Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 61-90 hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Januari 2013

SJUKSKÖTERSKANS

UPPLEVELSE AV SAMVERKAN I

TEAM

EN INTERVJUSTUDIE MED NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKOR MARIA BERGMAN HANNAMARIA THOMASSON

1

SJUKSKÖTERSKANS

UPPLEVELSE AV SAMVERKAN I

TEAM

EN INTERVJUSTUDIE MED NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKOR MARIA BERGMAN HANNAMARIA THOMASSON

Bergman M, & Thomasson H. Sjuksköterskans upplevelse av samverkan i team.

En intervjustudie med nyutexaminerade sjuksköterskor. Examensarbete i

omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och

samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2013.

Studien beskriver nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av samverkan i

team med läkare och undersköterskor. En kvalitativ semistrukturerad

intervjustudie har gjorts med sju sjuksköterskor som arbetar på fyra olika sjukhus

runtom i Skåne. Författarna till föreliggande studie är själva

sjuksköterskestudenter som inom en snar framtid ska ut i arbetslivet och därmed

skapat flera undringar kring hur den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever

utmaningar som denne ställs inför då hon/han börjar arbeta. En av de sex

kärnkompetenserna för omvårdnad, samverkan i team, valdes som intresseområde

av författarna och syftet formulerades till att undersöka nyutexaminerade

sjuksköterskors upplevelse av samverkan med läkare och undersköterskor på

arbetsplatsen. Fyra kvinnor och tre män deltog i studien, varav tre arbetar på

medicin avdelningar och fyra på kirurgiska avdelningar. Informanterna hittades

genom ett snöbollsurval. Intervjuerna var runt 35 min långa och fyra

frågeställningar, med sitt ursprung i projektet Quality and safety education for

nurses definition av samverkan i team, låg som grund. Intervjuerna analyserades

med kvalitativ innehållsanalys. 14 kategorier hittades som delades upp i tre teman:

Jag – Du, Vi och Våra verktyg. Studien visar att erfarenhet, delaktighet, att

möjliggöra diskussion, återkoppling, personlighet samt personkemi upplevs vara

faktorer av stor vikt för att uppnå en god samverkan. Studien fastställer också att

en ökad självinsikt och förmåga att se sin roll i samverkansprocessen är

nödvändig.

2

NURSES´ EXPERIENCE OF

TEAMWORK AND

COLLABORATION

AN INTERVIEW STUDY WITH NEW GRADUATED NURSES MARIA BERGMAN HANNAMARIA THOMASSON

Bergman M, Thomasson H. Nurses’ experience of teamwork and collaboration.

An interview study with newly graduated nurses. Degree project in nursing, 15

credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of

Care Science, 2013.

This study describes newly graduated nurses’ experiences of teamwork and

collaboration with doctors and nursing assistants. A qualitative semi structured

interview study was conducted with seven nurses, working at four different

hospitals in the south of Sweden. The authors of the present study are nursing

student who themselves soon will start their careers, and therefore have a lot of

wonderings about the challenges facing newly graduated nurses. One of the six

competencies of nursing, teamwork and collaboration, was chosen as the area of

interest by the authors and the aim of the study evolved. Four women and three

men participated in the study, three of whom work in medical wards and four in

surgical wards. The informants were found by using a “snowball sampling”. The

interviews lasted in average for 35 minutes and were based on four issues which

had their origin in the definition of teamwork and collaboration by the project

Quality and safety education for nurses. The interviews were analyzed by using

qualitative content analysis. 14 categories were found and split in to three themes:

Me – You, We and Our tools. The study shows that being experienced,

participation, allowing discussion, feedback, personality and personal chemistry is

perceived to be factors of great importance for achieving good teamwork and

collaboration. The study also establishes that an increased consciousness of self-

awareness is needed.

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 5

BAKGRUND 5

De sex kärnkompetensernas ursprung 5

Samverkan 6

Tidigare litteratur 7

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 8

Definitioner 8

Begränsningar 8

METOD 8

Urval 8

Deltagare 9

Datainsamling 9

Dataanalys 10

ETISKA ÖVERVÄGANDEN 11

RESULTAT 11

Jag – Du 11

Samförstånd 11

Jag är en del av del hela 12

Välvilja 13

Demokrati 13

Stå på egna ben 13

Vi 14

Kunskapsutbyte 14

Att enas 14

Tydlighet 15

Etiska aspekter 15

Sammanhållning 15

Våra verktyg 16

Organisatorisk kontinuitet 16

Vetskap 16

Mognad 16

Kunskap och kompetens 17

DISKUSSION 17

Metoddiskussion 17

Urval 17

Deltagare 18

Datainsamling 18

Typ av frågor 18

Dataanalys 18

Förförståelse 19

Trovärdighet 19

Resultatdiskussion 19

Jag – Du 20

Vi 20

4

Våra verktyg 20

SLUTSATS 21

FRAMTIDA VÄRDE 21

REFERENSER 22

BILAGOR 24

Bilaga 1: Matris över analysprocessen 25

Bilaga 2: Informationsbrev 26

Bilaga 3: Intervjuguide 27

5

INLEDNING

En ökad kunskap och insikt om vikten av en god samverkan i team mellan

sjuksköterskor, undersköterskor och läkare bör vara en del av den blivande

sjuksköterskans utbildning (Svensk sjuksköterskeförening, 2012). Ökad förståelse

kan uppnås genom att ta del av andras erfarenheter eller genom att ta del av

forskning i ämnet, anser författarna till föreliggande studie. Genom andras

erfarenheter kan studenter undvika fällor som de nyutexaminerade

sjuksköterskorna har trampat i och imitera ageranden som har gynnat samverkan

mellan de olika yrkeskategorierna. Genom att läsa forskning kan ett nytt

tankemönster planteras och studenten kan börja fundera i banorna kring hur

sjuksköterskan bör samverka med läkare och undersköterskor. Vi har gjort en

studie som beskriver sju nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av

samverkan i team. Då dessa sjuksköteskor har delat med sig av sina erfarenheter

kan du som läsare få chansen att lära av dem.

BAKGRUND

Då en sjuksköterska får sin legitimation förväntas denne enligt

kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005)

redan besitta en hel del kompetenser gällande samverkan. Sjuksköterskan ska

organisera teamarbetet runt patienten och kommunicera på ett respektfullt och

lyhört sätt till sina kollegor. Det är även sjuksköterskans uppgift att

uppmärksamma och möta patienters sjukdomsupplevelse och lidande och lindra

detta. Sjuksköterskan ska även gentemot sina kollegor agera då dessa handlar

oprofessionellt samt ifrågasätta otydliga instruktioner. Sjuksköterskan ska även

analysera styrkor och svagheter i sin professionella yrkesutövning och utveckla

gruppens konflikthantering (a a).

De sex kärnkompetensernas ursprung Projektet Quality and safety education for nurses, som hädanefter kommer att

benämnas QSEN, uppkom i oktober 2005 av Robert Wood Johnson Foundation

ledd av Linda Cronenwett och Gwen Sherwood med hjälp av en nationell

rådgivande styrelse och framstående lärare. De eftersträvade strategier för att

utveckla kursplaner och metoder för att säkerställa framtidens sjuksköterskor att

utveckla kompetenser i patientcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad

praxis, kvalitetsförbättringar, säkerhet och informatik. Dessa kompetenser kallas

på svenska för omvårdnadens sex kärnkompetenser.

De sex kärnkompetenserna som Cronenwett et al (2007) föreslår, ska ligga som en

internationell grund för sjuksköterskors utbildning. Kvalifikationer för dessa

kompetenser ska genomsyra sjuksköterskeutbildningens kurser och förbereda

studenten för yrkeslivet. I grundutbildningen bör de olika momenten

sammanflätas så att en tydlig tillväxt av ämnen och kärnkompetenser kan formas.

Samverkan i team ska enligt Cronenwett et al (2007) innebära en öppen

kommunikation, ömsesidig respekt, effektivitet inom vårdlaget och att behandling

och omvårdnad ska beslutas gemensamt. För att nå detta krävs kunskap inom

området för att goda färdigheter ska kunna utvecklas. Dels krävs självinsikt då

den enskilda sjuksköterskan ska förstå hur hennes egna föreställningar och

värderingar kan påverka hela teamet, dels krävs att hennes egna attityder kring

6

samverkan måste rannsakas. En emotionell intelligens ska också tränas upp för att

förstå sina kollegors agerande. Sjuksköterskan ska förstå hur olika typer av

kommunikation kan påverka samarbetets resultat och hur hon själv kan lära sig att

hantera olika kommunikationstekniker. Att reflektera över kollegors

kommunikation kan även ge insikt i hur den hierarkiska ordningen kan hämma ett

gott samarbetsklimat (a a).

