steal är när en spelare i försvarsspelet bryter en passning och får kontroll på

bollen eller genom att lyckas erövra bollen när en motspelare studsar den. En snabb

reaktionsförmåga är en fördel när spelaren genomför steals. (Black 2006, s. 26 ff.) Som

nämnts ovan deltog professionella basketlag där det gjordes ett smidighetstest som påvisade

att de kortare spelarna var de med snabbast reaktionsförmåga (Scanlan et al 2014, s. 371).

Turnover statistiken är en negativ statistik inom basket, om en spelare slarvar bort bollen

under spelets gång så att motståndarna får kontroll på den så leder detta till en turnover.

Spelintelligens och teknik kan vara avgörande faktorer till att spelare inte begår turnovers.

(Black 2006, s. 26 ff; Wissel 2012, s.316) De kortare spelarna har ofta ett tekniskt övertag i

form av att de har lägre ner till golvet när de studsar bollen. Har spelaren lägre ner till golvet

så är det enklare för spelaren att ha kontroll på bollen och därmed kan turnovers förhindras i

större utsträckning. (Trninic & Dizdar 2010, s. 225; Black 2006, s. 26)

Effektivitetsformeln sammanställer individuella prestationer av en basketspelare under en

match eller säsong. Den står för totalt antal poäng, returer, assist, steals och blockade skott,

alla dessa kategorier ger plus i statistikuträkningen. Det som ger minuspoäng är turnovers och

totalt antal missade skottförsök från tre, två och ett poängslinjen. (Sveriges officiella

baskethemsida, 2011)

1.3.5 Poäng

Det finns tre olika poänggivande områden på en basketplan. En poäng får man för ett

straffkast, två poäng för allt innanför trepoängsområdet och tre poäng när man skjuter bollen

utanför trepoängslinjen. När en spelare genomför ett skottförsök och blir foulad av

motståndaren så resulterar det i straffkast. (FIBA: officiella hemsidan av basket. Federation

International Basketball) Det effektivast sättet att göra mål på är genom ett så kallat ”snabbt

uppspel” som betyder att laget anfaller korgen innan försvarsspelarna har hunnit till sina

defensiva positioner. Efter att bollen erövrats så försöker laget snabbt ställa om till det snabba

uppspelet genom att bollen snabbt passas till guarden som sedan bestämmer tempot via

dribbling och passning. Att skjuta bollen från nära håll är det andra sättet att enklast göra

poäng på. En guard brukar attackera korgen för att själv avsluta eller passa till en spelare som

7

står fri eller befinner sig nära korgen. (Wissel 2012 s. 167 & 230 f.) De med större

kroppsmassa är oftast de starkare spelarna och de med mindre kroppsmassa är de snabbare

spelarna (Oxizoglou & Hatzimanouil 2003, s. 223 f.) Antropometrin kan vara betydande när

spelaren ska göra poäng eftersom större kropp enklare klarar av att stå emot kontakt som

uppstår från en motståndarspelare. Däremot kan en mindre spelare kompensera detta genom

att utnyttja sin snabbhet för att ta sig förbi motståndaren och göra poäng.

1.3.6 Returer

Det finns två typer av returer i basketstatistik, defensiva och offensiva returer. Att vinna boll

vid offensiva och defensiva returer ger chans till ett nytt bollinnehav. (Izzo, Sopranzetti &

Alltavilla, 2015 s.122) Försvarsspelarna har en utgångsposition på planen mellan det egna

lagets basketkorg och motståndarspelarna. Genom att ha denna positionering och använda

kroppen för att blockera ut en motståndarspelare så ökar chanserna till att ta returer. (Black

2006, s. 29) Returerna brukar hamna nära korgen där centerpositionerna oftast är placerade

medan guardspelaren oftast är placerad längre ifrån korgen (Black 2006, s. 28). Vanligtvis är

det centrar som tar mest returer medan guardspelarna tar minst. I europamästerskap och

spanska ligan visade det sig att de längsta spelarna oftast tar flest returer på planen. (Sampaio

et al 2006, s.175; Escalante, Saavedra, García-Hermoso 2010, s. 53). Det förekom tydligt i en

studie av Bojić, Kocić & Stajić att de som var explosivast kom snabbare högre upp i luften

(2015, s. 7) vilket under hoppmomentet kan ge fördelar till att nå returer. Genom att ta fler

returer så uppstår chanser för att göra mer mål samt att det förhindrar motståndarna från att

göra poäng (Gómez et al 2009, s. 280). Tajming, hög explosivitetsförmåga, bra startposition,

styrka, hållning och räckhöjd är egenskaper som kan vara viktiga för att ta returer. (Izzo,

Sopranzetti & Alltavilla 2015, s. 122 & 125)

2 Syfte och frågeställning

Syftet med studien var att undersöka vad kroppssammansättningen har för inverkan på

idrottslig prestation för svenska manliga och kvinnliga basketspelande guards på elitnivå.

