school journal 2014

24

Upload: belit-brahim

Post on 07-Apr-2016

287 views

Category:

Documents


4 download

DESCRIPTION

IT IS A SCHOOL JOURNAL WHICH I MADE WITH MY PUPILS IN MY PREVOUS SCHOOL/ DEBBIH CHERIF SECONDARY SCHOOL. IT IS IN TAMAZIGHT (BERBER) LANGUAGE AND IT INCLUDES A PART WRITTEN IN ENGLISH LANGUAGE.

TRANSCRIPT

Page 1: School journal 2014
Page 2: School journal 2014

Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i n U n e l m a d U t u n 0 1

Asebtar 01

Agellid Yugurten

Yugurten naɣ Yougarta(Jugurtha) yella d agellid n Numidia seg useggas n 113 armi d 104 uqbel

Ɛisa.Armi tgeldit n jeddi-s Masnsen , aḥric ameqran n imezdaɣen n Numidia llan ttɛicin s tfellaḥt, s wayagi

ttemxallafen ɣef Imaziɣen-nniḍen ur nessin ara tafellaḥt imi ɛacen styessawt n lmal. Masnsen ixelq-d yiwet

n tgelda (tajumma-s azal n Ledzayer n tura). yuɣal-d d ameddakkel n Roma deg 206 UL (uqbel n lweqt-

nneɣ).Mbaɛd ma yemmut, yettwaxellef-d s mmi-s Misipsa. Yugurten yella d aɣerfan gar lɣaci n tmurt-is,

akter anagar n Misipsa, ɣef wagi aneggaru agi iceggeɛ Yugurten ɣer Hispania (isem i fkan Irumaniyen i

Spanya deg lweqt-nni).Misipsa ikcem-it weɣbal imi ma ikemmel akka yezmer ad yuɣal yugurten d agellid

mbeɛd lmut-is; deg lewqam n Misipsa d arraw-is ara a t-id-ixlefen.Misipsa ur yesɛi zhar imi taɣerfant n

Yugurten ternu akter ayen tella asmi yella deg tmurt; deg Hispania Yugurten, d amnay ifazen tizya-s,

yerbeḥ lmeḥibba n kra n yemdanen yesɛan ccan deg Roma. Imi yemut deg 118 Micipsa, igelled azal n 30

iseggasen, yettwaxlef s sin warraw-is Aderbal akw d Hiemsal. Hiemsal akk-d Yugurten imeren kan bdan

imenɣi-nsen; Yugurten yenɣa Hiemsal ayagi yebda daɣen yella s sseba n ttrad n Aderbal mgal Yugurten.

Imi iwala belli ur yezmir ara ad iqabel Yugurten s lɛasker-ines Aderbal yerwel ɣer Ruma.bɣan ad fakken s

uɣiwel amlasay-agi, kecemen gar-asen, ferqen tamurt ɣef sin; Yugerten igelled ɣef utrim n tmurt, Aderbal

ɣef ccerq. (Iseggassen mbeɛ tazniwt n Roma teberreh belli tama n Yugerten tella axir n tama n Aderbal,

teccur s lekyasa, Deg 112 Yugurten yerna ttrad Ines mgal Aderbal, lameɛna deg tikkelt-agi yesker-d urrif n

Roma ɣef yiman-is axaṭer yenɣa kra n Irumiyen i llan ttɛwanen Aderbal. Mbeɛd kra n imenɣi mgal Roma,

Yugurten isselm-d iman-is lameɛna yerbeḥ aglam meqqren; annect-agi ibedd ccek ameqran deg lweqt-nni,

s tikkelt tajdidt, mgal ugufsu n imawalyen n Roma akkd Yugurten.

Yugurten yettwaḥebsen sɣur Irumaniyen. Tugna seg wedlis n useggas 1772, s tutlayt tasbanyulit ("la

Guerra de Jugurta por Cayo Salustio Crispo") "Imenɣi n Yugurten".Imenɣi mgal Yugurten dumen kra n

iseggasen mbla lexsara tameqrant n Yugurten; ɣef wagi aseqqamu ameqran n Roma yextar Marius, aɛeskri

n Metellus, ad yelli d lcunsul amaynut deg Tafriqt ad ikemmel ttrad agi.Marius yella d aɛdaw iwaɛren aṭas

imi yenɣa ayen yella deg webrid-is. Marius icegɛ-d amarag-is Lucius Cornelius Sullaɣer Bukus I, agellid n

Mauretania', s talilt n Bukus i-t-ixedɛen Yugurten yettwaṭṭef ger iffasen n Sula.Yugurten yeqqim deg Lḥebs

n Tullianum, deg temdint n Roma, 6 wussan armi yemut si fad akk-d d laz.Amezruy n imenɣi n Yugerten

llan deg yiwen n tektabt s tutlayt Talatinit iwumi qqaren “De Bello Iugurthino”.

