skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

48
Årsberättelse SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014

Upload: verohallinto

Post on 08-Apr-2016

224 views

Category:

Documents


5 download

DESCRIPTION

Temat för årsberättelsen är positiv inställning till skattebetalning, och beskattningens betydelse för samhället behandlas ur olika synvinklar.

TRANSCRIPT

Page 1: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

ÅrsberättelseSKATTEFÖRVALTNINGEN 2014

Page 2: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

Vår uppgift är att samla in skatt till rätt belopp och vid rätt tidpunkt för att fi nansiera samhällets funktioner.

Vi tryggar infl ödet av skatter genom föregripande handledning, god service och en trovärdig kontroll av skatteinfl ödet.

Vårt mål är att hjälpa kunderna att agera på egen hand och på rätt sätt.

År 2014 redovisade vi över 54 miljarder euro i skatteintäkter.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Skattefelet minskar avsevärt

Kunderna agerar på rätt sätt

Processerna är smidiga och effektiva

Personalen är kunnig och motiverad

Förvaltningsenheten

Informations-förvaltningsenheten

Centralskatte-nämnden

Skatterättelse-nämnderna

Enheten för utredning av grå ekonomi

Kommunikationsenheten

G E N E R A L D I R E K T Ö R E N

Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt

Enheten för intern revision

Stabs- och rättsenheten

Twitter@Verouutiset

VI ÄR

NR1 DVS. DEN MEST UPPSKATTADE ARBETSGIVAREN INOM DEN OFFENTLIGA SEKTORN

OCH NR16 BLAND ALLA ARBETSGIVARE

STRATEGISKA MÅL TILL STÖD FÖR VÅR UPPGIFTDETTA ÄR SKATTEFÖRVALTNINGEN

Skatteförvaltningens publikation 350r.15April 2015

Grafi sk design: Markkinointitoimisto Kitchen OyFotografi er: Nina Kaverinen

VÅR ORGANISATION

PERSON-

BESKATTNINGS-

ENHETEN

FÖRETAGS-

BESKATTNINGS-

ENHETEN

SKATTE-

UPPBÖRDS-

ENHETEN

4 GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET

6 SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET

6 Vår uppgift är att samla in skatteintäkter

8 En effektiv organisation

10 Beskattningsarbetet förutsätter en hög kompetensnivå

12 Ansvarstagande Skatteförvaltning

14 Samarbete med intressentgrupper

16 Case: skatteskuldsregistret ökar öppenheten

18 MED I ETT FINLAND SOM FÖRÄNDRAS

18 Finansministeriet styr vår verksamhet

19 Skatteförvaltningen i ett samhälle i förändring

21 Lagändringar som påverkar beskattningen år 2014

22 Framtidens krav

24 Case: Skyldighet att lämna uppgifter om byggen togs i bruk

26 ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING

26 Mot ett mindre skattefel

28 Skatteutfall år 2014

30 Återbäringsbeloppet låg kvar på en stabil nivå

31 54 miljarder euro för samhällets tjänster

33 Obetalda skatter på 4 miljarder euro

34 Case: beloppet på skattefelet beskriver samhällets tillstånd

36 VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA

36 Kundnöjdhet och resultat med handledning och rådgivning

37 Kontroll och skatterevisioner

39 Bekämpning av grå ekonomi

41 Behändiga tjänster

43 Vi utvecklas med världen

44 Case: team för föregripande handledning planerar

framtidens kundservice

46 MED POSITIV INSTÄLLNING TILL

SKATTEBETALNING SOM MÅL

Page 3: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

Skatteåterbäringar och kvarskatt från året innan

ÅRSKLOCKA FÖR BESKATTNINGEN FÖR PERSONKUNDER

VI AGERAR EFFEKTIVT OCH UPPNÅR VÅRT MÅL

150140130120110100908070

Produktivitet

UTFALLET FÖR SKATTEINTÄKTERNA

VÅR PERSONAL

15–24 25–34 35–44 45–54 över 54ÅLDERSGRUPP

75 % KVINNOR

25 % MÄN

INKOMSTSKATT FÖR SAMFUND 6%

MOMS

25 %

PERSONKUNDERS INKOMSTSKATT

45 %

ÖVRIGA SKATTER

24 %

SKATTESLAGTRAFI 1 %

TULLEN

16 %

SKATTEFÖR-VALTNINGEN

83 %

SKATTEINSAMLARE

STATEN

32 %

KOMMUNERNA

60 %

FPA 6 %FÖRSAMLINGAR 2 %

SKATTETAGARESKATTEBETALARE

FÖRETAG

15 %

PERSONKUNDER

85 %

Produktivitetsindexet

beskriver insatsen

i förhållande till

produkten. Lönsam-

hetsindexet beskriver

totalkostnaderna för

det utförda arbetet

och är desto lägre ju

bättre lönsamhet.

2005 2007 2009 2011 2014

1 fi gur = 1 %

2013

Lönsamhet

Skattekort till kunderna

Förhand

sifyll

da s

katte

dekl

arat

ione

r sk

icka

s til

l kun

dern

a

Fastighetsskattebeslut till kunderna

Besk

attn

ing

en sl

utförs

Övervakning av inkomstbeskattningen

VINTERN

Ändringar av skattedeklarationer till S

katte

förv

altn

inge

n SOMMAREN

STEN

VÅR

EN

Beredning av den förhandsifyllda skattedeklarationen

Page 4: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

SE VIDEO

”År 2014 lyckades vi bra eller rentav utomordentligt i det arbete som förväntades av oss.”

PEKKA RUUHONEN generaldirektör

Page 5: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

Enligt undersökning ligger personalens arbetstillfredsställelse

på hög nivå vid Skatteförvaltningen. Resultaten av den omfattande

årliga VMBaro-undersökningen av arbetstillfredsställelsen visar

att personalen är tillfredsställd och engagerad. Resultaten har

förbättrats fl era år i rad.

Skatteförvaltningen ses också som en konkurrenskraftig

arbetsgivare. I undersökningen av arbetsgivarbilden år 2014 var

Skatteförvaltningen den populäraste arbetsgivaren inom den

offentliga sektorn bland högt utbildade.

År 2014 utvecklade Skatteförvaltningen olika former av

hälsoledarskap. Cheferna har bland annat en skyldighet att följa

välbefi nnandet hos deras underordnade för att vi ska kunna ta

itu med problem i tid.

VALMIS-PROJEKTET FÖRNYAR BESKATTNINGSARBETETSkatteförvaltningens Valmis-projekt, som förnyar datasystemen,

startade med full kraft år 2014. Merparten av de nuvarande

beskattningsprogrammen ersätts med en standardprogramvara.

I framtiden kommer Valmis-projektet också att omforma

Skatteförvaltningen och dess tjänster.

Under kommande år riktar Skatteförvaltningen största delen av

sina utvecklingsinsatser mot Valmis-projektet och dess framgång.

Allt arbete utförs på ett genomtänkt sätt, med yrkeskunskap och

med hänsyn till framtida behov.

Pekka Ruuhonen

generaldirektör

GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET

ÅR 2014 ÖKADE BESKATTNINGENS BETYDELSE I SAMHÄLLETDet ekonomiska läget i Finland kräver effektivitet och reformer av

aktörerna inom den offentliga förvaltningen. Skatteförvaltningen

nådde sitt mål genom att utvecklas till en effektivare organisation,

förutse kommande skeenden och dra nytta av de möjligheter som

ny teknik medför. Trots det ekonomiska läget ökade nettoutfallet för

skatterna avsevärt år 2014. Sammanlagt redovisades 54 miljarder

euro i skatteintäkter till samhället.

VI ÄR MED OCH ÄNDRAR SKATTELAGSTIFTNINGEN FRÅN BÖRJAN TILL SLUTNär samhället fattar beslut för att trygga sina verksamhets-

förutsättningar, deltar Skatteförvaltningen i arbetet i alla faser av

förändringen. Vår sakkunnighet behövs redan då lagar bereds.

Nya lagar kan kräva ny praxis av oss eller att vi skapar helt

nya beskattningssystem och integrerar dem i den nuvarande

verksam heten. När beredningen utförs väl kan vi sköta vår

huvud uppgift – att verkställa beskattningen – smidigt och tillförlitligt

och det blir enkelt för kunderna.

En nyhet som bereddes och genomfördes 2014 var skyldigheten

att lämna uppgifter vid byggande, vilken anknyter till bekämpning

av grå ekonomi. Även om ändringen leder till arbete för kunderna,

var vår uppgift att skapa ett effektivt och maximalt kundvänligt

anmälningssystem och att övervaka genomförandet av systemet.

Eftersom ändringen medförde en helt ny skyldighet för ett stort

antal kunder, arbetade vi hårt för att ge utbildning och information

om ändringen.

BEKÄMPNING AV GRÅ EKONOMI ÄR TILL NYTTA FÖR HELA SAMHÄLLETVi vill uppnå ett Finland där grå ekonomi inte äter upp skatteintäkter

och inte påverkar ställningen för hederliga företag. Skatteförvaltningen

arbetar kontinuerligt för att på olika sätt begränsa den grå ekonomins

möjligheter att verka.

VIKTIGT ATT BEVARA EN POSITIV INSTÄLLNING TILL SKATTERFinländarna har en hög skattemoral. De betalar gärna sin skatt,

särskilt då skattemedlen används på ett ändamålsenligt sätt enligt

dem själva. I nuvarande situation får vi dock inte invaggas i en falsk

känsla av att den positiva inställningen till skattebetalning hålls på

nuvarande nivå utan insatser.

Vår uppgift är att ytterligare öka den positiva inställningen

till skatter genom att öka medvetenheten om beskattningens

betydelse genom att göra det enkelt att förfara på rätt sätt och

hindra möjligheterna att agera på fel sätt. Vi deltar också i

samhällsdebatten genom att lägga fram forskningsdata. Det är

väldigt viktigt att bevara en atmosfär där alla former av skattefusk

fördöms av allmänheten.

SAKKUNNIGHET HOS VÅRA ARBETSTAGARE ÄR GRUNDEN FÖR ALLTEn av våra hörnstenar är att vår personal har en yrkeskunskap av hög

nivå. Förutom yrkeskunnandet är även personalens välbefi nnande

en garanti för ett bra arbetsresultat. Vi utvecklar arbetshälsan

genom att staka ut karriärvägar och främja arbetstrivseln och

hälsan.

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET 5

Page 6: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

Det krävs kontinuerligt arbete av Skatteförvaltningen för att hålla

skattefelet på en låg nivå. Vi arbetar på så sätt att kunderna kan och

vill sköta sina skatteärenden smidigt och korrekt. Vi tillhandahåller

riktade och lättanvända tjänster som gör skötseln av skatteärenden

smidig.

Vi främjar en positiv inställning till skattebetalning genom

att verka för en bättre och bredare förståelse för beskattningens

samhälleliga betydelse. Infl ödet av skatteintäkter stöds också av

den föregripande handledningen och kontrollen, som grundar sig

på systematisk hantering av skatteriskerna.

Vi påverkar aktivt utvecklingen av skattelagstiftningen så att

det är enkelt att sköta skatteärenden. Våra kunder litar på att

beskattningen är opartisk och att skattekontrollen är effektiv och de

är tillfredsställda med våra tjänster. Vi vill bevara detta förtroende.

SKATTEFÖRVALTNINGEN UTVECKLAR KONTINUERLIGT SIN VERKSAMHETVi letar kontinuerligt efter nya sätt att göra beskattningsarbetet

ännu effektivare. Vi ökar den elektroniska kommunikationen och

de automatiserade funktionerna. Vi riktar våra personalresurser

med ännu större genomslagskraft mot föregripande handledning

och kontroll utifrån kundgrupperingen.

VÅR UPPGIFT ÄR ATT SAMLA IN SKATTEINTÄKTER

Skatteintäkterna är den viktigaste

inkomstkällan för den offentliga

ekonomin. Med pengarna upprätthålls

och utvecklas samhällets tjänster.

Skatteförvaltningen ser till att kunderna

betalar skatt till rätt belopp och vid

rätt tidpunkt. Målet är att beloppet

på den insamlade skatten så noggrant

som möjligt motsvarar beloppet på den

kalkylmässiga skatten och att beloppet

på den uteblivna skatten, det vill säga

skattefelet, minskar.

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET6

Nedskärningen av rutinuppgifter ändrar på beskattningsarbe-

tets karaktär. På grund av denna förändring ändras våra arbets-

tagares roll i allt större utsträckning till en expertroll. Vi sörjer för

våra anställdas välbefi nnande och strävar efter att erbjuda dem de

lämpligaste utvecklingsvägarna. Vi beaktar den högre kravnivån i

arbetet också i rekryteringen.

Ledarskapet vid Skatteförvaltningen grundar sig på förtroligt

samarbete mellan ledning och personal. Vårt samarbete är intensivt

och öppet. Vårt ledarskapssätt skapar förutsättningar för framgång

och tränar och stöder de anställda.

2010

2011

2012

2013

2014

SKATTEFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSKOSTNADER 2010–2014

380,1

392,4

397,8

407,6

407,4

Mn euro

SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET

Page 7: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

Årsverken

6 2666 374

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

UTVECKLINGEN FÖR ÅRSVERKEN OCH ANTALET ANSTÄLLDA 2004–2014

4 8474 979

6 1746 285

6 0626 207

5 9136 031

5 7575 930

5 5955 663

5 3365 466

5 2295 367

5 1305 322

5 0725 157

EFFEKTIVITETSMÅLEN NÅDDESÅr 2014 uppgick antalet anställda vid Skatteförvaltningen till 4 847

årsverken. Det mål som satts upp av fi nansministeriet var 5 208

årsverken och målet uppnåddes med bred marginal.

Antalet anställda minskade med 152 årsverken (inbegriper

73 årsverken som övergått till Valtori).

Skatteförvaltningens produktivitet och lönsamhet förbättrades

och de anknutna målen uppnåddes. Tillväxten i produktiviteten

(3,6 %) berodde på minskad användning av årsverken och tillväxt

i antalet kunder. Utgifterna år 2014 ökade från år 2013 (2,3 %).

Lönsamheten förbättrades med 2,5 %. Lönsamheten för-

bättrades med anledning av senareläggningen av den egentliga

starten för Valmis-projektet och framfl yttningen av kapacitets-

projektet samt lägre personalkostnader än väntat.

Redan i fl era års tid har Skatteförvaltningens utgifter hållits på

en väldigt jämn nivå. Skatteförvaltningen har förbättrat lönsam-

heten genom att utveckla sina funktioner så att det varit möjligt

att sköta beskattningen med ett mindre antal anställda.

Det har dock varit möjligt att behålla nivån på tjänsterna tack

vare till exempel ibruktagandet av den förhandsifyllda skatte-

deklarationen och den utökade e-kommunikationen. Vi har också

gjort besparingar genom att övergå till ett riksomfattande för-

faringssätt och automatisera arbetsprocesserna.

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET 7

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Mn euro

INDEXERADE NETTOUTGIFTER 2004–2014

Nettoutgifter totalt Indexerade (2010)Personal (antal)

326,5375,7

404,2369,2

332,5376,1

342,8380,7

359,4389,0

386,8400,7

389,7395,6

381,4381,4

389,3377,7

395,2365,4

394,8371,2

Page 8: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

STÖDENHETER TILL STÖD FÖR ETT SMIDIGT BESKATTNINGSARBETEFlera stödenheter verkar vid Skatteförvaltningen för att stöda Skat-

teförvaltningen att sköta dess huvuduppgift, som är att verkställa

beskattningen.

Stabs- och rättsenheten stöder generaldirektörens och

lednings gruppernas arbete. Förvaltningsenheten tillhandahåller

personal-, ekonomi- och lokalitetstjänster, medan Informations-

förvaltningsenheten sköter upphandlingen av tekniska lösningar

och sörjer för deras funktion. Kommunikationsenheten ansvarar

för Skatteförvaltningens koncernkommunikation, e-tjänster och

språktjänster.

SPECIALENHETERNAS VERKSAMHET LEDER TILL TRANSPARENSEnheten för bevakning av skattetagarnas rätt och Enheten för intern

revision verkar i anslutning till Skatteförvaltning för att trygga en

rättvis beskattning. Enheten för utredning av grå ekonomi främjar

å sin sida bekämpningen av grå ekonomi i tätt samarbete med

andra myndigheter..

EN EFFEKTIV ORGANISATION

Beskattningsarbetet är indelat i fyra riksom-

fattande verksamhetsområden: personbeskattning,

företagsbeskattning, skatterevision samt skatte-

uppbörd och indrivning. År 2014 ansvarade

separata riksomfattande och regionala enheter

för tjänsterna inom varje verksamhetsområde.

