1

bstrakt

Institutionen för pedagogik

SISU Idrottsutbildarnas cirkelledare - kompetens och upplevda

kompetensutvecklingsbehov

Pierre Thorell Johansson

Uppsats i pedagogik, 41 – 60 poäng Vårterminen 2006 Kurs: PEC 263

2

ABSTRACT Pierre Thorell Johansson SISU Idrottsutbildarnas cirkelledare - kompetens och upplevda kompetensutvecklingsbehov SISU Idrottsutbildarna: The leaders of non governmental public education competence and need of education

Antal sidor: 52 Inom SISU Idrottsutbildarna diskuterades cirkelledarrollen intensivt under 2005. Ett stort

antal personer inom organisationen hade åsikter om hur det förhöll sig med cirkelledarnas

kompetens och utbildning. Det visade sig att ingen egentligen visste då det inte fanns några

undersökningar gjorda inom området. I detta skede bestämde jag mig för att ta reda på mer

om cirkelledarnas kompetens och vilka behov som de själva upplevde sig ha när det gäller

kompetensutveckling. För att besvara frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning

som förmedlades ut till 75 cirkelledare i Kronobergs län. Svarsfrekvensen blev 46 enkäter,

61%. I uppsatsens bakgrund behandlas folkbildningens historia, studiecirkelns uppkomst,

pedagogisk metod och regler inom folkbildningen. De teoretiska utgångspunkterna delades in

i två avsnitt, bildning och kompetens. Resultatet av undersökningen visar att de flesta av

SISU:s cirkelledare är kompetenta för sitt uppdrag. De har en god kännedom om

folkbildningen och dess metoder. De träffar som de genomförde bygger i hög grad på den

ursprungliga tanken med folkbildningen, att människor möts, samtalar och lär av varandra i

grupp. Många av dem har varit cirkelledare i flera år och i ett flertal cirklar varje år. 60% av

cirkelledarna i undersökningsgruppen har genomgått en cirkelledarutbildning hos SISU.

Cirkelledarna ansåg sig ha behov av kompetensutveckling i ämnena pedagogik och ledarskap

för att kunna genomföra sitt uppdrag bättre. Cirkelledarna ansåg att det är inom dessa

områden som SISU bör erbjuda kompetensutveckling.

Sökord: Cirkelledare, folkbildning, SISU Idrottsutbildarna, studiecirkel Innehåll Innehåll

C-uppsats 10 poäng Pedagogik Våren 2006

Postadress: Gatuadress: Telefon: Växjö Universitet Universitetsplatsen 0470 – 70 80 00 351 95 Växjö

3

1. Inledning 5

2. Syfte 5 2.1 Problemformulering 5

3. Bakgrund 7 3.1 Folkbildningens historia 7

3.2 SISU Idrottsutbildarnas framväxt 9

3.2.1 SISU Idrottsutbildarna uppdrag 11

3.3 Studiecirkeln 12

3.3.1 Cirkelledaren i en statsbidragsberättigad studiecirkel 12

3.3.2 SISU Idrottsutbildarnas regler för cirkelledaren 12

3.3.3 SISU Idrottsutbildarnas utbildning av cirkelledare 13

3.4 Regeringens folkbildningsproposition 2005/06:192 14

3.5 Utbildning i Sverige 14

4. Teoretiska utgångspunkter 17 4.1 Bildning 17

4.2 Kompetens 20

5. Metod 23 5.1 Urval och tillvägagångssätt 24

5.2 Utformande av enkät och bortfall 24

5.3 Validitet och Reliabilitet 25

5.4 Generalisering 26

5.5 Etiska överväganden 26

5.6 Bearbetning av enkät 27

5.7 Metodkritik 28

4

6. Undersökningen 29 6.1 Cirkelledarnas svar 29

6.1.1 Bakgrunds frågor 29

6.1.2 Cirkelledarnas utbildningsbakgrund 32

6.1.3 Cirkelledarnas behov av kompetensutveckling 35

6.1.4 Studiecirklarnas genomförande 36

6.2 Analys av enkät 40

7. Diskussion 46 8. Figur och tabellförteckning 50

9. Referenser 51

Bilaga: 1. Missivbrev

2. Enkät

3. Stomprogram för cirkelledarutbildning

5

1. Inledning Bakgrunden till uppkomsten av denna uppsats är att jag arbetar på SISU Idrottsutbildarna

Småland sedan 1997 och i mitt arbete arbetar jag med folkbildning i allmänhet och

studiecirklar i synnerhet. Alla studiecirklar leds av en cirkelledare som ska vara godkänd av

studieförbundet. Cirkelledaren har under hösten 2005 hamnat i fokus genom att en rad

granskningar av folkbildningen genomförts. Dessa granskningar har visat på en del allvarliga

brister i verksamheten vilket föranlett en diskussion av cirkelledarens roll och kompetens

inom SISU Idrottsutbildarna. Resultatet av granskningen visade på att endast cirka 70%1 av

deltagarna var medvetna om att de har deltagit i en studiecirkel i SISU Idrottsutbildarnas regi.

Att informera om detta är Studieförbundets och cirkelledarens ansvar.

Det är med denna bakgrund som mina tankar kring denna uppsats kom till. Det finns många

åsikter och idéer kring våra cirkelledare men det finns få undersökningar som kan klarlägga

vilken kompetens cirkelledarna har och vilken kompetens som de upplever sig sakna.

Under våren 2006 kom SISU Idrottsutbildarna och organisationens folkbildning fortsatt stå i

fokus dels genom en artikelserie i tidningen Dagens Nyheter (DN). Där ifrågasattes kvalitén

på folkbildningsverksamheten och det framfördes misstankar om fusk. Kulturministern Lena

Hallenberg uttalande sig om SISU Idrottsutbildarnas framtid inom folkbildningsfamiljen vid

framläggandet av den nya folkbildningspropositionen (2005/06:1922) den 21 mars 2006 i

Jönköping. I propositionen kan man läsa att SISU Idrottsutbildarnas framtida finansiering bör

ses över då folkbildningens metoder kanske inte är den bästa för idrottens bildning. Detta kan

härledas till deltagarundersökningen som genomfördes hösten 2005.

Dessa faktorer gör att under tiden som uppsatsen skrivs är det en intensiv period för SISU

Idrottsutbildarna och organisationens framtid. Där en del av problemen har sin kärna i

organisationens dåliga resultat i deltagarundersökningen och cirkelledarens roll som

kulturbärare i folkbildningen vilket SISU Idrottsutbildarna inte klarat av att förankra.

1 www.sisuidrottsutbildarna.se 060612 2 www.regeringen.se 060421

6

2. Syfte Syftet med uppsatsen är att utvärdera vilken kompetens som cirkelledarna hos SISU

Idrottsutbildarna har och vilken kompetens de upplever sig sakna i sin roll som cirkelledare

hos SISU Idrottsutbildarna.

2.1 Problemformulering De problemformuleringar som uppsatsen kommer att arbeta med är följande:

Vilken kompetens har cirkelledarna inom SISU Idrottsutbildarna i Kronobergslän?

Vilken kompetens upplever sig cirkelledarna sakna för sitt uppdrag som cirkelledare

hos SISU Idrottsutbildarna?

7

Erik Gustaf Geijer

3. Bakgrund I detta kapitlet beskrivs folkbildningens historia, SISU Idrottsutbildarnas utveckling men även

de regler som finns för folkbildningen för att ge en bakgrund till problemet som

undersökningen tar upp. Här definieras relevanta begrepp som används i uppsatsen.

3.1 Folkbildningens historia I Sverige fördes under 1830-talet en intensiv diskussion om den

allmänna massans bildande och på vilket sätt detta lämpligen bör

ske. Personligheter såsom Erik Gustaf Geijer3 och C.A. Agardh4

kom att engagera sig hårt för folkskolan och folkbildningen i

allmänhet. Fredrika Bremer5 krävde bildning för kvinnorna i vårt

land.6 Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande anses som den

första bildningsorganisation och den grundandes 1833 på initiativ av

Frans Anton7 Ewerlöf.8 Runt 1845 kom de första bildningscirklarna

och arbetsföreningarna att starta. Dessa spreds till ett 30-tal platser i

landet. Föreningarna kom att präglas av liberala idéer.

Folkbildningens mål var att påskynda social utveckling och verka för en utjämning mellan

klasserna. Under 1860-talet genomfördes en rad reformer såsom kommunallagarna och

införandet av riksdagsordningen gjorde att folkbildningen i högre grad blev ett

samhällsintresse.9

Till följd av folkskolans införande 1842 kom en ny grupp människor i samhället att spela en

viktig roll, nämligen folkskolelärarna. De kom lokalt att arbeta för människors bildande.

Under andra halvan av 1800-talet växte insikten hos folkrörelserna om att kunskap var en

förutsättning för att kunna få inflytande över samhällets utveckling. Detta gjorde att

folkrörelserna tog upp bildningen som en del av sin verksamhet. Inom exempelvis

nykterhetsrörelsen grundades bibliotek, det hölls föreläsningar och det startades studiecirklar.

3 Född, 1783, död 1847, professor i historia, filosof, författare och tonsättare. Var medlem i Svenska Akademin. Mottagare av Svenska Akademins stora pris. www.ne.se 060506 4 Agardh var botanisat och biskop under 1800-talet. www.ne.se 060506 5 Född 1801, död 1865, författare som sökte efter sanningen och var inte rädd för att uttrycka den i skrift och tal. www.ne.se 060506 6 www.ne.se 060404 7 Född 1799, död 1883, han var ämbetsman, publicist och sekreterare åt riksståthållaren i Norge. www.ne.se 060506 8 Johansson, 2002, sid. 36. 9 www.ne.se 060404

8

Rickard Sandler med fru

Folkbildningsförbundet bildades år 1903 och hade till uppgift att förmedla föreläsningar och

böcker där föreläsningsföreningar växte fram.10

1902 är det år som allmänt räknas som studiecirkelns födelse år i Sverige. Fadern till

studiecirkeln var Oscar Olsson.11 En studiecirkel skulle, enligt Oscar Olsson, för arbetaren

vara en upplysningshärd så god som folkhögskolan.12 Oscar Olsson menade att

folkbildningsarbetet bäst bedrevs inom folkrörelserna. Det var här människorna möttes vilket

gjorde att det fanns grupper som kunde samlas runt gemensamma intressen i studiecirkeln.13