Page 3: School journal 2014

Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i n U n e l m a d U t u n 0 1

Asebtar 02

I. Tagellidt Dihya

Dihya d tagellidt tamaziɣt tella teḥkem deg temnadt n icawiyen lmut

n aksil iḥaz-itt s waṭas Ɣef waya I tekker ɣer umennuɣ mgal aɛrab.

Tennuɣ d waɛraben deg wasif n nini ugafa n Xnecla, dimaziɣen i irebḥen

ma d aɛraben uɣen tiyita qerriḥen uɣalen qqaren-as i wasif-a:“ Asif n twaɣit ”.

Dihya tuɣal ɣer uxxam-is tsumeḥ akk I yimeḥbas, terra yiwen uqcic

d agujil n waɛraben d mmi-s, tessuṭeḍ-it tsemma-yas: “xalid Ben Yazid” asmi

I d-uɣalen waɛraben Dihya tekker tesreɣ akk leqwaɛi d tebḥirin i tesɛa imi

tenwa qrib ad yaweḍ lweqt ad temmet dɣa twessa arraw-is ad kecmen

ɣer lislam dacu-kan mmi-s I d-trebba “xalid Ben Yazid” i xdeɛ-itt yenna-yas:

Hatan anida ara nɣen ihi Dihya.

Dihya tettwanɣa sdat n lbir,uɣalen qqaren-as : i lbir-nni lbir n Dihya

ma d arraw-is kecmen ɣer lislam syin akin bdan imaziɣen kecmen ɣer lislam

s waṭas.

Dihya temmut asmi i tesɛa di leɛmer-is ger 120 -128 n iseggasen

.

Page 4: School journal 2014

Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i n U n e l m a d U t u n 0 1

Asebtar 03

I. Berber :

D imezdaɣ imenza n lmeɣreb d lezzayer d tunes akked Libya.

Tafriqt ugafa s umata.Wigi di laṣel-nsen d imaziɣen, Isem

“Amaziɣ” lmeɛna-ines:d iḥerriyen d ilelliyen n yisem isemman

lyunan.

“Berber” lmaɛna-ines :iberraniyen.

II. Tamurt n yidurar :

Tamurt idurar lmaɛna-s “tamurt n leqbayel”

Ttwalin kra isem-agi ittuɣal ɣer tutlayt taɛrabt

lmaɛna-s: leqbayel.

Tettef tmurt n leqbayel aṭas n tmura

n lezzayer : “tiziwezzu _Bgayet _ Bwira _ Sṭif

Bumerdas _ Ǧiǧel _ Burǧ Buɛririǧ”

Tamurt n yimaziɣen

Page 5: School journal 2014

Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i n U n e l m a d U t u n 0 1

Asebtar 04

Dacu i d lfṭṭa, dacuI disafaren i yettilin deg-s? Lfeṭṭa d

abelad yeshel iw aɛwaj, akken aad t-sxedmen ilaq qbel ad

t-sefsin. Rrnun-as I lffeta kra isafaren deg-sen: (nhas,

lkalfon…rtg)

lesnaf n lfetta,anta tama I ten-ittaren?

Lfetta tsɛa sin lesnaf deg-sen: (tacebhant d

tberkant)

Lfetta tacebhant: ttarran-tt s watas di

temnaḍtn leqbayel.

Lfetta taberkant: ttarran-tt icawiyen ma tura

ttarran-tt uma d leqbayel

Anda i d-tennulfa lfetta, melmi, iwacu?

Lfetta tennulfa-d deg tmurt n leqbayel ɣer At Yanni.

Deg lqarn wis 14 At yanni llan ttabaɛen tagelda n

KuKu. Di tallit-a, terza-d yiwet n twacult n Bni ɛebbas

ɣer tgelda-agi. Tawacult-a tesɛa timusni win

meqqren deg ssenɛat n ufus am lfeṭṭa, ddheb d

wayenn niḍen. ayen i yeǧǧan at yanni ad lemden

lhirfa-agi fell-asen.

AGERRUJ N TMURT-IW: LFETTA

Page 6: School journal 2014

Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i n U n e l m a d U t u n 0 1

Asebtar 05

Yal tamnadṭ deg ddunit teseєa llebesa-ines, ihi ula d imaziɣen sєan llebesa-nsen ,amdeya n tmetṭut

taqbaylit yettwassenen s tqendurt n leqbayel naɣ leksiwa.

Leksiwa anwa i tt-yettlusen melmi ? dayen ara d-nzer deg imdyatn-a :

Tacebeḥant : Tacebeḥant dtqendurt tettwaxdem i teslit,tettlusu-tt

mi ara teffeɣ deg uxxam-nsen d wazeka-nni mi ara ad truḥ ɣar tala.

tura tuɣal kan i uqesseb n teslatin .

TawraϪet :

Tagi d leksiwa n teslit d tuqqna n lḥenni. Lєada-agi mazal-it

ɣer kra n twaculin anda sexxdamen kan lkssiwa tawraɣt .

