sida l (11) kammarratten i stockholm dom avdelning 02 … · 2016. 2. 4. · kammarratten dom sida...

KAMMARRATTENI STOCKHOLMAvdelning 02

DOMSida l (11)

Mål nr 4759-14

2015-06-05Meddelad i Stockholm

KLAGANDE OCH MOTPARTSkatteverket

MOTPART OCH KLAGANDERozbeh Arya, 831204-7452

Ombud: Erik JohanssonWixim LtdSvetsarvägen 15171 41 Solna

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDEFörvaltningsrätten i Stockholms dom den 30 april 2014 imål nr 17646-13, se bilaga A

SAKENInkomsttaxering 2011SkattetilläggErsättning för kostnader

KAMMARRATTENS AVGÖRANDE

1. Kammarrätten avslår Skatteverkets överklagande.

2. Kammarrätten upphäver förvaltningsrättens avgörande avseende

inkomsttaxeringen 2011 och skattetillägg samt Skatteverkets beslut den

21 december 2012 och den 26 april 2013.

2. Kammarrätten tillerkänner Rozbeh Arya ytterligare 12 000 kr avseende

ersättning för kostnader i förvaltningsrätten.

2. Kammarrätten tillerkänner Rozbeh Arya ersättning för kostnader i

kammarrätten med 25 000 kr.

Dok.Id341319PostadressBox 2302103 17 Stockholm

BesöksadressBirger Jarls Torg 5

Telefon Telefax08-561 690 00 08-14 98 89E-post: kammarrattenistockholm@dom.sewww.kammarrattemstockhomi.domstol.se

Expeditionstidmåndag - fredag08:00-16:00

KAMMARRATTEN DOM Sida 2J STOCKHOLMAvdelning 02 Mål nr 4759-14

YRKANDEN M.M.

Skatteverket yrkar att kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och

fastställer Skatteverkets omprövningsbeslut den 26 april 2013. Skatteverket

anser att ersättning för kostnader i kammarrätten kan beviljas med 7 000 kr

for det fall Rozbeh Arya vinner fullt bifall.

Rozbeh Arya yrkar att taxeringen ska fastställas enligt ingiven

självdeklaration. Han yrkar även att han beviljas hela den ersättning för

kostnader som yrkades i förvaltningsrätten. Han yrkar ersättning för

kostnader i kammarrätten med 25 000 kr.

Parterna bestrider varandras yrkanden.

Kammarrätten har hållit muntlig förhandling i målet.

PARTERNAS UTVECKLING AV TALAN

Skatteverket framför bl.a. följande till stöd för sitt överklagande. Den

skönsmässiga höjningen grundar sig på en försiktig beräkning. Rozbeh Arya

deklarerade en mycket låg inkomst av tjänst under inkomståret 2010 och

hade samtidigt stora utgifter bl.a. på grund av husköp. Skatteverkets

kontantberäkning visade på ett underskott. Bevisbördan för att vissa

konkreta insättningar och transaktioner inte ska taxeras i inkomstslaget

tjänst gick över på Rozbeh Arya. Han har lämnat en del rimliga

förklaringar, men det kvarstår över 900 000 kr för vilka hans förklaringar

inte kan godtas.

Förvaltningsrätten menar att Rozbeh Arya har haft tillgång till en

försäkringsersättning som betalats ut med 969 665 kr. Det ska dock

understrykas att han själv inte har påstått att han använde dessa pengar till

betalningen av handpenningen. Uppgiften om att delar av

KAMMARRÄTTENI STOCKHOLMAvdelning 02

DOM Sida 3

Mål nr 4759-14

försäkringsersättningen användes till att betala handpenningen kom fram

sent i processen och har därför ett lågt bevisvärde. Av inhämtade uppgifter

framgår att 193 500 kr av försäkringsersättningen användes till att köpa en

postväxel med Sefina Svensk Pantbelåning som betalningsmottagare. Dessa

pengar har därmed inte använts till handpenningen. Rozbeh Arya har även

ersatt saker som försäkringsersättningen betalats ut för genom att köpa nya

saker. Den del av försäkringsersättningen som inte använts till något annat

menar Skatteverket ryms inom ramen för hans påstående att han har betalat

352 500 kr mer i handpenning än vad Skatteverket räknat med samt att han

har tagit ut 500 000 kr extra till sig och sin familj.

Skatteverket ifrågasätter Rozbeh Aryas trovärdighet. Det sätt han har agerat

på tyder på att han inte har haft stora summor sparade pengar hemma. Det är

inte sannolikt att han har lånat pengar till sina levnadskostnader samtidigt

som han har tagit ut 500 000 kr extra till sig själv och sin familj. Han har

även utnyttjat sin checkräkningskredit, vilket medför räntekostnader. Det är

i princip alltid minus på hans checkräkningskredit, mellan 100 000 och

150 000 kr, vilket talar emot att han skulle förvara pengar hemma. Det är

inte heller sannolikt att han har lånat pengar av privatpersoner samtidigt

som han har haft stora summor pengar hemma.

Det iranska intyget, enligt vilket han och hans familj fick stora summor

pengar i gåvor i samband med bröllop och barnens födelse, har ett lågt

bevisvärde.

