schindler’s list - innehåll-inspiration-framtid | … Österholm schindler’s list...

Denna filmhandledning ingår i projektet ”Levande historia”och finns även publicerad i studiematerialet Bilden av Förintelsen.

Svenska Filminstitutet, Box 27126, 102 52 Stockholm. Telefon 08-665 11 00.

Schindler’s ListF I L M H A N D L E D N I N G

2

REGI Steven SpielbergPRODUKTION Amblin Entertainment,

Universal Pictures, USA 1993PRODUCENT Steven Spielberg, Gerald R. Molen,

Branko LustigVERKSTÄLLANDE PRODUCENT Kathleen Kennedy

MANUS Steven Zaillian, efter romanen Schindler’s Ark av Thomas Keneally

FOTO Janusz KaminskiSCENOGRAFI Allan Starski

KOSTYM Anna Biedrzycka-SheppardKLIPPNING Michael Kahn

LJUD Ron JudkinsORIGINALMUSIK John Williams

I ROLLERNAOSKAR SCHINDLER Liam Neeson

ITZHAK STERN Ben KingsleyAMON GOETH Ralph Fiennes

EMILIE SCHINDLER Caroline GoodallPOLDEK PFEFFERBERG Jonathan Sagalle

HELEN HIRSCH Embeth DavidtzVICTORIA KLONOWSKA Malgoscha Gebel

WILEK CHILOWICZ Shmulik LevyMARCEL GOLDBERG Mark Ivanir

INGRID Beatrice MacolaJULIAN SCHERNER Andrzej Seweryn

ROLF CZURDA Friedrich von ThunHERMAN TOFFEL Krzysztof Luft

LEO JOHN Harry NehringALBERT HUJAR Norbert Weisser

MILA PFEFFERBERG Adi Nitzan

TEKNISKA UPPGIFTERSPELTID 195 minuterLÄNGD 5.349 meter (35 mm)

FORMAT Vidfilm (1:1,85)LJUDSYSTEM Dolby Digital DTSFÄRGSYSTEM Svartvit/Färg

CENSUR Tillåten från 15 årÖVERSÄTTNING Kersti Landfeldt

SVENSK PREMIÄR 4 mars 1994

BIOGRAFDISTRIBUTIONUnited International Pictures, Box 9502, 102 74 Stockholm

Telefon: 08-616 74 00, Telefax: 08-84 38 70

C L A S Ö S T E R H O L M

Schindler’s ListF I L M H A N D L E D N I N G

Steven Spielbergs film Schindler’s List är baserad på den verkligahistorien om hur den tyske affärsmannen Oskar Schindler underandra världskrigets slutskede räddade livet på 1.100 polska judar.Från att ha varit en medlöpare som profiterat på kriget växerSchindler till en hjälte som är beredd att ta stora risker för att hjälpaoch skydda de judar han beslutar sig för att rädda.

På ett mångtydigt sätt skildrar filmen Oskar Schindlersmotsägelsefulla person och hans komplicerade relationer till sinajudiska arbetare och till de nazistiska militärer som han umgås med.

Schindler’s List väcker frågor om moralisk resning,självbevarelsedrift och ondskans väsen. Schindler’s List aktualiserarockså en diskussion om hur populärfilmen bidrar till att forma vårbild av en historisk händelse.

Filmen har engelskt tal och är textad på svenska.Rekommenderas från åk 9.

FILMENS HANDLING

Kraków, Polen 1939. I september besegrar tyska styrkor den polskaarmén. Alla judar beordras registrera sina familjer och flytta tillstäderna. Mer än 10.000 judar kommer dagligen till Kraków.Samma år anländer den tyske företagaren Oskar Schindler tillstaden i avsikt att skapa sig en förmögenhet. Han gör sig populärbland SS-ledarna på platsen men har till en början svårt att etablera

3

någon affärsverksamhet. De judiska kapitalägare som han sökerkontakt med är inte intresserade av att samarbeta med Schindler.

Från den 20 mars 1941 tvingas de judar som bor i Kraków medomgivningar samman i ett getto som inrättas i staden. Judarnasamlas i ett område på cirka 600 x 400 meter. Upprättandet avgettot sätter press på judarna och Schindler blir uppvaktad av engrupp judiska investerare som är villiga att finansiera hans affärer.Med hjälp av en judisk revisor, Itzhak Stern, som Schindler kommiti kontakt med genom Judiska rådet i Kraków, övertar Schindler enemaljfabrik och försäkrar sig om rättigheterna att leverera kärl tillden tyska armén. Schindler fyller fabriken med oavlönade judiskaarbetare och gör stora vinster. Det åligger Itzhak Stern att engageraarbetare och Stern ser sin chans att också anställa gamla,handikappade och andra personer som annars riskerar att falla offerför nazisternas utrensningar.

Vintern 1942 anländer SS-officeren Amon Goeth till Kraków föratt etablera ett arbetsläger för judar i Plaszów utanför staden. Lägretbyggs på en judisk begravningsplats och judarna tvingas att användagravstenarna för att bygga en väg till lägret. Gettot i Kraków utrymsoch judarna förs till lägret. Schindler blir utan arbetare och han görsig därför vän med Goeth. Han övertygar Goeth om att låtafabriken bli en avläggare till lägret för att på så sätt kunna återupptaverksamheten. Itzhak Stern får dock inte lämna lägret, men sköterSchindlers fabrik på distans under överinseende av Goeth.

Amon Goeth sätter skräck i lägerfångarna med sadistiska infall.Han roar sig med att skjuta prick på fångar från sin balkong. Genomett system av mutor lyckas Stern och Schindler efterhand skaffaarbetstillstånd till allt fler lägerfångar för tjänst vid Schindlersfabrik.

Det blir allt tydligare att Tyskland riskerar att förlora kriget. Iapril 1944 kommer en evakueringsorder till Goeth där han beordrasatt gräva upp massgravar och kremera liken efter mer än 10.000judar som avrättats i Plaszów och i Krakóws getto. Inga som helstspår efter några lik får finnas kvar när de sovjetiska trupperna nårKraków. Samtidigt beslutas att judarna i Plaszów ska sändas tillAuschwitz. Schindler bestämmer sig för att lämna Kraków ochstarta en fabrik i Brünnlitz, nära sin hemstad Zwittau iTjeckoslovakien. För att rädda så många judar som möjligt undan ensäker död i Auschwitz gör Schindler och Stern upp en lista över”oumbärliga” arbetare som Schindler med hjälp av större delen avsin förmögenhet köper fri som arbetskraft till sin nya fabrik.

S C H I N D L E R ’ S L I S T

4

Vid transporten från Plaszów till Brünnlitz sänds kvinnorna avmisstag till Auschwitz. Schindler lyckas emellertid mutalägerkommendanten i Auschwitz och kvinnorna anländer slutligentill Brünnlitz. Där tillverkar Schindler i sju månader oanvändbaragranater, enbart för att under krigets sista månader upprätthålla enfristad för ”sina” judar.

Vid krigsslutet tar Schindler ett känslosamt farväl av de befriadejudarna. Som tack för sina insatser får han innan avfärden enguldring, gjord av en judisk arbetares guldtänder, med eninskription från Talmud: ”Den som räddar ett människoliv, räddaren hel värld.” Efter att ha brutit samman inför sina arbetare i ångeröver att inte ha räddat fler, flyr Schindler västerut.

Filmens sista scener redovisar händelserna efter krigsslutet. Tillbilder föreställande hängningen av Amon Goeth och Schindlersövergivna emaljfabrik läggs en serie texter in i bild: ”Amon Goetharresterades som patient på ett sanatorium i Bad Tolz. Han hängdesi Kraków för brott mot mänskligheten. – Oskar Schindlermisslyckades med äktenskap och affärer efter kriget. – 1958rättfärdigförklarades han av Yad Vashems Råd i Jerusalem ochinbjöds att plantera ett träd i De Rättfärdigas Allé. – Det växer därän.”

