school journal 2014
DESCRIPTION
IT IS A SCHOOL JOURNAL WHICH I MADE WITH MY PUPILS IN MY PREVOUS SCHOOL/ DEBBIH CHERIF SECONDARY SCHOOL. IT IS IN TAMAZIGHT (BERBER) LANGUAGE AND IT INCLUDES A PART WRITTEN IN ENGLISH LANGUAGE.TRANSCRIPT
Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i n U n e l m a d U t u n 0 1
Asebtar 01
Agellid Yugurten
Yugurten naɣ Yougarta(Jugurtha) yella d agellid n Numidia seg useggas n 113 armi d 104 uqbel
Ɛisa.Armi tgeldit n jeddi-s Masnsen , aḥric ameqran n imezdaɣen n Numidia llan ttɛicin s tfellaḥt, s wayagi
ttemxallafen ɣef Imaziɣen-nniḍen ur nessin ara tafellaḥt imi ɛacen styessawt n lmal. Masnsen ixelq-d yiwet
n tgelda (tajumma-s azal n Ledzayer n tura). yuɣal-d d ameddakkel n Roma deg 206 UL (uqbel n lweqt-
nneɣ).Mbaɛd ma yemmut, yettwaxellef-d s mmi-s Misipsa. Yugurten yella d aɣerfan gar lɣaci n tmurt-is,
akter anagar n Misipsa, ɣef wagi aneggaru agi iceggeɛ Yugurten ɣer Hispania (isem i fkan Irumaniyen i
Spanya deg lweqt-nni).Misipsa ikcem-it weɣbal imi ma ikemmel akka yezmer ad yuɣal yugurten d agellid
mbeɛd lmut-is; deg lewqam n Misipsa d arraw-is ara a t-id-ixlefen.Misipsa ur yesɛi zhar imi taɣerfant n
Yugurten ternu akter ayen tella asmi yella deg tmurt; deg Hispania Yugurten, d amnay ifazen tizya-s,
yerbeḥ lmeḥibba n kra n yemdanen yesɛan ccan deg Roma. Imi yemut deg 118 Micipsa, igelled azal n 30
iseggasen, yettwaxlef s sin warraw-is Aderbal akw d Hiemsal. Hiemsal akk-d Yugurten imeren kan bdan
imenɣi-nsen; Yugurten yenɣa Hiemsal ayagi yebda daɣen yella s sseba n ttrad n Aderbal mgal Yugurten.
Imi iwala belli ur yezmir ara ad iqabel Yugurten s lɛasker-ines Aderbal yerwel ɣer Ruma.bɣan ad fakken s
uɣiwel amlasay-agi, kecemen gar-asen, ferqen tamurt ɣef sin; Yugerten igelled ɣef utrim n tmurt, Aderbal
ɣef ccerq. (Iseggassen mbeɛ tazniwt n Roma teberreh belli tama n Yugerten tella axir n tama n Aderbal,
teccur s lekyasa, Deg 112 Yugurten yerna ttrad Ines mgal Aderbal, lameɛna deg tikkelt-agi yesker-d urrif n
Roma ɣef yiman-is axaṭer yenɣa kra n Irumiyen i llan ttɛwanen Aderbal. Mbeɛd kra n imenɣi mgal Roma,
Yugurten isselm-d iman-is lameɛna yerbeḥ aglam meqqren; annect-agi ibedd ccek ameqran deg lweqt-nni,
s tikkelt tajdidt, mgal ugufsu n imawalyen n Roma akkd Yugurten.
Yugurten yettwaḥebsen sɣur Irumaniyen. Tugna seg wedlis n useggas 1772, s tutlayt tasbanyulit ("la
Guerra de Jugurta por Cayo Salustio Crispo") "Imenɣi n Yugurten".Imenɣi mgal Yugurten dumen kra n
iseggasen mbla lexsara tameqrant n Yugurten; ɣef wagi aseqqamu ameqran n Roma yextar Marius, aɛeskri
n Metellus, ad yelli d lcunsul amaynut deg Tafriqt ad ikemmel ttrad agi.Marius yella d aɛdaw iwaɛren aṭas
imi yenɣa ayen yella deg webrid-is. Marius icegɛ-d amarag-is Lucius Cornelius Sullaɣer Bukus I, agellid n
Mauretania', s talilt n Bukus i-t-ixedɛen Yugurten yettwaṭṭef ger iffasen n Sula.Yugurten yeqqim deg Lḥebs
n Tullianum, deg temdint n Roma, 6 wussan armi yemut si fad akk-d d laz.Amezruy n imenɣi n Yugerten
llan deg yiwen n tektabt s tutlayt Talatinit iwumi qqaren “De Bello Iugurthino”.
Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i n U n e l m a d U t u n 0 1
Asebtar 02
I. Tagellidt Dihya
Dihya d tagellidt tamaziɣt tella teḥkem deg temnadt n icawiyen lmut
n aksil iḥaz-itt s waṭas Ɣef waya I tekker ɣer umennuɣ mgal aɛrab.
Tennuɣ d waɛraben deg wasif n nini ugafa n Xnecla, dimaziɣen i irebḥen
ma d aɛraben uɣen tiyita qerriḥen uɣalen qqaren-as i wasif-a:“ Asif n twaɣit ”.
Dihya tuɣal ɣer uxxam-is tsumeḥ akk I yimeḥbas, terra yiwen uqcic
d agujil n waɛraben d mmi-s, tessuṭeḍ-it tsemma-yas: “xalid Ben Yazid” asmi
I d-uɣalen waɛraben Dihya tekker tesreɣ akk leqwaɛi d tebḥirin i tesɛa imi
tenwa qrib ad yaweḍ lweqt ad temmet dɣa twessa arraw-is ad kecmen
ɣer lislam dacu-kan mmi-s I d-trebba “xalid Ben Yazid” i xdeɛ-itt yenna-yas:
Hatan anida ara nɣen ihi Dihya.
Dihya tettwanɣa sdat n lbir,uɣalen qqaren-as : i lbir-nni lbir n Dihya
ma d arraw-is kecmen ɣer lislam syin akin bdan imaziɣen kecmen ɣer lislam
s waṭas.
Dihya temmut asmi i tesɛa di leɛmer-is ger 120 -128 n iseggasen
.
Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i n U n e l m a d U t u n 0 1
Asebtar 03
I. Berber :
D imezdaɣ imenza n lmeɣreb d lezzayer d tunes akked Libya.
Tafriqt ugafa s umata.Wigi di laṣel-nsen d imaziɣen, Isem
“Amaziɣ” lmeɛna-ines:d iḥerriyen d ilelliyen n yisem isemman
lyunan.
“Berber” lmaɛna-ines :iberraniyen.
II. Tamurt n yidurar :
Tamurt idurar lmaɛna-s “tamurt n leqbayel”
Ttwalin kra isem-agi ittuɣal ɣer tutlayt taɛrabt
lmaɛna-s: leqbayel.
Tettef tmurt n leqbayel aṭas n tmura
n lezzayer : “tiziwezzu _Bgayet _ Bwira _ Sṭif
Bumerdas _ Ǧiǧel _ Burǧ Buɛririǧ”
Tamurt n yimaziɣen
Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i n U n e l m a d U t u n 0 1
Asebtar 04
Dacu i d lfṭṭa, dacuI disafaren i yettilin deg-s? Lfeṭṭa d
abelad yeshel iw aɛwaj, akken aad t-sxedmen ilaq qbel ad
t-sefsin. Rrnun-as I lffeta kra isafaren deg-sen: (nhas,
lkalfon…rtg)
lesnaf n lfetta,anta tama I ten-ittaren?
Lfetta tsɛa sin lesnaf deg-sen: (tacebhant d
tberkant)
Lfetta tacebhant: ttarran-tt s watas di
temnaḍtn leqbayel.
Lfetta taberkant: ttarran-tt icawiyen ma tura
ttarran-tt uma d leqbayel
Anda i d-tennulfa lfetta, melmi, iwacu?
Lfetta tennulfa-d deg tmurt n leqbayel ɣer At Yanni.
Deg lqarn wis 14 At yanni llan ttabaɛen tagelda n
KuKu. Di tallit-a, terza-d yiwet n twacult n Bni ɛebbas
ɣer tgelda-agi. Tawacult-a tesɛa timusni win
meqqren deg ssenɛat n ufus am lfeṭṭa, ddheb d
wayenn niḍen. ayen i yeǧǧan at yanni ad lemden
lhirfa-agi fell-asen.
AGERRUJ N TMURT-IW: LFETTA
Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i n U n e l m a d U t u n 0 1
Asebtar 05
Yal tamnadṭ deg ddunit teseєa llebesa-ines, ihi ula d imaziɣen sєan llebesa-nsen ,amdeya n tmetṭut
taqbaylit yettwassenen s tqendurt n leqbayel naɣ leksiwa.
Leksiwa anwa i tt-yettlusen melmi ? dayen ara d-nzer deg imdyatn-a :
Tacebeḥant : Tacebeḥant dtqendurt tettwaxdem i teslit,tettlusu-tt
mi ara teffeɣ deg uxxam-nsen d wazeka-nni mi ara ad truḥ ɣar tala.
tura tuɣal kan i uqesseb n teslatin .
TawraϪet :
Tagi d leksiwa n teslit d tuqqna n lḥenni. Lєada-agi mazal-it
ɣer kra n twaculin anda sexxdamen kan lkssiwa tawraɣt .
