samverkan kring hållbar stadsutveckling inom …...lisa: det är något som händer när människor...

1

Samverkan inom Mistra Urban Futures 2010-2019

Samverkan kring hållbar stadsutveckling inom Mistra Urban Futures 2010–2019

2


Innehållsförteckning

Göteborgsregionen vill bidra i mötet mellan forskning och praktik ............................................... 3

GR:s samordnare reflekterar ............................................................................................................... 4

Höjdpunkter från träffar med Göteborgsregionens nätverk för Mistra Urban Futures ................ 6

Mistra Urban Futures har drivit kunskapsutveckling .................................................................... 11

10 år med Mistra Urban Futures: Projekt, nätverk och lärdomar .................................................. 12

Vad har engagemanget i Mistra Urban Futures betytt för konsortieparterna? ...........................22

Konferenser kring hållbar stadsutveckling ..................................................................................... 25

Mistra Urban Futures egna eventserier ............................................................................................ 27

Mistra Urban Futures har banat väg för sektorsövergripande forskning .................................... 29

Hej då Mistra Urban Futures ... och hej till Urban Futures .............................................................. 31

Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag, forskar, ordnar utbildningar och är storstadsregionens röst i Västsverige, bland mycket annat. I våra nätverk träffas politiker och tjänstepersoner för att utbyta erfarenheter, bolla idéer och besluta om gemensamma satsningar. Allt för att regionens en miljon invånare ska få ett så bra liv som möjligt.

Göteborgsregionen 2020

Rapporten är sammanställd av Sarah Johnstone, GR:s samordnare i Mistra Urban Futures, GR, och Gunnel Rydberg, kommunikatör i GR:s arbete med Mistra Urban Futures. Layout: Tony Dahl, GR.

3


Göteborgsregionen vill bidra i mötet mellan forskning och praktik

Med mitt nya arbete som förbundsdirektör för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) följde ett antal intressanta och angelägna uppdrag kopplade till flera av våra samverkande parter. Ett av dessa uppdrag var att ingå i Konsortierådet för Mistra Urban Futures – Centrum för hållbar stadsutveckling. Sedan 2013 har jag, med stort intresse, engagemang och viss vånda, genom konsortiearbetet varit en del i centrumets utveckling, avveckling och förberedelse inför nästa fas.

Uppdraget för Konsortierådet har varit att ge förutsätt-ningar för att genom äkta och djup samverkan mellan intressenterna skapa nya arbetssätt och metoder för att ta fram ny kunskap och bidra till hållbar stadsutveckling. Intressenterna har haft olika drivkrafter för deltagandet i centrumet, olika logiker, kulturer och strukturer i sina respektive organisationer. Det har varit ett utmanande men viktigt arbete, i en tid när förändring av och kunskapande sker i mycket högt tempo. Vi har lärt oss mycket och nu är det dags att helt planenligt sätta punkt för en period i centrumets historia och gå vidare. Vi har erfarenhet av djup samverkan, vi har producerat ny kunskap och vi kommer att bygga vidare på det vi har åstadkommit tillsammans.

Jag vill rikta ett stort och varmt tack till alla som bidragit till arbetet inom Mistra Urban Futures under de gångna tio åren. Ingen nämnd och ingen glömd!

Vårt samarbete fortsätter nu inom ramen för Centrum för hållbar stadsutveckling (Urban Futures), där målsättningen även framgent är att vara en arena för gemensam kunskapsproduk-tion mellan praktik och forskning inom detta angelägna kunskapsområde.

GR har fått styrelsens förtroende att genom ordförandeskap leda styrelsearbetet under 2020. Det är vi stolta och glada över och jag vill ta tillfället i akt att önska oss alla lycka till med det fortsatta gemensamma arbetet!

Helena SöderbäckFörbundsdirektör Göteborgsregionen (GR)

VAD ÄR MISTRA URBAN FUTURES?Centrumet Mistra Urban Futures (från och med 2020 Urban Futures) är ett internationellt forsknings- och kunskapscentrum för hållbar stadsutveckling. Vi utvecklar och tillämpar kunskap för att främja tillgängliga, gröna och rättvisa städer. Vårt arbetssätt är medskapande, att gemensamt definiera, utveckla och tillämpa kunskap över olika discipliner och ämnesområden från både forskning och praktik. Centrumet startades och leddes från Göteborg, med plattformar även i Skåne, Stockholm, Manchester (Storbritannien), Kisumu (Kenya) och Kapstaden (Sydafrika).

Helena Söderbäck, förbundsdirektör Göte-borgsregionen (GR). Bild: Tony Dahl.

4


GR:s samordnare reflekterar

GR:s samordnare för Mistra Urban Futures har varit en länk mel-lan centret, GR och medlemskommunerna. Lisa Ström, sam-ordnare från start till 2016, och Sarah Johnstone, samordnare 2018–2019, reflekterar över vad engagemanget i Mistra Urban Futures har bidragit med vad gäller lärdomar och effekter.

Lisa: Om man ska tänka på vilket värde vi har haft av Mistra Urban Futures så är nog det största värdet alla som har varit med.

Sarah: Ja precis. Under tio år har vi och medlemskommunerna hunnit vara med på många projekt och event för kunskapsspridning. Det har varit ett stort bidrag till kompetensutvecklingen för oss på GR men även för de kommuner som har deltagit i projekt eller på ett seminarium.

Lisa: Det är något som händer när människor samverkar – det genereras kunskap. Jag tycker att vi har lärt oss mycket om samverkan. Det är till nytta nu när vi utvecklar ett mer tvärsektoriellt arbete.

Men det har också varit mycket viktigt att vi har haft den här samverkansytan med forskning. Mistra Urban Futures har kortat vägen till forskningen och gjort att vi bättre kan nyttja forsk-ningsresultat. Jag tänker på WISE-projektet, till exempel, som influerade Göteborgs Stads klimat-strategiska program och gjorde att de fick med klimatpåverkan från konsumtion på ett tydligare sätt. Eller projektet Delad Stad, som har påverkat utvecklingen i Bergsjön men även hur GR förstår och visualiserar segregation i våra analyser för hela storstadsregionen.

Sarah: Nu när man blickar tillbaka kan man se hur engagemang i Mistra Urban Futures-projekt har bidragit till en längre process av kompetensutveckling och förändring, särskilt kring vissa orter som har fungerat som en form av testarena.

Lisa: Ytterby i Kungälv har varit en sådan. Ytterby har varit ett case i Det urbana stations-samhället och har samskapat mycket med forskare. Det syns i den nya inriktningen för Ytterbys utveckling som beskrivs i den fördjupade översiktsplanen som kom 2019. Ale kommun har också engagerat sig stort i Mistra Urban Futures med fokus på Nödinge och Älvängen. Effekterna beror inte alltid på något enskilt projekt eller resultat utan det kan handla om att kommunen under en längre period av samskapande har utvecklat nya förhållningssätt, testat nya metoder som backcasting eller fått nya tankar kring till exempel täthet.

Sarah: Jag tänker att det är en av fördelarna med Mistra Urban Futures. Till skillnad från ett enskilt forskningsprojekt så finns det en kontinuitet. Allt tar inte stopp när projektet är slut, utan man kan enkelt bygga på lärdomarna och samarbetet. Det urbana stationssamhället har verkligen varit framgångsrikt på det sättet. Det har varit olika delprojekt men kunskapsprocessen har varit en röd tråd och möjliggjort för deltagande kommuner att inspirera och lära sig av varandra.

Lisa: Och kunskapsutvecklingen har inte enbart berott på deltagande i Mistra Urban Futures- projekt. Vi kan också nyttja kontakter med forskare tack vare en gemensam samverkansplattform. Det finns så mycket bra som tas fram i forskarvärlden som inte används i praktiken. Inom arbetet med social hållbarhet i transportplanering har jag lärt mig att det finns ett tillgänglighetsindex som GU har tagit fram. Men det är allmänt låg kännedom om det hos relevanta tjänstepersoner.

Lisa Ström.

Sarah Johnstone.Bilder: Tony Dahl.

5


Mistra Urban Futures har byggt på lokala plattformar i bland annat Kisumu i Kenya, Göteborg, Sheffield–Manchester samt Kapstaden i Sydafrika. Bilder: Mostphotos.

Sarah: Det får vi ändra på! Men jag tycker också att det är värt att lyfta att akademin inte alltid har hög kännedom om kommuners arbete. Det kontinuerliga samarbetet inom Mistra Urban Futures har också bidragit till att det nu finns en skara forskare som är införstådda i våra utma-ningar. Men också arbetet som GR och medlemskommunerna gör för att bidra till en hållbar utveckling uppmärksammas och påverkar även utanför vår region.

Lisa: Ja! Ett exempel är kunskapsöversikten om social hållbarhet i samhällsplanering som vi gjorde inom ramen för Mistra Urban Futures. Det har hjälpt oss att komma fram på många sätt inom GR och bidragit till vår definition av social hållbarhet. Den är också med som kurslitteratur på GU, och Tillväxtverket har haft en studiecirkel om den. Även andra myndigheter har fångat upp resultat från Mistra Urban Futures-projekt. KAIROS-projektet har påverkat SKR och ligger till grund för utbildningar de erbjuder. Boverket har snappat upp begreppet ”urbana stationssam-hällen” och nyttjat lärdomar från projektet Medborgardeltagandets effekter i ett regeringsuppdrag.

Sarah: Samverkan med de andra plattformarna i Kenya, Storbritannien och Sydafrika har också gjort att vi syns internationellt. Varje land och varje stad har sina specifika utmaningar men det har ändå varit givande att kunna utbyta erfarenheter. Det var intressant när en delegation från Sheffield–Manchester-plattformen besökte GR. Det finns en GR-motsvarighet i Manchester- området och det fanns många gemensamma frågor att diskutera – allt från trängselskatt till hållbar tillväxt. Vi kunde till och med jämföra strukturbilder! Även ett utbyte från praktiker till praktiker har varit utvecklande och gett nya idéer och perspektiv.