Taxuxit : Ma d taxuxit d leksiwa n telmezyin ttlusut-tt ɣer

tmeɣriwen.

Taberkant : Ttlusunt-tt tuğğal akken ad d-sbeggnent

leḥzen-nsent .

TAQENDURT N LEQBAYEL

Page 7: School journal 2014

Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i n U n e l m a d U t u n 0 1

Asebtar 06

Am tlawin n ddunit meṛṛa tameṭṭut taqbaylit ula d nettat s lḥikma-s, s ṭṭif-is, s lmelḥ ur k-siben-t tiyaḍ.

Taqbaylit tekseb tahuski I d as- igan timadit-ines ,tahuski i d-yessakkin lejwareḥ n imedyazen-nneɣ si zik ɣer

tura. Anect-a yettban-d amsari deg wawal i d-yettuɣalen deg yimawen-sen. Zgan cennun : “zzin n teqbaylit !”

Amek-it zzin –agi yessazalen amru n wacḥal d amayaru ?Amek i d udem-is ? Anti i d tugniwin sqedcen at wawal

akken ad metlen cbaḥa yessergagin ixfawen-sen ? Anti i d lewṣayef-is i yessidiren deg isfra-nsen akken ad as-

gen leqrar i thuski-agi i d-yewwin nneɣma-s deg yisaffen yenḍen ɣef idurar?

Mebɣir cekk d Si Muḥend u Mḥend i d amedyaz n tmeṭṭut taqbaylit !Ulac win yecnanlewṣayef-is am netta

,melba adari melba tezweɣ ur nemɛin. Isfra d-yewwi ɣef zzin n teqbayliyin d wid yeǧǧan ṣsura-s ad tifrir s

wayentesɛa d ḍrafa akked d telqeq.Isefra n Si Muḥend ffalen akin i leɛceq akerfat, neflen ɣerr reḥba n tuzzuft.Ɣer

Si Muḥend tameṭṭut uqbel kulci d ṣṣura-s, d wayen i d-yufaren deg-s yettjeggiḥ lexwater-is, yessareq-as

tirga-s.Talɣa s wacu yecna tameṭṭut akked d zzin-isyegzem yakk ccek deg anect-a deg yifyar-agi. ”attay-a m

wudem amsari/taksumt am ufilali” neɣ “taksumt-is tɣerra di lfinu” neɣ diɣen “Dahbiya isegmi n lesluj”.

Kra yellan di tmeṭtut ijbed Si Muhend akken ad yeḥnunef lxaṭer-is ɣer lebɣi n yinig ɣer rreḥba n zzhu.

Amedyaifyar-agi: Yenna diɣen:

M tecraḍ si ddaw zzenda Ddur yezzin I waggur

M teksumt am lfina Nugad ageffur

Laɛyun izegza Deg udrar tebda tyita

M timmi teɛkkef am leqwes Teffeɣ-d teqcict ad tmerreh

Amzur alarmi d ammas S uxelxal n ddah

Yenna diɣen: Mi tewwi abrid n tterha

Sut tecrad timmi teɣma A kra yettzallan ssbeh

Lexyar n tidma Ncallah ad tefteh

Kulci-nsent idda s lharf Ad d-tuɣal ar da

Yenna diɣen:

Sut tecrad timmi teɣma

Lexyar n tidma

Tahuski n teqbayliyin deg isefra n imedyazen n teqbaylit

Page 8: School journal 2014

Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i n U n e l m a d U t u n 0 1

Asebtar 07

Ilul debbih crif ass n 10 yennayer 1926 deg lezzayer. Yeɣra

dinna. syin akkin yeǧǧa leqraya-s aken ad yexdem ɣef yiman-is

aked twacult-is acku deg lweqt-ni yewєar umєic .

Deg wasmi I yella d ilemzi ikcem ɣer umusu aɣennaw syin akin

ɣer ukabar n uɣref azzayri Asmi I as-faqen yirumeyen yenseh-it

Diduc Murad akken ad ifeɣ deg tmurt yruḥ ɣer fransa ula d aken

nudan fellas deg yal tama. Deg 1953, yuɣal-d ɣer tmurt. Ayen

yexedem ak yenjeh deg-s , yesṭerḍeq lbunbat ɣef irumeyen syin

yuli ɣer udrar anda ijuhed almi d asmi yeɣli netta ak єetman haǧǧi

deg wass n 26-08-1956.

DEBBIH CRIF

Page 9: School journal 2014

Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i n U n e l m a d U t u n 0 1

Asebtar 08

Mulud Mɛemmri, naɣ Mulud At Mɛemmer s tira n

Tifinaɣ , d amyaru, d amdan yefkan azal ameqqran i yedles d

tutlaytTamaziɣt, d netta d amezwaru iy yeslemden Tamaziɣt di

tseddawit n Dzayer.