Samverkan Idag är professionerna inom hälso- och sjukvård väldigt specialiserade och med

tanke på patientens komplexa behov, är samverkan en nödvändighet (Lidén,

2009). Samverkan är en interaktion mellan människor som kan vara mer eller

mindre strukturerad och planerad enligt Lindberg (2009). I hälso- och sjukvård

sker samverkan dels mellan organisationer, exempelvis mellan landsting och

kommuner enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen (Blomqvist &

Dunér, 2009), men även mellan människor inom samma organisation. Lindberg

(2009) skriver också att inom den offentliga sektorn är det vanligt att samverkan

har sin grund i att möta medborgarnas behov.

I litteraturen används många närliggande begrepp till samverkan, såsom

samarbete och samordna, och det är i sin rätt att skilja dessa åt.

Enligt nationalencyklopedin (2012b) innebär verbet samverka följande:

”handla eller fungera gemensamt för visst syfte”

medan verbet samarbeta enligt nationalencyklopedin (2012a) har följande

definition:

”arbeta tillsammans (med andra) för ett gemensamt mål

Verbet samordna betyder enligt nationalencyklopedin (2012c):

”Se till att händelser eller arbetsinsatser som hänger ihop ifråga om tid eller plats

blir utförda i rätt följd och på rätt sätt”.

Vidare kommer endast samverka och samarbeta att behandlas, då dessa begrepp

är de enda som uppkommit under intervjuerna med informanterna.

Samverka och samarbeta kan tyckas snarlika när man vänder sig till ordböcker,

men om man vänder sig till praktiken och forskares definitioner kan en skillnad

formuleras. Samverkan är enligt Danermark (2005) något mer och större än det

besläktade ordet samarbete. Samarbete är något som sker dagligen mellan

människor utan större eftertänksamhet, medan samverkan innebär att personer,

ofta med olika utbildningar, som är styrda av olika regelverk, och ibland från

olika organisationer, arbetar mot ett gemensamt mål (a a). Samverkan är alltså

något tyngre laddat ord, med större innebörd. Blomqvist och Dunér (2009)

beskriver samverkan på yrkesgruppsnivå som personer med olika utbildning och

styrda av olika regelsystem, som till tillsammans arbetar mot ett gemensamt mål

under gemensamt ansvar. På arbetsplatsen ska sjuksköterskan vara en arbetsledare

för bl.a. undersköterskan samtidigt som hon ska ha tät kontakt med ansvarig

läkare. Enligt kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005)

ska sjuksköterskan kunna planera, konsultera, informera och samverka med andra

inom vårdkedjan. Inom vårdkedjan kommunicerar ofta aktörer såsom

undersköterska och läkare genom sjuksköterskan och pratar sällan med varandra.

De olika aktörerna kan se patienten utifrån olika professioner och sjuksköterskan

står då i mitten och ska få samverkan att fungera. Sjuksköterskan ska även arbeta

för att information överförs korrekt och driva arbetet mot effektivitet, kontinuitet

och kvalitet (a a).

7

Svensk sjuksköterskeförening (2012) betonar också vikten av de sex

kärnkompetenserna i svensk sjuksköterskeutbildning. I publikationen Svensk

sjuksköterskeförenings strategi för utbildningsfrågor beskriver de idén om

omvårdnadens kärnkompetenser från QSEN. Här kommer också en svensk

översättning av det engelska uttrycket Teamwork and collaboration, nämligen

Samverkan i team. Anledningen till att Svensk sjuksköterskeförening använder

denna översättning är enligt de själva att det är ett redan befintligt begrepp som är

välkänt inom vårdvetenskap. Även Ponzer et al (2009) anser att interprofessionell

utbildning bör ingå i sjuksköterskans grundutbildning.

I vår studie används begreppet samverkan på det sätt som samverkan i team

beskrivs av Cronenwett et al (2007) i projektet QSEN. I artikeln redogörs det för

omvårdnadens sex kärnkompetenser varav samverkan i team är en av dessa. I

begreppet samverkan i team utkristalliserar Cronenwett et al (2007) fyra delar

som är signifikanta: öppen kommunikation, ömsesidig respekt, effektivitet inom

vårdlaget och gemensamma beslut. Dessa fyra hörnstenar anser QSEN och

Cronenwett et al (2007) kan ligga som en god grund för alla

sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor för att få bättre kunskap, färdigheter

och attityder i sin samverkan i team. Dessa fyra grundpelare har vi använt i vår

studie, dels som bakgrundsinformation och dels som underlag vid intervjuerna.

Tidigare litteratur Det finns tidigare studier om samverkan inom sjukvården och även studier om den

nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelser av att börja arbeta. Däremot är

studier med det specifika syftet att besvara hur den nyutexaminerade

sjuksköterskan upplever samverkan sparsamt förekommande. Det som dock kan

ses i tidigare studier om den nyutexaminerade sjuksköterskan är att ämnet

samverkan berörs mycket, vilket författarna till föreliggande studie har utnyttjat

för att få en uppfattning av ämnet.

Saghafi et al (2012) beskriver att nyutexaminerade sjuksköterskor upplever att

läkare som är medvetna om att sjuksköterskan är ny, ofta kan bemöta dem med

tålamod, vilket uppskattas av sjuksköterskan. Dock finns en rädsla närvarande,

från den nya sjuksköterskans sida, vid bemötandet av doktorerna i början visade

resultatet (a a). Bemötandet från kollegor har stor påverkan på hur den

nyutexaminerade sjuksköterskan upplever sin arbetsplats (Parker et al, 2012). I

Daiski (2004) beskriver sjuksköterskor att de upplever, speciellt mellan

sjuksköterskan och läkare, att relationerna inom teamet inte är jämlika och att den

ömsesidiga respekten är bristande. Men några sjuksköterskor uttryckte denna

ojämnlikhet som normal (a a), och faktum är att sjukhus länge har beskrivits som

en hierarkisk miljö. Sjuksköterskor bör även själva jobba för att motverka denna

hierarki genom att efterfråga undersköterskans kompetens i högre grad (Rich,

1995). Att behöva bevisa sig som kompetenta sjuksköterskor, upplevde de

intervjuade var nödvändigt för att tillhöra teamet och bli accepterade av

kollegorna (Saghafi et al, 2012). Deltagarna i Daiski (2004) ansåg att bättre

förståelse för professionernas olika roller gör att man arbetar och trivs bättre ihop.

Om sjuksköterskor är medvetna om brister i sin samverkan kan de jobba för att

motverka dem (a a). Arbetsmiljön påverkas av hur samverkan fungerar på en

avdelning enligt Averlid & Bihari Axelsson (2012). Samverkan mellan

undersköterska och sjuksköterska är ett relativt outforskat område som Apker et al

(2006) efterfrågar.

8

Ju mer nyutexaminerade sjuksköterskor vet vad som väntar dem när de börjar sitt

arbetsliv, desto lättare kan övergången från skola till arbete ske. En ökad

medvetenhet om den nyutexaminerade sjuksköterskans kompetenser och vilket

förhållningssätt som förväntas av dem och andra sjuksköterskor, kan förenkla

övergången.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Syftet är att beskriva den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse av

samverkan med undersköterskor och läkare på arbetsplatsen.

Fyra frågeställningar söktes svar på:

Hur upplever sjuksköterskan öppen kommunikation i samverkan med

läkare/undersköterskor?

Hur upplever sjuksköterskan ömsesidig respekt i samverkan med

läkare/undersköterskor?

Hur upplever sjuksköterskan effektivitet i samverkan med

läkare/undersköterskor?

Hur upplever sjuksköterskan att gemensamma beslut av behandling och

omvårdnad tas med läkare/undersköterskor?

Definitioner Studien använder sig av definitionen samverkan i team som finns att hitta i

artikeln av Cronenwett et al (2007). Projektet redogör för omvårdnadens sex

kärnkompetenser, och har där definierat samverkan och teamarbetet som

effektivitet inom vårdlaget, en ömsesidig respekt, öppen kommunikation och att

behandling och omvårdnad ska beslutas gemensamt (a a). Med team avser

författarna till föreliggande studie undersköterska, sjuksköterska och läkare.

Begränsningar Av de sex kärnkompetenserna riktas studien endast in på samverkan i team.

METOD

Författarna har utfört en empirisk studie som grundar sig på kvalitativ data. Den

kvalitativa ansatsen lämpar sig bra då syftet och frågeställningarna baserar sig på

respondenternas egna upplevelser och känslor (Backman, 2008). Det kvalitativa

synsättet riktar sig nämligen mot hur individen uppfattar sin verklighet, och det är

individen som alltid är i fokus. En av de vanligaste datainsamlingsmetoderna vid

kvalitativ ansats är intervju (a a), och det är intervju som har legat till grund för

denna studiens datainsamling.

