session 37 katarina noren

1Copyright © 2010 Capgemini. All rights reserved.

Konkurrensutsätta och privatisera ? Exempel från transportsektorn

� Ordförande: Katarina Norén, Trafikverket

� Inledning: Vad säger den samlade forskningen om outsourcing, bolagisering och privatisering ?

� Privatisering av Bilbesiktningen – status efter 6 månader, Ingela Sundin, Transportstyrelsen

� Framtida möjligheter för Järnvägsskolan, Stellan Jönsson, Järnvägsskolan

� Möjligheter med en avknoppning av Trafikverket ICT. Åke Hedén, Statens offentliga utredningar

� Alternativa verksamhetsformer för Trafikverket Färjerederiet, Ulf Jansson, Cap Gemini Consulting

� Framtiden för statlig tjänsteexport i bolagsform, Gunnar Tunkrans, SweRoad AB

� Strategi för Transportstyrelsens marknadstillsyn över järnvägssektorn, Stefan Pettersson , VTI

Session 37 VTI-dagar 2011


En litteraturstudie som handlar om när myndigheter bör upphandla, bolagisera eller privatisera verksamhet

� Frågor att söka svar på:

- När är det (är det inte) samhällsekonomiskt effektivt att driva affärsverksamhet inom myndigheten i egen regi respektive i upphandlad form?

- När är det (är det inte) samhällsekonomiskt effektivt att driva affärsverksamhet i statligt bolag?

- När är det (är det inte) samhällsekonomiskt effektivt att privatisera statlig verksamhet?

Uppdraget

Syfte

� Syftet med litteraturstudien är att bidra till att skapa en stabil kunskapsgrund i Trafikverket inför ett utvecklingsarbete med sikte på resultatenheternas framtida organisation, styrning och förvaltningsform.


Det finns flera goda exempel på hur upphandling på entreprenad har ökat effektiviteten och därmed minska kostnaderna för svenska myndigheter

� Upphandling i konkurrens innebär prispress och bättre kontroll över kostnaderna.

� Entreprenören har lättare att anpassa verksamheten efter efterfrågan.

� Entreprenören tillför verksamheten nya idéer. Nya lösningar testas och offentlig och privat verksamhet lär av varandra.

Även internationella studier visar på de positiva effekterna av upphandling på entreprenad som ofta medfört kostnadsminskningar på i genomsnitt 15 – 20 %

Även internationella studier visar på de positiva effekterna av upphandling på entreprenad som ofta medfört kostnadsminskningar på i genomsnitt 15 – 20 %

Motiv för upphandling av tjänster på entreprenad

Grundläggande villkoren för att upphandling av offentliga tjänster

� Det måste finnas en fungerande marknad för de tjänster som ska upphandlas.

� Den offentliga huvudmannen måste vara en kompetent upphandlare.

� Det måste gå att specificera innehållet i tjänsterna (kvantitet och kvalitet).

� Det måste gå att följa upp att de levererade tjänsternas kvalitet överensstämmer med vad som avtalats.

ESV 2006:15


Slutsats fråga 1: När driva affärsverksamhet inom myndigheten i egen regi respektive i upphandlad form?

� Inget som hindrar myndigheterna att lägga ut förvaltningsuppgifter på privata aktörer, däremot måste myndighetsutövning ha stöd av lagar och regering för att kunna läggas ut på entreprenad.

� För tjänster som går att specificera och kvantifiera samt där det finns en fungerande privat marknad har flera undersökningar visat på ökad effektivitet och minskade kostnader då de har lagts ut på entreprenad.

� Det är dock mycket viktigt att entreprenörens kompetens och seriositet bedöms under upphandlingar för att i möjligaste mån undvika att leverantören misslyckas med att leverera sitt åtagande vilket kan leda till minskat förtroende för svenska myndigheter och ökade kostnader.

� Transaktionskostnaderna bör tas i beaktande när verksamheten lägg ut på entreprenad. Dessa bör vara lägre än effektivitetsvinsterna för att upphandlingen av entreprenaden ska vara lönsam.


Fråga 2: När driva affärsverksamhet i statligt bolag?

