Statens institut fStatens institut föör kommunikationsanalysr kommunikationsanalys

www.sikawww.sika--institute.seinstitute.se

Effektivare kollektivtrafik i Stockholm –infrastrukturplanering finfrastrukturplanering föör r öökad kad

transportpolitisk mtransportpolitisk mååluppfyllelse i luppfyllelse i storststorstääder. der.

En fallstudie.En fallstudie.

Joanna Dickinson, SIKAJoanna Dickinson, SIKA

BakgrundBakgrund

• De transportpolitiska målen...– Samhällsekonomiskt effektiv & långsiktigt

hållbar transportförsörjning• Tillgängligt transportsystem• Säker trafik• God miljö• Positiv regional utveckling• Hög transportkvalitet• Jämställt transportsystem

• De transportpolitiska målen...– Samhällsekonomiskt effektiv & långsiktigt

hållbar transportförsörjning• Tillgängligt transportsystem• Säker trafik• God miljö• Positiv regional utveckling• Hög transportkvalitet• Jämställt transportsystem

BakgrundBakgrund

• ...nås inte i storstäder– Samhällsekonomiskt effektiv & långsiktigt

hållbar transportförsörjning• Tillgängligt transportsystem• Säker trafik• God miljö• Positiv regional utveckling• Hög transportkvalitet• Jämställt transportsystem

• ...nås inte i storstäder– Samhällsekonomiskt effektiv & långsiktigt

hållbar transportförsörjning• Tillgängligt transportsystem• Säker trafik• God miljö• Positiv regional utveckling• Hög transportkvalitet• Jämställt transportsystem

Trängsel

Andel resor med kollektivtrafik

SyfteSyfte• Kan mål som t ex minskad trängsel och

ökat resande med kollektivtrafik i storstäder nås genom medveten planering av infrastruktur och styrmedel?

Spelar det någon roll vilken infrastruktur som byggs?

• Hur kan en sådan planering se ut?• Kan spårbilar redan 2020 bidra till att nå

dessa mål?

• Kan mål som t ex minskad trängsel och ökat resande med kollektivtrafik i storstäder nås genom medveten planering av infrastruktur och styrmedel?

Spelar det någon roll vilken infrastruktur som byggs?

• Hur kan en sådan planering se ut?• Kan spårbilar redan 2020 bidra till att nå

dessa mål?

PrognosPrognosåår: r: 20202020

TvTvåå analyserade scenarieranalyserade scenarier

• Scenario 1 (UA1)– En pendeltågstunnel mellan norra och

södra regionhalvan– Höjd trängselskatt och införande av

trängselskatt på Essingeleden• Scenario 2 (UA2)

– Som scenario 1 med en spårbilsring runt Stockholm. I fallstudien räknas spårbilar som kollektivtrafik.

• Scenario 1 (UA1)– En pendeltågstunnel mellan norra och

södra regionhalvan– Höjd trängselskatt och införande av

trängselskatt på Essingeleden• Scenario 2 (UA2)

– Som scenario 1 med en spårbilsring runt Stockholm. I fallstudien räknas spårbilar som kollektivtrafik.

UA 1 UA 1

UA 2 UA 2

Tanke: utnyttja befintlig infrastruktur Tanke: utnyttja befintlig infrastruktur

Fallstudiens fokus: Fallstudiens fokus: trträängsel och kollektivtrafikandelngsel och kollektivtrafikandel

• Prognoser gällande planer: 5 ggr så stor trängsel 2030 i länet som idag.

• Prognoser för personresor i länet med gällande planer: minskad kollektivtrafikandel 2020/2030, ökad biltrafikandel.

Fallstudiens fokus: Fallstudiens fokus: trträängsel och kollektivtrafikandelngsel och kollektivtrafikandel

Resultat – trängsel:• Trafiken på Essingeleden minskar med

drygt 35 % i de två alternativen i morgonens maxtimme. (Bussar och lastbilar är inte medräknade.)

• Trängseln mätt i andel körfältskilometer i hela länet ökar med 8 % i UA1 och 0 % i UA2 jämfört med ’idag’, 2006.

Flaskhalsar minskarFlaskhalsar minskar

Fallstudiens fokus: Fallstudiens fokus: trträängsel och kollektivtrafikandelngsel och kollektivtrafikandel

Resultat – kollektivtrafikandel:• Andelen resor i länet med kollektivtrafik i

morgonens maxtimme37,7 % idag, >40 % UA1, >41 % UA2. Andelen resor i länet med bil39,5 % idag, 37,8 % i UA1, 37,2 % i UA2.

• - ” - kollektivtrafik över Saltsjö-Mälarsnittet64,5 % idag, 69 % i UA1, 70 % i UA2.- ” - bil över Saltsjö-Mälarsnittet31 % idag, 26,5 % i UA1, 25,7 % i UA2.