Finns det något statistiskt förhållande mellan kroppssammansättning och prestation på

guardspelarna i Sveriges U20 landslag av:

• Assist

• Block

8

• Effektivitet

• Poäng

• Returer

• Steal

• Turnover

3 Metod

Uppsatsen är en kvantitativ retrospektiv kohortstudie. Den antropometriska datan som

används i studien har erhållits från Svenska basketbollförbundet. Datan innefattar samtliga

personer som har blivit uttagna till landslagsläger från år 2005 till 2017. För att få fram de

korrekta spelarpositionerna användes Europabasketens officiella hemsida som är källan till

vilka spelare som innehade spelarpositionen guard. Statistiken som användes i uppsatsen är

från FIBA (FIBA: officiella hemsidan av Europabasket).

3.1 Urval

Personerna som undersöktes är basketspelare från Sveriges U20 landslag i både herr och

damkategorin från år 2005 fram till 2017. Kravet för att få vara med i uppsatsen är att

spelarna måste ha spelat europamästerskap för Sveriges U20 landslag. U20 betyder att

spelarna inte får vara över 20 års ålder. Studien innefattar basket från 12 års

europamästerskap där totalt 95 guardspelare undersöktes, 53 från damlandslagen och 42 från

herrlandslagen.

3.2 Datainsamling

Tidigare kroppsmätningar som utfördes av basketbollförbundet användes tillsammans med

statistik från den officiella hemsidan av FIBA U20 mästerskapen och FIBA arkivet från år

2005 till 2017. Mätningarna som basketbollförbundet har gjort innefattar längd där spelarna

tagit av sig skorna samt stumpor för att få fram längd på spelarna i exakt centimeter. Vid

viktmätning så har spelarna tagit av sig skor och tröja. Vid räckviddstestet har idrottarna

sträckt ut armarna så långt åt sidorna som möjligt för att mäta i centimetrar. Räckhöjdstestet

går ut på att sträcka ut armarna så långt över huvudet som möjligt för att mätas i centimeter

från häl till fingerspets.

9

3.3 Etiska förhållningssätt

De spelare som undersöktes i studien har genomgått minst ett antropometriskt test i form av

längd, vikt, räckhöjd och räckvidd. Studiens syfte har redovisats för basketbollförbundet där

de har godkänt användningen enligt informationskravet. Samtliga spelare har genom

underskrift vid testtillfällena godkänt användning av deras uppgifter enligt samtyckeskravet.

Konfidentialitetskravet har applicerats genom att spelare har kodats i studien då identiteterna

inte ska avslöjas. Datan som erhållits av Svenska basketbollförbundet används endast i detta

arbete enligt nyttjandekravet. (Hassmén & Hassmén 2008, s. 390)

3.4 Databearbetning och analys

Samtliga trupper togs ut från år 2005 till 2017 för att undersökas i uppsatsen. Dokumentet

som skapades innehåller samtliga guardspelares prestationer i form av poäng, assist, returer,

steals, blockar, turnover och effektivitet. Antropometrin av längd, vikt, räckhöjd och räckvidd

finns på ett separat dokument. Dessa två dokument användes för att finna korrelationer.

Somliga antropometriska mått kan tänkas vara betydande för prestationsparametrar utan att

uppvisa ett korrelationssamband. Därför genomfördes grupperingar efter medianen för högsta

respektive lägsta mått för längd, räckhöjd, räckvidd och vikt.

Skador, spelschema eller andra faktorer kan bidra till att spelare inte kan spela matcher.

Speltid kan vara en avgörande faktor kring hur många poäng en spelare gör och av den

anledningen används effektivtetsformeln för att få fram hur spelaren presterar vid sin

individuella speltid. Resultatet vad gäller effektivitet har kalkylerats genom miniräknare.

Formeln för effektivitet är: PT+RT+AS+ST+BS-TO-(P3A-P3M) - (P2A-P2M) - (P1A-P1M)

(Sveriges officiella baskethemsida, 2011). Här används poäng, returer, assist, steals, blockade

skott samt tre, två och en poängsskott, minus antal missade utförda skott och turnovers.

Samtlig statistik som redovisas är sammanlagda genomsnittet per match. Denna metod har

valts eftersom det kan vara avgörande hur långt ett lag kommer i ett Europamästerskap.

Skulle den totala poängsumman redovisas så blir detta missledande då vissa endast har spelat

gruppspel medan andra spelare har spelat slutspel och med all säkerhet har mer statistik i den

totala mängden på grund av mer spelade matcher. Statistiken innehåller exakta decimaltal och

antropometriska mätningar har avrundats till närmaste heltal. Det finns enstaka spelare som

har varit med två gånger under U20 europeiska mästerskapen när de var 19 år och 20 år.

10

Dessa spelares statistik och antropometri lades ihop för att få ut ett medelvärde av respektive

kategori.

De statistiska analyserna har utförts med hjälp av programmen SPSS (IBM, USA, Armonk)

samt Microsoft Excel (Microsoft, USA, Redmond Washington). Datan kontrollerades för

normalfördelning innan parametrisk statistik genomfördes. För att undersöka sambandet

mellan spelarnas antropometri samt deras prestation i form av de olika statistiska måtten

utfördes Pearsons’s test för att erhålla R för korrelationen. Ett r-värde från 0,00-0,19 användes

för att undersöka eventuella skillnader i prestation efter mediangruppering. T-Test utfördes

vilket innebär att spelarna delades upp i två grupper. Den ena gruppen med de största och

andra gruppen med de minsta antropometriska värdena för att finna skillnader och likheter på

spelarnas prestationsresultat. När P värdet är 0,05 och mindre så anses det som ett signifikant

resultat. Därför används P<0,05 som en statistisk signifikansnivå och P= 0,05-0,095 anses

som en statistisk tendens till signifikans (Häggström 2017, s.622).