Sedan början av år 2015 är företags-

beskattningen och skatterevisionen placerade i

Företagsbeskattningsenheten.

SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET

Personbeskattningsenheten betjänar och handleder person kunder,

näringsidkare och yrkesutövare. Personbeskattningen täcker inkomst-

beskattningen och förskottsuppbörden samt arvs-, gåvo-, överlåtelse-

och fastighetsbeskattningen. Enheten omfattar 19 skattebyråer och

36 verksamhetsställen som tillhandahåller tjänster i mindre skala.

Företagsbeskattningsenhetens kunder utgörs av aktiebolag,

andelslag, föreningar, stiftelser och offentliga bolag. Företagsbeskatt-

ningen täcker samfundsskatt, arbetsgivarprestationer, mervärdesskatt

och andra skatter på eget initiativ. Företagsbeskattningsenheten

omfattar sju lokala företagsskattebyråer och den riksomfattande

Koncernskattecentralen, som ansvarar för beskattningsuppgifter

och kontroller som gäller storföretag. I Företagsbeskattningsenheten

ingår också Datafl ödesenheten som ansvarar för att hantera infor-

mationsfl ödet.

Skatterevisionsverksamheten sköts av fem regionala skatte re-

visionsen heter och Koncernskattecentralen. Från början av år 2015

har samarbetet mellan företagsbeskattningen och skatterevisionen

intensifi erats då deras funktioner slagits samman till en riksom-

fattande företagsbeskattningsenhet, som sköter såväl beskattningen

som skatterevisionen av samfundskunder.

Skatteuppbördsenheten ansvarar för uppgifter som gäller han-

tering av penningfl ödet, skatteuppbörd, indrivning och vidareredo-

visning av skattemedel.

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET8

Verksamhetsområdena har skattebyråer runt om i Finland och

andra lokala enheter. Personlig kundbetjäning ges lokalt. Däremot

har en riksomfattande arbetskö skapats för beskattningsarbetet,

så att beskattningen av en enskild kund kan skötas var som helst

i Finland.

De riksomfattande styrnings- och utvecklingsenheterna

ansvarar för att harmonisera, handleda och utveckla skatte-

byråernas tjänster och verksamhet.

Page 9: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

KONTINUERLIG FÖRÄNDRINGSkatteförvaltningens organisation är till sin struktur en linje-

organisation och besluten fattas i enheterna. Beskattningen styrs

och utvecklas med processer som överskrider enhetsgränserna.

De riksomfattande processerna och verksamhetsmodellerna

påverkar linjeorganisationen. Då beskattningsarbetet förnyas är

arbetet inte längre bundet till en viss ort och följaktligen kan vi

använda våra personalresurser fl exiblare än tidigare. I denna

förändring är också samarbetet mellan linjeledningen och process-

ledningen ett viktigt utvecklingsobjekt.

KÄRNPROCESSERNA STÖDER HUVUDUPPGIFTEN Skatteförvaltningens kärnprocesser utgörs av Skattekontroll,

Föregripande handledning och rådgivning och Hantering av

penningfl ödet.

Processen Skattekontroll har som mål att skattetagarens

skatteintäkter fl yter in vid rätt tidpunkt och till rätt belopp. Med

processen Skattekontroll verkställs beskattningen och övervakas

betalningen av skatter.

PERSONBESKATTNING

48 %SKATTEFÖRVALTNINGENS

VERKSAMHETSENHETER 2014

SKATTEKONTROLL

FÖREGRIPANDE HANDLEDNING OCH RÅDGIVNING HANTERING AV PENNINGFLÖDEN

SKATTEBETALNING REDOVISNING

FÖRETAGSBESKATTNING

17 %SKATTEREVISION

13 %

SKATTEUPPBÖRD

10 %INFORMATIONS-FÖRVALTNING

4 %FÖRVALTNING

4 %VALMIS-PROJEKTET 0,85 %

BEVAKNING AV SKATTETAGARNAS RÄTT 0,8 %

STABS- OCH RÄTTSENHETEN 0,7 %

UTREDNING AV GRÅ EKONOMI 0,5 %

KOMMUNIKATION 0,5 %

INTERN REVISION 0,1 %

SKATTEFÖRVALTNINGENS KÄRNPROCESSER

Processen Föregripande handledning och rådgivning ser till att

kunderna kan deklarera och betala sin skatt rätt, på eget initiativ

och vid rätt tidpunkt. Med föregripande handledning främjas också

kundernas positiva inställning till skattebetalning.

Processen Hantering av penningfl öden omfattar inkommande

och avgående betalningar, bokföring av skattemedel, redovisning

av insamlade skatteintäkter till skattetagarna, analys av skat-

teintäkter och prognoser över kassafl öden för behoven i statens

kassahantering.

UTVECKLINGSARBETE ÖVER ENHETSGRÄNSERNA INOM PROCESSERNAVarje process har en processägare som stöds av en utveck-

lingsgrupp av sakkunniga vilken inrättats över enhetsgränserna.

I utvecklingsarbetet har grupperna till uppgift att identifi era brister

i processen och utvärdera effekten och nyttan av olika källors

utvecklingsförslag ur alla enheters synvinkel. Målet med detta är

att utvecklingsarbetet gynnar hela Skatteförvaltningen.

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET 9

Page 10: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

Vi sörjer för att personalens sakkunnighet utvecklas och stöder

utarbetandet av individuella karriärplaner. I utvecklingen av

ledarskapsarbetet har vi fl yttat tyngdpunkten till ledarskapsträning.

EN MOTIVERAD OCH NÖJD PERSONALPersonalens arbetstillfredsställelse ligger på en hög nivå vid

Skatteförvaltningen. Resultatet av den årliga VMBaro-enkäten om

arbetstillfredsställelsen visar att personalen är engagerad. Resultaten

har förbättrats fl era år i rad.

Till exempel utvecklingen av chefsarbetet syns i resultaten: det

mest framträdande i undersökningen var att arbetstagarna ansåg

att deras chef bemöter dem rättvist. Också arbetsklimatet och

utmaningen i arbetet sågs som väldigt positiva aspekter.

SAMARBETE GENOM LEDNINGSkatteförvaltningen leds av generaldirektören. Skatteförvaltning-

ens ledningsgrupp stöder honom att fastställa och genomföra de

strategiska riktlinjerna. Skatteförvaltningens riksomfattande

huvudenheter, det vill säga Personbeskattningen, Företagsbeskatt-

ningen och Skatteuppbörden leds av överdirektörer.

Skatteförvaltningens operativa verksamhet på koncernnivå leds

och följs av ledningsgruppen för beskattningen, medan utveck-

lingsledningsgruppen fattar beslut om utvecklingsprojekt. Behoven

av att utveckla verksamheten förmedlas till ledningsgrupperna

genom de förslag som bereds av processamarbetsgruppen och

ICT-gruppen.

De operativa enheterna vid personbeskattningen, företags-

beskattningen samt skatteuppbörden och indrivningen leds av

skattedirektörer. Revisionsdirektörer leder skatterevisionsenheterna.

Under år 2014 har ändringar i Skatteförvaltningens lednings-

system beretts. Målet är att precisera uppgifterna för lednings-

forum och tydliggöra såväl ansvars- som beredningsförhållandena

mellan linjeledningen och den enhetsgränsöverskridande process-

tyrningen. Reformen av ledningssystemet trädde i kraft i början

av år 2015.

BESKATTNINGSARBETET FÖRUTSÄTTER EN HÖG KOMPETENSNIVÅ

Skatteförvaltningens

arbetstagare har allt

oftare en expertroll.

SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET

ARBETSHÄLSA GENOM HÄLSOLEDNINGSnittåldern på Skatteförvaltningens personal är hög, och bra hälsa

är en viktig faktor för arbetstagarnas arbetsmotivation. År 2014

förbättrades arbetshälsan särskilt genom vår insats på hälsoledning,

det vill säga hälsostöd via chefsarbetet.

Som en del av utvecklingsarbetet förnyade vi helt den så kallade

modellen för tidigt ingripande och vi utbildade alla chefer i hur de

kan dra nytta av modellen. Vi genomförde också ett pilotprojekt

som omfattade en hälsoenkät till arbetstagarna för att ännu bättre

kunna inrikta stöd redan på förhand. Utifrån resultaten beslöt vi

att utvidga målgruppen för enkäten.

VÅRT MÅL ÄR ATT VARA EN EFTERTRAKTAD ARBETSGIVARESkatteförvaltningens mål är att vara en konkurrenskraftig arbets-

givare. Vi har arbetat systematiskt för att uppnå detta mål genom

att utveckla en bra personalpolicy. I undersökningen av ideal-

arbetsgivare bland högt utbildade fi nländare år 2014 placerade

sig Skatteförvaltningen på första plats bland aktörer inom den

offentliga sektorn vad gäller arbetsgivarbilden då respondenterna

utgjordes av yrkespersoner inom handelsbranschen. Vi förbättrade

vår totalplacering med 11 platser från ifjol och steg till 16:e plats.

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET10

Page 11: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

SKATTEFÖRVALTNINGENS LEDNINGSGRUPP Pekka Ruuhonen, generaldirektör, ordförande Sanna Alamäki, överdirektör, Företagsbeskattningsenheten Niina Arjanne, biträdande direktör, Stabs- och rättsenheten Markku Heikura, dataförvaltningsdirektör,

Informationsförvaltningsenheten Kari Huhtala, förvaltningsdirektör, Förvaltningsenheten Heli Lähteenmäki, överdirektör,

Personbeskattningsenheten Eija Lönnroth, projektchef, Valmis-projektet Mikko Mattinen, kommunikationsdirektör,

Kommunikationsenheten Janne Marttinen, direktör,

Enheten för utredning av grå ekonomi Arto Pirinen, strategidirektör, Stabs- och rättsenheten Timo Räbinä, skatteöverombudsman,

Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt Raija Seppälä, överdirektör,

Skatterevisionsenheten fr.o.m. 1.10.2014 Anita Wickström, överdirektör,

Skatterevisionsenheten fram till 1.11.2014 Leena Wikström, överdirektör, Skatteuppbördsenheten Kirsi Huhtamäki, ordförande,

Beskattningstjänstemannaförbundet rf Tuula Åhman, sekreterare, Stabs- och rättsenheten

LEDNINGSGRUPPEN FÖR BESKATTNINGEN Pekka Ruuhonen, generaldirektör, ordförande Sanna Alamäki, överdirektör,

Företagsbeskattningsenheten Markku Heikura, dataförvaltningsdirektör,

Informationsförvaltningsenheten

Heli Lähteenmäki, överdirektör, Personbeskattningsenheten

Arto Pirinen, strategidirektör, Stabs- och rättsenheten Raija Seppälä, överdirektör,

Skatterevisionsenheten fr.o.m. 1.10.2014 Anita Wickström, överdirektör,

Skatterevisionsenheten fram till 1.11.2014 Leena Wikström, överdirektör, Skatteuppbördsenheten Tuula Åhman, sekreterare, Stabs- och rättsenheten

UTVECKLINGSMÖTE FÖR LEDNINGSGRUPPEN FÖR BESKATTNINGEN

Pekka Ruuhonen, generaldirektör, ordförande Sanna Alamäki, överdirektör,

Företagsbeskattningsenheten Niina Arjanne, biträdande direktör,

Stabs- och rättsenheten Markku Heikura, dataförvaltningsdirektör,

Informationsförvaltningsenheten Tiina-Liisa Huhtanen, kvalitetschef,

Stabs- och rättsenheten Heli Lähteenmäki, överdirektör,

Personbeskattningsenheten Eija Lönnroth, projektchef, Valmis-projektet Arto Pirinen, strategidirektör, Stabs- och rättsenheten Raija Seppälä, överdirektör,

Skatterevisionsenheten fr.o.m. 1.10.2014 Anita Wickström, överdirektör,

Skatterevisionsenheten fram till 1.11.2014 Leena Wikström, överdirektör, Skatteuppbördsenheten Kari Vähä-Pesola, sekreterare,

Informationsförvaltningsenheten

LEDNINGSGRUPPERNA ÅR 2014

5 = mycket nöjd

RESULTATEN AV UNDERSÖKNINGEN OM ARBETSTILLFREDSSTÄLLELSEN VID SKATTEFÖRVALTNINGEN ÅREN 2010–2014

Ledning

Innehållet och utmaningarna i arbetet

Lön

Stöd för utveckling

Arbetsmiljö och samarbete

Arbetsförhållanden

Informationsfl öde

Arbetsgivarbild

1 = mycket missnöjd

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET 11

2010

2011

2012

2013

2014

2 3 4 51

Page 12: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

Regeringens mål är ett Finland som är i främsta ledet när det

gäller att spara på miljön, använda natur- och andra resurser

effektivt och utveckla hållbara konsumtions- och produktions-

metoder. Skatteförvaltningens uppgift att samla in fi nansiering för

samhällsfunktionerna och Skatteförvaltningens all verk samhet hör

till samhällsansvaret. Riktlinjen i regeringsprogrammets stödde

Skatteförvaltningens tidigare val att vara en aktör som bär sitt

samhällsansvar.

ANSVARSTAGANDE PÅ MÅNGA PLAN Skatteförvaltningen agerar på ett ansvarsfullt sätt såväl ekono-

miskt som socialt. Vi tar också hänsyn till miljökonsekvenserna

av vår verksamhet. Vårt mål är att via våra praktiska gärningar

vara en av Finland mest ansvarsfulla aktörer inom den offentliga

sektorn.

Med ekonomiskt ansvar avses att Skatteförvaltningen strävar

efter att skatt fl yter in till fullt belopp i så stor utsträckning som

möjligt. Enligt EU:s och Skatteförvaltningens egna undersökningar

är skattefelet i Finland lågt i en internationell jämförelse.

Ett ytterligare mål är att verkställa beskattningen effektivt

och själv fungera som en effektiv förvaltning. Skatteförvaltningen

har lyckats förbättra arbetseffektiviteten på samma gång som

verksamhetsutgifterna hållits i styr och årsverkena minskats.

Skatteförvaltningens produktivitet har förbättrats avsevärt redan i

fl era års tid och den goda utvecklingen fortsatte år 2014.

Det ekonomiska ansvarstagandet är också till stöd för det

sociala ansvarstagandet genom att det tryggar fi nansieringsbasen

för samhällsfunktionerna. Via sina kundrelationer är Skatteförvalt-

ningen socialt ansvarig inför nästan varje fi nländare och person

som arbetar i Finland. Skatteförvaltningen har till uppgift att

tillhandahålla service i skatteärenden oberoende av till exempel

boendeort, ålder eller språkkunskap.

Personalen bygger genom sitt arbete upp Skatteförvaltningen

och Skatte förvaltningen bär ett socialt ansvar för sin personal.

Med en aktiv insats för att hålla arbetstillfredsställelsen på en

hög nivå, utbilda arbetstagarna och främja hälsan strävar Skat-

teförvaltningen efter att vara en uppskattad arbetsgivare också

i framtiden. Vi följer arbetstagarnas kompetens, motivation och

hälsa och vi vill ingripa i eventuella problem i tid.

Enligt undersökning är arbetstillfredsställelsen hos Skatte-

förvaltningens arbetstagare hög. Arbetstagarna var mest nöjda

med arbetsförhållandena, arbetsklimatet, utmaningen i arbetet

och ledarskapet. Det var glädjande att konstatera att utvecklingen

av chefsarbetet syntes genom att det område som förbättrats mest

i arbetsnöjdhetsundersökningen var hur rättvist cheferna bemötte

medlemmar av sina grupper. Personalen ansåg att de områden

ANSVARSTAGANDE SKATTEFÖRVALTNING

Ett av de prioriterade områdena i

statsminister Katainens regeringsprogram

var tanken om hållbar ekonomisk tillväxt

och ansvarsfull verksamhet. I programmet

står det att den ekonomiska tillväxten

måste vara ekologiskt och socialt hållbar.

Detta syntes också i regeringens mål:

det krävs åtgärder inom alla delområden av

samhället för att uppnå miljömålen.

SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET12

Page 13: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

SKATTEFÖRVALTNINGENS MÅL VAD GÄLLER SAMHÄLLSANSVARETsom ska utvecklas utgörs av avlöningen, öppenheten i arbets-

gemenskapen och omsättningen av värderingarna i praktiken.

Skatteförvaltningen har också satt upp konkreta mål för miljö-

ansvaret och uppnåendet av dessa följs systematiskt med WWF:s

miljöprogram Green Offi ce. Skatteförvaltningen är en organisation

med nästan 5 000 arbetstagare och vi strävar efter att minska vår

miljöbelastning.