Vad gäller betalningen av handpenningen till huset har Rozbeh Arya lämnat

en osannolik förklaring till hur betalningen gick till. Det är inte sannolikt att

han först har satt in pengar på kontot för att därefter ta ut sammanlagt

900 000 kr i mindre delsummor. Han har uppgett att handpenningen delvis

betalades med en postväxel uppgående till 193 500 kr, men det finns två

olika versioner av postväxeln och Rozbeh Aryas version framstår som en

KAMMARRATTEN DOM Sida 4I STOCKHOLMAvdelning 02 Mål nr 4759-14

efterhandskonstruktion. Hans förklaring till varför det finns två olika

versioner är motsägelsefull.

Det är inte sannolikt att han skulle ha sparat några större summor av de

245 000 kr han under 2009 fick i lön från Skandiaglas AB. Han har i

Skatteverkets utredning i ett annat ärende uppgett att lönen från 2009

mestadels användes till hans bröllop.

Skatteverket har visat att det har satts in konkreta belopp på Rozbeh Aryas

bankkonto som inte har redovisats i hans deklaration. Bevisbördan ligger på

Rozbeh Arya att förklara vad det är för pengar och varför de skulle vara

skattefria. Förutom de förklaringar Skatteverket godtagit har han lämnat en

rad osannolika och obestyrkta påståenden om vad det är för pengar som har

satts in på hans konto. Det är mycket sannolikt att det rör sig om

skattepliktiga inkomster, eftersom Rozbeh Arya är oinskränkt skattskyldig i

Sverige och i stort sett alla inkomster är skattepliktiga. Han har inte visat att

de ifrågasatta pengarna skulle vara skattefria.

Rozbeh Arya framför bl.a. följande till stöd för sitt överklagande.

Skatteverkets beslut om skönstaxering grundades ursprungligen på en

kontantberäkning där Skatteverket uppskattade att han har behövt

582 000 kr för levnadsomkostnader, 547 500 kr för fastighetsförvärv och

450 000 kr för förvärv av en bil. Under processens gång verkar grunden för

skönstaxering ha övergått till om vissa oredovisade transaktioner på

sammanlagt 420 000 kr utgör inkomst av tjänst. Endast en låg skattepliktig

inkomst i sig utgör dock inte grund för skönstaxering. Han har genom

redovisning av sina transaktioner, som inte har ifrågasatts, visat hur han har

klarat sina utgifter. Därmed saknar det förhållandet att han har haft låg

inkomst i sig betydelse för frågan om det är visat att hans inkomst ska

uppskattas skönsmässigt. I och med detta har förvaltningsrätten tillämpat

bevisbördereglerna felaktigt eller i vart fall felaktigt lagt ett för lågt

beviskrav på Skatteverket.


DOM Sida 5

Mål nr 4759-14

Det är utrett i målet att han har tagit ut sammanlagt l 725 374 kr från

bankkonton, vilket också motsvarar de totala insättningarna. Skatteverket

ifrågasätter insättningar om totalt 420 000 kr, vilket innebär att det i vart fall

funnits insättningar och uttag om l 305 371 kr att disponera för bestridande

av levnadskostnader och kontantbetalning för fastigheten. Till detta kommer

också de medel som fanns över från 2009 från pengar som han fått från sin

släkt samt från sin anställning hos Skandiaglas AB.

Enligt sin egen sammanställning över kostnader och utgifter respektive

intäkter under 2010 hade han ett kontantöverskott under året:

Kostnader och utgifter

Levnadskostnader

Kontant köp fastighet

Totalt behov

Belopp (kr)

500 000

900 000

l 400 000

Medel att bestrida kostnader

Insättning från försäkringsbolag

Från fadern (145 000+32 000)

Försäljning smycken

Lån Nordea

Medel från 2009

Totalt belopp

969 556

177 000

120 000

199 000

245 000

7 710 556

Beloppet 500 000 kr i levnadskostnader är endast ett uppskattat belopp som

kan vara lägre. Som framgår av sammanställningen, som inte omfattar

belopp som Skatteverket ifrågasatt, finns ett kontant överskott på drygt

310 000 kr. Även om denna typ av beräkning är behäftad med brister saknas

anledning att anta att han inte skulle ha klarat av sina utgifter under 2010

med de insättningar och belopp som inte ifrågasatts av Skatteverket. Vad

gäller försäkringsersättningen på 969 665 kr har han inte särskilt angett att

KAMMARRÄTTEN DOM Sida 6I STOCKHOLMAvdelning 02 Mål nr 4759-14

han använt ersättningen för att betala kontantinsatsen vid fastighetsköpet, då

Skatteverket inte ifrågasatte denna insättning. Det måste vara underförstått

att försäkringsersättningen bidragit till betalningen av kontantinsatsen. Av

något oklart skäl har dock försäkringsersättningen inte räknats med i

kontantberäkningen, vilket har resulterat i en oriktig slutsats om hans

betalningsförmåga. Det finns inte grund för skönstaxering, vare sig på grund

av låg inkomst eller på grund av kontantberäkning.

Trots att han har kunnat visa hur han har klarat av sin ekonomi utan de

420 000 kr som ifrågasätts i målet, har förvaltningsrätten tillämpat en

bevisbörderegel som innebär att det inte är Skatteverket som har

bevisbördan för att insättningarna om 420 000 kr avser inkomst av tjänst. I

stället anser Skatteverket att han ska visa att så inte är fallet. Detta är en

felaktig placering av bevisbördan. Det är Skatteverket som ska bevisa, för

var och en av de redovisade insättningarna, att det rör sig om en

skattepliktig intäkt samt vilket intäktsslag som är aktuellt. Skatteverket når

inte upp till det beviskravet.

