?o

SAIJSKAPf,TSAN MNgHf,IL^frS VI&WIWE&

A)GLMT]NTHE7857 - 1949

lakate - forfattare- humanistde ringes v?in

djurens beskyddare

Medlemsblad 2 februan 1999

1

Viirderade l[sare"Hn du sett den skonsta Pdrlart iNapolis krona, har du sett Isola diCapri, simmande ph golfens vatten..-lashar intet ord for dig, tlusande o, jagst,ar stum infor din gudabrnafrgdngtn

Sri lovsjong Axel Munthe CaPri ochomdomet star slg 5O ar efter hans bort-ging. MeA gJadje noterus att intressetfor honom nu iir i stigande. Det skrivsom honom. Si har f6rre intendenten priSan Michele, Levente A- S. Erdeos, justgett ut en initierad bok om AxelMunthe och hans San Michele. Pdfilmfestivalen i Goteborg i manads-skiftet januari-februari visas en ameri-kansk film om Axel Munthe, "BLINDLIGIII-. TV har honom P6 Pncduk-tionslistan. Axel Munthe dog 1949. Idetta nummer har Viinnerna samlat etthrippe ndtgaeftermiilen om honom.

I sina barndomsminnen beriittar sonenMalcolm om fillfdllen niir barnen ficksmySa omkring tysta som andar. Si vardet n?ir det packades for avresa frd.tthotellen. De spelade fadern fram-gdngsrikt rollen av vandrande vulkanmed fruktansrrarda oberZilcneliga ut-brott. V?il pd rcsa iterkom det for-bndliga lugnet. Malcolm minns delinga efterntrddagarna ph San Michelendr barnen inte fick stora. Faderngungade med slutna ogon belo*imttillbakalutad i den stora svarta gung-stolen. Over kn?ina hade han enblhgulstickad pl?id. Modern hogl?iste som uren postilla kapitel efter kapitel urMiquel de Cervantes digra verk om densinnrike och fantasifirlle junkerns DonQuijote och hans vapendragare, denjordbundne Sancho Patuas mZirkv?ir-drga bedfifter. Under illustra fardersokte de tvhbinga klarhet i forvirring-arnas kaos. For Don Quijote var allting

mojligt och han var medveten om sinstorhet. Hanhade principer. Han skullehellre do iin komma med en osanning.Men hans inre upplevelser skuggadesav besynnerhga miu:rriddare, plitgo-andzr i olika skepnader, spiende apr.Det Sancho Panzatolkar som sprickor iverklighetsforankringen ir f6r DonQuijote uttryck for omgivande tnrll-karlars ober?iknelighet. Och han till-talades av postulatet att stora befuiftetiir forbehallna stora min.

Livets stationer var fdr Axel Munthemimga- Han var reseniirren som ot6ligtf6rberedde sina uppbrott. Hans san-ningar under livsresan f6rvandlades avfantasins trollspo. Niir han skrev bokenom San Michele upplevde han att hantog dilctamen. Ibland fordes han somDon Quijote ner i hemska under-jordiska halor. Ibland fylldes 4rmden avkerubers silvertrumpeter. Det ?ir intealltfor formiitet forestZilla sig att denHornper Axel Munthe klinner sig f6r-bunden med under slcrivandet i sjiilvaverket var den misterlige beriiltarcnMiguel de Cervantes Saavedra.Cervantes, som dog 1616, sig tecloreninnan de var tydbam. Den formiganhade'dvenAxel Munthe.

Det forsta numret av Medlemsbladetmotte en gladjande uppskattning.Oreserverat uppmuntrande iilt SanMichele-viinnerna lan Wallinder,Teddy Gummerus och Ingvar Holm,tillsammans med flem andra. Tele-fonerna sfyrker styrelsen i uppfatt-ningen aIt det ute i landet finns mingatalanger som kan tillfora kommandenurnmer fortsaft liv, hdlsa, visioner. Viser fram mot era snnabidrag-

Styrelsen :

Djurens och de fattrges van dog fi'arran fuhn sitt capn"Ungdomsdrornmen frhn 1.875 blevalltsh bara fill hZilften verklighet - denheta onskan den l,.8-erige svenskestudenten hitngav sig if derrsoldrucknadaS da han forsta ghngen gSck de 7TTtrappstegen upp nl7 den ganfla ruinenpd Capi: - ,Att fe 1rr,va iAtl Aft fa dohArI'

