sau rapport 2020:2 ulf celinstora forsa arkeologisk utredning, etapp 1 och 2. stora forsa 1:136,...

Stora Forsa

Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2

Stora Forsa 1:136, Hammar socken, Askersunds kommun, Närke, Örebro län Lämningar L2019:3357 och L2019:3358

SAU Rapport

2020:2 Ulf Celin

Stora Forsa

Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2

Stora Forsa 1:136, Hammar socken, Askersunds kommun, Närke, Örebro län Lämningar L2019:3357 och L2019:3358

SAU rapport 2020:2

Ulf Celin

SAU rapporter 2020:2ISSN 1652-9448©SAU 2019

UTGIVNING OCH DISTRIBUTIONSocietas Archaeologica UpsaliensisThunbergsvägen 5B, 752 38 [email protected]

TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTERLänsstyrelsens dnr: 431-7439-2017 Datum för beslut: 2019-05-27 Uppdragsnr i Fornreg: 201900625 SAU:s projektbeteckning: 1205Företagare: Sydnärkes Byggförvaltning Belägenhet

LANDSKAP: NärkeLÄN: Örebro län KOMMUN: Askersund SOCKEN: Hammar socken FASTIGHET: Stora Forsa 1:136 FORNLÄMNING: L2019:3357 (boplats), L2019:3358 (hägnad) FASTIGHETSKARTBLAD: J133-9f2a57 (1955) KOORDINATER: X 6510785, Y499087HÖJD: 122–132 m ö h

UndersökningenTYP AV UNDERSÖKNING: Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 DATUM I FÄLT: 190709–190711 UNDERSÖKT YTA: 33 400 kvm KOORDINATSYSTEM: SWEREF 99 TMHÖJDSYSTEM: RH 2000INMÄTNINGSSYSTEM: RTK-GPS

Personal: Ulf Celin (projektledare), Fredrik Thölin (arkeolog och metallkarterare) Fynd förvaras: På SAU i väntan på fyndfördelning Arkivmaterial: På SAU

Omslagsbild: Undersökningsområdet vid Stora Forsa. Foto: Ulf Celin Allmänt kartmaterial: ©Lantmäteriet Medgivande MS2007/04080 Digitala planer: Ulf CelinLektör: Fredrik Andersson & Jonas Wikborg

Layout: ord & form, Gudbrand KlæstadTryck: KPH Trycksaksbolaget AB, Uppsala

Innehåll

Sammanfattning 4

Inledning 5

Antikvarisk bakgrund 6Topografi 6Fornlämningsmiljö 6

Undersökningen 8Metod och genomförande 8

Undersökningsresultat 9Arkiv- och kartstudie 9Inventering 10

Hägnad/Stensträng (L2019:3358) 10Sökschaktning 11

Boplats i åkermark (L2019:3357) 12Fynd 16Slutsats 17

Utvärdering 18

Referenser 19

Tabeller 201. Schakttabell 202. Anläggningstabell 213. Fyndtabell 22

Analyser 23Bilaga 1. Vedartsanalys 23Bilaga 2. 14C-analys 24

4 SAU RAPPORT 2020:2

Sammanfattning

Inom fastigheten Stora Forsa 1:136 i Hammar socken, Askersund kommun har SAU (Societas Ar-chaeologica Upsaliensis) under perioden 190709–190711 genomfört en arkeologisk utredning bestående av en inledande fältinventering och utredningsgrävning genom schaktning. Det 33 400 kvm stora utredningsområdet (UO) består av en från norr åt söder sluttande åkermark med ett större skogsparti (impediment) i dess nordvästra och centrala del.

Inom åkermarken öppnades 20 schakt med en total area på 550 kvm. Inom dessa påträffades två stolphål, tre härdar och tre lager. Inom schakten framkom även lösfynd i form av slagen kvarts, slagg och bränt ben. Lämningarna har avgränsats och registrerats som L2019:3357. Två av anlägg-ningarna daterades med 14C-analys till mesolitikum respektive efterreformatorisk tid. Skogs-partiet inventerades varvid det framkom en övrig kulturhistorisk lämning i form av rester efter en hägnad/stensträng (L2019:3358).

SAU RAPPORT 2020:2 5

Inledning

Under perioden 190709–190711 genomförde SAU en arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 inom ett område invid Stora Forsa i Hammar socken, Askersunds kommun, Närke, Örebro län. Utred-ningen utfördes på uppdrag av Sydnärkes Byggförvaltning efter beslut av Länsstyrelsen i Örebro län (dnr 431-7439-2017).

Bakgrunden till utredningen är att Sydnärkes Byggförvaltning vill detaljplanera området för bebyggelse. Syftet med den arkeologiska utredningen har varit att fastställa om fornlämning finns inom planområdet och ge Länsstyrelsen beslutsunderlag inför fortsatta åtgärder. Resultatet kan även användas som planeringsunderlag av Sydnärkes Byggförvaltning.