Resultat – kollektivtrafikandel:• Andelen resor i länet med kollektivtrafik i

morgonens maxtimme37,7 % idag, >40 % UA1, >41 % UA2. Andelen resor i länet med bil39,5 % idag, 37,8 % i UA1, 37,2 % i UA2.

• - ” - kollektivtrafik över Saltsjö-Mälarsnittet64,5 % idag, 69 % i UA1, 70 % i UA2.- ” - bil över Saltsjö-Mälarsnittet31 % idag, 26,5 % i UA1, 25,7 % i UA2.

Resultat Resultat -- samhsamhäällsekonomillsekonomi

• Hela paketet (UA2) samhällsekonomiskt lönsamt

• Alla effekter har inte kunnat beräknas, bl a vinsterna för näringslivets transporter

• Hela paketet (UA2) samhällsekonomiskt lönsamt

• Alla effekter har inte kunnat beräknas, bl a vinsterna för näringslivets transporter

...CO2 d...CO2 dåå??

• (Gällande planer: ökade CO2-utsläpp jämfört med idag från vägtrafik i länet till 2020/2030)

• UA1: -38000 ton/år• UA2: -52000 ton/årBeror på förändringar i trafikarbete.

• (Gällande planer: ökade CO2-utsläpp jämfört med idag från vägtrafik i länet till 2020/2030)

• UA1: -38000 ton/år• UA2: -52000 ton/årBeror på förändringar i trafikarbete.

CO2CO2--minskning pga minskning pga brbräänsleeffektivare personbilsparknsleeffektivare personbilspark

• I fallstudien antas genomsnittliga utsläpp på 144 g/km koldioxid för nya bilar år 2020, jämfört med 176,3 g/km år 2006.

• Innebär att utsläppen av koldioxid i länet beräknas minska från ”idag” (2006) till 2020 med drygt 264 000 ton.

• 127 g/km år 2020: CO2 minskar med 436 000 ton.

• I fallstudien antas genomsnittliga utsläpp på 144 g/km koldioxid för nya bilar år 2020, jämfört med 176,3 g/km år 2006.

• Innebär att utsläppen av koldioxid i länet beräknas minska från ”idag” (2006) till 2020 med drygt 264 000 ton.

• 127 g/km år 2020: CO2 minskar med 436 000 ton.

CO2CO2--minskning pga hminskning pga höögre gre drivmedelspriserdrivmedelspriser

• I fallstudien antas bensinpriset år 2020 vara 14,79 kr/l.

• En höjning av drivmedelspriset med 35 % till 20 kr /l minskar efterfrågan på drivmedel med 14%. Om vi antar att denna efterfrågeminskning direkt påverkar trafikarbetet så minskar antalet fordonskm med 14%.Detta innebär minskade utsläpp av koldioxid med ca 254 000 ton/år 2020. (Antagen drivmedelselasticitet -0.4).

• I fallstudien antas bensinpriset år 2020 vara 14,79 kr/l.

• En höjning av drivmedelspriset med 35 % till 20 kr /l minskar efterfrågan på drivmedel med 14%. Om vi antar att denna efterfrågeminskning direkt påverkar trafikarbetet så minskar antalet fordonskm med 14%.Detta innebär minskade utsläpp av koldioxid med ca 254 000 ton/år 2020. (Antagen drivmedelselasticitet -0.4).

SlutsatserSlutsatser

Genom att utgå ifrån vilka mål som ska uppnås och planera infrastruktur och styrmedel utifrån dessa, så kan en överflyttning av personresor i storstäder från bil till andra färdmedel åstadkommas. Ger betydligt minskad trängsel.

Genom att utgå ifrån vilka mål som ska uppnås och planera infrastruktur och styrmedel utifrån dessa, så kan en överflyttning av personresor i storstäder från bil till andra färdmedel åstadkommas. Ger betydligt minskad trängsel.

Slutsatser, fortsSlutsatser, forts

Spårbilsystem kan bidra redan på kort sikt för att nå målen i storstäder.Förvisso viktigt att bygga infrastruktur

– resultatet av den byggda infrastrukturen än viktigare!

Spårbilsystem kan bidra redan på kort sikt för att nå målen i storstäder.Förvisso viktigt att bygga infrastruktur

– resultatet av den byggda infrastrukturen än viktigare!

Slutsatser, fortsSlutsatser, forts

Utsläpp av CO2 minskar ’på köpet’ när personresor flyttas från bil till andra färdmedel.Om drivmedelspriser ökar minskar utsläppen betydligt från biltrafik.Effektivisering av fordonsparken har likaså stor betydelse för minskade utsläpp av CO2.

Utsläpp av CO2 minskar ’på köpet’ när personresor flyttas från bil till andra färdmedel.Om drivmedelspriser ökar minskar utsläppen betydligt från biltrafik.Effektivisering av fordonsparken har likaså stor betydelse för minskade utsläpp av CO2.