1912 bildades ABF, Arbetarnas Bildnings Förbund. Detta var det

första organiserade studieförbundet. Rickard Sandler14 menade

att folkbildning var en förutsättning för socialismen. Efterhand

bildade andra folkrörelser nya studieförbund efter sina

inriktningar. Med studiecirklar, föreläsningar och bibliotek

nådde studieförbunden ut på glesbygden. Folkbildningen fick

under 1920-talet samhällsstöd i allt högre grad. 1946 fastslog

man ett bidragssystem som vilade på stöd från samhällets tre

nivåer, stat, landsting och kommun.15

Vid andra världskrigets slut expanderade folkbildningen stort. När skolan reformerades under

1960-talet förändrades folkbildningen roll. Folkbildningen kunde starta på en högre nivå när

grundkunskapen hos medborgarna ökade. Ämnena för studiecirklarna kom att variera med allt

från datateknik, språk, internationella frågor och ideologiska frågor. Studieförbunden har

försökt att möta samhällets förändringar och dess behov. Folkbildningen kom även att spela

en stor roll inom kulturen genom arrangemang ute i landet.16

10 www.ne.se 060404 11 Född 1877, död 1950. Olsson arbetade hårt för folkrörelserna och var politiskt engagerad inom socialdemoktatin. Han arbetade som riksstudieledare inom IOGT och blev senare även riksdagsman. I riksdagen kom han att ägna sig åt utbildning, kultur och nykterhet. www.ne.se 060506 12 Törnqvist, 1996, sid. 27. 13 Törnqvist, 1996, sid. 33. 14 Född 1884, död 1964, politiker inom socialdemokratin med ett flertal ministerposter, lärare på folkhögskolorna Hola och Brunnvik som har anknytning till socialdemokratin. www.ne.se 060506 15 www.ne.se 060404 16 www.ne.se 060404

9

Den senaste stora förändringen kom 199117 då stödet till folkbildningen övergick från

regelstyrning till målstyrning. Skolöverstyrelsens ansvar överlämnades till folkbildningsrådet.

Rådet fick i uppdrag att fördela statens stöd till folkbildningen. Folkbildningsrådet fick i

uppgift att arbeta fram budgetunderlag och svara för stödets utvärdering. Göran Persson18 som

då var utbildningsminister, gav SISU beröm, och uppmanade andra studieförbund att arbeta

med att utveckla sina medlemsorganisationer.19 Göran Person syftade på det arbetssätt som

SISU valt där organisationen arbetar i nära samarbete med sina medlemsorganisationer med

studiecirklar och utvecklingsarbete. Där organisationen har tagit rollen som pådrivare på sina

medlemsorganisationer i utvecklingsarbetet.

3.2. SISU Idrottsutbildarnas framväxt SISU Idrottsutbildarna bildades den 23 september 1985 på Bosön, idrottens egen

folkhögskola på Lidingö, Stockholm. Studieförbundets verksamhet startade formellt 1 juli

1986.20 SISU är det senast bildade studieförbundet i folkbildningsfamiljen. Namnet som

antogs vid bildandet var Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund. Starten hade formellt

möjligtgjorts genom att vårriksdagen godkände regeringens förslag till budgetproposition där

regeringen hade föreslagit att SISU Idrottsutbildarna skulle får statligt stöd.21

Bildandet av SISU Idrottsutbildarna var långt ifrån problemfritt. Arbetet hade inletts under

tidigt 1980-tal och krävde stora insatser både på central-, regional- och lokalnivå. SISU:s

bildande möttes inte positivt av alla inom idrotten och inte heller av folkbildningen. Det fanns

de inom idrotten som tyckte att man likaväl kunde ha blivit medlemmar i ABF.22 Idrotten och

folkbildningen var omdebatterad i många olika sammanhang och var ett känsligt ämne. Detta

konstaterar man exempelvis när man läser Folkbildningsboken23 från 1978. Problemen kan

främst sammanfattas inom tre begrepp. Det var ett ideologiskt ifrågasättande. Åsikten var att

idrotten som folkrörelse hade rätt till ett studieförbund men var idrotten en riktig folkrörelse.

Det handlade om val av ämnen. Idrott i sig är inget ämne som är berättigat folkbildningsstöd

då idrotten har stöd från annat håll. Var drar man gränsen mellan idrott och folkbildning och

var kommer bildningen in inom idrotten? Det blev många diskussioner kring gränsdragningar. 17 www.folkbildning.se 060406 & www.ne.se 060404 18 Född 1949, socialdemokratisk politiker, flertal ministerposter innan han blev partiordförande 1996, Sveriges nuvarande statsminister. www.ne.se 060506 19 Wallin, 2003, sid. 92. 20 www.smalandsidotten.se 060320 21 Wallin, 2003, sid. 79. 22 SISU Idrottsutbildarna, 2005, sid. 3. 23 Järtelius, 1978.

10

Slutligen handlade det om målgrupperna. Vilka är och hur når man målgruppen för

folkbildningen?24

I problematiken25 som föregick bildandet fanns även problem med myndigheter, regler och de

andra studieförbunden. Skolöverstyrelsen som vid SISU:s bildande hade ansvar för

studieförbundens frågor ansåg att, studieförbund slår man ihop, man bildar inte nya och

myndigheten agerande därefter. Folkbildningsförbundet ansåg inte att idrotten skulle få bilda

ett eget studieförbund, med hänvisning till gränsdragningsfrågan. Slutligen var idrotten

tvungen att enligt reglerna genomföra minst 50.000 studietimmar tre år i rad. Detta enligt

reglerna för att få bilda ett eget studieförbund. Dessa timmar var tvungna att genomföras i

samarbete med andra studieförbund. De första två åren klarade idrotten kraven men när år 3

var genomfört så rapporterade inte de andra studieförbunden in all studieverksamhet då man

inte ville ha ytterligare ett studieförbund att konkurrera med. I detta läge agerade

Skolöverstyrelsen och krävde att studieförbunden skulle rapportera in all verksamhet. Detta

hjälpte inte utan myndigheten ansåg på sannolika skäl att SISU hade klarat kraven ändå.

Tanken med bildandet var att idrotten skulle få mer utbildning på lokal nivå i

idrottsföreningarna. I det lokala arbetet tyckte man att studiecirkel och andra metoder inom

folkbildningen fungerade bra. För föreningsaktiviteter lämpade sig särskilt kulturaktiviteter

som kan stödjas genom ett studieförbund. Samhällets stöd på olika nivåer påverkade även val

av organisationsform.26

SISU Idrottsutbildarna fick statsbidrag från den 1 juli 1986. Verksamheten präglades av att

pröva olika metoder och föreningsutveckling.27 Det lades ner mycket tid och kraft på att

utveckla organisationen, knyta kontakter med kulturhandläggare och göra SISU känt inom

idrotten.28

1992 gjorde en allt större förlagsverksamhet och omfattande bokutgivning att man bildade

SISU Idrottsböcker AB, detta för att svara för SISU:s behov av litteratur och studiematerial.

Böckerna som förlaget ger ut skulle svara mot idrottens behov. 1994 tillkom Idrottens

24 Wallin, 2003, sid. 79-80. 25 Wallin, 2003, sid. 80-82. 26 www.sisuidrottsutbildarna.se/vastergotland 060320 27 SISU Idrottsutbildarna, 2005, sid. 3. 28 www.sisuidrottsutbildarna.se/vastergotland 060320

11

bokklubb som rivstartade med över 10.000 medlemmar.29 Genom SISU Idrottsböcker kom

även en kanal mellan forskare och föreningsledare att öppnas. Något som Centrum för

idrottsforskning länge hade efterlyst.30

I Malmö vid årsstämman 1999 bestämdes att SISU skulle genomföra ett namnbyte från

Svensk Idrottsrörelses Studieförbund till Svenska Idrottsrörelsens Studie- och

Utbildningsorganisation, vilket man kommunicerade som SISU Idrottsutbildarna.31

Bakgrunden till namnbytet var att idrotten ville tydliggöra uppdraget för organisationen. SISU

har idrottens totala uppdrag att arbeta med utbildning och inte bara med folkbildningens

metoder.

3.2.1 SISU Idrottsutbildarnas uppdrag SISU Idrottsutbildarna är ett av nio godkända studieförbund.32 Detta innebär att förbundet har

rätt att ta del av samhällets ekonomiska stöd. Detta stöd kommer från stat, kommun och

landsting. Det innebär även att studieförbundet har en skyldighet att värna om och utveckla

folkbildningen.33

Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation, SISU, är idrottens

utbildningsorganisation. Den ska arbeta för att utveckla människor positivt såväl fysiskt,

socialt som kulturellt. Organisationen har som idé att: ”SISU Idrottsutbildarna ska vara en för

idrotten eftertraktad resurs som stimulerar människors lärande, stärker engagemanget och

utvecklar verksamheten. Utbudet ska präglas av mångsidighet, flexibla metoder och hög

pedagogisk kvalitet”.34

Inom idrotten sker arbetet genom att organisera utbildning inom ett brett fält. Det kan vara

tränarutbildningar, föreläsningar, studiecirklar, kurser och kulturarrangemang. SISU

Idrottsutbildarna arbetar efter varje enskild förenings utbildningsbehov genom att upprätta en

utbildningsplan inför varje säsong.35

29 SISU Idrottsutbildarna, 2005, sid. 4-5. 30 Wallin, 2003, sid. 92. 31 www.sisuidrottsutbildarna.se/vastergotland 060320 32 De andra åtta är: ABF, Sensus, Bilda, Medborgarskolan, Folkuniversitetet, Studiefrämjandet, Studieförbundet Vuxenskolan och NBV. 33 www.sisuidrottsutbildarna.se 060312 34 www.sisuidrottsutbildarna.se 060312 35 www.smalandsidrotten.se 060612

12

Oscar Olsson, studiecirkelns fader

Oscar Olsson på Nordiska studiecirkelmötet 1929

3.3 Studiecirkeln En studiecirkel är en grupp om minst tre människor som träffas under

minst tre sammankomster och minst nio studietimmar för att

gemensamt söka kunskap. Cirkelledaren som kan vara en av dessa tre

är godkänd av studieförbundets lokala enhet. Det ska finnas tid för

eftertanke mellan gruppens träffar.36

Studierna ska innebära möten mellan människor där dialogen utgör

den pedagogiska basen i en studiecirkel. För att kunna föra en bra

dialog bör inte en studiecirkel bestå av allt för stor grupp människor

men gärna fler än tre.37

3.3.1 Cirkelledaren i en statsbidragsberättigad studiecirkel I en studiecirkel som är statsbidragsberättigad38 ska cirkelledaren vara godkänd av

studieförbundets lokala enhet. Denna person ska ha en pedagogisk förmåga och vara

medveten om folkbildningens särart. Det förutsätter även att cirkelledaren ska vara lyhörd för

gruppens behov. Cirkelledaren ska regelbundet erbjudas möjlighet, av studieförbundets

ansvariga avdelning, att genomgå kompetensutveckling i pedagogik men även inom det ämne

som cirkelledaren arbetar med.