Läs mer om de olika projekt som Sarah och Lisa tar upp på sidorna 12–21 i rapporten

6


Hur löser vi gemensamma utmaningar genom kommunalt partnerskap och medskapande? (mars 2019)Samhällsplanerare från Göteborgsregionens kommuner fick i mars 2019 möjlighet att delta i ett internationellt erfarenhetsutbyte kring samverkan, partnerskap och medskapande. En delegation från Mistra Urban Futures plattform i Sheffield–Manchester, Storbritannien besökte GR.

Teamet från Sheffield–Manchester presenterade arbetet med en gemensam planering i Greater Manchester och West Midlands samt hur de har arbetat med medborgardeltagande i samhällsbyggnadsprocesser.

– Det tar tid att bygga relationer och tillit. Genom att vi går samman i partnerskap tror vi att människor på den lokala nivån kan dra nytta av det, sa David Rogerson från Greater Manchester Combined Authority.

Ett inkluderande kulturarv (december 2018)Kulturarv är något som används för att bygga gemenskap. Men det finns också risk för exkludering, och det behövs sätt att göra kulturarv mer inkluderande. I Ale finns exempel på detta.

– Planerare kan se på kulturarv som en möjliggörare för möten mellan olika människor, på ett liknande sätt som grönområden, berättade Andreas Antelid, kultursamordnare på Ale kommun och arkeolog.

Han visade hur kulturarv kan användas för att bygga ett samhälle med social hållbarhet och inkludering. Ett gott exempel är projektet ”Vems historia” där nyanlända ungdomar gjorde en utgrävning av ett gammalt torp i kommunen. Fynden och utgrävningen resulterade i en utställning.

Från 17 globala mål till strategisk plan för Härryda kommun (november 2018)Agenda 2030 var en utgångspunkt när Härryda kommun skulle ta fram sin strategis-ka plan. Arbetet har genomförts i bred dialog och partnerskap med chefer, medarbetare, näringsliv, föreningar och civilsamhälle.

Höjdpunkter från träffar med Göteborgs-regionens nätverk för Mistra Urban Futures

Gemensam kunskapsproduktion är ett måste för att kunna möta framtidens krav på för-ändring. Praktiska erfarenheter och kunskaper från kommunerna är viktiga delar för att vi ska kunna utveckla goda och effektiva lösningar på komplexa miljö- och samhällsproblem i städer.

Inom Göteborgsregionen (GR) har det sedan 2011 funnits ett nätverk med kommunrepresen-tanter kopplat till Mistra Urban Futures med uppdrag att initiera, följa upp och sprida kunskap om gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt som är till nytta för hela regionen och respektive medlemskommun.

Vid nätverksträffarna har forskare och kommunrepresentanter medverkat kring aktuella sats-ningar och forskningsresultat. Här följer några höjdpunkter från nätverksträffarna under åren.

”Nätverket har gett oss nya perspektiv på hållbar samhällsplanering i kommunen. Den bredd av forskare och andra samhällsaktörer som funnits i nätverket är precis de personer som behöver mötas för att lösa de komplexa

utmaningar som vi står inför. Annika Friberg, utvecklingschef, representant

i nätverket från Ale kommun

7


Först kartlades vad kommunen redan gör i relation till de globala målen, som till exempel odling, skapa gröna miljöer och minska matsvinn. Genom workshops på tvären och möten med lokalbefolkningen diskuterades sedan inom vilka områden kommunen skulle kunna göra mest skillnad i förhållande till agendan.

– Utifrån dialogen valde vi tre fokusområden; God hälsa och välbefinnande, Hållbar konsumtion och produktion samt Hållbara städer och samhällen. Inom dessa områden vill vi i första hand se en förflyttning, berättade kommunens representant Frida Barrett.

Hur utnyttjar vi de blå vägarna bättre och mer hållbart? (augusti 2018)Öckerö kommun består av tio öar. Den blå mobiliteten har både utmaningar och möjligheter. Kommunen har satsat för att få fler att resa kollektivt, cykla eller resa på vattnet. Men också på hållbar båttrafik.

– Fler blåförbindelser mellan öarna skulle kunna knyta samman kommunen bättre. Att resa på vatten ger mer flexibilitet då man inte är låst till befintliga leder, men det för med sig en negativ miljö- och klimatpåverkan, sa Petter Leyman, planarkitekt i Öckerö kommun.

Kommunen satsar nu på hållbar båttrafik – att ställa om färjorna som trafikerar Öckerö kommun så att de blir mer energieffektiva och utsläppen reduceras, berättade Håkan Samuelsson, enhetschef för båttrafik, och Tanja Barrett, miljöstrateg samt energi- och klimatrådgivare.

Kunskapsöversikt kring Social hållbarhet i samhällsplanering (maj 2018)GR har i sin verksamhetsinriktning pekat ut social hållbarhet som ett fokusområde och insåg ett behov av att skapa större förståelse för begreppet social hållbarhet i relation till samhällsplanering.

Detta utmynnade i kunskapsöversikten som 2017 togs fram av GR, RISE och Mistra Urban Futures, berättade Sanna Isemo, plattformkoordinator på Göteborgsplattformen (GOLIP).

Mölnlycke centrum. Bild: Mostphotos.

8


Haga i Göteborg. Bild: Mostphotos.

”Det som har gett mig mest som deltagare i nätverket är mötet med andra kommuner om viktiga frågor som hållbarhet och med-

skapande, i kombination med all kunskap som har levererats från inbjudna forskare.”

Tinna Harling, arkitekt/projektledare Egnahems-fabriken, tidigare representant

i nätverket från Tjörns kommun.

Ungas medskapande i samhälls-planeringen (maj 2018)Lilla Edet växer och vill skapa goda boende- och livsmiljöer genom tätortsutveckling i Lödöse. Kommunen ser ungas inflytande i samhällsplanering som en viktig del i pro-cessen.

– Vi märker att ungdomar inte nås via med-borgardialog och vill därför genom projektet Social innovation i samhällsplanering (SiiSP) testa nya metoder för att göra unga mer aktiva i demokratiska processer, berättade Ilir Musa, planarkitekt i Lilla Edets kommun.

Att samla en tvärsektoriell grupp har gjort att man får nya perspektiv och referensramar i projektet. Det finns dock en risk att projektet inte klarar av att få tillräckligt många unga att delta. Intresset kanske försvinner under projektets gång då arbetsprocesser kan ta en lång tid.

Profession + politik = SANT (mars 2018)Variation, vatten och struktur. Det är några av faktorerna som har lyfts fram i dialogen mellan tjänstepersoner och politiker kring planprogramsarbetet i Stenungsunds centrum.

– Genom att bygga vidare på den struktur som redan finns och samspela med handeln i området vill man skapa en mer varierad och småskalig bebyggelse med hänsyn till konkurrens, grönska och det vattennära läget, berättade planchef Åsa Lindborg.

Kommunen har genom dialog mellan tjänstepersoner och politiker arbetat fram en gemensam målbild med tio punkter. Bland annat ska gatustråken utvecklas med koppling till existerande stråk. Strand, bryggor och kaj ska integreras med aktiviteter och offentlig utsmyckning.

Gatan som grundsten i stadsbyggandet (mars 2018)– Vi har tappat gatan som grundsten i stadsbyggandet. Det är där aktiviteter-na möts. Vi behöver bygga med gatan i fokus, sa Erik Linn, arkitekt på White och forskare på Chalmers.

Han har medverkat i flera Mistra Urban Futures-projekt och hans forsk-ning har bland annat fokus på förut-sättningar och hinder för att uppnå visionen om en blandad stad.

Erik Linn lyfte fram några lyckade exempel där närheten mellan olika typer av stadsgator skapar attraktivitet och levande bottenvåningar. I Haga i Göteborg finns en huvudgata med butiker och sidogator med bostäder i bottenplan. New York är uppbyggd av huvudgator och sidogator, likaså Hammarby sjöstad i Stockholm.

9


Kungälvs resecentrum. Bild: Mostphotos.

Mäter ekosystemtjänster i stadens grönytor (oktober 2017)När städer förtätas får grönytor ofta stryka på foten. Nu finns det ett planeringsinstrument som visar hur grönytor bidrar med olika ekosystemtjänster.

I det stora Mistra Urban Futures-projektet Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska har mätningar gjorts som bland annat visar att stora träd och lövverk absoberar buller samt att stora träd är mycket värdefulla, både som bullerskydd, dagvattenreglerare och luftrenare.

– Grönska bidrar till en positiv samhällsutveckling genom en mängd olika ekosystemtjänster. Vi ser också att ju mer naturlik en grönyta är, desto mer värdefull är den för de närboende, berättade Sofia Thorsson och Yvonne Andersson-Sköld, Göteborgs universitet.

Hur skapar vi go’a städer? (februari 2017)– En tät stad skapar förutsättningar för närhet och tillgänglighet där man kan nå alla målpunkter.

Det sa Per Kristersson, GR, när han i februari 2017 presenterade rapporten Värdeskapande stadsutveckling som studerar hur efterfrågan på bostäder och lokaler påverkas av olika stadskvaliteter i omgivningen. Rapporten har tagits fram av GR, Göteborgs Stad och Mölndals stad tillsammans med Spacescape och Evidens.

Lägesanalyser har gjorts kring stadskvaliteter för boende i flerbostadshus och småhus samt för kontor, handel och restauranger. Vad är det för variabler som påverkar bostadspriserna?

– Det har funnits ett behov av att tillsammans bygga kunskap och skaffa oss empiri kring hur vi får en bra stadsutveckling. Vi vill också åstadkomma ”goa” städer med kvalitet, sa Per Kristersson.