4 Resultat

4.1 Deltagare

I tabell 1 finns samtliga sammanställningar för de spelare som redovisas i figurerna 1A-1G

och figurerna 3A-3N. Totalt antal herrspelare på de antropometriska kategorierna är 42 på

längd, 19 på räckhöjd, 25 på räckvidd och 30 på vikt. I tabell 2 finns samtliga

sammanställningar för de spelare som redovisas i figurerna 2A-2G och figurerna 4A-4H.

Totalt antal damspelare på de antropometriska kategorierna är 53 på längd, 27 på räckhöjd, 30

på räckvidd och 39 på vikt.

Tabell 1. Redovisning av antal herrspelare och samtliga minsta-, högsta- och medelvärde i kategorierna:

Längd, räckhöjd, räckvidd och vikt.

11

Tabell 2. Redovisning av antal damspelare och samtliga minsta-, högsta- och medelvärde i kategorierna:

Längd, räckhöjd, räckvidd och vikt.

4.2 Korrelationer-Herrspelare

Nedan presenteras resultaten av samtliga gjorda korrelationer av spelarnas statistik och

antropometri. Figur 1 visar samband mellan A=Assist, B=Block C=Effektivitet D=Poäng,

E=Returer, F=Steal, G= Turnovers. De signifikanta P-värdena rödmarkeras och tendenser till

signifikans gråmarkeras i korrelationsfigurerna nedan.

Vid större längd (r=0,499, P=0,001) och räckhöjd (r=0,459, P=0,048) på basketspelarna så

genomfördes mer blockar (se figur 1B). Spelare med längre räckvidd (r=0,423, P=0,035) tog

mer returer, även längre räckhöjd (r=0,407, P=0,084) visar på tendenser till fler returer (figur

1E). De andra resultaten som visar på tendens till signifikans är att kortare längd (r=0,287,

P=0,065) leder till mer assist (figur 1A). Resterande resultat av effektivitet, poäng, steal och

turnover visar ingen tydlig signifikans eller tendens på att antropometrin är av betydelse.

Figur 1A. Korrelationer mellan assist och följande parametrar: längd, räckhöjd, räckvidd och vikt.

12

Figur 1B. Korrelationer mellan block och följande parametrar: längd, räckhöjd, räckvidd och vikt.

Figur 1C. Korrelationer mellan effektivitet och följande parametrar: längd, räckhöjd, räckvidd och vikt.

Figur 1D. Korrelationer mellan poäng och följande parametrar: längd, räckhöjd, räckvidd och vikt.

13

Figur 1E. Korrelationer mellan returer och följande parametrar: längd, räckhöjd, räckvidd och vikt.

Figur 1F. Korrelationer mellan steal och följande parametrar: längd, räckhöjd, räckvidd och vikt.

14

Figur 1G. Korrelationer mellan turnover och följande parametrar: längd, räckhöjd, räckvidd och vikt.

4.3 Korrelationer-Damspelare

Nedan presenteras resultaten av samtliga gjorda korrelationer av spelarnas statistik och

antropometri. Figur 2 visar samband mellan A=Assist, B=Block C=Effektivitet D=Poäng,

E=Returer, F=Steal, G= Turnovers. De signifikanta P-värdena rödmarkeras och tendenser till

signifikans gråmarkeras i korrelationsfigurerna nedan.

Mellan assist och vikt (r= 0,333, P=0,039) finns ett samband som tyder på att de mindre

spelarna gör fler assist än de tyngre (se figur 2A). Spelarna med störst antropometriska värde i

form av längd (r=0,301, P=0,028), räckhöjd (r=0,462, P=0,015) och räckvidd (r=0,496,

P=0,005) gjorde flest blockar (figur 2B). Spelarna med större längd (r=0,297, P=0,031),

räckhöjd (r= 0,435, P=0,023) och räckvidd (r=0,463, P=0,010) tog flest returer (figur 2E).

Större räckvidd påvisade signifikanta tendenser till bättre effektivitet (r= 0,331, P=0,074) i

figur 2C. Resterande resultat av poäng, steal och turnover visade inget tydligt på att de

undersökta antropometriska parametrarna var av tendens till signifikans.

15

Figur 2A. Korrelationer mellan assist och följande parametrar: längd, räckhöjd, räckvidd och vikt.

Figur 2B. Korrelationer mellan block och följande parametrar: längd, räckhöjd, räckvidd och vikt.

Figur 2C. Korrelationer mellan effektivitet och följande parametrar: längd, räckhöjd, räckvidd och vikt.

16

Figur 2D. Korrelationer mellan poäng och följande parametrar: längd, räckhöjd, räckvidd och vikt.

Figur 2E. Korrelationer mellan returer och följande parametrar: längd, räckhöjd, räckvidd och vikt.