Filmen är fotograferad i svartvitt men inleds och avslutas medsekvenser i färg. I den inledande scenen är några judar samlade försabbat. De tänder ljus. När ljuset slocknat försvinner färgen frånfilmremsan. Den avslutande färgsekvensen utspelar sig i nutid därde överlevande Schindlerjudarna vandrar över ett fält i Israel för attsedan passera Schindlers grav i Jerusalem. De överlevandeSchindlerjudarna beledsagas i flera fall av de skådespelare somgestaltat dem i filmen. Ytterligare ett antal texter läggs in:”Schindlers judar idag. – Det är färre än 4.000 judar kvar i livet iPolen idag. – Det finns fler än 6.000 ättlingar till Schindlers judar. –Till minne av mer än sex miljoner judar som mördades.”

VEM VAR OSKAR SCHINDLER?

Steven Spielberg har baserat sin film Schindler’s List på autentiskapersoner och händelser. Verklighetens Oskar Schindler föddes år1908 i den lilla industristaden Zwittau i Sudetlandet, de tysktalandedelarna av Tjeckoslovakien. Hans far ägde en fabrik för tillverkningav jordbruksmaskiner och meningen var att Oskar skulle bliingenjör. Familjen var katolsk men Oskar Schindler var själv inte


5

religiös.Tjugo år gammal gifter sig Schindler med Emilie och börjar

arbeta hos sin far. Under 1930-talets depression går det dåligt förfaderns fabrik. Oskar Schindler tar då anställning somförsäljningschef på en elfirma. Han blir medlem i nazistpartiet ochhan arbetar en tid som spion för den nazistiskaunderrättelsetjänsten.

När andra världskriget bryter ut 1939 åker Oskar Schindler tillKraków. Han slår sig ner i staden och ägnar sig åt svartabörsaffärermedan Emilie stannar hemma i Mähren i Tjeckoslovakien. Hanetablerar en emaljfabrik och tjänar stora pengar. Schindler leversom en nazistisk playboy. Han omger sig med attraktiva kvinnor ochfrotterar sig med högt uppsatta nazistiska militärer. Det ärSchindlers tid i Kraków som Steven Spielbergs film berättar om.

Efter kriget flyttar Oskar Schindler och Emilie till Argentinamen Schindler misslyckas med sina affärer och efter tio år lämnarhan sin hustru och återvänder till Tyskland. Han har svårt attförsörja sig, men Schindlerjudarna visar sin tacksamhet ochbekostar hans uppehälle.

1961 planterar Yad Vashemmuseet i Jerusalem ett träd i Derättfärdigas allé till Oskar Schindlers ära. Oskar Schindler dör 1974.Enligt sin vilja begravs han i Israel, på katolikernas begravningsplatsi Jerusalem.

1982 utkom en bok där författaren Thomas Keneally utifrånintervjuer med cirka femtio Schindlerjudar skapat sin bild av OskarSchindler. Boken är utformad som en dokumentärroman. Det är pådenna roman Steven Spielberg baserat sin film.

FILMEN OCH VERKLIGHETEN

Steven Spielberg har valt spelfilmen som form för att berätta sinhistoria om Oskar Schindler. Trots den dokumentära bakgrunden ärfilmen en fiktion – en fri tolkning av de historiska händelserna.Schindler’s List följer den traditionella Hollywoodfilmensberättarstruktur. Det finns en tydlig hjälte, Oskar Schindler, somställs i kontrast till en ond motståndare, den sadistiskelägerkommendanten Amon Goeth. Trots att filmen beskriver enmycket svart period i mänsklighetens historia har filmen utformatsså att den fått ett ”happy end” – Schindler lyckas rädda ”sina” judar.Berättelsen om Schindler kan därför inte sägas vara representativ fördet öde som drabbade de flesta judar under andra världskriget.


6

Samtidigt är det just det unika i denna händelse som gjort attSchindlerjudarna uppmärksammats med böcker och filmer.

Beslutet att skildra Oskar Schindlers liv i fiktiv form har gettSteven Spielberg möjlighet att på ett friare sätt hantera dethistoriska materialet än om han exempelvis valt att göra endokumentärfilm – som på intet sätt skulle kunna sägas vara mer”sann” men som till sin form ofta utgår från en redovisning av fakta.Schindler’s List är alltså inte att betrakta som ett utsnitt urverkligheten, utan som en skapad bild inspirerad av verkligahändelser. I filmen ställs vi inför mänskliga val och kompliceraderelationer som är svåra att förstå annat än genom de stämningar ochkänslor som uppstår då de gestaltas – med blickar, kroppshållningoch röstlägen.

Den som jämför film och verklighet finner därför flera exempelpå historiska felaktigheter i Schindler’s List. Ofta kan de förklarasgenom behovet att förenkla eller komprimera händelseförloppet.Vill man göra en spännande och engagerande film är det ocksåviktigt att konstruera dramatiskt tacksamma situationer därhandlingen ställs på sin spets.

Verklighetens Oskar Schindler var till exempel inte själv på platsi Auschwitz för att med diamanter förmå lägerkommendanten attfrige de judiska kvinnorna. Förhandlingarna lär ha pågått i treveckor och en avgörande händelse var när Schindler skickade enkvinnlig tjeckisk bekant till lägret som där tillbringade en natt meden högt uppsatt officer vilket resulterade i att de judiska kvinnornasläpptes. Spielbergs beskrivning av hur Schindler och Sterntillsammans upprättar den slutliga listan över de judar som skafriköpas stämmer inte heller överens med hur det verkligen gick till.Enligt vittnen var tillkomsten av detta dokument en mycketförnedrande process där många judar tvingades köpa sig en plats pålistan. Karaktären Itzhak Stern är för övrigt en sammanslagning avflera personer som hjälpte Schindler att administrera hansaffärsverksamhet.

En effektfull men något oklar detalj i filmen förekommer i enscen föreställande tågstationen i Kraków. I scenen skildras hur dedeporterade judarnas tillhörigheter packas upp ur väskor och tasom hand i en förrådsbyggnad. Kameran åker fram förbi högar avkläder, skor, glasögon samt hyllor fyllda med silverljusstakar ochkonst. Scenen slutar med att några judiska juvelerare sitter vid ettbord och värderar juveler. En av männen får upphällt framför sig enhög av utdragna guldtänder och han reagerar med uppgivenhet och


7

förtvivlan.De utdragna tänderna och glasögonen kan tyckas logiskt

felplacerade då tillhörigheterna kommer från fortfarande levandejudar som förts till stationen i Kraków för vidare transport tillförintelselägren. I denna scen ges ett intryck av att offren redandödats, trots att de enbart förts ombord i godsvagnarna till ett tåg.Bilden av guldtänderna ligger sist i scenen, som en upptrappningav den fasansfulla hanteringen, och sätter hos åskådaren igång enassociationskedja som leder fram till judarnas öde i förintelselägren.

FILMENS BILD AV OSKAR SCHINDLER

När Oskar Schindler används som huvudperson och hjälte i enspelfilm blir han en konstruktion som uttrycker något utöver sigsjälvt. I Steven Spielbergs film är han en mångbottnad ochflerdimensionell varelse, bestående av både mörka och ljusa sidor.

I filmens inledande scener framhävs Oskar Schindlers belevadesätt då hans ankomst till Kraków ställs i skarp kontrast till detförödmjukande kaos som drabbar judarna som samtidigt anländertill staden för registrering. Medan judarna successivt bryts ned får vii filmen se hur Schindler växer till en förmögen affärsman. I bildbeskrivs Schindlers omsorgsfulla förberedelser inför ettrestaurangbesök. Han klär sig i attribut som uttrycker exklusivitet,rikedom och makt: kostym, manchettknappar, sidenslips – ochnazimärket på kavajslaget. På plats i restaurangen intar han, genomen muta till hovmästaren, ett bord med fri sikt över lokalen som omdet sociala livet i restaurangen vore en sfär han tänker ta ibesittning. Genom att knyta kontakter med de nazistiskamilitärerna lägger han grunden för sitt arbete som affärsman.