Hur kan lokalsamhället skapa en djupare dialog med medborgarna kring viktiga frågor? (april 2016)Lisa Bomble, forskare på Chalmers, har i sin forskning fokuserat på medskapandeprocesser i Uddevalla och Lerum. I Gråbo startades en medskapandegrupp med nyckelpersoner från orten för att öka delaktigheten från lokalsamhället.

Lisa Bomble har studerat hur nätverket i lokalsamhället växer och vad som är drivkrafterna bakom det.

– Ofta är det frågan som en person är intresserad av som avgör om personen får ansvar eller

10


inte. Men om en fråga får större tyngd beror också på vilken person som driver den och vilken roll personen har i lokalsamhället, berättade Lisa Bomble.

Är det möjligt att skapa en socialt hållbar översiktsplan? (juni 2016) Frågan ställdes av samhällsbyggnadschefen i Partille, Jörgen Hermansson. Kommunen har genom en omfattande medborgardialog skaffat sig ett digert material att utgå ifrån i starten av ÖP-arbetet. Några begrepp som kommunen kunnat se handlar om kommunens identitet som nära storstaden och naturen. Andra kvaliteter är nära vardagslivet, näringslivet och kulturen.

I översiktsplanen anges ett antal strategier och principer över vilka platser som behöver utvecklas, men även vilka kopplingar mellan olika områden och noder som är viktiga för att människor samlas där. Bakom varje streck i ÖP:n finns ett bakgrundsmaterial som tagit avstamp i den sociala hållbarheten.

Tre steg mot ett hållbart Kungälv (juni 2016)Kungälvs kommun är nu föregångare genom att ta fram en social översiktplan för att bidra till ett mer hållbart samhälle.

Den 23 juni 2016 undertecknade kommunen ett samhällskontrakt med ett antal aktörer, berättade Jessica Andersson och Johan Sjöholm från kommunen.

I arbetet med en social ÖP analyserades i ett första steg hur det ser ut i Kungälvs kommun utifrån sociala indikatorer. Därefter valdes olika teman ut som minskad segregation, tidiga insatser för barn och ungdomar, arbete/sysselsättning, hälsa, trygghet och brottsförebyggande. I steg tre sker genomförandet.

Kommunen har tagit hjälp av medborgardialog i arbetet. Ett lokalt exempel är ”parkdialogen” där kommunen gick samman med bostadsbolaget för att jobba med Nordmannaparken.

– I dialogen var det fokus på tjejer eftersom de mer sällan är inkluderade i att utveckla det offentliga rummet, berättade Jessica Andersson.

Dialog i stadsbyggandet (augusti 2015)Dialog i stadsbyggandet var temat för nätverksträffen i augusti 2015, där Tjörns kommun medverkande med ett exempel på dialog i samhällsutvecklingen i orten Skärhamn med hjälp av metoden Cultural Planning.

– I Cultural Planning handlar det om att ta tillvara och stärka kommunens kulturella värden och försöka finna ortens själ, beskrev Tinna Harling som var dagens föreläsare.

Läs mer om nätverket här:www.goteborgsregionen.se/mistraurbanfutures

NÄTVERKET FÖR MISTRA URBAN FUTURES Under åren 2011-2019 fanns ett nätverk med kommunrepresentanter kopplat till arbetet inom Mistra Urban Futures. Nätverket har under årens lopp träffats cirka 4-5 gånger per år med olika kommuner som värd på teman som:• Den blandade staden• Social hållbarhet• Mobilitet/nåbarhet• Agenda 2030• Kultur i stadsutveckling• Medskapande

Efter varje nätverksträff har ett nyhetsbrev skickats ut till deltagarna, för spridning och återkoppling i hemkom-munen. Från och med 2019 planeras inga schemalagda träffar med nätverket, utan istället har upplägget varit mer behovsbaserat med aktiviteter kopplat till olika event.

11


Margareta ForsbergDu är FoU-chef på GR och tidigare verksamhetsledare för Göteborgsplattformen inom Mistra Urban Futures.

Utifrån både din nuvarande och tidigare roll, hur ser du på värdet av praktiknära forskning för kommuner?Det är av helt centralt värde! Olika organisationer har ju mer eller mindre stark förankring i forskning. I jämförelse med till exempel medicinsk verksamhet vilar kommuner inte på samma typ av kunskapstradition utan har historiskt utvecklats för att lösa väldigt praktiska problem. Praktiknära forskning, grundad i de behov som finns i kommunerna, är ett utmärkt sätt att höja kunskapsgrunden. Men dessutom ger praktiknära forskning också akademin möjlighet att dels integrera den mer erfaren-hetsbaserade kunskap som finns i kommunerna, dels fånga upp relevanta forskningsområden på ett betydligt bättre sätt.

I min nuvarande roll som FoU-chef på GR ser jag ännu tydligare hur viktigt Mistra Urban Futures varit. Centret kom väldigt långt och jag använder mig fortsatt av många av de lärdomar och rapporter som togs fram.

Finns det något särskilt du vill lyfta som Mistra Urban Futures har bidragit med?Mistra Urban Futures har drivit kunskapsutveckling. Det är inte alltid så att man ser det jätte-tydligt kopplat till de olika projekten, men om man skrapar på ytan ser man att det har haft stor betydelse i många sammanhang. Det är därför vi gjorde vår serie: ”Vad hände sen?”, där vi spårade vad som hade hänt efter att projekten tagit slut. Läs mer: https://www.mistraurbanfutures.org/sv/goteborg/vad-hande-sen

Det finns teorier om hur kunskap sprider sig i organisationer. Man pratar till exempel om ”knowledge creep”, hur kunskap vandrar mellan människor. Ofta jobbar tjänstepersoner utifrån en kunskapsmassa som de har samlat på sig från många olika håll – ett seminarium här och en rapport där. Mistra Urban Futures har bidragit till att kunskapen kan ”krypa vidare” i både praktiska och akademiska sammanhang.

Hur ser du på Göteborgsregionens arbete med hållbar stadsutveckling kopplat till den praktiknära forskningen? GR är en fantastisk organisation för att möjliggöra mellankommunal samverkan inom hållbar stadsutveckling. Det urbana stationssamhället är ett program som har varit viktigt på det sättet. Det är också väldigt bra att GR har sin arbetsgrupp för social hållbarhet, där både socialchefer och samhällsbyggnadschefer deltar. Mistra Urban Futures kunskapsöversikt om social hållbarhet inom samhällsplanering har varit ett bra inspel i arbetsgruppens arbete.

Och hur ser du på framtiden vad gäller GR:s engagemang i det nya centret Urban Futures?Som FoU-chef funderar jag på hur vi skulle kunna integrera GR:s FoU-verksamhet i vår del i det nya centret. Vi har redan möten inplanerade med Urban Futures och GMV (Göteborgs centrum för hållbar utveckling). Vi har stora möjligheter att fortsätta samarbeta.

Och personligen bär jag med mig erfarenheterna och människorna från Mistra Urban Futures. Jag hoppas på ytterligare möjligheter till gemensam utveckling.

Margareta Forsberg. Bild: Tony Dahl.

Mistra Urban Futures har drivit kunskapsutveckling

12


10 år med Mistra Urban Futures: Projekt, nätverk och lärdomar

Affärsdriven stadsutveckling Vad: Kunskapsprocess om näringslivets roll i hållbar stadsutveckling

När: 2012-2018

Parter: Mistra Urban Futures, med bidrag från bland annat GR och kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Mölndal, Partille och Öckerö

Läs mer här: https://www.mistraurbanfutures.org/sv/projekt/aff%C3%A4rsdriven-stadsutveckling-bisud

Affärsdriven stadsutveckling, en fortsättning på ett av de första pilotprojekten inom Mistra Urban Futures, syftade till att bygga upp kunskap om hur offentliga och privata organisationer kan samarbeta för att uppnå en hållbar stadsutveckling. Fyra GR-kommuner var med i en fokusgrupp knuten till projektet och bidrog med olika case; utveckling av Forsåker i Mölndal, förtätning av Landvetter-området i Härryda, utveckling av Öckerö centrum samt Partilles översiktsplan.

Kunskapsprocessen resulterade bland annat i en kunskapsöversikt om kopplingar mellan näringslivsutveckling och stadsutveckling utifrån ett regionalt hållbarhetsperspektiv. Frågor som studerades inkluderar både vilken betydelse humankapital har för näringslivets val av lokalisering samt vilken roll näringslivets lokalisering spelar för platsens och regionens utveckling. RISE skrev kunskapsöversikten med inspel från GR, Ale kommun, Göteborgs Stad, Kungälvs kommun, Mölndals stad och Business Region Göteborg (BRG).

Läs rapporten här: https://www.mistraurbanfutures.org/sv/publikationer/naringslivets-regionala-geografi-och-omvandling

Det Urbana Stationssamhället – vägen mot ett resurssnålt resande Vad: Kunskapsprocess om hållbar utveckling av stationssamhällen

När: 2012-2020

Parter: Göteborgsregionen, Västra Götalandsregionen, Trafikverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland, samt kommunerna Ale, Alingsås, Borås, Göteborg, Halmstad, Härryda, Kungälv, Lerum, Partille, Stenungsund, Trollhättan och Varberg.

Läs mer här: https://goteborgsregionen.se/GR/toppmenyn/detta-jobbar-gr-med/miljo-och-samhallsbyggnad/projekt/det-urbana-stationssamhallet.html

Det urbana stationssamhället hade sin bakgrund i en work-shop inom ramen för Mistra Urban Futures med fokus på håll-bar förtätning i stationssamhällen. Kunskapsprocessen tog av-

Under tio år har Mistra Urban Futures genererat ett stort antal projekt, nätverk och kunskaps översikter i strävan mot tillgängliga, gröna och rättvisa städer. Här redovisas några exempel där Göteborgsregionen och medlemskommunerna har varit särskilt aktiva.