VÄRDERINGARNA FASTSTÄLLS TILLSAMMANSOrganisationens värderingar är en hörnsten på vilken hela

verksamheten vilar. På hösten 2014 inledde Skatteförvaltningen

ett arbete för att stärka och omdefi niera värderingarna. Arbetet

fortsätter år 2015.

Alla arbetstagare vid Skatteförvaltningen kan delta i processen

för att defi niera värderingarna. Detta möjliggörs av ett webbverktyg

som ger varje arbetstagare vid Skatteförvaltningen möjlighet att

framföra sina tankar om Skatteförvaltningens förfaringssätt och

arbetskultur och att värdera förslag av andra.

FRÄMJA EKONOMISK TILLVÄXT

Vi vill stöda företagarna genom att göra skötseln av skatteärenden så enkel som

möjlig och på samma gång frigöra tid för annat arbete för företagarna.

TRYGGA SAMHÄLLSFUNKTIONERNA MED EN FRAMGÅNGSRIK SKATTEUPPBÖRD

En noggrann och rättvis skatteuppbörd håller samhället i gång och främjar en positiv

inställning till skatter.

MILJÖVÄNLIG VERKSAMHET

Vi minskar systematiskt användningen av energi och råvaror. Till exempel har vi

minskat den mängd papper som skickas till kunderna.

UTFÖRA ETT ARBETE SOM TILL ALLA DELAR ÄR RÄTTVIST OCH TA HAND OM PERSONALEN

Vi sköter beskattningsuppgifterna genom att bemöta kunderna rättvist och på det

sätt som deras situation förutsätter. Vi ser också till att personalen behandlas jämlikt

och vi sörjer för deras arbetshälsa.

FÖRBEREDELSE INFÖR FRAMTIDEN

Vi utvecklar kontinuerligt vår verksamhet för att kunna trygga beskattningen också

i framtidens föränderliga förhållanden.

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET 13

För att minska sitt ekologiska avtryck använder Skatteförvaltningen miljötjänsten Green Offi ce som utvecklats av WWF.

Page 14: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR MED OCH UTVECKLAR DET ELEKTRONISKA INFORMATIONSFLÖDET MELLAN MYNDIGHETERNA Skatteförvaltningen deltar i utvecklingsprojektet AIPA, som är ett

projekt för att utveckla ärende- och dokumenthanteringen vid

åklagarämbetet och i de allmänna domstolarna. Målet är att helt

övergå till en papperslös process mellan myndigheter och skapa

ett datasystem som möjliggör elektronisk dataöverföring. Målet är

att myndighetsuppgifter överförs också till Skatteförvaltningens

system helt elektroniskt utan manuell lagring. Systemet tas i bruk

stegvis under åren 2015–2018.

Skatteförvaltningen deltar också i polisens VITJA-projekt. Målet

med projektet är att utveckla det elektroniska informationsfl ödet

med olika program mellan polisen och övriga myndigheter. Också

till exempel Statistikcentralen, Trafi ksäkerhetsverket Trafi och AIPA-

projektet deltar i samarbetet.

UTBILDNING OCH INFORMATION TILL FÖRETAGSPARTNERSSkatteförvaltningen fortsatte det samarbete som förts med Etera

i redan fl era års tid genom att delta i 17 evenemang runt om i

Finland under Eteras löneadministrationsturné. Också vad gäller

internprissättning ordnades ett expertseminarium, som redan blivit

ett emotsett tillfälle, och därtill kundevenemang och konsultmöten.

REFORMER LEDER TILL NYA PARTNERSKAPAnmälningsskyldigheten inom byggbranschen, som trädde i kraft

år 2014, gav upphov till ett tätt samarbete med olika aktörer inom

byggbranschen. Tillsammans med Disponentförbundet gav vi

information om skatteärenden via Internet. Med gemensamma

krafter ordnade vi till exempel webinarier, som behandlade bland

annat e-tjänsten för fastighetsskattedeklarationer.

Vi förde också ett tätt samarbete med skrothandlarförbundet

Romukauppiaiden liitto och Tullen. Samarbetet gällde den omvända

mervärdesskattskyldigheten för försäljning inom skrotbranschen,

vilken trädde i kraft i början av år 2015.

NYA FORMER OCKSÅ FÖR SAMARBETET MED BOKFÖRINGSBYRÅERNAKoordineringsgruppen för samarbetet med bokföringsbyråer, som

utgörs av Skatteförvaltningens ledning och företrädare för Skatte-

förvaltningens olika verksamhetsområden, träffar regelbundet

företrädare för Ekonomiadministrationsförbundet. Aktuella frågor

debatteras och respons på Skatteförvaltningens verksamhet mottas

vid mötena. År 2014 ordnades fyra möten.

Bokföringsbyråernas kundjury sammanträdde två gånger. Det

fi nns sammanlagt sju juryn runt om i landet. Vi tar emot respons

och utvecklingsförslag av juryerna vad gäller Skatteförvaltningens

SAMARBETE MED INTRESSENTGRUPPER

År 2014 utvidgades också

Skatteförvaltningens samarbete med

intressentgrupper att omfatta nya

fenomen och aktörer i samhället.

Till exempel bjöd vi in tidsbanks-

föreningar för att i sociala medier

diskutera uppdateringen av en anvisning.

SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET14

Ett intensivt samarbete med olika fi nländska och internationella

aktörer är en del av Skatteförvaltningens verksamhet. Skatte-

förvaltningen fortsatte det traditionella samarbetet med banker,

pensionsanstalter och Skattebetalarnas Centralförbund.

Skatteförvaltningen hör också olika intressentgrupper i stor

utsträckning till exempel då vi utarbetar anvisningar. Målet med

detta är att skapa en enhetlig syn på tolkningen av anvisningarna.

Page 15: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

tjänster, handledning och förfaranden. För närvarande omfattar

kundjuryerna 49 bokföringsbyråer, såväl stora som små byråer. År

2014 tog vi emot önskemål av jurymedlemmarna om bland annat

teman som ska behandlas i Skatteinfo och anvisningarna om det

nya skatteskuldsregistret. Vi begärde också respons på Skatteför-

valtningens blanketter.

En grupp som bestod av företrädare för Ekonomiadministrations-

förbundet, bokföringsbyråerna och Skatteförvaltningen utredde också

förutsättningarna för att fördjupa samarbetet med bokförings byråerna

och planerade en pilotfas för den nya verksamhets modellen. År

2015 inleds ett pilotprojekt och under genomförande tiden inhämtas

erfarenheter av samarbetsmodellen. De bok förings byråer och de

kundföretag som deltar i pilotprojektet har möjlighet att vara med och

skapa verksamhetsmodellen tillsammans med Skatteförvaltningen

och Ekonomiadministrationsförbundet.

INTERNATIONELLT SAMARBETE MED INTRESSENTGRUPPER Det internationella samarbetet med intressentgrupper är ett viktigt

redskap för Skatteförvaltningen för att skaffa information, utbyta

erfarenheter, ta lärdom av bästa praxis samt för att föra ut det

fi nländska beskattningskunnandet till andra länder. Skatteför-

valtningen deltar aktivt i den verksamhet som bedrivs av bland

annat följande internationella organisationer.

OECD

Inom ramen för OECD (Organisation for Economic Co-operation

and Development) fungerar ett fl ertal samarbetsgrupper, som gör

utredningar, ger rekommendationer för gemensamma verksam-

hetsprinciper och producerar statistik och jämförelseuppgifter.

Skatteförvaltningen deltog i arbetet inom ramen för projektet Base

Erosion and Profi t Shifting (BEPS) i OECD:s arbetsgrupper, som

gällde skatteavtal, internprissättning och aggressiv skattekonkur-

rens. I september 2014 publicerade OECD programmets sju första

rekommendationer. Rekommendationerna om skatteavtal och

internprissättning har en direkt inverkan på Skatteförvaltningens

verksamhet. Skatteförvaltningen deltar i BEPS-arbetet, vars mål

är att publicera de återstående åtta rekommendationerna före

utgången av år 2015.

Det nordiska samarbetet

De nordiska skatteförvaltningarna har en stark samarbetstradition.

Eftersom de nordiska skatteförvaltningarna stöter på liknande ut-

maningar och möjligheter har samarbetet varit mycket pragmatiskt.

Största delen av det nordiska samarbetet har ordnats inom ramen

för samarbetsavtalet Nordisk Agenda. Målen med samarbetet är

att främja den positiva inställningen till skatter, effektivisera verk-

samheten och förbättra tjänsterna.

Ett av målen för det nordiska samarbetet är att främja en gemen-

sam vision på andra internationella forum. Skatteför valtningen

fungerar som ordförandeland i Nordisk Agenda-samarbetet i ett

år från och med juni 2014.

Europeiska unionen

Samarbetet inom Europeiska unionen är omfattande och regelbun-

det. Skatteförvaltningen deltar i skattearbetsgrupper, kommittéer

och expertgrupper där man behandlar bland annat tillämpningen av

och ändringar i gemenskapsrätten, det administrativa samarbetet

mellan medlemsländerna samt bland annat skattefelet och positiv

inställning till skatter.

IOTA

Skatteförvaltningen har varit medlem av IOTA (Intra-European Orga-

nisation of Tax Administrations) sedan år 2005. IOTA ordnar årligen

ett stort antal samarbetsmöten och kurser där Skatteförvaltningens

personal deltagit aktivt. Finland ordnade också en IOTA-workshop,

vars tema var Real Time Audits Approaches towards Modernizing

Tax Audit Processes.

Skatteförvaltningen är också med och utvecklar IOTA:s verk-

samhet. Finland valdes till medlem av IOTA:s administrativa organ,

Executive Council (EC), för en tredje period på sommaren 2014.

EC sätter upp IOTA:s strategiska mål och fattar beslut om plane-

ringen och uppföljningen av organisationens verksamhet.

Det internationella samarbetet med intressentgrupper är ett viktigt redskap för Skatteförvaltningen för att skaffa information, utbyta erfarenheter, ta lärdom av bästa praxis samt för att föra ut det fi nländska beskattningskunnandet till andra länder.

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET 15

Page 16: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

EFFEKTIV KUNDHANDLEDNING UNDERLÄTTADE IBRUKTAGANDET AV SKATTESKULDSREGISTRETIbruktagandet av skatteskuldsregistret skedde friktionsfritt och inga

större problem uppstod i något skede av projektet. Innan systemet

togs i bruk gjorde vi en avsevärd satsning på till exempel tester och

kundhandledning. När registret öppnades, visste vi redan tack vare

testerna att registret säkert skulle fungera.

Det har visat sig att skatteskuldsregistret är lättanvänt för

kunderna. De användarerfarenheter som vi tog del av genast

under den första veckan visade att det var lätt att hitta tjänsten och

att användarna kunde använda den utan problem. Sidan skatt.fi

styrde effektivt kunderna att använda tjänsten. Under årets lopp

fi ck skatteskuldsregistret också mycket synlighet i media, vilket

ökade kundernas kunskap om registret.

Alexandra Hacklin vill uppmana kunderna att också i fortsätt-

ningen granska uppgifter ur skatteskuldsregistret. ”Jag hoppas att

kunderna använder skatteskuldsregistret aktivt så att också behovet

av att begära skatteskuldsintyg minskar. Ett fl äckfritt skatteskulds-

register är ett tillräckligt bevis på fullgjorda skyldigheter. Vid behov

är det också möjligt att själv skriva ut ett utdrag ur skatteskulds-

registret direkt från tjänsten.”

Skatteskuldsregisterprojektet avslutades i januari 2015. Det

är möjligt att granska uppgifter i skatteskuldsregistret via Skatte-

förvaltningens och Patent- och registerstyrelsens gemensamma

informationstjänst FODS (ytj.fi ).

Målet med skatteskuldsregistret är att underlätta den verksam-

het som bedrivs särskilt av kunder som har utredningsskyldighet

enligt lagen om beställaransvar eller lagen om offentlig upphandling.

Också öppenhet och transparens är viktiga frågor med tanke på

hela samhället. Registrets existens är också ett allmänt incitament

för att fullgöra deklarations- och betalningsskyldigheter.

SKATTESKULDSREGISTRET ÄR ETT RESULTAT AV EN ENGAGERAD OCH KUNNIG PERSONALS ARBETEHacklin berättar att ibruktagandet av skatteskuldsregistret krävde

väldigt mångsidig sakkunnighet. ”Flera tiotals sakkunniga från

Skatteförvaltningen deltog i projektets olika faser. Vi behövde kun-

skap och kunnande om bland annat skatteuppbörd, indrivning och

olika skatteprogram och datasystem. Många olika intressent grupper

har också deltagit i skatteskuldsregisterprojektet. Den kunniga

projektpersonalen och den goda atmosfär som rådde bland pro-

jektarbetarna var nyckeln till det fi na slutresultatet.

Hacklin upplever att det varit utmanande, men belönande

att inrätta skatteskuldsregistret. ”Det absolut intressantaste med

projektet var att skapa ett helt nytt system. På samma gång var det

också det besvärligaste, eftersom det var nödvändigt att beakta alla

system som redan fi nns och deras inverkan på skatteskuldsregistret

då vi skapade systemet. Därtill var tolkningen av den nya lagstift-

ningen en särskild utmaning i projektet. Möjligheten att göra det

lättare för kunderna att sköta ärenden motiverade projektarbetarna

att försöka nå ett så bra slutresultat som möjligt”, säger Hacklin.

SKATTESKULDSREGISTRET ÖKAR ÖPPENHETEN

Skatteskuldsregistret är en webbtjänst som

öppnades i december 2014. Via tjänsten

är det möjligt att granska uppgifter om

samtliga företags och näringsidkares

skatteskulder och försummelser av

periodskattedeklarationer.

S katteskuldsregistret visar inte det exakta beloppet i euro på

skatteskulden, utan endast om skatteskulden över stiger

10 000 euro eller inte. Skatteskuldsregistret visar inte

privatpersoners skulder.

Skatteskuldsregisterprojektet inrättades vid Skatteförvaltningen

i slutet av år 2013. Lagstiftningen om skatteskuldsregistret är ny

och därför var det också nödvändigt att skapa ett eget datasystem

för registret. Skatteskuldsregistret inrättades för att bekämpa grå

ekonomi och öka öppenheten i samhället.

”Målet med skatteskuldsregistret är att bekämpa grå ekonomi,

vilket skrivits in som en del av regeringens program för bekämp-

ning av ekonomisk brottslighet. Tillgången till myndighets uppgifter,

såsom skatteskuldsuppgifter, underlättar bekämpningen och över-

vakningen av grå ekonomi”, berättar överinspektör Alexandra Hacklin,

projektchef för skatteskuldsregistret.

CASE

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKATTESKULDSREGISTRET ÖKAR ÖPPENHETEN16

Page 17: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

SE VIDEO

”Målet med skatteskuldsregistret är att bekämpa grå ekonomi.”

ALEXANDRA HACKLINöverinspektör,projektchef förskatteskuldsregisterprojektet

Page 18: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

en parallell uppföljning av genomslagskraften och lönsamheten.

Verksamhetens genomslagskraft och kvalitet får inte bli sämre trots

snäva anslagsramar.

REGERINGSPROGRAMMET STÖDER DEN LÅNGSIKTIGA PLANERINGENDet viktigaste dokument som styr den långsiktiga planeringen

är regeringsprogrammet. Utifrån programmet utarbetas årligen

statsrådets ramar för fyra år. Rambeslutet för åren 2015–2018

gavs i april 2014.

Utifrån rambeslutet utarbetas årliga budgeter, som riksdagen

godkänner. Rambeslutet tar ställning till fi nansieringen av de

utvecklingsprojekt som Skatteförvaltningen föreslagit. Utvecklings-

projekten kan gälla lagstiftningsreformer, teknologiska ändringar

eller utveckling enligt Skatteförvaltningens strategi.

I resultatavtalet mellan fi nansministeriet och Skatteför valt-

ningen sätter fi nansministeriet upp samhälleliga effektmål och

andra resultatmål. Effektmålet för år 2014 var att verkställa beskatt-

ningen utan störningar. Övriga effektmål utgjordes av att minska

skattefelet, effektivt bekämpa grå ekonomi och inter nationell

skatte fl ykt och att hålla en hög nivå på skattebetalarnas förtroende

och positiva inställning till skatter.

POSITIVT BETYG PÅ SKATTEFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETFinansministeriet ger årligen skriftlig respons på Skatteförvaltningens

verksamhet. Den respons som Skatteförvaltningen fick för

verksamheten under 2013 var väldigt positiv. Finansministeriet

var tillfredsställt med att de avtalade resultatmålen uppnåddes

med beröm godkänt och att verksamheten utvecklades.