Han har han lämnat rimliga och trovärdiga förklaringar till samtliga

transaktioner som ifrågasätts. Det saknas även skäl att helt bortse från de

vittnesuppgifter som lämnades under ed i förvaltningsrätten. För en

privatperson har han hatt relativt stora beloppsmässiga transaktioner som

inte ifrågasätts och det gäller även inkomståret 2009. Under 2010 arbetade

han med att bygga upp sitt företag och valde att avstå från löneuttag, då han

hade ekonomisk möjlighet att göra detta. Det saknas skäl att ifrågasätta

detta.

Skatteverkets och förvaltningsrättens resonemang om insättningar som enda

bevis för inkomst av tjänst innebär att de som har behov av att ha kontanta

medel och behåller dem hemma för att sedan sätta in dem vid behov,

riskerar att taxeras för inkomst av tjänst för de medel som endast tagits ut


DOM Sida?

Mål nr 4759-14

och satts in igen. Detta är en helt orimlig konsekvens. Det finns inte grund

för Skatteverkets påstående att insättningarna utgör inkomst av tjänst.

SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Frågorna i målet är om det finns grund för att skönsmässigt höja Rozbeh

Aryas inkomst av tjänst utöver vad han har redovisat i sin självdeklaration

och om det finns skäl att ta ut skattetillägg.

Grunden för skönstaxering är att taxeringen inte kan fastställas på ett

tillförlitligt sätt på grund av att den skattskyldige inte har lämnat in sin

självdeklaration eller på grund av att det finns brister i underlaget för

deklarationen. Vid skönsmässig avvikelse från en självdeklaration ska

skattetillägg tas ut, se 4 kap. 3 § samt 5 kap. 2 § l taxeringslagen

(1990:324). Syftet med en skönstaxering är att få till stånd en materiellt

riktig taxering och det måste röra sig om sådana väsentliga brister att

deklarationen helt eller delvis framstår som ett otillförlitligt underlag för ett

taxeringsbeslut. Skatteverket har bevisbördan för att förutsättningar för

skönstaxering föreligger och ska alltså göra sannolikt att deklarationen

innehåller sådana brister att den inte kan läggas till grund för en korrekt

taxering. Om Skatteverket kunnat göra detta sannolikt går bevisbördan över

på den skattskyldige att visa att hans eller hennes uppgifter är riktiga (prop.

1955:160 s. 102 och prop. 2002/03:106 s. 132 f.).

Ett kontantunderskott eller ett lågt kontantöverskott tyder med viss styrka på

att inkomster inte har redovisats och kan vara tillräckligt för att genom

skönstaxering avvika från en självdeklaration. Högsta förvaltnings-

domstolen, HFD, har dock uttalat att metoden normalt är behäftad med

betydande osäkerhetsmoment, dels vad gäller själva beräkningen, dels

möjligheten att hitta en rättvisande jämförelsenorm vad gäller

uppskattningen av den skattskyldiges levnadskostnader. De förklaringar

KAMMARRÄTTEN DOM Sida 8I STOCKHOLMAvdelning 02 Mål nr 4759-14

som den skattskyldige lämnat angående sina levnadskostnader och

ekonomiska situation måste beaktas (jfr. RÅ 2009 ref. 27 I - IV).

En kontantberäkning ska innehålla den skattskyldiges kontanta inkomster

och utgifter under året. Även ej skattepliktiga intäkter, t. ex. barnbidrag, ska

tas med i beräkningen. Därefter görs en bedömning av om den summa

kontanta medel som den skattskyldige haft till sitt förfogande varit

tillräcklig för att klara av levnadskostnaderna m.m. under året (se

Skatteförfarandet, Almgren, Leidhammar, en kommentar till 4 kap. 3 §

taxeringslagen, version den l mars 2012).

Kammarrätten gör följande bedömning.

Av utredningen framgår att Rozbeh Arya redovisat 5 000 kr i inkomst av

tjänst inkomståret 2010. Under året har det satts in stora summor på hans

konton, bl.a. 969 665 kr i försäkringsersättning från Trygg Hansa. Enligt

kammarrätten ska denna försäkringsersättning, barnbidrag på ca 9 000 kr

och ränteinkomster på ca 8 000 kr, räknas med som intäkter i

kontantberäkningen. Därutöver ska följande intäkter/insättningar som inte är

ifrågasatta i målet medräknas:

1. 199 000 kr avseende lån från Nordea för levnadskostnader

2. 175 000 kr som godtagits som gåva från Rozbeh Aryas pappa

3. 120 000 kr avseende försäljning av smycken

Rozbeh Arya har även uppgett att han har sparat 245 000 kr i lön från

Skandiaglas AB år 2009. Kammarrätten bedömer dock att det inte är

sannolikt att han har haft dessa medel till sitt förfogande under 2010, dels då

det är oklart hur mycket lön han faktiskt fick av Skandiaglas AB (se

Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 26 mars 2013 i mål nr 17275-12),

dels då han i tidigare utredning hos Skatteverket uppgett att den lön han fick

KAMMARRATTENI STOCKHOLMAvdelning 02

DOM Sida 9

Mål nr 4759-14

främst användes till hans bröllop. Denna lön ska därför inte räknas med som

inkomst i kontantberäkningen.