Projektledare i fält och under rapportarbetet var Ulf Celin. Arkeolog och metalldetekterare var Fredrik Thölin.

FIGUR 1. Terrängkartan med undersökningsområdet markerat. ©Lantmäteriet Gävle. Medgivande MS2007/04080. Skala 1:50 000.

50

34

Naturreservat

50

Kalkugnsruiner

110

98

Naturreservat

0

64

Rödvik

vikenBred-

Klåvudden

Svaladalen

Stortorp

Storörsudden

Hargeviken

Isgrönarna

L. Tärnen

Hargemarken

St. Tärnen

Brattebrohöjderna

Lakahöjderna

L. Kettstaka

Smedudden

Forsanäset

Hillevik

Sörängen

S Kärraviken

Norrängen

Södra Kärra

Lyckorna

Illersjön

Kärrlunda

Kvarnsjön

Kärramarken

ForsaånHagfallet

St. Törnlundsgöl

Kvarnmo

Svartsjön

Pettersberg

Högen

Forsholmen

Mellanudden

Råboviken

Silverviken

Silvernäset

Norrudden

gårdenGamle-

Norrviken

Forsanäset

Slätrask

Forsaviken

Dalmark

Stora Forsa

Norrgården

Mon

Ste

nabäck

en

Röjelund

Marieborg

Nytorp St. Kettsta

Högat

Sjö

B

S

RåTvättgölen

Berglunda

nSt. Korsholmen

n Stångskäretholmen

viken

135

175

125

200

150

6

1503

125

17

5

3

100

6

6

95

6

3

6

3

6

3

6 3

Askersund

0 500 1 000 1 500 m


Antikvarisk bakgrund

TopografiUndersökningsområdet ligger på en höjd som sluttar söderut ner mot Vätterns strand. Nivån över havet är ca 122–132 meter. Merparten av den undersökta ytan består av åkermark. Matjordens fraktionsgrad varierar mellan silt och sand. Underlaget består därutöver även av lera. Det finns ett större impediment inom UO. Inom detta finns en mycket omfattande del större stenar.

FornlämningsmiljöInga arkeologiska undersökningar har tidigare genomförts inom planområdet eller i dess direkta angränsning. Däremot finns det flera registrerade lämningar i relativ närhet till UO.

Några indikationer på torplämningar har inte varit möjliga att klargöra vid en genomgång av det historiska kartmaterialet. Däremot anges att undersökningsområdet varit en del av Stora Forsa bys inägor.

L1982:9249

L1979:2134

L1979:2132

L1979:2096

L1979:2095

L1982:9755

L1980:8599L1981:5482

L1981:5483

L1981:4699

L1981:4850

L1979:1380

L1981:5495

L2019:185

L2019:209

L2019:210

Stora Forsa

L1982:9030

L1982:9031

FIGUR 2. Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat i blått samt omkringliggande lämningar i markerade i rött. Skala 1:10 000.


Norr om UO finns det en uppgift om övrig kulturhistorisk lämning i form av en fossil åker (L1979:1380) med ett tiotal röjningsrösen (Ramström 2016:15).

Strax öster om UO ligger L1979:2095 som omfattar en lägenhetsbebyggelse (RAÄ Hammar 590) som inte är bekräftad i fält, utan uppgift om sådan framkom i samband med en arkivstudie 2013 (Ramström 2014). I området finns det även ett gruvhål (L1982:9030) som enligt uppgift kan vara från 1600-tal (Andersson 1994:13 och där anförd litteratur). Ytterligare något österut fram-kom, i samband med en arkeologisk utredning, en boplats (L1981:5482) bestående av ett flertal stolphål, mörkfärgningar och slagen kvarts och flinta (Andersson 1994:13). Även om lösfynden anses vara från stenålder, bedöms mörkfärgningar som påträffades i angränsning till gruvan vara samtida med denna. Inom samma område hade sedan tidigare påträffats en skafthålsyxa (L1982:9755).

Strax söder om UO finns det längs Forsaån flera fornlämningar av yngre karaktär som finns angivna på det historiska kartmaterialet. Det är sett från väster och österut; en kvarn (L2019:185), en träindustri (L2019:209) och en dammvall (L2019:210).

Ytterligare lite söderut finns flera lämningar som är registrerade som boplatser innehållande stolphål och mörkfärgningar (L1981:4699, L1981:4700). Intill finns två andra boplatser innehål-lande stolphål och kvartsavslag (L1981:4850) samt härd och stolphål tillsammans med kolbottnar och gropar (L1981:5483). I samma område finns det även en undersökt hällkista registrerad vari det påträffats en flintdolk (L1982:9249). I området finns även en husgrund från historisk tid (L1979:2132).