Skatteförvaltningen fi ck god respons av ministeriet till exempel

med anledning av att vi effektiviserat verksamheten genom att

höja automatiseringsgraden. I responsen sågs det som en bra

sak att Skatteförvaltningen satsat på personalens utveckling,

utbildning och arbetshälsa. Skatteförvaltningens arbetshälsa hade

förbättrats och vi hade fått bättre resultat än övriga arbetsgivare

inom statsförvaltningen.

I responsen nämndes också den utökade användningen av

e-tjänster och den framgångsrika utvecklingen av dessa. Vad

gäller skattekontrollen lyfte fi nansministeriet fram ibruktagandet

av skattenummer och internprissättningsprojektet. I sin respons

nämnde ministeriet också den fi na produktivitets- och lönsamhets-

utvecklingen och att lokaler används effektivare.

Skatteförvaltningens andra utmaningar under de kommande

åren är att trygga datasystemens driftsäkerhet och å andra sidan av att

dra nytta av de nya IT-möjligheter som standardprogramvaruprojektet

erbjuder. I responsen konstaterades det att det fi nns skäl att göra

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 MED I ETT F INLAND SOM FÖRÄNDRAS18

FINANSMINISTERIET STYR VÅR VERKSAMHET

Finansministeriet och riksdagen styr

Skatteförvaltningens verksamhet genom att

bevilja anslag och ställa upp resultatmål.

Mål ställs upp i den budget som godkänns av

riksdagen och framför allt i det resultatavtal

som ingås med fi nansministeriet.

MED I ETT FINLAND SOM FÖRÄNDRAS

Page 19: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 MED I ETT F INLAND SOM FÖRÄNDRAS 19

SKATTEFÖRVALTNINGEN I ETT SAMHÄLLE I FÖRÄNDRING

Beskattningen påverkar samhället och

på motsvarande sätt påverkar samhället

beskattningen och dess verkställande

på många sätt.

MED I ETT FINLAND SOM FÖRÄNDRAS

Den nuvarande utvecklingen för skattesystemet gör också skatte-

lagstiftningen mer utmanande genom att den medför undantag

och komplicerade avdrag. Samtidigt borde kunderna kunna sköta

sina skatteärenden enkelt och snabbt.

EN KUNDKRETS SOM FÖRÄNDRASInternationaliseringen av beskattningen leder också till ändringar

i Skatteförvaltningens kundkrets. Under kommande år kommer

antalet utländska fackmän som arbetar i Finland att öka. Också

det internationella fastighets- och aktieinnehavet kommer att öka.

En allt större del av kunderna bor långa tider utomlands. Denna

utvecklingslinje som kan kopplas till internationaliseringen kan

minska skatteintäkterna, då kunderna kan använda olika länders

skatteförmåner enklare och snabbare. Å andra sidan bidrar det

tilltagande samarbetet mellan olika länders skatteförvaltningar till

att förebygga negativa effekter.

Det är möjligt att fi nländarnas positiva inställning till beskatt-

ningen kan ändras, eftersom prognoserna visar att det ekonomiska

läget inte kommer att förbättras väsentligt under de kommande

åren. På grund av att staten är skuldsatt kommer det trängda läget

för den offentliga ekonomin att fortsätta även om det ekonomiska

läget skulle förbättras. Detta leder lätt till en hög skattesats, vilket

ökar risken för sämre skattemoral.

SAMHÄLLSFÖRÄNDRINGAR MÅSTE FÖRUTSESDet är väldigt viktigt att förutse samhällsförändringar eftersom

omvärlden förändrats och fortsätter att förändras på ett allt mer

oförutsägbart och snabbare sätt. Många samtidiga faktorer påverkar

förändringen, såsom globaliseringen, den skärpta internationella

konkurrensen, den tekniska utvecklingen, den snabbare infor-

mationsförmedlingen, ändringen i åldersstrukturen och den ändring

av värderingarna som anknyter till förändringen.

I en omvärld som förändras är det svårt att förutse möjligheterna

och hoten för Finlands nationalekonomi. Detta gör att Skatteförvalt-

ningens förändringsförmåga är av särskild vikt.

SKATTEFÖRVALTNINGEN DELTAR I DEN OFFENTLIGA DEBATTENNya beskattningsteman har lyfts till den nationella och internatio-

nella debatten. Dessa teman utgörs av till exempel grå ekonomi,

skatteparadis, skatteplanering och samhällsmoralen, internpris-

sättning och beskattningens samhälleliga betydelse. I Finland

har debattens tyngdpunktsområden i huvudsak varit positiva och

debatten har upprätthållit den positiva inställningen till skatter.

Med tanke på positiv inställning till skatter blir det en allt större

utmaning att tala om innehållsfrågor som gäller beskattningen, till

exempel internprissättning, då beskattningen internationaliseras.

Page 20: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

Finansministeriets projekt Kundservice 2014 framskred till

en pilotfas med gemensamma servicepunkter inom den

offentliga förvaltningen.

Skatteförvaltningen deltog i projektet på alla pilotorter

i S:t Michel, Pargas, Saarijärvi, Kiminge och Pelkosenniemi.

Vid testet erbjuds kundbetjäning vid servicepunkter

som drivs av kommunerna. Tjänster producerades av

kommunerna och därtill av Skatteförvaltningen, FPA,

Polisens tillståndsförvaltning, magistraterna och arbets-

och näringsbyråerna.

Vid servicepunkterna hjälpte kommunala service-

rådgivare Skatteförvaltningens kunder genom att skriva

ut nödvändiga blanketter, ta emot handlingar och styra

kunderna att använda e-tjänster. Det var också möjligt att

vara i kontakt med en sakkunnig från Skatteförvaltningen

via fjärranslutning.

När de gemensamma servicepunkterna öppnade

stängde Skatteförvaltningen sin kundbetjäning i S:t Michel

och Pargas eftersom man ville ha erfarenheter av hur väl

Servicepunkterna ersätter serviceställena.

Finansministeriet utvärderar effekterna av service-

ställena på sommaren 2015. Erfarenheterna från pilotfasen

beaktas i den fortsatta beredningen.

SKATTEFÖRVALTNINGEN MED I PILOTPROJEKTET FÖR SERVICEPUNKTER

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 MED I ETT F INLAND SOM FÖRÄNDRAS20

PROJEKT

Valmis-projektet

Projektet kring riskfenomen inom internationell beskattning

Den nya anmälningsskyldigheten inom byggbranschen

Offentligt skatteskuldsregister

Gemensamt inkomstregister

Utredning av omfattningen på skattefelet

Utveckling av hantering av skatte-risker och analysverksamheten

VTPR-projektet

Ibruktagande av Valtori-tjänsten

Kapacitetsprojektet

De nuvarande utspridda datasystemen för beskattningen ersätts med Valmis-programvara under åren 2014–2018. Under året beredde vi genomförandet av projektet och de anknutna lagändringarna.

Projektet utreder specialsituationer som gäller internationella skattefenomen och har som mål att minska det skattefel som anknyter till dessa.

Vi skapade ett förfarande där aktörer inom byggbranschen anmäler arbetstagar- och entreprenaduppgifter månatligen.

Vi inrättade ett offentligt register över skatteskuldbelagda företag som införts i företags- och organisationsdatasystemet.

Vi deltog i kravspecifi kationen för det gemensamma inkomstregistret.

Vi utredde olika delfaktorer som gäller skattefelet och utvecklade uppskattningen av omfattningen på skattefelet.

Vi utvecklade hanteringen av skatterisker och analysverksamheten.

Vi skapar och tar i bruk ett automatiskt system för förmedling av fullgöranderapporter. Ibruktagandet fortsätter fram till år 2017.

I mars 2014 blev Skatteförvaltningen användare av Valtori-tjänster.

Projektet för att ta i bruk en datorhalls- och kapacitets tjänst för datasystemen. Ibruktagandet fl yttades fram till år 2015.

Verkställande av beskattningen utan störningar

Minskande av skattefelet, bekämpning av grå ekonomi och skattefl ykt

Bekämpning av grå ekonomi

Bekämpning av grå ekonomi

Minskande av skattefelet

Minskande av skattefelet, bekämpning av grå ekonomi

Minskande av skattefelet

Bekämpning av grå ekonomi

Lönsamhet

Tryggande av driftsäkerheten

MÅL

VIKTIGA STRATEGISKA PROJEKT 2014

Därtill genomfördes fl era lagstiftningsreformer år 2014.

Page 21: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

Rätten att dra av räntor på bostadslån minskades ytterligare. År 2014

är 75 procent av räntorna avdragsgilla i beskattningen. Avdragsrätten

kommer att skäras ned ytterligare under kommande år.

En studielånskompensation ersatte det studielånsavdrag som

beviljas i beskattningen. En person som avlagt examen inom tids-

fristen har fått dra av en del av amorteringarna av sina studielån som

en studielånskompensation. Den nya studielånskompen sationen

påverkar inte beskattningen, eftersom kompensationen betalas till

den bank som beviljat lånet i stället för skatteavdragsrätten.

LAGÄNDRINGAR SOM PÅVERKAR BESKATTNINGEN ÅR 2014

Ändringar i lagstiftningen påverkar

Skatteförvaltningen, bland annat

vad gäller handledningen av kunder,

beskattningsförfarandet och datasystem.

MED I ETT FINLAND SOM FÖRÄNDRAS

Lagstiftningen om skatteskuldsregistret trädde i kraft 1.12.2014.

Det register som förs av Skatteförvaltningen ger möjlighet att få

information om huruvida ett företag har en skatteskuld på minst

10 000 euro eller försummat periodskattedeklarationer. Syftet är att

underlätta fullgörandet av den utredningsskyldighet för beställare

som anknyter till beställaransvaret och offentliga upphandlingar

samt att främja skattebetalningen.

FATCA-avtalet. I likhet med många andra stater har Finland

ingått ett avtal med USA om utbyte av beskattningsuppgifter enligt

den amerikanska FATCA-lagstiftningen. Finländska fi nansiella

institut ger årligen Skatteförvaltningen uppgifter om tillgångar

och avkastningar på fi nländska konton för amerikaner. Skatte-

förvaltningen förmedlar uppgifterna till USA:s skatteförvaltning.

På motsvarande sätt får Finland uppgifter om fi nländska skatt-

skyldigas tillgångar och inkomster i USA.

FATCA-avtalen har banat väg för ett allt intensivare samarbete

för att bekämpa internationell skattefl ykt. Finland och ett fl ertal

EU- och OECD-stater ingick i oktober 2014 ett avtal om ömsesidigt

utbyte av beskattningsuppgifter, vilket motsvarar FATCA-avtalen.

Den tillfälliga skattefriheten för överlåtelsevinst av fastigheter

främjade markköp av kommunerna. Personkunder hade möjlighet att

skattefritt sälja fastigheter till kommunerna 1.10.2013–31.12.2014.

Den lagstadgade skogsvårdsavgiften lades ner på fi nska fastlandet.

Skatteförvaltningen samlade in skogsvårdsavgiften för sista gången

år 2014.

Inkomstskatteprocenten för aktiebolag och andra samfund

sänktes till 20 procent från och med skatteåret 2014. Tyngdpunkten

överfördes till beskattning av vinstutdelning av företagen: de

skattepliktiga andelarna för dividendinkomst höjdes och den helt

skattefria andel som gällde för dividender av onoterade bolag

avskaffades. Beskattningen av vinstutdelning av andelslag ändras

på motsvarande sätt från och med år 2015.

De nya skyldigheterna att lämna uppgifter inom byggverksamhet

trädde i kraft 1.7.2014. Byggherrar och entreprenörer ger

månatligen uppgifter om entreprenadbelopp och arbetstagare till

Skatteförvaltningen. Skyldigheten att lämna uppgifter kompletterar

det skattenummerförfarande som tagits i bruk redan tidigare. Också

byggare av egnahemshus ska lämna uppgifter om arbeten som

kräver bygglov.

Skyldigheten att erbjuda kvitto trädde i kraft år 2014. En

näringsidkare ska med vissa undantag erbjuda köparen kvitto

också vid kontantköp.

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 MED I ETT F INLAND SOM FÖRÄNDRAS 21

Page 22: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

Den internationella företagsverksamheten blir allt mer mobil då

digitaliseringen och nya verksamhetsmodeller och -sätt breder ut

sig. Man talar om en ny form av digital ekonomi där det inte är

möjligt att fastställa hemorten för affärsverksamhet som bedrivs

elektroniskt lika enkelt som tidigare.

Därtill leder de internationella företagens ökade kontakter

till att företagen har allt mer komplicerade internationella

koncernstrukturer och företagsarrangemang.

Å andra sidan har världen vaknat upp och insett att den inter-

nationella affärsverksamheten kräver en gemensam lagstiftning

för staterna och därtill också aktivt samarbete mellan olika staters

skatteförvaltningar. Denna utveckling leds av såväl Europeiska unio-

nen som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

(OECD), som är gemensam för de västerländska industristaterna.

Projektet Base Erosion and Profi t Shifting (BEPS), som genom-

förs av OECD, fungerar som motor för det internationella arbetet,

som har som mål att hindra att de nationella skattebaserna

vittrar sönder. Risken är att inkomster inte alls beskattas eller

att företagen fl yttar till stater med låg beskattning. Detta sker till

följd av skattesystem som inte är kompatibla med varandra och

arrangemang som i huvudsak är lagliga. Också inom EU pågår

fl era liknande projekt, som syftar till att ändra medlemsstaternas

lagstiftning.

Såväl EU som OECD utför ett omfattande arbete för att skapa

en mer harmoniserad skattelagstiftning mellan länderna. En sådan

skulle minska möjligheterna till omotiverade skatteförmåner.

Rekommendationer om hur man kan skapa ett skattesystem

som är kompatibelt mellan olika stater har utarbetats inom ramen

för BEPS-projektet. Därtill har staterna kommit överens om

fl era reformer av det internationella utbytet av skatteuppgifter.

Informationsutbytet gäller alla skattebetalargrupper, såväl privat-

personer som företag.

Utbyte av kontouppgifter med USA och EU-länderna kommer

att bli en del av det obligatoriska informationsutbytet för Finland.

Det automatiska utbytet av kontouppgifter mellan EU-länderna

grundar sig på Europarådets direktiv om administrativt samarbete

i fråga om beskattning.

EU bereder ett utvidgande av informationsutbytet på eget

initiativ mellan staterna till exempel vad gäller ansökningar om

förhandsavgöranden som företagen gjort med tanke på deras

beskattning. Därtill tar man i bruk nya system för att betala och

redovisa mervärdesskatt i mervärdesbeskattningen.

FRAMTIDENS KRAV

På ett internationellt plan sker

stora förändringar i beskattningen

för närvarande.

MED I ETT FINLAND SOM FÖRÄNDRAS

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 MED I ETT F INLAND SOM FÖRÄNDRAS22

Page 23: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

DEN INTERNATIONELLA SKATTEKONTROLLEN KRÄVER INHEMSKA RESURSERDen internationella utvecklingen leder till att Skatteförvaltningens

effektivitetskrav skärps och en resultatgivande kontroll förutsätter

kontinuerlig effektivisering av metoderna för skattekontroll och

inriktningen av dessa. De närmaste åren kommer såväl lagstiftningen

för företag som förfaringssätten i utbytet av skatteuppgifter att

ändras.

Skatteförvaltningens organisation förbereder sig inför de

framtida uppgifterna genom specialisering och koncentrering

av funktionerna. Ett exempel på detta är att internprissättnings-

projektet, som inrättades som ett tillfälligt projekt år 2012, har

gjorts till en permanent del av Koncernskattecentralens verksamhet

från och med år 2015. Det krävs också att de tekniska metoderna

kontinuerligt utvecklas för att man ska kunna delta i det informations-

utbyte som hela tiden tilltar.

Skatteförvaltningen följer noggrant den utveckling som sker

inom OECS:s BEPS-projekt och förbereder sig på att genomföra de

eventuella lagstiftningsändringar som ska göras utifrån projekten.

SKATTEFÖRVALTNINGEN LADE UT SINA IT-TJÄNSTERDet fanns en vilja att koncentrera de ICT-tjänster som

produceras för staten och i början av år 2014 grundades Statens

branschoberoende ICT-tjänster dvs. Valtori för att tillhandahålla

dessa tjänster. Skatteförvaltningen började använda Valtoris

tjänster i samband med det första ibruktagandet. Ansvaret för

att producera informationstekniska tjänster som är fristående

från Skatteförvaltningens verksamhetsområde överfördes till

Valtori 1.3.2014. På samma gång övergick 87 personer från

Skatteförvaltningen till Valtori.

