session 17 erik stigell

2
Session 17 Erik Stigell Vilken väg väljer pendlingscyklisten 2013-01-08 Erik Stigell GIH/ Trivector Projektet är en del av CyCity programmet Cyklisternas färdväg har stor betydelse för hur cykelresan uppfattas – som bra eller dålig. Bekvämligheten liksom trafiksäkerheten varierar i cykelvägnätet och vilken väg cyklisterna väljer påverkar deras olycksrisk och uppfattning av resans kvalitet. Luftkvaliteten i en stad varierar också mellan gator och mängderna med farliga partiklar som man andas in kan skilja sig betydligt mellan olika rutter. Det är därför viktigt att veta mer om var cyklisterna cyklar och vilken infrastruktur de väljer. Undersökningen utgår från fem frågeställningar: Hur gen är pendelcyklisternas väg? Vilken typ av väg cyklar de på? Hur många rödljus (potentiella stopp) passerar de? Använder de kommunens utpekade pendlings- och huvudstråk? Och är det någon skillnad mellan män och kvinnors val av färdväg? Resultatet visade att flertalet cyklister väljer en relativt gen väg och att ungefär hälften av färdvägen utgörs av GC-banor delade med fotgängare. Ca 40 procent av färdvägen sker i blandtrafik med bilar på vägar med skyltad hastighet om 30 eller 50 km/h. En liten del av cyklisternas färdväg, ca sju procent, skedde på cykelbanor eller fält avsedda bara för cyklister. Antalet rödljusstopp är i genomsnitt ganska få men vissa cykelpendlare har fler än fyra stopp på relativt korta resor. Det utpekade pendlings- och huvudstråken utgör tillsammans i genomsnitt hälften av färdvägen men kan komma att utgöra en större andel när stråken är färdigbyggda. Analyser av skillnader mellan könen visade på små eller inga skillnader i val av färdväg. En slutsats som kan dras är att cyklisternas färdvägsval är relativt gena och att de vägar de väljer att cykla på begränsas av vägutbudet som mestadels består av blandtrafik med antingen fotgängare eller bilister. Möjligheten att välja separerade cykelbanor är liten i synnerhet i ytterstaden vilket förklarar att få väljer att cykla på sådana. De utpekade cykelstråken är inte färdiga ännu men när de är det och deras kvalitet är god så borde andelen av resorna som sker på det utpekade stråken att öka.

Upload: erikstigell

Post on 29-Jul-2015

23 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: Session 17 erik stigell

Session 17 Erik Stigell Vilken väg väljer pendlingscyklisten 2013-01-08

Erik Stigell GIH/ Trivector

Projektet är en del av CyCity programmet

Cyklisternas färdväg har stor betydelse för hur cykelresan uppfattas – som bra eller dålig. Bekvämligheten liksom trafiksäkerheten varierar i cykelvägnätet och vilken väg cyklisterna väljer påverkar deras olycksrisk och uppfattning av resans kvalitet. Luftkvaliteten i en stad varierar också mellan gator och mängderna med farliga partiklar som man andas in kan skilja sig betydligt mellan olika rutter. Det är därför viktigt att veta mer om var cyklisterna cyklar och vilken infrastruktur de väljer.

Undersökningen utgår från fem frågeställningar: Hur gen är pendelcyklisternas väg? Vilken typ av väg cyklar de på? Hur många rödljus (potentiella stopp) passerar de? Använder de kommunens utpekade pendlings- och huvudstråk? Och är det någon skillnad mellan män och kvinnors val av färdväg?

Resultatet visade att flertalet cyklister väljer en relativt gen väg och att ungefär hälften av färdvägen utgörs av GC-banor delade med fotgängare. Ca 40 procent av färdvägen sker i blandtrafik med bilar på vägar med skyltad hastighet om 30 eller 50 km/h. En liten del av cyklisternas färdväg, ca sju procent, skedde på cykelbanor eller fält avsedda bara för cyklister. Antalet rödljusstopp är i genomsnitt ganska få men vissa cykelpendlare har fler än fyra stopp på relativt korta resor. Det utpekade pendlings- och huvudstråken utgör tillsammans i genomsnitt hälften av färdvägen men kan komma att utgöra en större andel när stråken är färdigbyggda. Analyser av skillnader mellan könen visade på små eller inga skillnader i val av färdväg.

En slutsats som kan dras är att cyklisternas färdvägsval är relativt gena och att de vägar de väljer att cykla på begränsas av vägutbudet som mestadels består av blandtrafik med antingen fotgängare eller bilister. Möjligheten att välja separerade cykelbanor är liten i synnerhet i ytterstaden vilket förklarar att få väljer att cykla på sådana. De utpekade cykelstråken är inte färdiga ännu men när de är det och deras kvalitet är god så borde andelen av resorna som sker på det utpekade stråken att öka.