Urval Vid en kvalitativ forskning grundar sig resultatet på ett litet antal deltagare

(Olsson & Sörensen, 2011). Samtidigt önskas det att studien ska uppnå så kallad

datamättnad, alltså att ingen ny information tillförs vid ytterligare datainsamlingar

(Polit & Beck, 2010). Denna studie inkluderar sju deltagare, och är ett realistiskt

antal sett ur ett tidsperspektiv som är knappt, samtidigt som antalet ändå kan ge

tillräcklig data om fenomenet, enligt författarna. För att finna deltagare valdes

9

snöbollsurval, där författarna startade varsin snöboll. De två första deltagarna var

alltså bekanta till författarna. Dessa två tillfrågades via facebook om de var

intresserade att delta i studien, och när de hade tackat ja angav de i sin tur en var

ny deltagare och så vidare. Kontakt togs med de möjliga deltagarna via facebook.

Den första snöbollen resulterade i tre deltagare och den andra i fyra deltagare. I

den första snöbollen deltog alla som tillfrågades. I snöboll nummer två tillfrågades

två ytterligare personer, varav en tackade nej och en föll utanför

inklusionskriterierna. På grund av tidspress och rädsla för att inte hinna hitta

informanter valde författarna att, parallellt med snöbollsurvalet, tillfråga tre

ytterligare personer som föll inom inklusionskriterierna om deltagande. Detta var

alltså inte en ny snöboll som startades, utan tre lösryckta deltagare som det togs

kontakt med. Där svarade två nekande och en jakande, men denna kunde endast

ses då intervjuperioden var över och därför valde författarna att inte intervjua en

åttonde person. Inklusions- och exklusionskriterier som alltid kontrollerades var:

Inklusionskriterier:

Deltagarna ska arbeta på sjukhus i Skåne.

Deltagarna ska ha tagit sin examen våren 2012.

Deltagarna ska ha jobbat sammanhängande som sjuksköterska i minst två

månader vid intervjutillfället.

Exklusionskriterier:

Deltagarna ska inte ha en tidigare sjuksköterskeexamen från ett annat land.

Deltagare De sju deltagarna jobbar på fyra olika sjukhus i Skåne. Tre stycken jobbar på

medicinska avdelningar och fyra stycken jobbar på kirurgiska avdelningar. Tre

deltagare är män och fyra är kvinnor. Alla deltagare har jobbat på sjukhus i över

fyra månader vid intervjutillfället.

Datainsamling En pilotstudie utfördes med hjälp av en intervjuguide (se bilaga 3) framtagen av

författarna, och denna spelades in med två mobiltelefoner och en dator.

Intervjuguiden (a a) godtogs och ytterligare pilotstudier krävdes ej. Datorn som

användes vid inspelandet av intervjun däremot, hade dålig ljudupptagning och

användes sedan inte till de resterande intervjuerna. Det transkriberade materialet

och ljudfilerna från pilotstudien är nu förstörda.

Enligt Trost (2010) är det bra att börja en intervju genom att fråga något fritt om

ämnet, för att sedan fortsätta med raka och enkla intervjufrågor. Detta har

författarna tagit i åtanke och haft som grund vid intervjuandet. Trost (2010)

betonade även att ställa frågor - inte påståenden, och att ha ögonkontakt,

empatisera med deltagaren samt att inte vara rädd för tystnaden vilket författarna

också har använt som bas. Författarna har använd sig av både öppna och styrande

frågor. Intervjun strukturerades upp efter de fyra frågeställningarna. Efter

inledande öppna frågor i ämnet samverkan ställdes inledande frågor kring öppen

kommunikation som är den första frågeställningen. Sonderande frågor (Kvale,

2007) ställdes då författarna upplevde att informanten inte berättade allt kring ett

ämne och tolkande frågor ställdes för att kontrollera att författaren hade förstått

svaret korrekt. Då ett ämne inte berördes, exempelvis då informanten endast

pratade om undersköterskor ställdes direkta frågor om läkare. När den första

frågeställningen var uttömd började författaren om med inledande frågor om nästa

frågeställning.

10

Intervjuerna var semistrukturerade och hade sin grund i den tidigare nämnda

intervjuguiden (se bilaga 3). Enligt Polit & Beck (2010) är det bra att ha en

semistrukturerad intervju när författarna har några förbestämda ämnen som måste

behandlas. Alla deltagare mottog en informationsbilaga (se bilaga 2) vid förfrågan

om deltagande i studien, samt mottog samma information både skriftligt och

muntligt innan respektive intervju. När författarna genomförde intervjuerna

förklarades inte studiens definition av samverkan för informanterna utan det var

informanterna som fick delge sin definition av samverkan. Ett närliggande

begrepp uppkom under intervjuerna, och det var samarbete. Samtliga intervjuer

spelades in med hjälp av två mobiltelefoner, där båda författarna närvarade. När

författare nummer ett hade kontaktat deltagare nummer ett, så var författare

nummer två aktiv intervjuare och författare nummer ett passiv observatör, för att

göra intervjuaren så objektiv som möjligt och utan förutfattade meningar.

Observatörens uppgift var att kontrollera att alla förbestämda ämnen behandlades

i full utsträckning. Plats för datainsamling diskuterades med respektive deltagare,

där deltagarens önskemål åhördes. Fyra intervjuer utfördes på författarnas skola i

ett arbetsrum, två intervjuer utfördes på deltagarnas arbetsplatser och en intervju

utfördes på ett bibliotek. Inför den första intervjun gavs endast informationen om

studiens syfte. Införde resterande sex intervjuerna gavs information om våra fyra

frågeställningar också. Dock analyserades materialet från intervju ett likvärdigt

med materialet från intervju två till sju.

Dataanalys Pilotstudien analyserades enligt Hällgren Graneheim och Lundman (2008), där

hela texten analyserades som en textmassa. Det resterande materialet analyserades

också enligt Hällgren Graneheim och Lundman (2008), men författarna valde att

analysera frågeställningarna var för sig, då detta gjorde resultatet tydligare.

Alla intervjuer transkriberades från det talade språket till skriftlig form. Detta

gjordes direkt efter respektive intervju för att få med nyanser i det inspelade

materialet. Författarna delade på intervjutiden och transkriberade en halv intervju

var, vid varje tillfälle. De kvalitativa data som insamlades i studien analyserades

med kvalitativ innehållsanalys enligt Hällgren Graneheim och Lundman (2008).

Denna syftar till att beskriva likheter och skillnader som kan tas fram ur ett

textinnehåll (a a).

Begrepp som ingår i den kvalitativa innehållsanalysen är analysenhet, domän,

meningsenhet, kondensering, abstraktion, kod, kategori och tema (Hällgren

Graneheim & Lundman, 2008). Analysenheten, som är de transkriberade texterna,

delades upp i fem domäner, varav de fyra första var studiens frågeställningar och

den femte domänen utkristalliserades efterhand. Att hitta och separera de olika

domänerna gjorde författarna var för sig, för att sedan kunna diskutera och

jämföra sina tolkningar och skapa ett så trovärdigt resultat som möjligt. Då

domänerna hade hittats och separerats var materialet strukturerat efter

frågeställningarna och kunde därmed börja analyseras. Analysenheten läste

författarna igenom var för sig flera gånger och hittade däri meningsbärande

enheter (meningar, ord eller stycken) som var relevanta för studiens syfte och

frågeställningar. När författarna var överens om domänerna och hade tagit ut

meningsenheter, satt författarna var för sig och kodade, hittade kategorier och

underkategorier. Dessa diskuterades sedan och slutgiltig kodgivning gjordes

tillsammans, då detta medförde tid till diskussion, reflektion och tillslut enighet.

11

Detta resulterade i 14 kategorier och 38 underkategorier. Till sist delades

kategorierna in i ett utav tre teman: Jag- Du, Vi eller Våra verktyg.

ETISKA ÖVERVÄGANDEN

En etikprövning har gjorts av Malmö Högskolas etikråd och därigenom fick

studien klartecken. De intervjuer som genomfördes på deltagarens arbetsplats,

krävde ett godkännande av verksamhetschefer, vilket författarna erhöll på

samtliga berörda arbetsplatser.

Den deltagande personen ska inte kunna knytas till sin arbetsplats då detta kan

skapa konflikter. De kliniker som deltagarna arbetar på kommer alltså inte att

nämnas i studien samt kommer deltagaren att avidentifieras. Utöver det kommer

alla uppgifter att behandlas med konfidentialitet.

Om någon av deltagarna har känt sig obekväm med sitt deltagande har denne haft

möjlighet att lämna studien. Om någon valt att inte längre vara med i studien, har

allt material från den personen tagits bort.