Figur 2F. Korrelationer mellan steal och följande parametrar: längd, räckhöjd, räckvidd och vikt.

17

Figur 2G. Korrelationer mellan turnover och följande parametrar: längd, räckhöjd, räckvidd och vikt.

4.4 Gruppering- Herrspelare

T-tester utfördes där spelare med minst antropometri delades in i en grupp medan de med

störst antropometriska värde tillhörde den andra gruppen. Utifrån samtliga grupperingar har

statistiska medelvärden kunnat uttydas från de antropometriska parametrarna. I figurerna

nedan redovisas resultat som är signifikanta och tyder på tendenser till signifikans.

I figurerna 3A, 3C, 3E, 3G, 3I, 3K och 3M redovisas samtliga spelare som undersöktes i

storleksordning, vågrätt från vänster visas det minsta och längst till höger största

antropometrivärde. Lodrätta kolumnerna i figurerna redovisar genomsnittsvärdena av de

undersökta parametrarna. Vågrätt i figurerna 3B, 3D, 3F, 3H, 3J, 3L och 3N redovisas resultat

av de angivna antropometriska värdena medan lodrätta kolumnen redovisar det sammanlagda

genomsnittsvärdet på den undersökta parametern. I samtliga tabeller representerar den

orangea färgen personer med lägre antropometriska värden medan den blå färgen

representerar individer med större antropometriska värden. De signifikanta P värdena

rödmarkeras och resultaten med tendens till signifikans gråmarkeras i figurerna.

Grupperingarna som var mellan längd och assist (P=0,003) visade att de kortare spelarna

gjorde mest assist (se figur 3B). Längre spelare utförde fler blockar (P=0,033) (figur 3D).

Spelarna med större räckvidd hade bättre effektivitet (P=0,040) mer poäng (P=0,040) och fler

returer (P=0,009) (figur 3J, 3L och 3N). Större räckhöjd (P=0,073) och räckvidd (P=0,086)

har signifikanta tendenser till fler blockar (se figurerna 3F och 3H).

18

Figur 3A. Spelarnas längd från 178 cm till 200 cm och assist per match. Figur 3B. Spelarnas sammanlagda genomsnitts-

värde på assist i relation till längd.

Figur 3C. Spelarnas längd från 178 cm till 200 cm och blockar per match. Figur 3D. Spelarnas sammanlagda genomsnitts-

värde på blockar i relation till längd.

n=22

n=20

0

0,5

1

1,5

2

2,5

190 cm ochöver

189 cm ochunder

Assist och Längd(P=0,003)

n=22

n=20

0

0,05

0,1

0,15

0,2

0,25

190 cm ochöver

189 cm ochunder

Block och Längd(P=0,0333)

19

Figur 3E. Spelarnas räckhöjd från 243 cm till 253 cm och blockar per match. Figur 3F. Spelarnas sammanlagda genomsnitts-

värde på blockar i relation till räckhöjd.

Figur 3G. Spelare från 179 cm till 208 cm i räckvidd och blockar per match. Figur 3H. Spelarnas sammanlagda genomsnitts-

värde på blockar i relation till räckvidd.

Figur 3I. Spelarnas räckvidd från 179 cm till 208 cm och effektivitet per match. Figur 3J. Spelarnas sammanlagda genomsnitts-

värde på effektivitet i relation till räckvidd.

n=9

n=9

00,020,040,060,08

0,10,120,140,160,18

245 cm ochöver

243 cm ochunder

Block och Räckhöjd(P=0,074)

n=12

n=13

0

0,02

0,04

0,06

0,08

0,1

0,12

0,14

194 cm och över193 cm ochunder

Block och Rävkvidd

(P=0,085)

n=12

n=13

0

1

2

3

4

5

6

7

194 cm ochöver

193 cm ochunder

Effektivitet och Räckvidd(P=0,040)

20

Figur 3K. Spelarnas räckvidd från 179 cm till 208 cm och poäng per match. Figur 3L. Spelarnas sammanlagda genomsnitts-

värde på poäng i relation till räckvidd.

Figur 3M. Spelarnas räckvidd från 179 cm till 208 cm och returer per match. Figur 3N. Spelarnas sammanlagda genomsnitts-

värde på returer i relation till räckvidd.

4.5 Gruppering- Damspelare

T-tester utfördes där spelare med minst antropometri delades in i en grupp medan de med

störst antropometriska värde tillhörde den andra gruppen. Utifrån samtliga grupperingar har

statistiska medelvärden kunnat uttydas från de antropometriska parametrarna. I figurerna

nedan redovisas endast signifikanta resultat som framkommit. Inga resultat med tendenser till

signifikans har funnits för damernas grupperingar utifrån de resultat som sammanställts.

I figurerna 4A, 4C, 4E och 4G redovisas samtliga spelare som undersöktes i storleksordning,

vågrätt från vänster visas det minsta och längst till höger största antropometrivärde. Lodrätta

n=12

n=13

0

1

2

3

4

5

6

7

8

194 cm och över193 cm ochunder

Poäng och Räckvidd(P=0,040)

n=12

n=13

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

194 cm ochöver

193 cm ochunder

Returer och Räckvidd(P=0,009)

21

kolumnerna i figurerna redovisar genomsnittsvärdena av de undersökta parametrarna. Vågrätt

i figurerna 4B, 4D, 4F och 4H redovisas resultat av de angivna antropometriska värdena

medan lodrätta kolumnen redovisar det sammanlagda genomsnittsvärdet på den undersökta

parametern. I samtliga tabeller representerar orangea färgen personer med lägre antropometri

medan den blå färgen representerar individer med större antropometriska värden. De

signifikanta P värdena rödmarkeras i figurerna.