Vad gäller utgifter och kostnader framgår det av utredningen att Rozbeh

Arya betalat handpenning på 900 000 kr, haft 500 000 kr i

levnadskostnader, 96 483 kr i ränte- och förvaltningsutgifter, betalat in

48 975 kr på skattekontot samt betalat 50 212 kr för husarbete/ROT.

Sammanfattningsvis visar kammarrättens beräkning att Rozbeh Aryas

kontanta inkomster under 2010 uppgått till l 485 665 kr och hans utgifter

till l 595 670 kronor, vilket ger ett underskott på 110 005 kr. Med

beaktande av Rozbeh Aryas hustrus inkomst på 184 941 kr blir det i stället

ett mindre överskott på 74 936 kr. Mot bakgrund av att en kontantberäkning

anses vara behäftad med betydande osäkerhetsmoment måste här även

Rozbeh Aryas förklaringar om hur han har klarat av sina levnadskostnader

och ekonomiska förhållanden tillmätas en viss betydelse.

Rozbeh Arya har bl.a. uppgett att han arbetade med att bygga upp sitt

företag under 2010 och att han hade ekonomisk möjlighet att avstå från

löneuttag. Han har även uppgett att han under större delen av 2010 hade

låga boende- och bilkostnader samt att uppgivna levnadskostnader på

500 000 kr i verkligheten kan ha varit lägre. Vad gäller gåvor har han

uppgett att han och hans familj, i samband med bröllop 2009 och sonens

födelse i mars 2010, fick stora summor kontanter samt guld och smycken i

gåvor från släkten. För att styrka att han har fått kontanter i gåva har han

gett in ett intyg från Iran. Han har dock inte visat att det faktiskt har skett en

förmögenhetsöverföring mellan givarna och hans bankkonton och att han

har haft de kontanta gåvorna till sitt förfogande under 2010. Kammarrätten

anser därför att intyget ska tillmätas ett lågt bevisvärde. Däremot saknas det

skäl att i sig ifrågasätta hans uppgift om att han har fått vissa kontanta

medel i samband med familjehögtider.

KAMMARRÄTTEN DOM Sida l OI STOCKHOLMAvdelning 02 Mål nr 4759-14

Skatteverkets beslut om skönstaxering grundar sig på en kontantberäkning.

Enligt kammarrättens mening ger dock Skatteverkets kontantberäkning, mot

bakgrund av vad som tidigare framförts, inte en rättvisande bild av Rozbeh

Aryas intäkter och utgifter samt hans ekonomiska förhållanden i övrigt

under 2010. Detta ställningstagande grundas särskilt på det förhållandet att

Skatteverket inte räknat med knappt en miljon kronor i försäkringsersättning

som betalades ut till Rozbeh Aryas under året. Det har inte kommit fram

tillräckliga skäl att ifrågasätta att ersättningen delvis användes till att betala

de utgifter Rozbeh Aryas hade under 2010. Med beaktande av detta och vad

som i övrigt har kommit fram om Rozbeh Aryas intäkter, utgifter och

levnadsförhållanden, anser kammarrätten att Skatteverket inte har gjort

sannolikt att Rozbeh Aryas deklaration varit så bristfällig att skatten inte

kunnat beräknas tillförlitligt. Mot denna bakgrund finns det inte skäl för

vare sig skönstaxering eller skattetillägg.

Med ändring av förvaltningsrättens dom bifaller kammarrätten Rozbeh

Aryas överklagande på så sätt att Rozbeh Arya ska taxeras enligt ingiven

deklaration.

Ersättning för kostnader

Rozbeh Aryas överklagande har bifallits helt och det finns därmed grand för

att ersätta de kostnader som skäligen behövts för att tillgodose hans rätt.

Han ska därför beviljas ytterligare ersättning för kostnader i

förvaltningsrätten med 12 000 kr. Han ska även beviljas ersättning för

kostnader i kammarrätten med yrkade 25 000 kr.


DOM Sida 11

Mål nr 4759-14

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se/bilagaB (formulär 3).

Cecilia Silfvemjel:kammarrättsrådordförande

Åke Kärnellkammarrättsrådreferent

a Stenbergtf assessor

/Catharina Nordlerföredragande

FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOMI STOCKHOLM 2014-04-30Skatteavdelningen Meddelad iEnhet 3 Stockholm

Mål nr17646-13

KLAGANDERozbeh Arya, 831204-7452

Ombud: Advokat Nils HillertProcess Advokatbyrå Hillert Hurtig Massi HBBox 19570104 32 Stockholm

MOTPARTSkatteverket205 30 Malmö

Skatteverkets dnr 440 388014-13/5481

ÖVERKLAGAT BESLUTSkatteverkets omprövningsbeslut 2013-04-26

SAKENInkomsttaxering 2011SkattetilläggErsättning för kostnader

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Förvaltningsrätten bifaller överklagandet delvis och förklarar att höjningen

av Rozbeh Aryas inkomst av tjänst ska sättas ned till 420 000 kr och att

underlaget för skattetillägg ska sättas ned i motsvarande mån.