Deltagarna är en grupp som redan arbetar under tidspress och därför gjordes

intervjun så kort och enkel för deltagaren som möjligt. 40 minuter bestämdes som

maxlängd för intervjun samt valde deltagaren själv plats och tidpunkt för intervjun

för att deltagandet skulle vara så enkelt som möjligt.

RESULTAT

Studiens resultat redovisas utifrån tre teman: Jag – Du, Vi och Våra verktyg. Inom

temat Våra verktyg finns kategorier som behandlar sjuksköterskornas upplevelser

av öppen kommunikation, ömsesidig respekt, effektivitet inom vårdlaget och

gemensamma beslut. När det kommer till temana Jag – Du och Vi, finns förutom

frågeställningarnas ämnen även ett femte ämne som författarna valt att kalla Jag

är ny sjuksköterska. En övergripande matris av domäner, kategorier,

underkategorier och teman går att finna i bilagorna (Se bilaga 1).

Jag – Du Temat Jag – Du är ett återgivande av upplevelser som har med individen att göra.

Deltagarna talade om attribut och faktorer hos antingen sig själv eller hos en

kollega som de ansåg påverkar samverkansrörelsen. Kategorier i detta tema är

Samförstånd, Jag är en del av det hela, Välvilja, Demokrati och Stå på egna ben.

Samförstånd Olika bakgrund, såsom utbildning och erfarenhet, gör att kommunikationen

påverkas upplevde deltagarna. En informant resonerade och uttryckte att de olika

yrkeskategorierna har så pass olika arbetsuppgifter och roller i vården att insynen i

varandras arbete blir dåligt, och att arbetet därför kan tendera att bli avskilt.

Förståelsen för varandras yrken utryckte många deltagare var bristande i det

dagliga arbetet.

12

”Och där är också liksom en konflikt, att de [undersköterskorna]

förstår inte varför vi gör den ena insatsen och även om vi förklarar

så har de glömt bort det till nästa dag ändå. Så att, kanske är det

vårt eget fel att vi inte tar oss tiden att förklara bättre, varför vill vi

ha följande insats, men det kanske också är en brist från min

undersköterskas sida att hon inte har ett intresse av att veta, och ser

det som en arbetsbörda istället för en del av arbetet.” (Deltagare G)

Ett fåtal informanter upplevde att den öppna kommunikationen präglades av hur

personkemin är mellan personerna i arbetslaget. Det handlar om hur man ser på

varandra, och när personkemin fungerar bra ansåg informanterna att

undersköterskan kunde bli en förlängning av sjuksköterskan vilket möjliggör att

sjuksköterskan kan bistå doktorn mer. Majoriteten deltagare berörde ämnet

arbetsklimat när de beskrev öppen kommunikation. Att ha tillit till sin

undersköterska och sin läkare upplevde informanterna var av stor vikt. En typ av

kommunikation där inte så många ord behöver sägas ansågs upplyftande, likaså

tillfällen då undersköterskan känner att hon kan ta egna initiativ. Önskan om ett

arbetsklimat där det som sjuksköterska är okej att be om hjälp från

undersköterskan uttrycktes av en informant på följande sätt:

”… men jag tycker om när jag kan gå fram till dem och säga ”att

idag har jag väldigt mycket att göra, jag skulle uppskatta om ni kan

hjälpa mig med detta”, och så säger de ”inga problem”, eller så

säger de ”vi har mycket och göra, men vi ska se vad vi kan göra, om

vi hinner så hjälper vi dig”. Istället för att bara få ett ”NEJ”.”

(Deltagare F)

Jag är en del av det hela Många informanter pratade om ämnen som är kopplade till att kunna se sin roll

som en del av helheten. Negativa upplevelser, såsom hierarkiska beteenden och

underskattning av andras kompetenser, beskrevs som företeelser som kan

elimineras bara den andre parten hade haft självinsikt i den situationen. Många

positiva upplevelser beskrevs också då den andra parten kunde se helheten och

agerade på ett sätt som gynnade alla i slutändan istället för bara en individuell

vinst.

”Alltså det har jag nog märkt sedan jag har börjat tänka på detta

ämne. Att om det är någon undersköterska som kanske är lite mer

erfaren, pratar högt och de säger något till läkarna, så uppfattar

dem [läkarna] det. Men samtidigt så är det någon [undersköterska]

som inte pratar lika mycket och säger något så då ”oj, pratar du”,

alltså att då blir det inte riktigt på samma sätt.” (Deltagare B)

Personlighet hos sina kollegor upplevde informanterna kunde gynna eller hämma

den ömsesidiga respekten. Personer som kan ge uppskattande ord och tydligt visar

respekt för patienter ger lätt ömsesidig respekt medan bitterhet, prat bakom

ryggen och att inte vara stresstålig är attribut som hämmar förmågan att uppleva

ömsesidig respekt. Informanter beskrev även att de upplever att både läkare och

undersköterskor inte har förståelse för sjuksköterskans arbete, vilket försvårar

ömsesidig respekt.

13

”Vi måste prioritera andra saker som är viktigare. Och där blir det

svårt med respekten, för de [undersköterskorna] har inte förståelse

för det.” (Deltagare D)

Välvilja Att trivas med kollegorna förbättrar effektiviteten enligt de intervjuade

sjuksköterskorna; arbetet flyter på bättre när parterna trivs tillsammans. Denna

personkemi eller trivsel är upp till varje individ att skapa. Då kan teamet prestera

bättre och effektiviteten ökar. Några informanter delgav att de upplevde att

hjälpsamhet ger effektivitet inom vårdlaget. Det handlar om att alla ska hjälpas åt

med dagens uppgifter och att arbetsbördan ska vara jämn enligt informanterna. En

informant berättade att det ibland kan vara svårt att be om hjälp för att denne har

känslan av att kollegorna inte vill hjälpa till, och detta gör arbetet ineffektivt:

”Men det [hög effektivitet] är för att alla sjuksköterskor gillar

varandra skarpt. Vi skojar och har skitkul ihop och

undersköterskorna, vi funkar jättebra ihop. Så det funkar bra.

Patienterna har det bra när vi jobbar.” (Deltagare A)

Demokrati Några informanter uppgav att de hade som inställning att alla tre professioner ska

vara med i beslutstagandet. Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnadsprocessen,

och insikten att man ensam inte har alla trådar utan att flera yrkeskategorier

tillsammans kan bidra till en bättre vård, fanns hos flera av de intervjuade

sjuksköterskorna. Deltagarna hade en positiv upplevelse av att diskutera beslut

med både undersköterskorna och läkarna. Att diskutera med undersköterskorna

upplevdes som enkelt då båda parterna är nära patienten och vad det gäller läkarna

upplevde deltagarna att sjuksköterskans kompetens inkluderades. Trots detta

berättade informanterna att de ansåg att det var läkaren som slutligen tog beslut

gällande patienten, men att det var naturligt då de har det yttersta medicinska

ansvaret.

”En demokratisk process känns ju alltid som det bästa.”

(Deltagare D)

Stå på egna ben Det finns förväntningar på dig som sjuksköterska när du börjar arbeta, både från

dig själv och från kollegor berättade informanterna. Beroende på vem

förväntningarna kom ifrån kunde de upplevas ansträngande och samtidigt

värdefulla enligt informanterna. Det upplevdes svårt att hitta sin roll, dels som

sjuksköterska men även som en del av gruppen berättade deltagarna. Samtliga

deltagare som nämnde detta, berättade att de nu, ett halvår senare, hade funnit sin

roll. Egenskaper som informanterna hade utvecklat, som hade hjälpt dem att hitta

sin roll, var att sätta ner foten, stå på sig och vara självsäker samt att finna

trygghet och vara ödmjuk. Några informanter talade under intervjuerna om det

egna ansvaret när det kommer till att samverka i ett team, vilket är en insikt som

stämmer överens med kraven från sjuksköterskans kompetensbeskrivning. Det är

upp till var och en att ta ansvar för att skapa en god samverkan, ansåg

informanterna.

”Alltså man är ju automatiskt del av ett team när man kommer in

som sjuksköterska, man förväntas ju att ta på sig den här rollen som

14

sjuksköterska och man förväntas ju också, i och med den här

legitimationen, så förväntas man ju sitta inne på kunskap och många

vänder sig ju om redan första dagen och ”hur ska vi göra, hur

tycker du.” (Deltagare F)

Vi Företeelser som är utmärkande och viktiga för det som görs tillsammans inom

teamarbete och samverkan presenteras under temat Vi. Deltagarna beskrev

upplevelser då det gemensamma betonades. Här finns följande kategorier:

Kunskapsutbyte, Att enas, Tydlighet, Etiska aspekter och Sammanhållning.