Taxuxit : Ma d taxuxit d leksiwa n telmezyin ttlusut-tt ɣer
tmeɣriwen.
Taberkant : Ttlusunt-tt tuğğal akken ad d-sbeggnent
leḥzen-nsent .
TAQENDURT N LEQBAYEL
Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i n U n e l m a d U t u n 0 1
Asebtar 06
Am tlawin n ddunit meṛṛa tameṭṭut taqbaylit ula d nettat s lḥikma-s, s ṭṭif-is, s lmelḥ ur k-siben-t tiyaḍ.
Taqbaylit tekseb tahuski I d as- igan timadit-ines ,tahuski i d-yessakkin lejwareḥ n imedyazen-nneɣ si zik ɣer
tura. Anect-a yettban-d amsari deg wawal i d-yettuɣalen deg yimawen-sen. Zgan cennun : “zzin n teqbaylit !”
Amek-it zzin –agi yessazalen amru n wacḥal d amayaru ?Amek i d udem-is ? Anti i d tugniwin sqedcen at wawal
akken ad metlen cbaḥa yessergagin ixfawen-sen ? Anti i d lewṣayef-is i yessidiren deg isfra-nsen akken ad as-
gen leqrar i thuski-agi i d-yewwin nneɣma-s deg yisaffen yenḍen ɣef idurar?
Mebɣir cekk d Si Muḥend u Mḥend i d amedyaz n tmeṭṭut taqbaylit !Ulac win yecnanlewṣayef-is am netta
,melba adari melba tezweɣ ur nemɛin. Isfra d-yewwi ɣef zzin n teqbayliyin d wid yeǧǧan ṣsura-s ad tifrir s
wayentesɛa d ḍrafa akked d telqeq.Isefra n Si Muḥend ffalen akin i leɛceq akerfat, neflen ɣerr reḥba n tuzzuft.Ɣer
Si Muḥend tameṭṭut uqbel kulci d ṣṣura-s, d wayen i d-yufaren deg-s yettjeggiḥ lexwater-is, yessareq-as
tirga-s.Talɣa s wacu yecna tameṭṭut akked d zzin-isyegzem yakk ccek deg anect-a deg yifyar-agi. ”attay-a m
wudem amsari/taksumt am ufilali” neɣ “taksumt-is tɣerra di lfinu” neɣ diɣen “Dahbiya isegmi n lesluj”.
Kra yellan di tmeṭtut ijbed Si Muhend akken ad yeḥnunef lxaṭer-is ɣer lebɣi n yinig ɣer rreḥba n zzhu.
Amedyaifyar-agi: Yenna diɣen:
M tecraḍ si ddaw zzenda Ddur yezzin I waggur
M teksumt am lfina Nugad ageffur
Laɛyun izegza Deg udrar tebda tyita
M timmi teɛkkef am leqwes Teffeɣ-d teqcict ad tmerreh
Amzur alarmi d ammas S uxelxal n ddah
Yenna diɣen: Mi tewwi abrid n tterha
Sut tecrad timmi teɣma A kra yettzallan ssbeh
Lexyar n tidma Ncallah ad tefteh
Kulci-nsent idda s lharf Ad d-tuɣal ar da
Yenna diɣen:
Sut tecrad timmi teɣma
Lexyar n tidma
Tahuski n teqbayliyin deg isefra n imedyazen n teqbaylit
Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i n U n e l m a d U t u n 0 1
Asebtar 07
Ilul debbih crif ass n 10 yennayer 1926 deg lezzayer. Yeɣra
dinna. syin akkin yeǧǧa leqraya-s aken ad yexdem ɣef yiman-is
aked twacult-is acku deg lweqt-ni yewєar umєic .
Deg wasmi I yella d ilemzi ikcem ɣer umusu aɣennaw syin akin
ɣer ukabar n uɣref azzayri Asmi I as-faqen yirumeyen yenseh-it
Diduc Murad akken ad ifeɣ deg tmurt yruḥ ɣer fransa ula d aken
nudan fellas deg yal tama. Deg 1953, yuɣal-d ɣer tmurt. Ayen
yexedem ak yenjeh deg-s , yesṭerḍeq lbunbat ɣef irumeyen syin
yuli ɣer udrar anda ijuhed almi d asmi yeɣli netta ak єetman haǧǧi
deg wass n 26-08-1956.
DEBBIH CRIF
Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i n U n e l m a d U t u n 0 1
Asebtar 08
Mulud Mɛemmri, naɣ Mulud At Mɛemmer s tira n
Tifinaɣ , d amyaru, d amdan yefkan azal ameqqran i yedles d
tutlaytTamaziɣt, d netta d amezwaru iy yeslemden Tamaziɣt di
tseddawit n Dzayer.