Puck Munthe fick leva pd det vackra9?py !^ dog i det vintemrggigaStockholm, i den vining mot fognidendn han bott sedan han kom hEm tillSyerige.sista gringen .1942- Han sigssina sista ar dagligen prcmeneraomkring i Gamla Stan, stodd av ensjuksysters eller en god viins arm. Harthadg srma v?inner i gr:dnderna,nttade ini butikerna och horde efter hurkommersen gick och gick en ging trotssrna_trtta ben allatrapporna upp till ennybliven mor som fitt tvillingar for atthora efter hur de mhdde, heli familjen.Niir han inte fick vata ph sin ZitskadeMedelhavso gjorde han om Gamla Stanfill Capril. -

Hans livsode ter sig sagolikt bara manstiiller bredvid varandra ndgra av depersoner han fiaffat och hj?ilpt. p6promenaderna i Gamla Stan bar han ensvafi pAfl^ som krisnrirl. Den hade hanfhtt av Eug6nie, Frankrikes sista kej-

Ltdr mig, du fhgJarc glada thg,Att draga hdn med trojdtufl hLgMot obekan ta str'dnder.r,

Ur DAGENS NYIIETER lordagen den 12 febraai 1949.

sarinna. Rysslands sista tsarewra viile hahonom som livmedikus. Han dis-kuterade politik med Gladstone ochAnthony Eden. Osterrikes sistakgjsarinna ville kopa hans Capn.Eleonora Duse var din och h lsade'pdt.Garbo oclai. Han var ute och regJademed Maupassant, god v?in med An-atoleFran99 och Kipling ... Och sjiilv, efterett livsverk som liil<ar€, blev hansucc6fodattare vrd7g ars rilder.-

Munthe blev viirldsberomd. D6 hanefter en svd.r ogonoperation blev seende!o-. ly"to;n"hringar frdol- hela v'drlden,friln garriaberlmda pafienter och enklald.sare i alla land. pengarna Munthet1'anade pri Boken om San Micheledonerade han mest filI sjukhus piCapi,ttTl blindvrirden i olika liinder. tilldjurskyddet inte minst- Dhhan skickade100.000 fill kung Gustaf skedde det inteutan en liten tillr?ittavisning till v?innen-kongngen, han anf6rfrodde kungenmedlen till djurskyddet, ,frots det lingaspdaregistret i jaktviiskan'.

Nu iir hart borta, och i dodsannonsenstir att liisa en psalmvers han miinsHigtait ddma bestiimt sj?ilv skulle sta djir--som i varje fall Oehlenschlitger tycks haskrivit just for figelv?innen puckMunthe:

3

Ur SVENSKA DAGBLADET llrdagen den 12 februati 1949.

Minnesord av vlrTrler och ndtsthende

Rilsmarskalken Birger Ekeberg:

L?inge hade jag kiint Axel Munthegenom hans skrifter, dijag fiir nigra 6rsedan ftir fdrsta gingen hade gliidjen attsarnmantriiffa med honom. Han var iinnupi sin h6ga ilderdom en htigst fiirerikoch f?ingslande personlighet. Hanslysande talang somfOrfattare tir kiind fiirall viirlden. Mig mi det tillitas att minnaom en annan sida av hans viisen. Motandra v?irldskrigets slut, de otaligafinska flyktingar striimmade 6ver v6.r

Fil. Dr. Sven Hedin:

Viilsignat och aktat skall hans minne leva!

Puck Munthe dtid! Har den kvicke ochspirituella doktorn iintligen fett sluta sinl6nga diidskamp! Det iir ju tre eller fyrair sedan han, idiiljd av sin gamle v?infriherre De Geer, tid efter annan besdktemig och satt och filosoferade om miin-niskorna, livet och dtiden och om kriget.Di jag fOr fiiga mer iin en minad sedanvar uppe hos honom pi slottet, dr6mdehan om Capri och San Michele menhade nog i verkligheten uppgivit hoppetatt nigonsin fi iterse sin liingtans 0. Ftiricke liinge sedan fick han.tirar i 0gonen,di jag citerade Oscar Levertin:

....min sorgs, min glldjes skiljemynt,allt glcims,'som mull i mull begravet,dii skeppet nir sitt ltaka, sin drdms,virvita 6 i havet.