I väster finns en lägenhetsbebyggelse som är registrerad som fornlämning bestående av en torpgrund och en jordkällargrund (L1980:8599).

Sammantaget består fornlämningsbilden i området runt UO idag huvudsakligen av synliga lämningar i form av gruv- och kvarnverksamhet samt torplämningar. Men även dold fornlämning i och under matjorden förekommer. Trots att endast ett litet antal arkeologiska arbeten utförts var-med schaktning varit ett moment, tycks dold fornlämning framkomma då sådan utförs – så även vid nu genomförda utredning.


Undersökningen

Metod och genomförandeDen arkeologiska utredningen har genomförts med tre kunskapsinhämtande metoder;• En arkiv- och kartstudie som bestod av en genomgång av Lantmäteriets och

Riksarkivets historiska kartmaterial, ATA, Fornsök, SHMs databas samt en genomgång av relevanta arkeologiska rapporter från undersökningar i området.

• Fältarbetet inleddes med en inventering av den skogsbeklädda impedimentsmarken. Inom im-pedimentsmarken grävdes ett 40-tal provgropar där underlaget sållades i syfte att klargöra om det fanns bearbetad sten i matjorden. Då det var mycket svårt att få en rimlig noggrannhet vid inmätningen inom impedimentet blev målet att de rutor som innehöll fynd skulle mätas in. Emellertid framkom inga fynd inom impedimentet.

• Den mest omfattande delen av utredningens fältarbete bestod av sökschaktning. Arbetet utför-des med grävmaskin utrustad med planskopa och rototilt i syfte att fastställa förekomst av fast fornlämning under marknivå. Schakten placerades både utifrån topografi, dvs. med ett fokus på var det bedömdes finnas förutsättningar för boplatslämningar, samt en strävan efter en någorlunda jämn spridning inom UO. Förtätningar gjordes avslutningsvis för att förtydliga möjliga anläggningskoncentrationer. Alla schakt metallkarterades, först i samband med att växtligheten tagits bort och sedan skiktvis ner till orört underlag. Samtliga schakt och topografiska formationer mättes in med RTK-GPS. Efter inmätning fördes all data över till Intrasis och behandlades i ArcGis-miljö för produktion av kartor och planer. Schakt, anläggningar och andra objekt har dokumenterats i fält med text med mått och lägesangivelser. Fotografering av miljöer och framkomna lämningar skedde fortlöpande. I samband med att anläggningar påträffades grovrensades dessa, mättes in och tolkades i plan. Lager lämnades intakta, men provstacks för att ge en uppfattning om djup och karaktär.

Vedartsanalysen har Ulf Strucke på Antraco HB utfört. Ångströmlaboratoriet har gjort 14C-analysen. Från SAU har Michel Guinard analyserat kvartsmaterialet och Emma Sjöling har bedömt det osteo logiska materialet.


Undersökningsresultat

Arkiv- och kartstudiePå Häradsekonomiska kartan (utan år) finns inga noteringar om att det funnits torp eller liknande inom undersökningsområdet (Figur 3). Däremot finns det flera uppgifter om utflyttade gårdar och jordtorp och backstugor i närområdet. Området benämns på Södra Kärras Laga skifteskarta från 1841 som ”Stora Forssa Bys inägor och skog” (18-ham-93).

0 50 100 150 200 250 300 m

FIGUR 3. Häradsekonomiska kartan med undersökningsområdet markerat i rött. ©Lantmäteriet Gävle. Medgivande MS2007/04080. Skala 1:5 000.


På Laga skifteskartan från 1836 framgår att det inom undersökningsområdet finns flera jord-arts uppdelningar som alla har ett huvudinnehåll bestående av sand. (18-Ham-84). Platsen tycks här benämnas ”Ängsbackafallet”. Inga bostäder finns där angivna inom UO.

I Historiska museets databas finns det tre fyndplatser i Stora Forsa. Dessa omfattar neolitiskt daterade fynd från;• L1982:9755 (Hammar 88:1)• L1981:5482 (Hammar 373:1)• L1981:5495 (Hammar 374:1)

InventeringHägnad/Stensträng (L2019:3358)Strax innan den arkeologiska utredningen genomfördes avverkades sly och yngre träd inom impedimentetsmarken. Mindre grenar och stammar hade inte avlägsnats, vilket medförde att en stor andel grenverk och träslanor låg kvar på marken. Detta försämrade både framkomlighet, åt-komst för handgrävning samt förmågan att avgöra om det fanns lämningar synliga ovan mark. Trots riklig förekomst av sly framträdde spår efter en hägnad.

Ett fyrtiotal provgropar grävdes spritt över ytan varvid matjorden sållades i sökande efter sla-gen kvarts eller andra fyndmaterial. Inga föremål påträffades. På grund av svårigheterna med GPS-signalen bland träden mättes provgroparna inte in.