Med denna scen är karaktären Schindler etablerad: en drivenaffärsman och sorglös livsnjutare, tillika krigsprofitör och medlöparei nazistpartiet. Senare visar det sig att han är fylld av motsägelseroch mer svåråtkomlig än vad filmen inledningsvis låtit påskina.Schindler är visserligen en person som profiterar på ondskan mensom successivt visar tecken på ett moraliskt uppvaknande. Från attha utgjort en kugge i det nazistiska samhällsmaskineriet motarbetarhan senare samma system genom att utnyttja sina pengar och sittkontaktnät – för att därigenom rädda människoliv.

Filmen ger inga entydiga svar på frågorna varför och när OskarSchindler beslutar sig för att till varje pris rädda ”sina” judar. Snararetycks det vara en insikt som sakta växer fram inom honom.


8

Schindler tillhör dem som tidigt gjorde sitt val och tog ställning förnazisterna. Det nazimärke som Schindler sätter på sig i inledningenav filmen sitter kvar på hans kavajslag i slutscenen där han vidkrigsslutet ber om tre minuters tystnad för Förintelsens offer.

Fascinationen inför Schindlers gestalt bygger i hög grad på att detinte finns något tydligt ögonblick som markerar hans omvändelse.Skådespelaren Liam Neeson agerar mycket återhållsamt och detfinns heller inga avgörande yttre markeringar som signalerar attSchindler går från ett stadium till ett annat. Thomas Keneallysroman har en något annorlunda uppbyggnad och där avslutasbeskrivningen av hur Schindler bevittnar utrymningen av gettotmed ett slags citat av Schindler: ”’Efter den dagen’, sade han,’kunde ingen tänkande människa undgå att inse vad som skullehända. Jag hade nu beslutat mig för att göra allt som stod i minmakt för att motarbeta systemet.’”

Spielberg har tagit vara på denna nyckelreplik då han i filmenbyggt upp scenerna som redovisar denna händelse. Schindler iakttarutrymningen av gettot under en ridtur med en älskarinna. Från enkulle ser han hur judarna förs bort. I det svartvita fotot framträderett enstaka färginslag, den lilla flickan i röd kappa som Schindlersenare upptäcker bland liken på en vagn i samband medlikbränningen vid Plaszów. Kanske är det Spielbergs sätt attsignalera att Schindler för första gången ser en judisk person somindivid och människa.

Flickan i röd kappa finns omnämnd i Keneallys roman. Keneallybeskriver hur Schindler ser den lilla flickan bli vittne till hur enkvinna och en pojke brutalt avrättas av tyska soldater. Ingenförsöker hindra flickan från att se vad som händer. I efterhanddrabbas Schindler av insikten om vad denna händelse innebar.Keneally skriver: ”De tillät vittnet, sådana vittnen som det lillarödklädda barnet, eftersom de var övertygade om att alla vittnenaockså skulle dö.”

I Steven Spielbergs film markeras inte Schindlers möte med denlilla flickan i den röda kappan av någon omedelbart förändradinställning hos honom. Istället betonas genomgående detmotsägelsefulla draget hos Schindler. Genom hela filmen, fram tilldet ögonblick han tar av sig nazimärket från kavajslaget, ärdrivkrafterna bakom hans agerande mycket oklara. Schindler ärsjälv både bov och hjälte, förövare och räddare. Han bedrar sin frumen visar sig kunna vara trogen tusen främmande judar.

För oss som ser filmen måste Schindler i första hand vara


9

trovärdig. Däremot behöver inte hans karaktär vara fullt begriplig.Ju mer av ”gåtan” Schindler som lämnas obesvarad, desto mer föross i publiken att tänka på och att fantisera kring. Kanske var hanen dumdristig och fåfäng man med stort hjärta som agerade utifråntillfälliga nycker och impulser. Frågan lämnas obesvarad men vidåterkommande tillfällen lyfter filmen fram alla de motstridigaegenskaper som till sist bildar karaktären Oskar Schindler.

I Steven Spielbergs film slås det tydligt fast att Schindler aldrighar några humanitära skäl för att anställa judar som arbetare vid sinfabrik. De judiska arbetarna är billigare än polackerna eftersomSchindler vid sidan av en mindre avgift till SS inte behöver betalajudarna någon lön. Judarnas motiv för att ta jobb i Schindlers fabrikär att de får en möjlighet att lämna gettot och därmed en chans attbyta till sig varor på väg till och från arbetet.

Först efter att nazisterna upprättat det judiska gettot i Warszawaär de judiska investerarna beredda att satsa pengar i Schindlersfabrik. Men Schindler är en tuff förhandlare. Judarna vill ha del ibolaget och dess vinst. Schindler erbjuder endast varor i utbyte motdet belopp de investerar. ”Vill ni ha kontrakt? Inför vilkendomstol?”, frågar Schindler ironiskt.

Det är profiten som styr Schindlers agerande, vilket han ocksåpåpekar för sin fru som plötsligt kommer till Kraków på etttillfälligt besök. Hon överraskar honom i säng med en älskarinna.Schindler bjuder ut sin hustru på restaurang. Hustrun har svårt attförstå att Schindler har råd att sprätta pengar omkring sig: vackervåning, älskarinnor och exklusiva restauranger. I filmen får vi höraSchindler förklara hur han resonerar: ”Jag har 350 arbetare somarbetar enbart för en sak – att tjäna pengar åt mig.” Han inbillar sigatt hans affärsidé ska göra honom legendarisk: ”Det kommer attdröja innan de glömmer namnet Schindler här. Det kan jag lova.’Oskar Schindler’, kommer de att säga. Alla kommer att minnashonom. ’Han gjorde något fantastiskt. Han gjorde något ingenannan gjorde. Han kom hit tomhänt med enbart en resväska ochbyggde upp ett konkursmässigt företag till en storindustri och hanåkte härifrån med en, nej, två sjömanskistor fulla av pengar.’”

För den publik som ser filmen laddas Schindlers ord med en vissdubbelmening, eftersom hans namn visserligen blivit legendariskt,men av helt andra skäl än de Schindler själv för fram. Scenenfortsätter med att Schindler berättar för sin hustru att han kommittill insikt om vad som skiljer hans nuvarande framgångar från hanstidigare mindre lyckade affärsverksamhet – nämligen kriget. Det


10

tycks som om Schindler endast kan bli framgångsrik i ett läge däromgivningen befinner sig i ett undantagstillstånd – i ett samhälle därnormer, värderingar och lagar är satta ur spel. För Schindler innebär”kriget” samma sak som ”nazismen”. Det är nazisternasmänniskosyn som möjliggör judar som oavlönad arbetskraft till hansfabrik. Det är nazisternas politik som tvingar judarna att ställa upppå spelreglerna – det är deras enda chans att överleva sedanbostäder, tillhörigheter och människovärde tagits ifrån dem.

Schindler är helt medveten om dessa spelregler och har inte föravsikt att ändra på dem. Hans engagemang för judarnas utsatthetsträcker sig enbart så långt att han ser mellan fingrarna på denverksamhet som hans revisor Itzhak Stern bedriver. Det är Sternsom har till uppgift att rekrytera arbetare till fabriken. De judiskaarbetare som inte har kvalifikationer som är till nytta för den tyskakrigsindustrin deporteras. Genom att förse judiska lärare, musikeroch även åldringar och handikappade med falska papper kan Sternordna en fristad åt dem i Schindlers fabrik.