Dda Lmulud ilul ass 28 duǧember 1917 di Tewrirt Mimun
deg Ayt Yanni di Tizi Uzzu. Yemmut ass 25 n furar 1989 di Ɛin n
Defla deg webrid n tuɣalin-is si Merruk.
Tameddurt:
Mulud At Mɛammer yelmed, imi yella d amecṭuḥ, deg uɣerbaz n taddart-is. Deg 1928 yemsafer-d ɣer
Lmerruk ɣef taxxamt n unat-is degRbaṭ.Ukkuz(rebɛa)n yiseggasen mbeɛd yuɣal-d ɣer Lezzayer ad ikemmel
almad-ines deg uɣerbaz iwumi qqaren “Bugeaud” di temdint n Lezzayer; kra n yiseggasen mbeɛd, imi
ikemmel-d almad-is, yeǧǧa-d aneggaru-agi ɣef yewwin uɣerbaz- nniḍen iwumi qqaren “Louis-le-Grand” di
temdint n Bari(Paris) i wakken ad yuɣal d aselmad.
Di taggara n ttrad, 1945, yessewjed-d, deg Paris, ɣef tmenyugart n yiselmaden; mbeɛd ayagi yuɣal-d ɣer
Seg 1957 armi 1962, Mulud At Mɛammer iɛac deg Lmerruk.
Deg 1962, Mulud At Mɛammer ikcem-d ɣer Lezzayer. Seg 1965 armi 1972, yesselmed Tamaziɣt deg
tesdawit n temdint n Lezzayer s ddaw n uferkaw n umezruy n yigduden; ayagi mbeɛd tagdelt n yislemaden n
tmaziɣt deg 1962 ɣef ddemma n unabad n Lezzayer.
Deg 1969 Mɛemmri igmer-d yesdukkel isefra n Si Muḥend UMHAND. 1969 armi 1980 yella d anemhal
n yiferkawen n idelsen n yemdanen, amezruy atrar, akked amezruy n yigduden.
Deg 1980, mbeɛd tagdelt n usarag-is deg Tizi Uzzu ɣef tamedyazt taqdimt n, bdan ccwal n Tafsut
Tamaziɣt.
1982, ixleq-d deg Paris Tuddsa n Yislemaden & Tagmi n Tamaziɣt ("Centre d Etudes de Recherches
Amazighes", CERAM), akked tasɣunt Awal. Deg 1988 Mulud Mɛemmri yettwaqbel am ṭṭbib s tamanegt deg
tesdawit n la Sorbonne.
Mulud At Mɛammer yemmut deg wass n 26 di Furar 1989, Mulud At Mɛammer yeǧǧa later d tikta.
MULUD MƐEMRI
Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i n U n e l m a d U t u n 0 1
Asebtar 09
Ayen yura Mulud n At Mɛammar: Amedya
“Tabṛatt i Muḥend Azwaw ff tmusni
I kečč a Muḥend Azwaw t-tezzyiwin-ik adlis-a, ad ak d-yefk yiwen wudem n tmusni, ad ak d-iqqim t-tagejdit,
ad ak d-ittales ayen gan d wayen nnan imezwura inek. Mi ara t-walin medden ammar ad ilin wid ara d ak
yinin:
- Tigi t-tiḥkayin n zikenni, t-timucuha n Teryel iyess ssedhuyen arrac, i wacu d aɣ nfaant tmucuha n zik, i
nekwni s at-tura? Eǧǧ timucuha n zik i yat zik ;nekwni d arraw bbwassa, assa deg irgazen ulin s aggur rsen
degs, assa deg isufag semliliyen tamurt ɣer tmurt illan ayda dɣat deg ya n tallit, assa deg yiwet takurt tezmer
atzebbwa tamdint tameqqwrant deg gwesmenɣer n tiṭ.
In'asen:
- Tamusni tekka nnig teswiɛin. Ur ttitit ara ay imedhac d arrac issedhec uclawa, ismenyafen arelluc
aberreqmuc i yiṭij ireqqen neɣ i wewreɣ yuli uɣebbar. ...”
Ungalen
La colline oubliée, Paris, Plon, 1952; 2ème édition, Paris, Union générale d’éditions – SNED,
Coll. 10/18, 1978.
Le sommeil du juste, Paris, Plon, 1955 ; 2ème édition, Paris, Union générale d’éditions -SNED,
Coll. 10/18, 1978.
L’opium et le bâton, Paris, Plon, 1965 ; 2ème édition, Paris, Union générale d’éditions –
SNEDBold text, Coll.10/18, 1978.
La traversée, Paris, Plon, 1982, 2ème édition, Alger, Bouchène,
Tullizin
Ameur des Arcades et l’ordre, Paris, 1953, Plon, «La table ronde»
Le zèbre, preuves, Paris, n° 76, juin 1957, pp. 33-67
La Meute, Europe, Paris, n°567-568, juillet- août 1976, pp. 68-76.