Delar av impedimentets mellersta avsnitt kan möjligen ha utnyttjats som sand-/grustäkt då det där finns till synes urschaktade slänter och ojämna nivåer inom impedimentet och i angränsning till omkringliggande åkermark.

A254 (Hägnad)Intill en tillsynes urschaktad yta framkom rester efter en hägnad. Över denna låg avverkat sly. Lämningens synliga del var ca 19 m lång och 3,2 m bred. Höjden varierade men de högsta partierna uppmättes till ca 1,2 m.

FIGUR 4. Foto av A254, hägnad/stensträng L2019:3358. Foto Ulf Celin.


Sökschaktning

S477

S481

S469

S572

S465S446

S430

S442

S410

S530

S397

S359

S563

S353

S491

S506

S342

S298

S425

S550

0 20 40 60 80 100 m

Teckenförklaring

Hägnad

Härd

Lager

Stolphål

Schakt

UO

FIGUR 5. Schakt inom UO. Skala 1:1 500.


Boplats i åkermark (L2019:3357)Någon inventering av åkermarken var inte möjlig att göra då det därpå stod 0,8 m hög vall. En in-ventering av åkermarken var i och för sig inte en del av uppdraget, men då det framkom ett relativt stort kvartsmaterial i matjorden i samband med schaktningen, kan det vara värt att nämna att en sådan ej genomfördes. En systematisk metalldetektering genomfördes inom alla de schakt som öppnades i syfte att klargöra om det fanns metaller bevarade i matjorden och om dessa kunde an-vändas för att datera platsen (Figur 6). Några metallfynd påträffades emellertid inte. Detta bekräf-tar kartstudien som inte kunde påvisa någon bebyggelse inom området under historisk tid. Metall-fynd i matjorden förekommer nämligen vanligtvis i riklig mängd om det funnits sentida bygg-nader som torp på en plats.

I samband med schaktningen framkom åtta anläggningar varav tre härdar, tre lager och två stolphål. Alla anläggningar påträffades inom den större åkerytan öster om impedimentet med hägnaden/stensträngen (Figur 7).

FIGUR 6. Fredrik Thölin metalldetekterar i S469. Foto: Ulf Celin.


S410

S530

S397

S359

S563

S353

S491

S506

S342

S298

S425

S550

A254

A515

A335A326

A496

A536

A401

A370

A375

0 10 20 30 40 50 m

Teckenförklaring

Härd

Lager

Stolphål

Ben

Kvarts

Slagg

Boplats L2019:3357

Hägnad L2019:3358

Schakt

UO

L2019:3358

L2019:3357

FIGUR 7. Anläggningar inom UO samt begränsningen på de nya fornlämningarna L2019:3357 och L2019:3358. Skala 1:800.


HärdarVid flera av de schakt som öppnades framkom skärvig/skörbränd sten i matjorden och i flera av de diken som påträffades i schakten noterades inslag av sot/träkol och skärvig/skörbränd sten. Tillsammans indikerar detta att flera härdar och spår efter andra aktiviteter som avsatt träkol/sot och skärvig sten sannolikt grävts eller schaktats sönder när marken utnyttjats för odling.

A375Härden framträdde som en tydlig mörkfärgning mot det ljusbruna underlaget i schakt 359. An-läggningen hade en sotig fyllning med inslag av rödbränd sand. Det fanns inga spår efter skärvig eller skörbränd sten i fyllningens yta. Härden hade en längd av 1,1 m. Bredden klarlades inte då anläggningen delvis låg kvar under matjorden. Den framtagna delens bredd uppgick till 0,8 m. Formen uppfattades som rund. Anläggningen undersöktes inte.

A401Härden var relativt väl avgränsad i plan och framträdde tydligt mot det ljusbruna underlaget i schakt 397. I ytan påträffades både skärvig/skörbränd sten, träkol och sot (Figur 8). Längden på anläggningen uppgick till 1,55 m medan bredden inte framgick då delar av anläggningen inte schaktades fram. Den framtagna delens bredd uppgick till 0,6 m. Formen på anläggningen i plan uppfattades som rund. Ett träkolsprov (PK409) samlades in från anläggningens fyllning varvid ett mindre hål grävdes för att vara säker på att träkolet kom från anläggningen. Detta prov skickades sedermera på en vedartsanalys inför en datering. Träkolet var från vide och 14C-analysen gav en mesolitisk datering till 7945±40 PB, dvs. 7040–6690 f.Kr. m 2σ.

FIGUR 8. Härd A401. Foto: Ulf Celin.