Kunskapsutbyte Flera av informanterna beskrev öppen kommunikation som situationer där alla var

delaktiga i informationen kring patienterna. På ett rakt sätt och med relevant fakta

pratade de olika professionerna med varandra samtidigt som gruppen var öppen

för vad alla hade att säga. Genom att dela med sig av information över

professionerna upplevde flera informanter att en gemensam plan skapades. Det

upplevdes som mycket positivt då alla tre yrkeskategorier kunde vara med och

influera denna plan, och detta sågs som något gynnade samverkansprocessen.

”Och det är något som jag tycker att våra läkare är jättebra på, att

de tar in den här informationen från undersköterskorna och från

sjuksköterskorna. Och att det på ett sätt påverkar deras liksom

framtida planering.” (Deltagare E)

Att sjuksköterskan och undersköterskan har regelbundna avstämningar

möjliggjorde större delaktighet mellan yrkeskategorierna, medan svårtillgängliga

läkare problematiserade kunskapsutbytet. Många informanter uppgav att de tyckte

det är viktigt med återkoppling i det dagliga arbetet, inte minst med tanke på

sjuksköterskan som genom sin arbetsledande roll ofta delegerar uppgifter. Insikten

om att bristande kommunikation kan leda till att patientsäkerheten inte håller

uttrycktes av en deltagare på följande vis:

”Men just det här, när man har som sämst kommunikation då är det

ju.. Då är det ju farligt för patienterna liksom. Inte farligt på det

sättet att de kanske dör, men på det sättet att de hamnar inom

riskzonen för trycksår, eller undernäring eller vad som helst

liksom.” (Deltagare A) Att enas Att kunna enas upplevdes vara viktigt för ömsesidig respekt. Respekten upplevdes

bättre när det går att diskutera mellan professionerna och när kollegorna är

tillgängliga för varandra medan den sätts på sin spets vid ifrågasättande. Om

kollegor har en tät kontakt och gör sig tillgängliga för varandra ökar den

ömsesidiga respekten enligt informanterna. Tillsammans resonerar kollegorna

fram och tillbaka kring vården för att skapa en bra utgångspunkt för patienten

samtidigt som det upplevs som god samverkan. Om en konflikt förs utan

resonemang, upplevdes det som bristande respekt och då är det viktigt att ta en

diskussion om detta för att återfå respekten. Att bli ifrågasatt fanns det olika

meningar om från de intervjuade sjuksköterskorna, trots att detta är något som en

professionell sjuksköterska bör kunna hantera enligt Socialstyrelsens

15

kompetensbeskrivning. En informant menade att det är godtagbart att kollegor

ifrågasätter beslut, bara de sedan respekterar det svar som ges.

”Man pratar med varandra hela tiden och man tar till sig vad den

andra säger. (…) Att man har bra resonemang kring patienterna

och det leder till bra diskussioner. Och bra resultat för patienten.”

(Deltagare A)

Tydlighet När alla jobbar efter en gemensam plan och det är fokus på kvalitet i vårdarbetet,

upplevdes det vara effektivt. Det talades under intervjuerna om situationer där

syftet med patientens vård för dagen var oklar, och att det skapade en ineffektiv

arbetsmiljö. Om en gemensam plan istället arbetades fram av kollegorna kunde

arbetsgruppen utföra arbetet mer effektivt. Om alla som var involverade i samma

patient hade samma informationsgrund och var med i utformningen av en

gemensam plan för dagen, blev arbetet effektivt upplevde flera informanter.

”… och har du alla de här bitarna och du har den medicinska biten

från läkaren, och du har liksom en annan omvårdnadsbit från

sjuksköterskan och sen så kommer ju en sjukgymnast in och fyller i

hur hon att det, att det fungerar och så. Då kan man lägga upp en

gemensam plan och effektivisera hela vårdkedjan i princip.”

(Deltagare E) Etiska aspekter Några deltagare berättade att de upplevde svårigheter med att både vara med i de

medicinska besluten och omvårdnadsbesluten. Trots att det, enligt sjuksköterskans

kompetensbeskrivning, är sjuksköterskan som ska organisera vården kring en

patient och delta i teamarbetet, upplevde informanterna att det förekom en typ av

roll som mellanhand som är negativ; att sjuksköterskan alldeles för ofta endast var

en förmedlare mellan olika yrkeskategorier. Några informanter berättade om

situationer då gemensamma beslut inte fungerat och sjuksköterskorna upplevde

det som besvärande. Det handlade om när vården ska bli palliativ för en patient.

De intervjuade sjuksköterskorna upplevde att de kunde beskriva en bild för

läkaren där det tydligt var dags för palliativ vård, men att läkaren själv inte kunde

ta detta beslut. Etiska tankar om ett värdigt slut har då uppkommit hos deltagarna.

Att själv må bra inför ett beslut och/eller en insats som ska genomföras med en

patient, berättade en deltagare att den upplevde var mycket viktigt. Att kunna

diskutera med läkaren och ta ett gemensamt beslut som båda parterna är

införstådda med, gjorde att den intervjuade sjuksköterskan lättare kunde utföra

arbetet.

”Och genom att fatta det här gemensamma beslutet så kan båda må

bra. Jag behöver inte förbereda patienten på en undersökning som

jag inte tycker känns bra att den ska genomföras.” (Deltagare C) Sammanhållning Att uppleva trygghet var enligt informanterna en viktig komponent för att

samverkan ska vara god, och för sjuksköterskan betonades förhållandet till

undersköterskan, då det är undersköterskan som är närmst patienten. En av de

intervjuade sjuksköterskorna berättade att denne upplevde att undersköterskan var

sjuksköterskans ögon och öron, och en annan deltagare upplevde att

16

undersköterskan stöttade upp när hon märkte att sjuksköterskan inte hade full koll.

Flera informanter berörde punkten att tillhöra och pratade om hur deras kollegors

beteende kunde skapa känslan av tillhörighet eller ej. Att kämpa för att bli

accepterad i teamet sa flera deltagare att de gått igenom som ny sjuksköterska,

medan en annan informant berättade att denne direkt upplevde tillhörighet med

kollegorna. Det var också skillnad på sjukskötersketeamet eller det stora

arbetslaget med undersköterskor och läkare, där det senare var svårare att tillhöra.

”Om man blir accepterad i det här gänget, och det är ju en sak om

de vänder sig till dig eller om de vänder sig till någon annan

sjuksköterska som kanske har jobbat där en längre tid. Det var ju en

sådan sak som man fick kämpa för i början.” (Deltagare F)

Våra verktyg Våra verktyg är ett tema som innefattar fenomen som inte jaget eller gruppen i

teamet kan påverka omedelbart. Det är faktorer som påverkar samverkan och en

medvetenhet om dessa är av betydelse. Kategorier som ingår är: Organisatorisk

kontinuitet, Vetskap, Mognad och Kunskap och kompetens.

Organisatorisk kontinuitet Då sjuksköterskorna arbetade kontinuerligt med samma arbetslag förbättrades

kommunikationen, uppgav informanterna. Om arbetsgruppen består av samma

undersköterskor och läkare blir kommunikationen lättare ansåg informanterna

eftersom ömsesidig förståelse lättare uppstod, medan nya eller tillfälliga

medarbetar var mer tystlåtna.

”Och det [samförstånd], sånt är ju mycket lättare också när man

jobbar med samma undersköterskor och läkare under en viss tid

eller.. ” (Deltagare F) Vetskap Saker som är svåra att påverka från dag till dag, såsom erfarenhet, utbildning,

kunskap och yrkesroll, ansåg informanterna påverkar den ömsesidiga respekten.

Flera av de intervjuade sjuksköterskorna berättade att de hade upplevt att

respekten mot dem hade varit dålig, på grund av att de var nya i sitt yrke, och inte

hade så mycket erfarenhet och praktisk kunskap. När det kommer till läkaryrket

upplevde flera informanter att en osäkerhet hos oerfarna läkare resulterade i ett

mindre respektfullt uppförande från deras sida, till skillnad från erfarna läkare.

Erfarna undersköterskor upplevde informanterna ges större respekt än oerfarna

undersköterskor. Majoriteten informanter pratade om yrkesroller och utbildning i

samband med ömsesidig respekt. Gemensamt för alla var att de påpekade att insyn

i varandras utbildning och yrkesroll gör att respekten för varandra ökar, att man

kan se att alla parter är viktiga.

”För mig innebär det [ömsesidig respekt] lite grann att man

respekterar både den andres kompetens men också dennes beslut.