L’Hibiscus, Montréal, 1985, Dérives n° 49, pp. 67-80.
Le désert atavique, Paris, 1981, Quotidien Le Monde du 16 août 1981.
Ténéré atavique, Paris, 1983, Revue Autrement, n°5.
Escales, Alger 1985, Révolution Africaine.
Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i n U n e l m a d U t u n 0 1
Asebtar 10
Amezgun
Le Foehn ou la preuve par neuf, Paris, Publisud, 1982, 2ème édition, Paris, pièce jouée à Alger en
1967.
Le Banquet, précédé d’un dossier, la mort absurde des Aztèques, Paris, librairie académique Perrin,
1973.
Tasekla
Les isefra de Si Mohand ou Mhand, textes berbères et traduction, Paris, Maspero, 1969.
Poèmes kabyles anciens, textes berbères et français, Paris, Maspero 1980.
L’Ahellil du Gourara, Paris, MSH, 1984.
Yenna-yas Ccix Muhand, Alger, Laphomic, 1989.
Machaho, contes berbères de Kabylie, Paris, Bordas, 1980
TUTLAYT / TAJERRUMT D TASNAWALT
Tajerrumt n tmaziɣt (tantala taqbaylit), Paris, Maspero, 1976.
Précis de grammaire berbère, Paris, Awal, 1988.
Lexique français-touareg, en collaboration avec J.M. Cortade, Paris, Arts et métiers graphiques,
1967.
Amawal tamazight- français et français tamaziɣt, Imedyazen, Paris, 1980.
Awal, cahiers d’études berbères, sous la direction de M. Mammeri, 1985-1989, Paris, Awal.
Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i n U n e l m a d U t u n 0 1
Asebtar 11
Lewnis at mangellat d aqbayli isem-is n sseḥ
ɛebd nnabi At mangellat ilul deg 17 yennayer
1950 deg taddart n yiɣil n wammas i d-yezgan
deg tqucac n ğerğer.
Lewnis d anazur yettwassnen aṭas s ccna d
yisefra .
Isfera-s ččuren d lemɛani akked tmussni lqayen idyemmalen aṭas n lumur n
duniṭ ama dayen yeєnan uguren n tmurt ,tayri n lɣaci yerna ,tmaziɣt …rtg
Tanasliyt ɣer lewnis at mangellat :
Lewnis d anazur iḥemmlen lasel-is amaziɣ
ittban-d wayen anda I as-iqqar :
Win iruḥen
Yella wayeḍ deg umkan-is
Win ifeclen
Ad nebded s idisan-is
Wi kem-ihemmlen
Fell- am isebbel rruḥ-is
LEWNIS AT MANGELLAT
Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i n U n e l m a d U t u n 0 1
Asebtar 12
D tacennayet taqbaylit yettwassenen, tlul di ctember 1962 deg temnadt n ugemun
taddart n larbaɛa Nath Irathen .
Zuhra deg tudert-is tḥemmel ad tɣer idlisen daɣen ad taru ,akken themmel daγ ad tecnu .
mi tesƸa di laƸmer-is 18 iseggasen tezweğ.Di 1986 Zuhra truḥ ɣer fransa iwakken ad texdem
timeɣriwin mi texdem tamɣra-ines taneggarut di tegrest 1995 temmut deg leƸmer-is 32,
tenneqlab s tkerrust deg ubrid n paris Marseille.
ZOHRA
Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i i n u U t u n 0 1
Asebtar 13
Ussan sԑeddaɣ deg uɣerbaz amezwaru
Asmi lliɣ d tamecṭuḥt, yal mi ara d-neffaɣ deg lakul ɣef 15h30. nettazal
s axxam nettayes ad naweḍ akken ad d-neffeɣ ad nurar di 11 yid-neɣ, aṭas n
leḥwayeğ I netturar: tuqna, a laḥuq, tuqemca tufra, timesqaqaret.
Nesԑedda ussan igerzen, yernu tella lemḥiba gar-nneɣd tameqrant rnu ur
d-nettnejmaԑ ara s axxam alma d 20h n yiḍ. Macci am tura mi nuɣal ar
uɣeraz alemmas ulac akk asteԑfu ur nettruḥu ara ula ɣer tḥanutt.
Yal ass deԑuɣ ɣer rebbi a lukkan ad d-uɣalen
Deg ussan-nni iԑeddan, nuli ɣer uxxam-nneɣ aqdim deg I d-yekker jeddi d
yaya akk d warraw-nsen. Nufa-t yuli-t uɣebbar, akken kan neldi tawwurt-is.
Teṭerḍeq ԑemti d imeṭԑawen, acku ԑeddan-d ger wallen-is wussan i tesԑedda
dinna.