Dda Lmulud ilul ass 28 duǧember 1917 di Tewrirt Mimun

deg Ayt Yanni di Tizi Uzzu. Yemmut ass 25 n furar 1989 di Ɛin n

Defla deg webrid n tuɣalin-is si Merruk.

Tameddurt:

Mulud At Mɛammer yelmed, imi yella d amecṭuḥ, deg uɣerbaz n taddart-is. Deg 1928 yemsafer-d ɣer

Lmerruk ɣef taxxamt n unat-is degRbaṭ.Ukkuz(rebɛa)n yiseggasen mbeɛd yuɣal-d ɣer Lezzayer ad ikemmel

almad-ines deg uɣerbaz iwumi qqaren “Bugeaud” di temdint n Lezzayer; kra n yiseggasen mbeɛd, imi

ikemmel-d almad-is, yeǧǧa-d aneggaru-agi ɣef yewwin uɣerbaz- nniḍen iwumi qqaren “Louis-le-Grand” di

temdint n Bari(Paris) i wakken ad yuɣal d aselmad.

Di taggara n ttrad, 1945, yessewjed-d, deg Paris, ɣef tmenyugart n yiselmaden; mbeɛd ayagi yuɣal-d ɣer

Seg 1957 armi 1962, Mulud At Mɛammer iɛac deg Lmerruk.

Deg 1962, Mulud At Mɛammer ikcem-d ɣer Lezzayer. Seg 1965 armi 1972, yesselmed Tamaziɣt deg

tesdawit n temdint n Lezzayer s ddaw n uferkaw n umezruy n yigduden; ayagi mbeɛd tagdelt n yislemaden n

tmaziɣt deg 1962 ɣef ddemma n unabad n Lezzayer.

Deg 1969 Mɛemmri igmer-d yesdukkel isefra n Si Muḥend UMHAND. 1969 armi 1980 yella d anemhal

n yiferkawen n idelsen n yemdanen, amezruy atrar, akked amezruy n yigduden.

Deg 1980, mbeɛd tagdelt n usarag-is deg Tizi Uzzu ɣef tamedyazt taqdimt n, bdan ccwal n Tafsut

Tamaziɣt.

1982, ixleq-d deg Paris Tuddsa n Yislemaden & Tagmi n Tamaziɣt ("Centre d Etudes de Recherches

Amazighes", CERAM), akked tasɣunt Awal. Deg 1988 Mulud Mɛemmri yettwaqbel am ṭṭbib s tamanegt deg

tesdawit n la Sorbonne.

Mulud At Mɛammer yemmut deg wass n 26 di Furar 1989, Mulud At Mɛammer yeǧǧa later d tikta.

MULUD MƐEMRI

Page 10: School journal 2014

Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i n U n e l m a d U t u n 0 1

Asebtar 09

Ayen yura Mulud n At Mɛammar: Amedya

“Tabṛatt i Muḥend Azwaw ff tmusni

I kečč a Muḥend Azwaw t-tezzyiwin-ik adlis-a, ad ak d-yefk yiwen wudem n tmusni, ad ak d-iqqim t-tagejdit,

ad ak d-ittales ayen gan d wayen nnan imezwura inek. Mi ara t-walin medden ammar ad ilin wid ara d ak

yinin:

- Tigi t-tiḥkayin n zikenni, t-timucuha n Teryel iyess ssedhuyen arrac, i wacu d aɣ nfaant tmucuha n zik, i

nekwni s at-tura? Eǧǧ timucuha n zik i yat zik ;nekwni d arraw bbwassa, assa deg irgazen ulin s aggur rsen

degs, assa deg isufag semliliyen tamurt ɣer tmurt illan ayda dɣat deg ya n tallit, assa deg yiwet takurt tezmer

atzebbwa tamdint tameqqwrant deg gwesmenɣer n tiṭ.

In'asen:

- Tamusni tekka nnig teswiɛin. Ur ttitit ara ay imedhac d arrac issedhec uclawa, ismenyafen arelluc

aberreqmuc i yiṭij ireqqen neɣ i wewreɣ yuli uɣebbar. ...”

Ungalen

La colline oubliée, Paris, Plon, 1952; 2ème édition, Paris, Union générale d’éditions – SNED,

Coll. 10/18, 1978.

Le sommeil du juste, Paris, Plon, 1955 ; 2ème édition, Paris, Union générale d’éditions -SNED,

Coll. 10/18, 1978.

L’opium et le bâton, Paris, Plon, 1965 ; 2ème édition, Paris, Union générale d’éditions –

SNEDBold text, Coll.10/18, 1978.

La traversée, Paris, Plon, 1982, 2ème édition, Alger, Bouchène,

Tullizin

Ameur des Arcades et l’ordre, Paris, 1953, Plon, «La table ronde»

Le zèbre, preuves, Paris, n° 76, juin 1957, pp. 33-67

La Meute, Europe, Paris, n°567-568, juillet- août 1976, pp. 68-76.