3.3.2 SISU Idrottsutbildarnas regler för cirkelledaren SISU Idrottsutbildarnas regler för cirkelledaren vilar på folkbildningsrådets (se 3.3.1)

bestämmelser som är kompletterade med egna skrivningar.

I SISU Idrottsutbildarnas regler39 påpekar man att i

princip kan vem som helst vara cirkelledare men att

studieförbundets verksamhetsansvarige på ett rimligt sätt

ska förvissa sig om att personen är lämplig för sitt

uppdrag. SISU Idrottsutbildarna har ett ansvar att

godkänna cirkelledaren för sitt uppdrag samt att det

36 www.folkbildning.se 060312 37 www.folkbildning.se 060312 38 www.folkbildning.se 060312 39 www.sisuidrottsutbildarna.se 060312

13

faktiskt går att säga nej till en person som vill bli cirkelledare om det är motiverat. Här

påpekas även vikten av att den blivande cirkelledaren får introduktion och utbildning i sitt

uppdrag.

Det finns inga ålderskrav i reglerna40 men det påpekas att en cirkelledare med unga deltagare

måste vara mogen sitt uppdrag och känna ansvar. Det påpekas även att cirkelledaren är

studieförbundets förlängda arm ut i verksamheten och cirkelledaren är ansvarig för att

deltagarna känner till att de medverkar i en studiecirkel hos SISU Idrottsutbildarna och vad

organisationen är för något och vad den står för. Slutligen skriver SISU i reglerna att det inte

finns några hinder att en anställd hos SISU Idrottsutbildarna eller i en förening håller i en

studiecirkel på arbetstid.

3.3.3 SISU Idrottsutbildarnas utbildning av cirkelledare Utbildningen av cirkelledare inom SISU Idrottsutbildarna bygger främst på två studiematerial.

Det första Studiecirkeln utvecklar idrotten41 och det helt nyligen utgivna Guide för

cirkelledare.42 Syftet med dessa böcker är att utbilda cirkelledare inom idrotten. Böckerna ska

kunna fungera som material vid kurser eller som studiematerial vid cirklar i cirkelledarskap.

Båda dessa material inriktar sig på cirkelledarens pedagogiska skicklighet samt fördjupad

kunskap om folkbildningen och dess historia. Kunskap i de olika ämnena lämnas helt åt sidan.

I utbildningen ingår även kunskap i folkbildningens regler och administration. Materialen

bygger på de krav som finns kring att vara en godkänd ledare inom folkbildningen.

Den cirkelledarutbildning som bedrivs i Småland utgår från ett stomprogram43, se bilaga 3,

och där man mestadels använder sig av Guide för cirkelledare men man har också

kompletterat med andra material som tagits fram inom SISU Idrottsutbildarna Småland. I

denna utbildning försöker man ge cirkelledarna en pedagogisk grund att använda sig av,

folkbildningskunskap och en administrativ utbildning. Detta är ett försök att klara de krav

som finns på en godkänd cirkelledare.

40 www.sisuidrottsutbildarna.se 060312 41 Byström, 1994. 42 Olsen, 2005. 43 www.smalandsidrotten.se 060406

14

3.4 Regeringens folkbildningsproposition 2005/06:192 Propositionen44 behandlar folkbildningen framöver och ska beslutas om i riksdagen under år

2006. I propositionen kan man läsa att regeringen anser att folkbildningen lever upp till de

krav som staten har på folkbildningen och att den är en viktig del av demokratiutvecklingen.

Regeringen föreslår i propositionen att folkbildningen särskilt ska arbeta med verksamhet som

stödjer utvecklingen av demokratin, bidra till att människor fortsatt ska kunna påverka sin

livssituation, skapa engagemang för demokratifrågor, att folkbildningen ska bidra till att

utjämna kunskapsklyftor och höja utbildnings- och bildningsnivån i landet. Folkbildningen

ska slutligen arbeta med att höja intresset för kultur.

Regeringen förslår att de tidigare prioriterade målgrupperna byts ut mot sju

verksamhetsområden vilka är: Den gemensamma värdegrunden, det mångkulturella

samhällets utmaningar, den demografiska utmaningen, det livslånga lärandet,

kulturverksamheten, personer med funktionshinder och folkhälsa.

I propositionen läser man att bidraget från staten skall användas till studie-, bildnings- och

kulturverksamhet och inte ska ses som ett verksamhetsstöd. Det är viktigt att det finns en klar

gräns mellan folkbildningsverksamheten och den ordinarie verksamheten i organisationen. I

detta sammanhang skriver regeringen att ”det bör prövas om statens stöd till idrottens studie-,

bildnings- och utbildningsverksamhet kan kanaliseras direkt till idrotten”.45

3.5 Utbildning i Sverige Utbildning är ett vanligt ord som vi använder oss av när människor och deras förmåga eller

möjligheter till utveckling diskuteras. Den svenska folkbildningen har en del av sina rötter i

den svenska utbildnings historien genom folkskolelärarnas bildningsarbete under 1800-talets

andra hälft. Det svenska utbildningsväsendets utveckling har i hög grad påverkat den

inriktning som folkbildningen i Sverige har haft genom årtiondena. Detta genom att

folkbildningen från början fokuserade på grundläggande kunskaper till genom skolans

utbildning kunna mer inrikta sig på fackkunskaper och enskilda personers intressen.

Utbildning som begrepp innebär systematisk undervisning och träning som ger kunskaper och

färdigheter för ett visst yrke enligt Nationalencyklopedin.46

44 www.regeringen.se 060421 45 www.regeringen.se 060421 46 www.ne.se 060404

15

John Dewey,47 som i hög grad har inspirerat den svenska skolan, hävdar att skolorna tillkom

samtidigt som de sociala traditionerna blivit så komplexa att en stor mängd av dem blivit

nerskrivna och kunde förmedlas via symboler.48 Behovet av undervisning och lärande är

uppenbart för samhällets fortsatta existens. Skolan är ett viktigt medel för att forma unga och

deras attityder. Han säger också att utbildning är en process som barnet ska växa inom.

1842 infördes folkskolestadgan49 i Sverige där det reglerades att varje församling bör ha en

fast skola med en godkänd lärare. Kunde inte detta ordnas kunde en kringresande lärare

godkännas. Utbildning till lärare infördes i de flesta stiftstäderna. Det råder delade meningar

om skolan infördes för att uppfostra folket eller om målet var allmän medborglig bildning för

folket. De föräldrar som hade råd gav sina barn hemundervisning eller skickade dem på

privatskolor för att undvika den offentliga skolan.

I Sverige infördes 1882 sexårig skolplikt som kom att utökas till sju år 1936. Den

obligatoriska skolan kompletterades med fortsättningsskolor, lärlingsskolor och högre

folkskola. Den svenska skolverksamheten kännetecknades av parallellskolesystemet. Där alla

barn upp till fjärde året i skolan kunde vara folkskolelever. Därefter skildes barnen mellan

olika skolsystem där endast 25% gick vidare till realskolor och folkskolor, 8% till gymnasiet

och 3% till universiteten. 1950 började man på försök med den så kallade enhetsskolan där

målet var nio år sammanhållen skola för alla.50 1962 infördes grundskolan vilket innebar nio

års obligatorisk skola för alla. Under 1990-tal kom förskolan att bli den första delen i

samhällets samlade utbildningssystem. Gymnasieskolan omformades även den i början av

1990-talet så att man istället för linjer väljer program och alla utbildningar är på tre år. De tre

utbildningssystemen fick alla tre nya läroplaner för att hålla ihop systemen med en gemensam

syn på kunskap, utveckling och lärande.51

47 Född 1859, död 1952. Amerikansk filosof och pedagog. Han räknas till en av de stora inom pragmatiken. Han var mycket intresserad av undervisning och uppfostran inom vilket han skrev en rad böcker men han startade även en skola tillsammans med sin fru. Han förespråkade att eleverna skulle lära sig genom problemlösning och handling. Undervisningen skulle knyta an till varje individs intressen och läggning. Arbetsformerna skulle vara aktivitetsinriktade. Han myntade det kända citatet ”learning by doing”. www.ne.se 060505 48 Dewey, 2002. 49 Holmdahl, 2000, sid. 62-63. 50 Holmdahl, 2000, sid. 173-174. 51 Holmdahl, 2000, sid. 195.

16

Tabell 1. Utbildningsnivån i den svenska befolkningen 1975-2000 i åldersgruppen 20-65 år

Utbildningsnivå 1975 2000Grundskola 49% 16%Kort gymnasieutbildning 26% 32%Lång gymnasieutbildning 11% 19%Kort eftergymnasial utbildning 8% 18%Lång eftergymnasial utbildning 6% 15%Källa: Abrahamsson, Abrahamsson, Björkman, Ellström & Johansson, 2002, sid. 49.

Tabell 1 visar hur den svenska utbildningsnivån har utvecklats genom utbyggnaden av

skolväsendet. Denna utveckling påverkade folkbildningens inriktning och utbud. 1975 hade

49% av den svenska befolkningen endast grundskoleutbildning. År 2000 var denna siffra

16%. Gruppen med kort eftergymnasial utbildning var 1975 8%, den var 2000 18%. Slutligen

har gruppen med lång eftergymnasial utbildning ökat från 6% 1975 till 15% år 2000.

17

Immanuel Kant

4. Teoretiska utgångspunkter I uppsatsen används en del olika begrepp som är betydelsefulla för undersökningen och dess

slutsatser. Nedan presenteras dessa och ges en definition.

4.1 Bildning I detta avsnitt förklaras begrepp som finns inom bildningen och dess innebörd.

Bildning - vad är det?