Signifikanta resultat i damernas statistik var att de längre spelarna genomförde fler blockar

(P= 0,024) och returer (P= 0,016) (figurerna 4B och 4D). De med längre räckhöjd gjorde fler

blockar (0,041) och returer (P= 0,016) (figurerna 4F och 4H). Resterande antropometriska

resultat visade inte på några tendenser för signifikans

Figur 4A. Spelarnas längd från 160 cm till 184 cm och block per match. Figur 4B. Spelarnas sammanlagda genomsnitts-

värde på block i relation till längd.

Figur 4C. Spelarnas längd från 160 cm till 184 cm och returer per match. Figur 4D. Spelarnas sammanlagda genomsnitts-

värde på returer i relation till längd.

n=26

n=27

0

0,02

0,04

0,06

0,08

0,1

0,12

0,14

0,16

0,18

175 cm ochöver

174 cm ochunder

Block och Längd(P=0,016)

n=26

n=27

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

175 cm ochöver

174 cm ochunder

Returer och Längd(P=0,024)

22

Figur 4E. Spelarnas räckhöjd från 204 cm till 240 cm och block per match. Figur 4F. Spelarnas sammanlagda genomsnitts-

värde på block i relation till räckhöjd.

Figur 4G. Spelarnas räckhöjd från 204 cm till 240 cm och returer per match. Figur 4H. Spelarnas sammanlagda genomsnitts-

värde på returer i relation till räckhöjd.

5 Diskussion

Studiens syfte var att undersöka basketspelares kroppssammansättning i förhållande till

prestation genom analyser av matchstatistik. Resultatet som erhållits visar att de längre

spelarna genomför fler returer och blockar medan kortare spelare gör fler assist. Resultatet är

på spelare som deltagit i landslagssammanhängande Europamästerskap för personer som är

under 20 år. Taktiker och spelarroller har en stor betydelse i prestationssammanhang, det kan

vara så att en tränare inte vill att en kort spelare ska gå in på returer vilket då inte ger denna

spelaren en chans till att förbättra den individuella returstatistiken. Speltid och taktik är

faktorer som är viktiga för att spelarna ska kunna prestera. Bara för att en spelare gör många

assist, returer eller poäng i landslaget så behöver det inte betyda att den gör det i sitt klubblag.

n=13

n=14

0

0,02

0,04

0,06

0,08

0,1

0,12

0,14

0,16

0,18

0,2

Block och Räckhöjd(P=0,041)

n=13

n=14

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

224 cm ochöver

223 cm ochunder

Returer och Räckhöjd(P=0,027)

23

Antropometrin är nödvändigtvis inte den enda betydande faktorn i prestation. Troligtvis har

spelintelligens och fysisk styrka en stor påverkan på prestationen.

5.1 Längd

I resultatet framkom det att Sveriges herrspelare hade en medellängd på 189 cm medan guards

från Europas toppbasket och belgiska högsta ligan påvisade 188 cm (Cocentas & Landor

2005, s. 46; Boone & Bourgois 2013, s. 632). Sverige är inte ett topplandslag i basketvärlden

och längden är förmodligen inte en faktor till prestationsvagheter. Detta eftersom Sveriges

guards i herrlandslaget har liknande medellängd med de framgångsrikare basketländerna.

Medellängden på guardspelarna från svenska basketdamerna var 174 cm. I en studie från

australiensiska guardspelare var medellängden 173 cm (Legg et al 2017, s. 9) och i

Europaligan samt bosniska högsta ligan var genomsnittet 169 cm för guardspelarna (Kozina et

al 2017, s.379; Ismet, Mikic & Pojskic 2009, s. 22). Dessa resultat visade att Sveriges

damlandslag har lite längre spelare än toppländernas guardspelare. De längre spelarna är de

som oftast tar fler returer och gör mer blockar under matchspel (Sampaio et al 2006, s. 175;

Escalante, Saavedra, García-Hermoso 2010, s. 53). Av samtliga positioner så tar

guardspelarna oftast minst returer (Black, 2006, s. 12; Trninic & Dizdar 2010, s. 225 f.).

Den tidigare forskningen i uppsatsen visade att längre spelare tog fler returer och gjorde fler

blockar medan de kortare spelarna gjorde fler assist. Under matchspel behövs olika typer av

färdigheter. Om det behövs returer så kan en åtgärd vara att ta in längre spelare. Vill man

uppnå skickligare passningsspel så kan det vara vägledande att ta in kortare spelare på plan.

Korta spelare har fördelar i teknik och rörlighet medan de längre spelarnas fördel är styrka.

(Scanlan, et al 2014, s. 371). Studien av Scanlan (ibid) visar att det är viktigt att utnyttja

kroppens potential så effektivt och taktiskt som möjligt. Det finns inget rakt svar på hur lång

en guardspelare ska vara.