Itzhak Stern försöker inte dölja för Schindler vad han håller påmed och i en scen släpper Stern in en enarmad judisk arbetare påSchindlers kontor. Den enarmade gamle mannen vill uttrycka sintacksamhet över att ha fått arbete i fabriken. Mötet gör Schindleroerhört störd och han förbjuder Stern att utsätta honom för någotliknande igen. Likaså har Schindler uppenbara svårigheter atthantera situationen med kvinnan som vädjar om hjälp för sinaföräldrar. Han släpper inte in henne på sitt kontor förrän honsminkat sig och klätt upp sig i en vacker klänning. När hon förklaratsitt ärende får Schindler ett raseriutbrott och talar om för henne atthan inte ägnar sig åt välgörenhet. Trots detta hjälper han sedanhennes föräldrar genom att låta dem börja arbeta på fabriken.

Kanske är Schindler enbart besvärad av att behöva konfronterasmed de utsatta judarnas situation. Möjligen är han rädd att ItzhakSterns ansträngningar att skapa en fristad åt utsatta judar ska blialltför uppenbar och komma till nazisternas kännedom.Förmodligen skulle det i så fall vara slutet på Schindlersframgångssaga. En affärsman som drar nytta av judisk arbetskraftoch som har en företagspolicy där han knyter dessa arbetare till sigoch sitt företag genom att erbjuda dem en fristad undan de värstaförföljelserna skulle förmodligen inte accepterats av nazisterna. Vidett tillfälle i filmen får vi höra Schindler förmana Itzhak Stern: ”Dethär är inget företag. Det är en fristad för rabbiner och föräldralösaoch för folk som inte kan nånting. Du tror inte att jag vet vad du


11

gör! Men det är farligt! Farligt för mig!”Schindler och Stern står dock varandra mycket nära och ett av de

få tillfällen där Schindler blir märkbart skakad är då Stern är på vägatt föras bort från Kraków, men i sista sekunden räddas av Schindlerpå tågstationen.

Schindlers beslut att köpa loss ”sina” judar från Amon Goethfattas mycket sent. Schindler packar sina väskor, tar farväl av Sternoch står i begrepp att lämna Kraków. Natten innan avfärden har hansvårt att sova och han blickar ut genom sitt fönster. I nästa scenbefinner han sig i Amon Goeths villa och är i full gång med attförhandla om priset på judarna. Motivet och den eventuella våndanbakom detta beslut är mycket vagt beskrivna och bidrar till attskapa en viss mystik kring Schindler som person samtidigt som detnaturligtvis ökar spänningen i filmen eftersom det inte finns någondirekt antydan om vilken väg berättelsen kommer att ta.

• Vem är filmens Oskar Schindler? Försök förklara Schindlersagerande i scenen med kvinnan som ber honom hjälpa sinaföräldrar. Vad menar Schindler när han efter att ha räddat Stern påtågstationen säger: ”Tänk om jag kommit fem minuter senare? Vadvore jag då?” Är det Stern eller sitt eget skinn han ömmar för?Resonera kring vad som händer inom Schindler när han under enridtur bevittnar utrensningen av gettot. I vilka scener skildras”människan” bakom affärsmannen Oskar Schindler?

MAN ELLER MÖRDARE

Schindler’s List är en film som på olika sätt cirklar kring frågor somrör människors moraliska val. Som vi har sett i gestaltningen avSchindler är det inte alltid helt klart vilka bevekelsegrunder somligger bakom dessa val. Filmen målar upp en bild av det landskapdär människorna befinner sig och överlåter i hög grad åt åskådarenatt finna ut vilka personerna är och varför de agerar som de gör. Förflera av personerna i filmen står valet mellan rationellsjälvbevarelsedrift och moralisk resning. Att fatta beslut i dennafråga är naturligtvis en komplicerad process eftersom det kan varamycket kostsamt då det i vissa fall krävs att man är beredd att offrasin frihet och kanske till och med sitt liv.

En scen där frågan om moralisk resning uttalas i klartext finns islutet av filmen då Schindler rest till Brünnlitz med sina judar. Viaradio meddelas att kriget är över. Schindler samlar judarna och de


12

nazistiska vakterna i fabrikens maskinhall. Han säger till vakterna:”Jag vet att ni har fått order av vår kommendant som han fått frånsina överordnade, att avrätta arbetarna. Nu är det rätt tid att göradet. De är här allihop. Nu har ni tillfälle. Annars kan ni ge er av ochåtervända till era familjer som män istället för mördare.”

Vakterna väljer att låta judarna leva och lämnar fabriken. Kanskelyckades Schindler genom sitt skickligt formulerade tal räddajudarna undan en säker död. Kanske förstod vakterna själva attkriget var över. Frågan om de tyska vakterna verkligen kommer hemtill sina familjer som ”män istället för mördare” blir i filmen aldrigföremål för diskussion. Räknas inte längre de eventuella övergreppsom de tyska soldaterna tidigare begått? Och hur ska man betraktaSchindler själv: Kan han köpa sig fri från sin roll som medlöpare åtnazisterna genom att spendera hela sin förmögenhet på att ”rädda”de judar som tidigare varit hans ”fångar”?

Att lyda order, att anpassa sig till det rådande systemet, har oftaframförts som förklaringar från dem som anklagats förkrigsförbrytelser under nazitiden. Liknande motiveringar har ocksålämnats av de judar som agerat angivare eller medlöpare tillnazisterna. Övervakningen av fångarna i koncentrationslägrenskedde till exempel via judiska vakter, så kallade kapos, sombelönades för sitt arbete genom särskilda förmåner i lägret. I hoppom att kunna rädda sitt eget liv har dessa judar alltså tagit ställningmot sina egna. I Schindler’s List får vi följa en jude som agerarmedlöpare åt nazisterna. Han heter Marcel Goldberg och är en avde judar som väljer att gå med i gettots judiska polisstyrka,Ordnungsdienst.

Goldberg presenteras första gången som svartabörshaj då han göraffärer med några kolleger i en kyrka. Strax därefter ser vi honomsom uniformerad polis i gettot. Han får ta emot hånfullakommentarer från sina vänner – de tycker han ser ut som en clown.Han försvarar sig med att det är ett bra jobb som ger mycket pengar.Senare blir han kallad ”slav” av en gammal man i gettot. Goldbergmotiverar sitt val att bli polis genom att förklara att han var smartnog att ta chansen. Nästa gång vi möter Goldberg har lägret iPlaszów precis inrättats och han kontrollerar närvaron på denyanlända fångarna. I lägret är det Goldberg som mot mutor frånSchindler via Stern gör det möjligt för judarna att få lejd tillSchindlers fabrik. Goldberg finns senare med på Schindlers listaöver de judar som transporteras till Brünnlitz och sedan befrias avden sovjetiska armén.


13

Den judiska polisen, Ordnungsdienst, var organiserad under detså kallade Judiska rådet. Efter angreppet på Polen beslutadenazisterna den 12 oktober 1939 att det i alla polska städer måsteutses grupper med uppgift att företräda judarna. I städer med över10.000 invånare kallas denna sammanslutning Judenrat, Judiskarådet. Detta råd bestod av 24 personer som utsågs av judarna självavarefter rådets sammansättning godkändes av tyskarna.

De judiska råden i de polska städerna hade till uppgift att taemot och vidarebefordra tyskarnas order. Råden var ansvariga föratt dessa order utfördes i enlighet med instruktionerna. De ordersom gavs av råden på tyskarnas direktiv måste följas av alla judar.Det är de judiska råden som gör upp listor över arbetsuppgifter, matoch logi. Hit kan även judarna framföra sina klagomål. Det ärgenom Judiska rådet i Kraków som Oskar Schindler i filmensinledning kommer i kontakt med Itzhak Stern och de judiskakapitalägare som han använder för att kunna ta över emaljfabriken.

Genom de judiska råden gjordes judarna själva delaktiga inazisternas utrensningsprogram. Råden försåg nazisterna meddokument och förde register över dem som senare skulle visa sig blioffer. När råden tillsattes kunde ingen egentligen ha förutsett vilkaarbetsuppgifter som senare väntade dem. Inte heller nazisternahade vid ockupationen av Polen en klar bild av hur situationenskulle hanteras. Judarnas samarbete med nazisterna framstod därförlänge som fullt rationellt. De judiska råden gav judarna en illusionav att det fanns en grupp som företrädde dem gentemot nazisternamen samtidigt som judarna kämpade för sin egen överlevnadspelade man nazisterna i händerna.

