session 64 peter kronborg
TRANSCRIPT
Cykeltrafik och trafiksignaler- att göra signalregleringar
cykelvänliga
Peter Kronborg
Movea trafikkonsult AB
Transportforum 2010 session 64 (v 3)
Egentligen ville jag tala om:
Matsis – Reduced CO2-emissions by adaptive traffic signals in Stockholm
Improvements in six areas with co-ordinated traffic signals
Matsis in short:
An pure environmental project Run by the City of Stockholm with some additional
national financing We have worked with six co-ordinated traffic signal
networks in Stockholm We have used conventional methods, but to their
maximum We have used simulations both for fine tuning and
for evaluations Amazingly good results
20 different CO2-projekt in StockholmSEK per saved kg CO2
Matsis number three from left
0
25
50
75
100
125
150
Lyse
ring
av a
vlop
pssl
am fö
rök
ad b
ioga
spro
dukt
ion
Min
skad
e em
issi
oner
med
inte
llige
nta
traf
iksi
gnal
er
Min
skad
e m
etan
utsl
äpp
vid
biog
aspr
oduk
tion
Min
skad
e m
etan
utsl
äpp
vid
Hen
riksd
als
reni
ngsv
erk
och
Sic
klaa
nläg
gnin
gen
Fle
r m
iljöb
ilar
i Sto
ckho
lm
Fjä
rrvä
rmeu
tbyg
gnad
av
småh
us i
svår
tillg
ängl
ig te
rrän
g
Fjä
rrvä
rmea
nslu
tnin
g av
SIS
AB
s sk
olor
Inte
llige
nt fo
rdon
sstö
d fö
rm
iljöa
npas
sat o
ch s
äker
t kör
sätt
Fjä
rrvä
rmeu
tbyg
gnad
till
del a
vG
amla
Sta
n
Dyg
nsla
grin
g av
kal
lt sj
övat
ten
för
fjärr
kylp
rodu
ktio
n
SE
K/k
g C
O2
high cost-effiency
low cost-effiency
Matis-proj, prel
Total benefits SEK per year
Socio-economic benefit per year - all areas
0
10 000 000
20 000 000
30 000 000
40 000 000
50 000 000
60 000 000
70 000 000
80 000 000
90 000 000
100 000 000
Delay Stops CO2 Fuel NOx HC
SE
K/y
ear
Cykeltrafik och trafiksignaler- att göra signalregleringar
cykelvänliga
Peter Kronborg
Movea trafikkonsult AB
Transportforum 2010
BakgrundCykeltrafiken är ofta försummad i trafiksignalsammanhangDet är inte ny teknik som behövs, utan rätt tillämpning av gammal teknik
Jag har arbetat med med cykelfrågor inom Cykelsällskapet och Cykelfrämjandet sedan slutet av 70-taletJag har arbetat medmed trafiksignalstyrning inom Stockholms stad, TFK och Movea sedan 1988
Handbok ”Cykeltrafik och trafiksignaler” åt Stockholms stad 2004. Reviderad och utvidgad ”på gång”. Rapport åt Göteborgs stad 2009. Rapporterna finns på www.movea.se
Cykel är det som gäller
Klimatfrågan Folkhälsan Miljö och trängsel i tätort Det är kul att cykla Teknikutvecklingen Reseplanerare Modeannonser
Avgränsningar
Framställningen bygger på traditioner från Stockholm och Göteborg
Inriktat på storstad Mycket om samordnade trafiksignaler Lite om t ex yngre barn
Men ändå är det mesta relevant för hela Sverige
Satsar man rätt?
Det görs cykelplaner
Det görs cykelkartor
DET BYGGS CYKELBANOR
Men det missas ofta i detaljerna
Och det missas ofta i drift och underhåll
I praktiken buntar man ofta ihop gående och cyklister som oskyddade trafikanter
I stället för ”tänk cykel, kör bil” så ”tänk cykel och cykla”
Oskyddad trafikant?Gående
0,8 - 1,6 m/s
Normalt på gångbana
Passerar fåtal signaler
Stannar momentant
Klarar svåra passager
Klarar oftast kantsten
2 - 99 år
Ofta i par eller grupp
Trafikant?
Går ofta mot rött
Cyklister4 - 12 m/s
Ofta i blandtrafik
Passerar flera signaler
Svårbromsat fordon
Kräver rak bana
Gillar inte kantsten
7 - 80 år
Oftast ensamma
Fordonsförare
Cyklar mot rött
Det cyklas mot rött Betydligt högre andel bland cyklister än bland
bilister. Men det varierar från plats till plats! Det känns onödigt att stanna eftersom det inte
kommer någon bil Det är jobbigt att stanna eftersom man tappar
rörelseenergin Vissa cyklister förstår inte att cykeln är ett fordon Dålig tradition Dålig polisövervakning Frustrerade cyklister beroende på dålig
utformning/funktion
Lösningarna?Rödljuscykling
Undvik signalreglering!Ta bort signaler helt
Led cykeltrafiken utanför signalregleringen
Förbättra styrningenMaximera sannolikheten att få grönt snabbt
Se till att det är avskräckande att cykla mot rött
Bra drift och underhåll så att det fungerar som tänkt
Polisövervakning!
