Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Vårdvetenskap

Ser anhöriga tecken på

gerotranscendens hos

sin åldrande förälder?

Författare: Handledare: Lena Hedlund Barbro Wadensten

Uppsats i Vårdvetenskap Examinator:

Avancerad nivå, 15 hp Louise von Essen HT 2010

1

SAMMANFATTNING

Det finns flera teorier om hur äldre uppnår det goda åldrandet med hög livstillfredsställelse.

Gerotranscendens är en av dessa. Syftet med denna studie var att undersöka om anhöriga ser

tecken på gerotranscendens hos sin åldrande förälder och i så fall vilka tecken de ser.

Forskningsdesignen var kvalitativ och metoden var att spela in semistrukturerade intervjuer

med tolv anhöriga till föräldrar i åldern 75 + utan demenssjukdom, boende på ett servicehus i

Stockholm. Tidigare forskning har beskrivit att vårdpersonal och äldre individer uppfattat

tecken på gerotranscendens och alla anhöriga i denna studie beskrev flera tecken på

gerotranscendens. Att anhöriga sett olika många tecken hos sin åldrande förälder kan bero på

att föräldrarna hade utvecklat gerotranscendens mer eller mindre eller inte alls men det kan

även bero på hur de anhöriga betraktar sina föräldrar, de kanske inte hade observerat vissa

förändringar. Det kan också bero på att vissa anhöriga kan ha varit influerade av en annan syn

på åldrandet. De tecken alla anhöriga såg var att föräldrarna kände en samhörighet med

tidigare och kommande generationer, att de var mindre rädda för döden och att små vardagliga

saker i livet blev viktigare.

Nyckelord: gerotranscendens, omvårdnad, åldrande, anhöriga, attityder

2

ABSTRACT

There are several theories about how the elderly achieve a good ageing with a high level of

life satisfaction. Gerotranscendence is one of these. The aim of this study was to explore if

relatives see signs of gerotranscendence in their aging relatives and if so which signs they see.

The design was qualitative and the semi- structured interview data were collected and audio-

tape recorded. Twelve relatives to parents aged 75 years or more without signs of dementia

living in a service home in Stockholm, Sweden, were interviewed. Previous research has

shown that healthcare professionals and older individuals perceive signs of gerotranscendence

among elderly and all relatives in this study described several signs of gerotranscendence. The

fact that the relative had seen a different number of signs may be related to the possibility that

the parents had developed gerotranscendence more or less or not at all, it can also depend on

how the relatives perceive their parents, they may not have observed any changes. It may also

depend on the fact that some relatives may have a different view on aging. All relatives had

seen signs indicating a communion with earlier and coming generation, that their parents were

less afraid of death and perceived small everyday matters as more important than before.

Key words: gerotranscendence, nursing, aging, relatives, attitudes

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING…………………………………………….…………………………...4

Attityder till åldrandet………………………………………………………….....4

Läran om åldrandet ……………………………………………………………....4

Olika teorier om det psykosociala åldrandet och dess tillämpning…….………....5

Syfte……………………………………………………………………………..10

METOD………………….………………………………………………………….10

Design…………………………………………………………………………....10

Författarens förförståelse………………………………………………………...10

Urval……………………………………………………………………………..11

Datainsamlingsmetod……………………………………………………………11

Tillvägagångssätt………………………………………………………………...11

Dataanalys……………………………………………………………………….11

Etiska övervägande……………...……………………………………………....12

RESULTAT………………………………………………………………………...12

Den kosmiska dimensionen…………………….……………………………....13

Jag dimensionen………………………………………………………………..16

Dimensionen om personliga och sociala relationer……….….......………….....19

DISKUSSION…………………………………………………….….…………......24

Resultatdiskussion…….…………………………………………………….....24

Metoddiskussion….……….…………………………………………………..30

Klinisk implikation och förslag till vidare undersökningar……….….…….…31

Slutsats……………………………………………………………………….....32

REFERENSER……………………………………………………………………...33

Bilaga 1, 2 och 3……….…………………………………………………….…36

4

INLEDNING

Attityder till åldrandet

Det framförs ofta att allmänheten har en negativ attityd till åldrande, att de äldre helst vill vara

för sig själva, att de är klena och sjukliga samt mycket ensamma. Olika psykologiska faktorer

och brist på kunskap medverkar till denna negativa attityd (Tornstam, 2005). Tidigare studier

har visat att negativa attityder till äldre har samband med att vara negativ till sitt eget åldrande

(Andersson, 2008). Attityder till åldrandet påverkas även av personliga uppfattningar, egna

värderingar, kulturtillhörighet och media (Lovell, 2006). Människor som har bättre kunskap

om åldrandet känner sig mer positiv till sitt eget åldrande och kan till och med se fram emot

att åldras (Gething et al., 2002).

Äldrevården anses inte vara populär bland sjuksköterskestudenter och unga sjuksköterskor.

Bidragande orsaker till denna negativa attityd är inställning och kunskap till äldre människor

och åldrandet (Söderhamn, Lindencrona & Gustavsson, 2001). Attityderna till äldrevården

varierar dock utifrån erfarenhet, ålder och kön. Faktorer relaterade till negativa attityder till

geriatrisk vård är bl a begränsad erfarenhet av vård av äldre, manligt kön, samt ålder (< 25 år).

Andra faktorer som är relaterade till sjuksköterskestudenters och sjuksköterskors attityd är

samhällets värderingar med fokus på ungdom och vitalitet. Negativa attityder till äldrevård

kan göra det svårt att rekrytera sjuksköterskor till äldrevården. Därför är det viktigt att de som

har ansvar för sjuksköterskeutbildningen uppmärksammar dessa förhållanden (Lovell, 2006;

Söderhamn et al., 2001).

Läran om åldrandet

Gerontologi är den vetenskapliga läran om åldrandet med fokus på den dynamiska förändring

som åldrandet utgör. Gerontologin indelas vanligen i geriatrik och socialgerontologi. Inom

geriatrik studeras de biologiska och medicinska aspekterna av åldrandet. Inom

socialgerontologi studeras psykologiska, socialpsykologiska och sociala aspekter (Tornstam,

2005). Gerontologer har studerat det goda åldrandet i flera årtionden. Med ett gott åldrande

avses en inre tillfredställelse och glädje trots de negativa följder som förknippas med

åldrandet så som förluster samt yttre och inre ostabilitet (Tavel, 2008).

5

Olika teorier om det psykosociala åldrandet och dess tillämpning

Det finns ett flertal olika teorier om det psykosociala åldrandet. Exempel på sådana teorier är

aktivitetsteorin, disengagemangsteorin, kontinuitetsteorin, Selective optimization and

compensation model (SOC modellen), Eriksons psykodynamiska teori och teorin om

gerotranscendens (Schroots, 1996; Tavel, 2008). Psykosociala teorier beskriver

åldrandeprocessen och vad åldrandet innebär. Dessa teorier är därför intressanta för

sjuksköterskor som arbetar i äldrevården. Att jobba med gerontologisk omvårdnad innebär att

ha fokus på att stödja äldre i tex utvecklingsprocessen (Wadensten, 2006). Forskning inom

gerontologi och om psykosociala teorier om människans utveckling beskriver att det finns en

livskvalitet på äldre dagar som är annorlunda än den i yngre dagar. Människans utveckling

sträcker sig över många år och många förändringar inträffar i livet både fysiska, psykiska och

sociala (Nilsson, Ekman, Ericsson & Winblad, 1996). Nedan sammanfattas innehållet i några

av de psykosociala teorierna om åldrandet.

Aktivitetsteorin

År 1948 publicerade Havighurst en bok i vilken människans utveckling beskrivs i ett

livstidperspektiv. Den utgjorde grunden till aktivitetsteorin som baseras på antaganden om att

ett gott åldrande är förenat med aktiviteter (Tavel, 2008). Enligt teorin fortsätter den åldrande

människan att ha samma behov och önskningar som den hade i medelåldern. Den äldre

människan anses själv vara bäst på att bestämma över sin egen förmåga att vara aktiv och

tillfreds. För att motverka åldrandets olika förluster är det viktigt att fortsätta att vara aktiv i

social samvaro med andra. I teorin finns en föreställning om att aktiviteter medför att den

åldrande människan uppfyller en viktig funktion i samhället. Människan förväntas fortsätta

med viktiga uppgifter i samhället men förväntas också ha tillräckligt med utrymme för vila

och bekvämlighet. Aktivitetsteorin baseras på att det goda åldrandet är beroende av hur de

äldre är kapabla att påverka händelserna runt omkring dem och i vilken utsträckning de kan

vara till nytta för andra. Aktiviteter och en känsla av att vara behövd av andra ger glädje och

tillfredsställelse (Tavel, 2008). Lagstiftningen om den svenska äldrevården har varit influerad

av aktivitetsteorin (Wadensten, 2006). I socialtjänstlagen 2001:453, kap 5 om särskilda

bestämmelser för olika grupper, 4§ om äldre människor står det att socialnämnden skall verka

för att äldre människor får möjlighet ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med

andra (Svensk författningssamling, SFS, 2010).

6

Eriksons psykodynamiska teori

Erik Erikson beskrev 1950 psykodynamiska teorin om människans utveckling och mognad

från födelsen till åldrandet (Erikson, 2004). Enligt teorin går människan igenom åtta

utvecklingssteg, varje steg associeras till olika identitetskriser och lösningar på dessa.

Resultatet av varje steg påverkar den personliga utvecklingen. Enligt Erikson är det under

åttonde steget, när människan nått åldrandet, som han eller hon tittar tillbaka på sitt liv och

sammanfattar det. Om livet accepteras och individen är nöjd med det uppnår personen en

visdom och känner ingen rädsla inför döden. Om individen inte accepterar det liv hon/han

haft upplever personen istället förtvivlan och rädsla inför döden. Erikson kallade detta för

avsky och förakt i motsatts till visdom. 1997 beskrev Erik Eriksons fru Joan Erikson ett

nionde steg av åldrandet som innefattade begreppet gerotranscendens (Erikson, 2004).

Disengagemangsteorin (Avståndstagarteorin)

Cumming och Henry beskrev 1961 disengagemangsteorin om åldrandet, enligt denna teori

uppstår en naturlig tillbakagång från aktiviteter och skyldigheter när människan åldras

(Schroots, 1996). Den åldrande människan känner sig redo att ta ett steg bakåt från relationer

och sociala engagemang. Förluster och brutna relationer är en naturlig, nödvändig och

oåterkallelig process som förbereder människan för slutet på livet. I motsats till

aktivitetsteorin antas i denna teori att det föreligger ett negativt samband mellan aktiviteter

och krav samt lycka och förnöjsamhet hos den åldrande människan (Schroots, 1996).