Goldbergs beslut att gå med i polisstyrkan kan förklaras med atthan vill få en drägligare tillvaro i gettot och senare i lägret. Han serockså en chans att tjäna pengar och i förlängningen en möjlighet attöverleva. Trots att han hånas av sina judiska vänner går det att seGoldbergs val som ett beslut grundat på en förnuftig och rationellbedömning i den rådande situationen. Något tillspetsat kan mansäga att Goldberg stod inför valet att dö eller att låta andra dö.Många valde på liknande sätt att fördröja sin egen död och sinasläktingars och vänners död. Egenintresset gjorde detta val enklare.Den moraliska resningen fick vika. Den mänskliga värdigheten fickstå tillbaka. Värdet av att själv överleva blev enda grunden för attvälja. Allt som tjänade självbevarelsen var därmed rätt.

Kanske är det också till viss del det personliga egenintresset somfår Schindler att intressera sig för judarnas situation. Schindler har


14

under flera år skrupelfritt kunnat utnyttja det rådande systemet. Dåhan i april 1944 bevittnar hur Goeth och hans män gräver uppmassgravar för att kremera liken av avrättade judar förstår han attTysklands dagar är räknade. De sovjetiska trupperna är på väg in iPolen. I takt med att Tysklands nederlag blir allt mer definitivt ökarSchindler sina ansträngningar för att skydda sina judiska arbetare.Hans välgörenhet blir hans livförsäkring.

Schindler själv är starkt medveten om de bevekelsegrunder somstyr människors handlande. Han är en social talang och enmänniskokännare. Han vet vilken roll självbevarelsedriften spelar.Han vet att det är av stor betydelse att hans nazistiske vän AmonGoeth kan överlämna judarna till Schindler utan att behöva tappaansiktet. Schindler förmår Amon Goeth att sälja judarna tillhonom. Med pengarna kan sedan Goeth försäkra sig om en framtidnär kriget är över. Schindler övertygar också lägerkommendanten iAuschwitz att släppa de feltransporterade kvinnorna genom attförse kommendanten med en påse diamanter. Schindler antyder att”bärbara medel” är en livförsäkring när kriget tar slut.

Oskar Schindlers insatser för judarnas sak var unik och framställsmed rätta i ett heroiskt ljus. Schindler har på ett hoppfullt sättkommit att visa att självbevarelsen inte är förutbestämd att vinnaöver den moraliska resningen. Det avgörande i hans insats var atthan visade att det i en extrem situation går att upprätthålla denmoraliska resningen framför självbevarelsedriften. Hans exempeltydliggör vad det egentligen handlar om – ett val.

• Fundera över vad som låg bakom Goldbergs beslut att gå med iden judiska polisstyrkan – och varför hans vänner valde att inte gåmed. Vad menar den judiske mannen i gettot som kallar Goldbergslav?

• Diskutera varför Schindler beslutar sig för att till varje pris räddajudarna. Var går gränsen mellan att vara ”man” eller ”mördare”? Hursent kan man byta sida för att förvandlas från ”medlöpare” till”hjälte”?

• Vilka moraliska skyldigheter har vi att agera mot orättvisor ochförtryck i ett samhälle – även om det kanske strider mot gällandelag. Är en passiv medborgare som inte opponerar sig mot förtryckoch orättvisor själv delaktig i detta förtryck?


15

AMON GOETH OCH ONDSKAN

Amon Goeth, den sadistiske lägerkommendanten för arbetslägret iPlaszów, presenteras när han på bedrövligt humör likgiltigt låter sigtransporteras genom Krakóws getto i en öppen bil. Han är merbekymrad för sin förkylning än över sitt uppdrag att ledautrensningen av gettot. Han beordrar på stående fot en avrättningav en judisk kvinna som opponerar sig mot den dåligakonstruktionen av ett pågående bygge i lägret och senare skjuterhan kallblodigt prick på lägerfångar från sin balkong.

Goeth beskrivs till en början som en allt igenom ond människa.Successivt framträder emellertid nyanser i hans ondska och en mertragisk karaktär görs synlig. Amon Goeth är en person sommotvilligt placerats som lägerkommendant. Enligt honom själv ärdet ett relativt ointressant och enformigt uppdrag fyllt avbyråkratiskt krångel. Han låter sig emellertid inte distraheras avmoraliska betänkligheter. Han är totalt likgiltig inför judarna i lägretoch hans håglösa sätt att skjuta prick på fångarna tycks främst varaett utslag av tristess.

Goeths likgiltiga attityd till judarna i allmänhet gäller inte irelation till hans judiska hushållerska Helen Hirsch. Det verkar somom Helen kommer Goeth ”för nära”. Samtidigt som han föraktarhenne känner han sig attraherad av henne. Goeth vet att Helen somjudinna inte är ”människa i ordets strikta bemärkelse”, som han självsäger. Men denna hållning visar sig inte absolut. Goeth blir allt mermedveten om att han hyser känslor för henne – något han försökerslå ifrån sig genom att misshandla henne. I slutet av filmen, närSchindler ska friköpa sina judar för att rädda dem undandeportering till Auschwitz, vill Goeth först inte släppa Helen ifrånsig. Han talar förvirrat om hur han planerat en framtid tillsammansmed Helen i Wien efter kriget. Helen tycks för Goeth ha tagit enmänsklig gestalt och blivit en individ skild från massan avoidentifierbara judar.

Goeth är en man som är uppfylld av motstridiga krafter som haninte behärskar och som han heller inte kan redogöra för. Schindlerförsöker vid ett tillfälle förringa Goeths ondska inför Itzhak Stern.Schindler förklarar att Goeth befinner sig i en mycket svår situationi egenskap av lägerchef och att han lever under stor press. Schindlerpåpekar att kriget tvingar fram det värsta hos människan, aldrig detgoda, alltid det onda: ”Under normala omständigheter vore han inteså här. Han skulle vara en ganska hygglig människa. Vi skulle bara


16

se hans goda sidor. Han är en härlig skurk. En man som älskar godmat, goda viner, damer, att tjäna pengar. Han kan inte tycka om attdöda!”

Även om det framför allt är Amon Goeth som får personifieraondskan i filmen är han emellertid inte ensam om att visa brutalitet.I scenerna som skildrar utrymningen av gettot begås exempelvismängder av grymheter av de tyska soldaterna. Men varken hosGoeth eller soldaterna beskrivs ondskan på ett enkelt och entydigtsätt. Efter att en soldat kallblodigt avrättat en judisk man i enkorridor visas hur en annan soldat gullar med ett judiskt barn – istort sett stående på liket av den avrättade mannen.

• Beskriv karaktären Amon Goeth. Är han en allt igenom ondmänniska? Går det att förstå hans grymma agerande? Hur är Goethsrelation till människorna i hans omgivning: älskarinnan,hushållerskan Helen Hirsch, Schindler, de högt uppsattamilitärerna?

• Diskutera vad Schindler menar när han försöker förringa Goethsbrutalitet och ondska. Varför försöker Schindler ta Goeth i försvar?Har Schindler rätt när han menar att det är kriget som tar framGoeths svarta sidor? Är ondska ett personlighetsdrag eller harondskan sitt upphov i ett socialt sammanhang?

• Enligt de lagar nazisterna instiftade saknade judarna mänskligarättigheter i samhället. Goeths och de andra förövarnas agerandevar i den meningen egentligen inte brottsligt ”enligt lagen”. Finnsdet objektiva moraliska normer eller mänskliga rättigheter somgäller för alla människor och kulturer oberoende av stiftade lagaroch situation? Är det exempelvis mindre omoraliskt att döda i krigän i fredstid?