L’Hibiscus, Montréal, 1985, Dérives n° 49, pp. 67-80.

Le désert atavique, Paris, 1981, Quotidien Le Monde du 16 août 1981.

Ténéré atavique, Paris, 1983, Revue Autrement, n°5.

Escales, Alger 1985, Révolution Africaine.

Page 11: School journal 2014

Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i n U n e l m a d U t u n 0 1

Asebtar 10

Amezgun

Le Foehn ou la preuve par neuf, Paris, Publisud, 1982, 2ème édition, Paris, pièce jouée à Alger en

1967.

Le Banquet, précédé d’un dossier, la mort absurde des Aztèques, Paris, librairie académique Perrin,

1973.

Tasekla

Les isefra de Si Mohand ou Mhand, textes berbères et traduction, Paris, Maspero, 1969.

Poèmes kabyles anciens, textes berbères et français, Paris, Maspero 1980.

L’Ahellil du Gourara, Paris, MSH, 1984.

Yenna-yas Ccix Muhand, Alger, Laphomic, 1989.

Machaho, contes berbères de Kabylie, Paris, Bordas, 1980

TUTLAYT / TAJERRUMT D TASNAWALT

Tajerrumt n tmaziɣt (tantala taqbaylit), Paris, Maspero, 1976.

Précis de grammaire berbère, Paris, Awal, 1988.

Lexique français-touareg, en collaboration avec J.M. Cortade, Paris, Arts et métiers graphiques,

1967.

Amawal tamazight- français et français tamaziɣt, Imedyazen, Paris, 1980.

Awal, cahiers d’études berbères, sous la direction de M. Mammeri, 1985-1989, Paris, Awal.

Page 12: School journal 2014

Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i n U n e l m a d U t u n 0 1

Asebtar 11

Lewnis at mangellat d aqbayli isem-is n sseḥ

ɛebd nnabi At mangellat ilul deg 17 yennayer

1950 deg taddart n yiɣil n wammas i d-yezgan

deg tqucac n ğerğer.

Lewnis d anazur yettwassnen aṭas s ccna d

yisefra .

Isfera-s ččuren d lemɛani akked tmussni lqayen idyemmalen aṭas n lumur n

duniṭ ama dayen yeєnan uguren n tmurt ,tayri n lɣaci yerna ,tmaziɣt …rtg

Tanasliyt ɣer lewnis at mangellat :

Lewnis d anazur iḥemmlen lasel-is amaziɣ

ittban-d wayen anda I as-iqqar :

Win iruḥen

Yella wayeḍ deg umkan-is

Win ifeclen

Ad nebded s idisan-is

Wi kem-ihemmlen

Fell- am isebbel rruḥ-is

LEWNIS AT MANGELLAT

Page 13: School journal 2014

Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i n U n e l m a d U t u n 0 1

Asebtar 12

D tacennayet taqbaylit yettwassenen, tlul di ctember 1962 deg temnadt n ugemun

taddart n larbaɛa Nath Irathen .

Zuhra deg tudert-is tḥemmel ad tɣer idlisen daɣen ad taru ,akken themmel daγ ad tecnu .

mi tesƸa di laƸmer-is 18 iseggasen tezweğ.Di 1986 Zuhra truḥ ɣer fransa iwakken ad texdem

timeɣriwin mi texdem tamɣra-ines taneggarut di tegrest 1995 temmut deg leƸmer-is 32,

tenneqlab s tkerrust deg ubrid n paris Marseille.

ZOHRA

Page 14: School journal 2014

Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i i n u U t u n 0 1

Asebtar 13

Ussan sԑeddaɣ deg uɣerbaz amezwaru

Asmi lliɣ d tamecṭuḥt, yal mi ara d-neffaɣ deg lakul ɣef 15h30. nettazal

s axxam nettayes ad naweḍ akken ad d-neffeɣ ad nurar di 11 yid-neɣ, aṭas n

leḥwayeğ I netturar: tuqna, a laḥuq, tuqemca tufra, timesqaqaret.

Nesԑedda ussan igerzen, yernu tella lemḥiba gar-nneɣd tameqrant rnu ur

d-nettnejmaԑ ara s axxam alma d 20h n yiḍ. Macci am tura mi nuɣal ar

uɣeraz alemmas ulac akk asteԑfu ur nettruḥu ara ula ɣer tḥanutt.

Yal ass deԑuɣ ɣer rebbi a lukkan ad d-uɣalen

Deg ussan-nni iԑeddan, nuli ɣer uxxam-nneɣ aqdim deg I d-yekker jeddi d

yaya akk d warraw-nsen. Nufa-t yuli-t uɣebbar, akken kan neldi tawwurt-is.

Teṭerḍeq ԑemti d imeṭԑawen, acku ԑeddan-d ger wallen-is wussan i tesԑedda

dinna.