Kontinuitets teorin

Havens beskrev 1968 kontinuitets teorin med utgångspunkt från antagandet att det inte är

aktivitetsnivån som sådan som är av betydelse för välbefinnandet utan kontinuiteten i

aktivitetsmönstret (Tavel, 2008). Det är betydelselöst om individen har hög eller låg aktivitet

eller om individen har ett stort eller litet socialt nätverk. Det viktiga är att individen

upprätthåller tidigare aktivitetsnivå. 1999 utvecklade Atchley kontinuitetsteorin på så vis att

det nu betonas att det är viktigt att bevara inre och yttre struktur som väletablerade strategier

och en välkänd omgivningsmiljö (Tavel, 2008).

Selective optimization and compensation model, SOC modellen

Baltes och Baltes beskrev 1989 Selective optimization and compensation model, SOC model,

som baseras på antagandena om att människan under livet har olika strukturer som förändras

och att det finns faktorer som begränsar människans möjligheter (Schroots, 1996). Människan

7

hanterar enligt SOC modellen, dessa förändringar med tre strategier. Individen väljer

(selective), optimerar (optimization) och kompenserar (compensation). Ett exempel på detta

är pianisten Rubinsteins strategi att handskas med den svaghet han kände i samband med

åldrandet vid konserter. Han minskade sin repertoar för att minska risken att bli uttröttad. Han

optimerade pianostyckena genom att öva oftare och han kompenserade avtagande förmågor

genom att spela kortare pianostycken med långsammare tempo (Schroots, 1996).

Teorin om gerotranscendens

Tornstam beskrev 1989 en utvecklingspsykologisk teori som han benämnde teorin om

gerotranscendens (Tornstam, 1989). Teorin skiljer sig från de teorier som nämnts ovan

genom att den beskriver att det sker en perspektivförändring i den äldre människans syn på

livet, från ett materiellt synsätt till ett mer kosmiskt synsätt. Den äldre människan fortsätter att

förändras och utvecklas men utifrån en omdefinition av verkligheten. I Eriksons

psykodynamiska teoris åttonde steg reflekterar individen över livet men i Tornstams

gerotranscendens finns ett framtidsfokus (Tornstam, 1989, 1994). Teorin är influerad av Jungs

teori om att livet består av två stadier: i den första livshalvan är människans uppgift att

etablera sig och lära känna omvärlden. I den andra livshalvan ser människan inåt sig själv och

strävar efter harmoni samt att lära känna sig själv (Tornstam, 2005). Enligt Tornstam består

gerotranscendens av den positiva utvecklingsprocess som är naturlig och vanligt

förekommande hos många äldre. Det sker en förändring i hela livsperspektivet hos den

åldrande individen: en ökad känsla av samhörighet med världsalltet uppstår, tids - rum -och-

objektuppfattningen omvärderas, individen får en ökad känsla av samhörighet med tidigare

och kommande generationer, individen får ett minskat intresse för ytliga sociala relationer.

Materiella ting blir mindre viktiga och individen blir mindre självcentrerad och mer tid

används till meditation och lugna stunder. Utvecklingsprocessen mot gerotranscendens börjar

i ung vuxenålder och fortsätter hela livet men kan accelerera såväl som avstanna (Hyse &

Tornstam, 2009; Tornstam, 1997a, 1997b).

I teorin om gerotranscendens beskrivs tre huvuddimensioner: den kosmiska dimensionen, jag

dimensionen och dimensionen om personliga och sociala relationer (Tornstam, 1997c).

Den kosmiska dimensionen innebär en perspektivförändring av tid och barndom, av

förhållandet till tidigare generationer, av liv och död, av livets mysterium och av livets

glädjeämnen. Uppfattningen om tid och rum ändras så att dåtid och nutid blir ett. Gamla

livsupplevelser ses med nya och mer livserfarna ögon. Förhållandet till tidigare generationer

8

förändras och en ökad samhörighetskänsla uppstår, det viktigaste är inte det egna livet utan

hela generationskedjan. Uppfattningen om sammanhanget mellan liv och död ändras och

döden betraktas som en naturlig del av livet och rädslan för döden minskar. Livets mysterium

accepteras och behovet av att förstå allt minskar. Små vardagliga saker i livet blir mer

glädjefyllda och upplevs vara av större värde än storstilade aktiviteter (Tornstam, 1997c).

Jag dimensionen innebär en perspektivförändring av jaget. Individen utvecklar bl.a. en

minskad självcentrering och en acceptans av kroppen och jaget. En ökad självkännedom

uppstår om både positiva och negativa sidor hos sig själv, ens egna mörka sidor projiceras

mindre på andra. Individen utvecklar en ökad insikt i att inte vara universums medelpunkt

utan en del av en helhet, individen blir mindre självcentrerad och osjälviskhet ersätter egoism.

Medvetenheten om kroppen finns kvar men är mindre viktig och det finns en minskad oro för

sjukdomar och ohälsa. Individen bekräftar och accepterar sitt liv, livets pusselbitar faller på

plats. Lugn och ro samt egna stunder blir viktigare (Tornstam, 1997c).

Dimensionen om personliga och sociala relationer innebär att individen får ett minskat

intresse för ytliga relationer och ett fördjupat intresse för djupare relationer med vänner och

familj. Individen får ett ökat behov av positiv ensamhet. En ökad insikt uppstår om skillnaden

mellan jaget och den roll individen har spelat, ”masken” tas av. Gamla vanor, rutiner och

principer blir mindre viktiga. Ett mer barnsligt, oskuldsfullt och spontant uppträdande uppstår.

Den äldre individen blir mindre rädd att göra bort sig. För mycket saker blir betungande, det

räcker med saker som gör livet komfortabelt men inte mer. Individen blir mer vidsynt och

tolerant (Tornstam, 1997c).

Tidigare studier har beskrivit att inte alla äldre kommer fram till stadiet gerotranscendens men

att graden av gerotranscendens ökar med stigande ålder. De äldre som har hög grad av

gerotranscendens känner även en högre grad av livstillfredställelse. För både män och kvinnor

ökar den kosmiska transcendensen med stigande ålder från 75+. Livskriser påskyndar

utvecklingen av kosmisk transcendens både hos män och hos kvinnor fast inte hos individer i

åldergruppen 95+. Män över 95+ som har upplevt en livskris de senaste två åren har en lägre

grad av kosmisk transcendens (Tornstam, 1997b, 2003). Änkor, frånskilda och aldrig gifta

kvinnor i alla åldrar upplever mer kriser än män i samma situation (Tornstam, 1997b).

9

Tänkbara hinder och möjligheter för utveckling mot visdom och gerotranscendens kan vara

att det finns ett förakt i det västerländska samhället mot svaghet och beroende. Samhällssynen

är den att människan bör vara produktiv, effektiv och oberoende för att må bra. Detta

perspektiv passar in i medelåldern men bestämmer även normerna för de äldre i samhället

(Tornstam, 1989; Yount, 2009). Med de samhällsnormer som finns i bl.a. Sverige uppfattas

den äldre individen som avvikande, osocial eller mentalt hämmad om hon/han uppvisar

förändringar som betraktas som tecken på gerotranscendens (Tornstam, 1989). Många äldre

känner skuld i samband med sitt ”avvikande” beteende. En vanlig uppfattning är att gamla

människor som vänder sig in i sig själv och drar sig undan måste aktiveras. Äldre själva tror

att det är det enda riktiga och hindrar sig själva i utvecklingen mot gerotranscendens.

Vårdpersonal och anhöriga hindrar den naturliga utvecklingen mot gerotranscendens på grund

av okunskap om gerotranscendens (Tornstam, 1989). En av hörnstenarna i utvecklingen mot

kosmisk transcendens är känslan av samhörighet med tidigare och kommande generationer.

Detta förutsätter att föräldrarna har bra kontakt med sina barn. Ensamhetskänslan hos en

åldrande förälder förvärras om de har lite känslomässigt stöd av sina barn (Sadler, Braam,

Broese van Groenou, Deeg & van der Geest, 2006). Att utvecklas mot gerotranscendens har

inte enbart med åldern att göra utan beror också på i vilken kultur den äldre lever. Vilken

religiös kultur individen lever i spelar mindre roll för utvecklingen mot gerotranscendens.

Vad som däremot spelar en roll är individens tankar om det mystiska och gåtfulla i livet. Det

har hävdats att kulturer med ett individualistiskt samhälle som tex Sverige hindrar

utvecklingen mot gerotranscendens (Lewin, 2001).

Teorin om gerotranscendens har kritiserats bland annat ur ett kulturgerontologiskt och ett

samhälleligt perspektiv. Det uppfattas av kritiker som orimligt att den åldrande individen inte

skulle påverkas av samhällets betoning på ungdomlighet och en aktiv livsstil. Kritiker menar

att åldrandeprocessen borde belysas med tonvikt på den komplexa relation som finns mellan

olika kulturer och den individuella utvecklingen (Thorsen, 1998). Det finns andra kritiker som

anser att teorin om gerotranscendens kan leda till att människans intressen och behov

ignoreras. Det antas att äldre som inte transcenderar kan uppfattas som avvikande och

mentalt hämmad. De menar även att teorin om gerotranscendens inte är en teori som beskriver

vad åldrandet innebär utan snarare beskriver vad åldrandet kan innebära (Jönsson &

Magnusson, 2001).

10

Gerotranscendens är en av många teorier om åldrandeprocessen. Kunskap om

gerotranscendens kan öka förståelsen för betydelsen av att respektera den äldres behov av

reflektion och fördjupning i livets existentiella frågor (Kirkevold, Brodtkorb & Hylen

Ranhoff, 2010). Genom att beskriva anhörigas syn på sin åldrande förälder erhålls kunskap

om huruvida anhöriga ser tecken på gerotranscendens. Ökad kännedom om teorin om

gerotranscendens kan vara användbart för sjuksköterskor verksamma inom äldrevården. Den

kan ge ny förståelse för åldrandet och därmed idéer om omvårdnadens innehåll vid vård av

äldre. Det finns forskning om äldre individer och gerotranscendens (Hyse & Tornstam, 2009;

Pevik Fasth, 2009; Sadler et al., 2006; Tornstam, 1994, 1997a, 1997b, 1997c, 2003;

Wadensten 2005) och om vårdpersonal och deras uppfattningar om gerotranscendens

(Tornstam, 1996; Tornstam & Törnqvist, 2000; Wadensten & Carlsson, 2001) men ingen

forskning om huruvida anhöriga ser tecken på gerotranscendens hos sina föräldrar.

Syfte

Att undersöka om anhöriga ser tecken på gerotranscendens hos sin åldrande förälder och i så

fall vilka tecken de ser.

METOD

Design

Studien har en kvalitativ och deskriptiv design (Polit & Beck, 2004).