Mi tt-neẓra akken neqqim-d ar yiri-s, tebda tḥekkuyaɣ-d. tenna-k :‘‘
axxam-a tebna-t yaya s lqella akked lemḥan, acku teznez akk lqec-is d
wayen tekseb iwakken ad ybeded. Tettawi-d idɣaɣen s wayes yebna ɣef
waԑrur-is, tesleɣ-it s wakal d wumlil iwakken ad yecbeḥ. Mi tebḍa,
tessufeɣ-d deg-s adaynin I lmal, yiwet n tkuzint I usewwi, tidekkanin
itɣimit. Di tsega teggar azeṭṭa tessufeuɣ-d ibarnyas akked ixellalen n tduli,
cwiṭ I nutni, cwiṭ znuzunt akken ad d-awin aɣrum, acku baba-s d amjaḥ, rnu
imiren tamurt ɣ ddaw n leԑnaya n urumi I tella .tenna-k:’’ serwanaɣ
tiberkanin, ulama akken. Maca nekni nefka lqima I wakkal-nneɣ, nezreԑ
timẓin, nerna irden akked lxeḍra niḍḍen ‘’.temmekta-d tiqerḥanin I sԑeddan
n terra-d nnehta; tuɣal tԑawneɣ-d deg ubraz n uxxam, yal mi ara ad nerfed
lḥağa aɣ-d-ini kra fell-as, mi nesfeḍ yiwet n txabit, tenna –k tagi deg-s I
nesrusuy zzit.
S ddaw n tɣerɣart n uxxam tella yiwet n labri tenna-k:dagi I neteffar
lmakla nneɣ d iceṭṭiḍen nneɣ akked leḥwayeğ aԑzizen
Fell-aɣ, akken ur tent-ttafen ara lԑasker irumiyen; acku ttԑaddayen-d yal
lweqt sbaḥ tameddit deg iḍ, yal ssaԑa. am akken ur I yaɣ-d smekta daɣen ɣef
yismawen n kra leḥwayeğ n zik-nni am ucbayli d ukufi n naԑma, tafeqluct n
usendu, ayedid n waman, tamehrazt, tarbut…..
Ur teqqim ara ԑemti deg yismektayen kan, maca teḥka-yaɣ-d yismektiyen kan maca teḥka-yaɣ-d yiwet teqsi
dacu am akken qqaren taḍsa di twuɣa.
Tenna-k:’’ yella yiwen n umɣar d amaxuf, ad isel kan s irumyen usan-d ad ad iles lekfen ad iqbbel iman-is am
waken yemmut nekni as-nezzi mi ara ad t-id-affen ad akken kan ini ad uɣalen; akken yal tikkelt; alami d yiwen n
wass faqen-a.
Qarben ɣur-s ḍegren-t-id ɣer berra nnan-as’’ kecc tettmettatet yal tikkelt ass. Mi tfuk ԑemti leḥkawa-t qrib I
nemmut di teḍsa.
┌er taggara tenna-k ԑemti: ɣas akken nerwa lmeḥna maca neddar tudert yelḥan. Acku nettemԑawan
nemyeḥmal; wi yasԑn kra ad t-yefk I wiyaḍ, tella rreḥma gar-neɣ.
Tekfa ԑemti awal-is s yiwen n usefru:
Graɣ-d nnehda s wurfan
Ğuren ula d ikufan
Di lmeḥan nesԑedda. Sɣur: Firuz Benaԑmara akk d wiyad
"Ini-yas i yemma"!
"Fkiγ tudert-iw d asfel, rran fell-i tibbura.
r erreγ i i d ed e tilelli-w di tsura.
Ini-yas ! Ini-yas i yemma!
Ssugten fell-i tisluqbatin, i e e
Di rre t d tkerk ur ğği di re t ett t i d i i- e e
Ini-yas ! Ini-yas i yemma!
di e uγ iγ e zer eγ yessegm-d. Tennerna tutlayt- eγ t r u ziγ tbedd.
Ini-yas ! Ini-yas i yemma!
- Akke t ziγt d ti i -Akke T zγ d ti i -Akke A ziγ ad yili. Fkiγ tudert-iw d asfel.
Ini-yas ! Ini-yas i yemma"!!!
Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i n U n e l m a d U t u n 0 1
Asebtar 14
Takriḍt d abeggen n lfursa d luƸara. issexadam-itt umdan iwaken ad d- ihami iman-is ad tt-
issexdem ɣaf wemdan-nniden lamƸna s luƸara. Yerna Takriḍt-agi xeddmen-tt akk di tmura n
ddunit iwaken ad yesƸu yiwen ccan d lhiba ɣer madden naɣ ad yesteɣleb fell-asen.
