Påverkar samhällsekonomiska kalkyler investeringsbesluten?

Jonas Eliasson, Mattias LundbergFöreståndare Centrum för Transportstudier

Professor Transportsystemanalys, KTH

Frågor

1. Hur mycket påverkar SE-kalkyler vilka investeringar som byggs?

2. Hur använder sig planerare av SE-kalkyler?

3. Hur ser beslutsfattarnas implicita värderingar ut? 4. (Vilka är de viktigaste områdena att förbättra I SE-kalkylerna?)

Tidigare forskning

• McFadden (1975) • Nilsson (1991)• Odeck (1996, 2010)• Fridström and Elvik (1997)• Nellthorp and Mackie (2000)

• De flesta har inte funnit någon korrelation mellan SE-lönsamhet och investeringsbeslut• Odeck (2010), Nellthorp and Mackie (2000) finner dock att vissa komponenter

har betydelse

Planens tre delar

Antal investeringar Investeringskostnad*

(mdr SEK) Spår Väg Totalt Spår Väg Totalt Utpekat av regeringen (“Initial plan”) 23 67 90 44 70 115 Trafikverkens tillägg (“Base plan”) 17 132 149 16 25 41 Utökad plan (“Extended plan”) 15 56 71 7 12 20 Utanför plan 7 162 169 28 21 49 Totalt 62 417 479 96 128 224

Utpekade objekt i hög grad ”gamla” investeringar från tidigare planer, i sena skeden eller under byggande

Base plan och Utökad plan förslag från Trafikverkets planerare

Fördelning av NNK

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

Initial plan

Base plan

Extended plan

ExcludedUtpekade objekt

Base plan

Utökad plan

Utanför plan

Samband NNK – chans att komma med i plan

Chans att hamna i plan

NNK

NNKs påverkan på “plan-chansen”

• Utpekade objekt: nästan inget samband • Base plan: NNK påverkar, mest för låga NNK

• Utökad plan: NNK påverkar, men inte för NNK>0

Utpekade objekt Base plan Utökad plan

Variabel Parameter t-stat. parameter t-stat. parameter t-stat.

NNK i [-1.0] 1.23 1.4 3.80 2.4 3.66 3.2NNK i [0,1] -1.15 -2.1 1.03 1.8 -1.42 -1.7NNK i [1, …] -0.07 -0.3 0.30 1.2 0.13 0.2

SE-kalkylernas roll i Trafikverkets val av objekt

• BV inte så vana att söka SE-effektiva lösningar• Ökat fokus på SEK påverkade utformningen av objekt• Undvek objekt med NNK<0

• VV ganska stark SEK-tradition• Försökte utforma objekt kostnadseffektivt• Undvek objekt med NNK<0• Rangordnade sedan delvis efter NNK

• Andra faktorer som påverkade:• planerares/politikers prioriteringar• viss “geografisk rättvisa”• “systemperspektiv” (bl a prioriterade “godsstråk”)• prioritera “arbetsmarknad/tillväxt”• lika andel väg/spår bestämd på förhand

Beslutsfattares implicita värderingar (1):Geografi och trafikslag

• Objekt i storstad högre sannolikhet komma med, glesbygdsobjekt lägre• Planerarna neutrala mellan trafikslag (i bas-planen)

• …men politikerna prioriterade spårobjekt

Initial plan Base plan Extended plan

NNK i [-1.0] 1.11 1.3 3.83 2.4 4.71 3.6

NNK i [0,1] -1.10 -1.9 1.04 1.7 -2.02 -2.2

NNK i [1, …] -0.21 -0.8 0.17 0.7 0.28 0.4

Storstadslän 1.07 2.7 1.01 1.9 1.46 1.9

Glest befolkat län -0.13 -0.3 -0.87 -1.8 -1.67 -3.0

Spår 1.51 3.9 -0.35 (-0.7) 1.72 2.5

Beslutsfattares implicita värderingar (2):Olika effekters vikter

• Nytta = personresenytta + godsnytta + trafiksäkerhet + utsläpp + övrigt• Estimera TrV:s relativa vikter på effekterna

• Godsnyttor värderade dubbelt så högt som i SEK-anvisningar• TS inte värderat alls

Trafiksäkerhet -0.14 -0.4

Gods 2.29 3.4

Person 0.93 3.3

Utsläpp -1.05 -0.6

Övrigt 1.02 1.8

Slutsatser

1. SE-kalkylerna påverkar planerarnas beslut

2. … mest genom att olönsamma objekt väljs bort

3. Gjorde att planerarnas objekt gav 72 mdr i nytta i stället för 50. Kunde ha gett 87 mdr.

4. Påverkar inte politikernas val – bundna av tidigare ”löften”?

5. Ökat fokus på NNK gjorde utformningarna mer kostnadseffektiva

6. Implicita värderingar: storstäder, politiker: spår, gods, ej TS

7. Tidigare studier fann inget samband – kalkylerna nu tillräckligt utvecklade för att verkligen användas?