Författarens förförståelse

Författaren är sjuksköterska med gedigen erfarenhet av äldrevård och har arbetat i kommunal

äldrevård de senaste 14 åren och innan dess på landstingets geriatriska klinik i tre år och innan

det tre år i akutvården. Erfarenhetsmässigt är den stora skillnaden mellan landstingets och

kommunens äldrevård att sjuksköterskan fokuserar på geriatrisk omvårdnad i landstinget där

sjukdomar behandlas och på gerontologisk omvårdnad i kommunen där hela människan tas i

beaktande. Författaren har en positiv inställning till teorin om gerotranscendens som belyser

den psykosociala delen av åldrandet. Författaren arbetade inte på det servicehus där

intervjuerna ägde rum och kände således vare sig anhöriga eller föräldrar. Handledaren till

denna uppsats har studerat fenomenet gerotranscendens och har gedigen kunskap inom

området.

11

Urval

Undersökningen består av barn till män och kvinnor 75 år eller äldre utan demenssjukdom

boende på ett servicehus i Stockholm. Författaren som också intervjuade deltagarna, fick av

sjuksköterskorna på servicehuset en namnlista på potentiella deltagare. Författaren kontaktade

i tur och ordning de tolv först nämnda personerna på namnlistan. Alla tackade ja till ett

deltagande. Intervjuerna fortsatte tills mättnad uppstod, då svaren inte tillförde någon ny

information utan de intervjuade upprepade vad tidigare intervjupersoner svarat. Mättnad

ansågs uppnådd efter tolv intervjuer. Av de intervjuade var sju kvinnor och fem män.

Föräldrarna var i åldern 80- 99 år, åtta var kvinnor och fyra var män.

Datainsamlingsmetod

Semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjufrågorna, se Bilaga 1, var utformade efter

de tecken på gerotranscendens som presenterats av Tornstam (http://www.livetsmosaik.nu/)

och modifierade efter frågor som ställts i en tidigare studie (Wadensten & Carlsson, 2001).

Tillvägagångssätt

Potentiella deltagare kontaktades via telefon av författaren. De informerades om studiens

syfte och procedur och tillfrågade om de accepterade att motta skriftlig information om

studien, se Bilaga 2 (i deras förälders postfack). En förfrågan gjordes också om att få ringa

igen efter några dagar och fråga om de ville delta i studien. En tid för intervju bestämdes via

telefon vid det återkommande samtalet. Intervjuerna genomfördes i ett ostört rum på

servicehuset. Intervjuerna genomfördes av författaren och varade 25-55 minuter. Intervjuaren

kände vare sig deltagarna eller deras föräldrar och var inte delaktig i föräldrarnas vård.

Intervjuerna spelades in på ljudband med informerat samtycke och transkriberades av

intervjuaren. Intervjuerna numrerades 1-12 för att bevara konfidentialitet.

Dataanalys

Data analyserades av författaren med en kvalitativ innehållsanalys (Graneheim & Lundman,

2004; Lundman & Hällgren Graneheim, 2008). Först transkriberades materialet ordagrant av

författaren. Därefter lästes texten igenom flera gånger för att få en helhetsbild. Meningar och

fraser i intervjusvaren som innehöll information om hur anhöriga ser på sin åldrande förälder

plockades sedan ut till meningsbärande enheter. Dessa kortades sedan ner till kondenserade

meningsenheter. De kondenserade meningsenheterna sammanfattades med utgångspunkt från

likheter och olikheter. Dessa kortades ner till koder. Författaren har tolkat deltagarnas

12

beskrivningar i ljuset av teorin om gerotranscendens och diskuterat vissa tolkningar med

handledaren. Kondenserade meningsenheter sorterades i kategorier som sedan redovisades för

de som sett respektive inte sett tecken på gerotranscendens, se exempel i Bilaga 3.

Kategorierna sorterades in för de två grupperna under varje dimension: den kosmiska

dimensionen, jag dimensionen och dimensionen om personliga och sociala relationer. För att

styrka resultatet användes citat (Polit & Beck, 2004) som ändrades från talspråk till skriftspråk

för att minska risken att anhörigas identitet skulle utlämnas. Inom parentes står numret på den

anhörig som citerats i resultatet.

Etiska övervägande

Etiska principer som finns för forskning var beaktade i denna studie (CODEX, 2010).

Tillstånd för att få genomföra studien erhölls från verksamhetschefen på det servicehus i

Stockholm där studien genomfördes. Anhörigas deltagande var frivilligt och de informerades

även om att de när som helst kunde avbryta intervjun utan förklaring. Svaren från intervjuerna

behandlades konfidentiellt. De transkriberade utskrifterna gick inte att identifiera då varken

namn på anhörig eller förälder nämns i utskrifterna. Namnet på servicehuset nämndes i

utskrifterna men inte i uppsatsen. Frågorna kunde upplevas som känsliga för anhöriga och

därför avslutades varje intervju med frågor om hur det kändes för anhöriga att bli intervjuad

och om de ville ändra på något som sagts.

RESULTAT

Analysen av intervjusvaren visade att alla anhöriga sett flera tecken på gerotranscendens hos

sina åldrande föräldrar. Analysen resulterade i att två grupper av svarande kunde urskiljas:

1. Anhöriga som svarade att de sett tecken på gerotranscendens

2. Anhöriga som svarade att de inte sett tecken på gerotranscendens.

Teorin om gerotranscendens beskrivs i tre olika dimensioner: den kosmiska dimensionen, jag

dimensionen och i dimensionen om personliga och sociala relationer. I resultatet kommer

analysen av intervjusvaren att redovisas för varje dimension i angiven ordning. I den

kosmiska dimensionen kunde nio kategorier urskiljas, i jag dimensionen tio och i

13

dimensionen om personliga och sociala relationer kunde fjorton kategorier urskiljas, se Tabell

1,2 och 3.

Den kosmiska dimensionen

Tabell 1. Kategorier i den kosmiska dimensionen

Kategori Anhöriga som svarade att de

sett tecken på

gerotranscendens

Anhöriga som svarade att de

inte sett tecken på

gerotranscendens

Tidsperioderna går ihop X

Pratar om barndomen X

Barnen har blivit viktigare X

Ingen dödsångest X

Behöver inte förstå allt X

Vardagens aktiviteter blir

fest

X

Vardagliga företeelser blir

viktigare vid lite stimuli

X

Det tar längre tid X

Livets oförklarliga ting är

inget för mig

X

Anhöriga som svarade att de sett tecken på gerotranscendens

Tidsperioderna går ihop

En del anhöriga svarade att deras föräldrar hade förändrad tidsuppfattning, att de levde i nutid

och dåtid samtidigt. Anhöriga ansåg att deras förälder var mentalt klar men gärna pratade om

hur det var förr. De uppfattade sin förälder som uppdaterad på dagens händelser men att de

gärna tänkte tillbaka på hur det var förr tiden.

”Han lever kanske 75 % i dåtid och 25 % i nutid när man sitter och pratar

vid ett kaffebord.”(12)

Pratar om barndomen

Vissa anhöriga svarade att deras förälder inte hade förändrad tidsuppfattning men att de gärna

ville prata om barndomen. De drömde sig tillbaka till barndomen och tänkte på hur det var

14

förr. Många anhöriga var imponerade över att deras förälder kom ihåg så i detalj från förr i

tiden. Det var roligt att få höra från sin egen barndom men vissa hade hört det många gånger.

De flesta anhöriga ansåg att äldre generellt gärna pratade om hur det var för längesen. Alla

föräldrar visste att det var år 2010, vilket anhöriga förknippade med att föräldrarna var

orienterad i tid, fast en del föräldrar föll tillbaka in i fel tidsperiod och trodde att de bodde

kvar där de tidigare hade bott.

Barnen har blivit viktigare

Alla föräldrar kände enligt anhöriga en samhörighet med tidigare och kommande

generationer. Några anhöriga svarade att familjen alltid hade varit viktig och andra svarade att

familjen blivit viktigare i och med åldrandet. Detta framkom ännu tydligare hos föräldrar som

blivit ensamma när deras make/a hade dött och där föräldrarnas barn hade dött.

”Vi är viktigare nu än tidigare men vi har alltid varit viktiga.” (3)

Ingen dödsångest

Ingen av föräldrarna var enligt anhöriga rädd för döden men de flesta anhöriga trodde att det

var så för de hade aldrig pratat om det med sina föräldrar. De hade aldrig hört sin förälder

säga att de var rädda eller att de kände något obehag för att dö. Anhöriga pratade inte gärna

om döden för innerst inne var det lite skrämmande för alla men många ansåg att deras

föräldrar hade funderingar om döden. En förälder hade varit nära döden pga sjukdom och då

sagt att hon inte var redo att dö än men hon kände sig inte rädd för att dö. Några föräldrar var

oroliga för hur det skulle bli innan de dog. En del föräldrar hade sagt att det var normalt att dö

när de var gamla och kroppen börjat lägga av, de hade levt sitt liv och nu fick det räcka. En

del föräldrar hade sagt att det vore skönt att få dö pga. hög ålder eller för att slippa smärta

”Han säger aldrig någonting om det… han vill dö knall fall men det

är ingenting man bestämmer över själv… jag märker ingen sån

dödsångest eller vad man kallar det.” (1)

Behöver inte förstå allt

Vissa föräldrar hade lättare att acceptera livets mysterium och vissa hade alltid trott på ödet.

En del föräldrar hade alltid insett att det funnits saker man inte kan förklara men för vissa

föräldrar hade den insikten kommit i och med åldrandet. Några föräldrar hade som anhöriga

15

uttryckte det lagt det oförklarliga på hyllan och släppt det de inte förstod fortare nu när det

blivit äldre. Flera anhöriga tänkte på andlighet och Gud när de besvarade frågan om föräldern

accepterat livets mysterium. Vissa föräldrar kunde säga att det var för att jag tänkte så som det

blev så, det var för att jag bad till Gud som det blev så bra osv.

”Han har nog alltid varit ganska andlig tror jag… han har en väldigt

kärleksfull attityd så som jag tror bottnar i ett andligt sätt att se på saker.” (7)

Vardagens aktiviteter blir fest

Alla föräldrar fann större värde och nöje i små vardagliga saker i livet enligt anhöriga. Att de

små vardagliga sakerna i livet blev viktigare var självklart för många anhöriga då den fysiska

förmågan begränsade många från att t ex resa långt. Många hade rest mycket vilket de inte

gjorde längre men uppskattade istället små utflykter. Alla föräldrar uppskattade besök från

barnen. En del föräldrar satte stort värde och nöje i när hemtjänstpersonalen kom. Det fanns

även anhöriga som svarade att deras förälder alltid hade värdesatt små vardagliga saker och

att det inte var någon förändring i och med åldrandet.