� I Sverige har bolagiseringar av statlig verksamhet skett under de senaste 30 åren, med flest bolagiseringar under 90-talet.

� En bolagisering av en myndighet är ofta ett av flera steg i en förändringsprocess av myndigheten i fråga.

� Totalt 57 statliga bolag under 2009, majoriteten förvaltas av enheten för statligt ägande under Näringsdepartementet.

� En bolagisering innebär att verksamheten får status som egen juridisk person och lyder under aktiebolagslagen.

De statligt ägda bolagen kan delas in i två grupper: de som verkar under marknadsmässiga villkor och de med särskilda samhällsintressen

De statligt ägda bolagen kan delas in i två grupper: de som verkar under marknadsmässiga villkor och de med särskilda samhällsintressen

Generellt om bolagisering Motiv för bolagisering

� Förvaltningspolitiska motiv - en renodlig av det statliga åtagandet där uppgifter som inte tillhör statens kärnverksamhet bör avvecklas eller överföras till någon annan huvudman.

� Konkurrenspolitiska motiv –konkurrens bidrar till en effektivare resursanvändning och för att åstadkomma konkurrensneutralitet.

� Ekonomiska motiv - en bolagisering kan förväntas bidra till högre kostnadseffektivitet och den interna styrningen mot största möjliga affärsmässighet kan förväntas bli bättre i ett aktiebolag än i en myndighet.


Slutsats fråga 2: När driva affärsverksamhet i statligt bolag?

� Huruvida en statlig myndighet bör bolagiseras eller ej är enligt flera författare till de rapporter som har studerats en fråga om att skapa jämställd konkurrens.

� Baserat på 2006 års Förvaltningskommittés föreslag, om att det i lag bör införas en huvudregel om att statliga myndigheter inte får sälja varor och tjänster på en konkurrensutsatt eller potentiellt konkurrensutsatt marknad, bör alltså en myndighets näringsverksamhet bolagiseras när detta är fallet och när verksamheten inte går under undantagen.

� Generellt gäller att verksamheten bör uppfylla de områden/kriterier som satts upp för bedömning av verksamheters lämplighet för bolagisering.

� Näringsverksamhet driven av staten i aktiebolagsform anses inte vara lika ”skadlig” för konkurrensen då den minskar risken för korssubventionering och därmed risken för underprissättning vilket anses vara en av de främsta anledningarna till snedvriden konkurrens.


Om en uppdragsverksamhet vid en myndighet uppfyller alla fem områden bedöms förutsättningarna för att bolagisera som goda

1. Konkurrensen på marknaden bör fungera - (i) det finns leverantörsalternativ inom eller utom landet och att köparen fritt kan välja leverantör och (ii) det inte existerar formella eller praktiska konkurrenshinder. I det fall den offentliga leverantören befinner sig i monopolställning bör man undersöka om det finns potentiell konkurrens på marknaden.

2. Verksamheten bör vara av betydande omfattning – verksamheten som är föremål för bolagisering bör vara av betydande omfattning. En bolagisering ställer typiskt sett större krav på effektiv ledningsstruktur och företagsledningsuppgifter för att bolaget ska kunna vara framgångsrikt i konkurrensen med andra företag. Detta medför sannolikt att mer resurser för dessa funktioner måste tillföras. En omvandling till ett bolag innebär också vissa omstruktureringskostnader. Mot bakgrund av de förväntade merkostnaderna har bedömningen gjorts att verksamheten måste vara av en viss minsta omfattning. Riksrevisionsverket uppskattade denna minsta omfattning till enmarknadsandel på åtminstone 10 %.

3. En affärsmässig mognad bör ha uppnåtts - verksamheten bör ha uppnått en affärsmässig mognad. För att detta kriterium ska kunna anses vara uppfyllt bör utförarenhetens verksamhet kännetecknas av en välgrundad och tydlig affärsidé. Det bör finnas uppsatta mål för verksamheten och en strategi vars inre logik är sådan att målet kan förväntas nås. Ledningen för enheten bör ha god finansiell-, strategisk- och riskhanteringskompetens. Vidare bör verksamhetens lönsamhet och effektivitet vara åtminstone i paritet med genomsnittet i branschen.