A536Härden var mycket otydlig med diffusa begränsningar och en flammig fyllning av både sot och inblandning från ljusbruna underlaget. Anläggningen framkom i schakt 530. Sot och skärvig/skörbränd sten gjorde att anläggningen tolkades som en härd även om det inte fanns något träkol bevarat i ytan. Anläggningen var 1,5 m lång och 0,35 m bred.

LagerA370I den södra delen av schakt 359 framkom ett mörkbrunt lager innehållande mindre mängder träkol och sot. Inga fynd framkom. Lagret, som grävdes igenom, var 6,8 meter långt och ca 0,07 m djupt. Bredden var oklar liksom vilken typ av aktivitet som avsatt lagret.

A496I den norra delen av schakt 491 framkom en mindre lagerrest med oklara begränsningar då det fortsatte utanför schaktets begränsningar. I lagret framkom slagg (F13). Lagret var flammigt med svart sot och inblandning av ljusbrunt underlag. Djupet uppgick till 0,06 m. Funktionen är oklar, men det är rimligt att anta att detta lager hör samman med aktiviteterna vid A515 då de båda innehåller slagg och ligger inom ett rimligt avstånd från varandra (ca 20 m).

A515I schakt 506 framkom det mest omfattande av de tre lagren (Figur 9). I ytan påträffades ett fyndmaterial (F13) av knappt ett halvt kilo slagg vilket tillsammans med lagrets omfattning (mer än 9,8 x 3 m) och tjocklek på ca 0,2 m innebär att det kan tolkas som ett golvlager.

FIGUR 9. Golvlager A515. Foto: Ulf Celin.


Ett träkolsprov från fyllningen (PK525) skickades på en vedartsanalys inför en datering. Träkolet kom från gran och 14C-analysen angav en efterreformatorisk datering till 211±30 PB, dvs. 1640–1920 e.Kr. m 2σ. Då inga byggnader finns angivna på det historiska kartmaterialet kan man anta att dateringen tillhör det äldre spektrat. Om man dessutom tar hänsyn till den intilliggande hyttan vid Stora Forsa som uppfördes under 1670-talet och som var verksam fram till 1834 (Ramström 2014:13, 21) är det möjligen så att aktiviteten inom A515 kan knytas till hyttans brukningsfas.

StolphålI schakt 298 påträffades två stolphål i den norra delen. Tyvärr var området kring de båda stolphålen omgrävt vid flera tillfällen för dräneringsarbeten vilket kan ha inverkat negativt på spåren efter ytterligare stolpar.

A326A326 utgjordes av ett mindre stolphål med ett diametermått på 0,18 m. Anläggningens begräns-ningar var tydliga med en mörkbrun till svart fyllning. I samband med finrensningen framkom ett bränt benfragment (F15) i ytan vilket gjorde att anläggningen undersöktes. Djupet uppgick till 0,12 m med tydligt sluttande sidor. Inga ytterligare fynd påträffades. Benet har inte kunnat bedömas närmare än till att det sannolikt omfattar rester efter ett stort däggdjur (Emma Sjöling, muntligt).

A335Direkt intill A326 framkom ett något större ovalt stolphål (0,22 x 0,33 m). Även detta var tydligt i plan med en mörkbrun till svart fyllning och med tydliga begränsningar. Anläggningen plandokumenterades endast.

FyndDe fyndmaterial som framkom omfattade slagg, slagen kvarts och osteologiskt material. Totalt samlades det in 571,6 gram slagg, 646,6 gram slagen kvarts och 0,1 gram bränt ben.

SlaggAll slagg påträffades i lagren A496 och A515 i den norra delen av UO. Merparten, ca 437 gram, framkom i lager A515, dvs. det lager som troligen utgör resterna av ett golvlager och som har 14C-daterats till efterreformatorisk tid. Det är rimligt att slaggen ska relateras till aktiviteterna till hyttan vid Stora Forsa.

KvartsStörre delen av kvartsmaterialet påträffades i den nordöstra delen av undersökningsområdet. Med undantag för en större nodul består kvartsen av likartad högkvalitativ kvarts. Sammanlagt tillvara togs 17 bitar kvarts fördelat på avslag, avslagsfragment, nodulrester samt kärnor. Det mest intressanta fyndet är en semikonisk spånkärna med slät plattform (F4) som placerar materialet i mellanmesolitikum, vilket stämmer med den mesolitiska 14C-dateringen från platsen (figur 10). På kärnan finns 6 stycken relativt regelbundna avspaltningsnegativ som täcker ca 60 % av dess omkrets. Kärnans storlek pekar mot att den inte varit handhållen utan suttit fäst i något vid bearbetningstillfället. Tryckteknik alternativt puns (indirekt teknik) har troligen använts för framställning av spån. Kärnfronten uppvisar flera s.k. ”step fractures” vilket är resultatet av flera misslyckade försök att tillverka spån. Troligen är detta skälet till att den kasserats. Kärnan har även spår av bearbetning (preparering) från botten. Övrigt material kan troligen i hög grad kopplas till produktion av spånkärnor.