Hållbara samhällen i en hållbar region

13


stamp i den avgörande rollen som stationssamhällen har för hållbar utveckling på kommunal och regional nivå. Utveckling av stationssamhällen kan till exempel bidra till en regions ekonomiska utveckling och attraktivitet, men även möjliggöra en mer miljömässigt hållbar och transporteffek-tiv samhällsplanering. Men att få till en önskvärd utveckling är komplext, vilket syns i bredden på de fokusområden som Det urbana stationssamhället har kretsat kring: 1) Dialog och samverkan; 2) Buller, vibrationer och risker; 3) Livsstilsvärden och identitet; 4) Struktur, utformning och design av ett hållbart samhälle; 5) Markanvändning och markvärden; 6) Flexibla och hållbara transpor-ter; och 7) Stationens roll för ett omland.

SamskapandeKunskapsprocessen har använt sig av och utvecklat olika metoder för samskapande mellan forskning och praktik. Dessa har testats i faktiska planeringsfall i både befintliga och nya stationssamhällen hos deltagande kommuner. En styrka har varit att samtliga medlemmar i kunskapsprocessen har bjudits in till aktiviteterna, så kommunerna har fått chansen att inspirera och lära sig av varandra. Utöver kommunala tjänstepersoner och forskare har även politiker samt regionala och nationella aktörer deltagit i de samskapande aktiviteterna.

Inom Det urbana stationssamhället har flera delprojekt initierats. Projektet Hållbara och attraktiva stationssamhällen undersökte lösningar för ett minskat bilberoende med stationssamhällen i Ale och Lerum som exempel. Ett annat projekt, God ljudmiljö i stationssamhällen, tog sig an problematiken med buller från järnvägen – något som kan vara ett hinder i stationsnära utveckling. Genom en digital verktygslåda kan användare testa effekten av olika bulleråtgärder på ljudinspelningar från stationsområdet Ytterby i Kungälv. Projektet SamSam – Samskapande samhällsplanering för energieffektiva och hållbara stationssamhällen har engagerat bland andra Borås, Härryda och Stenungsund i utveckling av nya planeringsmetoder för att åstadkomma hållbara stationssamhällen ur ett energi- och klimatperspektiv.

Läs mer om delprojekten:

• Hållbara och attraktiva stationssamhällen: https://www.ivl.se/sidor/aktuell-forskning/forskningsprojekt/transporter/arkiverat/hallbara-attraktiva-stationssamhallen.html

• God ljudmiljö i stationssamhällen: https://www.ri.se/sv/vad-vi-gor/projekt/god-ljudmiljo-i-stationssamhallen-digitalt-verktyg-bulleratgarder

• https://www.mistraurbanfutures.org/sv/samskapande-samhallsplanering-samsam

Bild: Mostphotos.

14


ClueE – Collaborative Learning for Urban Energy EfficiencyVad: Projekt om energieffektivisering i kommunala bostadsområden

När: 2011-2013

Parter: Alingsås kommun, Göteborgs Stad, Kungälvs kommun, Västra Götalandsregionen, Stockholms universitet, Göteborgs universitet och RISE

Läs mer:https://www.mistraurbanfutures.org/sv/projekt/cluee-collaborative-learning-urban-energy-efficiency

Projektet utgick från en utmaning som många kommuner står inför – hur kommunens egna bostäder kan energieffektiviseras i linje med högt ställda nationella mål, något som gäller såväl för nyproduktion som för renovering av bostäder inom miljonprogramsområden. ClueE kombinerade kunskap från juridik, ekonomi, politik, beteendevetenskap och teknik för att belysa hinder och möjligheter inom kommuners arbete för att främja energieffektivisering i urbana bostadsområden. Projektet resulterade i handfasta verktyg för kommuner, men även i boken Urban välfärd – effektiv energi som har använts som kurslitteratur på GU, samt en utbildning som genomfördes med Sveriges kommuner och regioner tillsammans med branschorganisationen Sveriges Allmännytta.

Läs slutrapporten, med tips för kommuner, här: www.mistraurbanfutures.org/sites/mistraurbanfutures.org/files/clue_minska50till2050_.pdf

Nätverket för lärande om hållbara städer och regioner (Lär-SUD)

Nätverket drivs sedan 2017 av Göteborgsregionen, Göteborgs universitet och Göteborgs centrum för hållbar utveckling. Syftet med nätverket har varit att bidra till tätare kontakter mellan lärare, pedagoger och forskare samt till stärkt forskning och undervisning om hållbar stadsutveckling. På nätverksträffarna har deltagare fått ta del av aktuell forskning inom hållbar stadsutveckling samt metoder för att kunna arbeta med hållbar stadsutveckling i undervisningen. Nätverket har utgjort en kontaktyta mellan pedagoger, forskare och andra yrkesverksamma inom hållbar stadsutveckling. Deltagarna har kommit från kommuner inom Göteborgsregionen samt utanför, såsom Uddevalla och Lysekil.

– Det är kul att se hur aktiva deltagarna är på träffarna, att de knyter kontakter och byter

Hållbara livsstilar – offentliga organisationers roll

TäthetsanalysUtöver resultat från de olika delprojekten har processen i sig genererat kunskap, verktyg och lärdomar som redan har kommit till användning i kommunal planering. Ett exempel är en täthets-analys som Härryda kommun har gjort i samband med utveckling av Mölnlycke centrum, med de samskapande metoderna som stöd. Det urbana stationssamhällets slutrapport samlar de viktigaste slutsatserna under åren, vad gäller stationsnära utveckling, samskapande processer samt prak-tiknära forskning. Rapporten presenterar även en verktygslåda för hållbar utveckling av stations-samhällen som processledarna hoppas att fler kommer att använda framöver.

Processledaren Anna Gustafssons reflektion är att det har varit ett privilegium att få arbeta med kommunerna och den enorma kunskap som de besitter. Att arbeta med kommuners stationssamhällen ser hon som särskilt givande.

– Där möts flera olika geografier – det kommunala, mellankommunala, regionala och platsspecifika. Det visar hur det som händer på en plats kan spela roll för regionens utveckling i stort. Värdet av samskapande tar tid, men det är värt det.

15


erfarenheter med varandra, säger Andréa Kihl, projektledare på GR som hade nätverksledarrollen under hösten 2018 och våren 2019.

Teman under åren har handlat om allt från lärandets roll för att bryta segregation till hur skolan kan arbeta med hållbara måltider. Andra träffar har tagit upp rektorernas roll för den hållbara skolan eller hur lärare kan arbeta med hållbart resande och hållbar samhällsplanering i klassrum-met. Jonas Franzén, projektledare på GR, var med och startade nätverket 2017. Han ser lärande för hållbar utveckling som en viktig del av kommunernas hållbarhetsarbete. Det är ett område där flera prioriterade områden kan förenas och just lärare och pedagoger har en nyckelroll:

– Det finns ett engagemang hos unga när det gäller hållbarhetsfrågan. Det är viktigt att vi lyckas fånga upp elevernas driv och då är lärarnas kompetenser i frågan avgörande, säger Jonas Franzén.

Hållbara livsstilar – verktyg och metoderVad: Projekt om vad hållbara livsstilar innebär och hur de kan främjas på lokal och regional nivå

När: 2015-2016

Parter: Göteborgsregionen, Göteborgs Stad, Lerums kommun, Chalmers, RISE

Läs mer: https://www.mistraurbanfutures.org/sv/projekt/sustainable-lifestyles-tools-and-methods

Våra livsstilar kan vara mer eller mindre hållbara och det finns en stor ojämlikhet mellan hur olika livsstilar ser ut och vilken påverkan de har på samhället, miljön och klimatet. Detta projekt har syftat till att definiera hållbara livsstilar och visa hur offentliga organisationer kan påverka på en lokal och regional nivå. Enligt projektet handlar hållbara livsstilar om mer än enbart konsumtion, och projektet behandlar även kategorier såsom arbete och utbildning, resor, fritid och samhälls-engagemang. Projektet har även medverkat i FN-programmet för hållbara livsstilar, vilket har gjort att man har kunnnat lära sig av och utbyta erfarenheter med andra aktörer nationellt och globalt.

En lärdom från projektet är att aktörer som kommuner, regioner och länsstyrelser tillsammans har en stor rådighet när det gäller livsstilsfrågor, men att styrmedlen och verktygen inte alltid används eller ens finns specificerade. Projektet har resulterat i en verktygslåda för kommunala tjänstepersoner, som Göteborgs stad har utvecklat vidare. Verktygslådan och ytterligare material finns tillgängligt på Göteborgs stads hemsida eller på www.hallbaralivsstilar.se.

Bild: Chalmers.

16


WISE – Well-being in Sustainable CitiesVad: Projekt som bygger kunskap kring hur en klimat omställning kan hänga ihop med ökat välbefinnande

När: 2012-2016

Parter: Trafikverket, Västra Götalandsregionen, Chalmers, Göteborgs Stad, med flera i de olika delprojek-ten, bland andra Göteborgsregionen, Ale kommun, och VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut).

Läs mer: https://www.mistraurbanfutures.org/sv/projekt/wise-well-being-sustainable-cities

Inom WISE-projektet byggs kunskap om hur en omställning till ett klimatsmart samhälle samtidigt kan främja välbefinnande. En viktig insikt från projektet är att de livsstilsföränd-ringar som krävs för att nå klimatmålen inte måste innebära uppoffringar, utan istället kan öka välbefinnandet. Göteborgsregionen har varit med i några av delprojekten inom ramen för WISE och har fortsatt att engagera sig i uppföljaren Guiding Urban Transitions for Sustainability (GUTS). Det senare har bland annat resulterat i det uppmarksammade verktyget Klimatsmart semester (www.klimatsmartsemester.se), där privatpersoner kan beräkna semesterns klimat-påverkan utifrån olika res- och boendealternativ, samt få tips om klimatsmarta alternativ.