norra griins, mottog jag helt ov?intat franhonom en papperslapp med orden: "TillFinlands flyktingar - miinniskor ochdjur" - jiimte en check pi 50.000 kronor.Ej l6ngt diirefter anliinde en nybetydande gAva, denna ging avsedd ftirde baltiska flyktingarna, och fleraexempel pi spontan vilja att trjlilpa ringaoch utblottade varelser skulle jag kunnaniimna. ----

Axel Munte tecknad av Carl Larsson

4Pastor Primarius Olle Nystedt:

- VaA allt hade rnte livet gett At AxelMunthe. Konungars och furstars viin-skap, berommelse, rikedom, en hemlig-hetsfull makt dver md.nniskor och djur,6gon som tbnnidde se det skona inatul€n och ett brinnande hjZirta somdmmade fdr de n6dstZillda. Men Herrentog ocls4 och under sin sista tid sattAxel Munthe med sina skumma dgon isin ensamma stol och tZinlf,e tunga

tarkat Han som gettfhglarnaen fristadkiinde sig nu sj?ilv som en fingad,fhgelisntlf,axr.

- Hav tack, Axel Munthe, f6r vad dugivit oss. Vitackar Gud f6r vadhanftu-,1ry4e dtg att ge av hjklp och hug-svalelse ht vitr drothring, dtt h6ga u,hldga, ht pl&gade miinniskbr och fAgfu.

ur Dikter frhnSanMichele av Bo Setterlind

J ag ght genom San Micheles ffidgard.Hay ix daqg.Det glittrar ph en gren.Och mina6gon w?ingerut mot-havet.Gungande skepp. Vart b6r seglarenh?in?Kunde jag, skulle jag bygga min husBland bergen, tiinkte Ni kanske, kapterL.Varf6r inte? Titta i kikaren. UnderLummiga moln ligger nilgot av Sverige.

t

Stoclrlrolm den 5 januafi,1948

Axel Munthe"

Utdrag uTTESTAIvIENTE.. . .

"Ilbrmed forordrtalr iag-sisom min yttersta vilja, aft mrn egendom san Michele picapri med tillhdrande blggrrsd,er och anlliggpngar samt alla drir befintliga konst-verk, kicker, inventarier och andraldsdrenika[-vid min d6d tillfalla weiska staten?lt.?nviir":.das fill friimjande av de kulturella fdrbindelsernamellansverige ochItalien.

Minnen frhn Capriav fdrfatlaren Tore Hylander

F6rsta gdngen som jag trittfade pitnamnet Capi var i mitten av S0-talet,dh den ljuva sentimentala schlagernnDet uar pd Capri ui mcitte uarandra'trordes irudio och frrin stenkakor. Denmelodin var en av de forsta jag fastemigvid.

Vid vuxen iider llstejag Axel MunthesBoken om San Michele. Sjdlv kom jaginte till Capn f6nirn 1968. Det yar endagsutflykt frin Sorrento som turisttillsammans med min fru Gertrud. Diir ivimlet pd San Michele sag jag Erik(Pierre) Berggren. Han hade nyligentag1t over intendentskapet fr6n JosefOliv. Erik kinde igen mig. Vi till-bnngade sommzrren T951, ph en svenskarkeologisk utgriivning i Labranda iviistra Turkiet, dh jag som ung oerfarenfil. stud. frin Uppsala var ute i storaviirlden for forsta ghngen. Tlviirr blevdet aldig ndgot mer mote med dennemycket entusiastiske och kunnigearkeolog.

Sedan drojde det till 1.977 innan iiterkom trllCapn, jag som stipendiat piSan Michele.Jaghade 1975 kommit utmed en bokpdt Bonniers 'Blommot ochtuAd vid Medelhavetz och ViinnernasdAvamnde sekreterare Stina Siberg hadesett boken och kontaktat mig for att

'-\t'1-1)

eventuellt gh igenom det gamlaherbafiet pd San Michele. Det kundemart ju inte motsti. Det blev mimgavandingar pd strgarna. Levente ochMariln vat dh intendentpar och manblev mycket giistfritt och viil mottagen.Tanken kom upp att jag skulle gdra ennafirgaide 6ver Capri. Jag dterkomflem gdnger och traskade runt pitstigarna. Iyvarr rann projektet ut isanden, men lite matenal fuim Capikom dock med i den ttedje upplagan av"Blommoroch trddl