Mi tt-neẓra akken neqqim-d ar yiri-s, tebda tḥekkuyaɣ-d. tenna-k :‘‘

axxam-a tebna-t yaya s lqella akked lemḥan, acku teznez akk lqec-is d

wayen tekseb iwakken ad ybeded. Tettawi-d idɣaɣen s wayes yebna ɣef

waԑrur-is, tesleɣ-it s wakal d wumlil iwakken ad yecbeḥ. Mi tebḍa,

tessufeɣ-d deg-s adaynin I lmal, yiwet n tkuzint I usewwi, tidekkanin

itɣimit. Di tsega teggar azeṭṭa tessufeuɣ-d ibarnyas akked ixellalen n tduli,

cwiṭ I nutni, cwiṭ znuzunt akken ad d-awin aɣrum, acku baba-s d amjaḥ, rnu

imiren tamurt ɣ ddaw n leԑnaya n urumi I tella .tenna-k:’’ serwanaɣ

tiberkanin, ulama akken. Maca nekni nefka lqima I wakkal-nneɣ, nezreԑ

timẓin, nerna irden akked lxeḍra niḍḍen ‘’.temmekta-d tiqerḥanin I sԑeddan

n terra-d nnehta; tuɣal tԑawneɣ-d deg ubraz n uxxam, yal mi ara ad nerfed

lḥağa aɣ-d-ini kra fell-as, mi nesfeḍ yiwet n txabit, tenna –k tagi deg-s I

nesrusuy zzit.

S ddaw n tɣerɣart n uxxam tella yiwet n labri tenna-k:dagi I neteffar

lmakla nneɣ d iceṭṭiḍen nneɣ akked leḥwayeğ aԑzizen

Fell-aɣ, akken ur tent-ttafen ara lԑasker irumiyen; acku ttԑaddayen-d yal

lweqt sbaḥ tameddit deg iḍ, yal ssaԑa. am akken ur I yaɣ-d smekta daɣen ɣef

yismawen n kra leḥwayeğ n zik-nni am ucbayli d ukufi n naԑma, tafeqluct n

usendu, ayedid n waman, tamehrazt, tarbut…..

Ur teqqim ara ԑemti deg yismektayen kan, maca teḥka-yaɣ-d yismektiyen kan maca teḥka-yaɣ-d yiwet teqsi

dacu am akken qqaren taḍsa di twuɣa.

Tenna-k:’’ yella yiwen n umɣar d amaxuf, ad isel kan s irumyen usan-d ad ad iles lekfen ad iqbbel iman-is am

waken yemmut nekni as-nezzi mi ara ad t-id-affen ad akken kan ini ad uɣalen; akken yal tikkelt; alami d yiwen n

wass faqen-a.

Qarben ɣur-s ḍegren-t-id ɣer berra nnan-as’’ kecc tettmettatet yal tikkelt ass. Mi tfuk ԑemti leḥkawa-t qrib I

nemmut di teḍsa.

┌er taggara tenna-k ԑemti: ɣas akken nerwa lmeḥna maca neddar tudert yelḥan. Acku nettemԑawan

nemyeḥmal; wi yasԑn kra ad t-yefk I wiyaḍ, tella rreḥma gar-neɣ.

Tekfa ԑemti awal-is s yiwen n usefru:

Graɣ-d nnehda s wurfan

Ğuren ula d ikufan

Di lmeḥan nesԑedda. Sɣur: Firuz Benaԑmara akk d wiyad

"Ini-yas i yemma"!

"Fkiγ tudert-iw d asfel, rran fell-i tibbura.

r erreγ i i d ed e tilelli-w di tsura.

Ini-yas ! Ini-yas i yemma!

Ssugten fell-i tisluqbatin, i e e

Di rre t d tkerk ur ğği di re t ett t i d i i- e e

Ini-yas ! Ini-yas i yemma!

di e uγ iγ e zer eγ yessegm-d. Tennerna tutlayt- eγ t r u ziγ tbedd.

Ini-yas ! Ini-yas i yemma!

- Akke t ziγt d ti i -Akke T zγ d ti i -Akke A ziγ ad yili. Fkiγ tudert-iw d asfel.

Ini-yas ! Ini-yas i yemma"!!!

Page 15: School journal 2014

Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i n U n e l m a d U t u n 0 1

Asebtar 14

Takriḍt d abeggen n lfursa d luƸara. issexadam-itt umdan iwaken ad d- ihami iman-is ad tt-

issexdem ɣaf wemdan-nniden lamƸna s luƸara. Yerna Takriḍt-agi xeddmen-tt akk di tmura n

ddunit iwaken ad yesƸu yiwen ccan d lhiba ɣer madden naɣ ad yesteɣleb fell-asen.