Beslutsmodeller för att nå hållbar planeringGR har varit med i detta delprojekt under Wise, tillsammans med Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad och Ale kommun, samt forskare från bland annat VTI (Statens väg- och trans-portforskningsinstitut). Delprojektet undersökte om befintliga beslutsmodeller för infrastruktur-planering och investeringar är utformade för att uppnå en hållbar omställning. Till exempel testades Trafikverkets kalkylmodell som används för att beräkna vilka projekt som är samhälls-ekonomiskt lönsamma. En slutsats från projektet är att en målstyrd planering behövs för att nå ett hållbart transportsystem, istället för att beslutsmodeller baseras på prognoser om stadigt ökande biltrafik. Med alternativa scenarier som bygger på antaganden om strukturella förändringar kan samma beslutsmodeller ge olika resultat.

17


Medborgardeltagandets effekterVad: En kartläggning och utveckling av den kommunikativa planeringens omfattning, former och resultat

När: 2016-2020

Parter: Bland andra GR, Göteborgs universitet, KTH, Trafikverket, SKL, Boverket, Alingsås kommun, Göteborgs Stad, Lerums kommun, Tjörns kommun och kommuner i Malmö- och Stockholmsregionerna

Läs mer: https://www.mistraurbanfutures.org/sv/projekt/medborgardeltagandets--effekter

Många kommuner vill möjliggöra ett ökat medborgardeltagande – men hur görs det och vad får det för konsekvenser? Bidrar medborgardeltagande till demokratiska och effektiva beslutsproces-ser eller är det bara ett sätt att legitimera beslut som redan har fattats? Projektet har undersökt dessa frågor i de tre storstadsregionerna genom en kartläggning av kommuners dialogaktiviteter kopplat till planprocesser. Det är första gången i Sverige att en sådan kartläggning görs och hittills

Dialog för hållbar planering

Klimatomställning Göteborg 2.0 och Future Happiness ChallengeEtt annat delprojekt under Wise hade fokus på vilka förändringar i konsumtionsbeteenden som behövs för att minska Göteborgarnas klimatpåverkan och hur dessa förändringar kan påverka välbefinnandet. Ett resultat var forskningsrapporten Klimatomställning Göteborg 2.0: Tekniska möjligheter och livsstilsförändringar, som författades av Jörgen Larsson från Chalmers och Lisa Bolin på RISE. Rapporten och projektarbetet har haft stor påverkan på Göteborgs Stads klimat-arbete. Resultaten präglade Göteborgs klimatstrategiska program och gjorde staden framträdande vad gäller att just mäta klimatpåverkan utifrån ett konsumtionsperspektiv, där det annars är vanli-gast att mäta enbart de växthusgasutsläpp som sker inom en kommunens territoriella gränser.

Men rapporten handlade även om vad som egentligen ger oss lycka i livet och konstaterade att det inte finns någon korrelation mellan växthusgasutsläpp och lycka. Det går att nå klimatmålen utan att det drabbar vårt generella välbefinnande. Det perspektivet har Göteborgsregionen ut-vecklat vidare i ett spel, Future Happiness Challenge. Spelet är baserat på rapporten och går ut på att bli så lycklig som möjligt, genom att styra en karaktär som bor och lever i en stad. Beroende på vilka livsstilsval spelaren väljer för karaktären uppstår olika nivåer av lycka och olika mängder och växthusgasutsläpp, vilket i sin tur kan leda till naturkatastrofer som vissa av karaktärerna kan drabbas av.

Målgruppen för spelet är skolungdomar, och Göteborgsregionens avdelning för utbildning har spridit spelet genom att hålla temapass med skolklasser i Ale, Kungsbacka och Göteborg samt på Vetenskapsfestivalen. Göteborgsregionens Andréa Kihl och Jonas Franzén har processlett tema-passen med eleverna och ser att spelet har uppskattats:

– Jag har märkt att det finns ett intresse för och en medvetenhet i klimatfrågan hos elever idag. Efter att de fått spela i grupp har vi en gemensam diskussion i helklass kring klimat, utsläpp, livs-stilsval och vad som skapar lycka. Eleverna är engagerade och kommer med intressanta reflek-tioner och tankar. De verkar tycka att det är kul att spela, vissa fortsätter spela med föräldrar och syskon hemma, säger Andréa Kihl.

Hon påpekar även att GR:s strategiska inriktning för 2020-2023 tar upp vikten av insatser i skolan för att öka framtida konsumenters medvetenhet om vilka konsekvenser olika val har för miljön. Future Happiness Challenge är ett vetenskapligt förankrat och upplevelsebaserat verktyg för att kunna arbeta med dessa frågor i klassrummet. Till spelet finns en lärarhandledning med koppling till läroplanen för grundskolan åk. 7-9 samt gymnasieskolan.

Spelet går att ladda ned på www.grspeldatabas.se/fhc

Läs mer om spelet, elevernas reaktioner och den ursprungliga forskningsrapporten här: www.mistraurbanfutures.org/sv/vad-hande-sen/forskningsbaserat-spel-lyfter-klimatfragan-i-goteborg

18


har två policybriefs publicerats med lärdomar och reflektioner från projektet. Sarah Johnstone, samordnare för Mistra Urban Futures på GR, har deltagit i referensgruppen

för projektet:– Det är jättespännande att ta del av projektets resultat och reflektioner. Forskarna har be-

lyst att det finns olika sätt att se på vad medborgardeltagande är. Något jag tar med mig är att svenska kommuner sällan ger medborgare reella möjligheter att påverka planprocesser, utan man hittar andra sätt att fånga upp en intressebredd, kanske konsekvensanalyser utifrån olika perspektiv. Det är intressant att jämföra med de projekt som Mistra Urban Futures plattform i Sheffield– Manchester har gjort, där medborgare i högre grad har varit med och beslutat i planeringsprocesser.

DIABAHS – Dialog Bygg Hållbart för SeniorerVad: Ett följeforskningsprojekt för att undersöka om dialog är ett sätt för arkitekter och byggaktörer att skapa en hållbar boendemiljö för seniorer

När: 2016-2020

Parter: GR och Chalmers. Medverkande är bland andra Boverket, RISE, kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Laholm, Lerum, Lidköping, Tjörn, samt Mölndals bostäder.

Läs mer: https://www.goteborgsregionen.se/diabahs

DIABAHS-projektet utgår ifrån den samhällsutmaning som uppstår när en ökad andel äldre i befolkningen kombineras med brist på bostäder anpassade för seniorers behov. Boendemiljön är särskilt viktig för personer som inte länge yrkesarbetar. Bostadens utformning och närmiljö påver-kar seniorers hälsa, välbefinnande och möjlighet att leva ett aktivt och självständigt liv.Detta ger byggaktörer och arkitekter stora påverkansmöjligheter och projektet har undersökt relationerna mellan arkitekter, byggaktörer och lokalsamhällets/äldres behov, vilken roll dialoger spelar, samt olika perspektiv på hållbara bostäder för seniorer.

Lisbeth Lindahl, forskare på FoU i Väst på Göteborgsregionens avdelning för arbetsmarknad och social välfärd, har drivit projektet tillsammans med forskare på Chalmers arkitektur. I projektet har de följt fyra olika byggprojekt: 65-plusbostäder i Noltorpshöjd, Alingsås, planerade trygghets-bostäder i Lundbypark, Göteborg, trygghetsbostäder i Bifrost, Mölndal, samt 70-plusbostäder i Kållekärr, Tjörn.

19


Social hållbarhet ur ett samhällsplaneringsperspektiv – en kunskapsöversiktVad: En kunskapsöversikt om social hållbarhet och samhällsplanering

När: 2017

Parter: GR, RISE och Mistra Urban Futures

Läs mer och ladda ner rapporten: https://goteborgsregionen.se/socialhallbarhet

Göteborgsregionen har sedan 2015 en arbetsgrupp för social hållbarhet, som består av representanter från samhällsbyggnadschefsnätverket och socialchefsnätverket. Arbetsgruppen har sett ett behov av mer kunskap om vad social hållbarhet innebär i relation till samhällsplanering. Enligt Lisa Ström, regionplanerare på GR och en av författarna till kunskapsöversikten, har arbetet visat att samhällsplanering är en insats som spelar roll. Den byggda miljön påverkar en mängd samhällsfunktioner som har betydelse för människors livsvillkor, i termer av exempelvis hälsa, välmående, delaktighet och tillit. Kunskapsöversikten har varit användbar i framtagande av GR:s definition av social hållbarhet och inspirerade Vinnova-projektet Social innovation i samhällsplanering, där kommunerna Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Partille och Stenungsund deltog.

Nätverket för social hållbarhet i transportplanering Nätverket startades under 2018 och leds av Göteborgsregionen och Göteborgs universitet, med stöd från Mistra Urban Futures, Västra Götalandsregionen och Trafikverket. På nätverksträffarna samlas forskare och praktiker från olika fält med målet att alla ska kunna förstå varandra bättre. Syftet med nätverket är att få till en bättre helhetsförståelse för hur social hållbarhet hänger ihop med transportplanering, ett område där de sociala frågorna inte har kommit in lika mycket som i övrig planering. Transportplanering tolkas brett som all samhällsplanering som påverkar människors transporter, inklusive till exempel fysisk planering, miljö och folkhälsa.

Social hållbarhet

Projektets resultat visar att de fyra exem-plen på seniorboenden verkar bidra till hälsa och välbefinnande, även om byggaktörernas utgångspunkter har varit ganska olika. För någon byggaktör var innovation och flexibilitet en drivkraft, medan en annan ville bygga på ett sätt som bidrog till äldres självständighet och integritet. Inom projektet har rapporter tagits fram om bland annat vad dagens seniorer tycker om sina boenden samt hur morgon-dagens seniorer vill bo. Ett viktigt resultat är Klokboken (www.klokboken.nu) – en webb-sida med inspirerande kunskaper om sådant som är värt att tänka på för alla som planerar eller skapar bostäder för seniorer. Klokboken riktar sig till byggaktörer, arkitekter, plane-rare, beslutsfattare med flera och är indelad i områden såsom fysisk planering, att bidra till ett socialt sammanhang, affärsutveckling samt dialog och samverkan.