Förutom personal överfördes också de avtal som gäller service

och anläggningstillgångar till Valtori. Vid övergångsfasen ansvarade

de personer som övergick från Skatteförvaltningen till Valtori i

huvudsak också för genomförandet av tjänsterna. Servicenivån

och tjänsterna har hållits på överenskommen nivå under år 2014.

Världen har vaknat upp och insett att den internationella affärsverksamheten kräver att stater har gemensam lagstiftning och att deras skatteförvaltningar samarbetar aktivt.

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 MED I ETT F INLAND SOM FÖRÄNDRAS 23

Page 24: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

skyldigheten att lämna uppgifter uppkommer för en kund, hur

inspektioner görs på fältet och hur själva beskattningen verkställs.”

Vi började effektivisera handledningen och rådgivningen av

kunderna i god tid. Skatteförvaltningen utarbetade olika anvisningar,

spelade in videon för att ge handledning om anmälningen och

gav information till olika kundgrupper via skatt.fi -sidorna och

intresseorganisationerna.

Vid ibruktagandet var det extremt viktigt att ge information

och på våren skapade vi ett eget servicenummer för skyldig-

heten att lämna bygguppgifter för kundrådgivningen. En kort

tid innan lagen trädde i kraft ordnade Skatteförvaltningen över

40 utbildningsevenemang runt om i Finland och deltog i närmare

100 evenemang.

”Webinarier, det vill säga kurser på nätet, var ett helt nytt sätt

att ge utbildning vid Skatteförvaltningen. Mottagandet var gott och

tusentals personer deltog i utbildningen”, berättar Wulff.

När skyldigheten att lämna uppgifter trätt i kraft fortsattes

arbetet av övervakningsgruppen för specialbranscher. I den

inledande fasen av den stora förändringen fokuserade gruppens

arbete på rådgivning av och handledning till kunderna utifrån

fel som upptäckts i anmälningen. På hösten har gruppen också

bekantat sig med och gett handledning på byggarbetsplatserna

tillsammans med skatteinspektörerna.

F öretag som beställer byggtjänster ska månatligen anmäla

uppgifter om entreprenader på över 15 000 euro till

Skatteförvaltningen. Om en gemensam byggarbetsplats

uppkommer för fl era företag, ska den huvudsakliga genomföraren

för byggarbetsplatsen månatligen anmäla uppgifter om alla

arbetstagare som arbetar på byggarbetsplatsen. Hushåll ska före

slutsynen av byggnaden anmäla uppgifter om alla arbeten som

omfattas av bygglov.

”Den nya anmälningsskyldigheten var en enorm förändring

inom byggbranschen. Den medförde helt nya skyldigheter för

många beställare av bygg- och underhållsarbeten, vilka från tidigare

inte hade någon som helst erfarenhet av arbete med skattemyn-

digheten i detta samband”, säger överinspektör Sari Wulff. ”Det

handlade om en förändring av hela arbetskulturen inom bygg-

branschen.” Överinspektör Sari Wulff fungerade som projektledare

för Raksi-projektet.

”Vi började förbereda ikraftträdandet av den nya lagstiftningen

genom att inrätta Raksi-projektet redan för tre år sedan”, berättar

Sari Wulff. ”På grund av skyldigheten att lämna uppgifter var vi

tvungna att skapa ett helt nytt datasystem och nya förfaringssätt

såväl för kunderna som för personalen.”

År 2014 utförde vi en stor mängd datasystemsarbete och

skapade tjänster för anmälningen. ”Allt som allt var vi tvungna

att planera och genomföra en helt ny process börjandes från hur

SKYLDIGHET ATT LÄMNA UPPGIFTER OM BYGGEN TOGS I BRUK

Skyldigheten att lämna uppgifter om

byggande, vilken syftar till att bekämpa

grå ekonomi, trädde i kraft i början av

juli 2014.

CASE

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKYLDIGHET ATT LÄMNA UPPGIFTER OM BYGGEN TOGS I BRUK24

Page 25: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

SE VIDEO

SARI WULFFöverinspektör

”Allt som allt var vi tvungna att planera och genomföra en helt ny process.”

Page 26: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

Med skattefel avses att de fastställda skatterna inte fl yter in till fullt

belopp, det vill säga att beloppet på skattemedlen inte motsvarar

beloppet på de medel som kan samlas in i teorin. Skattefelet

orsakas av skatterester, deklarationsfel och försummelser.

Skatterester uppkommer då kunder av en eller annan orsak

inte kan betala de skatter som de deklarerat. Vi strävar efter att

hålla skatteresterna på en så låg nivå som möjligt till exempel

genom att se till att beskattningen i allt större utsträckning sker i

realtid. Målet är att beskattningen genast träffar maximalt rätt och

att den sköts maximalt nära den tidpunkt då den skattepliktiga

inkomsten uppstått.

Skattefel uppkommer också av deklarationsfel och försum-

melser. Påförandet och betalningen av skatter uteblir eftersom

uppgifter som påverkar beskattningen inte deklarerats eller de-

klarerats felaktigt.

En del av felen och försummelserna är oavsiktliga, medan

en del är avsiktliga. Vid avsiktliga försummelser talar man om

grå ekonomi, då man medvetet låter bli att deklarera eller betala

samhälleliga förpliktelser som hänför sig till laglig affärsverksamhet.

MOT ETT MINDRE SKATTEFEL

Skatteförvaltningen har till uppgift

att sörja för att kunderna betalar sina

skatter vid rätt tidpunkt och till rätt

belopp. En av Skatteförvaltningens

uppgifter är att minska skattefelet.

GRÅ EKONOMI

minskar skatteintäkterna

försämrar de hederliga företagens konkurrensställning

minskar den positiva inställningen till skatter

återspeglar sig på arbetsförhållandena och arbetssäkerheten.

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING26

ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING

Page 27: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

AKTIV VERKSAMHET FÖR ATT MINSKA SKATTEFELETSkatteförvaltningen minskar skattefelet genom att främja den

positiva inställningen till skattebetalning. Målet är att öka

medborgarnas och företagens förståelse för beskattningens

betydelse för samhället. Den positiva inställningen till skatter

främjas också av föregripande handledning och en trovärdig

skattekontroll, som minskar kundernas möjligheter att avsiktligt

eller oavsiktligt förfara på fel sätt.

Beskattningsåtgärderna inriktas enligt kundgrupp. Genom seg-

mentering av kunderna identifi eras deras olika behov av rådgivning,

handledning och kontroll. Skatteförvaltningen satsar på kontroll som

genererar skatt, såsom kontroll av stora och internationella bolag.

GRÅ EKONOMI BEKÄMPAS PÅ FLERA FRONTERGrå ekonomi ökar skattebelastningen för hederliga medborgare

och företag och leder till snedvriden konkurrens på marknaden.

Samtidigt är grå ekonomi till skada för den positiva inställningen till

skatter hos kunder som bedriver laglig verksamhet.

Skatteförvaltningen förebygger inverkan av grå ekonomi på

skattefelet. Skatteförvaltningen ökar tillsammans med övriga

myndigheter och intressentgrupper risken för att åka fast för

ohederlig verksamhet och minskar de nyttor som kan fås genom

att bedriva grå ekonomi.

Vi förebygger grå ekonomi med en effektiv kontroll och

information som påverkar den allmänna åsikten. Grå ekonomi kan

också bekämpas genom att utveckla förfarandet för att deklarera

och betala skatt. De konkreta metoderna utgörs av bland annat

det offentliga skattenummerregister som Skatteförvaltningen

administrerar, den månatliga skyldigheten att lämna arbetstagar- och

entreprenaduppgifter och publiceringen av skatteskuldsuppgifter i

Skatteskuldsregistret, som förs av Skatteförvaltningen.

Skatteförvaltningen tryggar de finländska skatteintäkterna

genom att utveckla skatterådgivningen till och skattekontrollen

av internationellt viktiga bolag och genom att övervaka den

internationella internprissättningen. Skatteförvaltningen utreder

också inkomstbildningen för personkunder, särskilt placeringar

och affärsverksamhet utomlands. I verksamheten utnyttjar vi

jämförelseuppgifter inom fi nansbranschen. Därtill vidareutvecklar

vi det internationella informationsutbytet.

Vårt mål är att beskattningen från första början träffar så rätt som möjligt.

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING 27

Page 28: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

BELOPPET PÅ INKOMSTSKATTEN FÖR PERSONKUNDER STEG TROTS RECESSIONENBruttoutfallet för inkomstskatten för personkunder nådde 31,3 miljarder

euro, vilket är en ökning på 1,2 miljarder euro från föregående

år (+3,9 %). Inkomstskatten består till 90 procent av förskotts-

innehållningar, som ökade med 961 miljoner euro (+3,6 %) från

föregående år. Utan recessionen och en arbetslöshet som fortsatte

att öka hade lönebeloppet inom ekonomin och följaktligen förskotts-

innehållningarna ökat i ännu högre grad.

Enligt uppskattning var orsaken till en tredjedel av uppgången

i förskottsinnehåll ningarna att den genomsnittliga kommunalskat-

teprocenten steg med 0,35 procentenheter. De återstående två

tredjedelarna av uppgången för förskottsinnehållningarna berodde

å sin sida på den allmänna inkomstförändringen.

Bland övriga inkomstskatteslag ökade utfallet för förskottskom-

plettering 207 miljoner euro (+40 %) och kvarskatt 37 miljoner euro

(+3,7 %). Däremot sjönk utfallet för förskottsskatt med 18 miljoner

euro (–1,1 %).

Förskottsinnehållningarna och förskottsskatterna hänförde sig

i huvudsak till skatteåret 2014, medan förskottskompletteringarna

särskilt avspeglar skatteåret 2013, då kapitalinkomsterna ökade. På

motsvarande sätt förföll kvarskatt från två olika skatteår till betalning

år 2014. Den andra förfallodagen för kvarskatt för skatteåret 2012

inföll i februari och den första förfallodagen för kvarskatt för

skatteåret 2013 ägde rum i december. Bruttoskatteutfallet för den

förfallodag som gäller skatteåret 2012 sjönk, men bruttofallet för

den förfallodag som gäller skatteåret 2013 steg på grund av ökade

kapitalinkomstskatter.

NEDGÅNGEN I DEN FINLÄNDSKA EFTERFRÅGAN PÅVERKADE UTFALLET FÖR MERVÄRDESSKATTENBruttoutfallet för mervärdesskatt steg med 284 miljoner euro från

året innan (+1,1 %) och uppgick till sammanlagt 25,1 miljarder

euro. Eftersom beloppet på återbäring av mervärdesskatt samtidigt

ökade med 176 miljoner euro (+1,6 %), landade uppgången i

nettoutfallet på 108 miljoner euro (+0,8 %). Detta visar att den

fi nländska efterfrågan varit låg.

DEN SÄNKTA SAMFUNDSSKATTEPROCENTEN SYNTES I INKOMSTSKATTEBELOPPETBruttoutfallet för inkomstskatten för samfund sjönk med 786 miljo-

ner euro (–13 %) och uppgick till 5,1 miljarder euro. Detta berodde

på att samfundsskatteprocenten sänktes från 24,5 procent till 20

procent. Bland de delfaktorer som påverkar samfundsskatten mins-

kade bruttofallet för förskottsskatter med 778 miljoner euro (–17 %).

Beloppet på förskottskompletteringar minskade en aning (–5,2 %),

SKATTEUTFALL ÅR 2014

Bruttoutfallet redogör för det

penningbelopp som fl utit in till

Skatteförvaltningens bankkonton

under året.

ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING

År 2014 uppgick bruttoutfallet för de skatter som Skatteförvaltningen

samlade in till sammanlagt 68,5 miljarder euro. Bruttoutfallet

ökade från år 2013 med 1,4 miljarder euro (+2,1 %), trots att

sänkningen av samfundsskatteprocenten minskade bruttoutfallet

för samfundsskatt med hela 786 miljoner euro (–13 %).

Inkomstskatt för personkunder och mervärdesskatt som

ska betalas på varor och tjänster genererar överlägset mest

skatteintäkter. Tillsammans täckte bruttoutfallet för dessa

skatter mer än 80 procent av det totala bruttoutfallet för Skatte-

förvaltningen.

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING28

Page 29: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

men översteg än en gång en miljard euro. Däremot ökade kvar-

skatterna (+12 %). Vad gäller såväl förskottskomplettering som

kvarskatt handlade det i huvudsak om skatter som hänför sig till

skatteåret 2013.

MER SOCIALSKYDDSAVGIFTER TILL FPADe socialskyddsavgifter som redovisas till FPA uppgick till

knappt 1,7 miljarder euro, vilket var 74 miljoner euro (+4,6 %)

mer än året innan. Uppgången var en följd av ändringen av

skattegrunden: betalningsprocenten steg till 2,14 procent av de

utbetalade lönerna, då den låg på 2,04 procent år 2013.

SKÄRPTA BESKATTNINGSGRUNDER HÖJDE UTFALLET FÖR FASTIGHETSSKATT MED 12 PROCENTBruttoutfallet för den fastighetsskatt som redovisas enbart till kom-

munerna översteg för första gången 1,5 miljarder euro. Uppgången

från året innan uppgick till 168 miljoner euro (+12 %). Uppgången

låg i linje med prognoserna, eftersom de beskattningsvärden för

byggnader som användes i fastighetsbeskattningen för skatteåret

2014 steg med närmare 10 procent från föregående år. Beskatt-

ningsvärdena för mark steg med drygt åtta procent. Därtill höjde

sammanlagt 90 kommuner den allmänna fastighetsskatteprocen-

ten, medan 87 kommuner höjde fastighetsskatteprocenten för

byggnader som används för stadigvarande boende.

ÖKAD ÖVERLÅTELSESKATT TROTS DET RÅDANDE LÄGET I BOSTADSHANDELNBruttoutfallet för överlåtelseskatt var 708 miljoner euro. Jämfört

med året innan var uppgången överraskande stor, sammanlagt

113 miljoner euro (+19 %). Det går dock inte att förutse ett upp-

sving i bostadshandeln utifrån dessa siffror eftersom några stora

enskilda fall förklarar största delen av uppgången. Därtill var nivån

på överlåtelsebeskattningen en aning lägre än för närvarande i

januari-februari 2013, eftersom skatten höjdes i början av mars

2013 från 1,6 procent till 2,0 procent vad gäller bostads- och fastig-

hetsaktier och därtill inkluderades skuldandelen i skattegrunden.

EN FÖRORDNINGSÄNDRING TIDIGARELADE INFLÖDET AV SKATTEINTÄKTER AV VINSTUTDELNING FRÅN ONOTERADE FÖRETAGBruttoutfallet för förskottsinnehållning på vinstutdelning uppgick

till 499 miljoner euro, vilket är hela 291 miljoner euro (+140 %)

mer än året innan. Den huvudsakliga orsaken till detta är den

ändring av förordningen om förskottsuppbörd vilken trädde i

kraft år 2013, enligt vilken också onoterade företag ska verkställa

förskottsinnehållning på vinstutdelning till personkunder. Förutom

att förfarandet ändrades gjorde år 2014 också börsbolag

stora vinstutdelningar som ska tolkas som vinstutdelningar av

engångskaraktär. Därtill skärptes beskattningen av vinstutdelningar

en aning. Börsbolagens andel av de förskottsinnehållningar som

betalades år 2014 var 55 procent, medan de onoterade företagens

andel var 45 procent.

Den stora uppgången i utfallet för källskatt som betalats av

begränsat skattskyldiga (+72 %) hänförde sig också till ovan

nämnda extra vinstutdelningar av engångskaraktär. Sammanlagt

uppgick bruttoutfallet för källskatt till 475 miljoner euro.

SISTA ÅRET FÖR BANKSKATTENBankskatten togs i bruk år 2013, men den blev kortlivad. Under det

andra och samtidigt sista året (år 2014) genererade bankskatten

sammanlagt 138 miljoner euro, det vill säga 4 miljoner euro (+2,8 %)

mer än år 2013. I fortsättningen betalar depositionsbanker och

andra institut stabilitetsavgifter till en stabilitetsfond i stället för

bankskatt.

Bland övriga skatteslag ökade utfallet en aning också för

lotteriskatt (+1,6 %), förskottsinnehållning på inkomst av

virkesförsäljning (+8,9 %) och försäkringspremieskatt (+5,2 %).

Bruttoutfallet för arvs- och gåvoskatt sjönk med hela 146 mil-

joner euro (–22 %). År 2014 uppgick utfallet till 508 miljoner euro.