Takriḍt deg uɣerbaz

Tmug-d taluft d tameqqrant di tmura n ddunit merra, ssexdamen amedya am lemwas d

leslaḥ-niden tettili-d Tekriḍt ger uselmad d yinelmaden am tyiti neɣ awalen ur nemƸin ara d

temƸuyar aked tyita tettili s watas gar inelmaden ttemsawaden ɣer lmut.

Takriḍt ɣef tmeṭṭut

Di zik irgazen heqqren tilawin ur asent-fkin ara ccan d lqima ttwatent melba sseba deg

watas n teswiɛin. D acu assa sawdent ad sɛunt atas n yizerfan tiyita mgal tamettut tenqes s

watas.

Takriḍt

Page 16: School journal 2014

Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i i n u U t u n 0 1

Asebtar 15

Timseԑraq Dacu-tt? Dacu-tt?

Deg yewen uxxam I tilint di lԑid ur

ttemlilin-t

(dalen)

Jebdeɣ amrar yenhez udrar

(tameghelt)

Deg ufus-iw ar ufus-is lhes-is deg ugemmaḍ

(d tafḍist)

Tekerneni teberneni d tazegaɣt am lḥenni

(ččina)

Sufella d lluḥ,s daxel d rruḥ

(difker)

Ileḥḥu ur yesԑi iḍaren

( agur)

Ilul-d s wacciwen , yedder mebla acciwen

yemmut s wacciwen

(dagur)

Yebges yexnunes

(timesleht)

Tezger assif ur tebzig

(d tili)

Lehhuɣ, lehhuɣ ma d netta ur teqdiԑeɣ

(d abrid)

Tesԑa iferrawen ur tettafeg, tesԑa ayefki ur

tetteẓẓeg

(d taneqelt)

Ad ḍeggreɣ aqcic ad ddmeɣ tabernust-is

(daԑeqqa n tiyni)

Sin n lbizan ɣef lkaf, yiwen yettaḍsa wayeḍ

yesselqaf

(ayyur d yitri)

Ma teswa, temmut ma ur teswi tedder

(d timest)

Aԑerqub n wakal, zerriԑa-s d aksum

(timeqbert)

Yecbeh ur ẓiḍ

(d lemleh)

I teddu ɣer sdat, i teddu ɣer deffir ur yelsi a

ceṭṭiḍ, ur ti-ineqq usemmiḍ, ur t-inqq ukufir

(akkud)

Ileḥu mebla iḍaren, iḥeder mebla imi

( d lebher)

Ж Inzan

D temẓi I xeddmen ɣef temɣer

Ulac ass ur nesԑi tameddit

Ddiɣ d yar aṛfiq, yeğğa-yi deg yar amḍiq

Tamussni, d ureɣ

Adil,dajlal n tmussni

tameṭṭut d llsas,argaz dajgu alemmas

ameyez uqbel anegez

Iles yettḥawal-itent, aqeruy yettaɣ-itent

D win yeffuden I yettnadin ɣef waman

Amarezg n win yessnen yerna yettcawar

Yettakk rebbi irden I yer tuɣmas

Ddunit n win I bedden

Tamda n waman, ur yelli deg-s laman

Benaԑmara Firuz

Page 17: School journal 2014

Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i n U n e l m a d U t u n 0 1

Asebtar 16

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

I.

II.

III.

IV.

V.

VI.

VII.

VIII.

IX.

X.

Awalen inmudag Aglawi

1-Ticekkuhin meqqren

2-Ixeddamen

3-Bren ; Amserbid (yetti) ; Ur

ceffu

4-Tisra ; lemqassa

5- Wa inamer wa

6- isem n teqcict

7- ur yuzzeg. Rran-tt fell-asen

8- yekksen tuqqna. Aqemmuc

9- nejla;lewsax

10-Nnul; yettirriq deg yigenni

Aratak

1-Tiblaḍin

2-Lemtul;amqim

3-Nek; d baba-s;tuzzga

4-Tisra; yerza imalas

5.Freh;bab n wayla

6. Jqubsu ; Azamul akruran

7.Azamul akruran; tefka ayen

tewwi; Tasɣunt

8.Tetthufumt

9.Itwel; ahric

10. Tibawt; Asers iwin ttun

Page 18: School journal 2014

Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i n U n e l m a d U t u n 0 1

Asebtar 17

Ifal (Dessins Caricatures)

Page 19: School journal 2014

The English Part

Aḥric n Tgnizit

Page 20: School journal 2014

Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i i n u U t u n 0 1

Asebtar 18

It was a cloudy day

I left it all away

It was under the rain

That I saw the face of pain

The snow was inside

When I left him behind

I run miles away

I never found my way

I wanted him to twinge

That it was so strange

But I reserved this sting

Full of poison and bad things

I searched a refuge to hide

From this powerful wind which made me blind

And never see around

I heard a bell ring

I looked for my ring

I found my finger sick

On it, no ring was stuck

I left this entire place

And I was so harmless

But you couldn’t look to my face

Since you were so faithless

“I’m always happy to be sad”

… by Saby…

3rd YEAR “FL”

I’m a simple girl living in my land

I’m a simple girl feeling so bad

About this love, this life which hurts

My heart is broken into many parts

I have many questions about this life

I have many minds, and I need to know

I need to find my way to see my tomorrow

That’s all what I need to know

You may be a person in this world

But for me, you are the world

Do you know that I like everything you like?