Denna typ av mellanmesolitisk spånproduktion i kvarts har först nyligen uppmärksammats och gör Stora Forsaboplatsen viktig för förståelsen av den äldsta stenåldern i Mellansverige (se Sørensen et al 2014; Guinard 2018). En teknologiskt likartad spånkärna som den från Stora Forsa påträffades vid slutundersökningen av en mellanmesolitisk boplats vid Gladö kvarn (L2017:9858 alt. Huddinge 308:2). Här påträffades även ett övrigt bearbetat kvarts-


FIGUR 10. Semikonisk kärna i kvarts (F4). Foto: Michel Guinard.

material som kan kopplas till denna spånteknologis olika stadier (Svenman et al manus). Denna typ av platser kan på ett väsentligt sätt öka förståelsen för den tidigaste etableringen i Mellan-sverige efter senaste istidens slut.

Osteologiskt materialDet osteologiska materialet omfattar en fyndpost (F15) på 0,1 g. Benet har inte närmare kunnat kategoriseras än till ”stort däggdjur” (Emma Sjöling, muntligt).

SlutsatsÖver stora delar av UO återfanns spår efter plöjning i det sandiga underlaget. Sannolikt har detta medfört att en del härdar skadats eller helt plöjts bort. Detta är en bedömning som stärktes av det faktum att både träkol och skärvig sten påträffades i sentida dräneringsdiken och i den matjord som schaktades bort och lades i högar. Plöjningen bedöms också ha inverkat på eventuella lager från meso- eller neolitikum. Däremot tycks stenmaterialet i matjorden ligga koncentrerat till ett avgränsat område som väl överensstämmer med de framkomna anläggningarna vilket samman-taget indikerar att boplatslämningarna är avgränsade.

De två 14C-analyserna resulterade i en mesolitisk datering och en efterreformatorisk datering. Troligen finns det även lämningar från andra förhistoriska perioder inom boplatsytan och en rimlig bedömning som görs är att platsen även nyttjats även under brons- och järnålder, även om det inte finns några säkra indikationer härpå.

Den mesolitiska dateringen av härd A401 tillsammans med framför allt den semikoniska kärnan (F4) visar tydligt att det finns mesolitiska aktiviteter inom UO. Då avståndet mellan de två är 16 m är det rimligt att anta att det i närområdet finns rester efter mer omfattande mesolitiska aktiviteter.


Utvärdering

Med de tre momenten arkiv- och litteraturstudier samt kartanalyser, fältinventering och utred-ningsgrävning har målet varit att klargöra om fornlämningar kommer att beröras och därmed förse Askersunds kommun och Länsstyrelsen med ett fullgott planeringsunderlag inför det fort-satta arbetet med en ny detaljplan för området.

En genomgång av arkiv och arkeologiska rapporter gav en antikvarisk bakgrund och förståelse av hur platsen kan ha utnyttjats över tid. Trots att endast ett mindre antal arkeologiska undersök-ningar genomförts i angränsning till den nu berörda ytan, gav en genomgång av arkivrapporter en förståelse om att landskapet i närområdet till en viss utsträckning kan ha utnyttjats sedan sten-ålder och framåt. Rapporter och kartmaterial har också kunnat bistå i förståelsen kring de histo-riska lämningarna som förknippas med järntillverkning och intilliggande Stora Forsa bruk.

Fältinventeringen var tänkt att utföras både inom impediments- och åkermark. Någon inven-tering av åkermarken var inte möjlig då det där stod midjehögt gräs. Även impedimentsmarken var svårinventerad då det över ytan låg en stor mängd trädgrenar från en avverkning. Trots detta kunde en rimlig bedömning av platsens antikvariska innehåll klargöras.

Utredningsgrävningen var det moment som gav det största resultatet och via schaktningen av åkermarken kunde ett fornlämningsområde omfattande ca 8 000 kvm avgränsas. Inom detta framkom lämningar som daterats till mesolitikum och efterreformatorisk tid. Sannolikheten att det även kan framkomma brons- och järnåldersdateringar inom det avgränsade fornlämnings-området vid fortsatta arkeologiska undersökningar anses vara hög, då framkomna odaterade läm-ningar antyder det genom bevarandegrad och genom att platsen bedöms som lämplig boplats un-der dessa perioder på grund av det sandiga underlaget och närheten till Vättern.

De vid utredningens framkomna nya lämningarna omfattar:Fornlämning: L2019:3357 – Boplats i åkermarkÖvrig kulturhistorisk lämning: L2019:3358 – Hägnad på impedimentsmark


Referenser

Andersson, S. 1994. Medevi-Brattebro backe. Väg 50. Västra Ny socken. Östergötland. Hammar socken. Närke. Arkeologisk utredning. UV Stockholm Rapport 1995:8.