Inga nämnvärda förändringar skedde i snittalen för beskattnings-

beslut och nedgången förklaras med situationen i Skatteförvalt-

ningens arbetskö. År 2014 behandlade vi cirka en femtedel färre

arvs- och gåvobeskattningsfall än året innan.

Också utfallet för källskatt på ränteinkomster minskade (–32 %).

Utfallet minskades av räntenedgången år 2013.

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING 29

Page 30: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

Skatteåterbäringsbeloppet ökade med 90 miljoner euro (+0,6 %)

från året innan på grund av uppgången i återbäring av mervärdes-

skatt (+1,6 %). I euro återbars mest mervärdesskatt, knappt 11,0

miljarder euro. Beloppet står för tre fjärdedelar av all skatt som

Skatteförvaltningen återbar. De största återbäringarna av mervär-

desskatt hänför sig typiskt till stora investeringar och till exporten

där företag i och med 0-skattesatsen slipper betala mervärdesskatt.

Också förskottsskatter för samfund (+5,7 %) och källskatter

(+51 %) återbars i större utsträckning än under året innan. Däre-

mot minskade återbäringen inom övriga stora skatteslag. Beloppet

på förskottsåterbäring till personkunder backade en aning (–5,2

%) efter en upptrend som varat i fl era år. Under året betalades

sammanlagt 2,3 miljarder euro i förskottsåterbäring till samman-

lagt 3,5 miljoner personkunder. Den bakomliggande orsaken till

nedgången i förskottsåterbäringen är uppgången i beloppet på

kapitalinkomstskatten, eftersom särskilt överlåtelsevinster i de

fl esta fall inte beaktas i förskottsinnehållningen, utan skatterna

i fråga betalas i efterskott antingen som förskottskomplettering

ÅTERBÄRINGSBELOPPET LÅG KVAR PÅ EN STABIL NIVÅ

Under 2014 returnerade Skatteförvaltningen

sammanlagt 14,6 miljarder euro till kunderna

med anledning av överbetalda skatter.

ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING

eller först som kvarskatt. Uppgången i kapitalinkomstskatterna är

följaktligen också en bidragande faktor till nedgången i beloppet

på förskottsåterbäringen. Hos personkunder är andra återbäringar

än förskottsåterbäringar ringa.

Beloppet på förskottsåterbäringen till samfund sjönk (–5,6 %),

trots att förskottsåterbäringen för skatteåret 2013 var högre än året

innan. Orsaken till detta var de högre beloppen på återbäringar av

samfundsskatt från tidigare skatteår vilka gjordes år 2013.

Bruttoutfall Återbäring

68 53914 560

49 8849 754

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Mn euro

BRUTTOUTFALL FÖR SKATTEINTÄKTER OCH ÅTERBÄRINGAR 2004–2014

52 40410 486

55 62711 888

59 91712 993

63 63015 241

57 49113 047

58 51313 128

63 04014 547

64 81715 055

67 15214 471

5 I TOPP SKATTEAVDRAG FÖR PERSONKUNDER

Kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen

Hushållsavdrag

Kostnader för att förvärva inkomst (avdrag från förvärvsinkomster)

Utgifter som hänför sig till hyresinkomster

Kostnader för att förvärva inkomst (avdrag från kapitalinkomster)

12345

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING30

Page 31: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

54 MILJARDER EURO FÖR SAMHÄLLETS TJÄNSTER

Skatteförvaltningen förmedlar månatligen de

skatter som fl utit in till Skatteförvaltningens

konton till de skattetagare som tillhandahåller

samhällstjänster: staten, kommunerna,

Folkpensionsanstalten, församlingarna och

skogsvårdsföreningarna. År 2014 redovisades

54 miljarder euro i skatter till skattetagarna.

Beloppet ökade med 800 miljoner euro

(+1,5 %) jämfört med föregående år.

ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING

Redovisningarna av samfundsskatt sjönk med 418 miljoner

euro (–9,4 %). Förändringen beror i huvudsak på sänkningen

av samfundsskatteprocenten från 24,5 procent till 20 procent.

Redovisningarna av mervärdesskatt låg på så gott som samma nivå

som under året innan, de ökade med måttliga 71 miljoner euro

(+0,5 %) från föregående år.

Under året redovisades skogsvårdsavgifter i en avsevärt mindre

omfattning (–42,7 %) på grund av ändringen av intagsperioden

under det föregående året. Förändringen ledde till att redovisningen

av skogsvårdsavgifter år 2013 undantagsvis gällde två år.

UPPGÅNG I REDOVISNINGARNA TILL STATEN OCH KOMMUNERNASammanlagt redovisades 28 miljarder euro i skattemedel till staten,

vilket är en aning mer än under föregående år (+0,6 %). Ökningen

berodde på utfallet för skatt på förvärvs- och kapitalinkomster, vilket

steg med 789 miljoner euro från året innan (+9,9 %). Uppgången

förklaras delvis av att utdelningen för olika skatteår preciserades,

vilket ökade det belopp som ska redovisas till staten med cirka 300

miljoner euro. Det belopp som redovisades till övriga skattetagare år

2014 minskade med motsvarande belopp.

Statens andel av samfundsskatteutfallet var 2,4 miljarder

euro, dvs. nästan en femtedel lägre än under året innan, dels

för att samfundsskattebasen sänkts, dels för att statens andel

REDOVISNINGEN AV FÖRVÄRVS- OCH KAPITALINKOMSTSKATTER ÖKADE, REDOVISNINGEN AV SAMFUNDSSKATTER BACKADERedovisningarna av förvärvs- och kapitalinkomstskatter fortsatte

att öka och växte med drygt en miljard euro (3,7 %) från året

innan. Uppgången förklaras av fl era skattegrundsändringar, såsom

höjningen av den genomsnittliga kommunalskatte procenten och

reformen av beskattningen av utdelning. Uppgången i redovisning-

arna berodde också på att de inkomster som ligger till grund för för-

skottsinnehållningen steg med cirka 2 procent från föregående år.

Skattetagare Mn euro Ändring (%)

Staten 28 172 0.6

förvärvs- och kapitalinkomstskatt

+ källskatt 8 744 9,9

samfundsskatt 2 433 –19,3

moms 14 099 0,5

övriga statliga skatter 2 896 –3,5

Kommuner 21 168 2,6

kommunalskatt 18 193 1,3

samfundsskatt 1 463 11,5

fastighetsskatt 1 512 10,9

FPA 3 643 4,4

avgifter för försäkrade 1 953 4,2

socialskyddsavgifter för arbetsgivare 1 690 4,6

Församlingar 1 027 –1

kyrkoskatt 912 –2,2

samfundsskatt 116 10,3

Skogsvårdsavgifter 27 – 42,7

Skatter och avgifter sammanlagt 54 037 1,5

REDOVISNINGAR TILL SKATTETAGARNA 2014

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING 31

Page 32: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

av utdelningen av samfundsskatten minskat från 68 till under

63 procent. Bland de övriga skatterna ökade redovisningarna av

överlåtelseskatt mest, de ökade med 116 miljoner euro (+19,7 %).

Under det andra och samtidigt sista året genererade bankskatten

sammanlagt 138 miljoner euro, det vill säga 4 miljoner euro (+2,8 %)

mer än under år 2013.

Redovisningarna till kommunerna fortsatte att öka och steg med

527 miljoner euro (+2,6 %) från året innan. Det belopp som ska

redovisas till kommunerna ökade till 21,2 miljarder euro. I euro står

kommunalskatten för största delen av tillväxten i redovisningen, då ök-

ningen var 227 miljoner euro (+1,3 %). Också beloppet på samfunds-

skatter (+11,5 %) och fastighetsskatter (+10,9 %) som ska redovisas

till kommunerna ökade med sammanlagt cirka 300 miljoner euro.

Trots den sänkta skattebasen ökade beloppet på den samfunds-

skatt som ska redovisas till kommunerna, eftersom kommunernas

relativa andel av samfundsskatten under skatteåret ökade från 29,5

procent till 35,6 procent. Fastighetsskatternas tillväxt förklaras av

höjningen av de beskattningsvärden som ligger till grund för skatten

och därtill av att fl era kommuner höjde fastighetsskatteprocenten.

HÖGRE FÖRVÄRVSINKOMSTER ÖKADE REDOVISNINGARNA TILL FOLKPENSIONSANSTALTENDe avgifter av skattenatur som redovisades till Folkpensions anstalten

ökade med 4,4 procent till 3,6 miljarder euro. Uppgången fördelas

jämnt mellan sjukförsäkringspremier för försäkrade och social-

skyddsavgifter, som ökade med 78 miljoner euro från året innan.

Den positiva utvecklingen för socialskyddsavgifter uppbackades av

uppgången i skattepliktiga förvärvsinkomster och därtill av en liten

höjning av bägge betalningsprocenterna jämfört med föregående år.

Redovisningarna till församlingarna krympte från året innan

(–1,0 %). Totalt 1 027 miljoner euro redovisades till församlingarna.

Orsaken till den lilla tillbakagången var redovisningarna av kyrkoskatt,

som minskade med 21 miljoner euro (–2,2 %). Ökningen av sam-

fundsskatten med 11 miljoner euro (+10,3 %) räckte inte riktigt till

för att täcka det underskott som uppkom på grund av kyrkoskatten.

FÖRVÄRVS- OCH KAPITALINKOMSTBESKATTNING

53,7 %

MOMS

26,2 %

SKATTEINFLÖDE FRÅN FÖRETAG

7,4 %

FASTIGHETSBESKATTNING

2,8 %

ÖVRIGA SKATTER

9,9 %

INFLÖDE AV SKATTEINTÄKTER FRÅN OLIKA SKATTESLAG

2010

2011

2012

2013

2014

45 463

48 998

50 261

53 213

54 037

0,7

7,8

2,6

5,9

1,5

Mn euro Ändring (%)

REDOVISNING AV SKATTEINTÄKTER 2010–2014

Staten

Kommuner

FPA

Församlingar

Skogsvårdsföreningar

28 172

21 168

3 643

1 027

27

52,1

39,2

6,7

1,9

0,1

Mn euro %

SKATTETAGARNAS ANDELAR AV NETTOUTFALLET 2014

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING32

Page 33: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

Skattekontounderskott

3 627-

2010

2011

2012

2013

2014

Mn euro

SKATTERESTER OCH SKATTEKONTOUNDERSKOTT 2010–2014

3 898-

4 084-

3 730191

3 865191

Av skatteresterna var 1 454 miljoner euro (37 %) mervärdes-

skatter, 721 miljoner euro (18 %) förskottsinnehållningar och

socialskyddsavgifter och sammanlagt 1 577 miljoner euro (41 %)

förskottsskatter och kvarskatter. Beloppet på kvarskatterna ökade

med 170 miljoner euro. Skatteresterna för övriga huvudskatteslag

ändrades inte avsevärt. Andelen för ovan nämnda huvudskatteslag

av skatteresterna var sammanlagt 97 %.

Av skatteresterna hörde 1,17 miljarder euro (30 %) till person-

kunder och 2,5 miljarder euro (65 %) till företags- och sam-

fundskunder. Övriga gruppers andel var 5 %.

Beloppet på preskriberade skatter som kan allokeras och

ingår i det sammanlagda beloppet på skatteresterna uppgick till

OBETALDA SKATTER PÅ 4 MILJARDER EURO

Beloppet på obetalda skatter uppgick till 4,066

miljarder euro i slutet av 2014. Skatterester

(3,865 miljarder) och ett skattekontounderskott

på 191 miljoner euro ingår i beloppet. Beloppet

på skatteresterna ökade med 135 miljoner euro

(3,6 %), men beloppet på skattekontounderskottet

ligger på samma nivå som föregående år.

ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING

715 miljoner euro. Beloppet har minskat med 82 miljoner euro

(11,4 %) från föregående år.

UTFALLET FÖR SKATTEKONTOANMÄRKNINGAR OCH -BETALNINGSPÅMINNELSERMed betalningsanmärkningar som gällde skattekontot infl öt sam-

manlagt 1,327 miljarder euro (–72 miljoner euro jämfört med året

innan). Indrivningsåtgärderna genererade 1,737 miljarder euro

(+155 miljoner euro). Det utfall som räknades på detta sätt uppgick

till sammanlagt 3,064 miljarder euro.

UTFALLET FÖR KUNDSPECIFIKA INDRIVNINGSÅTGÄRDERUtfallet för kundspecifi ka indrivningsåtgärder var 426 miljoner euro,

vilket var en uppgång på 44 miljoner euro från året innan. Utfalls-

procenten för kundspecifi ka indrivningsåtgärder låg på 54,31 %.

Utfallet steg med cirka 4 % från föregående år.

INDRIVNING AV SKATTER GENOM UTSÖKNINGOm en kund inte betalar skatt efter en betalningsanmärkning,

skickar Skatteförvaltningen i allmänhet skatten till utsökning. Sam-

manlagt 341 miljoner euro fl öt in via utsökningsverket, vilket är en

ökning med 22 miljoner.

Skatteförvaltningen för ett regelbundet samarbete med Riks-

fogdeämbetet, vilket tryggar kompatibiliteten mellan Skatteförvalt-

ningens och utsökningsverkets funktioner.

POLISANMÄLNINGARSkatteförvaltningen ger polisen information som hänför sig till

polisanmälningar, utredningar och rättegångar. Skatteförvaltningen

gör även polisanmälningar som en del av bekämpningen av

grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. År 2014 registrerade

Skatteförvaltningen sammanlagt 520 polisanmälningar, vilket är

7 anmälningar mindre än året innan.

Statistikföringen av skattekontounderskottet inleddes år 2013.

Skatterester

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING 33

Page 34: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

Vad gäller mervärdesskatt samarbetar vi med Internationella

valutafonden IMF. Som ett resultat av samarbetet slutförs på

hösten 2015 en beräkning av mervärdesskattefelet under åren

2008–2013.

Skatteförvaltningen fortsätter också att utveckla beräkningen

av skattefelet i andra skatter. Utvecklingsarbetet för fl era skatteslag

begränsas av att det inte fi nns användbart material, utifrån vilket

det vore möjligt att utarbeta trovärdiga beräkningar av skattefelet.

Flera andra skatteförvaltningar har också stött på samma hinder.

”Naturligtvis deltar vi också i det arbete för att utveckla beräkningen

av skattefelet vilket görs inom ramen för EU. Vi undersöker

särskilt hur metoderna för att beräkna skattefelet i Danmark och

Storbritannien kan tillämpas i Finland. Dessa länders beräkningar

av skattefelet anses vara bland de bästa i världen.”

I bägge länder väljs de företag som är föremål för skatterevision

slumpmässigt, vilket ökar trovärdigheten för beräkningarna av

skattefelet. I Finland är inte skatterevisionerna slumpmässiga, utan

de grundar sig på en riskbedömning och följaktligen är det inte

möjligt att mäta skattefelet med revisionsresultaten.

skatteintäkter som inte uppbärs, orsakerna till att skattefel

uppkommer och hur effektivt det är möjligt att vidta åtgärder mot

skattefelet med kontroll.”

Utifrån beräkningarna av skattefelet är det möjligt att till

exempel inrikta handledningen och kontrollen. Beräkningar av

skattefelet kan också användas i bedömningen av behoven av att

ändra lagstiftningen och ändringarnas effekt.

Savolainen anser att beräkningarnas pålitlighet är av yttersta

vikt. ”Den nytta som fås av beräkningarna är helt beroende av

beräkningarnas pålitlighet. Användning av diffusa beräkningar

leder i värsta fall till en felaktig lägesbedömning och då kan

resurser och lagstiftningsändringar inriktas fel. Beräkningar som

är allmänt kända som svaga försämrar också Skatteförvaltningens

trovärdighet”, säger Savolainen.

I Europa publicerar endast Estland och Storbritannien årligen

omfattande beräkningar av skattefelet. Danmark ger ut beräkningar

av skattefelet vartannat år.

År 2014 gjordes de första beräkningarna av skattefelet i Finland.

”Enligt våra beräkningar insamlades inte cirka 1,2 miljarder euro

mervärdesskatt år 2010 på grund av deklarationsfel- och brister och

cirka 200 miljoner euro på grund av skatterester”, säger Savolainen.

EU publicerade egna beräkningar av mervärdesskattefelet i

EU-länderna på hösten 2014. Resultaten för Finland låg i linje

med våra beräkningar. EU:s undersökning visade också att

mervärdesskattefelet i Finland, Sverige och Danmark är bland det

lägsta i Europa.