5.2 Räckhöjd och Räckvidd

Sveriges herrar hade ett snitt på 243 cm i räckhöjd och 193 cm i räckvidd medan damerna

hade 223 cm i räckhöjd och 174 cm i räckvidd. Den tidigare forskningen visar att ju längre en

spelare är desto längre räckhöjd och större räckvidd innehar spelaren (Trninić, Jeličić, &

Foretić 2012, s. 104; Nunes et al 2009, s. 69). Dock kan det skilja sig i antal centimetrar på

räckhöjd och räckvidd mellan spelare som har liknande längd. En spelare som har längre

räckhöjd har en fördel att nå bollen när den befinner sig i luften (Izzo, Sopranzetti &

24

Alltavilla 2015, s. 122 & 125). Den ovannämnda studien visar att större räckhöjd och längd på

spelare kan förbättra chanserna till fler returer och blockar under matchspel.

Resultatet i uppsatsen påvisade att vid längre räckhöjd så genomförs mer returer och blockar

men också delvis poäng och effektivitet. Dock visar det sig att längre räckvidd inte leder till

fler steals vilket skulle kunna uppfattas att det gör eftersom större räckvidd kan tänkas främja

erövring av boll från motståndarspelarna. Förmodligen är det så att de längre spelarna är

långsammare och inte tillräckligt snabba för att kunna utnyttja räckvidd till sin fördel för att

genomföra steals. Viktigt att påpeka är att oavsett om man har en längre räckhöjd och

räckvidd så kan det vara väsentligt att besitta egenskaperna av speluppfattning samt

koordination för att åstadkomma prestationspositiva resultat.

5.3 Vikt

De svenska herrarna vägde i genomsnitt 82 kg, medan i den grekiska ligan så var medelvärdet

87 kg (Nikolaidis, Calleja-Gonzalez & Padul 2014, s. 225) i Europaligorna vägde

guardpositionen i genomsnitt 83kg (Cocentas & Landor 2005, s. 46). De svenska damerna

vägde 68 kg medan i Australiens hösta liga vägde spelarna 67 kg (Legg et al 2017, s. 9) samt

64 kg i Bosniens högsta liga (Ismet, Mikic, Pojskic 2009, s. 22). De längre spelarna väger

oftast mer än de kortare spelarna (Vaquera, et al. 2015 s. 102; Cocentas & Landor 2005, s.

46). Ovannämnda forskning visar att Sverige hade liknande medelvikt i jämförelse med

toppländerna.

I uppsatsens resultat påvisades att de spelarna som vägde mindre oftare gjorde fler assist än de

tyngre spelarna. Spelare som väger mindre är oftast rörligare vilket kan underlätta

genomförandet av tekniska passningar. När viktmässigt mindre spelares uppgift är att försvara

en större spelare så kan de hamna i underläge eftersom de tyngre spelarna oftast är starkare

(Oxizoglou & Hatzimanouil 2003, s. 223). Vid viktskillnader kan större spelare utnyttja

kroppen som ett skydd genom att backa in en motståndare för att attackera korgen. Däremot

så kan de spelarna som väger mindre ha fördel i anfall för att de oftast är snabbare.

Sammanfattningsvis kan detta tolkas som att spelare som väger mindre har effektivare sprint

och uthållighetsförmågor medan andelen spelare som innehar större kroppsmassa är i

genomsnitt starkare.

25

5.4 Metoddiskussion

För att få en mer omfattande helhetsbild som motsvarar hela basketvärlden så behövs fler

deltagares kroppsmättningar från flera olika toppligor i världen. Störst mängd data kom från

längd och viktmätningar vilket ger dessa kategorier en större omfattning i uppsatsen.

Räckhöjd och räckvidd var de mätningar som det var minst utav. Hade det funnits fler antal

deltagare i samtliga antropometriska kategorier så hade resultatet förmodligen kunnat visa en

större omfattning. I denna uppsats hanteras data på troligtvis några av de bästa

ungdomsspelarna inom svensk basket och därmed presenterar studien resultaten av

basketspelare på elitnivå.

6 Slutsats

De längre spelarna i herr och damkategorierna från Sveriges U20 landslag tog fler returer och

gjorde mer blockar medan de kortare spelarna genomförde fler assist. Dessa resultat kan

vägleda en tränares beslutsfattande på det sätt att vid behov ta in längre spelare på spelplanen

för att åstadkomma fler returer och blockar. Behövs det däremot fler assist i spelet så kan det

främja att ta in de mindre spelarna på plan. Som tränare kan det vara positivt att ha kännedom

om sina spelares kroppsbyggnader för att främja prestationerna under basketmatcher. Det som

är tydligt i resultatdelen är att antropometrin är betydande för statistiska prestationer för

kategorierna: block, returer och assist. Uppsatsen visar även på att steals och turnovers är helt

oberoende av antropometrin. Trots dessa resultat i uppsatsen så behöver det inte betyda att en

basketspelare är skickligare än andra spelare för att individen exempelvis gör fler returer,

assist eller blockar. Det finns många andra parametrar i basketspelet som kan anses vara minst

lika viktiga eller viktigare. Speluppfattning, samspel, laganda, allsidighet, lagbyggnad, taktik,

och positiv energi är några sådana faktorer som kan vara betydelsefulla för prestationen.