Förvaltningsrätten beviljar Rozbeh Arya ersättning för kostnader i målet

med 13 000 kr.

Dok.Id439116

Postadress

1 15 76 Stockholm

BesöksadressTegeluddsvägen l

Telefon Telefax Expeditionstid08-56168000 08-56168001 måndag - fredagE-post: 08:00-16:[email protected]

2

FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 17646-13I STOCKHOLMSkatteavdelningen

YRKANDEN M.M.

Skatteverket har i det överklagade beslutet delvis ändrat sitt tidigare beslut

men vidhållit att Rozbeh Arya ska påföras ytterligare inkomst av tjänst

med 958 000 kr och skattetillägg med 40 procent av den skatt som belöper

på höjningen. Skälen för besluten framgår av bilaga l och 2.

Rozbeh Arya yrkar att taxeringen ska fastställas i enlighet med inkomst-

deklarationen. Han yrkar även ersättning för kostnader i målet med 25 000

kr. Till stöd för sin talan anför han bl.a. följande. Såvitt avser de punkter

där Skatteverket inte godtagit hans förklaringar (nr. 1-11 i Skatteverkets

omprövningsbeslut) kan följande anföras. Transaktion nr l avser lån mel-

lan honom och Reneh Ghariba Shivli i egenskap av vänner. Transaktion

nr 2 avser ett lån mellan honom Beatrice Stenslätt. Av transaktion nr 4

avser 80 000 kr betalning för en klocka som Beatrice Stenslätt köpt av

honom. Transaktion nr 6 avser en betalning om 14 000 kr från en bekant.

Transaktionerna nr 7 och 8 beror på att han har valt att ha en stor del av

sina tillgångar i kontanter. 35 000 kr härrör delvis från pengar han fått av

sin pappa. 100 000 kr har satts in för betalning av en räkning eller en vara.

Transaktion nr 9 är en insättning från Sermand Elicik, som troligtvis har

köpt en klocka av honom. När det gäller fastighetsköpet, punkt nr 11, kan

sägas att han betalade 900 000 kr kontant med en postväxel och pengar

som han hade tagit ut löpande under maj till oktober 2010.

De insättningar som gjorts av honom själv kommer delvis från lönen han

fått från Skandiaglas under 2009. Därtill har han och hans fru under 2009

och 2010 erhållit kontanter i gåva från släktingar i samband med familje-

högtider. Skatteverket har inte tagit hänsyn till de kontanta uttag om

sammanlagt l 725 371 kr som han gjort under 2010.1 ljuset därav framstår

det inte alls som osannolikt att han kunnat göra de kontanta insättningar på

kontot som han gjort.

3


Sammanfattningsvis framstår det som uppenbart att hans kontanta till-

gångar under 2010 är mer än väl tillräckliga för att finansiera de trans-

aktioner som Skatteverket har ifrågasatt, samt att han genom dessa klarat

av sin försörjning under året. Även vid en övergripande kontantberäkning

(vilken i sig är en metod vars bevisvärde är begränsat) står det följaktligen

klart att Skatteverket inte har uppfyllt sin bevisbörda för påståendet att han

har haft oredovisade inkomster under 2010. I själva verket hade han startat

upp ett företag tillsammans med sin fru under slutet av 2009 och höll under

2010 på att bygga upp det bolagets verksamhet. Eftersom han klarade sin

försörjning med de medel han hade avstod han från att ta ut lön för att

istället konsolidera bolaget. Han har inte lämnat några oriktiga uppgifter i

sin deklaration och det saknas grund för att påföra skattetillägg. Rozbeh

Arya åberopar skriftlig bevisning.

Skatteverket vidhåller sitt beslut och anför sammanfattningsvis följande.

Skatteverket har inledningsvis sammanställt en kontantberäkning som

påvisat ett underskott om l 565 kr för Rozbeh Arya och hans familj före

boende-, bil- och levnadskostnader. Resultatet tydde på att han måste ha

haft ytterligare inkomster för att klara sin försörjning. I samband med

Skatteverkets utredning har bankkontouppgifter inhämtats. Av dessa kan

utläsas att belopp om drygt 700 000 kr har satts in. Dessa insättningar kan

inte förklaras av de inkomster som Rozbeh Arya redovisat i sin dekla-

ration. Under utredningens gång har vissa av insättningarna kunnat förkla-

ras, men ännu kvarstår insättningar om 420 000 kr som Rozbeh Arya inte

kommit med en sannolik förklaring till. Påpekas kan också att Rozbeh

Arya själv har uppgett att han erlagt en hög kontantinsats i samband med

fastighetsförvärvet i oktober 2010. Denna kan inte härledas till några

bankuttag i anknytning till förvärvet.

Rozbeh Arya har inte gjort sannolikt att några pengar verkligen överförts

till honom från namngivna personer i Iran. Det åberopade intyget ger inte

4


tillräckligt stöd för att han ska anses ha fatt stora summor pengar i gåvor

under 2009 och 2010. Att han tagit ut stora summor i kontanter från sitt

konto saknar betydelse för bedömningen av om insättningarna är skatte-

pliktiga inkomster eller inte. Skatteverket menar att Rozbeh Arya inte gjort

sannolikt att insättningarna inte är skattepliktiga och att han inte lämnat

någon trovärdig förklaring till hur han klarat av sin och sin familjs försörj-

ning.