”Bildningens väg en den enskilda människans utveckling mot

mognad och kunnighet, såväl som kollektivets väg ur förtryckande

andliga och kulturella förhållanden”52

Att bilda sig innebär att man som människa deltar i en ständigt pågående process där man

genom olika intryck är sin egen läromästare. Att människan deltar i olika sammanhang kan

medföra att hon upptäcker nya saker, övar färdigheter och får nya intryck. Människan bildar

sig genom att reflektera över sina intryck. Människan har också ett behov av att öva sig i det

hon har tagit till sig. Att bilda sig kan ske i många olika sammanhang, i en kör, i en

studiecirkel eller på jobbet.53

Begreppet bildning har sitt direkta historiska ursprung från 1700-

talets Tyskland.54 Dock har själva ordet en längre historia. De tyska

filosoferna kom under 1700-talet att bli inspirerade av antikens

Grekland men också från samtidens England och Frankrike. Dessa

gav bildningen det innehåll som vi än idag känner igen. Johann

Gottfried von Herder55 var troligtvis den första som kom att använda

bildningsbegrepp på det sätt som vi idag använder ordet. Filosofen

Immanuel Kant56 och skolreformatorn Johann Heinrich Pestalozzi57

52 Gustavsson, 1991, sid. 11. 53 Von Hentig, 1998, sid. 31-33. 54 www.ne.se 060404 55 Född 1744, död 1803. Herder var en tysk tänkare, diktare och kritiker. www.ne.se 060506 56 Född 1724, död 1804, tysk, professor i logik och metafysik, en av den moderna tidens mest betydelsefulla tänkare. www.ne.se 57 Född 1746, död 1827, schweizisk pedagog som ägnade sig åt de fattigas villkor och undervisning. Han skrev en rad böcker om pedagogik och uppfostring. www.ne.se 060506

18

Hans Larsson

anslöt sig till det nya sättet att se på bildning. 1800-talets stora bildningstänkare var Wilhelm

von Humboldt.58 Spänningen i begreppet bildning var tydlig redan

från början. Vissa ansåg att bildning bara var för de högst utbildade

medan andra ansåg att bildning var för alla. Wilhelm von Humboldt

lade ner sin kraft på den högre bildningen i Tyskland vilken blev den

mest framgångsrika där. I Sverige blev utvecklingen på ett annat sätt.

Här kom bildningen att bli för alla. Kollektivet skulle lyftas till en

högre kunskapsnivå. Speciellt två svenska bildningstänkare förenade

idéerna om folklig bildning och akademisk bildning. Dessa var C.A.

Agardh och Hans Larsson.59

Efter andra världskriget kom föreställningar om bildning spela en mindre roll. Detta berodde

på flera olika faktorer dels på idéerna kring formell utbildning men också på att begreppet

förtydligades och likställdes med ett anständigt och förfinat beteende. Ordet kom att likställas

med förmågan att klara frågesport. Dock har debatten om bildning de senaste årtionden

återigen kommit i fokus. Detta i samband med utbildningsväsendets omvandling.60

Folkbildning

Ordet folkbildning61 är ett samlingsbegrepp för människors insikter och orientering inom

områden som inte innefattas av deras egna specifika kunskaper eller kunskaper som krävs för

att klara sitt arbete. Folkbildningen ska avgränsas mot både akademisk specialisering och

yrkesspecialisering. Innehållet inom folkbildningen är varierande och växlar med samhällets

utveckling över tid. Folkbildningen ska ta stor hänsyn till enskilda människors behov och

livsmål. Aktiviteterna inom folkbildningen kännetecknas av självverksamhet och ett icke-

auktoritärt förhållningssätt mellan ledare och deltagare.

Begreppet studiecirkel

En studiecirkel kan beskrivas på flera olika sätt. Här presenteras några definitioner av

begreppet:

58 Född 1767, död 1835, tysk ämbetsman som tog fram riktlinjerna för det nyhumanistiska gymnasiet samt ideologin bakom det nya Berlin-universitetet, 1810. www.ne.se 060506 59 Född 1862, död 1944. Larsson var professor i teoretisk filosofi, ledamot av Svenska Akademin och författare. I sitt författande skrev han främst om Kants idéer som var en av hans inspiratörer. www.ne.se 060506 60 www.ne.se 060404 61 www.ne.se 060404

19

Oscar Olsson 1930-tal

Oscar Olsson62 beskriver arbetet i en studiecirkel som att det är en

kamratgrupp som leds av en av medlemmarna i gruppen. Det

behöver nödvändigtvis inte vara en litterär person. Cirkelledaren ska

vara en god organisatör. En studiecirkel har ingen lärobok utan

huvudverksamheten är deltagarnas självstudier utifrån bokens

innehåll. Böckerna cirkulerar mellan deltagarna i studiecirkeln för att

när de är färdiga sättas i föreningsbiblioteket. En studiecirkel ska

vara fri till sin form och metod. Alla deltagare förväntas vara aktiva i

cirkelns arbete. Självbildningen är i tre steg: kunskapssökandet, läsningen och reflektionen.63

Den bästa metoden för självbildning är enligt Oscar Olsson samtalet, meningsutbytet mellan

kamrat- och vänkretsen.64

I Nationalencyklopedin beskrivs studiecirkeln som:

”en grupp människor som träffas planmässigt och ägnar sig åt studier eller

kulturverksamhet”65

ABF beskriver studiecirkeln som en grupp människor som träffas regelbundet och studerar

tillsammans. En studiecirkel har en ledare och sex till tolv deltagare. Varje studiecirkel är

unik och det är deltagarna som själva gemensamt bestämmer vad som ska studeras och i

vilken takt. Studiecirkeln bygger på kunskapsutbytet mellan deltagarna.66

SISU Idrottsutbildarna anser att:

”studiecirkeln är en arbetsform som kännetecknas

av att en mindre grupp människor, under en längre tid, regelbundet träffas

och tillsammans studerar och lär sig något. Studiecirkeln bygger på samtalet

mellan deltagarna där man utifrån olika perspektiv, erfarenheter och upplevelser

skapar intressanta diskussioner som utvecklar alla i cirkeln”.67

Den närbesläktade forskningscirkeln är en verksamhet som har sina rötter djupt förankrade i

den svenska folkbildningstraditionen. Den kan enklas beskrivas som en studiecirkel som har 62 Törnqvist, 1996, sid. 27 ff. 63 Törnqvist, 1996, sid. 27 ff. 64 Törnqvist, 1996, sid. 137. 65 www.ne.se 060405 66 www.abf.se 060413 67 www.sisuidrottsutbildarna.se 060413

20

berikats med en eller flera forskare.68 Arbetet i en forskningscirkel går ut på att deltagarna

diskuterar och analyserar ett gemensamt problem för att med forskarens hjälp belysa frågor

där det inte finns några enkla eller självklara svar. Forskarens roll är att bidra med aktuell

forskning inom området eller bjuda in andra forskare som kan belysa ämnet bättre.

Forskningscirkeln ska finna sina egna former som passar gruppen bäst. En forsningscirkel ska

ses som en mötesplats för många olika människor.

Studiecirkeln kan sammanfattas som en mindre grupp människor som träffas regelbundet för

att studera ett fritt valt ämne efter det upplägg som gruppen är överens om. Cirkelledaren ska

vara en organisatör, samtalsledare och se till så att alla blir delaktiga. Deltagarnas aktivitet är

en förutsättning för att kunskapsutbyte och lärande.

4.2 Kompetens I dagens samhälle används begreppet kompetens i allt högre uträckning. I denna undersökning

står begreppet kompetens i fokus. Men vad är kompetens och vad innebär begreppet

kompetens i denna undersökning? Detta avsnitt är ett försök till att förklara begreppet

kompetens och närliggande begrepp.

I Nationalencyklopedin finner man att kompetens69 innebär att det finns en överensstämmelse,

ett sammanträffande och att man räcker till för sitt uppdrag. Att personens färdigheter lämpar

sig för det uppdrag som finns eller som man innehar.

Enligt Sandberg och Targama70 står dagens kompetensbegrepp för de specifika kunskaper och

färdigheter som krävs för att uppnå tillväxt och förnyelse i en organisation.

Kompetensbegreppet fokuserar på relationen mellan människa och arbete. Att människan har

de kunskaper och färdigheter som krävs för att utföra ett visst arbete på ett effektivt sätt.

Ett sätt att förklara kompetens som är mindre produktionsinriktat står Otto Granberg71 för.

Han menar att kompetens består av tre komponenter. Det första är kunskap, vilket är grunden.

Den andra delen är viljan. Att man har vilja att använda sig av sin kunskap. Den sista delen är

tillfället. Att rätt tillfälle uppkommer så att man kan visa upp sin kunskap och vilja. 68 Siljehag & Härnsten, 1998, sid. 2, 5. 69 www.ne.se 060404 70 Sandberg & Targama, 1998, sid. 52-53. 71 Granberg, 2003, sid. 404-405.

21

Granberg betonar att kompetens handlar om något som man utfört, att kompetens inte finns

förrän den har visat sig i praktiken.

Figur 1. Kompetensens tre delar (Granberg, 2003, sid. 405)

I figur 1 förklarar Otto Granberg72 kunskapen med att den fyller en funktion, löser ett problem

eller underlättar en verksamhet. Kunskap fungerar som ett redskap. Genom människans

kunskap utökas vår kontaktyta mot omvärlden och vår förståelse av den ökar. Kunskapen har

enligt Otto Granberg fyra former. Det är faktakunskap som innebär vetande om isolerade

sakförhållanden. Förståelse innebär att människan har insikt om samband samt uppfattning

om mening och innebörd om det man tänker på. Kunskap är också färdighet. Vilket innebär

att människan har kunskap om hur något ska göras och att jag verkligen kan utföra detta.

Slutligen finns förtrogenhetskunskap. Det innebär att människan kan handskas med vissa

fenomen för att jag ska veta vad det är frågan om och dessutom vet människan vilka följder en

viss åtgärd kan få. Dessa fyra kunskaper kompletteras i vissa fall med begreppet tyst kunskap

vilket innebär kunskap som baseras på tidigare erfarenheter. Denna tar sig uttryck i

inriktningar, förhållningssätt och färdigheter som fungerar efter en persons sätt att se

företeelse. Tyst kunskap förklaras ofta som personlig kunskap.

72 Granberg, 2003, sid. 405-407.

Kunskaper Vilja

Tillfälle

Kompetens

22

Kompetensbegreppet kan förklaras med figur 2 nedan:

Figur 2. Det komplicerade kompetensbegreppet (Granberg, 2003, sid. 407)

I figur 2 av Otto Granberg kan faktisk kompetens ses som reell kompetens vilket innebär den

kunskap personen verkligen besitter och har förmåga att använda sig av. Formell kompetens73

kan förklaras med att en person har den utbildning eller erfarenhet som krävs för en viss

befattning.

Kompetens och att vara kompetent för sitt uppdrag eller arbete innebär sammanfattningsvis

att människan besitter kunskap, förmåga och vilja att utföra ett uppdrag eller arbetsuppgift på

ett korrekt sätt samtidigt som det ska ske effektivt.

73 www.ne.se 060404

Utnyttjad kompetens

Handling

Individen Uppgiften

Faktisk kompetens

Formell kompetens

Situationens krav på kompetens

Föreskriven kompetens

23

5. Metod Metoden som man väljer för sin undersökning har som uppgift att på bästa sätt kunna svara på

problemformuleringar och syfte som undersökningen har. I detta fall så handlar

undersökningen om den kompetens som cirkelledarna hos SISU Idrottsutbildarna har och

vilken kompetens som de upplever sig sakna.