Do you know that I feel everything you can feel?

I want you to be here!

I want to feel you near!

I need to find you my darling

I need to find my way

Then my heart will start healing

When it knows that you are no more away

That’s what I need to find

I need to find you

“I’m always happy to be sad”

… by Saby…

These two poems were written by: Tizi Sabrina. 3FL2.

Page 21: School journal 2014

Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i i n u U t u n 0 1

Asebtar 19

JOKES

☻ PUPIL: "Would you punish me for something I didn`t

do?"

TEACHER:" Of course not."

PUPIL: "Good, because I haven`t done my homework."

☻ Son: Dad, what is an idiot?

Dad: An idiot is a person who tries to explain his ideas

in such a strange and long way that another person who

is listening to him can't understand him. Do you

understand me?

Son: No.

☻ Teacher: Why are you late?

Student: There was a man who lost a hundred dollar bill.

Teacher: That's nice. Were you helping him look for it?

Student: No. I was standing on it.

☻ Teacher: Tell me a sentence that starts with an "I".

Student: I is the....

Teacher: Stop! Never put 'is' after an "I". Always put

'am' after an "I".

Student: OK. I am the ninth letter of the alphabet.

☻ A teenage girl had been talking on the phone for

about half an hour, and then she hung up.

"Wow!," said her father, "That was short. You

usually talk for two hours. What happened?"

"Wrong number," replied the girl.

☻ Patient: Doctor, I have a pain in my eye whenever I

drink tea.

Doctor: Take the spoon out of the mug before you drink.

☻ Two boys were arguing when the teacher entered

the room.

The teacher says, "Why are you arguing?"

One boy answers, "We found a ten dollar bill and

decided to give it to whoever tells the biggest lie."

"You should be ashamed of yourselves," said the

teacher, "When I was your age I didn't even know

what a lie was."

The boys gave the ten dollars to the teacher.

RIDDLES

What gets wet when drying?

A towel

What comes once in a minute, twice in a moment,

but never in a thousand years?

The letter M

The more you take, the more you leave behind. What

are they?

Footsteps

Brothers and sisters have I none but that man's father

is my father's son.

My son

It's been around for millions of years, but it's no more

than a month old. What is it?

The moon

What belongs to you but others use it more than you

do?

Your name

What is is that you will break even when you name

it?

Silence

What can travel around the world while staying in a

corner?

A stamp.

Feed me and I live, yet give me a drink and I die.

Fire.

What is always coming but never arrives?

Tomorrow.

2 fathers and 2 sons go fishing. Each of them catches

one fish. So why do they bring home only 3 fish?

Because the fishing group comprises a grandfather, his

son, and his grandson - hence just three people.

What turns everything around, but does not move?

A mirror

What's white when it’s dirty?

A blackboard

These are some selected jokes and riddles that may serve both, to entertain you and to help you learn English with fun.

Page 22: School journal 2014

Y e b r i r 2 0 1 4 T u d m i i n u U t u n 0 1

Asebtar 20

CROSSWORD

ACROSS

1 It's an island near Florida, but not in the USA.

2 Its southern part in almost in Antarctica.

3 Its capitol is Tripoli.

4 Its neighbors are Norway and Finland.

5 The second part of its name is RICA.

6 Its name comes from Rome, but it's not Italian.

7 It's in the north of Africa.

8 Some people confuse its name with Australia.

9 Jewish people founded this country.

10 It is a next‐door neighbor to 9 across and

you'll find pyramids there.

DOWN

1 Its capitol is Bogotá.

2 Rio is a famous city there.

3 It's in North America but not in the USA.

4 The language you are using now comes from

there.

5 It has the second largest population in the

world.

6 It's in the same group of countries as 4 across.

7 It's in Asia, and the first part of the name is

what you do with a song.

8 It's the USA's neighbor to the south.

9 Some people confuse its name with 8 across.

10 It's on the Black sea and next to Russia.

FIND THE NAMES OF 16

LANGUAGES. THE WORDS GO IN

ALL DIRECTIONS.

[They are spoken in these countries:

Philipines, Greece, Italy, France, Iran,

Saudi Arabia, China, Japan, Russia,

India, Poland, Spain, Netherlands,

Thailand, Germany, Brazil ]

WORD SEARCH

Page 23: School journal 2014

Y E B R I R , 2 0 1 4 T U D M I I N U U T U N 1

Asebtar 21

1

2

3 4 5

6

This page is devoted to

some funny comic strips

about school life!

Page 24: School journal 2014