Och att man har en förståelse för de besluten också, att man

försöker förstå dem.” (Deltagare G) Mognad Då kollegor är erfarna och är medvetna om deras respektive roller i

beslutsprocessen kan effektivitet upplevas. Deltagarna talade om att erfarna

17

undersköterskor har kompetensen att göra många arbetsuppgifter såsom att veta

när en särskild insats ska göras och att kunna anpassa sitt arbete efter

sjuksköterskans arbete, vilket möjliggör ett effektivt arbete. Några deltagare

talade om att de upplevde att effektiviteten är beroende av läkarna, eftersom det är

läkaren som måste ta de medicinska besluten. När de intervjuade sjuksköterskorna

upplevde att de väntade på läkarnas beslut, berättade de att det har känts som att

deras eget arbete stannat upp.

”Men jobbar du med någon som har vart här i 20 år så behöver du

inte säga någonting utan man behöver bara hinta om vissa saker att

patienten har diabetes och då tas automatiskt blodsockret till

exempel.” (Deltagare D) Kunskap och kompetens

Flera sjuksköterskor som intervjuades pratade om hur erfarenhet påverkar de

gemensamma besluten. En undersköterska med mycket erfarenhet upplevde

informanterna var mer delaktig i de gemensamma besluten, till skillnad från

oerfarna undersköterskor, då hon kunde visa på kunskap som behövdes i

besluttagandet. De intervjuade upplever det också som en självklarhet att låta

undersköterskorna ta beslut på egen hand gällande saker de har visat att de har

kompetens till. När det kommer till läkarna berättade deltagarna att det är svårare

att ta gemensamma beslut med oerfarna läkare då dessa uppfattades som osäkra

och att de tog illa upp vid ifrågasättande, till skillnad från erfarna läkare som såg

det hela som en lärandesituation.

”Det har också lite mer erfarenhet att göra tror jag. Att om det är

en erfaren läkare som har varit med länge så kan man fråga ”varför

gör ni såhär?”, ”varför väljer ni att göra det?”. Och de kan se det

mer som en lärandesituation, kan förklara varför man väljer att

fatta ett visst beslut.” (Deltagare C)

DISKUSSION

Diskussionen delas upp i metoddiskussion och resultatdiskussion. I

metoddiskussionen diskuteras svagheter och styrkor med studiens förfarande. I

Resultatdiskussionen jämförs resultatet med tidigare studiers resultat.

Metoddiskussion Studiens syfte var att beskriva den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse

av samverkan med undersköterskor och läkare på arbetsplatsen. Utifrån detta syfte

har urval, datainsamling och analysmetod valts.

Urval Författarna valde bekvämlighetsurvalet snöbollsurval, då den anses vara bra vid

kvalitativa studier med ett något strategiskt urval (Trost, 2010). Då snöbollsurval

går ut på att den ena deltagaren rekommenderar nästa kan detta innebära att

deltagaren tipsar om en person med liknande tankesätt som den första. Metoden

kan alltså ge en vinklad bild av verkligheten, något som författarna har diskuterat.

Då två snöbollar har startats och gett tre respektive fyra deltagare kan dock dessa

två snöbollars resultat jämföras mot varandra. Informanterna i snöboll nummer ett

har inte mer liknande upplevelser än informanterna i den andra snöbollen. Den

18

eventuella vinklingen av resultatet på grund av urvalsmetoden ser författarna som

godtyckligt.

Studiens inklusions- och exklusionskriterier bestämdes dels utefter studiens syfte,

men även av förenklande själ för författarna. Deltagargruppen skulle vara den

senaste kullen av sjuksköterskestudenter och inte ha tidigare erfaren heter av

sjuksköterskeyrket, exempelvis genom en legitimation och yrkesutövning i ett

annat land. Deltagarna var dock tvungna att ha arbetat sammanhängande en period

på ett sjukhus för att ha en erfarenhet och uppfattning om samverkan på en

arbetsplats samt vara enkla för författarna att nå, då studien genomförs under en

begränsad tid.

Deltagare Med tanke på att informanterna nyligen har varit studenter, vilket författarna i

nuläget är, kan det ha skapats en särskild relation till författarna, som kan ha

påverkat resultatet. Detta till skillnad från om författarna hade varit exempelvis

erfarna sjuksköterskor eller tillhört en annan yrkeskategori. Hur denna skillnad ser

ut kan vi endast spekulera om, men en möjlighet finns att deltagarna vågade

uttrycka negativa åsikter och erfarenheter i större utsträckning.

Könsfördelningen är jämn i denna studie, vilket anses vara positivt ur

genusbemärkelse.

Datainsamling Båda författarna var med under alla intervjuer. Detta kan ses som positivt och som

en fördel enligt Trost (2010), då vi som intervjuare var ovana vid situationen.

Oftast blir också intervjuerna mer innehållsrika om båda författarna är med och

stöttar (a a).

Två av studiens deltagare valde att genomföra intervjun på sin arbetsplats och i

anknytning till ett arbetspass. Vid den ena intervjun klev det in en utomstående

vid två tillfällen under intervjun. Då det är informanten själv som fått besluta tid

och plats för intervjun antas informanten ha valt en plats där denne upplever sig

som bekväm att bli intervjuad, och därför betraktas avbrotten inte ha påverkat den

fortsatta intervjun i stor utsträckning. Vidare analys gjordes ej om arbetsplatsen

var lämplig för intervjun utan författarna litade på informantens omdöme. Enligt

Trost (2010) är det viktigt att den intervjuade personen känner sig trygg i miljön.

Typ av frågor Efter att den första intervjun hade genomförts, valde författarna att i förväg berätta

för deltagarna om studiens fyra frågeställningar gällande öppen kommunikation,

ömsesidig respekt, effektivitet inom vårdlaget och gemensamma beslut.

Anledningen till detta var att det gav deltagarna en chans att vara förberedda inför

intervjun. Den första intervjun anser författarna ändå innehåller information som

svarar på syftet och innehåller relevanta data.

Som författare till denna studie hade vi en förutbestämd definition av vad

samverkan i team är, baserat på QSEN, Cronenwett et al (2007), bestämning. Med

oss till intervjuerna hade författarna därmed styrda, men öppna, frågor som

berörde öppen kommunikation, ömsesidig respekt, effektivitet i vårdlaget och

gemensamma beslut. Alltså är materialet styrt utefter denna definition av

samverkan i team.

19

Dataanalys Textmaterialet efter de transkriberade intervjuerna har upplevts av författarna som

stort. Detta har medfört att materialet har bearbetas i stor omfattning, vilket i

slutändan har lett till en väl utförlig analys. Flera steg i dataanalysen gjordes

enskilt av författarna för att sedan jämföras och detta ses som något som ökar

resultatets trovärdighet.

Med tanke på den speciella relation som kan ha skapats mellan informanterna och

författarna kan även analysen ha påverkats, och därmed resultatet. Hur detta har

påverkat resultatet kan vara att det har beskrivits utefter författarnas förutfattade

meningar. Men med tanke på att materialet har analyserats med stor omsorg, anses

denna risk liten.

Förförståelse Innan studien startade var författarna både förväntansfulla och nervösa när de

tänkte på att de själva inom en snar framtid ska börja arbeta. Författarna vet att de

kommer att ställa höga krav på sig själva som nyutexaminerade sjuksköterskor,

och därmed uppkom en oro över att inte kunna uppnå dessa krav. Författarna har

även trott att det är svårt för den nyutexaminerade sjuksköterskan att hålla alla

bollar i luften; att både ha kontroll över omvårdnadsarbetet och det medicinska

arbetet som, innan man hunnit få en helhetssyn, kan upplevas som skilda

områden. Innan intervjufasen började författarna granska artiklar och fann många

som beskrev en hierarkisk struktur av samverkan, svåra att bryta sig ur.

Författarna har däremot uppfattningen att det är upp till var och en i ett arbetslag

om de vill ha ett hierarkiskt eller jämlikt förhållningssätt.

Trovärdighet Då författarna själva intervjuade samtliga informanter gav detta en hög giltighet

enligt Hällgren Graneheim & Lundman (2008) då resultatet så gott det går

stämmer överens med den känsla författarna fick under intervjuerna. Då studien

har två författare som tillsammans har arbetat med forskningsprocessen och

kontinuerligt reflekterat över studiens utveckling ökar tillförlitligheten (a a). Då

en kvalitativ innehållsanalys syftar till att beskriva variationer hade resultatet

troligen kunnat bli mer trovärdigt om även äldre nyutexaminerade sjuksköterskor

hade intervjuats. Informanterna i studien var alla relativt unga. Dock fanns en

jämn könsfördelning. Författarna har utförligt beskrivit urval, deltagare,

datainsamling och dataanalys samt funnit studier med liknande resultat, vilket

förhoppningsvis visar att överförbarhet existerar (Hällgren Graneheim &

Lundman, 2008). En risk för färgat arbete finns, då anledningen till studien

grundar sig i att författarna hade egna tankar om hur samverkan ser ut mellan

sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. En kvalitativ studie kan dock inte ses

som oberoende av forskarna (a a).