SCHINDLER OCH GOETH SOM SPEGELBILDER

Det fanns i verkligheten många paralleller mellan Oskar Schindleroch Amon Goeth. De var jämnåriga och hade en liknande uppväxt,de hade båda en katolsk bakgrund och en likartad tekniskutbildning. Båda drogs till nazismen och blev medlemmar i detnazistiska partiet. I Schindler’s List utgör Schindler och Goethfilmens dramatiska motpoler. De lyfts fram som representanter fördet goda respektive det onda. Samtidigt understryks på flera sätt


17

deras likheter och det antyds att de i det närmaste skulle utgöravarandras spegelbilder.

I Schindler’s List upprättas under filmens gång ett slagstvillingskap mellan Schindler och Goeth. Som sin första uppgift iKraków står de båda två inför uppgiften att välja ut kvinnor.Schindler söker en sekreterare och Goeth behöver en hushållerska.Efter att ha intervjuat ett tiotal mycket attraktiva kvinnor (varavmerparten inte kan skriva maskin) väljer Schindler att anställa demallihop och utanför fabriken tas en PR-bild av Schindler och hanskvinnor. Goeth arrangerar en liknande uppställning av judiskakvinnor då han ska välja ut en hushållerska. Han dras till HelenHirsch som uppger att hon inte har någon erfarenhet avhushållsarbete. Goeth finner detta särskilt lämpligt eftersom han dåslipper ”alla irriterande vanor” som han måste ändra på.

Också i fortsättningen anspelas på de stora likheterna mellanSchindler och Goeth. Båda tycks vara mycket klädintresserade ochbåda två har försetts med repliker där de på ett likartat sättberömmer kostymer och silkesskjortor. Även i scenografin finnsparalleller mellan dem. Medan Goeth blickar ut över sitt läger frånvillan till sin balkong övervakar Schindler sina arbetare i fabrikenfrån ett inglasat kontorsrum med utsikt över maskinhallen. FörSchindler förvandlas de judiska arbetarna efterhand från ettanonymt kollektiv till personer med namn och individuella särdrag.De blir ”hans” judar och han bestämmer sig för att rädda dem.Goeth genomgår en liknande process när han i slutet av filmen tycksse att det finns en människa bakom den judiska kvinna som är hanshembiträde. Goeth vill ”rädda” henne och ta henne med sig tillWien.

Schindler och Goeth utvecklar under filmens gång ett ömsesidigtbehov av varandras lojalitet: utan Goeths samtycke ingenarbetskraft till Schindler; utan Schindlers inflytande och pengaringen glans över Goeth. De har båda viktiga poster i det nazistiskasamhällssystemet, även om deras funktioner tar sig olika uttryck.Oskar Schindler bidrar med industriproduktion ochaffärsverksamhet, medan Goeth inom ramen för den nazistiskautrotningspolitiken svarar för att upprätthålla det förtryck och denterror som möjliggör billig arbetskraft till storföretagen.

Relationen mellan Schindler och Goeth visualiseras vid tvåtillfällen i filmen med hjälp av växelklippning mellan olika scener.Första tillfället är när Goeth talar till soldaterna som ska genomförautrymningen av Krakóws getto. Scenen inleds i Schindlers


18

respektive Goeths badrum där de står framför var sin spegel ochrakar sig. Genom denna situation presenteras Schindler och Goethsom spegelbilder av varandra. Samtidigt understryks derasmänskliga nakenhet: de är i grund och botten ganska lika innan detar på sig sina kläder och går in i sina respektive roller.

Det andra tillfället där Goeth och Schindler i ett montage speg-las i varandra utspelar sig en kväll när de är väl hemmastadda i sinaroller och så att säga blivit varma i kläderna. Goeth befinner sig i sinkällare där han söker kontakt med sin judiska hushållerska HelenHirsch. Schindler är på lyxrestaurang där han uppvaktas av ensångerska. Dessa båda scener växelklipps med bilder från ett judisktbröllop som samtidigt pågår i en barack i lägret. I ett allt intensivareklipptempo förenas dessa episoder till en helhet. Goeths brutalasätt att närma sig sin hemhjälp kontrasteras av Schindlersattraktionskraft på sångerskan. Där Goeth slår, kysser Schindler.

Relationen mellan Schindler och Goeth fördjupas i dendiskussion om ”makt” som äger rum på balkongen till Goeths villa.Goeth menar att kontroll är makt, men Schindler frågar: ”Är detdärför de fruktar oss?” Goeth svarar: ”Vi har makt att döda, därförfruktar de oss.” Schindler säger: ”Nej, vi har makt därför att vi kandöda godtyckligt. Någon begår ett brott. Han vet inte bättre. Vilåter avrätta honom och tycker att det känns rätt. Eller också dödarvi honom själva, det känns ännu bättre. Men det är inte makt. Detär rättvisa. Det är annorlunda. Makt är när vi har all rätt att döda,och vi låter bli.”

Goeth gör ett försök att praktisera Schindlers teori. Han avbryterbestraffningen av en judisk kvinna som tagit en rökpaus underarbetet. Men då han försöker ”förlåta” en ung pojke som inte kan fårent ett badkar brister något inom Goeth och innan pojken hunnitsätta sig i säkerhet skjuter Goeth pojken från sin balkong.

• Jämför de båda karaktärerna Schindler och Goeth. Vad finns detför likheter och olikheter? Vilka är deras respektive roller i detnazistiska samhället? Vilka är deras gemensamma mål?

• Analysera samtalet om makt mellan Schindler och Goeth. Vad ärskillnaden i deras ståndpunkter? Hur ser relationen ut mellanSchindler och Goeth? Hur kommer det sig att Goeth, trots sinmakt, så ofta tycks befinna sig i underläge gentemot Schindler?


19

ETT JUDISKT PERSPEKTIV

Huvudpersonerna i Schindler’s List utgörs av Oskar Schindler ochAmon Goeth. Judarna, som stod i centrum för nazisternasutrensning, ges inte särskilt stort utrymme i filmen. De beskrivssnarare som ett anonymt kollektiv än som enskilda individer.Judarna är offer, utan individuella egenskaper och personlighistoria. Det är värt att notera att judarna i Schindler’s List i mångascener beskrivs på ungefär samma sätt som i nazisternasantisemitiska propaganda. Judarna är antingen smutsiga och trasigaoffer eller välbärgade personer som är oupphörligt sysselsatta medatt gömma och ta till vara sina pengar och tillhörigheter.

Revisorn Itzhak Stern är en av de få judar som på ett positivt sätttillåts ta gestalt i filmen. Han framträder som en enskild individ ochuppvisar mod och handlingskraft. Stern är den som i bakgrundensköter affärerna medan Schindler är ansiktet utåt. Trots sinanonyma position spelar Stern en central roll i flera av filmensscener. Det är via Stern som vi får ta del av filmens endatillbakablick. Det sker då Stern berättar för Schindler om hurGoeth med pistol kallsinnigt och slumpmässigt avrättar en grupp på25 personer. Också i andra situationer är det via Stern som vi får tadel av händelseförloppet. Det är exempelvis genom Sterns reaktionvi förstår att Goeth dödar den judiske pojken som misslyckadesmed att göra rent Goeths badkar. Det är med Sterns ögon vi ser hurnazisterna förbereder utrensningen av gettot. Stern blir på så sättvårt vittne till det som sker i filmen och kan sägas tillförafilmberättelsen ett judiskt perspektiv.