BELOPPET PÅ SKATTEFELET BESKRIVER SAMHÄLLETS TILLSTÅND

Med skattefel avses differensen mellan det

lagenliga skatteinfl ödet och det faktiska

skatteinfl ödet, det vill säga beloppet på den

obetalda skatten per år. Skattefel uppstår till

följd av bristande kunskap, slarv, avsiktlighet

och betalningsoförmåga. Vid avsiktliga

felaktiga och bristfälliga deklarationer eller

uteblivna betalningar av påförda skatter talar

man vanligen om grå ekonomi.

CASE

ÅR 2010 UTEBLEV MERVÄRDESSKATT ENLIGT FÖLJANDE:

deklarerade skatter på 200 miljoner euro

icke-deklarerade skatter på 1,2 miljarder euro

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 BELOPPET PÅ SKATTEFELET BESKRIVER SAMHÄLLETS T ILLSTÅND34

Å r 2013 fick en arbetsgrupp vid Skatteförvaltningen

till uppgift att definiera skattefelet och utveckla nya

mätningsmetoder för en årlig beräkning. Målet är att

utveckla en bedömningsmetod som är realistisk, kan upprepas

och användas i internationell vetenskaplig bedömning. Arbetet

fortsätter och det har nu börjat ge mätningsresultat.

”Utifrån utvecklingen för skattefelet är det möjligt att utvärdera

Skatteförvaltningens verksamhet och skattesystemet”, berättar

chefsanalytiker Aki Savolainen från Enheten för hantering av

skatterisker. ”Vi kan till exempel bedöma beloppet på de

Page 35: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

SE VIDEO

”Utifrån utvecklingen för skattefelet är det möjligt att utvärdera Skatteförvaltningens verksamhet och skattesystemet.”

AKI SAVOLAINENchefsanalytikerEnheten för hantering av skatterisker

Page 36: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

KUNDNÖJDHET OCH RESULTAT MED HANDLEDNING OCH RÅDGIVNING

SMS ÄR EN DEL AV SKATTEFÖRVALTNINGENS INFORMATIONI Skatteförvaltningens kundundersökningar har upp till 70 procent

uppgett att de vill få påminnelser av Skatteförvaltningen per SMS.

Med tanke på det kommande året planerar vi att ta i bruk SMS

som en metod inom den föregripande handledningen. Vi planerar

också att effektivisera användningen av mobiltjänster och sociala

medier som en del av handledningen.

SAMFUNDENS SKATTEDEKLARATIONSTJÄNST OCH FODS FÖRNYADESÅr 2014 var Samfundens skattedeklarationstjänst för första gången

i bruk under ett helt år och långt över 30 000 deklarationer in-

lämnades elektroniskt. Kunderna hittade tjänsten och de har varit

nöjda med den.

Företags- och organisationsdatasystemet (FODS) är en samtjänst

för Patent- och registerstyrelsen och Skatteförvaltningen. År 2014

utvidgades tjänsten. Kunderna kan nu elektroniskt göra ändringar

som gäller adress- och företagsuppgifter och därtill styrelsen,

verkställande direktören, disponenten, prokurister, personer med

rätt att företräda företaget och revisorer i handelsregistret. Därtill

är det möjligt att elektroniskt göra ändringar i Skatteförvaltningens

register över mervärdesskattskyldiga, förskottsuppbördsregister

och arbetsgivarregister.

Under året gjordes sammanlagt nästan 20 miljoner sökningar

i informationstjänsterna av sammanlagt över 3 miljoner personer.

Marthaförbundet. Vi ordnade handledning i skattedeklaration på

nätet för seniorer runt om i Finland. Syftet med samarbetet är att

uppmuntra och handleda personer över 65 år att komplettera sin

skattedeklaration på nätet.

Garnisonssamarbetet fortsattes. Företrädare för Skatteförvalt-

ningen gav information till beväringar som hemförlovades i juni och

december om skatteteman som särskilt berör dem. Samarbetet

med armén utvidgas att omfatta marinen och fl ygvapnet från och

med nästa år.

Skoldagen hölls i november och i år valde vi studeranden i den

andra och tredje årskursen vid yrkesläroanstalter som målgrupp.

Arbetstagare vid Skatteförvaltningen turnerade i hela Finland och

berättade om aktuella skatteärenden och gav studeranden handled-

ning i skötsel av skatteärenden. Föreläsningarna handlade bland

annat om varifrån en ny företagare får hjälp och hur en löntagare

enklast sköter sina skatteärenden.

Skatteförvaltningen vill nå unga kunder på sätt som är lämpliga

för dem. Vi planerar webbsändningar för unga: bland annat ordnar

vi en egen sändning om beskattning för niondeklassister och vi ger

information om skattekort och ansökan av skattekort på våren före

skattekortssäsongen.

Skolturnén Grå ekonomi – svart framtid fortsattes i samarbete

med polisen och Tullen. Turnén, som fi ck positiv respons i stora

mängder, nådde fl era tusentals studeranden. Projektet fortsätter

även under 2015.

Den föregripande handledningen av kunder

ökade 2014 och fortsätter att öka.

Syftet är att handleda kunderna så att de kan sköta sina

skatteärenden på rätt sätt. En kund som från första början förfar

på rätt sätt underlättar skötseln av sina egna ärenden och samtidigt

fl yter skatteintäkter in med lägre administrativa kostnader.

OMFATTANDE UTBILDNING PÅ NÄTETSkatteförvaltningen turnerade i stor utsträckning och föreläste på

evenemang som ordnades av intressentgrupper. Kundevenemang

ordnades också som webbsändningar, till exempel om de nya

skyldigheterna som gäller byggande, generationsväxlingar och

teman som intresserar nya företagare. Webbsändningar är ett

kostnadseffektivt sätt att nå ett stort antal kunder. Evenemangen

var också interaktiva och kunderna kunde ställa frågor i realtid

i chatten. Evenemangen var populära och hade 500–1 600

deltagare. Inspelningarna av evenemangen lades också ut på skatt.fi

för att kunna ses av kunderna.

KUNDUTBILDNING DIREKT TILL SPECIALGRUPPERPå våren 2014 inledde Skatteförvaltningen ett samarbete med

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA36

VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA

Page 37: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA 37

KONTROLL OCH SKATTEREVISIONER

År 2014 genomfördes ett stort antal

reformer som förbättrar kontrollarbetet.

VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA

Reform av skattrevisionsprocessen. Hörandeförfarandet för

skatterevisionsberättelser förnyades 1.7.2014. Vi slopade den

preliminära skatterevisionsberättelsen och slutade höra kunderna

två gånger. Numera hörs kunden först efter att den slutliga

skatterevisionsberättelsen färdigställts. Reformen påskyndar

revisionsprocessen och förbättrar kundservicen, då den enhet

som utfört skatterevisionen också ansvarar för det slutliga hörandet

för skatterevisionsberättelsen.

År 2014 har vi utvecklat och testat ett handledande skatte-

revisionsförfarande. Målet är att åtgärda fel redan under revisionen

och förebygga att motsvarande fel upprepas i framtiden. Erfaren-

heterna har varit positiva och det handledande förfarandet utvidgas

år 2015.

Skyldigheten att lämna kvitto vid kontanthandel trädde i kraft

år 2014. Skatteförvaltningen övervakar att skyldigheten att lämna

kvitto iakttas tillsammans med polisen och regionförvaltningsverken.

Under år 2014 gjordes handledningsbesök och inspektioner

vid 1 820 företag. En försummelseavgift som påförs för företag

effektiviserar fullföljandet av plikterna.

ANTAL KONTROLLÅTGÄRDER 2012–2014

2012 2013 2014

Skatterevisioner 3 151 3 362 4 666

Inspektioner 538 491 2 021

Granskningar

av jämförelseuppgifter 267 444 406

Totalt 3 956 4 297 7 093

Antal

DEBITERADE SKATTER UTIFRÅN SKATTEREVISIONER 2012–2014

2012 2013 2014

Direkt beskattning 146 428 331

Indirekt beskattning 43 54 38

Förskottsuppbörd 39 28 36

Totalt 228 510 405

Mn euro

Skyldigheten att lämna uppgifter inom byggbranschen trädde

i kraft 1.7.2014. Utifrån anmälningsuppgifterna har skatterevisioner

riktats till kunder som behöver handledning om anmälning eller

som försummat skyldigheten att lämna uppgifter.

Projektet för skattekontroll av utländska transaktioner inrättades

i början av år 2014 som en del av Skatteförvaltningens projekt kring

riskfenomen inom internationell beskattning. Projektet fokuserar

särskilt på aktörer som drar nytta av stater med låg skattebelastning.

Ett annat prioriterat område är utländsk placeringsverksamhet

som bedrivs av privatpersoner och identifi ering, handledning och

kontroll vad gäller överföring av förmögenhet.

Bekämpningen av internationellt skattebedrägeri har ytterligare

effektiviserats för att svara på de utmaningar som grå ekonomi

medför. Statsgränsöverskridande grå ekonomi leder också till ett

avsevärt skattebortfall för Finland. Skattebedrägerier är allt mer

mångfacetterade och begås i allt högre tempo. Likväl har också

aktörsfältet i hög grad internationaliserats och professionaliserats.

Också effektiv bekämpning av skattebedrägeri kräver aktiv

verksamhet mellan EU-medlemsstaterna och särskilt ett aktivt

samarbete i närregionen. Eurofi sc-nätverket för bekämpning av

bedrägeri, det vill säga systemet för tidig varning inom EU, är en

metod för att identifi era och bekämpa bedrägerier och bedrägliga

aktörer.

Page 38: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

Impulsgruppen inledde sin verksamhet vid Skatterevisionsenheten

1.2.2014. Gruppen behandlar koncentrerat alla tips om företags-

verksamhet som kommer in till Skatterevisionsenheten och skat-

terevisionsinitiativ som tagits i samband med beskattningen. Målet

med koncentreringen är en harmoniserad och effektiv verksamhet.

Som ett resultat av arbetet skapade vi i början av år 2015 en anmäl-

ningsblankett med vilken medborgarna kan rapportera misstankar

om kringgående av skatt på webbsidan skatt.fi .

E-handelsprojektet inleddes 7.1.2014 som en del av projektet

kring riskfenomen inom internationell beskattning. Projektet har till

uppgift att etablera kontrollen av e-handel och behandlingen av fall

vid Skatteförvaltningen. Målet är att stärka och inrikta kontrollen samt

att påverka kundernas agerande med föregripande handledning.

Det internationella informationsutbytet. Möjligheterna att inhämta

uppgifter och föra internationellt samarbete är bättre än någonsin

tidigare. De nya möjligheterna att inhämta uppgifter gäller framför

allt länder med låg beskattning eller nollbeskattning. Sedan år

2007 har Finland ingått avtal som möjliggör utbyte av beskatt-

ningsuppgifter med sammanlagt 44 sådana länder. Det omfattande

och fungerande världsomspännande informationsutbytet möjlig-

gör att vi effektivt kan skydda oss mot internationella skatterisker.

År 2014 skickade Skatterevisionen begäran om internationell hand-

räckning som gällde cirka 700 enskilda fall.

Skatterevisionens organisation förnyas. År 2014 utredde vi

möjligheterna att organisera skatterevisionsverksamheten med ett

separat projekt. Utifrån utredningen beslöt vi att fusionera Skatte-

revisionsenheten med Företagsbeskattningsenheten och bilda en ny

Företagsbeskattningsenhet. Den nya Företagsbeskattningsenheten in-

ledde sin verksamhet 1.1.2015. Den nya enheten ger möjlighet till ännu

mer ändamålsenlig inriktning av skattekontrollen av företagskunder.

947

194

10

2

78

8

33

5

267

17

41

6

14 121

5 208

731

97

9 612

1 072

7 090

964

62 328

4 003

6 837

1 090

1 041

99

16

2

65

6

37

6

283

18

50

8

8 609

3 301

860

69

9 870

945

7 420

1 688

71 497

4 206

8 063

1 044

1 157

383

67

2

135

11

36

4

276

19

96

15

ÄNDRINGAR I INKOMSTBESKATTNINGEN VID SKATTEREVISIONEN (GRUNDKONTROLLEN) SKATTEÅREN 2011–2013

12 748

3 979

1 030

130

10 136

1 200

6 562

816

52 631

3 549

9 892

1 508

Samfund

tillägg i inkomsterna

avdrag från inkomsterna

Näringssammanslutningar

tillägg i inkomsterna

avdrag från inkomsterna

Näringsidkare

tillägg i inkomsterna

avdrag från inkomsterna

Jordbruksidkare

tillägg i inkomsterna

avdrag från inkomsterna

Lön- och pensionstagare

tillägg i inkomsterna

avdrag från inkomsterna

Värdepappershandel (fysiska personer)

tillägg i överlåtelsevinsterna

avdrag från överlåtelsevinsterna

ÄNDRINGAR VID BESKATTNINGENSKATTEÅRET 2013SKATTEÅRET 2012SKATTEÅRET 2011

M€ Antal M€ Antal M€ Antal

*

* Behandlingen av handavtrycket för skatteåret 2012 ändrades vad gäller samfundsbeskattningen och därför är sifforna för år 2012 inte helt jämförbara

med siffrorna från föregående år.

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA38

Page 39: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

Undersökning av grå ekonomi bidrar till att hitta de bästa konkreta

motåtgärderna. Rätt information om läget för den grå ekonomin är

av central vikt för att inrikta kontrollen och ligger också till grund

för nödvändiga ändringar av lagstiftningen.

Enheten för utredning av grå ekonomi inrättades år 2011

för att bekämpa grå ekonomi och dess negativa följder. Lagen

om Enheten för utredning av grå ekonomi reglerar enhetens

verksamhet. Den lagstadgade uppgiften för utredningsenheten är

att främja bekämpningen av grå ekonomi genom att producera och

sprida information om grå ekonomi och bekämpningen av den.

INFORMATION TILL MEDBORGARE OCH MYNDIGHETERUtredningsenheten uppnår det fastställda målet att producera och

sprida information på två sätt. Information produceras och sprids

till en bred målgrupp med utredningar, publikationer och olika

webbsidor. Därtill producerar enheten fullgöranderapporter om

enskilda fall för vissa myndigheter som fastställs i lagen. Enheten

har två aktionsgrupper: gruppen för informationsproduktion och

gruppen för fullgöranderapporter.

BEKÄMPNING AV GRÅ EKONOMI

Bekämpningen av grå ekonomi omfattar

föregripande åtgärder, avslöjande och

utredning av missbruk samt indrivning

av olaglig ekonomisk nytta. Bekämpning

av grå ekonomi är en viktig utmaning

för Skatteförvaltningen för att kunna

verkställa beskattningen till rätt belopp.

VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA

ÅR 2014 PUBLICERADE ENHETEN FÖR UTREDNING AV GRÅ EKONOMI

2 periodiska publikationer

13 sakkunnigartiklar

61 utredningar eller utlåtanden

MER INFORMATION

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA 39

Page 40: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

MED UPPGIFT ATT PRODUCERA OCH SPRIDA INFORMATIONUtredningsenheten har en skyldighet att aktivt producera och sprida

information om grå ekonomi. Till stöd för informationsproduktionen

utarbetar utredningsenheten så kallade fenomenutredningar om

olika delområden inom grå ekonomi. Utredningarna beskriver olika

sätt att undvika skatt och offentligrättsliga avgifter vilka förekommer

i samhället, deras omfattning och deras effekter.

Förutom utredningar och undersökningar producerar enheten

artiklar och skrifter om grå ekonomi och bekämpningsarbetet. På

begäran ger enheten därtill utlåtanden om till exempel lagstift-

ningsförslag.

GRANSKNINGAR AV GRÅ EKONOMI 2012–2014

2012 2013 2014

Skatterevisioner, antal 3 151 3 362 4 666

antal gråa företag av

de kontrollerade företagen 725 688 713

Granskningar av skyldigheten att lämna

uppgifter inom byggbranschen, st. 76

Granskningar av jämförelseuppgifter

inom byggbranschen, st. 267 290 320

Avslöjad grå ekonomi miljoner euro

svarta löner 48 51 89

ej redovisad försäljning (inkl. moms) 55 64 68

förtäckt utdelning till bolag 7 8 5

förtäckt utdelning till delägare 28 27 36

Debiteringsförslag skatt

miljoner euro

förskottsuppbörd 17 17 12

moms 14 20 13

direkta skatter 26 29 31

Totalt 61 66 56

Verifi kat med felaktigt

innehåll i bokföringen

antal verifi kat, st. 5 902 11 486 4 052

verifi katens värde miljoner euro 40 81 38

UTREDNINGAR OM FULLFÖLJANDET AV PLIKTER INOM FÖRETAGSVERKSAMHETDen andra lagstadgade uppgiften för utredningsenheten är att

utarbeta fullgöranderapporter på begäran av myndigheterna.