Capri utgor geologiskt en forbaffningav Sonentohalvon med vilken den enghng hiingl samman. Bhda bestdr avkalkstenar frrin krifperioden. Sorrento-halvon och Capi dr horstar, bergblocksom formats av forkashringar ochsnedtippning av de ursprungligen hori-sontella lagren. Landfimgor som engdng forband on med fastlandet harstyckats sonder av forkastningar liksomdven Capi, varc bdda block skilts dtgenom neds?inkning av mittpartiet.Troligen kan det ha skett i pliocen former dn tvd miljoner ar sedan, vilketgeologiskt inte ar sri liinge sedan. Detviistra blocket dr storst, hogsta punkten2ir Monte Solaro, 589 m. Liingst dt osterreser sig Monte Tiberio, 334 m med detberyl*ade stupet Salto di Tiberio.

Axel Munthes forsta dagph CaprtRedan i f6rsta kapitlet av boken om SanMichele befiittn Axel Munthe hur hansom adertondring for forsta gringenkommer till Capri och f2irdas upp fuhnhamnen pA 6snan Rosina ledd avflickan Gioia men gled ur sadeln niirhan h&de att hsnan var gammal. Detog viigen forbi Prazzan och bort motPunta Tragata. Hart fascineras av

Faraglioniklipporna. Han beundtar ut-sikten ttllbaka viisterut mot MonteSolaro och lilmglar att fd kJdttra uppdiirrmen flickan avrhder. De skilis olh'den tokige engelsmannen, beger siguppfdr de "sjuhundrasjuttiosjur' ftapplsfegen i den feniciska trappan. Viil uppefinhan se kapellruinen San Michele.

Faraglioniklipporna.Utsilt frdn Tragaru. Axel Munthe blevsri tagen av den forsta anblicken afthart fundercde ph att bestrga denbrantaste. I forgrunden en aleppotall,Pinus halepensis, varthgarc iMedelhavsomrridet iin den merbefimda paraplytallenr "pinjenn,Pinas pinea. Ofta fir olika tallarter

rent slenfrianm?issigt heta "pinie"eftersom "tall" pe italienska heter"pino". Aleppotallen heter sdledes piitalienska iI pino d'Aleppo ochpanplytalTen il pino demestico.Aleppotallens kottar ar mtndre 'an"pinjekotten".

Forts?ittning foljer.

Arkitektoniska strdvtlg pfl CapriFo:re intendenten ph san Michele, Levente A.s. Erdeos, skriver nu slutkapitlet i envikfig bok om caprivillornas arkitektur och boendet. Capi hat ibland beskrivitssom ett mdngkulturellt album. Det dynamiska innehAllet bo4ar i antiken ochforts?itter ?innu i vitr ttd- Levente Erdeos, sjiilv arkitekt, har som ingen annan haftmojliglret att leva sig in i bebyggelsens sdrart. Han har dessutom djupa kultur-historiska kunskaper. Allt detta samverkar till en rad nyupptiickter. Medlemsbladetharbett honom bemtta om bokens uppliiggnng.

I boken samspelar arkitekturen, mdn-niskorna, miljon och livet . I det all-mdnna medvetandet vdrlden over harCapris blandnrng ay skon natttr,infressanta villor och spiinnandem?inniskooden inte upphdrt attfascineta. Det itr inte baru AxelMunthes Villa San Michele, Jacquesd'Adelswiird Fersens Villa Lysis ochCunzio Malapartes fdrfattarkastell somlever i siigen och dikt. Svensk sol-forshring hade en tid sift centrum iCasa Orlando och drotfning VictoriasCasa Capnle har stZindigt lockatbesokare. Mimga andra miljoer for-tlanat emellerltd att lyftas fram. Bokentar med l?isaren till 2iven mindre kiindahus med en nog sA miirklig historia.

Den protestantiska kyrkognrden nere iCapihar grawhrdar sedan 1876. Hdrvilar utlinnrngar som pi olika szitt sattfiirg pit Capris personhistoria. En storre

klinnedom om deras visioner okar ?ivenforstielsen f6r den muntheska skapel-sen, San Michele.