Oavsett vilken längd en spelare har så gäller det att tänka strategiskt, röra sig effektivt och

utnyttja kroppsfysiken till ens fördel.

26

Käll- och litteraturförteckning

Batez, M. Krsmanovic, B. Mikalacki, M. Cokorilo, N. Simic, M. & Ruiz-Montero, P. 2017.

Morphological characteristics and motor skills of young students with different levels of

engagement in physical activities, 3(3), ss. 58-62.

Black A. & C. (2006). Basketball. 3rd ed. London.

Bojić, I. Kocić, M. & Stajić, S. (2015). The explosive power of the lower limbs in basketball

and hanball players, Facta Universitatis: Series Physical Education & Sport, 13(1), ss. 1-9

Boone, J. & Bourgois, J. (2013). Morphological and Physiological Profile of Elite Basketball

Players in Belgium', International Journal Of Sports Physiology & Performance, 8(6), ss.

630-638.

Boraczyñski, T. & Urniaż, J. (2008). The Effect of Plyometric Training on Strength-Speed

Abilities of Basketball Players', Research Yearbook, 14(1), ss. 14-19.

Bouchard, C. & Hoffman, E. (2011). Genetic and molecular aspects of sport performance.

Čaušević, D. (2015). Game-related statistics that discriminate winning and losing teams from

the world championships in Spain in 2014', Homo Sporticus, 17(2), ss.16-19.

Epstein, David. (2013). The sports gene: what makes the perfect athlete. London: Yellow

Jersey Press.

Erčulj, F. & Bracčič, M. (2010). Differences between various types of elite young female

basketball players in terms of their morphological characteristics', Kinesiologia Slovenica,

15(4), ss. 51-60.

Escalante, Y. Saavedra, J. & García-Hermoso, A. (2010). Game-related statistics in basketball

by player position and final game score differences in European Basketball Championship

2007, Fitness & Performance Journal (Online Edition), 9(2), ss.50-56.

27

Fiala, A. (2017). Team Spirit, Team Chemistry, and Neuroethics', Sport, Ethics & Philosophy,

11(3), ss.357-369.

FIBA: officiella hemsidan av Europabasket. Federation International Basketball.

http://www.fiba.basketball/basic-rules [2017-09-26].

Fort-Vanmeerhaeghe, A. Montalvo, A. Latinjak, A. & Unnithan, V. (2016). Physical

Characteristics of Elite Adolescent Female Basketball Players and Their Relationship to

Match Performance, Journal Of Human Kinetics, 53(1), ss. 167-178.

Gocentas, A. & Landõr, A. (2005). Morphological and physiological parameters in relation to

playing position of high level male basketball players, Papers On Anthropology, ss.42-52.

Gómez, M. Lorenzo, A. Ortega, E. Sampaio, J. & Ibáñez, S. (2009). Game related statistics

discriminating between starters and nonstarters players in Women's National Basketball

Association League (WNBA), Journal Of Sports Science & Medicine, 8(2), ss. 278-283.

Gordon, A. DiStefano, L. Denegar, C. Ragle, R. Norman, J. & Cheatham, S. (2014). College

and Professional Women’s Basketball Players’ Lower Extremity Injuries: A Survey of Career

Incidence, International Journal Of Athletic Therapy & Training, 19(5), ss.25-33.

Haruhiko, M. (2017). Game-Related Statistics Which Discriminate Between Winning and

Losing Teams in Asian and European Men's Basketball Championships, Asian Journal Of

Sports Medicine, 8(2), ss.1-6.

Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. 1. uppl.

Stockholm: SISU idrottsböcker.

Häggström, O. (2017). The Need for Nuance in the Null Hypothesis Significance Testing

Debate', Educational And Psychological Measurement, 77(4), ss. 616-630.

Ibañez, S. Sampaio, J. Feu, S. Lorenzo, A. Gomez, M. & Ortega, E. (2008).Basketball game-

related statistics that discriminate between teams' season-long success, European Journal Of

Sport Science, 8(6), ss. 369-372.

28

Ismet, B. Mikic, B. & Pojskic, H. (2009). Morphological characteristics of Bosnian first

league female basketball players', Sport Scientific & Practical Aspects, 6(1), ss.19-24.

Izzo, R. Sopranzetti, S. Alltavilla, G. (2015). Biomechanical analysis of fundamentals in

basketball the rebound', Ovidius University Annals, Series Physical Education &

Sport/Science, Movement & Health, 15(2), ss.122-126.

Kozina, Z. Iiermakov, S. Crelu, M. Kadutskaya, L. & Sobyanin, F. (2017). Physiological and

subjective indicators of reaction to physical load of female basketball players with different

game roles, Journal Of Physical Education & Sport, 17(1), ss.378- 382.

Legg, J. Williams, K. Pyne, D. Semple, S. & Ball, N. (2017). Physiological profile of

Australian elite female basketball players according to playing position, Journal Of

Australian Strength & Conditioning, 25(2), ss. 6-12.