Förvaltningsrätten har hållit muntlig förhandling i målet. Vid förhand-

lingen har Reneh Ghariba Shivli och Ingemar Stenslätt hörts som vittnen

på begäran av Rozbeh Arya.

SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET

Frågorna i målet är om Skatteverket haft skäl att uppskatta Rozbeh Aryas

inkomst skönsmässigt, om beloppet i så fall är skäligt och om det finns skäl

att ta ut skattetillägg.

Om skatt eller underlag för att ta ut skatt inte kan beräknas tillförlitligt på

grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen, ska skatten

eller underlaget för att ta ut skatt uppskattas till det belopp som framstår

som skäligt med hänsyn till vad som framkommit i ärendet (skönstaxering)

(4 kap. 3 § taxeringslagen [1990:324], TL).

Om avvikelse har skett från en självdeklaration genom skönstaxering ska

skattetillägg tas ut (5 kap. 2 § första punkten TL). Skattetillägget uppgår

till 40 procent av den skatt som till följd av skönstaxeringen påförs den

skattskyldige utöver den skatt som annars skulle ha påförts honom (5 kap.

4 § första stycket samt 5 § första och tredje stycket TL). Den skattskyldige

ska helt eller delvis befrias från skattetillägg om felaktigheten eller

5


underlåtenheten framstår som ursäktlig eller om det annars skulle vara

oskäligt att ta ut skattetillägget med fullt belopp (5 kap. 14 § TL).

Skatteverket har som grund för skönstaxering inledningsvis åberopat ett

framräknat kontantunderskott och att Rozbeh Arya haft insättningar på sitt

konto vilka han inte kunnat lämna någon godtagbar förklaring till samt att

Rozbeh Arya därutöver, enligt egen uppgift, haft stora utlägg med kontanta

medel i samband med en fastighetsaffär och köp av en bil. Skatteverket har

därefter godtagit vissa av Rozbeh Aryas uppgifter innebärande att oförkla-

rade insättningar numera uppgår till 420 000 kr. Eftersom Skatteverket

vidhåller sitt beslut i övrigt uppfattar förvaltningsrätten att Skatteverket

numera anser och att uppgifterna om kontantinsats vid fastighetsaffären

visar att oredovisade intäkter härutöver har uppgått till i vart fall (958 000 -

420 000) 538 000 kr.

Rozbeh Arya menar att han inte haft något kontantunderskott, att han haft

stora summor kontanta medel hemma under den aktuella tiden och att han

med handlingar och vittnesbevisning har visat att även insättningarna om

här aktuella 420 000 kr avser annat än skattepliktiga inkomster.

Förvaltningsrätten gör följande bedömningar.

Av utredningen och Rozbeh Aryas egna uppgifter framgår att han dispone-

rat stora summor i kontanta medel under den aktuella tiden. Det framgår

också att stora summor har satts in på hans konto under samma tid. Efter-

som Rozbeh Arya har redovisat en mycket låg skattepliktig inkomst i sin

självdeklaration ankommer det på honom att förklara var insättningarna

och övriga disponibla medel kommer ifrån.

6


Insättningar på bankkonto

Rozbeh Arya har förklarat att vissa insättningar är från hans vän Reneh

Ghariba Shivli för betalning av lån till eller från Rozbeh Arya. Reneh

Ghariba Shivli har i sitt vittnesmål berättat att det är vanligt att vännerna

lånar pengar av varandra vid behov utan att några skuldebrev eller andra

handlingar upprättas. Förvaltningsrätten anser att bevisningen inte ger

tillräckligt stöd för Rozbeh Aryas påstående i denna del eftersom upp-

gifterna är alltför vaga och inte anger några specifika tillfallen eller ända-

mål då vännerna skulle ha lånat pengar av varandra. Det framgår inte heller

vilka insättningar som är lån till Rozbeh Arya och vilka insättningar som är

återbetalning av lån från Reneh Ghariba Shivli. Förvaltningsrätten anser

därför att Rozbeh Aryas förklaring inte kan godtas i denna del.

Rozbeh Arya har vidare förklarat att han har lånat pengar av Beatrice

Stenslätt som hon fört över till honom. Ingemar Stenslätt har i sitt vittnes-

mål berättat att det är han som har fört över pengar från Beatrice Stenslätts

konto med hjälp av fullmakt. Han har emellertid inte kunnat redogöra för

vad lånet avsåg. Rozbeh Arya har inte heller kunnat uppvisa något skulde-

brev. Även mot bakgrund av det intyg som ingetts, anser förvaltningsrätten

att det saknas tillräckligt stöd för att insättningen inte är skattepliktig

inkomst. Rozbeh Aryas förklaring kan därför inte godtas i denna del.

Rozbeh Arya har uppgett att 80 000 kr av en insättning om 82 600 kr avser

försäljning av en klocka till Beatrice Stenslätt. Ingemar Stenslätt har i sitt

vittnesmål berättat att klockan var en present till honom från Beatrice

Stenslätt. Rozbeh Arya har åberopat ett kvitto från försäljningen varav

framgår att äkthetsintyg, Kaplan-värdering och certifikat ingår. Rozbeh

Arya har dock inte gett in någon kopia på handlingarna som omnämns på

kvittot. Förvaltningsrätten finner det tveksamt att Rozbeh Arya skulle ha

sålt en klocka mot kontanter för att nio dagar senare sätta in beloppet på

7


sitt konto tillsammans med ytterligare 2 600 kr. Förvaltningsrätten anser

även att Rozbeh Arya inte har styrkt att klockför sälj ningen ägt rum. Hans

förklaring kan därför inte godtas i denna del.