Guinard, M. 2018. Middle Mesolithic Blade Technology in Sweden, c. 8th Millenium BC. I: K. Knutsson, H. Knutsson, J. Apel & H. Glørstad. Technology of Early Settlement in Northern Europe. Transmission of Knowledge and Culture. Sheffield.

Ramström, Annica. 2014. Kart- och arkivstudier rörande ny sträckning av väg 50, Medevi – Brattebro backe. Närke, Hammar socken, delar av fastigheterna Brunn, Dalmark, Hulta, Kvarngården, Nydalen, Rå, Slätrask, Stora Forsa, Stordalen och Södra Kärra. Arkeologgrup-pen AB, rapport 2014:15.

Ramström, A. 2016. Väg 50 mellan Brattebro backe och länsgränsen, arkeologisk utredning etapp 1. Hammar socken, Askersunds kommun, Närke. Arkeologigruppen AB. Rapport 2016:65.

Svenman, E., Sundström, L., & Guinard, M. manus. Huddinge 308:2 – lämningar efter långväga mesolitiska besök. Arkeologisk undersökning. Huddinge 308:2, Gladö 76:5, Huddinge socken och kommun, Södermanland, Stockholms län. SAU rapport I TRYCK.

Sørensen, M., et al., 2013. The First Eastern Migrations of People and Knowledge into Scandi-navia: Evidence from Studies of Mesolithic Technology, 9th-8th Millennium BC. Norwegian Archaeological Review, 46 (1), 19–56.

Muntlig källaEmma Sjöling, osteolog SAU

Kartakter)

Arkiv Typ Akt Årtal

RAK Häradsekonomiska kartan Forssa J112-54-10 –

LMS Laga skifte 18-ham-84 1836

LMA Laga skifte 18-ham-93 1841


Tabeller 1. Schakttabell

Schaktnr Notering Djup m Anläggning Lösfynd Huvudinnehåll Area kvm

298 0,35 A326, A335 Lera, Silt 42

342 Mycket sten mot underlaget 0,3 Lera, Silt 33

353 Lösfynd av kvarts och slagg 0,3 F1, F2 Grus, sand 31

359 Större sten i schaktet 0,3 A370, A375 Grus, sand, silt 32

397 Lösfynd av kvarts 0,35 A401 F3, F4, F16 Grus, sand, silt 40

410 0,35 Grus, sand, silt 29

425 Lösfynd av kvarts 0,3 F6 Sand, silt 32

430 0,4 Sand, silt 30

442 0,35 Sand, silt 30

446 0,3 Sand, silt 31

465 0,4 Sand, silt 8

469 0,45 Sand, silt 19

477 0,4 Sand, silt 23

481 0,3 Sand, silt 16

491 Lösfynd av slagg 0,35 A496 F12 Grus, sand 18

506 Lösfynd av kvarts 0,35 A515 F5 Sand, silt 33

530 Lösfynd av kvarts 0,35 A536 F7, F8, F9 Sand, silt 27

550 Lösfynd av kvarts 0,3 X F10 Grus, sand, silt 26

563 Lösfynd av kvarts 0,3 X F11 Grus, sand, silt 23

572 0,25 Sand, silt 24


2. Anläggningstabell

Anl. nr

Anl. typ Längd m

Bredd m

Djup/ höjd m

Beskrivning Datering Sot Kol Skärvig sten

Form i plan

254 Hägnad/stensträng

18,7 3,2 1,2 Stensträng, flerskiktad i höjd och bredd

Avlång

326 Stolphål 0,18 0,18 0,12 Tydlig mörk i plan. Tydliga nedgrävningssidor. Brun till svart fyll. Lerig silt, något småstenig fyllning

X X Rundad

335 Stolphål 0,3 0,22 Smågrusig i ytan med lera och silt. väl avgränsad i plan

X Oval

370 Lager 7 0,07 Oklar bredd X X Oklar

375 Härd 1,1 0,8 Botten av härd Stråk av sot/träkol samt vitbränd sand. Delvis i schaktkant

X X Rundad

401 Härd 1,55 0,6 I schaktkant Mesolitikum X X X Rundad

496 Lager 1,2 0,06 Mörk, med sot och träkol. Diffusa begränsningar. I schaktkant

X X Annan

515 Lager 9,8 3 0,2 Större svartsotigt lager innehållande mycket slagg. I schaktkant

Efter-reformatorisk

Oklar

536 Härd 1,5 0,35 Diffus anläggning med något flammig fyllning. Dock tydligt något sot och skärvig sten. Inget synligt träkol. Oklar tolkning. Dock anläggning med ålder.