Vardagliga företeelser blir viktigare vid lite stimuli

En del anhöriga svarade att deras föräldrar satte större värde och fann mer nöje i små

vardagliga saker i och med att det inte hände så mycket när de bodde på servicehus. De sa att

det även berodde på att föräldrarna blivit mer oföretagsamma i och med åldrandet och att de

därför inte behövde så mycket stimuli längre.

Anhöriga som svarade att de inte sett tecken på gerotranscendens

Det tar längre tid

Vissa anhöriga svarade att deras föräldrar aldrig förväxlade dåtid med nutid. Vissa anhöriga

svarade att det fanns en förändrad uppfattning om hur fort tiden går. Föräldern behövde längre

tidsmarginal för att inte komma för sent till olika aktiviteter enligt anhöriga. Allt tog längre tid

att utföra för föräldern när de blivit äldre. Några anhöriga upplevde sin förälder som glömsk

och att de hade förändrad tidsuppfattning på grund av detta, de visste inte om anhöriga hade

besökt dem igår eller förra veckan.

Livets oförklarliga ting är inget för mig

16

En del föräldrar trodde inte på livets mysterium. En del anhöriga svarade att de inte hade tänkt

på om föräldrarna accepterat livets mysterium och en del anhöriga hade inte pratat om det

med sina föräldrar. En förälder tänkte mer praktiskt och var inte så mycket för att filosofera

enligt anhörig. En del anhöriga svarade också att föräldrarna tyckte det var tur att de var

gamla så de slapp ta del av samhällsutvecklingen och då handlade det om det som var

materiellt svårt att förstå och inte om livets oförklarliga ting.

”När jag berättar någonting, typ köpt ny dator, nytt bokföringsprogram så

säger hon bara tur att jag inte är ung, hur skulle jag hänga med där?” (4)

Jag dimensionen

Tabell 2. Kategorier i jag dimensionen

Kategori Anhöriga som svarade att de

sett tecken på

gerotranscendens

Anhöriga som svarade att de

inte sett tecken på

gerotranscendens

Nya negativa sidor

dominerar

X

Samma personlighet X

Gamla människor har sina

krämpor

X

Blir inte självisk pga.

åldrandet

X

Ekonomiskt trygg X

Jag är nöjd X

Självcentrerade som alltid X

Tycker inte om kroppens

förfall

X

Alltid jag först X

Det var bättre förr X

Anhöriga som svarade att de sett tecken på gerotranscendens

Nya negativa sidor dominerar

Alla anhöriga svarade att de hade upptäckt nya sidor hos sina föräldrar. De flesta anhöriga

svarade att de upptäckt nya negativa sidor hos sina föräldrar. Det var bland annat att de hade

blivit mer tjatiga pga glömska, mer krävande, mer griniga, mer klagande och mer envisa. En

del anhöriga nämnde att gnistan hade falnat hos sin förälder. En anhörig upplevde att hennes

pappa hade mindervärdighetskomplex för att han var gammal. Flera anhöriga ansåg att bli

17

gammal var något negativt, inte bara kroppsligen utan även att meningsfullheten i livet avtar.

De positiva nyupptäckta sidorna var bland annat att föräldrarna var ödmjuka, generösa,

omtänksamma, känsligare och mer förstående. En pappa hade börjat ta kontakt med barnen på

ett annat sätt som uppfattades som positivt. Flera anhörig tyckte det var bra att deras förälder

hade börjat säga emot och stå för sina synpunkter på äldre dagar.

”Det enda är kanske att hon varit lite för snäll, lite för vänlig… hon kan

säga att – jag har börjat säga emot, då säger jag emot direkt och då sa

jag att så är det.” (4)

Samma personlighet

En del anhöriga svarade att deras föräldrar inte var självcentrerade och aldrig hade varit det.

Tex svarade en anhörig att pappan alltid hade insett att han inte var jordens medelpunkt utan

hade en ödmjuk inställning.

Gamla människor har sina krämpor

En del föräldrar hade accepterat att de blivit äldre och hade sin skröplighet. Några anhöriga

svarade att deras föräldrar inte brydde sig om sitt utseende längre men de flesta svarade att

utseendet fortfarande var viktigt.

Blir inte självisk pga åldrandet

Vissa anhöriga svarade att deras föräldrar inte var själviska och aldrig hade varit det. En

anhörig svarade att mamman blev glad åt det som hände runt omkring henne och att hon hade

en generös inställning. En annan anhörig svarade att mamman var ödmjuk och att hon alltid

vurmat om dem som haft det sämre. Flera anhöriga svarade att deras föräldrar var

självcentrerade men inte själviska, en anhörig svarade att mamman var självcentrerad då

hennes tankar och planer kretsade kring henne själv men samtidigt var hon tacksam och

krävde ingenting.

”Egentligen har hon väl aldrig varit så där självisk.” (5)

Ekonomiskt trygg

En del anhöriga svarade att deras föräldrar kände sig ekonomiskt trygga i och med åldrandet

och det medförde att deras föräldrar blivit mindre själviska.

18

Jag är nöjd

Alla föräldrar hade reflekterat över livet och de flesta hade accepterat det trots att många

anhöriga svarade att de inte hade pratat om livet med sina föräldrar och därför inte säkert

visste. De flesta föräldrarna var enligt anhöriga nöjda med livet. De var glada åt att det hade

varit friska tills nu. Många av föräldrarna hade gjort bokslut som de uttryckte det. De hade

funnit sig tillrätta. En pappa berättade för barnen med jämna mellanrum hur han upplevde

livet. En anhörig trodde allt fallit på plats då mamman flyttade in till servicehuset. En del av

föräldrarna ångrade vissa saker men ältade inte det som varit. Några föräldrar ångrade att de

inte hade rest mer och nu var det för sent pga fysiska begränsningar i och med åldrandet.

”Det har kunnat bli på något annat sätt men det accepterar hon,

men hon tycker nog att det skulle ha varit kul om det blev på

något annat sätt.” (9)

Anhöriga som svarade att de inte sett tecken på gerotranscendens

Självcentrerade som alltid

De flesta anhöriga svarade att deras föräldrar var lika självcentrerade som alltid. En anhörig

svarade att pappan alltid haft en dominant läggning och alltid sett till att det blivit som han

velat. En annan anhörig svarade att mamman alltid velat vara i centrum och att det fortfarande

var så.

Tycker inte om kroppens förfall

De flesta föräldrarna brydde sig om kroppens förändringar och många föräldrar tyckte det var

jobbigt med kroppens förfall. Det kunde vara att kroppen inte löd längre, att det smärtade och

att orken var borta. Den fysiska nedbrytningen gjorde att det blev svårare att göra saker bl.a.

blev balansen sämre och det medförde att de inte vågade göra vissa saker längre. Det krävdes

också mer planering för att göra saker. En anhörig sa att sen föräldern fyllt 80 hade krämporna

ökat. Flera anhöriga upplevde att deras föräldrar pratade mer om sjukdomar desto äldre de

blivit.

”Han tycker inte om det, han säger att – jag ska vara så strulig på

benen, ett helsike att jag inte ser längre och så där, han har alltid

varit en som kunnat hugga i och ställa upp och hjälpa till.” (10)

19

Alltid jag först

Några anhöriga svarade att deras föräldrar var själviska och alltid hade varit det. T.ex. svarade

en anhörig att allt pappan pratade om kretsade kring hur han hade det själv.

Det var bättre förr

En del föräldrar accepterade inte livet som det var just nu. De ville skruva tillbaka klockan

och leva som förut. En förälder upplevde livet som en katastrof och kände sig inlåst i ett

fängelse, det största problemet var att hon fysiskt inte kunna göra som hon ville. En annan

förälder ville helst fortsätta att leva som hon gjorde när hon bodde i sitt gamla hem. Det

kändes som ett nederlag för henne då hon blev omhändertagen och flyttade till servicehuset.

En annan förälder som inte heller var nöjd med livet tyckte också att det saknades för mycket

utav det gamla.

Dimensionen om personliga och sociala relationer

Tabell 3. Kategorier i dimensionen om personliga och sociala relationer

Kategori Anhöriga som svarade att de

sett tecken på

gerotranscendens

Anhöriga som svarade att de

inte sett tecken på

gerotranscendens

Fördjupande relationer med

familjen viktigare

X

Ensamheten är god X

Vill vara ensamvarg X

Trivs med sig själv och

tillsammans med andra

X

Duger som jag är X

Blir barn på nytt X

Inget nytt men funktionellt X

Inget intresse för saker X

Vishetens behag X

Anhöriga önskade att

föräldrarna hade fler

kontakter

X

Ensamheten är jobbig X

Inget jag märkt X

20

Vill köpa nya saker X

Karaktärsdragen förstärks X

Anhöriga som svarade att de sett tecken på gerotranscendens

Fördjupande relationer med familjen viktigare

Nästan alla anhöriga svarade att deras föräldrar hade fått ett nytt perspektiv på sociala

kontakter. Deras föräldrar ville ha djupa relationer med familjen istället för många ytliga

bekanta om de fick välja. För de flesta föräldrar var det inte fullt så viktigt att ha bekanta och

vänner utan det var familjen som betydde allting. Att det var viktigt med relationen till

familjen var självklart för anhöriga då föräldrarna hade tappat flera sammanhang när de blivit

äldre i och med att maka/e och vänner hade dött.

Ensamheten är god

De flesta föräldrar hade ett ökat behov av positiv ensamhet. De ville hellre vara ensamma än

att delta i sociala aktiviteter. Anhöriga förklarade det ökade behovet av positiv ensamhet hos

sin förälder med att orken tröt, att de inte tog sig ut själva men att de flesta helt enkelt ville

vara ensam. Föräldrarna trivdes bra med att vara själv och de tyckte det var skönt. De

pysslade med sitt och dagarna gick fort. De hade även sällskap av tv´n och av att prata i

telefon.

”Hon föredrar nog att vara ensam, hon går inte på några speciella

aktiviteter... jag tror hon trivs väldigt bra med att vara själv.”(8)

Vill vara ensamvarg

Några anhöriga svarade att deras förälder inte fått nytt perspektiv på sociala kontakter då det

alltid hade varit viktigt med få djupa kontakter och de hade varit lite av en ensamvarg hela

livet. En anhörig tyckte det var synd att pappan bara hade en enda vän, men han hade inget

behov av att knyta sociala kontakter.

”Hon har inga sociala kontakter längre, hon upprätthåller inte…

det är som jag säger att det är familjen som räknas.” (6)

21

Trivs med sig själv och tillsammans med andra

En anhörig svarade att föräldern gick ut i korridoren på servicehuset en sväng och sen tillbaka

och hade då fått sitt sällskapsbehov tillfredsställt. En annan anhörig tyckte det var jättebra att

bo på servicehus då mamman gick ner på aktiviteterna och träffade andra och behövde varken

bjuda hem, städa eller laga mat, sedan kunde hon vara för sig själv i lägenheten och trivdes

med det. En annan anhörig svarade att mamman trivdes både tillsammans med människor och

med sig själv men att hon blivit påtvingad att trivas med sig själv då inte samma tillgång till

vänner fanns längre.