Rozbeh Arya har berättat att en insättning om 14 000 kr har gjorts av

Gabriella Bourkia som vid den tiden Var sambo med hans vän och att han

tog ut beloppet 14 500 kr samma dag för att sedan sätta in det på kontot

igen ett halvår senare. Rozbeh Arya har inte förklarat vad insättningen

avser. Förvaltningsrätten anser att hans uppgifter är allt för vaga för att

kunna läggas till grund för bedömningen. Förvaltningsrätten finner det

även osannolikt att de 14 500 kr som sattes in ett halvår senare härrör från

Gabriella Bourkias insättning. I brist på närmare utredning anser förvalt-

ningsrätten att Rozbeh Aryas förklaring av dessa insättningar inte kan

godtas.

Rozbeh Arya har även uppgett att han tagit ut den insättning om 32 000 kr

som gjordes av hans pappa för att sedan sätta in dem i fem omgångar med

en totalsumma om 35 000 kr, varav han hade 3 000 kr sedan tidigare. För-

valtningsrätten konstaterar att Rozbeh Arya redan har fått tillgodoräkna sig

insättningen om 32 000 kr från pappan. Förvaltningsrätten anser att det är

mycket osannolikt att beloppet 35 000 kr härrör från pappans insättning.

En insättning om 100 000 kr har förklarats av Rozbeh Arya med att han

själv har satt in beloppet för att kunna göra en betalning från kontot.

Skatteverket har invänt att insättningen inte kan knytas till några betal-

ningar, vilket Rozbeh Arya inte har bemött. Förvaltningsrätten finner

således att Rozbeh Aryas förklaring inte heller i denna del kan godtas.

Rozbeh Arya har slutligen anfört att de insättningar om totalt 7Q 000 kr

som kommer från Sermand Elicik troligtvis avser ytterligare en klockför-

säljning som betalats i flera omgångar. Förvaltningsrätten konstaterar att

8


det inte finns några underlag för den påstådda klockförsäljningen och anser

att Rozbeh Aryas förklaring av insättningarna är alldeles för vag för att

kunna godtas.

Rozbeh Arya har även generellt anfört att han har valt att ha en stor del av

sina tillgångar i kontanter på grund av Skatteverkets tidigare ifrågasättande

av hans transaktioner. Kontanterna härrör dels från lönen han fått från sin

tidigare arbetsgivare under 2009, dels från de gåvor familjen fatt av släk-

tingar under 2009 och 2010.1 motsats till vad Rozbeh Arya anfört, anser

förvaltningsrätten emellertid att han borde vara särskilt mån om att kunna

redovisa sin ekonomi mot bakgrund av att han tidigare blivit granskad av

Skatteverket. Enligt förvaltningsrättens mening framstår Rozbeh Arya

förklaringar om egna uttag och insättningar som osannolika och kan inte

godtas.

Kontantinsats vid fastighetsaffär

Rozbeh Arya har uppgett huvudsakligen följande om hur han har finansie-

rat kontantinsatsen vid fastighetsförvärvet. Kontantinsatsen uppgick till

900 000 kr, varav 193 500 kr betalades med en postväxel. Han har tagit ut

resterande 706 500 kr i mindre poster från sitt bankkonto under maj-

oktober 2010. Han har tidigare satt in pengarna i mindre poster och

pengarna kom ursprungligen från den lön han uppburit under 2009 samt

gåvor om ca l 100 000 kr i kontanter som han och hans hustru fått från

släktingar i Iran. Egna insättningar och betalningar har möjliggjorts genom

egna uttag från bankkontot om ca l 725 000 kr under 2010.

Den skriftliga bevisning Rozbeh Arya åberopat består i denna del av en

kvittens och en kopia av en postväxelbeställning samt sammanställningar

av uttag och insättningar.

9


Förvaltningsrätten konstaterar att postväxelbeställningen inte stämmer

överens med den kopia som Skatteverket fatt från banken. Av det exemplar

som Skatteverket fått framgår att beställningen avser en postväxel om

193 500 kr utställd på Sefina Svensk Pantbelåning. Detsamma gäller den

kopia av själva postväxeln som Skatteverket gett in. Den kopia Rozbeh

Arya gett in anger honom själv som betalningsmottagare. Rozbeh Arya har

under förhandlingen uppgett att det kan vara fråga om att han först fyllde i

en beställning men sedan ändrade sig och att den första versionen blivit

kvar av misstag. Ingemar Stenslätt, som uppgetts vara mottagare av post-

växeln, har i vittnesmål uppgett att han är osäker men att det kan vara så att

han bett att få postväxeln utställd på Sefina för att han skulle köpa något

där.

Såvitt förvaltningsrätten kan bedöma är de två versionerna av beställ-

ningen, förutom uppgiften om mottagare, helt identiska. De motsägelse-

fulla förklaringarna är inte trovärdiga och det framstår därför som att den

version som Rozbeh Arya åberopat har blivit ändrad i efterhand. Det far

därför även antas att Rozbeh Arya har behövt ytterligare 193 500 lo-

disponibla för att kunna genomföra fastighetsaffären.