Moxley, J. & Towne, T. (2015), Predicting success in the National Basketball Association:

Stability & potential', Psychology Of Sport & Exercise, 16(1), ss.128-136.

Nationalencyklopedin, Antropometri.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/antropometri [2017-10-21]

Nikolaidis, P. Calleja-González, J. & Padulo, J. (2014). The effect of age on positional

differences in anthropometry, body composition, physique and anaerobic power of elite

basketball players, Sport Sciences For Health, 10(3), ss. 225-233.

Nunes, J- A. Aaoki, M. Altimari, L. Petroski, E. Junior, D. & Montagner, P. (2009).

Anthropometric profile and indicators of playing performance in Brazilian women´s olympic

basketball teams, Revista Brasileira De Cineantropometria E Desempenho Humano, Vol 11,

Iss 1, ss. 67-72.

Oxizoglou, N. & Hatzimanouil, D. (2003). Evaluation of Morphological Characteristics and

Motor Abilities of Strength, Speed and Agility in Selected Team Handball Athletes 19-21

Years Old, Inquiries In Sport & Physical Education, 1(3), ss. 221-227.

29

Pfile, K. Gribble, P. Buskirk, G. Meserth, S. & Pietrosimone, B. (2016). Sustained

Improvements in Dynamic Balance and Landing Mechanics After a 6-Week Neuromuscular

Training Program in College Women's Basketball Players, Journal Of Sport Rehabilitation,

25(3), ss. 233-240.

Sampaio, J. Lago-Peñas, C. & Gómez, M. (2013). Brief exploration of short and mid-term

timeout effects on basketball scoring according to situational variables, European Journal Of

Sport Science, 13(1), ss.25-30.

Sampaio, J. Janeira, M. Ibáñez, S. & Lorenzo, A. (2006). Discriminant analysis of game-

related statistics between basketball guards, forwards and centres in three professional

leagues, European Journal Of Sport Science, 6(3), ss.173-178.

Scanlan, A. Humphries, B. Tucker, P. & Dalbo, V. (2014). The influence of physical and

cognitive factors on reactive agility performance in men basketball players, Journal Of Sports

Sciences, 32(4), ss. 367-374.

Staunton, C. Gordon, B. Custovic, E. & Kingsley, M. (2015). Assesment of sleep patterns in

elite female basketball athletes throghout a competitive season', Journal Of Australian

Strength & Conditioning, 23(6), ss. 786-789.

Stetson, D. Albers, J. Silverstein, B. & Wolfe, R. (1992). Effects of age, sex, and

anthropometric factors on nerve conduction measures, Muscle & Nerve, 15, 10, ss. 1095-

1104.

Sveriges officiella baskethemsida (2011)

http://www.basket.se/Resultat/Statistik/ [2017-09-26].

Trninic, S & Dizdar, D. (2000). System of the Performance Evaluation Criteria Weighted per

Positions in the Basketball Game, 24(1), ss.217-234.

30

Trninić, M. Jeličić, M. & Foretić, N. (2012). The relations between the morphological status,

situational eficency and sport achievement of elite junior basketball teams, Physical Culture /

Fizicka Kultura, 66(2), ss. 100-109.

Vaquera, A. Santos, S. Villa José, G. Morante Juan, C. & García-Tormo, V. (2015)

Anthropometric Characteristics of Spanish Professional Basketball Players, Journal Of

Human Kinetics, Vol 46, Iss 1, (2015), 1, ss. 99-106.

Wissel, H. (2012). Basketball: steps to success. 3rd ed. Champaign, IL: Human Kinetics.

31

Bilaga 1

Litteratursökning

Syfte och frågeställningar:

Finns det något samband mellan kroppssammansättning och prestation i form av

guardspelarens statistik för: assist, block, effektivitet, poäng, returer, steal och turnover i

Sveriges U20 landslag?

Vilka sökord har du använt? Basketball rebounds, basketball assist, basketball scores, Basketball statistics, antropometry

basketball, pshychology of basketball, Body measures of basketball players, sweden

basketball, Basketball rebounds, basketball assist, basketball scores, Basketball statistics,

antropometry basketball, pshychology of basketball, coach player basketball, basketball

weight, positions in basketball, basketball exercise, Basketball statistics, basketball nba, nba,

nerves, nerve, height and nerves, reach, wingspan, vo2max tests, basketball anthropometric,

anthropometry,

Var har du sökt? GIH:s bibliotekskatalog, Google Scholar, Discovery

Sökningar som gav relevant resultat GIH:s bibliotekskatalog: Basketball physiology, Basketball

Google Scholar: Basketball positions

Discovery: Basketball rebounds, basketball assist, basketball scores, Basketball statistics,

anthropometry basketball, pshychology of basketball, coach player basketball, basketball

weight, positions in basketball, basketball, Basketball stats, , Anthropometric, Morphology,

vo2max tests, jump tests, wing span basketball, Basketball anthropometric,

Kommentarer Räckvidd och räckhöjd var svårt att hitta tidigare forskning om, därför är den lite

tunn i uppsatsen.

32

Bilaga 2 Herr korrelationer

33

34

35

36

37

Bilaga 3 Dam korrelationer

38

39

40

41