Boken v?inder sig i forsta hand trll demsom har intresse och tid att drdia ettslag vid de olika byggnadsverken.Samverkan mellan lokala fdrutsiitt-ningar, mateial och hanfyerks-kunnande har mycket att ldra nufids-miinniskan. Men det rika illustrations-mateialet ger dven flrstaghngs-besdkaren mdjlighet att viilja ut det f6rv ederbdr ande mest sev dt da.

Delar av det Hassiska Capri hotas nu avden nya tiden. En okad kunskap om detunika ger store fyngd bt bevarandet.Diirfor hoppas f6fi attarcn att boken blirett bidrag i den debatten. Kanhdnda kanboken i nhgot fallledatankarna till enRESURRECTION ddr man nu forberederettREQUIEM.

((<< @ >>

3 O - hr sjubrleet p h Italienska Kulturinstitutet.Vinnernas 3O-rirsjubileumfrades den 15 september pdltalienskakulturinstitutet.Jubileet inleddes med, att Gunnar strokirk och Gustav Asplund - violin och piano -spelade Beethovens vdrsonat samt sentimental Romans av stenhammar. iid denefterfoljarde suptn befittade Siillskapets grandare Gunnar Strokirk hur S?illskapetsan Micheles Vdnner startade. Professor Pontus Hellstrdm liiste ur boken om sanMichele'l Mastro vincenzos inghrd". Eft 50-tal vdnner firade och sj6ng allsring.Det blev en mycket munter och uppskattad tillstiillning.

8

Utflykten till Hildasholm den 5 september 1998Ett To-tal personer deltog i bussresan till teftsand. vi 6t en god lunch i Insjon priuppviigenoch vid IS-tiden skymtade ipdlangthrill Hildasholms vackra atiuiaaintill kyrkan i Leksand. vi mottogs pdtrappan av fbrestindaren Birgitta Dandanelt.

Huset, som i mrfurga fu var familjen Munthes sommarhus ?ir stilfullt renoverat.Iruedningen, i huvudsak 1600- och l7oO-tals mobler med rariteter som italienskapaynher fudn l4oO-talet, allt d'r uppfrdschat,liksom personliga saker pietetsfulltbehandlade. En nyutgiven informativ skrift om Hildasholm innehiller vaikra bilderfrin siviil dagens Hildasholm som glada bilder fuhn familjens sommarliv under1.900-talets fdrsta hiilft. Den vackra slaiften iir enfulltraff-

Ett besdk pi Hildasholm ger en spiinnande inblick i familjerna Munthe ochPenningtons historia och itr en skonhetsupplevelse. Hildasholm ar 6ppet 1 juli - 15september, telefon 0247 - 10062.

((<( @ >>>'1. december - Professor lan WallinderEfter mdnga 6vertalningsforsok hade S?illskapet iinfligen lyckats f6 Professorn ochSan MichelekAnnarcnJan Wallinder altberdlta om sina forsta kontakter for femtio2r sedan med ett nedgbnget san Michele, just donerat till svenska staten. SomSrkitekt tipendiat vid Svenska Institutet i Rom fick hart iuppdrag att al<a till caprifor att fh ett grepp omvad donafionen omfattade. Den forsta tebruari 1,g4g startddeexpeditionen.

Efter en stormig overfiird erbj6ds stipendiaten overnattning i Dr Munthesmagryg\l l4Oo-tals fiiltle_neseing i smidesj?irn, iskall, med en mZissingsskalu.:3{{dJn! med glildande.kol under sdngen. Forsta dagens morgon - overflyiningtill Pensionen Bella vista. Ett intensivt uprymdtande och- ritande st-artadelInyeltgring.s- och dokumentationsuppdraget viixte att omfatta 615ftilligaadministrativa g6romil, dh rufiner saknades och villan var oppen for turistJr.Exempelvis miste biljetter anskaffas - dessa skulle handstdmplas av myndigaiimbetsmZinl

Professor wallinder befittade om Barbarossaborgen och -berget och om an-skaffandet av de owiga fastrgheterna underJosef olivs tid: casa Filippo, villa Rosa,casa Savastano, sant Angelo. villa Rosa hade donerats trll Anacapn kommun, de}viga,liksom naturligtvis sjZilva Villa San Michele, hn vadt fdremal for Profeisorwallinders omvhrdnad under 50 rir. Arkitektstipendiatens uppntnng av anrag-gningen har sedart tjiinat som bas vid en omfat'tande och st?indigt pitgitende restai-rering