20


I dagsläget har nätverket över hundra medlemmar och det har vuxit till att bli ett nationellt nätverk. Nya forskningskontakter har etablerats med VTI (Statens väg- och transportforsknings-institut) och K2 – Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik. Ansvarig för nätverket på GR är Maja Wadstein, regionplanerare på avdelningen för miljö och samhällsbyggnad. Hon ser ett stort engagemang för frågan bland nätverksmedlemmarna och förklarar att många saknar ett fokus på social hållbarhet i sina uppdrag kopplat till transport-planering.

Att nätverket samlar forskare och praktiker är av stort värde. Ana Gil Solá är forskare på Göteborgs universitets avdelning för kulturgeografi och leder nätverket tillsammans med Maja Wadstein. Ana ser att nätverket utgör ett forum där forskare kan få direkt återkoppling, och tanken är att nätverket ska även vara en grogrund för gemensamma projekt framöver. Nätverket drivs vidare även efter Mistra Urban Futures avslut och kopplas till det nya centret Urban Futures.

Dela[d] StadVad: Projekt om hur urban segregation relaterar till den byggda miljön

När: 2013-2016

Parter: Göteborgs Stad, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)

Läs mer: https://www.mistraurbanfutures.org/sv/projekt/delad-stad

Projektet undersökte stadsbyggandets roll för social hållbarhet och urban segregation, med fokus på fyra stadsdelar inom Göteborg: Bergsjön, Gårdsten, Hjällbo och Norra Biskopsgården. En slutsats från projektet är att stadsbyggandet har betydelse för sysselsättning och integration, men sällan används strategiskt för att minska segregation och skapa jämlika livsvillkor. Behovet av sociala konsekvensanalyser i stadsbyggnadstermer betonades, och projektet har lett till analys-verktyg som kan hjälpa planerare att se vilka åtgärder som ger bäst effekt på olika sociala hållbar-hetsdimensioner. Det har i sin tur påverkat den konkreta utvecklingen av stadsdelen Bergsjön. Projektet har uppmärksammats av flera andra kommuner, och även Göteborgsregionen (GR) har haft nytta av lärdomarna från Dela[d] stad i analyser kopplade till fysisk planering och social hållbarhet.

21


Bild: Mostphotos.

KAIROSVad: KAIROS – Kunskap om och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer.

När: 2013-2016

Parter: Göteborgs Stad, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Västra Götalandsregionen, Göteborgs universitet.

Läs mer: https://www.mistraurbanfutures.org/sv/projekt/kunskap-om-och-arbetssatt-i-rattvisa-och-socialt-hallbara-stader-kairos

Utgångspunkten för projektet var hur globalisering, migration och urbanisering präglar samhället samt ställer nya krav på delaktighet och medskapande. Rapporter och kunskapsunderlag togs fram kopplade till social hållbarhet och rättvisa städer, med fokus på bland annat ungas medskapande, civilsamhällets roll samt styrning inom offentlig sektor. Projektets slutsatser formulerades som ”synvändor” som handlar om på vilka sätt samhällsaktörer behöver tänka och göra annorlunda:1: Från negativ till positiv säkerhet. Om behovet av en inkluderande och medskapande stads-

politik.2: Från bostadsbrist till arbete och ett gemensamt samhällsbygge.3: Från ett renodlat marknadstänkande till en mer hälsosam samhällsutveckling.4: Från styrning till medskapande i skolan.5: Från ett arbete för medborgarna, till ett arbete av och med medborgarna. Om behovet av

civilsamhällets hela bredd i deltagandet.6: Från formella till reella möjligheter - om behovet av en bred jämlikhetsprincip.7: Från enbart kundnytta till en bredare samhällsnytta. Om behovet av en ny samhällsstyrning och

med mer medskapande ledning inom offentlig förvaltning.8: Från inbjuden dialog till medskapande demokrati. Om vägar till ett aktivt medskapande på

lokal nivå.En utveckling av synvändorna finns som pdf och i filmvariant och projektets slutsatser har också legat till grund för en utbildning som hålls av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

22


Vad har engagemanget i Mistra Urban Futures betytt för konsortieparterna?

Mattias Goksör, Göteborgs universitetVad har engagemanget i Mistra Urban Futures betytt för Göteborgs universitet? Satsningen innebar en ny kontaktyta för GU i frågor som handlar om urban utveckling, både nationellt och internationellt. På flera sätt innebar programmet att det lades en pionjärmässig grund för ett långsiktigt arbete. I det regionala/nationella hänseendet innebar satsningen att GU, tillsammans med övriga parter, identifierade problem som behövde förstås på ett fördjupat sätt – i gränssnittet mellan forskning och praktik. Det kanske inte alltid var excellent toppforskning som producerades, men formerna för gemensam samverkan etablerades på ett mycket värdefullt sätt.

Internationellt utvecklades mycket viktiga kontakter, projekt och nätverk som är fortsatt värdefulla för framtiden. Här återstår en utmaning i hur vi kan ta vara på detta kapital så att det gynnar fortsatt forskning och fortsatt problemlösning på ett för alla parter fruktbart sätt.

Vetenskapligt har satsningen haft en viktig betydelse i det ”socio-tekniska gränssnittet”, även om centret haft en viss oförmåga att rama in det på det sättet. Inte desto mindre är det i det snittet där teknik och humansamhället möts som en stor utvecklingspotential finns, inte minst när vi tar oss an de globala hållbarhetsmålen (SDGs).

Vad har kopplingen mellan forskning och praktik, den praktiknära forskningen, betytt för din organisation?Det är olyckligt om den ”samskapande” approachen, eller ”co-production” blir den huvudsakliga ”metoden” eller till och med resultatet av den praktiknära forskningen. Många discipliner arbetar sedan länge nära praktiken, inte minst den grundforskning som är tätt knuten till professionsutbildningar som till arkeologer, ekonomer, journalister, läkare, lärare, sjuksköterskor, socionomer och så vidare. Självklart är dessa praktiknära både före och efter Mistra Urban Futures.

Plattformen som sådan, och kontakterna mellan de olika konsortieparterna, har etablerats på ett betydelsefullt sätt. Här finns ett stort samverkanskapital. Men det behöver också omsättas för att kunna visa sitt värde. Bortom process och form, bör parterna tillsammans skarpare kunna formulera de frågor och utmaningar de långsiktigt behöver forskningshjälp med. Hitintills är det få utmaningar som har ”lösts” genom Mistra Urban Futures, men däremot har frågor kunnat ”puffas

Konsortiet för Mistra Urban Futures har utgjort en bas för forskningsverksamheten inom Göteborgsplattformen. Konsortierådet har fokuserat på centrumets långsiktiga utveckling och på att främja samarbete mellan konsortiets medlemmar och andra parter. Här berättar några av konsortieparterna vad engagemanget har betytt för den organisation och verksamhet som de representerat i konsortierådet.

Bild: Göteborgs universitet.

23


för” i den nationella debatten, som till exempel frågan om matsvinn, avfallsfrågan eller frågan om jämlik hälsa. Det är bra exempel på hur befintlig forskning har använts för att öka relevansen och bättre koppla till policyprocesser på den nationella nivån.

Hur ser du på framtiden när det gäller praktiknära forskning och hållbar stadsutveckling för Göteborgsregionen? Framtiden kräver ökad policyrelevans på alla nivåer. Skattebetalarkollektivet är på lång sikt inte intresserade av forskning för forskningens egen skull. Förtroendet för medicinsk och teknisk forskning ligger högst bland allmänheten, medan förtroendet för humaniora, pedagogik och samhällsvetenskap ligger betydligt lägre.

Samtidigt ligger många befintliga och kommande utmaningar i korslinjen mellan teknik, hälsa och samhälle–ekonomi–humaniora, inte minst när det gäller de urbana utvecklingsfrågorna. Ett samhälle kan inte optimeras tekniskt utan hänsyn till demokrati, mänskliga flöden och beteenden, juridiska regelverk, kulturella kvaliteter, funktionaliteter, klimatutmaningar och samhällsnytta.

GU tror inte att dessa frågor försvinner under kommande decennier eller trendväxlingar. Givet en fortsatt urbanisering, fortsatt befolkningsökning och fortsatta klimathot, så kommer även de urbana utmaningarna att tillta i intensitet. Vi tror att för att vara relevanta i sådana urbana utma-ningar behövs en praktiknära och problemlösande forskning med en skarp agenda.

Anna Ledin, miljö förvaltningen, Göteborgs Stad

Vad har engagemanget i Mistra Urban Futures betytt för miljöförvaltningen i Göteborg? Inledningsvis gav det goda och betydelsefulla inspel i till exempel Göteborgs Stads klimatstrategiska program, med framförallt de beräkningar som ligger bakom vår Klimat-hen, som illustrerar en-skilda personers bidrag till utsläppen av växthusgaser då (2014) och uppskattningar för framtiden (2030). Efter att jag kom till staden på hösten 2014 kan jag inte se att det har haft någon betydelse för förvaltningens arbete. Vi har inte ingått i några projekt av större omfattning eller där just Mistra Urban Futures som paraply har haft någon avgörande betydelse. Tvärtom har det ”kostat” en hel del av min tid med mycket begränsad utdelning.

Vad har kopplingen mellan forskning och praktik, den praktiknära forskningen, betytt för din organisation?Se ovan. Här ska också konstateras att vi = miljöförvaltningen ingår i ett antal andra externt finansierade projekt som kan betecknas som praktiknära forskning och som har stor betydelse för vår organisations kunskapsuppbyggnad samt förmåga att ge evidensbaserade råd till politiker och andra tjänstemän inom våra ansvarsområden. Dessa ligger som enskilda projekt eller inom ramen för andra ”paraply”-program, som ett av de strategiska innovationsprogrammen som Vinnova, Formas och Energimyndigheten finansierar.