Duger som jag är

En del föräldrar hade tagit av sig ”masken” och blivit mer sig själv enligt anhöriga. De

behövde inte spela en roll längre, de var mer sig själva. Några anhöriga berättade att deras

pappor varit macho som ung men nu var den rollen borta och de hade blivit mer ödmjuka. En

av dessa pappor hade alltid spelat glad och positiv men kunde nu visa att han var ledsen. En

annan anhörig berättade att mamman blivit naturligare på äldre dagar, hon behövde inte ha

något visst förhållande till omvärlden utan hon var mer sig själv. Övriga föräldrar hade enligt

anhöriga aldrig haft någon ”mask” att gömma sig bakom utan de hade alltid varit sig själva.

”Visst det spelar ingen roll jag är den jag är.” (11)

Blir barn på nytt

Vissa föräldrar ställde mer spontana frågor rakt ut när de blivit äldre. En anhörig svarade att

pappan kunde bli barnsligt sårad och ledsen när han blev ifrågasatt eller tillsagd. En annan

anhörig tyckte att det var ett barnsligt beteende av mamman när hon inte gjorde saker fast hon

klarade av att göra det, hon ville att anhörig skulle göra det istället. En annan anhörig

berättade att han tyckte mamman var barnslig när hon hittade på, t ex kunde hon själv

förlägga saker och skyllde sedan på att någon annan tagit det. En anhörig ansåg att pappan

gjorde sig mer ”korkad” och barnslig än vad han egentligen var i vissa situationer.

”När hon ställer såna filosofiska existentiella frågor rakt ut i luften

så är det såna som barn ofta ställer.” (3)

22

Inget nytt men funktionellt

De flesta föräldrar visade ett minskat intresse för materiella saker. De behövde bara ha det

nödvändigaste, saker och ting stod kvar så länge de fyllde en funktion. En anhörig svarade att

pappan tyckte det hade blivit jobbigt med saker när han blivit gammal. Flera anhöriga svarade

att deras föräldrar hade börjat ge bort saker. En anhöriga berättade att föräldern hade börjat

använda bordssilvret på äldre dagar. De behövde inte köpa några nya saker men nya kläder

kunde de flesta föräldrar inhandla.

”Men saker och ting står där det står, så länge det fyller en

funktion så är det bra.”(1)

Inget intresse för saker

Vissa anhöriga svarade att föräldrarnas intresse för materiella saker alltid hade varit lågt. En

anhörig svarade att det minskade intresset för saker hade mer med ekonomi att göra än

åldrandet.

Vishetens behag

Vissa förälder hade blivit mer förstående och tolerant, de hade kvar sina åsikter men förstod

andra människor på ett annat sätt. Flera anhöriga svarade att deras förälder höll inne mer med

sina åsikter och accepterade att andra kunde tycka olika. Anhöriga refererade till sig själva

och sa att de också var mer förstående och tolerant nu när de själva blivit äldre. En del

föräldrar hade alltid varit förstående och toleranta enligt anhöriga.

”Hon liksom accepterar att andra tycker annat, sen kan hon tycka något

annat själv men sväljer det.” (11)

Anhörig som svarade att de inte sett tecken på gerotranscendens

Anhöriga önskade att föräldrarna hade fler kontakter

En anhörig svarade att föräldern ville ha många ytliga kontakter. De föräldrar som hade hjälp

av hemtjänstpersonalens uppfattade dessa kontakter som snabba och ytliga. Kontakten med

fotvård, sjuksköterskor, hemtjänstpersonal och städpersonal tycktes för många föräldrar räcka

som sociala kontakter enligt anhöriga. De flesta anhöriga svarade att de tyckte det skulle vara

trevligt om deras föräldrar knöt nya kontakter på servicehuset, det behövde inte vara så

23

ensamt att bo där. Flera anhöriga var glada åt att deras förälder gick till restaurangen då de

annars inte gick ut så mycket. Många anhöriga tyckte det var synd att deras förälder inte

deltog i de dagliga aktiviteterna som fanns att tillgå på servicehuset, de ansåg att deras

föräldrar skulle må bra av att delta i dessa aktiviteter men samtidigt kunde de inte tvinga sin

förälder att delta när de själva inte ville. Orsaker enligt anhöriga till att deras föräldrar hade

färre sociala relationer var att deras förälder hade dålig hörsel, sämre rörlighet, var trött, var

ledsen och beroende av andra för att komma ut.

Ensamheten är jobbig

Några föräldrar kände sig ensamma, för dem blev dagarna långa och ensamhetens kändes

jobbig. En anhörig berättade att när mamman blev änka tyckte hon att det var jobbigt att gå

och lägga sig själv och inte ha någon att säga god natt till.

”Jo hon känner sig nog lite ensam… därför åker jag ner så ofta

jag kan så att hon ska få lite sällskap annars så sitter hon mest

där och tittar på sin tv och tittar ut genom fönster och det är tråkigt.” (2)

Inget jag märkt

De flesta anhöriga svarade att deras förälder inte var mer barnslig och spontan, de svarade

med ett kort nej, att det inte var något de hade märkt hos sina föräldrar.

Vill köpa nya saker

Några få föräldrar hade intresse för materiella saker och köpte gärna nya saker. En mamma

ville inte ha några dyra saker men ville alltid köpa någon ny sak när de handlade för det

piggade upp henne. En annan mamma hade köpt ett nytt skrivbord bara för att det var fint.

Karaktärsdragen förstärks

Vissa föräldrar hade blivit mer enkelspåriga, mer envisa och mer bestämda enligt anhöriga.

En mamma hade blivit mer bestämd i och med åldrandet och framför allt när det gällde att

passa tider, var det sagt att lunchen skulle komma klockan tolv och personalen kom en kvart

senare blev hon arg.

”Förut för 10-20 år sedan var det inte så noga att det hände med sådan

exakthet.”(2)

24

DISKUSSION

Resultatet visar att alla anhöriga hade sett flera tecken på gerotranscendens. De flesta hade

sett många tecken och en del färre. Det kan bero på att föräldrarna hade utvecklat

gerotranscendens mer eller mindre eller inte alls men det kan även bero på hur de anhöriga

betraktar sina föräldrar, de kanske inte har tänkt på detta. Det kan också bero på att anhöriga

var influerade av en annan syn på åldrandet. De tecken samtliga anhöriga såg var att

föräldrarna kände en samhörighet med tidigare och kommande generationer, att de var mindre

rädda för döden, att små vardagliga saker i livet blev viktigare och att de hade upptäckt nya

sidor hos föräldern. De tecken anhöriga inte såg så ofta hos föräldrarna var minskad

självcentrering, mindre kroppsfixering och mindre rädsla för sjukdom och ohälsa samt mer

barnslighet och spontanitet.

Resultatdiskussion

Det finns ingen tidigare forskning om huruvida anhöriga ser tecken på gerotranscendens hos

sina föräldrar. Det fanns många likheter men även olikheter mellan vad anhöriga svarade i

denna studie och vad vårdpersonal samt äldre individer rapporterat i tidigare studier om

gerotranscendens. Flera av de anhörigas beskrivningar överrensstämmer enligt författaren

med teorin om gerotranscendens medan andra beskrivningar ej överensstämmer med teorin.

Den kosmiska dimensionen

På frågan om föräldern hade förändrad tidsuppfattning, som är ett tecken på gerotranscendens,

svarade anhöriga olika. Det fanns föräldrar som hade förändrad tidsuppfattning och de som

inte hade det.

Ett annat tecken på gerotranscendens är en ökad känsla av samhörighet med tidigare och

kommande generationer. Alla anhöriga hade sett detta tecken hos sin åldrande förälder. Andra

studier om gerotranscendens visar att vårdpersonal (Tornstam & Törnqvist, 2000) och den

äldre (Wadensten, 2005) upplevde att de äldre hade en ökad känsla av samhörighet med

tidigare och kommande generationer.

Minskad rädsla för döden är också ett tecken på gerotranscendens och alla anhöriga svarade

att föräldrarna inte var rädda för döden. Föräldrarna såg döden som något naturligt i åldrandet

men en del var oroliga för hur det blir innan de dör. Detta har även framkommit i studier där

äldre individer medverkat (Hyse & Tornstam, 2009; Wadensten, 2005). Det var endast några

25

få anhöriga som hade pratat om döden med sin förälder och de flesta svarade vad de trodde

eller vad föräldern generellt hade sagt om döden när någon släkting hade dött. Enligt Eriksons

psykodynamiska teori uppnår den äldre individen visdom om hon/han accepterar livet och är

nöjd. Om individen inte accepterar livet upplever hon/han istället förtvivlan och en rädsla

inför döden (Erikson, 2004). I denna studie hade, enligt anhöriga, inte alla föräldrar

accepterat hur deras liv är eller har varit men ändå var ingen rädd för döden.

Enligt intervjusvaren hade en del föräldrar accepterat livets mysterium och insett att de inte

behövde förstå allt. En del föräldrar förenade livets mysterium med Gud och andlighet vilket

även varit fallet i tidigare studier av personals (Wadensten & Carlsson, 2001) och äldres

attityder till gerotranscendens (Tornstam, 1996; Tornstam & Törnqvist, 2000; Hyse &

Tornstam, 2009). Detta kan också ses som ett tecken på gerotranscendens. Det framkom att en

del föräldrar inte trodde på livets mysterium och vissa anhöriga visste inte om deras föräldrar

trodde på livets mysterium eller inte, de såg inget tecken på gerotranscendens. Frågan om

föräldern accepterat livets mysterium upplevdes av en del anhöriga som svår att svara på. Det

kan bero på att det i allmänhet inte talas om existentiella frågor.

Ett annat tecken på gerotranscendens är att den äldre sätter större värde på och nöje i små

vardagliga saker. Alla anhöriga svarade att de hade sett detta tecken. Att äldre individer sätter

större värde på små vardagliga saker framkom även i en studie med äldre (Wadensten, 2005)

Vissa anhöriga pratade om att deras föräldrars ork inte fanns längre och då blev det lilla

viktigare. De sa även att deras föräldrar inte behövde så mycket stimuli längre. Att små

vardagliga saker blir viktigare i och med åldrandet är ett tecken på gerotranscendens men det

kan även förklaras utifrån SOC modellen vilken baseras på antaganden om att den äldre

individen hanterar kroppens förändringar genom att de väljer, optimerar och kompenserar

avtagande förmågor (Tavel, 2008).