Motet var v?ilbesokt och Professor Wallinders kiseri oerhort appskattat.

a

Klira Vdnner, nu i veckan reste iretssista g?ister, vilket ?ir bride sk6nt ochtrist. Jag httade tillbaks i vrir liggare ochkunde konstatera alt i undet viaaforsta tre iE h^ft 57O gdster regisfre-rade . Eft n2istan hissnande antal somklargor aft i aldig haft en tom sing,aldrig en lucka mellan awesa och an-komst. Oftast sker detta samma daS.JaStycker niimligen att det iir vitr plikt attta emot si mdnga som mojligt niir vihar si ofrolig De sokandehar jamdngfaldigats.

Den allra forsta g?ist vi tog emot varErik Dahlgren och hans fru Eva. Jagminns dem sd v?il u,h jag d^he tillNeapel med dem f6r att se en uppvis-ning av San Carlo operans baleftskola.Hon var koreograf och det blev en finutflykt. Ett av mina fdrsta ndrmanden

till den fascinerande staden Neapel ochdess minga skatter.

Baru i ir har vi haft 322 gastet inklu-sive ornitologerna pd borgen och entrwpp av Hildasholm-engagerade- Deallra sista som var hos oss nu i novem-ber var ofroligt produktiva och sam-fidigt sportiga. De Hattrade i berg ochbadade med lika stor entusiasm. Degick svira vandringsleder och tog sin ini den 816 Grottan. Oerhort lockandeunder sommaren, men inte alltid sirnbludande i november.

Sist skriyna i var liggare ar MargaretaPauls6n och Marita Delvert, tvh'guide-flickot''frin Olivs fid. Det var oerhortrcligt aft hora dem befiitta om SanMichele fran 60-talets senare 6Lr.Guideflickornavar rchnga och fick levapri dricks. Vilket eniigt Margareta inne-bar att de rit en tomat till lunch och ettiigg {r11 middag. AIla sov fillsammans isamma rum - det som nu blivit foto-och minneslokal i villans bottenvining.V?igen fill disponibelt utedass vat limg-Enda viirmekrilla i hdstrusket varstearinljus. Om de hade fitd att k6panhgra.

Bara efrer nedskickande av foto fick deklartecken att de var riktigt sota sikunde Josef Oliv svara med telegram:"Ibm i ndstaveckf .

Visst hittade de tvir "flickornao, somaldrig rest trllbaka till Capri ph 30 itr,personer de kiint under vistelsen hiir.Vidunderligt.

-..--'/-

Ar* A"a$&""a-

10

VZilkomn a trll foljande sammankomster vfuen I 999:

16 TTBRUARI

TCO:s restaurang, GrevTuregatan 33, H. 18.00Vi uppm?irksanrrnar Doltor A:rel Munthes dod den 11, februari 1949.Satirikern och samhiillskritikern Olof Buchard reflelterar 6ver AxelMunthe.Italiensk buff6, inkl bordsvatten och ett glas vin.I(ostnad 130:-Anmiilan om deltagande senast den 72 februari till Maj Hagetoft telr / fax:08-387438.

13 APRIL

AnS*tOlt Italienska Kulturinstitutet, Gardesgatan 14, kl. 1 g.OO.Efter sedvanliga rirsmotesf6rh andlimgar hrirller Intendenten vid Medel-havsmusdet, Suzanne Unge-Sorling ett fdredrag om Antikens sjuunderverlcItaliensk buff6 inkl. bordsvatten. Ev. vin medtages, dock ej rottI(osfirad 130iOvanstriende giiller som kallelse till rl'rsmdtet.Anm?ilan om deltagandesenast den 9 apriltill Maj Hagetoft tel./fax: 08-387438.

Ie MAJ

VAR&STMaltesholmw?igen 1 53, 1 5 trappor rHiisselbystrand.Vi giistar sekreterarens fina g?istvrining med en ofroiig utsikt ochgenerosa utrymmen. Vi umgis och rdknar med diverse upfiAgoch godstiimning.8uff6. Ev. vin medtages.Kosbrad 13OiAnm?ilan om deltagande senast den 1.2 maj till Maj Hagetoft tel./fax 08-387438

VARMTVAI;IQMNA!