Enheten för utredning av grå ekonomi verkar som en stödenhet

för övriga myndigheter genom att producera fullgöranderapporter

som en informationstjänst bland annat för Skatteförvaltningens,

Tullens, polisens, Pensionsskyddscentralens, utsökningsverkets

och Regionförvaltningsverkets uppgifter. Kunderna omfattar också

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira,

statsbidragsmyndigheterna, Arbetslöshetsförsäkringsfonden,

Konkursombudsmannen och Närings-, trafi k- och miljöcentralen

i Södra Österbotten.

År 2014 utarbetades drygt 100 000 fullgöranderapporter.

Fullgöranderapporterna ger myndigheterna information om

organisationernas och de anknutna personernas verksamhet på

ett samlat och effektivt sätt.

FLEXIBLARE INFORMATIONSUTBYTE MELLAN MYNDIGHETERInformationsutbyte mellan myndigheter är en av de viktigaste

metoderna för att bekämpa grå ekonomi. Under 2014 fortsatte

Skatteförvaltningen projektet för ett servicegränssnitt för

myndighetsuppgifter (VTPR-projektet). Projektets mål är ett fl exibelt

informationsutbyte mellan myndigheterna: övriga myndigheter får

ännu lättare tillgång till uppgifter om företag av Skatteförvaltningens

Enhet för utredning av grå ekonomi.

Enheten för utredning av grå ekonomi producerar fullgöranderapporter till stöd för olika myndigheters uppgifter.

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA40

Page 41: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

Merparten av våra person- och företagskunder har redan upptäckt

möjligheten att sköta sina ärenden i våra e-tjänster. Många

lämnar dock fortfarande sin deklaration på papper eller ringer

vår telefontjänst för att ändra sitt skattekort. Oberoende av om

kunderna sköter ärenden på nätet eller på annat sätt vill vi att

de sköter sina ärenden till och med enklare och snabbare än

de förväntat sig. Vi har också delvis nått detta mål: enligt våra

kundundersökningar får vår verksamhet de bästa betygen av just

de kunder som personligen skött ärenden med oss.

BEHÄNDIGA TJÄNSTER

Syftet med Skatteförvaltningens nya

e-tjänster och andra reformer är att

varje kund behändigt kan sköta sina

skatteärenden.

VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA

SKATT.FI ÅR 2014

Finlands 7:E MEST UPPSKATTADE webbsida

den POPULÄRASTE kanalen för att sköta skatteärenden

14 000 000besökare

7 280 000nerladdade dokument

38 350besökare per dag

i snitt

SKATT.FI

ÖVRIGA SERVICEKANALER BEVARAS PARALLELLT MED E-TJÄNSTERNADe som redan upptäckt e-tjänsterna är de som från tidigare

navigerar smidigt på Internet. Det fi nns dock ännu ett stort antal

kunder som antingen inte ännu hittat webbtjänsterna eller inte kan

eller vill använda dem.

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA 41

Page 42: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

ANDELEN E-DEKLARATIONER AV ALLA DEKLARATIONER 2010–2014

2010 2011 2012 2013 2014

Personkunder och företagare

Månatlig deklaration av moms 72 % 76 % 76 % 81 % 83 %

Arbetsgivarprestationer 68 % 70 % 66 % 65 % 68 %

Inkomstskattedeklarationer för rörelseidkare och yrkesutövare 19 % 26 % 26 % 43 % 46 %

Ändring av skattekort 33 % 37 % 37 % 44 % 48 %

Ändring av skattedeklaration 29 % 33 % 41 % 45 % 46 %

Ändring av bankkonto 27 % 32 % 53 % 56 % 53 %

Ändring av fastighetsskattedeklaration - - - - 28 %

Anmälningar om byggande som lämnats av hushåll - - - - 78 %

Aktiebolag och andra samfund

Månatlig deklaration av moms 84 % 85 % 87 % 89 % 90 %

Arbetsgivarprestationer 76 % 78 % 81 % 82 % 84 %

Inkomstskattedekarationer för samfund - - 52 % 58 % 67 %

Beställda skattekontoutdrag - 48 % 72 % 72 % 72 %

Vi betjänar fortfarande cirka 4 miljoner kunder per år antingen

ansikte mot ansikte eller per telefon. Kunderna är alltid lika

välkomna att sköta ärenden med oss och vi tvingar inte någon att

till exempel använda Internet mot sin vilja. Däremot har vi som mål

att locka kunder att börja använda nya servicekanaler genom att

erbjuda lättanvända tjänster som är oberoende av tid.

Vissa upplever att det är skrämmande eller obekvämt att

använda e-tjänster. Enligt kundundersökningen är ett av de största

5 I TOPP POPULÄRASTE SIDOR PÅ SKATT.FI

SKATTEKONTOBesök i webbtjänsten och utförda ändringar

BLANKETTERLäsning, hämtning och nedladdning av blanketter

SKATTEKORT PÅ NÄTETBesök i webbtjänsten och ändringar i skattekort

KONTAKTUPPGIFTERBesök t.ex. på sidor med servicenummer och skattebyråers kontaktuppgifter

SKATTEDEKLARATION PÅ NÄTETBesök i webbtjänsten och utförda ändringar

1

2

3

4

5

hindren för att sköta ärenden elektroniskt en rädsla för att göra saker

på fel sätt eller på så sätt att det som ska skötas misslyckas. Vi kan

undanröja dessa förutfattade meningar med bra serviceupplevelser.

Alltid då vi har att göra med en kund, för vi också e-tjänster på tal.

Vid behov ger vi också personlig handledning om hur kunden kan

sköta ärenden på egen hand. Skatteförvaltningens servicemodell för

kundmöten, som utvecklats bland annat för att handleda och locka

alla typer av kunder att använda e-tjänster, är till hjälp i detta arbete.

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA42

Page 43: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

SERVICEKANALEN FÖRNYAR DET ELEKTRONISKA INFORMATIONSUTBYTET MELLAN SKATTEFÖRVALTNINGEN OCH KUNDENFinland håller på att skapa en gemensam infrastruktur för digitala

tjänster. Den nya infrastrukturen medför genuin nytta också för

Skatteförvaltningens kunder.

Den nationella servicekanalen harmoniserar företagens och

samfundens sätt att hämta och lämna information till och från olika

myndigheter. Harmoniseringen sänker kostnaderna för att sprida

och skaffa information för Skatteförvaltningen och dess kunder.

Skatteförvaltningen kan till exempel enklare dra nytta av den övriga

offentliga förvaltningens datalager och tjänster.

Skatteförvaltningen deltar i tjänsten Serviceutsikter, som till-

handahåller olika tjänster för medborgare, företag och myndig-

heter. Identifi eringen av kunder och hanteringen av behörigheter

för e-kommunikation harmoniseras vad gäller olika myndigheters

tjänster. Konton för att sköta ärenden är å sin sida en efterlängtad

lösning för säkert elektroniskt informationsutbyte mellan Skatte-

förvaltningen och kunderna. Skatteförvaltningen för sina första

tjänster till den nationella servicearkitekturen antingen år 2015 eller

år 2016 beroende på tidtabellen för Nationella servicearkitekturen.

VI UTVECKLAS MED VÄRLDEN

VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA

GENOMFÖRANDET AV INKOMSTREGISTRET BÖRJADEFinansministeriet inrättade ett projekt för att grunda ett nationellt

inkomstregister i november 2014. Syftet med projektet är att

planera och genomföra ett nationellt centralregister som innehåller

detaljerade inkomstuppgifter om medborgarna.

I framtiden utnyttjas registret av alla myndigheter som behöver

uppgifter om medborgarnas uppgifter i sin verksamhet. Skatte-

förvaltningen tog ansvaret för det tekniska genomförandet av

registret och ansvarar också för administreringen av det register

håller på att skapas. Arbetet för att specifi cera inkomstregistret

inleds i januari 2015.

NYTT BESKATTNINGSPROGRAM ERSÄTTER TIOTALS GAMLA PROGRAMEn förutsättning för att verkställa beskattningen är att den stöds av

datasystem som fungerar med hundra procents säkerhet och som

kan utvecklas fl exibelt. För närvarande fungerar beskattningen bra,

men den datasystemshelhet som vi använder och som uppbyggts i

fl era decennier är dyr att administrera och utveckla och det är inte

lätt att anpassa den till ändringar. Därtill har en del av programmen

nått slutet av sin livslängd.

I syfte att förnya datasystemen har Skatteförvaltningen startat

Valmis-projektet, som under åren 2014–2018 ersätter de nuvarande

beskattningsprogramvarorna, som är fl era tiotal till antalet, med

standardprogramvaran GenTax. På så sätt säkerställer vi att

beskattningen fungerar utan störningar även under kommande

år. På samma gång strömlinjeformar vi arbetsprocesserna för

beskattningen. Under arbetets gång genomförs lagändringar

som förenklar och harmoniserar beskattningsförfarandet.

Det nya programmet ger en heltäckande bild av kundens

situation. Därför är den nya programvaran ett bättre verktyg än

tjänstemännens nuvarande verktyg såväl för skattekontrollen som

för kundhandledningen och -rådgivningen.

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA 43

Page 44: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

med fokus på företag betjänar å sin sida personföretag och ger råd

om ärenden som gäller bland annat skattenummer och anmälning

inom byggbranschen. EON-teamen ger handledning på allmän nivå

och skatteexperter stöder teamen.

”Detta är vardagsarbete, men med ett nytt grepp”, berättar

Järvenpää. I målbilden kan EON-teamen behandla 80 procent av

de besvarade samtalen. Teamen betjänar via telefontjänsten och

därtill besvarar de också frågor som kunderna skickat via webb-

platsen skatt.fi . Dessutom föreläser teamen på olika evenemang

som ordnas av intressentgrupper.

”Vår föregripande handledning är effektiv och sakkunnig”, be-

rättar Järvenpää. ”Vi säkerställer detta med kontinuerlig utbildning.

Vi hjälper våra kunder att förutse slutresultatet av beskattningen

och minska de fel som kunderna begår.”

EON-teamen ansvarar också för den framtida kundbetjä-

ningen på de platser där kunderna redan fi nns. ”Vi fi nns också

på sociala medier, mässor eller till exempel på skolor på hand-

ledningsbesök.”

A nne-Mari Järvenpää har varit med i EON-teamet i Seinäjoki

sedan det inrättades, det vill säga nästan hela år 2014.

”Jag ville vara med och skapa nytt och utveckla Skat-

teförvaltningens föregripande handledning. I framtiden är vi ännu

aktivare också på kanaler inom sociala medier vid sidan om de

traditionella telefon tjänsterna och kontorsbesöken för att sköta

ärenden”, berättar Järvenpää ivrigt. Hon har arbetat vid Skat-

teförvaltningen sedan år 1993 och utvecklat sitt kunnande i nya

uppgifter alltid då en möjlighet öppnat sig.

Vid slutet av år 2014 verkade sammanlagt fem team för före-

gripande handledning och rådgivning vid Personbeskattningsen-

heten. Teamen är placerade på fyra orter: Kuopio, Villmanstrand,

Uleåborg och Seinäjoki. Största delen av personalen i EON-teamen

är yrkespersoner inom kundbetjäning vilka rekryterats utanför

Skatteförvaltningen.

Teamen ansvarar för en stor del av Skatteförvaltningens tele-

fontjänster. Teamen med fokus på personbeskattning ger kund-

betjäning i huvudsak för lön- och pensionstagares behov. Teamen

TEAM FÖR FÖREGRIPANDE HANDLEDNING PLANERAR FRAMTIDENS KUNDSERVICE

CASE

”Vi är här för kunderna!”, säger

Anne-Mari Järvenpää, som är byråchef

och medlem av ett EON-team.

Skatteförvaltningens kundbetjäning har

på riksomfattande nivå koncentrerats

till team för föregripande handledning

och rådgivning (EON-team). ”Vi hjälper

våra kunder att förutse slutresultatet av

beskattningen och minska de fel som

kunderna begår.”

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 TEAM FÖR FÖREGRIPANDE HANDLEDNING PLANERAR FRAMTIDENS KUNDSERVICE44

Page 45: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

”Vi fi nns också på sociala medier, mässor eller till exempel på skolor på handledningsbesök.”

SE VIDEO

ANNE-MARI JÄRVENPÄÄ ByråchefEON-teammedlem

Page 46: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

MED POSITIV INSTÄLLNING TILL SKATTEBETALNING SOM MÅL Med positiv inställning till skattebetalning avses kundens förståelse för vikten

av att betala skatt och vilja att agera på rätt sätt vad gäller skatteärenden.

Positiv inställning till skattebetalning är den svenska motsvarigheten till tax compliance.

FÖRSTÅELSE FÖR ANVÄNDNINGEN AV SKATTER ÖKAR DEN POSITIVA INSTÄLLNINGEN

NEGATIVT INSTÄLLD TILL SKATTEBETALNING Negativ inställning till beskattningen Upplever att samhällets förmåner inte är

till fördel för honom eller henne Upplever att skattemedlen används fel Upplever att beskattningen inte är rättvis

NEUTRALT INSTÄLLD TILL SKATTEBETALNING Neutral inställning till beskattningen Grundläggande förståelse för

beskattningens betydelse Vilja att sköta sig Beskattningen intresserar inte

FRIVILLIGT POSITIVT INSTÄLLD TILL SKATTEBETALNING Positiv inställning till beskattningen Förstår beskattningens samhälleliga

och ekonomiska betydelse Vilja att dra sitt strå till stacken

KUNDEN SKATTEFÖRVALTNINGEN

Vill agera på rätt sätt

GÖR SAKER ENKLA FÖR KUNDEN

Vill agera på rätt sätt, men kan inte

HANDLEDER OCH GER RÅD

Vill inte agera på rätt sätt, men agerar på rätt sätt

BERÄTTAR OM RISKERNA MED ATT ÅKA FAST, HAND-LEDER OCH UPPMUNTRAR

Vill inte agera på rätt sätt, agerar inte på rätt sätt

KONTROLLERAR

SKATTEFÖRVALTNINGEN GÖR DET LÄTT ATT AGERA PÅ RÄTT SÄTT

Tax compliance understryker vikten av laglydighet hos skattebetalaren. På svenska betonar vi också individens motivation att betala sin skatt.

Page 47: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

PERSONLIGA OCH DEN EGNA GRUPPENS VÄRDERINGAR Vilja att vara en laglydig, bra person Den egna omgivningens sätt att gå tillväga

upplevs som legitimt Den egna uppfattningen om rättvisa, en känsla av

att medlen används rätt eller fel

ENKELT ATT AGERA PÅ FEL SÄTT ELLER SVÅRT ATT AGERA PÅ RÄTT SÄTT

Tillfället gör tjuven Besväret för att agera på rätt sätt upplevs

som större än risken för att åka fast Man agerar på fel sätt för att man inte vet bättre

RÄDSLA FÖR PÅFÖLJDER Faktisk eller fi ktiv risk för att åka fast,

få ett straff eller skämmas

FÖRTROENDE FÖR ATT SKATTEUPPBÖRDEN ÄR TILLFÖRLITLIG OCH RÄTTVIS

Erfarenhet av jämlikt bemötande och transparens

EKONOMISKA OCH SAMHÄLLELIGA FÖRHÅLLANDEN Svårt ekonomiskt läge, ”tvingande behov av

att besluta vad man inte ska betala” Orolighet i samhället

74 % Helt av samma åsikt

21 % Delvis av samma åsikt

3 % Delvis av annan åsikt

2 % Helt av annan åsikt

VILJAN ATT BETALA SKATT ÄR SUMMAN AV FLERA FAKTORER STÖRSTA DELEN AV FINLÄNDARNA BETALAR SIN SKATT PLIKTTROGET

”Det är viktigt att samla in skatter, eftersom det ger möjlighet att upprätthålla välfärdsstaten.”

”Att betala skatt är en viktig skyldighet för medborgarna.”

Källa: Skatteförvaltningens kundundersökning 2014

64 % Helt av samma åsikt

32 % Delvis av samma åsikt

3 % Delvis av annan åsikt

1 % Helt av annan åsikt

54 MILJARDER EURO

INSAMLADE SKATTER

1 MILJARD EURO

INSAMLADE SKATTER GENOM INDRIVNING

380MILJONER EURO

INSAMLADE SKATTER GENOM INDRIVNING SOM KRÄVER

PERSONARBETE

SKATTER SOM BETALATS FRIVILLIGT ELLER VIA INDRIVNING ÅR 2014

Page 48: Skatteförvaltningen Årsberättelse 2014

SkatteförvaltningenPB 325, 00052 SKATTwww.skatt.fi