Jag dimensionen

Samtliga anhöriga hade sett tecken på gerotranscendens när de upptäckt nya sidor hos sina

föräldrar i och med åldrandet. Det visar att äldre människor fortsätter att utvecklas hela livet.

Det var många anhöriga som hade sett både negativa och positiva nya sidor hos sin åldrande

förälder men de hade upptäckt flest negativa sidor. I en studie där äldre individer medverkade

framkom det att äldre individer upplevde nya sidor hos sig själv som var både positiva och

negativa (Hyse & Tornstam, 2009). Det framkom även att anhöriga hade en negativ attityd till

26

åldrandet. Det kan b la bero på otillfredsställande kunskap om åldrandet. Enligt Gething och

medarbetare (2002) bidrar ökad kunskap om åldrandet till en mer positiv attityd till åldrandet.

Personligheten hos föräldrarna kvarstod oavsett ålder. De som varit självcentrerade fortsatte

att vara det och de som inte varit det tidigare blev det inte i och med åldrande. Likaså var det

med själviskheten. I likhet med anhöriga i denna studie upplevde personalen att de äldre som

inte varit självcentrerade inte heller blev det i och med åldrandet (Wadensten & Carlsson,

2001). I en annan studie där äldre individer medverkade framkom att vissa äldre individer

upplevde sig som mindre självcentrerade medan andra tyckte att de tänkte mer på sig själva

och brydde sig mindre om andra (Wadensten, 2005).

Ett tecken på gerotranscendens är att bli mindre kroppsfixerad och mindre rädd för sjukdom

och ohälsa. De flesta anhöriga såg inte detta tecken utan upplevde istället att deras föräldrar

pratade mer om kroppens förändringar och sjukdomar. I en studie med äldre individer visades

emellertid att äldre tänkte mycket på sina kroppar och var oroliga för sjukdomar men

accepterade dessa förändringar som ”normalt” åldrande (Wadensten, 2005). Det är inte

konstigt att föräldrarna pratade mycket om kroppens förändringar och sjukdomar då de flesta

som bor på ett servicehus bor där pga att de är sjuka eller har fysiska begränsningar av olika

orsaker.

Ett annat tecken på gerotranscendens är att reflektera över livet och acceptera det. Alla

föräldrar hade reflekterat över livet och många hade accepterat det och var nöjda enligt

anhöriga. Att den äldre individen berättar sin livshistoria kan vara ett tecken på att hon/han

har accepterat livet enligt Tornstam och Törnqvist (2000). Andra tyckte att det var bättre förr

och accepterade inte livet som det var nu. De visade inga tecken på gerotranscendens. De ville

skruva tillbaka klockan och leva som förut. En anhörig svarade att mamman gärna skulle

fortsätta att leva och ha det bra och skönt som hon hade det när hon bodde i sitt gamla hem.

En annan förälder tyckte att det saknades för mycket av det gamla. Detta kan förklaras utifrån

kontinuitetsteorins antaganden om att den bästa vägen att hantera förändringar i och med

åldrandet är att bevara en inre och yttre struktur som väletablerade strategier och en

igenkännande omgivningsmiljö (Tavel, 2008).

27

Dimensionen om personliga och sociala relationer

De flesta anhöriga hade sett tecken på gerotranscendens hos sin förälder då de lagt märke till

att föräldern hade fått ett nytt perspektiv på sociala kontakter. Föräldrarna önskade några

djupa kontakter istället för många ytliga. Detta visades också i en studie i vilken det framkom

att personal ansåg att äldre hade förändrade perspektiv på sociala kontakter vilket uppfattades

som naturligt då många vänner och syskon hade dött. De ansåg att den äldre individen inte

hade ork eller mod att skaffa nya vänner (Wadensten & Carlsson, 2001). För de flesta bestod

kontaktnätet av familjen och hemtjänstpersonalen. De hade en djupare relation med familjen

och en ytligare relation med hemtjänstpersonalen. Det var dock många anhöriga som önskade

att föräldrarna hade fler kontakter. En förälder visade inget tecken på gerotranscendens då

denne ville ha många ytliga kontakter. I andra studier med äldre individer framkom att äldre

var mer selektiva och mindre intresserade av nya relationer (Hyse & Tornstam, 2009;

Wadensten, 2005). Enligt Heckhausen, Wrosch och Schulz (2010) blir många äldre med ökad

ålder mer selektiva när det gäller sociala relationer, de behåller de känslomässiga relationerna

och avbryter de ytliga relationerna. Detta överensstämmer både med teorin om

gerotranscendens och disengagemangsteorin vilken baseras på antaganden om att förluster

och brutna relationer är en naturlig, nödvändig och oåterkallelig process som förbereder

människan för livets slut (Tavel, 2008).

De flesta föräldrar ville hellre vara ensamma än delta i sociala aktiviteter. De hade ett ökat

behov av positiv ensamhet vilket är ett tecken på gerotranscendens. Anhöriga förklarade detta

bl a med att orken tryter, att de inte tar sig ut själv men att de flesta helt enkelt inte ville delta i

sociala aktiviteter. Föräldrarna tyckte att kontakten med familjen räckte och att de hade

sällskap av tv och telefonsamtal. På servicehuset fanns ett dagligt utbud av sociala aktiviteter

som föräldrarna kunde delta i om de ville, orkade och kunde. Många anhöriga tyckte att det

var synd att deras förälder inte var mer aktiv, de trodde att hon/han skulle må bra av att vara

mer aktiv. Detsamma visade en studie av Wadensten och Carlsson (2001) i vilken beskrevs att

personalen ansåg att de äldre som valde ensamhet istället för sociala aktiviteter var inaktiva.

Personalen föreslog och försökte ordna möten med vänner och att de äldre skulle delta i olika

aktiviteter men ibland visste de inte vad de skulle göra för att motverka äldres inaktivitet. De

ville att de äldre skulle vara aktiva men kände att de inte kunde tvinga dem till det. En del

personal såg dock denna inaktivitet som en förberedelse inför döden, att de hade ett behov av

reflektion. Detta bekräftas i studier med äldre individer där det visats att de behöver tid för

reflektion och att de ansåg det viktigt att få vara ensam och vila (Hyse & Tornstam, 2009;

28

Wadensten, 2005). Både personal och anhöriga såg tecken som kan förklaras utifrån andra

teorier som tex aktivitetsteorin vilken baseras på antaganden om att ett gott åldrande är

förenat med aktiviteter. De äldre individernas egna uppfattningar som identifierats i tidigare

studier (Hyse & Tornstam, 2009; Wadensten, 2005) överensstämmer bättre med teorin om

gerotranscendens.

Ett tecken på gerotranscendens är att ”bli mer sig själv” och ”ta av sig masken”. Alla föräldrar

var sig själva enligt anhöriga. En del hade aldrig haft någon ”mask” utan alltid varit sig själva

enligt anhöriga och en del hade tagit av sig ”masken” och blivit mer sig själva i och med

åldrandet. Denna fråga kan vara svår att svara på för en anhörig. En annan studie om äldre

individer och gerotranscendens av Wadensten (2005) visade att äldre individer hade olika

åsikter om huruvida de hade ”tagit bort masken” eller inte. Vissa hade tagit bort den och

andra inte.

Några föräldrar hade blivit barn på nytt i den bemärkelse att de var mer barnsliga och

spontana vilket är ett tecken på gerotranscendens. Men de flesta anhöriga såg inte detta

tecken. De ansåg inte att deras föräldrar var mer barnsliga eller spontana. Detta bekräftas i en

studie där det framkom att äldre individer hade olika åsikter om huruvida de hade ett

oskuldsfullt barnsligt beteende eller inte, en del hade det och en del inte (Wadensten, 2005).

Enligt Wadensten och Carlsson (2001) uppfattade en del personal att äldre individer var i

början på en demenssjukdom när de uppvisade ett barnsligt beteende. Andra ur

personalgruppen förklarade det barnsliga beteendet med att det inte längre spelade någon roll

hur man uppförde sig när man blivit äldre.

Ett tecken på gerotranscendens är minskat intresse för materiella saker. De flesta anhöriga såg

detta tecken. Föräldrarna hade ett minskat intresse för saker, de ville inte ha något nytt och de

saker de hade skulle vara funktionella. I en annan studie framkom att den äldre individen

hellre gav bort saker än köpte nytt (Hyse & Tornstam, 2009). Vissa föräldrar hade alltid haft

ett begränsat intresse för materiella saker vilket bestått. Några föräldrar visade inget tecken på

gerotranscendens då de var materiellt intresserade. De tyckte att det piggade upp tillvaron att

köpa nytt fast det egentligen inte behövdes.

En del föräldrar hade blivit mer förstående och toleranta på äldre dagar vilket är ett tecken på

gerotranscendens. Anhöriga refererade till sig själva när det svarade på denna fråga, de hade

29

också blivit mer förstående och toleranta desto äldre de blivit. Detsamma visar andra studier

som beskrivit att äldre individer upplever att de var mindre bestämda om vad som var rätt

eller fel och att de gav färre goda råd. De ansåg att de blivit mer toleranta och förstående i och

med åldrandet (Hyse & Tornstam, 2009; Wadensten, 2005). Vissa föräldrar hade tvärtom

blivit mer enkelspåriga, mer envisa och mer bestämda. Dessa visade inget tecken på

gerotranscendens. Detta visades även i en studie med personal, inte heller de hade

uppmärksammat att de äldre blivit mer förstående eller toleranta. Generellt ansåg de tvärtom

att de äldre var själviska och envisa (Wadensten & Carlsson, 2001).

När en del anhöriga svarade på vissa frågor framkom deras egen attityd till åldrandet. De sa

bland annat att bli gammal var något negativt, inte bara kroppsligen utan även att

meningsfullheten i livet avtar. Anhöriga sa att schablonbilden de hade av äldre människor var

att nästan alla äldre bara satt och väntade på besök men att det inte stämde. Tidigare forskning

visar att brist på kunskap om åldrandet medverkar till negativa attityder till åldrandet (Gething

et al., 2002).

Om sjuksköterskor i äldrevården informerar vårdpersonal, anhöriga och de äldre om

åldrandeprocessen enligt teorin om gerotranscendens skulle det kunna hjälpa många äldre att

utvecklas mot gerotranscendens och därmed en hög grad av livstillfredställelse. Om

sjuksköterskorna utgår från teorin om gerotranscendens är det bl.a. viktigt att de har kunskap

om att inte alla äldre nödvändigtvis har en demenssjukdom eller en konfusion när de visar

tecken på att de har förändrad tidsuppfattning eller när de uppvisar ett oskuldsfullt barnsligt

beteende utan det kan vara en naturlig del i åldrandeprocessen. Det är också viktigt att

sjuksköterskor accepterar att vissa äldre hellre vill sitta och reflektera och inte bli misstagen

för att vara deprimerad pga inaktivitet. Men sjuksköterskan måste också tänka på att

inaktivitet kan vara tecken på en depression. Både anhöriga och vårdpersonal måste

respektera den äldres behov av reflektion och fördjupning i livets existentiella frågor. Det är

viktigt att sjuksköterskor i äldrevården, samtalar med de äldre om döden och existentiella

frågor. Att alla föräldrar kände en samhörighet med tidigare och kommande generationer och

att de upplevde små vardagliga saker t ex anhörigas besök som festligheter bekräftar hur

viktigt det är för sjuksköterskor att uppmuntra anhöriga att vara delaktiga i vården av sina

äldre anhöriga.