I planeringen av arbetet med undersökningen ingick val av lämplig metod för

datainsamlingen. I detta arbete diskuterades främst två olika metoder. Det var intervju och

enkät.

Intervjun har fördelar såsom att man kan ställa djupare och mer exakta frågor, intervjuaren

kan ställa följdfrågor och be den som svarar att utveckla sitt svar. Respondenten kan genom

det talade språket ge ett innehållsrikt svar som ger undersökningen mycket fakta att bearbeta.

Till metodens nackdelar hör att det är färre som kan delta i undersökningen genom att

intervjuerna tar mycket tid både för den som håller i intervjuerna men också för den som ska

delta i undersökningen. Det kan vara svårt att finna lämpliga tider för intervjuaren och

respondenten att mötas.74

Den andra metoden som diskuterades var enkät. Denna metod har som fördelar att ett större

antal respondenter kan delta då den som håller i undersökningen inte behöver vara med vid

ifyllandet, respondenten kan svara när den själv har tid, respondenten kan vara anonym,

respondenten kan vara på vilken plats den vill när ifyllandet sker och den tar som regel

kortare tid att delta i. Till enkätens nackdelar är att det kan bli bortfall då det kan vara svårt att

få tillbaka enkäterna i tid, påminnelserna kan bli verkningslösa då respondenterna bestämt sig

för att inte vara med eller så ignorerar de enkäten, man kan inte ställa följdfrågor eller be

respondenten utveckla sina svar. Vissa personer kan uppleva det svårt att uttrycka det man vill

förmedla genom det skrivna språket. I de ifyllda enkäterna kan man få frågor som lämnas

obesvarade.75

Valet av metod föll slutligen på enkät. Anledningen till detta var att enkäten kan besvaras av

fler personer än som kan delta i en intervjuundersökning. För den genomförda studiens

74 Trost, 1997. 75 Trost, 2001.

24

trovärdighet och användbarhet bedömdes antalet respondenter som en avgörande

trovärdighets fråga.

5.1 Urval och tillvägagångssätt Den undersökta gruppen består av cirkelledare inom SISU Idrottsutbildarna som är aktiva

inom Kronobergs län. Cirkelledarna bestod av både kvinnor och män i varierande åldrar. De

var inte ledare för något speciellt ämne och inte heller knutna till en viss idrott. Utan de var

valda endast i egenskap av cirkelledare. Detta urval skedde genom att SISU Idrottsutbildarnas

fem76 utbildningskonsulenter77 i Kronobergslän fick 15 enkäter var. Konsulenterna ansvarade

var och en för ett geografiskt område i länet vilket gjorde att enkäterna fick en geografisk

spridning.78

Instruktionen som gavs till varje konsulent innan de delade ut enkäterna var att de skulle

försöka få med cirkelledare med olika bakgrund. Enkäterna skulle delas ut till dem som varit

cirkelledare under en följd av år, cirkelledare som fanns i föreningar med omfattande (över

500 studietimmar per år) studieverksamhet, till cirkelledare som nyligen (endast deltagit i

någon cirkel) börjat sitt uppdrag och cirkelledare som fanns i föreningar med mindre

studieverksamhet (under 500 studietimmar per år). Utbildningskonsulenterna gjorde efter

instruktionen ett bekvämlighetsurval79 inom sitt geografiska område över vilka cirkelledare

som skulle svara på enkäten.

Enkäterna skulle, när de var ifyllda, lämnas tillbaka till respektive konsulent för

vidarebefordran till mig.

5.2 Utformande av enkät och bortfall I utformandet av enkäten (se bilaga 2) var ambitionen att i så hög grad som möjligt få

kvalitativa svar. Att genom frågorna få en så bra bild som möjligt av cirkelledarskapet men

också över vad som saknas i deras kompetens. Det var viktigt att få så hög svarsfrekvens som

möjligt vilket gör att enkäten inte får vara för omfattande. För att ytterligare underlätta

76 Författaren är själv anställd som utbildningskonsulent och har i egenskap av detta även ansvarat för 15 enkäter. 77 SISU Idrottsutbildarnas medarbetare som arbetar med föreningar och deras folkbildningsverksamhet har yrkestiteln utbildningskonsulent och de finns placerade på tio olika orter i Småland. Organisationen har över 300 medarbetare i hela landet. 78 Patel & Davidsson, 1994, sid. 44. 79 Trost, 2001, sid. 30-31.

25

svarandet80 och inbjuda till att delta har enkäten utformats på ett sätt som gör den lätt att

överskåda och inte med för många frågor på varje sida. Innan enkäten tar sin början fanns ett

missivbrev81 (se bilaga 1) som berättade om undersökningen och vem författaren var och

undersökningens syfte.

Tabell 2. Enkätstudien med bortfall per konsulent

Konsulent A82 Konsulent B Konsulent C Konsulent D Konsulent E

Antal enkäter 15 15 15 15 15

Bortfall 1 4 3 9 12

Besvarade enkäter 14 11 12 6 3

Tabellen visar att 4683 enkäter av 75 är besvarade, vilket motsvarar 61%. Det externa

bortfallet är totalt 29 enkäter (39%).

Enkäten delades upp i fyra olika problemområden varav det första kom att handla om

cirkelledarnas bakgrund och om deras erfarenhet av cirkelledarskapet. Den andra delen var

inriktad på formell utbildning, dels av skolan men också om de deltagit i några

cirkelledarutbildningar i SISU Idrottsutbildarnas regi. Här fanns också frågor som riktade in

sig på hur man upplevde utbildningen som cirkelledare, om man deltagit i någon och en fråga

om hur en studiecirkel ska genomföras. Den följande delen handlade om vilken kompetens

som de vill utveckla som cirkelledare och vilka utbildningar som SISU Idrottsutbildarna bör

erbjuda. Undersökningens fjärde del riktade in sig på rollen som cirkelledare och hur man

genomför en studiecirkel. Detta innebar att avsnittet om deras bakgrund och delvis avsnitt ett

har en hög grad av strukturering och de andra två avsnitten har en låg grad av strukturering.84

5.3 Validitet och Reliabilitet Undersökningens validitet85 bygger på att respondenterna svarade på de frågor som var ställda

i enkäten och som låg till grund för att undersökningen ska kunna svara upp mot dess syfte

och på de problemformuleringar som fanns.

80 Trost, 2001, sid. 50-51. 81 Trost, 2001, sid. 44. 82 Utbildningskonsulent som använde sig av utskick med frankerade svarskuvert till sina utvalda cirkelledare. 83 Tre enkäter har lämnats till författaren efter att bearbetningen skett. Svaren bekräftade bilden över cirkelledarskapet som de övriga respondenterna gett. 84 Trost, 2001, sid. 56-57. 85 Bryman, 2004, sid. 86 ff.

26

Respondenterna har i sina svar svarat på de frågor som var ställda och inte avvikit från ämnet.

De har i många fall givit innehållsrika och givande svar vilka har kunnat användas i

undersökningen. Med denna bakgrund måste undersökningen validitet anses som god.

Reliabiliteten86 i undersökningen bygger på att enkätstudien genomförs på ett tillförlitligt sätt.

I detta fall så har enkäterna efter instruktion lämnats över till utbildningskonsulenterna i

Kronobergs län för vidare distribution till respondenterna samt därefter när dessa är ifyllda

återlämnades till respektive konsulent för vidareförmedling till författaren. I författarens roll

som utbildningskonsulent har respondenterna fått enkäten med ett medföljande brev

(se bilaga 1) från mig och ett frankerat svarskuvert. Urvalet av respondenter har skett genom

ett bekvämlighetsurval av respektive konsulent. Uppföljning av enkätkedjan har gjorts genom

samtal med utbildningskonsulenterna under tiden som studien pågick.

5.4 Generalisering Syftet med den genomförda undersökningen var att reda ut vilken kompetens som SISU

Idrottsutbildarnas cirkelledare har och vilka behov de har av kompetensutveckling. Den

använda populationen som tagits fram genom ett bekvämlighetsurval i Kronobergs län är sig

inte representativt för alla cirkelledare inom SISU Idrottsutbildarna med borde i vilket fall

som helst kunna ge en bra bild av cirkelledarskapet och dess behov. Populationen och deras

avgivna svar var dock så många att dess resultat med försiktighet borde vara generaliserbara87

i sammanhang där cirkelledare inom SISU Idrottsutbildarna diskuteras. Detta genom den

använda metoden med geografisk spridning över Kronobergs län och de instruktioner på

spridning av respondenter som utbildningskonsulenterna fick vid enkäternas utdelande.

5.5 Etiska övervägande För att genomföra undersökningen och rapporteringen av den på ett korrekt sätt är det viktigt

att fundera över etiken och moralen i arbetet. Funderingarna kring etik och moral har följt

med under hela arbetet.88

86 Bryman, 2004, sid. 86 ff. 87 Bryman, 2002, sid. 93. 88 Forsman, 1997.

27

I denna rapport har fokus främst varit på enkätens utformande och svar samt på hur

respondenterna ska förbli anonyma genom hela processen och den slutliga produkten.89 När

enkäten arbetades fram lades mycket energi på frågeställningarna så att dessa inte påverkade

respondenterna i någon riktning och gav dem möjlighet att svara på det sätt som de kände var

det rätta. Språket i frågorna var en annan faktor som gavs stor eftertanke. Alla respondenter

oavsett bakgrund skulle kunna förstå frågorna utan problem. Slutligen diskuterades antalet

frågor i enkäten i förhållande till nödvändig information för undersökningen och

svarsfrekvens. Detta för att hitta den optimala blandningen för att få så mycket information

och så många svar som möjligt från respondenterna.

Enkäten kom att fyllas i anonymt90 för att respondenternas identitet skulle förbli konfidentiell.

På denna finns inget som visar på vem som besvarat enkäten eller från vilket område den

kommer. Utöver detta så har 60 av de totalt 75 enkäterna förmedlats av andra personer till

mig. Jag valde för att garantera anonymiteten av mina 15 enkäter att göra ett bekvämlighets

urval i mitt geografiska område och skicka enkäterna till dessa per post med ett frankerat

svarskuvert. Så att alla svar kom att se ut på samma sätt när de kom i retur. Anonymiteten

bevaras även i presentationen av materialet.

5.6 Bearbetning av enkät Enkäten bearbetades i flera steg (se figur 3 på sid. 28) för att informationen från enkäterna

skulle göras användbar i uppsatsen. Denna bearbetning gick till enligt följande: Jag samlade

de inkomna enkäterna i en pärm för att göra en första överblick över respondenternas svar.