Den ovan nämnda scenen där vi med Sterns ögon får ta del avhur nazisterna förbereder utrymningen av gettot klipps sammanmed avsnitt där Goeth håller tal inför soldaterna som ska genomförautrymningen av gettot. I sitt tal klargör Goeth att judarnassexhundraåriga historia i Kraków nu är till ända:

Den här dagen är historisk. Alla kommer att minnas dennadag. Om några år kommer de unga att fråga med förund-ran om den här dagen. Idag skrivs historia och vi är en delav den. För sexhundra år sedan när de gavs skulden förSvarta Döden sa Kazimierz den Store, den så kallade, åtjudarna att komma till Kraków. De kom. De rullade in sinatillhörigheter i staden. Slog sig ner. Bosatte sig. De hadeframgång. I affärer, vetenskap, utbildning, humaniora. De


20

kom hit med ingenting. Ingenting. Och de blomstrade. Isex århundraden har det funnits ett judiskt Kraków. Tänkpå det. I och med ikväll är dessa sex århundraden ett rykte.De har aldrig hänt. Den här dagen är historisk.

Under talet visas en serie inklippsbilder föreställande de judar somalla kommer att överleva Förintelsen tack vare Oskar Schindlersinsatser. De kommer därmed som individer att falsifiera Goethsvision om ett judefritt Kraków.

I sin skildring av Förintelsen lägger Steven Spielbergtyngdpunkten vid de överlevande. Schindler’s List är en film om de1.100 judar som räddades av Oskar Schindler, inte om demänniskor som mördades. Totalt mördades elva miljoner människorav nazisterna under Förintelsen, varav cirka sex miljoner var judar.Schindler’s List har kritiserats för att framhävaräddningsexpeditionen snarare än massmordet.

Genom sitt sätt att i slutet av filmen knyta an till bilder från ettnutida Israel skapar filmen ett sammanhang där judarnas stora offerunder Förintelsen ges en djupare mening och kan tolkas som en delav processen för att upprätta en judisk stat. I slutet av filmenkommer en sovjetisk soldat ridande till lägret i Brünnlitz ochmeddelar att judarna har befriats av den sovjetiska armén. Judarnafrågar soldaten vart de ska ta vägen. Soldaten svarar: ”I alla fall inteösterut. Där hatar de er. Inte västerut heller, om jag vore ni.” Enman påpekar försynt: ”Vi kan behöva lite mat.” Soldaten pekar ochsvarar: ”Är det inte en stad därborta?” Till tonerna av hymnenJerusalem of Gold – som kommit att symbolisera Israels seger isexdagarskriget 1967 – vandrar i nästa bild de befriade fångarnafram över ett fält.

Efter en kort sekvens med bilder som sammanfattar dennärmaste tiden efter krigsslutet (hängningen av Amon Goeth,Schindlers mindre lyckade affärer efter krigsslutet) visas åter devandrade judarna på fältet. Bildern tonas över i en närmast identiskbild i färg som visar Schindlers judar idag. Vi befinner oss i ettnutida Israel där de nu levande Schindlerjudarna kommer mot oss isitt nya hemland.

• Fundera över slutscenens betydelse. Kan filmen i ett vidareperspektiv sägas innehålla ett budskap som rör judarnas ställningidag?


21

• Diskutera innebörden i Talmud-citatet som judarna graverar i denring som de överlämnar till Schindler i slutet av filmen: ”Den somräddar ett människoliv, räddar en hel värld.”

FILMENS FORM

Att göra en spelfilm där man i fiktionens form försökte skapa störs-ta möjliga autenticitet var vägledande under produktionen avSchindler’s List. Merparten av filmen spelades in i befintliga miljöeri och utanför Kraków i mars–maj 1993. Av olika skäl kunde maninte alltid använda eller återställa de miljöer där handlingenverkligen ägt rum. Arbetslägret i Plaszów rekonstruerades tillexempel i en grusgrop utanför Kraków. Scenerna från gettotorsakade en moralisk och estetisk diskussion bland Spielberg ochhans medarbetare. De fastigheter där nazisterna upprättade detjudiska gettot under kriget finns bevarade men låg i enarkitektoniskt ointressant del av Kraków, kallad Podgórze. Spielbergfångades istället av de pittoreska kvarteren i Kazimierz-området, icentrum av Warszawas äldre delar. Här hade judar och kristna levttillsammans i århundraden, men kvarteren överensstämde bättremed Spielbergs inre bild av hur gettot borde se ut än det områdedär händelserna verkligen utspelade sig.

Spielberg hade önskemål om att få spela in scenen därkvinnornas tåg anländer till Auschwitz på plats i det verkliga lägret.Spielberg hade stora planer på att inom lägerområdet återskapa ettkrematorium. Sedan han vägrats tillstånd att filma i lägretuppnåddes en kompromiss och scenen spelades in utanförhuvudvakttornet i Auschwitz-Birkenau genom vilketjärnvägsspåren leder in i lägret. På planen framför denna byggnadlät Spielberg och hans team placera ut taggtråd och baracker sommotsvarade dem som fanns inne i lägret.

Under filmen förekommer ett stort antal textskyltar som läggs ini bild. Skyltarna presenterar fakta och placerar händelserna i filmeni tid och rum. Användningen av textskyltarna bryter visserligenfiktionen men hjälper å andra sidan till att betona berättelsensdokumentära ton.

För att förhöja känslan av äkthet beslutades tidigt att filmenskulle fotograferas i svartvitt. Filmfotografen Janusz Kaminski sågsom sitt mål att skapa ett filmfoto där det i efterhand skulle varaomöjligt för publiken att med utgångspunkt från kameraarbetetbedöma när filmen var gjord. Han använde därför i huvudsak den


22

typ av utrustning som var tillgänglig på 1940-talet. Det betydde attavancerade kameravagnar, kranar eller zoomobjektiv inte kundekomma ifråga. Många scener är fotograferade med handkamera sombärs av en kameraman som befinner sig i rörelse blandskådespelarna. Denna teknik har framför allt tillämpats i skildringenav de tumultartade scenerna under utrymningen av gettot och iscenerna från lägret i Plaszów. Händelserna pågår och kamerantycks dokumentera vad som kommer i dess väg. Avsikten är attdessa bilder ska föra tankarna till bildberättandet i olika typer avjournalfilmer och krigsreportage. Greppet är effektivt menförvillande. Den flexibla handkameran fanns inte att tillgå på 1940-talet och jämför man med journalfilmer från andra världskriget ärdessa reportage ofta mycket statiska. Bildberättandet i dessa scenerär istället inspirerat av de krigsreportage och den TV-bevakning somgjordes under Koreakriget och Vietnamkriget.

I skildringen av nazisterna används i Schindler’s List ofta en stramoch stiliserad estetik som känns igen från amerikansk film noir, engenre som etablerades på 1940-talet där de svarta och cyniskaintrigerna betonades i bild genom ett effektivt utnyttjande avskuggor och skarpa kontraster mellan ljus och mörker. I Schindler’sList återfinns detta bildberättande med särskild tydlighet i scenendär Schindler befinner sig på kontoret hos lägerchefen i Auschwitzför att köpa tillbaka ”sina” kvinnor. Rummet är dolt i mörker. Denenda ljuskällan är en skrivbordslampa som lämnar lägerchefens övreansiktshalva i skugga. Hans ögon är inte synliga. Det är inte av enslump som skuggorna får härska i denna scen, ett av filmensmörkaste och mest hotfulla ögonblick.

Konstruktionen av berättelsen är delvis uppbyggd kringmotsättningar och likheter. Detta spel förekommer i filmen på fleranivåer, mest uppenbart i polariseringen mellan filmens hjälte,Schindler, och hans antagonist, Goeth. Det återkommer också iavsnitten där det upprättas listor över judar och där nazisternasdödslistor till sist ställs mot Schindlers lista: ”Den här listan är liv”,säger Schindlers revisor Itzhak Stern. Enstaka händelser dubbleraspå ett ironiskt sätt. Parallellt med att SS-läkarna är på plats iarbetslägret i Plaszów för att gallra ut livsodugliga arbetaregenomgår Amon Goeth en hälsoundersökning på balkongen till sinvilla.