Resultatdiskussion Det ställs höga krav på den nyblivna sjuksköterskan från både Socialstyrelsen och

kollegor när det gäller samverkan. Informanterna i denna studie hade både

negativa och positiva upplevelser av samverkan i team, men informanterna var

eniga om att det blir lättare med tiden. Detta förmodar författarna förenklas då

informanterna under sina första månader bättre och bättre kunnat uppnå

Socialstyrelsens krav på ett professionellt förhållningssätt. Den föreliggande

studiens resultat jämfördes med tidigare studier från USA, Australien, Norge och

20

Kanada, där sjuksköterskeutbildningen också ger en bachelorexamen. Dock

studerades det inte närmare hur likvärdiga sjuksköterskornas arbetsuppgifter är i

dessa länder och Sverige.

Vår studie visade att flera av sjuksköterskorna menade att det är fel av

undersköterskan att inte återkoppla, men endast en sjuksköterska diskuterade sitt

sjuksköterskeansvar att kräva återkoppling som är nödvändigt för att kunna

uppfylla Socialstyrelsens förväntningar. Sjuksköterskan har idag flera uppgifter

utanför patientsalen såsom dokumentation och läkemedelsadministrering. För att

sjuksköterskan ska klara både uppgifterna utanför patientsalen samt uppgiften att

uppmärksamma patientens föränderliga sjukdomstillstånd krävs att sjuksköterskan

lyssnar på undersköterskans observationer. Flera informanter nämnde vikten av att

undersköterskor och läkare har en förståelse för sjuksköterskans position men de

beskrev inte deras egen förståelse för andra professioner. Författarna tror att detta

kan bero på att deltagarna är nyutexaminerade och alltså inte har utvecklat sitt

professionella förhållningsätt fullt ut ännu.

Jag – Du Informanterna i Daiski (2004) upplevde en ojämlik relation till läkarna. En

nyutexaminerad sjuksköterska tyckte att läkarna hade bristande respekt mot henne

då de inte såg sina handlingar som en del av en hierarkisk struktur. När en läkare

känner och respekterar en sjuksköterska blir läkaren mer hjälpsam och förstående

(a a). Resultat från föreliggande studie visar att god personkemi och hjälpsamhet

förbättrar effektiviteten. Vi finner också att då kollegor inte ser sin del i helheten,

upplevs detta mycket jobbigt för den nyutexaminerade sjuksköterskan. Trots att

sjuksköterskor kan ses som en tystad grupp inom hierarkin, så visar Daiski (2004)

att sjuksköterskor har insikt i hur deras situation ser ut och vet vad som kan göras

för att minska detta förtryck. En sjuksköterska med självinsikt kan alltså påverkan

sin omgivning märkbart. Tillit, kompetens och respekt är tre saker som Averlid &

Bihari Axelsson (2012) redovisar som viktiga komponenter i samverkan och

samarbete, vilket även föreliggande studie påvisar då deltagarna säger att när

kollegorna lär känna varandra skapas förståelse och respekt. I Saghafi et al (2012)

säger de nyutexaminerade sjuksköterskorna att personlighet påverkade

interaktionen på arbetsplatsen. Det finns kollegor som upplevs svåra att närma (a

a). Det upplevde även informanter i rådanden studie. Samverkan var mestadels

beroende av personligheterna hos individerna enligt studien av Averlid & Bihari

Axelsson (2012).

Vi Informanterna i Saghafi (2012) och i Averlid & Bihari Axelsson (2012) betonade

vikten av positiv feedback, att detta är något som kan indikera framsteg och ge

självförtroende. Att återkoppla och ge feedback ansåg informanterna i

föreliggande studie var en nödvändighet för att det dagliga teamarbetet ska

fungera. I den gällande studiens betonade flera av informanterna att delaktighet är

en viktig komponent i öppen kommunikation. Att allas röster ska höras oavsett

yrkeskategori. Rich (1995) menar att för att sjuksköterskor och undersköterskor

ska bli ett fungerande team, krävs ett genuint intresse från sjuksköterskans sida att

lyssna på undersköterskans observationer. Resultatet i Daiski (2004) visar att då

läkaren känner och respekterar en sjuksköterska så blir läkaren mer hjälpsam och

förstående. Ett likande resultat visar föreliggande studie då deltagare menade att

då kollegor lär känna varandra uppstår respekt och förståelse för varandra som

individer och varandras kunskap.

21

Våra verktyg Informanterna i Daiski (2004) kände att en förståelse för varandras yrkesroller

inom teamet resulterade i att informanterna blev mer bekväma att samverka inom

gruppen. Detta stödjer den rådande studiens resultat att samverkan blir god om

alla inom teamet vet vad de andra har för kompetens, värdesätter dessa

kompetenser och vet vilka uppgifter som tillhör vilken yrkeskategori. Rich (1995)

menar att sjuksköterskan bör fråga undersköterskan om råd vid omvårdnadsbeslut

eftersom undersköterskan spenderar mer tid hos patienten. I den förevarande

studien kan man förstå att informanterna tycker att ju mer erfaren en sjuksköterska

är, desto mer får hon delta i de gemensamma medicinska besluten. Desamma

gäller att erfarna undersköterskor har stort inflytande i omvårdnadsbesluten. I

studien är alla sju deltagare eniga om att det är sjuksköterskan som tar

omvårdnadsbesluten, vilket också är en del av vårdplanen.

SLUTSATS

Nyutexaminerade sjuksköterskor har både positiva och negativa upplevelser av

samverkan med undersköterskor och läkare. Samverkan i team är beroende av

flera olika komponenter. Ett tydligt resultat för denna studie är att erfarenheten

hos olika personer inom olika yrkesgrupper spelar roll. Desto mer erfaren en

person är i sitt yrke och av teamarbete, desto mer förståelse för andra

yrkeskategorier upplevs denna person ha. Mer erfarenhet tycks också skapa mer

delaktighet i teamarbetet. Olika personligheter är en faktor som också är av stor

vikt enligt studiens informanter, och en god personkemi upplevs vara mycket

viktig att kunna skapa. Att arbeta efter en gemensam plan, att ha diskussioner och

att återkoppla var andra viktiga komponenter i samverkan mellan professionerna.

Medvetenhet och mognad i sitt dagliga arbete beskrivs i sjuksköterskans

kompetensbeskrivning (Socialstyrelsen, 2005), men denna studie visar brister på

detta då resultatet visade att nyutexaminerade sjuksköterskor kan ha svårt att se

sin roll i samverkansprocessen och i teamarbetet. Ett mer kritiskt tänkande kan

hjälpa nyutexaminerade sjuksköterskor att landa i sin roll.

Läkaren, sjuksköterskan och undersköterskan i teamet kan själva jobba för att ta

ansvar, visa intresse och vara hjälpsam, ha självinsikt och agera professionellt.

Gruppen kan tillsammans arbeta för att ha ett professionellt förhållningssätt där

delaktighet, tydlighet och sammanhållning är framträdande. Då man arbetar med

dessa verktyg och tar till vara på kunskap och kompetens kan samverkan fungera

optimalt mellan dessa tre yrkeskategorier.

FRAMTIDA VÄRDE

Med denna studie hoppas författarna att resultatet kan vara till stöd för

sjuksköterskestudenter som är på väg in i arbetslivet, genom att förbereda dem på

hur samverkan mellan sjuksköterska och läkare samt sjuksköterska och

undersköterska på ett konstruktivt och effektivt sätt kan uppnås.

22

REFERENSER

Apker J, Propp K M, Zabava Ford W S, Hofmeister N, (2006) Collaboration,

credibility, compassion, and coordination: professional nurse communication skill

sets in health care team interactions. J Prof Nurs, 22(3):180-9.

Averlid G, Bihari Axelsson S, (2012) Health-promoting collaboration in

anesthesia nursing: a qualitative study of nurse anesthetists in Norway. AANA

Journal Vol. 80, No 4.

Backman J, (2008) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB.

Blomqvist K, Dunér A (2009) Vårdkedjans aktörer och organisering. I:

Ehrenberg A, Wallin L, (Red) Omvårdnadens grunder: Ansvar och

utveckling(1:3). Studentlitteratur AB, s 181-212.

Cronenwett L, Sherwood G, Barnsteiner J, Disch J, Johnson J, Mitchell P,

Sullivan D, Warren J, (2007) Quality and safety education for nurses. Nurse

outlook, 55(3):122-31

Daiski I, (2004) Changing nurses’ dis-empowering relationship patterns. Journal

of advanced nursing, 2004 Oct:48 (1) 43-50.

Danermark B, (2005) Samverkan – Himmel eller helvete. Malmö: Gleerups

Utbildning AB.