Därefter så skapades en tom enkät där varje svar kunde redovisas för sig så att alla svar på en

fråga kunde överblickas och antalet svar kunde räknas för redovisningen av det interna

bortfallet. Även det externa bortfallet räknades fram i detta steg.

När detta arbete var klart och alla svar som inkommit i undersökningen var inskrivna i den

tomma enkäten vidtog nästa steg. I detta steg började jag fundera över bästa sätt att synliggöra

svaren för varje fråga samt hur dessa skulle ha kopplats samman med de vetenskapliga

problemen. Detta arbete blev omfattande och tog mycket tid. Arbetssättet som användes här

var en tankekarta för varje enkätfråga där svaren länkades samman till en text med ett

bra flyt i.

89 Forsman, 1997, sid. 71-72. 90 Forsman, 1997, sid. 77-78.

28

Figur 3. Bearbetning av undersökningsmaterialet

5.7 Metodkritik Den valda metoden för undersökningen kom att visa sig fungera bra i vissa delar och i andra

delar mindre bra. Enkätformen gjorde att antalet respondenter blev godkända 46 (61%)

stycken av de 75 utdelade. Dock upplevde ett flertal av respondenterna frågorna som svåra

och att de tog lång tid att svara på vilket troligtvis inverkade negativt på antalet svar.

Modellen med att låta utbildningskonsulenterna ansvara för utdelandet av 15 enkäter var

visade sig fungera på olika sätt vilket redovisas tidigare i detta kapitel.

Utbildningskonsulenten som skickade ut sina enkäter per post med medföljande frankerat

svarskuvert tillsammans med utbildningskonsulent b hade flest svar.

Utbildningskonsulenterna hade svårighet att få in enkäterna och hade svårt att finna tiden att

arbeta med undersökningen. Det kan ha varit så att om alla respondenter fått enkäten per post

med frankerat svarskuvert att svarsfrekvensen varit högre.

Enkätens konstruktion med många öppna frågor gav i många fall önskat resultat där

respondenterna i många fall gav uttömmande svar som gav undersökningen mycket. En del

respondenter valde dock att svara knapphändigt vilket inte var bra. Detta föranledde en del

problem särskilt kring cirkelledarnas behov av kompetensutveckling där svaren var väldigt

knapphändiga. Här hade en annan metod underlättat där man kunnat ställa följdfrågor och be

dem utveckla sina svar.

Steg 1 Alla enkäter samlas i en pärm och granskas för att författaren skulle få en samlad bild över materialet

Steg 2 En tom enkät skapas där alla avgivna svar skrivs in så att alla svar per fråga kunde överblickas. Det interna bortfallet per fråga räknades fram samt det externa bortfallet.

Steg 3 I detta steg bearbetades svaren för varje fråga igenom. Text och diagram/figur som presenterade de olika svaren togs fram och skrevs in i uppsatsen. Metoden för detta arbete var tankekarta.

Bea

rbet

ning

29

6. Undersökningen I detta kapitel presenteras resultaten av enkätstudien. Därefter kommer en analys av svaren

efter den bakgrund och teori som tidigare har presenterats.

6.1 Cirkelledarnas svar Cirkelledarnas svar redovisas i den ordning som frågorna kom i enkäten. Det interna bortfallet

redovisas för att tydliggöra hur många cirkelledare som svarat på varje enskild fråga.

6.1.1 Bakgrunds frågor Respondenterna som är 46 till antalet består av 18 kvinnor och 28 män vilket gör att alla

deltagare har svar på den frågan. De är födda från 1933 till 1981 och enligt en framtagen

median födda 1961. En person har inte uppgivit vilket år den är född.

Tabell 3. Antal respondenter per årtionde

Årtionde 1930-tal 1940-tal 1950-tal 1960-tal 1970-tal 1980-tal

Antal personer 1 6 14 14 9 1

Tabellen ovan visar att det stora flertalet personer som är cirkelledare inom SISU

Idrottsutbildarna i Kronobergslän är födda på 1950-, 1960- och 1970-talen. Vilket innebär att

de är i åldern 27 till 56 år gamla. Medianen för födelse år är 1961 vilket innebär att man är

eller ska fylla 45 år.

Respondentgruppen har svarat att man i genomsnitt varit cirkelledare i 6 år och medianen är 4

år för gruppen. Hela gruppen har besvarat frågan. Spridningen är dock stor, vilket redovisas i

diagram 1 nedan.

30

Diagram 1. Översikt av antal år som cirkelledarna varit ledare

6.2 Analys av svaren

Av diagrammet framgår att cirkelledarna har varit aktiva mellan 1 och 20 år. Där 20 av dem

har varit det mellan 3-5 år. En cirkelledare har varit med i 20 år vilket är sedan starten av den

statsbidragsberättigade verksamheten 1986.

Respondenterna fick därefter svara på frågan om hur många cirklar per år som de var ledare

för? Svaren kom att variera stort. Den som var ledare för flest studiecirklar svarade 10 och de

som var ledare för minst svarade en. Medianen för svaren var 2 och medeltalet var 2,8 cirklar.

Det interna bortfallet var 1. Nedan presenteras svaren i ett diagram.

Diagram 2. Antalet cirklar per år som varje cirkelledare håller i

0

2

4

6

8

10

12

1 2 3 4 5 6 7 8 10 12 15 18 20

År

Anta

l cir

kelle

dare

Serie1

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Antal

Cirk

lar

Serie1

31

I diagram 2 kan man utläsa att hela 16 cirkelledare håller i 1 studiecirkel per år. 12

cirkelledare håller i 2 studiecirklar per år. 2 cirkelledare håller i hela 10 studiecirklar per år. 1

cirkelledare håller i antingen 6,7 eller 8 cirklar per år.

För att få reda på omfattningen av deras cirkelledarskap fick respondenterna svara på frågan

om hur många studietimmar som de var cirkelledare för per år. Svaren på frågan varierade

från 12 studietimmar till 220 studietimmar per år. Medelvärdet för svaren är 52 studietimmar

per år och medianvärdet är 30 studietimmar per. Det interna bortfallet var 4 svar.

Diagram 3. Antal studiecirkeltimmar som varje ledare leder per år

Cirkelledarna ägnar varierande mängd tid åt sitt ledarskap varje år. Det stora flertalet finns

dock i intervallet 30 till 60 studietimmar per år. 4 cirkelledare leder 200 studietimmar eller

mer. 4 cirkelledare leder färre än 20 studietimmar per.

Sammanfattning

Gruppen av cirkelledare är i till stora delar födda under 50-,60- och 70-talen med en

medianålder på 45 år. De har igenomsnitt varit cirkelledare i 6 år med ett medianvärde på 4 år.

De håller i genomsnitt knappt tre cirklar var per år och dessa varar i snitt 52 studietimmar.

Medianvärdet är 30 studietimmar.

0

2

4

6

8

10

12

12 15 20 21 30 35 60 75 80 200 220

Studietimmar per år

Ant

al c

irke

lleda

re

Serie1

32

6.1.2 Cirkelledarnas utbildningsbakgrund I detta avsnitt presenteras deltagarnas svar på frågor kring deras formella utbildning och hur

en cirkel ska fungera om den fungerar som bäst. Dessa frågor syftar till den första

problemformuleringen om den kompetens som cirkelledarna har.

Deltagarna i undersökningen fick svara på deras utbildningsbakgrund och vilka skolor de har

genomgått. Det visa sig att deltagarna har en varierande utbildningsbakgrund. 4 cirkelledare

har enbart gått ut grundskolan. 2 personer har genomgått andra utbildningsformer än de idag

gällande. 20 deltagare har gått gymnasium och 10 cirkelledare har genomgått

högskola/universitet och slutligen så har 10 cirkelledare gått på folkhögskola. Ett större antal

cirkelledare har genomgått ett flertal av dessa utbildningsformer men här redovisas endast den

utbildning som är deras senaste i utbildningstrappan. Alla cirkelledare har svarat på frågan.

Av de cirkelledare som har genomgått gymnasium har 15 personer en teoretisk inriktning på

sin gymnasieutbildning och 16 personer en praktisk utbildning. Hos de cirkelledare som har

gått på högskola/universitet har 4 en pedagogisk utbildning och 6 personer en annan

utbildning.

I avsnittet om kompetens i undersökningen var en fråga om deras sysselsättning. Här fann vi

över 25 olika yrken bland de 46 som svarat. Av svaren framkom att ingen studerade. Nedan

presenteras cirkelledarnas sysselsättning enligt en kategorisering av deras yrken. Den utgår

från att lärare, förskolelärare m.m. tillhör kategorin pedagogiska yrken, praktiska yrken är

snickare, verkstadsarbetare m.m., administrativa kategorin är yrken inom kontor, säljare m.m.,

handelsanställda är yrken i affär och hälso- och sjukvårdsanställda är sköterskor och

undersköterskor.

33

Diagram 4. Cirkelledarnas yrkeskategorier

Diagram 4 visar att av cirkelledarna har 14 personer ett yrke med pedagogisk inriktning. 16

personer har en inriktning på sin sysselsättning mot administration. Dessa två kategorier av

yrken utgör en klar majoritet. 5 personer arbetar praktiskt, 4 personer är egna företagare, 2 är

pensionärer, 2 arbetar i handel och slutligen arbetar 3 personer med hälso- och sjukvård.

Många cirkelledare är även ledare på ett eller annat sätt i sin förening. Många föreningar

erbjuder olika former av ledarutbildningar. För att få reda på om cirkelledarna genomgått

någon kurs inom idrotten frågade vi om de gått på någon tränarutbildning inom idrotten. Detta

kan vara av intresse för att få reda på cirkelledarnas fackkunskap inom sitt område.

Av de 45 enkätsvaren har 34 någon form av tränarutbildning inom idrotten, 11 har ingen

tränarutbildning och 1 person har inte besvarat frågan. Den klart dominerande kursen var

grundkurs i fotboll. Därefter följde ungdomsledarutbildning 1 och 2 i fotboll. Ett antal

personer har grundkurser inom gymnastik och ishockey. Någon person har grundutbildningar

inom orientering, innebandy och bandy. En del av cirkelledarna har mer generella barn- och

ungdomsledarutbildningar som inte är knutna till någon idrott. Tre personer har skrivit att de

har en administrativ utbildning inom idrotten.