I brist på underlag framstår det enligt förvaltningsrättens bedömning som

osäkert hur mycket av lönen från föregående år som kan ha återstått och

om medel från gåvor utomlands verkligen funnits tillgängliga i Sverige. Av

åberopade kontoutdrag framgår även att ingående saldo för år 2010 på

Rozbeh Aryas konton uppgår till O kr respektive ca -150 000 kr. Utgående

saldo uppgår till nästan exakt samma belopp som ingående saldo på res-

pektive konto och inget av kontona har haft mer än obetydligt lägre saldo

under året. Alla uttag måste således ha motsvarats av någon insättning på

kontot. Av handlingar i Skatteverkets akt framgår dock att Rozbeh Arya

under år 2010 fått försäkringsersättning utbetalad med 969 665 kr. Några

uppgifter som visar att dessa medel gått åt till annan konsumtion har inte

10


framkommit. Med beaktande även av de insättningar om ca 280 000 kr

som Skatteverket tidigare godtagit kan Skatteverkets utredning, trots nyss

redovisade oklarheter om hur betalning av handpenningen gått till, inte

anses med tillräcklig styrka visa att Rozbeh Arya haft oredovisade inkoms-

ter utöver de oförklarade insättningarna på kontot. Den skönsmässiga

höjningen av hans inkomst av tjänst ska därför minskas till 420 000 kr.

Skattetillägg

Eftersom avvikelse har skett från Rozbeh Aryas självdeklaration genom

skönstaxering ska skattetillägg påföras. Skattetillägget uppgår till

40 procent av den skatt som till följd av skönstaxeringen påförs honom.

Som en följd av den ovan redovisade bedömningen ska underlaget för

beräkning av skattetillägg sättas ner till 420 000 kr. Några omständigheter

som utgör skäl för befrielse från skattetillägg har inte kommit fram.

Sammanfattning

Skatteverket har genom sin utredning visat att det finns skäl att frångå

Rozbeh Aryas självdeklaration och att påföra honom ytterligare inkomst av

tjänst med 420 000 kr samt att det finns skäl att ta ut skattetillägg på detta

underlag. Skatteverket har dock inte gjort sannolikt att han därutöver haft

oredovisade skattepliktiga inkomster. Överklagandet ska därför delvis

bifallas.

Ersättning för kostnader

Rozbeh Arya har delvis vunnit bifall till sin talan. Det finns därför förut-

sättningar att bevilja honom ersättning för kostnader i målet. Med beak-

tande av målets art och omfattning anser förvaltningsrätten att ersättning

bör medges med skäliga 13 000 kr.

Sida 11FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 17646-13I STOCKHOLMSkatteavdelningen

HUR MAN ÖVERKLAGAR

Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns

i bilaga 3 (DV 3105 A).

lDavid Wahren

Rådman

Nämndemännen Olle Almquist, Gun Sandquist och Rigmor Wallin har

också deltagit i. avgörandet.

Förvaltningsrättsnotarien Lovisa Klingberg har föredragit målet.

Bilaga

HUR MAN ÖVERKLAGARDen som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högstaförvaltningsdomstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen menska skickas eller lämnas till kammarrätten.

Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom två månader från den dag dåklaganden fick del av beslutet. Tiden för överklagande för det allmänna räknas dockfrån den dag beslutet meddelades.

För en enskild klagande är sista dagen for överklagande två månader från den dag då han/hon fick del avkammarrättens beslut. Omklaganden fick del av kammarrättens besbttex.dm30jxmi måste skrivelsenmedöverMaganderjakornmitinsenastdenSO augusti. Omklaganden fick del av beshitettex. den31juli, som inte har någon motsvarighet två månader senare, löper tiden i stallet ut på shitmånadens sistadag, dvs. i det här exemplet den 30 september. Om sista dagen for överklagande infaller på en lördag,söndag eller helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästavardag.

För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen krävs 3&prövningstiUståndmeddelas. Högsta förvaltaingsdomstolen lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning avrättstillämpningen att överklagandet prövas eller om det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsomatt det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovtförbiseende eller grovt misstag.

Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart ochtydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varför man anser attprövningstillstånd bör meddelas.

Om en part har överklagat beslutet får ävenmotparten ge in ett överklagande, trots att den gällande tidenför överklagande gått ut Ett sådant (anslutnings-) överklagande ska ges in inom en månad räknat frånutgången av den tidigare överklagandetiden Ett anslutningsöverklagande förfaller om det förstaöverklagandet återkallas eller av annan anledning förfaller. Även när det gäller anslutningsöverklagandekrävs prövningstillstånd.

Skrivelsen med överklagande ska innehålla följande uppgifter;

1. den klagandes namn, person-/organisationsmmnner, postadress, e-postadress och telefonnummer tillbostaden och mobiltelefon. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annanplats där klaganden kan nås for delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Omklaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsenoch mobntelefonnumrner anges.Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälansnarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen

2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, mårnummer samt dagen för beslutet

3. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att få prövningstillstånd

4. den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill få till stånd och skälen för detta

5. 'de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis.

DV683 Formulär 3

sida l (11) kammarratten i stockholm dom avdelning 02 … · 2016. 2. 4. · kammarratten dom sida...

Documents