Hur ser du på framtiden när det gäller praktiknära forskning och hållbar stadsutveck-ling för Göteborgsregionen? Jag tror att detta måste utvecklas betydligt för att vi ska klara de utmaningar som vi står inför. Men här måste vi tänka till kring formatet. Det är ytterst viktigt att få till ett samarbete mellan det offentliga och forskningsutförarna som bygger på våra behov, och som ger underlag för politiska beslut i en snar framtid. Det finns flera pågående projekt och program som har mycket god poten-tial att utvecklas till det vi verkligen behöver.

Bild: Chalmers.

24


KONSORTIERÅDET Konsortiet för Mistra Urban Futures har bestått av de organisationer som initialt stod bakom budet till Mistra 2009. Sedan dess har konsortiet genom konsortierådet varit en bas för forskningsverksamheten inom Göteborgsplattformen och även medverkat till centrumets internationella utveckling.Konsortiet består av följande parter: Göteborgsregionen (GR), Chalmers tekniska högskola, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Göteborgs universitet, Göteborgs Stad, IVL Svenska Miljöinstitutet, Västra Götalandsregionen, RISE Research Institutes of Sweden (adjungerad)

Mikael Cullberg, Länsstyrelsen i Västra Götaland

Vad har engagemanget i Mistra Urban Futures betytt för Länsstyrelsen? Länsstyrelsen i Västra Götaland har blivit synligare som en aktiv och intresserad aktör i det regionala samarbetet inom stadsutveckling. Flera delar av myndigheten har stärkt sina kopplingar till forskningen och för-mågan att kommunicera kunskapsbehoven. Samarbetet med övriga part-ner har stärkts. Förhoppningsvis har vi också förbättrat den ömsesidiga förståelsen mellan parterna, för våra olikheter och olika behov. Samtidigt har vi blivit medvetna om hindren och svårigheterna, vilket bör under-lätta för framtida samarbete.

Vad har kopplingen mellan forskning och praktik, den praktiknära forskningen, betytt för din organisation?Vi har lättare att knyta an till forskningen och engagera oss i projekt inom det här området, även om det är en långsam förändring som stöter på en massa hinder. Inom vissa områden, till exempel segregation och integration, så har det gett en betydande kunskapsförstärkning.

Hur ser du på framtiden när det gäller praktiknära forskning och hållbar stadsutveckling för Göteborgsregionen? Det tog mycket längre tid att bygga upp samarbetet inom Mistra Urban Futures än vad man rimligen kunde förvänta sig. Men nu har vi förhoppningar om att vi kan börja skörda frukterna av detta envetna arbete, ofta i uppförsbacke. Vi vet bättre vad som funkar och vad som behövs. Vi har också lärt av erfarenheten och organiserat oss på ett mycket tydligare och enklare sätt. Länsstyrelsen håller på att förändra och förstärka den organisatoriska förankringen av samarbetet.

Bild: Henrik Sandsjö.

25


Konferenser kring hållbar stadsutveckling

Årskonferens i Manchester kring rättvisa städerAntalet människor som flyttar in till städer växer snabbt i hela världen. Det är en stor utmaning att få urbaniseringen att leda till välstånd, hälsa och hållbarhet. Mistra Urban Futures årliga konferens kring rättvisa städer ägde rum i Sheffied–Manchester 15 oktober 2019.

Konferensen fokuserade på resultat och påverkan av arbetet inom Mistra Urban Futures sedan starten 2010. Centret har genom medskapande och kunskapsbyggande genomfört olika insatser och projekt för att stödja hållbar stadsutveckling. Detta har skett i ett tvärvetenskapligt partnerskap mellan olika aktörer inom forskning och praktik.

På årets konferens var Maria Sigroth, avdelningschef på Göteborgsregionen (GR) en av talarna. Hon berättade om hur den praktiknära forskningen har gjort stor skillnad.

– Istället för att ha några externa forskare som tittar in, så blir de en del av våra utvecklingsprojekt. Att arbeta samskapande har gett oss en bättre förståelse och gjort att vi kan utvecklas.Läs mer om konferensen här: https://www.mistraurbanfutures.org/en/news/4th-annual-conference-realising-just-cities-sheffield-lessons-impacts-and-outcomes

Konferens i Göteborg om transdisciplinärt samarbete250 akademiker och praktiker samlades i Göteborg 10-13 september 2019 för en internationell konferens kring transdisciplinär forskning. Mistra Urban Futures var en av värdarna och temat var Gemensamma krafter för förändring. Sarah Johnstone, regionplanerare på GR, presenterade Göteborgsregionens arbete med Mistra Urban Futures. Som ett resultat från konferensen har en Linkedin-grupp startats för svenska forskare och praktiker som arbetar med transdisciplinär kunskapsproduktion. Gruppen heter TDNet Sweden. Läs mer om konferensen här: https://www.mistraurbanfutures.org/en/event/international-transdisciplinarity-conference

Maria Sigroth, Gunilla Almered Olsson och ytterligare en deltagare på konferensen i Manchester 2019. Bild: Jason Lawton.

26


LÄS MER OM ALLA EVENTS INOM MISTRA URBAN FUTURES HÄRhttps://www.mistraurbanfutures.org/en/events-overview

Göteborgskonferensen 2018: Målkonflikter inom hållbar stadsutveckling255 nöjda personer deltog i Mistra Urban Futures Göteborgskonferens som hölls den 4 oktober på Lindholmen Conference Centre. En rad föreläsare delade med sig av sina kunskaper, och publiken gav 4,1 av 5 i betyg till konferensen som helhet. De mest populära personerna på scenen var Lars Thunberg, Helsingborgs stad, och Anna Rosling Rönnlund, vd på Gapminder, som höll en inspirerande föreläsning och tyckte att vi ska se världen som den är samt bygga synsätt och ta beslut på fakta. Man kunde också djupdyka i någon av temasessionerna: 1. Passande bostäder för alla – hållbar utveckling 2. Migration, integration och social etablering 3. Området utanför staden – vem planerar där? 4. Vilken roll spelar kultur och kulturarv då man utvecklar hållbara städer? 5. Mål i transportplanering – vart är vi på väg och hur kommer vi dit? Läs mer om konferensen här: https://www.mistraurbanfutures.org/sv/event/goteborgskonferens-2018

Göteborgskonferensen 2017: Hur blir en stad rättvis, grön och tillgänglig?Mistra Urban Futures Göteborgskonferens den 5 oktober på Världskulturmuséet var fullsatt med ca 170 personer. Konferensen var en del av EU-hösten i Göteborg som kulminerade med EU-toppmötet i november kring rättvisa jobb och tillväxt. Genom konferensen hoppades man kunna inspirera och vrida på invanda tankar och idéer och bidra till nya perspektiv och inspiration. Jobb och tillväxt existerar inte i ett vakuum utan i relation till alla hållbarhetsdimensionerna och till de städer där jobb skapas och tillväxt sker. Så hur blir då en stad rättvis och samtidigt grön och tillgänglig? Vad är egentligen en rättvis stad? För vem och ur vems perspektiv? Under dagen fick deltagarna bland annat höra Jan Jörnmark, docent vid Handelshögskolan Göteborg, tala om upp-låtelseformer, förflyttningar och segregation. Stadsbyggnadsdirektör Agneta Hammer och arkitekt Malin Finlöf berättade om hur man kan skapa hållbara livsmiljöer. Tomas Ekberg, chefsanlytiker på VGR, talade om lycka, levnadsvillkor och resurser och Michael Ivarson, direktör social resurs-förvaltning avslutade förmiddagen med att prata om Jämlikt Göteborg och vad det betyder ur ett rättviseperspektiv. Professor David Simon, director på Mistra Urban Futures, talade mot slutet av dagen om hur vi ska ta oss an de utmaningar vi står inför för att skapa hållbara städer. Deltagarna fick också möjlighet att i tre temasessioner ventilera och diskutera hur vi skapar rättvisa, gröna respektive tillgängliga städer. GR:s miljö och samhällsbyggnadschef Maria Sigroth höll i en av dessa temasessioner, med huvudfrågorna ”tillgänglighet till vad och för vem?”. Läs mer om konferensen här:https://www.mistraurbanfutures.org/sv/event/goteborgskonferens-2017

Konferens om rättvisa städer – vad är det och hur går de att skapa?Den som är intresserad av hållbar stadsutveckling och rättvisa städer kunde i september 2016 delta i Mistra Urban Futures första årliga konferens.

Vad ryms i begreppet rättvisa städer? Och hur kan en rättvis stad förverkligas? Det diskuterades på konferensen Realising Just Cities.

– Att skapa rättvisa städer kan inte åstadkommas av enskilda personer. En förutsättning är att det sker i medskapande mellan invånare, politiker, forskare, näringsliv och organisationer. Konferensen är till för dem som vill lära sig mer om hur medskapande går till. Vi vill se mycket diskussioner mellan forskare och praktiker, sa Ulrica Gustafsson, eventansvarig vid Mistra Urban Futures.

En av konferensens huvudtalare var Debra Roberts från Sydafrika, som sedan tre decennier jobbar med stadsutveckling i Durban, en storstadsregion med cirka 3,5 miljoner invånare. Läs mer om konferensen här:https://www.mistraurbanfutures.org/en/realising-just-cities-conference

27


Mistra Urban Futures egna eventserier

Urban Lunch-time Urban Lunch-time är en föreläsning och nätverkslunch med syftet att sprida resultat från projekt inom Mistra Urban Futures eller ge möjlighet att lyssna till något perspektiv på hållbar stads-utveckling. Under åren har drygt 60 tillfällen anordnats med ämnen så som Staden som värde-nätverk, Urbana kulturer, Migration, Kulturens roll i stadsutvecklingen, Sociala innovationer och Tillgänglighet.