02468

1012141618

Ped

agog

iska

Pra

ktis

ka

Adm

inis

trativ

a

Pen

sion

ärer

Han

dels

anst

älld

a

Egn

a fö

reta

gare

Häl

so- o

chsj

ukvå

rdsa

nstä

llda

Yrkeskategori

Anta

l per

sone

r

Serie1

34

För att få reda på hur många av cirkelledarna som har utbildning som cirkelledare så ställdes

frågan om de har genomgått någon cirkelledarutbildning hos SISU Idrottsutbildarna. 26

cirkelledare svarade att de har genomgått en eller flera cirkelledarutbildningar. 19 personer

svarade att de inte hade gått på någon cirkelledarutbildning hos SISU Idrottsutbildarna. En

person svarade inte alls.

Kommentarerna hos dem som hade gått på cirkelledarutbildning om utbildningen är att den

var bra eller mycket bra (18 svar). Att den som hållit i utbildningen hade varit inspirerande

och engagerande (2 svar). Utbildningen hade varit lärorik (3 svar). Att man som cirkelledare

fått konkreta råd och idéer (2 svar). En person skrev att den var helt okej .

Den sista frågan i avsnittet om cirkelledarnas kompetens var att de skulle beskriva hur den

optimala studiecirkeln var. Detta har alla utan en person gjort.

Cirkelledarna tog upp många saker som var viktiga för att cirkel ska fungera optimalt. Det

klart vanligaste ordet var bra engagemang. Detta ord har många cirkelledare kopplat på med

alla ska ”vara med”, ”motiverade” och att det ska vara ”högt till tak”. Cirkelledarna säger att

det är viktigt att deltagarna är delaktiga i studiecirkeln och att den ska ha tydliga mål. Att man

ska diskutera i en studiecirkel är det många som lyfter fram. Att man i en studiecirkel kan ha

erfarenhetsutbyte och att i en studiecirkel ska alla få säga sin mening är andra saker som

cirkelledarna tar upp. Någon lyfter upp gruppens storlek och påpekar att gruppen inte får vara

för stor. Två av cirkelledarna anser att besök av fackmän är viktigt och andra fyller på med att

metoderna gärna får variera i en bra cirkel. Cirkelledarna talar även om vikten av ett bra

material och att man som cirkelledare ska vara påläst. Slutligen svarar en cirkelledare att det

är viktigt att gruppen känner att det finns tid och att man inte blir stressad när man arbetar i en

studiecirkel.

Sammanfattning

Cirkelledarnas formella utbildningsbakgrund varierar från grundskola, gymnasium,

folkhögskola till högskola/universitet. Tonvikten ligger på gymnasiet med 20 deltagare. 10

deltagare har genomgått högskola/universitet eller folkhögskola. Bland deltagarna som har

genomgått gymnasiet är fördelningen jämn mellan praktiska och teoretiska inriktningar. Av

de deltagare som studerat på högskola/universitet har 4 personer en pedagogisk utbildning och

6 personer en annan utbildning. Cirkelledarnas sysselsättning är av varierande karaktär. Två

35

stora huvudgrupper går att urskilja. Det är yrken med pedagogisk inriktning med 14 personer

och yrken med administrativ inriktning med 16 personer.

Bland cirkelledarna är det vanligt att man genomgått någon form av tränarutbildning. Detta

har 34 personer gjort. Den vanligaste kursen är grundkurs i fotboll och därefter andra kurser

inom ungdomsfotbollen. När det gäller cirkelledarutbildning så har 26 personer deltagit i en

cirkelledarutbildning. Dessa kurser kommenterades generellt med att deltagarna tyckte att

kursen varit bra. Den sista frågan i avsnittet var att de skulle beskriva den optimala

studiecirkeln. Här var det vanligaste svaret att den optimala studiecirkeln kännetecknas av

engagemang, delaktighet och ”alla ska vara med”.

6.1.3 Cirkelledarnas behov av kompetensutveckling Detta kapitel i empirin handlar om den kompetens som cirkelledarna upplever sig sakna och

vilken fortbildning som SISU Idrottsutbildarna bör erbjuda sin cirkelledare.

Respondenterna fick frågan om vilka kompetenser i sitt cirkelledarskap som de vill utveckla.

På den frågan svarade cirkelledarna i de flesta fall pedagogiken. Flera svarade att de vill

utveckla sitt ledarskap. Andra svar som var vanligt förekommande var förmågan att lyssna,

sin faktakunskap, kommunikation, metoder och hjälpmedel och sin kunskap om lärande.

Andra svar som endast någon cirkelledare gav var att prata inför grupp, hur man kan arbeta

med deltagarstyrt lärande, kunskaper om grupputveckling och hur man får med sig gruppen.

Det interna bortfallet på frågan var 2 svar och 3 svarade att de inte visste.

Efter att ha frågat om vilka egenskaper som cirkelledarna vill utveckla var det naturligt att

fråga vad cirkelledarna anser att SISU Idrottsutbildarna ska erbjuda dem för

kompetensutvecklingsmöjligheter.

Cirkelledarna var överens om att det är viktigt att det erbjuds utbildningar i pedagogik och

ledarskap. Dessa två svar var de klart mest frekventa. Andra svar som förekom ofta var ämnes

kunskap, fortbildning i cirkelledarskap och pedagogiska metoder. Någon cirkelledare svarade

erfarenhetsutbyte, psykologi, kunskap om folkbildning och hur man genomför kreativa möten

mellan människor. Bortfallen på frågan var 2 respondenter och 6 hade inget svar.

36

Sammanfattning

Cirkelledarna vill utveckla sin pedagogiska skicklighet för att klara sitt uppdrag som

cirkelledare bättre. Men också sitt ledarskap är det många som vill arbeta med. Ett fåtal tar

upp att de behöver med kunskap i sitt ämnesområde. Cirkelledarna tycker att SISU

Idrottsutbildarna bör erbjuda kurser i just dessa ämnen, pedagogik och ledarskap.

6.1.4 Studiecirklarnas genomförande Den sista delen av enkäten behandlade frågor som skulle svara mot cirkelledarnas kompetens

att genomföra studiecirklar på ett bra sätt.

Här bad jag cirkelledarna beskriva på vilket sätt som de vanligtvis genomförde en cirkelträff.

Här fick en mängd olika svar och varianter. En del var mycket uttömmande och andra var

korta. Det interna bortfallet på frågan var 1 respondent. Nedan presenteras en modell över hur

cirkelledarna sammanfattningsvis beskriver hur de vanligtvis genomför sina studiecirklar (se

figur 4 sid. 37).

37

Figur 4. Sammanfattning över hur cirkelledarna vanligtvis genomför sina studiecirklar

Figuren visar på att cirkelledarna börjar förbereda träffen genom att tänka på dess innehåll.

Deltagarna kan ha uppgifter att lösa till träffen på olika sätt. Kanske något att läsa på eller

något att ta reda på. När väl träffen börjar så inleder och talar ledaren om träffens mål och

kanske föreläser om dagens ämne som introduktion. Därefter följer en diskussion kring förra

träffen och förväntningar på dagens träff. När träffen väl tar fart finns det många inslag som

kan göra den mycket viktiga diskussionen vital. Cirkelledarna lyfter fram studiematerial,

Cirkelledaren förbereder inför cirkeln

Faktorer att arbeta med för en lyckad studiecirkel: - alla ska trivas - deltagarna ska lära känna varandra - kallelse inför träffen - cirkeln ska ha tydliga mål Deltagarna läser på inför träffen

Träffen börjar och cirkelledaren inleder

Diskussion/samtal

Fika

Diskussion/samtal

Avslut på cirkelträffen

Föreläsning

Reflektion över förra träffen

Förväntningar på träffen

Studiematerial Fakta/ämneskunskap Redovisning av uppgifter Erfarenheter

Reflektion över träffen Prioriteringar av idéer Genomgång av uppgifter Till nästa gång

Att tänka på till alla träffar: Vilka är träffens inlärningsmål? Vilka metoder ska vi använda?

38

fakta- och ämneskunskap, redovisning av eventuella uppgifter och deltagarna får berätta om

sina erfarenheter. När diskussionen varit igång ett tag är det dags för paus och fika. När fikat

är över börjat diskussionen igen. Nu är fokus på prioriteringar över de idéer som framkommit,

vilka uppgifter som ska göras till nästa gång och reflektion över träffen. När diskussionen är

slut är det dags att avsluta och bestämma när det är dags för nästa träff.

Det begrepp som cirkelledarna tycker är nyckelbegreppet för en studiecirkelträff är

diskussion. Därefter kommer begrepp som erfarenhetsutbyte, reflektion, samtal, tankar, att

deltagarna får berätta själva och att det kommer fram idéer.

Efter att cirkelledarna fått beskriva på vilket sätt som de genomför en studiecirkel fick de

svara på frågan om vilket moment som de trodde deltagarna uppskattar mest. Cirkelledarna

gav en mängd olika svar vilka redovisas i diagrammet nedan. Det interna bortfallet var 1

respondent.

Diagram 5. De moment som cirkeldeltagarna uppskattar mest enligt ledarna

Cirkelledarna sa sig tro att deltagarna i de flesta fall uppskattade diskussioner i olika former

med. Därefter var det moment där deltagarna själva var aktiva som var det tydligaste. När

gäster kom till studiecirkeln eller när studiecirkeln genomför studiebesök var också populärt.

02468

1012141618

Disku

ssion

Studie

besö

k Gä

st

Förel

äsnin

g

När d

eltag

arna ä

r akti

va

Andra

mom

ent

Vet e

j

Anta

l sva

r

Serie1

39

Cirkelledarna fick frågan om vilket moment som de trodde att deltagarna uppskattade minst.

På denna fråga hade cirkelledarna mindre varierande svar. Bortfallet var hela 6 respondenter

och 9 visste inte. Svaren på frågan presenteras i diagrammet nedan:

Diagram 6. De moment som cirkeldeltagarna uppskattar minst enligt ledarna

Det vanligaste svaret var att deltagarna inte uppskattar föreläsningar. Inte heller när någon i

studiecirkeln tar för mycket plats är populärt. Att cirkeln tar för mycket tid och faktorer i eller

runt cirkeln som stressar är något som inte deltagarna gillar. Deltagarna vill inte heller läsa

mellan träffarna och inte vill de att träffen ska ta slut.

I enkäten var den sista frågan om det var något annat som respondenterna ville tillägga. Det

stora flertalet hade inget att tillägga utan lämnade helt tomt eller skrev ”nej”, vilket var 7

personer. Det interna bortfallet var 18 svar på frågan.

De som ville berätta något annat om sin studiecirkelverksamhet skrev många olika saker.