Takriḍt deg uɣerbaz
Tmug-d taluft d tameqqrant di tmura n ddunit merra, ssexdamen amedya am lemwas d
leslaḥ-niden tettili-d Tekriḍt ger uselmad d yinelmaden am tyiti neɣ awalen ur nemƸin ara d
temƸuyar aked tyita tettili s watas gar inelmaden ttemsawaden ɣer lmut.
Takriḍt ɣef tmeṭṭut
Di zik irgazen heqqren tilawin ur asent-fkin ara ccan d lqima ttwatent melba sseba deg
watas n teswiɛin. D acu assa sawdent ad sɛunt atas n yizerfan tiyita mgal tamettut tenqes s
watas.
Takriḍt
Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i i n u U t u n 0 1
Asebtar 15
Timseԑraq Dacu-tt? Dacu-tt?
Deg yewen uxxam I tilint di lԑid ur
ttemlilin-t
(dalen)
Jebdeɣ amrar yenhez udrar
(tameghelt)
Deg ufus-iw ar ufus-is lhes-is deg ugemmaḍ
(d tafḍist)
Tekerneni teberneni d tazegaɣt am lḥenni
(ččina)
Sufella d lluḥ,s daxel d rruḥ
(difker)
Ileḥḥu ur yesԑi iḍaren
( agur)
Ilul-d s wacciwen , yedder mebla acciwen
yemmut s wacciwen
(dagur)
Yebges yexnunes
(timesleht)
Tezger assif ur tebzig
(d tili)
Lehhuɣ, lehhuɣ ma d netta ur teqdiԑeɣ
(d abrid)
Tesԑa iferrawen ur tettafeg, tesԑa ayefki ur
tetteẓẓeg
(d taneqelt)
Ad ḍeggreɣ aqcic ad ddmeɣ tabernust-is
(daԑeqqa n tiyni)
Sin n lbizan ɣef lkaf, yiwen yettaḍsa wayeḍ
yesselqaf
(ayyur d yitri)
Ma teswa, temmut ma ur teswi tedder
(d timest)
Aԑerqub n wakal, zerriԑa-s d aksum
(timeqbert)
Yecbeh ur ẓiḍ
(d lemleh)
I teddu ɣer sdat, i teddu ɣer deffir ur yelsi a
ceṭṭiḍ, ur ti-ineqq usemmiḍ, ur t-inqq ukufir
(akkud)
Ileḥu mebla iḍaren, iḥeder mebla imi
( d lebher)
Ж Inzan
D temẓi I xeddmen ɣef temɣer
Ulac ass ur nesԑi tameddit
Ddiɣ d yar aṛfiq, yeğğa-yi deg yar amḍiq
Tamussni, d ureɣ
Adil,dajlal n tmussni
tameṭṭut d llsas,argaz dajgu alemmas
ameyez uqbel anegez
Iles yettḥawal-itent, aqeruy yettaɣ-itent
D win yeffuden I yettnadin ɣef waman
Amarezg n win yessnen yerna yettcawar
Yettakk rebbi irden I yer tuɣmas
Ddunit n win I bedden
Tamda n waman, ur yelli deg-s laman
Benaԑmara Firuz
Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i n U n e l m a d U t u n 0 1
Asebtar 16
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
I.
II.
III.
IV.
V.
VI.
VII.
VIII.
IX.
X.
Awalen inmudag Aglawi
1-Ticekkuhin meqqren
2-Ixeddamen
3-Bren ; Amserbid (yetti) ; Ur
ceffu
4-Tisra ; lemqassa
5- Wa inamer wa
6- isem n teqcict
7- ur yuzzeg. Rran-tt fell-asen
8- yekksen tuqqna. Aqemmuc
9- nejla;lewsax
10-Nnul; yettirriq deg yigenni
Aratak
1-Tiblaḍin
2-Lemtul;amqim
3-Nek; d baba-s;tuzzga
4-Tisra; yerza imalas
5.Freh;bab n wayla
6. Jqubsu ; Azamul akruran
7.Azamul akruran; tefka ayen
tewwi; Tasɣunt
8.Tetthufumt
9.Itwel; ahric
10. Tibawt; Asers iwin ttun
Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i n U n e l m a d U t u n 0 1
Asebtar 17
Ifal (Dessins Caricatures)
The English Part
Aḥric n Tgnizit
Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i i n u U t u n 0 1
Asebtar 18
It was a cloudy day
I left it all away
It was under the rain
That I saw the face of pain
The snow was inside
When I left him behind
I run miles away
I never found my way
I wanted him to twinge
That it was so strange
But I reserved this sting
Full of poison and bad things
I searched a refuge to hide
From this powerful wind which made me blind
And never see around
I heard a bell ring
I looked for my ring
I found my finger sick
On it, no ring was stuck
I left this entire place
And I was so harmless
But you couldn’t look to my face
Since you were so faithless
“I’m always happy to be sad”
… by Saby…
3rd YEAR “FL”
I’m a simple girl living in my land
I’m a simple girl feeling so bad
About this love, this life which hurts
My heart is broken into many parts
I have many questions about this life
I have many minds, and I need to know
I need to find my way to see my tomorrow
That’s all what I need to know
You may be a person in this world
But for me, you are the world
Do you know that I like everything you like?