30

Metoddiskussion

Det finns väldigt lite forskning om gerotranscendens i Sverige och i övriga världen. Det finns

ingen tidigare forskning om huruvida anhöriga sett tecken på gerotranscendens hos sina

föräldrar.

De anhörigas svar på intervjufrågorna var inte alltid så långa men de var informativa. Vissa

frågor t ex om döden, livets mysterium och om föräldrarna ”tagit bort masken” var svåra att

besvara för vissa anhöriga. En del anhöriga förstod direkt frågan om livets mysterium och en

del förstod inte frågans innebörd. De anhöriga sa efter intervjuerna att de upplevde frågorna

som intressanta och att det kändes bra att få besvara dem. Många hade aldrig tänkt på sina

föräldrar ur ett psykosocialt perspektiv och hade aldrig blivit tillfrågade om detta i något

tidigare sammanhang. De nämnde att det pratades för lite om detta. En annan intressant fråga

är anhörigas tolkning av de olika förändringar de ser eftersom olika tolkningar också innebär

olika sätt att reagera på förändringar. Om anhöriga tolkar en viss förändring som patologisk

reagerar de sannolikt annorlunda än om de tolkar samma förändring som en utveckling mot

vishet och mognad. Om frågorna i intervjuguiden hade handlat om hur anhöriga tolkar de

förändringar de ser skulle en del av analysen även innehålla detta perspektiv. Tornstam och

Törnqvist (2000) gjorde en sådan analys utifrån intervjuer med vårdpersonal. Kvaliteten på

intervjuerna i denna studie ansågs av författaren vara hög bl a eftersom intervjupersonerna

deltog frivilligt och deras svar bedömdes vara uppriktiga och ärliga. Författarens mångåriga

erfarenhet av att arbeta inom äldrevård var till fördel vid intervjuerna. Att ha erfarenhet av

åldrande människor underlättade kommunikationen med anhöriga. Deltagarna sa efter

intervjun att det kändes bra att prata med någon som hade arbetat länge i äldrevården. Att

intervjuerna genomfördes på servicehuset där deras föräldrar bodde kan också ha underlättat

kommunikationen, både författaren och anhöriga kände sig hemma där. Författaren arbetade

inte på servicehuset men kände väl till byggnaden och organisationen. Anhöriga blev

informerade om att författaren inte arbetade med och inte kände deras föräldrar, det kan ha

påverkat att anhöriga svarade mer öppet. Författaren har varit så objektivt som möjligt vid

analysen av intervjusvaren men har en positiv inställning till gerotranscendens vilket kan ha

inverkat på analysen av intervjusvaren såväl som på vad de anhöriga valde att berätta.

Författaren var medveten om detta under intervjuerna samt när analysen genomfördes.

För att resultatet skall anses vara tillförlitligt har författaren noggrant beskrivit sin

förförståelse, datainsamlingen, urvalet och analysprocessen och verifierat sina åsikter med

31

handledaren under hela forskningsprocessen (Kvale, 1997). Författaren har gett en noggrann

beskrivning av urval, deltagande och datainsamling för att underlätta bedömningen av

huruvida resultatet är överförbart till andra sammanhang (Lundman & Hällgren Graneheim,

2008). Författaren anser att resultatet visar att det kan finnas en möjlighet att vissa äldre

utvecklas mot gerotranscendens och att vissa anhöriga ser det.

Klinisk implikation och förslag till vidare undersökningar

Det unika med att arbeta med gerontologisk omvårdnad är att uppgiften är att se hela

människan. Ett av målen med att jobba som sjuksköterska i äldrevården är att så många äldre

som möjligt skall känna en hög grad av livstillfredställelse. Enligt Tornstam (1989) kände de

äldre som hade hög grad av gerotranscendens en högre grad av livstillfredställelse. Alla äldre

kommer inte automatiskt att nå en hög grad av gerotranscendens. Den äldre individen,

vårdpersonal och anhöriga kan hindra den naturliga utvecklingen mot gerotranscendens på

grund av okunskap om gerotranscendens. När de äldre själva hade fått utbildning om

gerotranscendens i grupp framkom det att de uppskattade att få reflektera om sig själva och att

deras självmedvetenhet ökade. De uppskattade även att få samtala och reflektera djupare kring

existentiella ämnen (Pevik Fasth, 2009). När vårdpersonal fått utbildning om

gerotranscendens framkom det att personalen ändrade sin attityd från att de sett flera tecken

på gerotranscendens som något sjukligt till något helt normalt i åldrandeprocessen

(Wadensten & Carlsson, 2007). Det är viktigt att involvera anhöriga i äldrevården. Kunskap

om gerotranscendens bland anhöriga kan bl a öka deras insikt i att respektera sina föräldrars

eventuella behov av reflektion och fördjupning i livets existentiella frågor. Att som

sjuksköterska i äldrevården informera anhöriga om gerotranscendens kan med all sannolikhet

hjälpa vissa äldre i sin utveckling mot gerotranscendens och därmed kan den äldre individen

utveckla en hög livstillfredställelse.

Sjuksköterskor samlar in information från den äldre och ibland även från anhöriga och

dokumenterar i journalen ett omvårdnadsstatus utefter sökord som finns i VIPS- modellen.

Utifrån den äldres omvårdnadsstatus kartläggs dennes omvårdnadsbehov och utifrån dessa

görs omvårdnadsplaner. Det finns två sökord i VIPS – modellen, psykosocialt och andligt/

kulturellt där sjuksköterskan kan dokumentera psykosociala och existentiella förhållanden

(Ehnfors, Ehrenberg & Thorell-Ekstrand, 2007). Sjuksköterskor bygger ofta sina

bedömningar på observationer av symtom och beteende som den äldre visar. Resultatet i en

studie gjord på ett äldreboende visade att det var skillnad på vad den äldre upplevde som sina

32

mest betydelsefulla behov och vad sjuksköterskor upplevde som den äldres mest

betydelsefulla behov. Sjuksköterskorna värderade fysisk omvårdnad av den äldre som

viktigast medan den äldre värderade att få känslomässigt stöd som det viktigaste (Ben Natan,

2008). För att få en bättre helhetsbild av den äldre individens omvårdnadsbehov krävs det att

sjuksköterskan pratar mer om psykosociala och existentiella frågor med äldre och anhöriga.

Författaren anser att kunskap om teorin om gerotranscendens och användandet av en

frågeguide liknanden den i denna studie kan vara ett bra hjälpmedel för att prata om

psykosociala och existentiella frågor med patient och anhöriga. Detta kan sedan dokumenteras

i aktuella sökord i VIPS- modellen. Sjuksköterskor skulle kunna göra en bedömning av

huruvida den äldre individen har nått stadiet gerotranscendens eller inte. Ett sätt kan vara att

modifiera frågeguiden som används i denna studie och använda den vid vårdplanering med

äldre och anhöriga och utefter svaren göra upp eventuella omvårdnadsplaner för hur personal

och anhörig kan hjälpa den äldre att nå en hög grad av gerotranscendens och därmed även hög

livstillfredställelse. Det skulle ställa nya krav på sjuksköterskan men samtidigt skulle det vara

utmanande.

Eftersom det är få studier gjorda om gerotranscendens skulle det vara av intresse att

undersöka om äldres livstillfredsställelse blir högre när sjuksköterskor använder denna

frågeguide och utifrån den gör omvårdnadsplaner med mål att uppnå stadiet gerotranscendens.

Sjuksköterskor bör använda frågeguiden vid samtal med äldre och anhöriga en månad efter

inflyttning till ett äldreboende. Det är lättare att samtala om frågor som kan uppfattas som

känsliga när ett förtroende etablerats. Det skulle även vara av intresse att undersöka om

sjuksköterskor i äldrevården anser att frågeguiden är ett bra hjälpmedel för att prata om

psykosociala och existentiella frågor med äldre och anhöriga.

Slutsats

Det finns flera teorier om hur äldre uppnår det goda åldrandet med hög livstillfredsställelse.

Gerotranscendens är en tänkbar teori. Tidigare forskning har beskrivit att både vårdpersonal

och äldre individer uppfattat tecken på gerotranscendens och alla anhöriga i denna studie

beskrev flera tecken på gerotranscendens. Att anhöriga sett olika många tecken hos sin

åldrande förälder kan bero på att föräldrarna hade utvecklat gerotranscendens mer eller

mindre eller inte alls men det kan även bero på hur de anhöriga betraktar sina föräldrar, de

kanske inte hade observerat vissa förändringar. De kan också bero på att vissa anhöriga kan

ha varit influerade av en annan syn på åldrandet.

33

REFERENSER

Andersson, L. (2008). Ålderism. Malmö: Studentlitteratur.

Ben Natan, M. (2008). Perceptions of nurses, families, and residents in nursing homes

concerning residents' needs. International Journal of Nursing Practice 14, 195-9

Centrum för forsknings- & bioetik, Uppsala universitet. (2010). CODEX: Regler och

riktlinjer för forskning. Vetenskapsrådet. Hämtad 27 januari 2010, från

http://www.codex.vr.se

Ehnfors, M., Ehrenberg, A., Thorell-Ekstrand, I. (2007). VIPS-boken. FoU 48. Vårdförbundet.

Lund: Studentlitteratur.

Erikson, H.E. (2004). Den Fullbordade Livscykeln. Stockholm: Natur och Kultur.

Gething, L., Fethney, J., McKee, K., Goff.M, Churchward. M. & Matthews. S. (2002).

Knowledge, stereotyping and attitudes towards self ageing. Australian Journal in Ageing 21,

74-79.

Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:

concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today 24,

105-112.

Heckhausen, J., Wrosch, C. & Schulz, R. (2010). A motivational theory of life-span

development. Psychological Review 117, 32-60.

Hyse, K. & Tornstam, L. (2009). Recognize aspects of oneself in the theory of

gerotranscendence. Online publication from The Social Gerontology Group, Uppsala.

Hämtad 5 september 2010, från http://www.soc.uu.se/en/research/research-fields/the-social-

gerontology-group/publications/

Jönsson, H. & Magnusson, J. A. (2001). A new age of old age? Gerotranscendence and the re-

enchantment of aging. Journal of Aging Studies 15, 317-331.