Många framhöll att det är roligt med studiecirkelverksamhet. Andra påpekar vikten av att

SISU Idrottsutbildarna satsar på utbildning av cirkelledare för att bibehålla och öka kvalitén i

verksamheten. Någon framhåll att det är viktigt med utbildning för att kunna rekrytera ledare i

0123456789

10

Förel

äsnin

g

Tar fö

r myc

ket ti

d / st

ress

När n

ågon

tar fö

r myc

ket p

lats

Läsa

mell

an trä

ffarna

När tr

äffen

är sl

ut

Anna

t

Vet e

j

Ant

al s

var

Serie1

40

framtiden. En cirkelledare skriver om vikten av cirkelverksamhet då det ökar delaktigheten i

föreningen och tränar ungdomarna att ta ansvar.

Cirkelledarna beskriver sin egen utveckling i cirkelverksamheten. Man lär sig lyssna,

sammanfatta och skapa delaktighet. En cirkelledare anser att det ibland kan vara svårt att få

med sig ungdomarna i laget i cirkeln men att det är viktigt att arbeta med frågor kring moral

och etik, drogförebyggande och spelteori. Slutligen lyfter några ledare fram det negativa med

byråkratin kring cirklar och uppmanar till mindre blanketter och papper.

Sammanfattning

Cirkelledarna genomför sina cirklar på olika sätt men det klart viktigaste inslaget är

diskussionen mellan deltagarna i cirkeln. Att deltagarna får samtala om det för dagen aktuella

temat. Detta avspeglar sig i hur cirkelledarna har svarat på frågan om vilket moment som

deltagarna uppskattar mest. Där svaret är diskussionen. Svaret på frågan om vilket moment

som deltagarna i studiecirkeln uppskattar minst blir svaret föreläsning i de flesta fall eller när

någon tar för mycket plats i studiecirkeln. Slutligen ombads cirkelledarna att skriva något

annat som kunde tillföra undersökningen något. Detta gjorde ett antal och av dessa svar var

det vanligaste att studiecirkeln ökade delaktigheten och var bra för ledarrekryteringen.

6.2 Analys av enkät Cirkelledarna är som regel födda efter andra världskriget och har i de flesta fall en utbildning

som är minst på gymnasienivå och nästan hälften av cirkelledarna har ytterligare någon

utbildning över gymnasiet. Detta speglar väl samhällets utbyggnad av utbildningssystemen

som har skett från 1950-talet. Cirkelledarna har en varierad bakgrund och de har både

teoretiska och praktiska utbildningar med sig in i cirkelledarskapet. Gruppen präglas inte av

en onormalt stor andel pedagoger. Dock så är andelen pedagoger 40% av de som genomgått

någon form av utbildning på högskola. 10 cirkelledare har gått på folkhögskola vilket kan ha

påverkat dem att bli cirkelledare då folkhögskolans pedagogik bygger på samma metoder som

studiecirkeln.

Cirkelledarna arbetar med en mängd olika yrken. Där olika administrativa och pedagogiska

arbeten är de vanligaste. Att cirkelledarna vanligtvis arbetar med dessa yrken kan bero på dels

att cirkelledarskapet kräver pedagogiska metoder i arbetet med gruppen men också att den

41

stadsbidragsberättigade studiecirkeln har regler att följa som kan upplevas som komplicerade

och onödigt byråkratiska. Det påtalar några cirkelledare i sina svar.

I cirkelledarrollen finns det två olika dimensioner dels så handlar det om att vara pedagogiskt

skicklig men också att kunna de ämnen som man är cirkelledare i. Dessa skickligheter kan

man tillskansa till på olika sätt. Inom idrotten är det vanligt att utveckla sin ämnesskicklighet

genom att gå olika former av tränarutbildningar eller kurser för administrativa ledare.

Cirkelledarskapet kan man utveckla genom att gå på cirkelledarutbildning hos SISU

Idrottsutbildarna. 34 av cirkelledarna har gått på någon form av tränarutbildning inom

idrotten. Dessa utbildningar var på varierande nivå från grundkurser till mer avancerade

utbildningar. Några av cirkelledarna har gått på administrativa kurser inom idrotten. När det

gäller att utveckla sin förmåga som cirkelledare har 26 personer deltagit i någon form av

cirkelledarutbildning och 19 personer har inte gjort det. I riktlinjerna för studieförbunden

påtalas vikten av att cirkelledarna erbjuds möjlighet till kompetensutveckling i både

pedagogik och ämneskunskap. Cirkelledarna ska vara godkända av den lokala studieförbunds

enhet vilket är lättare att göra om den ansvarige vet att cirkelledaren är utbildad för sitt

uppdrag.

Cirkelledaren är studieförbundets förlängda arm mot cirkeldeltagarna och ska föra ut

studieförbundets budskap och kunna berätta om vad folkbildning är och hur den är

uppbyggd.91 I SISU Idrottsutbildarnas regler för cirkelledaren påtalar man vikten av att

cirkelledaren ska få en introduktion eller utbildning för sitt uppdrag.92

Den optimala studiecirkeln ska enligt cirkelledarna bestå av mycket diskussion och

engagemang bland deltagarna. Andra viktiga begrepp är tydliga mål, erfarenhetsutbyte och att

cirkelledaren är påläst. Flera cirkelledare svarar att gruppen inte får vara för stor och att

deltagarna måste få säga sin mening. När Oscar Olsson beskriver studiecirkeln93 nämner han

samtalet, meningsutbytet och cirkelledarens roll som organisatör. SISU Idrottsutbildarna talar

om den mindre gruppen som regelbundet träffas och lär sig något94 och ABF säger att i en

studiecirkel bygger lärandet på kunskapsutbytet mellan deltagarna.95

91 www.sisuidrottsutbildarna.se 060312 92 www.sisuidrottsutbildarna.se 060312 93 Törnqvist, 1996, sid. 27 ff. 94 www.sisuidrottsutbildarna.se 060413 95 www.abf.se 060413

42

Att erbjuda sina cirkelledare kompetensutveckling är ett uppdrag som varje godkänt

studieförbund har. Denna kompetensutveckling ska erbjudas både i pedagogik och i de ämnen

som cirkelledaren är ledare i.96 I undersökningen svarade de flesta cirkelledare att de vill

utveckla sin pedagogiska kunskap och även i många fall sitt ledarskap. Ett antal cirkelledare

vill ha kompetensutveckling i det ämne som man håller cirklar i.

Cirkelledarna anser att SISU Idrottsutbildarna bör erbjuda dem kompetensutveckling i

pedagogik och ledarskap men också i ämneskunskap, pedagogiska metoder och

cirkelledarskapet. Här finns en klar sammanstämmighet mellan vad som är SISU

Idrottsutbildarnas uppdrag och vad cirkelledarna anser att SISU bör erbjuda dem

kompetensutveckling i.

Uppdraget som cirkelledarna har från SISU Idrottsutbildarna är att genomföra träffar i de

studiecirklar som de är ansvariga för. I detta uppdrag finns en del administrativa och

informativa åtaganden men den största delen handlar om att pedagogiskt leda studiecirkeln. I

undersökningen har cirkelledarna fått beskriva på vilket sätt som de genomför sina

cirkelträffar. Cirkelledarna besvarade denna fråga mer eller mindre uttömmande. Det som är

kärnan i svaren hos cirkelledarna är att diskussionen och samtalet står i fokus. Där man kan

fylla på sina träffar med litteratur, reflektion, föreläsning och uppgifter. Cirkelledarna

uppfattar att deltagarna uppskattar just diskussionerna i studiecirklarna mest. Att deltagarna

själva får vara aktiva är viktigt för en lyckad träff. Inslag såsom studiebesök, gäst i cirkeln

eller enstaka föreläsningar är andra viktiga delar i en lyckad studiecirkel.

Studiecirkeldeltagarna uppskattar däremot inte för mycket föreläsningar eller när någon

deltagare tar för mycket plats i cirkeln. De vill att cirkeln ska ta lagom mycket tid så de

slipper känna sig stressade av att delta i den. Att behöva läsa mellan träffarna uppskattas inte

särskilt mycket.

Folkbildningen och studiecirkeln kännetecknas av människors fria möjlighet till bildning.97

Där stor hänsyn ska tas till enskilda människors behov och livsmål. Aktiviteterna ska präglas

av självverksamhet och ett avspänt förhållningssätt mellan deltagare och ledare. Cirkelledaren

96 www.folkbildning.se 060312 97 Törnqvist, 1996, sid. 27 ff.

43

ska vara en organisatör och inte en lärare, alla deltagare ska vara aktiva, kunskapssökandet

ska vara i fokus och samtalet och diskussionen ska ske med vännerna i cirkeln. Deltagarnas

delaktighet och aktivitet är en förutsättning för kunskapsutbyte och lärande.

Att cirkelledaren i en grupp är kompetent är närmast en självklarhet. Syftet med denna

undersökning var att ta reda på om SISU Idrottsutbildarnas cirkelledare är kompetenta för sitt

uppdrag.

Otto Granberg98 ser att kompetensen består av tre delar där den som anses som kompetent ska

ha kunskap för sitt uppdrag, ha en vilja att utföra sitt uppdrag och ha tillfälle för att utföra

uppdraget. I detta fall innebär detta att cirkelledarna måste ha kunskap om sitt cirkelledarskap,

en vilja att vara cirkelledare och ha tillfälle att vara cirkelledare i en grupp. Cirkelledarna i

denna studie har haft tillfälle att vara cirkelledare. Att de vill vara cirkelledare vet vi inget om,

men man får anta det då de är ideella cirkelledare på sin fritid.

Kunskapen om att vara cirkelledare kan man fundera över genom att använda sig av Otto

Granbergs nedbrytning av kunskap.99 Han talar om kunskap som faktakunskap. Vilket

cirkelledarna kan ha genom sin tränarutbildning, cirkelledarutbildning och den kunskap som

cirkelledarna fått i skolan eller på arbetet. Vidare handlar kunskap om förståelse om och insikt

i det man tänker på. Kunskap är färdighet i det man gör. Att cirkelledare som varit

cirkelledare under en längre tid har övat upp en förmåga att vara cirkelledare. Cirkelledarna i

studien har varit cirkelledare i genomsnitt i 6 år. Slutligen finns förtrogenhetskunskap. Att

människan vet vilka följer som ett visst handlande får om man utför handlandet. Även denna

kunskap är kopplad till erfarenhet. Cirkelledarna i gruppen håller i snitt 2,8 cirklar per år och

dessa varar i medeltal 52 studietimmar.

98 Granberg, 2003, sid. 405-407. 99 Granberg, 2003, sid. 405-407.

44

Cirkelledarnas kompetens kan undersökas i form av figuren som finns på sidan 22 av Otto

Granberg.100 Figuren har utvecklats med de förutsättningar som gäller för ett framgångsrikt

cirkelledarskap för att lättare se vad som krävs