MålkonflikterCykelvänliga trafiksignaler
Bilframkomlighet kontra cykelframkomlighet
Svängande bil – cykel rakt framSpeciellt högersvängande tungt fordon är farligt
Dubbelriktad cykelbana kan vara farlig, speciellt kontra vänstersvängande bil
Minst ut sagt oklara regler i Trafikförordningen.
Vem väjer för vem i teori och praktik? Lagändring kommer på remiss – men blir det bättre?
Gående kontra cyklist. Speciellt synskadade
Sträcka
Enkelriktade cykelbanor på båda sidor är att föredra, förutom utmed stora trafikleder med barriäreffekt
Cyklar och gående bör separeras
Korsningsutformning
Undvik flerfältiga cirkulationsplatser Enkelt och begripligt. Helst två faser För gärna ut cyklarna i blandtrafik Invikta kantstöd och inga nivåskillnader
Korsningsutformning
Undvik flerfältiga cirkulationsplatser Enkelt och begripligt. Helst två faser För gärna ut cyklarna i blandtrafik Invikta kantstöd och inga nivåskillnader Måla cykelbox
Korsningsutformning
Undvik flerfältiga cirkulationsplatser Enkelt och begripligt. Helst två faser För gärna ut cyklarna i blandtrafik Invikta kantstöd och inga nivåskillnader Måla cykelbox Glöm inte bort att det finns vänstersvängande cyklister Kapacitetsstark (med tanke på cykeltrafiken)
utformning Röd beläggning på cykelöverfarterna
Signalplacering
Cykelsignaler ska synas Sekundärsignal ska finnas. Annars risk att man
ser ”åt fel fåll” Tryckknapp ska vara inom räckhåll Måla alltid stopplinje på cykelbana
Detektering
Slingor i körbanan måste reagera på cykel. (Provcykling på Kungsholmen ca 1980: 30 % regerade inte på cykel)
Slingor ska användas även på cykelbana. Det fungerar bra i Danmark och Holland, konstigt nog sämre i Sverige, Norge och Finland)
För att slingorna ska reagera krävs att de utformas rätt och sköts om
Detektering
Slingor i körbanan måste reagera på cykel. (Provcykling på Kungsholmen ca 1980: 30 % regerade inte på cykel)
Slingor ska användas även på cykelbana. Det fungerar bra i Danmark och Holland, konstigt nog sämre i Sverige, Norge och Finland)
För att slingorna ska reagera krävs att de utformas rätt och sköts om
Radardetektorerm har blivit ett bra alternativ till slingor på cykelbana
Ser ni vilken signal som har
en radar? Radar:
Är riktningskänslig Är hastighetsdiskriminerande Är liksom loopen oberoende av väder
och vind Kräver ingen lång tilledning Kan inte lika exakt som loopen täcka
ett viss område Kräver ingen detektorförstärkare Är kostnadseffektiv
32
Cykelvänliga funktioner
Överanmälan från bil
Privilegietid
Så långa gröntider som möjligt
Förgrönt
Gröna vågor anpassade för cykeltrafik
Samordningar
Samma omloppstid för alla signaler
Gröna vågor för huvudströmmarna (bil)
Fungerar ”alltid” på samma sätt
Kräver mycket arbete
Samordningar, cykel
Vågorna går i cirka 45-50 km/h
Svårt att hinna med, man cyklar 18–25 km/h
40 km/h i tätort? Omloppstiden känns
ofta för lång för cyklister
Vi kan inte göra som i t ex Holland Våra mer adaptiva samordningar erbjuder inga
möjligheter till att erbjuda grön våg för cyklister på samma sätt som i Holland
På samma sätt slår ofta kollektivtrafikprioriteringar ofta ut gröna vågor
Drift och underhåll
Kontrollera slingor ofta. Laga fel snabbt Se till att indikeringslampan syns Inga 220 Volt glödlampor i cykelsignaler Planera vägarbeten väl
Sammanfattning
Mycket kan göras mer relativt billiga metoder, som inte direkt går ut över andra trafikanter
Detaljutformningen är mycket viktigt Detektering är kanske det viktigaste:
Se till att slingdetektorerna fungerar Satsa på radardetektorer på cykelbana
Samordningar kan göras mer cykelanpassade med små medel
40 km/h på huvudgator?
Om man vill gå längre …
Sänk omloppstiden Tag bort pilsignaler Långsammare gröna vågor Grönt flera gånger per omlopp i cykelsignaler
Mer information
De utgivna rapporterna finns på www.movea.se under fliken
Publikationer
2004: Stockholms innerstad (beställare Krister Isaksson)
2009: Göteborg (beställare Fredrik Högberg)
2010?? Hela Stockholm (beställare Krister Isaksson)