4. Verksamheten ska framgångsrikt kunna stå på egna ben - verksamheten bör ha kommersiella förutsättningar och vara oberoende av direkta anslagsmedel. Kriteriet innebär att verksamheten långsiktigt ska kunna generera tillräckligt med intäkter för att täcka sina kostnader och ge en viss vinst.

5. Målet för verksamheten bör vara vinst – verksamheten ska inte primärt styras av politiska uppgifter och mål utan verksamheten bör i huvudsak styras utifrån företagsekonomiska principer. Politiska mål och krav på rättssäkerhet, insyn och kontroll m.m. börvara underordnade krav.

Kriterier för bolagisering

SOU 2007:78


Under de senaste 30 åren har det genomförts många privatiseringar internationellt, framöver förutspås Public Private Partnership att öka

Privatiseringar i Europa - totala intäkter och antalet transaktioner


Fråga 3: När privatisera statlig verksamhet?

� Privatisering är en överlåtelse av ägande från den offentliga sektorn (staten) till den privata sektorn

� Privatisering kan vara fullständig eller partiell

� Internationellt började privatiseringarna 1979 under Margret Thatchers styre av Storbritannien

� I Sverige genomfördes den första privatiseringen 1989 då SSAB börsnoterades

Generellt om privatiseringPrivatiseringsintäkter och antal transaktioner per år i Sverige

Branschfördelning av Sveriges privatiseringsintäkter till och med 2007


Empiriska studier har visat att både ägande och konkurrens har betydelse för ekonomisk effektivitet samt att ägande, oberoende av konkurrens, har effekt på både lönsamhet och effektivitet

1. Generera intäkter till staten

2. Främja ekonomisk effektivitet

3. Minska statens inblandning i ekonomin

4. Främja ett utbrett aktieägande

5. Skapa möjligheter att introducera konkurrens

6. Utsätta statliga företag för marknadens disciplinerande effekter

Punkt fem och sex ses som intermediära mål för att uppnå högre ekonomisk effektivitet och det blir därmed tydligt att ekonomisk lönsamhet är en av de främsta orsakerna att privatisera statlig verksamhet.

Ett marknadsmisslyckande brukar anges som en anledning till att verksamhet skall bedrivas i statlig regi men idag betonar nationalekonomisk litteratur att marknadsmisslyckande kan undvikas genom rätt

reglering av marknaden

Ett marknadsmisslyckande brukar anges som en anledning till att verksamhet skall bedrivas i statlig regi men idag betonar nationalekonomisk litteratur att marknadsmisslyckande kan undvikas genom rätt

reglering av marknaden

Motiv till privatisering Effekter av privatisering

Flera studier av privatiserade bolag finner starkt stöd för att privatiserade företag har:

� högre lönsamhet

� lägre skuldsättning

� högre effektivitet

� investeringar ökar

� ökad produktion

…dock osäkert hur sysselsättningen påverkas, minskar pga ökad effektivitet men ökar pga ökad försäljning och lönsamhet. Det finns också exempel på både förbättrad och försämrad kvalitet i samband med privatisering.


Slutsats fråga 3: När privatisera statlig verksamhet?

� Flera empiriska studier pekar på att privatiserade bolag blir både lönsammare och effektivare, vid såväl hög som låg konkurrens.

� Empiriska studierna påvisar också på att innovationen och investeringarna i företagen ökar tack vare bättre incitament i privata bolag.

� Det är svårt att ge något generellt svar på om vissa branscher är svårare eller lättare att privatisera än andra, men studier har visat att de ekonomiska privatiseringsargumenten är starka och att de flesta företag och branscher gynnas av privatiseringar.

� Trots de tydligt positiva ekonomiska effekter som visas i de empiriska studierna finns vissa frågetecken gällande privatisering. Dels är det svårt att avgöra om de ekonomiska effekterna är en följd av själva privatiseringen eller av någon annan yttre faktor. Det är också osäkert vad som händer med sysselsättningsgraden och kvaliteten på produkterna eller tjänsterna vid privatisering. Även möjligheten att privatisera bolag som verkar på naturliga monopol är omdiskuterad.

session 37 katarina noren

Documents