Kirkevold, M., Brodtkorb, K. & Hylen Ranhoff, A. (Red). (2010). Geriatrisk Omvårdnad.

God omsorg till den Äldre Patienten. Stockholm: Liber AB.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lewin, F.A. (2001). Gerotranscendence and different cultural settings. Ageing and Society 21,

394-415.

Lovell, M. (2006). Caring for the elderly: changing perceptions and attitudes. Journal of

Vascular Nursing 24, 22-26.

Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. Granskär, M. &

Höglund- Nielsen, B. (Red.), Tillämpad Kvalitativ Forskning inom Hälso- och Sjukvård.(ss.

159-172). Lund: Studentlitteratur AB.

34

Nilsson, M., Ekman, S-L., Ericsson, K. & Winblad, B. (1996). Some characteristics of the

quality of life in old age illustrasted by means of allardt´s concept. Scandinavians Journal of

Caring Sciences 10, 116-121.

Pevik Fasth, J. Gerotranscendens kännetecken [Elektronisk version]. Hämtad 5 september

2010, från http://www.livetsmosaik.nu/.

Pevik Fasth, J. (2009). ”Shift happens!” Gerotranscendent förändring i

livsutvecklingsgrupper för äldre. C-uppsats. Gävle Högskola, Institutionen för vårdvetenskap

och sociologi.

Polit, D.F. & Beck, C. (2004). Nursing Research: Principles and Methods. (7. ed.).

Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Sadler, E.A., Braam, A.W., Broese van Groenou, M.I, Deeg, D.J.H. & van der Geest, S.

(2006). Cosmic transcendence, loneliness, and exchange of emotional support with adult

children: a study among older parents in the Netherlands. European Journal of Ageing 3,146-

154.

Schroots, J. (1996). Theoretical developments in the psychology of aging. The Gerontologist

36, 742-748.

SFS 2010:250. Socialtjänstlagen. Sveriges Riksdag. Hämtad 6 maj 2010, från

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3910.

Söderhamn, O., Lindencrona, C. & Gustavsson, S.M. (2001). Attitudes toward older people

among nursing students and registered nurses in Sweden. Nurse Education Today 21, 225-

229.

Tavel, P. (2008). Successful aging a survey of the most important theories. Human Affairs 18,

183-196.

Thorsen, K. (1998). The paradoxes of gerotranscendence: The theory of gerotranscendence in

a cultural gerontological and post- modernist perspective. Norwegian Journal of

Epidemiology 8, 165-176.

Tornstam, L. (1989). Gero- transcendence: a reformulation of the disengagement theory.

Aging 1, 55-63.

Tornstam, L. (1994). Gero-transcendence: a theoretical and empirical exploration. Thomas

LE, & Eisenhandler, SA (Red.), Aging and Religious Dimension. (ss 203-225). Greenwood

Publishing Group: Westport

Tornstam, L. (1996). Caring for the elderly. Introducing the theory of gerotranscendence as a

supplementary frame of reference for caring for the elderly. Scandinavian Journal of Caring

Sciences 10, 144-150.

Tornstam, L. (1997a). Gerotranscendence: The contemplative dimension of aging. Journal of

Aging Studies 11, 143-154.

35

Tornstam, L. (1997b). Life crises and gerotranscendence. Journal of Aging and Identity 2,

117-131.

Tornstam, L. (1997c). Gerotranscendence in a broad cross- sectional perspective. Journal of

Aging and Identity 2, 17-36.

Tornstam, L. (2003), Gerotranscendence from young old age to old old age. Online

publication from The Social Gerontology Group, Uppsala. Hämtad 6 maj 2010, från

http://www.soc.uu.se/research/gerontology/pdf/social_attitudes.pdf

Tornstam, L. (2005). Åldrandets Socialpsykologi. (7: e uppl.). Norstedts Akademiska Förlag,

Finland: WS Bookwell.

Tornstam, L. & Törnqvist, M. (2000). Nursing staff’s interpretations of”gerotranscendental

behaviour” in the elderly. Journal of Aging and Identity 5, 15-29.

Wadensten, B. (2005). Introducing older people to the theory of gerotranscendence. Journal

of Advanced Nursing 52, 381-388.

Wadensten, B. (2006). An analysis of psychosocial theories of aging and their relevance to

practical gerontological nursing in Sweden. Scandinavian Journal of Caring Sciences 20,

347-354.

Wadensten, B. & Carlsson, M. (2001). A qualitative study of nursing staff members’

interpretations of signs of gerotranscendence. Journal of Advanced Nursing 36, 635-642.

Wadensten, B. & Carlsson, M. (2007) Adoption of an innovation based on the theory of

gerotranscendence by staff in a nursing home- Part III. International Journal of Older People

Nursing 2, 302-314.

Yount, W. (2009). Transcendence and aging: the secular insights of Erikson and Maslow.

Journal of Religion, Spirituality & Aging 21, 73-87.

36

Intervjuguide- gerotranscendens Bilaga 1

Tack för att Du ville ställa upp för en intervju.

Bakgrund på förälder: kön, ålder, civilstånd

Har Du lagt märke till följande förändringar hos Din mamma/pappa:

Den kosmiska dimensionen

1. Har din mamma/pappa förändrad tidsuppfattning, t ex lever hon/han i dåtid och nutid

samtidigt? Kan Du ge exempel på hur hon/han är…

2. Har hon/han en ökad känsla av samhörighet med tidigare och kommande

generationer? Kan Du beskriva hur hon/han är…

3. Har din mammas/pappas rädsla för döden minskat? Kan Du beskriva hur hon/han är…

4. Har hon/han lättare att acceptera livets mysterium, t ex att det är omöjligt att förklara

och förstå allting? Kan Du beskriva hur hon/han är…

5. Finner hon/han större värde och nöje i de små vardagliga sakerna i livet? Kan Du ge

exempel på hur hon/han är…

Jag dimensionen

6. Har din mamma/pappa upptäckt nya sidor hos sig själv när hon/han blivit äldre, både

positiva och negativa, som hon/han inte upptäckt tidigare? Kan Du ge exempel

7. Har hon/han blivit mindre självcentrerad, t ex har hon/han fått en ökad insikt i att inte

vara universums medelpunkt utan en del av en helhet? Kan Du beskriva hur hon/han

är…

8. Bryr hon/han sig mindre om kroppens förändringar orsakad av åldrandet? Kan du ge

exempel på hur hon/han är…

9. Har hon/han blivit mindre självisk? Kan Du ge exempel på hur hon/han är…

10. Har hon/han reflekterat över livet och accepterat det, t ex har livets ”pusselbitar” fallit

på plats? Kan Du beskriva hur hon/han är…

Dimensionen om personliga och sociala relationer

11. Har din mamma/pappa fått ett nytt perspektiv på sociala kontakter, t ex är det viktigare

med få djupa relationer än med många ytliga? Kan Du beskriva hur hon/han är…

12. Har hon/han fått ett ökat behov av positiv ensamhet, t ex föredrar hon/han att sitta

för sig själv istället för att delta i sociala aktiviteter? Kan Du ge exempel på hur

hon/han är…

13. Vissa äldre ser att de tidigare spelat olika roller och ibland gömt sig bakom ”masker”.

Har de roller din mamma/pappa spelat tidigare och gömt sig bakom tagits bort för att

vara mer sig själv, har hon/han tagit av sig ”masken”? Kan Du ge exempel på hur

hon/han är…

14. Visar hon/han upp ett oskuldsfullt barnsligt beteende genom att ställa frågor eller göra

saker som inte är vanligt för vuxna? Kan Du ge exempel på hur hon/han är…

15. Visar din mamma/pappa ett minskat intresse för materiella saker? Kan Du ge

exempel på hur hon/han är…

16. Verkar hon/han mindre bestämd om vad som är rätt och fel t ex har hon/han blivit mer

förstående och tolerant? Kan Du beskriva hur hon/han är…

Avslut

Tack för hjälpen! Om det är något jag glömt kan jag ringa dig?

Hur kändes den här intervjun? Jag har inga fler frågor. Har Du några funderingar eller något

mer Du vill ta upp innan vi avslutar?

37

Bilaga 2

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Vårdvetenskap

2010-03-08

Hej!

För några dagar sedan ringde jag Dig och berättade om en intervjustudie jag skall göra. Här

kommer ett informationsbrev om studien.

Jag heter Lena Hedlund är sjuksköterska och studerar vårdvetenskap i Uppsala. Inom ramen

för mina studier skall jag genomföra en uppsats som skall handla om huruvida barn till

åldrande föräldrar ser olika tecken på förändringar hos sina föräldrar.

Du tillfrågas härmed om deltagande i denna studie. Ditt deltagande innebär en intervju som

kommer att ta ca 30- 60 minuter och genomförs i en ostörd lokal. Intervjun kommer att spelas

in på ljudband och kommer därefter att skrivas ut ordagrant. Dina svar kommer att behandlas

så att inte obehöriga kan ta del av dem. Varken ditt, din förälders eller äldreboendets namn

nämns i utskriften eller i uppsatsen. Ditt eventuella deltagande eller icke deltagande i denna

studie kommer inte att påverka din förälders vård och omsorg.

Ditt deltagande är frivilligt och kan avbytas när som helst utan att Du behöver förklara varför.

Jag ringer Dig om några dagar och frågar om Du vill delta i denna studie och i så fall bokas en

tid för intervju.

Tack på förhand!

…………………………….

Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående ansvariga:

Lena Hedlund, tele: 08- 508 035 27 (dag), 018-34 50 54 (kväll), lena.hedlund12@comhem.se

Handledare: Barbro Wadensten, tele: 018 – 471 66 31, barbro.wadensten@pubcare.uu.se

38

Bilaga 3

Tabell 1, intervju 12, den kosmisk dimension

Meningsenhet Kondenserad

meningsenhet

Kod Kategori Frågeområde

han lever

kanske 75 % i

dåtid och 25%

i nutid när man

sitter och pratar

typ vid ett

kaffebord…

Han vill alltid

tillbaks…

han är ju

väldigt

uppdaterad på

dagens

händelser…

han är mycket

uppdaterad och

otroligt

nyhetstörstande

så att han är

väldigt

uppdaterad på

vad som

händer idag

och så vidare

…

men sitter man

och pratar med

honom då vill

han alltid

tillbaka, han

försöker man

ser liksom nu

börjar han ta

sig tillbaka.

Lever till

största delen i

dåtid men är

uppdaterad

på dagens

händelser.

Vill alltid

tillbaka i

tiden vid

samtal.

Ja, lever

både i

nutid och

dåtid

samtidigt

men vill

mest leva

i dåtid.

Tidsperioderna

går ihop

Förändrad

tidsuppfattning