X X Oregel-bunden


3. Fyndtabell

Fynd nr Material Typ Sakord Typ Datering Antal fragment

Vikt Gallrat

1 Sten Kvarts Nodulrest 1 27,5

2 Sten Kvarts Avslag 1 25,8

3 Sten Kvarts Avslagsfragment 1 0,4

4 Sten Kvarts Kärna Semikonisk kärna Mesolitikum 1 9,9


6 Sten Kvarts Kärnfragment 3 14,7

7 Sten Kvarts Nodul 1 470,7

8 Sten Kvarts Avslagsfragment 1 5,2

9 Sten Kvarts Kärna 1 27,8

10 Sten Kvarts Nodulrest 2 48,2


12 Slagg Slagg Slagg 1 129,3 X

13 Slagg Slagg Slagg 1 5,3 X

14 Slagg Slagg Slagg Efterreformatorisk 9 437 X

15 Osteologiskt material

Bränt ben Ben 1 0,1



Analyser

Bilaga 1. Vedartsanalys

UlfStrucke2019-07-24

ProjektId2185

Närke,Askersundskommun,Hammarssocken,StoraForsa,härdochsmedja

Härd,A401,PK409

Provetrensadesfrånsotigsand,Ytligthårtfastbrändsandpåträkolet.Detrundslitnaträkoletkomfrånfriskstamavvideart.Vikt(g) Analyseradvikt(g) Fragment Analyseratantal Salixsp

1,1 1,1 12 12 12

Kulturlager,A515,PK525

Ettrentstycketräkolfrånförkolnad,välvuxenstamavgranVikt(g) Analyseradvikt(g) Fragment Analyseratantal Gran

0,3 0,3 1 1 1


Bilaga 2. 14C-analys

Uppsala 2019-09-23 Ulf Celin

Societas Archaelogica Upsaliensis (SAU) Thunbergsvägen 5 B 752 36 UPPSALA

Ångströmlaboratoriet Tandemlaboratoriet Kol-14 gruppen Besöksadress: Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Postadress: Box 529 751 20 Uppsala Telefon: 018 – 471 31 24 Telefax: 018 – 55 57 36 Hemsida: http://www.tandemlab.uu.se E-post: [email protected]

Resultat av 14C datering av träkol från Stora Forsa, Askersund, Närke. (p 2376)

Förbehandling av träkol och liknande material: 1. Synliga rottrådar borttages. 2. 1 % HCl tillsätts (8-10 timmar, under kokpunkten) (karbonat bort). 3. 1 % NaOH tillsätts (8-10 timmar, under kokpunkten). Löslig fraktion fälls genom tillsättning

av konc. HCl. Fällningen som till största delen består av humusmaterial, tvättas, torkas och benämns fraktion SOL. Olöslig del, som benämns INS, består främst av det ursprungliga orga-niska materialet. Denna fraktion ger därför den mest relevanta åldern. Fraktionen SOL däre-mot ger information om eventuella föroreningars inverkan.

Före acceleratorbestämningen av 14C-innehållet förbränns det tvättade och intorkade materi-alet, surgjort till pH 4, till CO2-gas som i sin tur grafiteras genom en Fe-katalytisk reaktion. I den aktuella undersökningen har fraktionen INS daterats.

RESULTAT

Labnummer Prov δ13C‰ V-PDB 14C age BP Ua-62902 A401 -25,4 7 945± 40 Ua-62903 A515 -23,9 211± 30

Med vänlig hälsning Karl Håkansson / Lars Beckel


Atmospheric data from Reimer et al (2013);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron]

10000CalBC 5000CalBC CalBC/CalADCalibrated date

Ua-62902 7945±40BP

Ua-62903 211±30BP



7200CalBC 7000CalBC 6800CalBC 6600CalBC 6400CalBCCalibrated date

7600BP

7700BP

7800BP

7900BP

8000BP

8100BP

8200BP

Rad

ioca

rbon

det

erm

inat

ion

Ua-62902 : 7945±40BP 68.2% probability 7030BC (18.5%) 6960BC 6950BC ( 4.0%) 6930BC 6920BC (12.2%) 6870BC 6850BC (29.9%) 6750BC 6720BC ( 3.6%) 6700BC 95.4% probability 7040BC (95.4%) 6690BC


1400CalAD 1600CalAD 1800CalAD 2000CalAD 2200CalADCalibrated date

100BP

200BP

300BP

400BP

500BP

600BP

Rad

ioca

rbon

det

erm

inat

ion

Ua-62903 : 211±30BP 68.2% probability 1650AD (21.9%) 1680AD 1760AD (27.6%) 1800AD 1940AD (18.7%) ... 95.4% probability 1640AD (27.9%) 1690AD 1730AD (44.3%) 1810AD 1920AD (23.2%) ...

sau rapport 2020:2 ulf celinstora forsa arkeologisk utredning, etapp 1 och 2. stora forsa 1:136,...

Documents