Urban ResearchUrban Research är en seminarieform som inleds med en introducerande föreläsning om ett specifikt ämne. Därefter deltar alla i en diskussion om olika frågeställningar och delar kunskap. Under åren har cirka 25 tillfällen ägt rum med ämnen som När kommunerna sätter forskningsagendan, Slumification, Urban-rural regions in balance, Sustainability transitions, Stadslandet och Accessible Cities.

Urban LectureUrban Lecture är en fördjupande lunchföreläsning med en internationellt känd forskare om hållbar stadsutveckling. Sex tillfällen har ägt rum under perioden.

För att sprida och utveckla kunskap om hållbar stadsutveckling och skapa tillfällen att mötas har Mistra Urban Futures under åren erbjudit olika eventserier riktade till forskare, praktiker, politiker och andra intresserade av ämnet.

”Social washing” eller förändring på riktigt? var ämnet för ett seminarium som Mistra Urban Future med flera anordnade i Almedalen 2019.

28


LÄS MER OM ALLA EVENTS INOM MISTRA URBAN FUTURES HÄR:www.mistraurbanfutures.org/en/events-overview

Mellanrum. Det ska vi fira – jubileer förr och nu. Seminariet 2014 berättade om den bild av Göteborg som tidigare jubileer lyft fram.

Annual LectureAnnual Lecture är en årlig föreläsning med en mycket välrenomerad person som talare. Tre Annual Lectures har anordnats under perioden med talare som professor John Robinson, the Munk School of Global Affairs, and the School of the Environment at the University of Toronto och professor Jan Gehl, Gehl Arcitects.

RapportseminariumRapportseminarium är en presentation av en rapport skriven av en person verksam inom ett av Mistra Urban Futures projekt med efterföljande diskussion med väl inlästa opponenter. Cirka tio tillfällen har ägt rum under perioden.

MellanrumMellanrum är en kvällsföreläsning med en efterföljande diskussion med publiken om hållbar stadsutveckling med den sociala dimensionen i fokus. I samarbete med Göteborgs universitet, Chalmers arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Göteborgsregionen (GR), Göteborgs Stad och Göteborgs stadsmuseum. Totalt har cirka 100 Mellanrum genomförts, och Mistra Urban Futures var medarrangör i ungefär 70 av dessa.

AlmedalenMistra Urban Futures har regelbundet medverkat under politikerveckan i Almedalen på Gotland med olika seminarier. Exempel på genomförda seminarier är Tvärvetenskap är framtiden, men hänger universiteten med? (2018) och Social Washing – eller förändring på riktigt? (2019).Se filmer på www.mistraurbanfutures.org

29


Mistra Urban Futures har banat väg för sektorsövergripande forskning

– Mistra Urban Futures har banat väg för sektorsövergripande forskning med många intressenter. Centrumet har i hög grad bidragit till samskapande, samdesign och samproduktions-metoder i olika stadssammanhang runt om i världen, säger David Simon.

Det har varit mycket givande men också krävt både enga-gemang och diplomati att i drygt fem år leda och bidra till att utveckla Mistra Urban Futures, från nedläggningshotat till ett centrum som arbetar effektivt både lokalt och globalt, som ett erkänt ledande internationellt forskningscentrum för hållbar stadsutveckling. Varje geografisk plattform arbetade inled-ningsvis lokalt, men från 2016 inleddes ett jämförande arbete för att skapa förståelse för hur olika städer tar itu med liknande problem, och hur specifika forskningsmetoder måste anpassas till lokala förhållanden.

– Att ta mig an uppdraget som director var både en stor utmaning, med tanke på centrumets osäkra status vid den tidpunkten, och ett perfekt ”nästa steg” för mig personligen, eftersom jag har engagerat mig i hållbar utveckling, stadsforskning och att föra teori, politik och praktik närmare varandra under större delen av min karriär.

David Simons tidigare erfarenhet från vart och ett av de länder och de flesta städer där centrumet har arbetat har varit mycket värdefull, genom att han därmed har haft förståelse för lokala förhållanden, kulturer och prioriteringar inom forskning.

– Att kunna bidra selektivt och strategiskt till forsknings- och publiceringsverksamhet, och inte bara vara chef, har varit både viktigt och givande för mig.

Han reflekterar kring hur svenska kommuner arbetar med hållbar stadsutveckling, i ett interna-tionellt perspektiv. Han är imponerad av engagemanget för hållbar stadsutveckling i de kommuner där centrumet har varit aktivt och menar att svenska kommuner har kommit igång tidigare än i de flesta andra länder i detta avseende. Här har Sveriges Kommuner och Regioner haft en värdefull roll när det gäller nätverksbyggande mellan kommuner.

– Tack vare nätverksbyggandet har samarbetet mellan tjänstepersoner på de olika plattformarna internationellt, Kapstaden i Sydafrika, Sheffield–Manchester i Storbritannien, Kisumu i Kenya, Buenos Aires i Argentina och Shimla i Indien, underlättats. Utbyten och kollegialt lärande har varit höjdpunkter i jämförande forskning och på våra årliga konferenser.

Kommunerna står i dag inför aldrig tidigare skådade utmaningar för att kunna hålla jämna steg med snabbt föränderliga politiska, miljömässiga, ekonomiska och sociala förhållanden, enligt David Simon.

Innovativ praktikbaserad forskning där kommunala tjänstepersoner kan samarbeta med olika

David Simon var director för Mistra Urban Futures i Göteborg under åren 2014–2019. Han berättar om vad engagemanget inom centrumet har betytt och vilka landvinningar han ser som de främsta som gjorts under åren vad gäller praktikbaserad forskning för kommuner och akademi.

David Simon. Bild: David Jönsson.

30


parter från offentliga organisationer, akademi, civilsam-hället och privata företag möjliggör för berörda parter att med samlad kompetens ta itu med de praktiska och kontextspecifika problem som en kommun står inför. Samtidigt byggs gemensamma överenskommelser som blir användbara i framtiden.

Enligt David Simon har svenska kommuner dock en sak gemensamt med sina internationella motsva-righeter, nämligen ett ganska långt ”avstånd” mellan tjänstepersoner och förtroendevalda. Det kan hämma framstegen för en långsiktigt hållbar stadsutveckling om kortsiktiga problem och individuella planerings- och budgetcykler är i fokus, menar han.

Under åren, vilket också har krävts av finansiärerna, har centrumet löpande publicerat forskningsresultat i akademiska forskningstidskrifter om de olika ämnen som har studerats. Värdet av centrumets produktion som helhet lyftes fram i rapporten från den oberoende internationella granskningspanelen under 2019, berät-tar David Simon.

Han berättar om tre publikationer som kommer under 2020 och blir en del av arvet efter tio års arbete med Mistra Urban Futures. Den första är en praktisk guide om samskapande som dokumenterar många av de metoder som tagits fram och förklarar hur de kan användas. Den andra heter Realising Just Cities och är producerad i Kapsta-den. Den tredje heter Comparative Urban Research from Theory to Practice–Co-Production for Sustainability och den kan laddas ner här: https://policy.bristoluniversitypress.co.uk/comparati-ve-urban-research-from-theory-to-practice

David Simon i förklaringstagen. Bild: African Centre for Cities.

31


Efter ett decennium tog stiftelsen Mistras finansiering av centret slut enligt plan. I slutet av 2019 upphörde verksamheten. Men de väst-svenska partnerna som var med och startade Mistra Urban Futures beslutade under 2019 att fortsätta samarbeta i en ny organisation med namnet Centrum för hållbar stadsutveckling (eller Centre for Sustaina-ble Urban Futures – ”Urban Futures” i korthet). Dessutom välkomnas en ny partner i form av forskningsinstitutet RISE.

– Vi är mycket glada att våra partners fortsätter sitt engagemang utifrån den verksamhet vi har byggt upp under de senaste tio åren. Nu blickar vi framåt och ska gemensamt arbeta för att ta fram kunskap och forskning som bidrar till att lösa de samhällsutmaningar våra städer och regioner står inför, säger Elma Durakovic, till-förordnad verksamhetsledare för Urban Futures.

Det nya centrumet kommer att ta hand om och vidareutveckla den forsknings- och kunskaps-utveckling som bedrivits tidigare inom Mistra Urban Futures. Urban Futures huserar under Göteborgcentrumet Centrum för hållbar utveckling, GMV, som är en del av Chalmers och Göteborgs universitet. GMV:s uppdrag är att skapa samverkan mellan och inom lärosätena och med viktiga samhällsaktörer för att generera och nyttiggöra kunskap om hållbar utveckling. En ny styrelse har tillsatts med Maria Sigroth, GR:s avdelningschef för miljö och samhällsbyggnad, som ordförande under första året.

Just samarbete med bland annat forskning är något som lyfts som en prioritet i GR:s strategiska inriktning 2020–2023 och deltagande i Urban Futures blir en viktig samverkansarena.

– Vi har stark tillväxt i vår region och med det ett stort behov av att möta de urbana utmaning-arna på ett klokt sätt. Partnerna har fantastiska möjligheter att tillsammans skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling, säger Maria Sigroth.

… och hej till Urban Futures!

Maria Sigroth. Bild: Tony Dahl.

I samband med flytten till nya lokaler på GMV, Göteborgs centrum för hållbar utveckling, firades Mistra Urban Futures 10-årsjubileum i de gamla lokalerna på Läraregatan.

Gamla som nya medverkande bjöds på jazz, bubbel och pizza med historiska återblickar av Björn Malmbert, Lars Lilled, Henrietta Palmer och David Simon.

Hej då Mistra Urban Futures ...

Bilder: Annika Källvik.

32


www.goteborgsregionen.se

Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag, forskar, ordnar utbildningar och är storstadsregionens röst i Västsverige, bland mycket annat. I våra nätverk träffas politiker och tjänstepersoner för att utbyta erfarenheter, bolla idéer och besluta om gemensamma satsningar. Allt för att regionens en miljon invånare ska få ett så bra liv som möjligt.

samverkan kring hållbar stadsutveckling inom …...lisa: det är något som händer när människor...

Documents