Do you know that I feel everything you can feel?
I want you to be here!
I want to feel you near!
I need to find you my darling
I need to find my way
Then my heart will start healing
When it knows that you are no more away
That’s what I need to find
I need to find you
“I’m always happy to be sad”
… by Saby…
These two poems were written by: Tizi Sabrina. 3FL2.
Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i i n u U t u n 0 1
Asebtar 19
JOKES
☻ PUPIL: "Would you punish me for something I didn`t
do?"
TEACHER:" Of course not."
PUPIL: "Good, because I haven`t done my homework."
☻ Son: Dad, what is an idiot?
Dad: An idiot is a person who tries to explain his ideas
in such a strange and long way that another person who
is listening to him can't understand him. Do you
understand me?
Son: No.
☻ Teacher: Why are you late?
Student: There was a man who lost a hundred dollar bill.
Teacher: That's nice. Were you helping him look for it?
Student: No. I was standing on it.
☻ Teacher: Tell me a sentence that starts with an "I".
Student: I is the....
Teacher: Stop! Never put 'is' after an "I". Always put
'am' after an "I".
Student: OK. I am the ninth letter of the alphabet.
☻ A teenage girl had been talking on the phone for
about half an hour, and then she hung up.
"Wow!," said her father, "That was short. You
usually talk for two hours. What happened?"
"Wrong number," replied the girl.
☻ Patient: Doctor, I have a pain in my eye whenever I
drink tea.
Doctor: Take the spoon out of the mug before you drink.
☻ Two boys were arguing when the teacher entered
the room.
The teacher says, "Why are you arguing?"
One boy answers, "We found a ten dollar bill and
decided to give it to whoever tells the biggest lie."
"You should be ashamed of yourselves," said the
teacher, "When I was your age I didn't even know
what a lie was."
The boys gave the ten dollars to the teacher.
RIDDLES
What gets wet when drying?
A towel
What comes once in a minute, twice in a moment,
but never in a thousand years?
The letter M
The more you take, the more you leave behind. What
are they?
Footsteps
Brothers and sisters have I none but that man's father
is my father's son.
My son
It's been around for millions of years, but it's no more
than a month old. What is it?
The moon
What belongs to you but others use it more than you
do?
Your name
What is is that you will break even when you name
it?
Silence
What can travel around the world while staying in a
corner?
A stamp.
Feed me and I live, yet give me a drink and I die.
Fire.
What is always coming but never arrives?
Tomorrow.
2 fathers and 2 sons go fishing. Each of them catches
one fish. So why do they bring home only 3 fish?
Because the fishing group comprises a grandfather, his
son, and his grandson - hence just three people.
What turns everything around, but does not move?
A mirror
What's white when it’s dirty?
A blackboard
These are some selected jokes and riddles that may serve both, to entertain you and to help you learn English with fun.
Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i i n u U t u n 0 1
Asebtar 20
CROSSWORD
ACROSS
1 It's an island near Florida, but not in the USA.
2 Its southern part in almost in Antarctica.
3 Its capitol is Tripoli.
4 Its neighbors are Norway and Finland.
5 The second part of its name is RICA.
6 Its name comes from Rome, but it's not Italian.
7 It's in the north of Africa.
8 Some people confuse its name with Australia.
9 Jewish people founded this country.
10 It is a next‐door neighbor to 9 across and
you'll find pyramids there.
DOWN
1 Its capitol is Bogotá.
2 Rio is a famous city there.
3 It's in North America but not in the USA.
4 The language you are using now comes from
there.
5 It has the second largest population in the
world.
6 It's in the same group of countries as 4 across.
7 It's in Asia, and the first part of the name is
what you do with a song.
8 It's the USA's neighbor to the south.
9 Some people confuse its name with 8 across.
10 It's on the Black sea and next to Russia.
FIND THE NAMES OF 16
LANGUAGES. THE WORDS GO IN
ALL DIRECTIONS.
[They are spoken in these countries:
Philipines, Greece, Italy, France, Iran,
Saudi Arabia, China, Japan, Russia,
India, Poland, Spain, Netherlands,
Thailand, Germany, Brazil ]
WORD SEARCH
Y E B R I R , 2 0 1 4 T U D M I I N U U T U N 1
Asebtar 21
1
2
3 4 5
6
This page is devoted to
some funny comic strips
about school life!