ªHällgren Graneheim U H, Lundman B, (2008) Kvalitativ innehållsanalys. I:ᵇ

Granskär M, Höglund-Nielsen B (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-

och sjukvård (upplaga 1:4). Lund: Studentlitteratur AB, s. 159-172.

Kvale S, (2007) Den kvalitativa forskningsintervjun. Danmark: Studentlitteratur

AB.

Lidén E, (2009) Omvårdnadens institutionella inramning. I: Ehrenberg A, Wallin

L, (Red) Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling (1:3).Studentlitteratur

AB, s 147-180.

Lindberg K, (2009) Samverkan. Malmö: Liber AB.

Nationalencyklopedin (2012a) Samarbeta.

>http://www.ne.se.proxy.mah.se/sve/samarbeta?i_h_word=samarbeta< (2012-12-

01)

Nationalencyklopedin (2012b) Samverka.

>http://www.ne.se.proxy.mah.se/sve/samverka?i_h_word=samverka< ( 2012-12-

01)

Nationalencyklopedin (2012c) Samordna.

>http://www.ne.se.proxy.mah.se/enkel/samordna< (2012-12-01)

Olsson H, Sörensen S, (2011) Forskningsprocessen. Stockholm: Liber AB

23

Parker V, Giles M, Lantary G, McMillan M, (2012) New graduate nurses’

experiences in their first year of practice. Nurse Education Today (2012),

doi:10.1016/j.nedt.2012.07.2003f

Polit D, Beck C, (2010) Essentials of nursing research. Appraising evidence for

nursing practice. Philadelphia, Pennsylvania: Wolter Kluwer Health, Lippincott

Williams & Wilkins.

Ponzer S, Faresjö T, Mogensen E, (2009) Framtidens vård kräver

interprofessionellt samarbete. Läkartidningen, Nr 13, s 929-31.

Quality and safety education for nurses (2012) Project overview.

>http://www.qsen.org/about_qsen.php< (2012-09-25)

Rich PL, (1995) Becoming a team working with nursing assistans. Nurisng, May,

100-103.

Saghafi F, Hardy J, Hillege S, (2012) New graduate nurses’ experience of

interaction in the critical care unit. Contemporary nurse 42(1):20-27.

Socialstyrelsen, (2005) Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor.

>http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2005/2005-105-1< (2012-09-25)

Svensk sjuksköterskeförening (2012) Svensk sjuksköterskeförenings strategi för

utbildningsfrågor. >http://www.swenurse.se/Documents/Publikationer%20pdf-

filer/Strategi%20f%C3%B6r%20utbildnfr%C3%A5gor.pdf< (2012-12-18)

Trost J, (2010) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

24

BILAGOR

Bilaga 1: Matris över analysprocessen

Bilaga 2: Informationsbrev

Bilaga 3: Intervjuguide

25

Matris över analysprocessen Bilaga 1

Domän Underkategori Kategori Tema

Öppen

kommunikation

Informationssätt

Kunskapsutbyte

Vi Delaktighet

Gemensam plan

Återkoppling och

feedback

Professionalitet

Bakgrund

Samförstånd

Jag - Du Arbetsklimat

Initiativförmåga

Tillit

Personkemi

Kontinuitet Organisatorisk

Kontinuitet

Våra verktyg

Ömsesidig respekt

Samtala Att enas Vi

Tillgänglighet

Kunskap

Vetskap

Våra verktyg Yrkesroll

Hierarki

Jag är en del i det

hela

Jag - Du Behjälplighet

Förståelse

Personlighet

Effektivitet i

vårdlaget

Att trivas ihop Välvilja Jag - Du

Hjälpsamhet

Kvalitet, inte

kvantitet

Tydlighet Vi

Gemensam plan

Erfarenhet Mognad Våra verktyg

Läkarens beslut

Gemensamma beslut

Utbildning Kunskap och

kompetens

Våra verktyg

Medan tiden går

Att må bra

Etiska aspekter

Vi Beslut om döden

Mellanhand

Intresse

Demokrati

Jag - Du Diskussion

Yttersta ansvar

Jag är ny

sjuksköterska

Förväntningar

Stå på egna ben

Jag - Du Eget ansvar

Hitta sin roll

Trygghet Sammanhållning Vi

Tillhörighet

26

Informationsbrev Bilaga 2

Projektets titel:

Sjuksköterskans upplevelse av samverkan

i team

Datum: 2012-11-13

Studieansvariga:

Maria Bergman

HannaMaria Thomasson

M10p3902@student.mah.se

Lf071025@student.mah.se

Studerar vid Malmö högskola,

Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö,

Tfn 040- 6657000

Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp

Kandidatuppsats, 15 hp

Intervjustudie

Sjuksköterskans upplevelse av samverkan

Vi är två studenter som läser sjuksköterskeprogrammet vid Malmö Högskola. Vi

skriver nu vår kandidatuppsats som ska beskriva den nyutexaminerade

sjuksköterskans upplevelse av samverkan i team med undersköterskor och läkare

på arbetsplatsen.

Vi undrar om vi får beskriva din upplevelse i vår studie, genom en intervju som

tar den riktning du vill. Intervjun kommer att vara ca 40 minuter lång och hållas

på en tid & plats som du önskar. Intervjun kommer att spelas in, överföras till

skriftlig form och avidentifieras så att du inte kommer att kunna identifieras då

den publiceras. Konfidentialitet efterstävas och endast vi (Maria Bergman och

HannaMaria Thomasson) har tillgång till materialet. Studien kommer att inkludera

6-8 nyutexaminerade sjuksköterskor.

Ditt deltagande i studien är helt frivilligt. Om du vill avbryta ditt deltagande i

studien använder vi inte det material vi insamlat från dig.

Vi nås via mail:

Maria Bergman: M10P3902@student.mah.se

HannaMaria Thomasson: Lf071025@student.mah.se

Härmed tillfrågas Du om deltagande i studien

27

Intervjuguide: Samverkan i team Bilaga 3

Första frågor

Öppen kommunikation

Ömsesidig respekt

Effektivitet inom vårdlaget

Gemensamma beslut

Sista frågor

Vilka

tankar slog

dig när du

hörde om

vårt ämne?

Kunde du

tillhöra

teamet som

nyfärdig

sjuksköters

ka?

Vad innebär

öppen

kommunikatio

n för dig?

Upplever du

att öppen

kommunikatio

n finns mellan

dig och läkare?

Upplever du

att öppen

kommunikatio

n finns mellan

dig och

underskötersko

r?

Kan du ge

några exempel

på då öppen

kommunikatio

n har ägt rum

eller inte har

ägt rum mellan

dig och läkare?

Kan du ge

några exempel

på då öppen

kommunikatio

n har ägt rum

eller inte har

ägt rum mellan

dig och

underskötersko

r?

Tycker du

öppen

kommunikatio

n är kopplat till

samverkan?

Vad innebär

ömsesidig

respekt för

dig?

Upplever du

att ömsesidig

respekt finns

mellan dig

och läkare?

Upplever du

att ömsesidig

respekt finns

mellan dig

och

undersköters

kor?

Kan du ge

några

exempel på

då ömsesidig

respekt har

ägd rum eller

inte har ägt

rum mellan

dig och

läkare?

Kan du ge

några

exempel på

då ömsesidig

respekt har

ägt rum eller

inte ägt rum

mellan dig

och

undersköters

kor?

Tycker du

ömsesidig

respekt är

kopplat till

samverkan?

Vad innebär

effektivitet

inom

vårdlaget för

dig?

Upplever du

att

effektivitet

finns mellan

dig och

läkare?

Upplever du

att

effektivitet

finns mellan

dig och

undersköters

kor?

Kan du ge

några

exempel på

då

effektivitet

har ägd rum

eller inte har

ägt rum

mellan dig

och läkare?

Kan du ge

några

exempel på

då

effektivitet

har ägt rum

eller inte ägt

rum mellan

dig och

undersköters

kor?

Tycker du

effektivitet är

kopplat till

samverkan?

Vad innebär

gemensamma

beslut för dig?

Upplever du

att medicinska

beslut tas

gemensamt?

Upplever du

att

omvårdnadsbe

slut tas

gemensamt?

Kan du ge

några exempel

på då

gemensamma

beslut har ägd

rum eller inte

har ägt rum

mellan dig och

läkare?

Kan du ge

några exempel

på då

gemensamma

beslut har ägt

rum eller inte

ägt rum

mellan dig och

underskötersk

or?

Tycker du

gemensamma

beslut är

kopplat till

samverkan?

Om du

skulle

summera

samverkan

i team och

nyut-

examinera

d

sjuksköters

ka, hur

skulle du

göra det?

De var

våra

punkter

som vi

ville gå

igenom,

finns det

något

annat som

du tycker

är viktigt

att nämna

vid

samverkan

i team?