Spelet mellan motsättningar och likheter får också en övertydligoch närmast tragikomisk innebörd i montaget där en välbärgadjudisk familj tvingas lämna sin stora våning för att flytta in i ett litet


23

kyffe i gettot. Familjen har knappt hunnit flytta ut innan Schindlerflyttar in. Nöjd och tillfredsställd över den vackra våningen sägerSchindler: ”Kunde inte varit bättre.” Hans replik ställs i följandescen mot den judiska familjens reaktion på sin nya boplats. Frunsäger: ”Det kunde vara värre.”

Schindler’s List rymmer en prolog och en epilog i färg. Iinledningsscenen visas hur några judar tänder ljus inför sabbaten.Under det att ljusen brinner ned tonas successivt färgbilden över isvartvitt. När ljusen slocknar stiger en rökslinga mot luften. Som enföraning om krematoriernas ugnar i utrotningslägren övergår bildentill ett moln av skorstensrök. Det visar sig komma från ett ånglok påKrakóws station dit judarna anländer för registrering. Ett utbrunnetljus är en väl använd metafor för ett utsläckt liv och isammanhanget kan detta naturligtvis tolkas som en övergång till entid av mörker och död i judarnas och mänsklighetens historia.Ljusets låga återkommer i färg när Schindler i filmens slutskedelåter sina arbetare fira sabbaten i fabriken i Brünnlitz. Här är detdock enbart lågan som är i färg, som en symbol för livet bortomkrigets inferno och en föraning om en ljusare framtid. Ytterligare ettfärginslag i filmen utgörs av flickan i den röda kappan.

Trots det svartvita fotot, filmens omfattande längd och det svåraämnet har Steven Spielberg kritiserats för att i Schindler’s List på ettlättköpt sätt tillmötesgå publikens förväntningar på enHollywoodfilm med lyckligt slut. Vissa kritiker har närmast blivitprovocerade av att Spielberg visar en rökslinga som inte härrör frånett krematorium, utan ett tåg; att vi tas med in i en underjordiskkammare i Auschwitz där det inte kommer gas ur rörledningarna,utan vatten; och att det virvlar förbi hundratals lik som vi aldrig fårveta vilka de var, medan alla judar som presenteras med namn ellersärskilda kännetecken tycks överleva. Så såg inte verkligheten ut,menar man.

Steven Spielberg är en skicklig filmregissör och han harförmodligen varit fullt medveten om vilka grepp han måste tillämpaför att nå ut med berättelsen om Oskar Schindler till en stor publik.Det kan tyckas som om Spielberg själv föregriper diskussionen omvilken form som bäst lämpar sig för att skildra Förintelsen när han ien av filmens första scener låter några judiska svartabörshandlaregräla om vikten av att använda rätt förpackning. Den unge PoldekPfefferberg är upprörd över att en leverans med 10.000 burkarskokräm till den tyska armén förpackats i glasburkar. Han har ingetatt invända mot innehållet, det är förpackningen det är fel på.


24

Glasburkarna råkade nämligen frysa sönder före leveransen. PoldekPfefferberg anser att den svarta skokrämen borde levererats imetallburkar som bättre skulle kunnat stå emot de starkapåfrestningarna.

Scenens innebörd får en extra laddning av att frågan om val avförpackning aktualiseras av just Leopold ”Poldek” Pfefferberg, denman som 1980 intresserade författaren Thomas Keneally för attskriva en bok om Oskar Schindler. Pfefferberg har inte direktuttryckt sig kritiskt om Keneallys bok, men han ansåg att historienom Oskar Schindler var värd ett stort massmedialt genomslag. 1993förvärvade filmbolaget Universal Pictures rättigheterna tillKeneallys bok för Steven Spielbergs räkning och i närmare tio årväntade Pfefferberg på att historien skulle distribueras världen överpå celluloidremsa – förpackad i plåtburkar.

Schindler’s List vill rikta publikens minne mot de sex miljonerjudar som mördades under andra världskriget, vilket framgår av detextskyltar som visas i slutet av filmen. Mindre uppmärksammad ärdock Steven Spielbergs personliga dedikation som följer sedaneftertexternas produktionsuppgifter rullat förbi: ”For Steve Ross”.Ross var under många år direktör för filmbolaget Warner Bros. ochbetraktades av Spielberg och hans kolleger som en charmerande ochstorsint välgörare i filmfabriken Hollywood. Steven Spielberg självsåg i Ross en själsfrände till Schindler. Ross avled i cancer idecember 1993, tre månader innan Spielberg inledde inspelningenav Schindler’s List. Som ett sätt att förbereda skådespelaren LiamNeeson för rollen som Schindler visade Spielberg sina privata video-filmer av Ross. Schindler’s List går därmed också att se som StevenSpielbergs hyllning till Hollywood – och till de motsägelsefullatendenser som präglar nöjesindustrin. Schindler’s List har tillkommitsom ett resultat av filmindustrins affärsmässiga spekulationer i ensällsam kombination med en vilja att föra ut ett humanistiskt ochmoraliskt uppfordrande budskap.

• Hur formas vår bild av det förflutna genom en film som Schind-ler’s List? Diskutera innebörden och avsikten med de tekniker somanvänds i filmen: att filma i autentiska miljöer, det svartvita fotot,den rörliga handkameran, textskyltarna. Hur påverkas vi av attfilmen är gjord som en fiktiv spelfilm?

MER ATT LÄSA


25

Steven Spielbergs film är baserad på en dokumentärroman avThomas Keneally utgiven 1982. Romanen publicerades på svenskaunder titeln Schindlers ark (Norstedts Förlag, Stockholm 1983). Iden nya upplaga som utgavs på svenska i anslutning till premiärenpå Steven Spielbergs film ändrades titeln till Schindler’s List(Norstedts Förlag, Stockholm 1994).

Journalisten Elinor J. Brecher har i boken Schindler’s Legacy –True Stories of the List Survivors följt upp det intresse för Schindlersjudar som Keneallys bok och Steven Spielbergs film skapat (Hodder& Stoughton, London 1994). Brecher har intervjuat de överlevandeSchindlerjudarna som med egna ord berättar om sina minnen avnazitiden och om de tillfällen då de efter kriget återförenats medOskar Schindler.

Stella Myller-Madej är en av de överlevande Schindlerjudarnasom utgivit sina egna memoarer, A Girl from Schindler’s List (PolishCultural Foundation, London 1997).

Också Oskar Schindlers hustru, Emilie Schindler, har publiceratsina egna memoarer, Where Light and Shadow Meet – A Memoir(W.W. Norton, New York 1997).

Inspelningen av Schindler’s List beskrivs i flera av de senaste årensSpielberg-biografier, till exempel Steven Spielberg – The Unautho-rised Biography av John Baxter (Harper Collins Publishers, London1996) och Steven Spielberg – A Biography av Joseph McBride(Simon & Schuster, New York 1997). Filmen behandlas också i ettkapitel i The Films of Steven Spielberg av Douglas Brode (CarolPublishing Group, New York 1995).

Den polske journalisten Franciszek Palowski tjänstgjorde somteknisk konsult och rådgivare under inspelningen av Schindler’s Listi Kraków. Han har tecknat ned sina erfarenheter från inspelningen ien bok som utkom i Polen 1993 och som senare utgivits på engelskaunder titeln The Making of Schindler’s List – Behind the Scenes of anEpic Film (Carol Publishing Group, Secaucus, N.J. 1998).

Olika tolkningar av filmen Schindler’s List presenteras i tolvessäer i debattboken Spielberg’s Holocaust – Critical Perspectives onSchindler´s List, redigerad av Yosefa Loshitzky (Indiana UniversityPress, Bloomington 1997).

Nazisternas metod att tillsätta judiska råd i de ockuperadeländerna i Östeuropa skildras på ett inträngande vis av Isaiah Trunki studien Judenrat – The Jewish Councils in Eastern Europe underNazi Occupation (The Macmillan Company, New York 1972). Påett sakligt sätt redogör Trunk för de arbetsuppgifer som ingick i


26

schindler’s list - innehåll-inspiration-framtid | … Österholm schindler’s list...

Documents