skolan och stress572641/...karlstads universitet 651 88 karlstad tfn 054-700 10 00 fax 054-700 14 60...
TRANSCRIPT
Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60
[email protected] www.kau.se
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper
Eva Myrheim
Skolan och stress En studie om skolpersonalens syn på elevers stress
School an stress And study of school staff´s views on te students´stress
Examensarbetet 15 hp
Lärarprogrammet
Datum/Termin: 12-06-08
Handledare: Peter Carlman
Examinator: Sören Dalevi
Abstract
The purpose of this study is to examine how staff in the school looks at student’s stress. To
investigate this, I am using a structured interview (the questions are predetermined and the
responses open) with a total of eleven of the school staff. As a complement to the interviews
conducted, I have done a literature review. The results of this study show that the staff’s at the
school have a common understanding of what stress is. They define stress as something that
comes quickly, never to wind down and heaped of the working of task. The staff suggests that
it is difficult for students respond better to quiet. Being secure in his role as an educator is
important to stress. Generally, the school has no policy to work along in terms of stress and
stress-related knowledge is something that staff lacks. The subject stress is extremely broad,
complex and can be constantly developed.
Keywords: School, stress, students, school staff.
Sammanfattning
Syftet med den här studien är att undersöka hur personalen i skolan ser på elevers stress. För
att kunna undersöka detta har jag använt mig av en strukturerad intervju (frågorna är
förutbestämda och svaren öppna) med totalt elva av skolpersonalen. Som ett komplement till
de intervjuer som gjorts, har jag gjort en litteraturstudie. Resultatet av studien visar att
personalen på skolan har en samsyn på vad stress är. De definierar stress som något som
kommer snabbt, att aldrig komma ner i varv och överhopning av arbetsuppgifter. Personalen
vittnar om att det är svårt för elever som är påverkade av stress att lära sig nya saker, de har
svårare att koncentrera sig i skolan och där med påverkas resultatet. Många ansåg att elever är
mer stressade idag än tidigare. Personalen ansåg det var viktigt att inte sprida oro, elever
svarar bättre på lugn. Att vara trygg i sin roll som pedagog är viktigt mot stress. Generellt har
skolan ingen policy att arbeta utefter vad gäller stress och att stressrelaterade kunskaper är
något som personalen saknar. Ämnet stress är extremt brett, komplext och kan ständigt
vidareutvecklas.
Nyckelord: Skola, stress, elever, skolpersonal.
Innehållsförteckning
1. Inledning ............................................................................................................................................ 1
1.1 Bakgrund ..................................................................................................................................... 1
1.2 Syfte ............................................................................................................................................ 2
1.3 Frågeställningar........................................................................................................................... 2
1.4 Avgränsningar ............................................................................................................................. 2
1.5 Disposition .................................................................................................................................. 2
2. Metod .................................................................................................................................................. 3
2.1 Urval ........................................................................................................................................... 3
2.2 Tillvägagångsätt .......................................................................................................................... 4
2.3 Analys ......................................................................................................................................... 5
2.4 Etiska överväganden ................................................................................................................... 5
2.5 Reliabilitet och validitet .............................................................................................................. 6
2.6 Källkritik ..................................................................................................................................... 6
3. Litteratur och tidigare forskning ..................................................................................................... 7
3.1 Vad är stress? .............................................................................................................................. 7
3.1.1 Stress ur ett historiskt perspektiv ........................................................................................ 7
3.1.2 Symptom på stress .............................................................................................................. 8
3.1.3 Vad framkallar stress? ......................................................................................................... 9
3.1.4 Barn och stress .................................................................................................................. 10
3.1.5 Skola och stress ................................................................................................................. 10
3.1.6 Förebyggande åtgärder ...................................................................................................... 11
3.2 Skolan ....................................................................................................................................... 12
3.2.1 Skolan uppgift ................................................................................................................... 12
3.2.2 Rektorn .............................................................................................................................. 13
3.2.3 Läraren .............................................................................................................................. 13
3.2.4 Fritidshem ......................................................................................................................... 14
4. Resultat ............................................................................................................................................. 16
4.1 Hur definierar pedagogerna stress? ........................................................................................ 16
4.2 Hur påverkar stress lärandet?................................................................................................... 16
4.3 Är elever mer stressade idag? .................................................................................................. 17
4.4 Hur arbetar pedagogerna för att förebygga stress? .................................................................. 18
4.5 Skolans policy .......................................................................................................................... 20
5. Diskussion ........................................................................................................................................ 21
5.1 Metod diskussion ..................................................................................................................... 21
5.2 Resultat diskussion .................................................................................................................. 21
5.3 Slutsats ..................................................................................................................................... 23
6. Avslutning ........................................................................................................................................ 26
6.1 Kritisk granskning ................................................................................................................... 26
6.2 Framtida forskning .................................................................................................................. 26
Referenser ............................................................................................................................................ 27
Litteratur ........................................................................................................................................ 27
Akademiska avhandlingar ............................................................................................................. 28
Elektroniska källor ......................................................................................................................... 28
Tidningsartiklar ............................................................................................................................. 28
Bilagor .................................................................................................................................................. 29
1
1. Inledning
Stress är ett mycket omtalat ämne i samhället, vi pratar om utbrändhet och om andra
följdsjukdomar som stress kan föra med sig. I min lärarutbildning har jag stött på olika former
av stress, både positivstress och negativstress. Jag har även sett vad stress kan medföra i
skolarbetet både för elever och för lärare. Vart femte barn lider av stress i dagens samhälle
enlig stressforskaren Peter Währborg1.
I läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem (Lgr11) beskriver vad som är
skolans ansvar och uppdrag. Skolan ska överföra grundläggande världen och lärande för varje
elev och på så sätt förbereda dem för livet och för det samhälle som vi lever i2. Stress kan
påverka att detta inte uppnås. Stress är i skolans miljöer något som det talas mycket lite om
och som jag anser är viktigt att belysa. Stress kan skapa ohälsa för många barn och unga och
det måste förebyggas.
1.1 Bakgrund
Som blivande lärare så finns det många tankar kring vad som är vår roll som lärare. Vad som
kan göras så bra som möjligt för att eleven ska tillgodoses rent kunskapsmässigt och se att alla
elever mår bra i skolan.
I undersökningar som Rädda Barnen gjort har det visat sig att 59 % av eleverna i skolan är
stressade och hälften av alla elever är rädda att misslyckas i skolan3. Även skolverket har gjort
en attitydundersökning som visar att det är många elever som känner sig stressade i skolan4.
Under de år som jag har arbetat som barnskötare så har jag stött på stress bland barn och
elever. Detta ligger till grund för mitt intresse kring stress. Hur ser vi på fenomenet stress och
vad gör vi åt det? Detta ämne är intresseväckande och viktigt för att få mer kunskap om hur
elevers lärande påverkas av stress i skolan.
1 Marie Hebeliun Svahn, Vart femte barn lider av sress, 2009, hämtad 2012-05-01 från
www.expressen.se/halsa/1.1730569/vart-femte-barn-lider-av -stress 2 Skolverket, Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011,Frietz, Stockholm, 2011, s. 7-
11 3Rädda barnen, Sex av tio elever upplever stress i skolan, 2011, hämtad 2012-05-08 från
http://www.rb.se/press/pressmeddelanden/pages/sex_av_tio_elever_upplever_stress_i_skolan.aspx 4Skolverket, Ökad stress bland elever, 2001, hämtad 2012-05-24 från
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/arkiv_pressmeddelanden/2001/okad-stress-bland-elever-1.12204
2
1.2 Syfte
Syftet med följande arbete är att undersöka hur personal i skolan ser på elevers stress.
1.3 Frågeställningar
• Hur definierar pedagogerna stress?
• Hur påverkar stress lärandet?
• Är elever mer stressade idag?
• Hur arbetar pedagogerna för att förebygga stress?
1.4 Avgränsning
En avgränsning jag gjort i min uppsats är att jag inte tagit med olika handikapp, medicinska
diagnoser som kan ligga tillgrund för symtom för stress. Jag har valt att se allmänt på om
elever är stressade i skolan. Mina avgränsningar kan innebära att mina resultat inte blir helt
kompletta, speciellt i de diskussioner jag för kring stress. Då jag saknar kompetens för
diagnos och handikapps problematik i skolan känner jag att jag inte vill gå in på olika
diagnoser och vad de kan innebära.
1.5 Disposition
Rapporten inleds med en sammanfattning som följs av inledning med bakgrund, syfte,
frågeställning och avgränsning. Vidare följs arbetet av metodavsnittet som innehåller urval
där jag beskriver min valda teknik för resultatinsamling, den valda kommunen och skola,
medverkande och val av referenser. Efter det kommer avsnittet med litteratur och tidigare
forskning, utifrån mina valda referenser har jag delat in ansnittet i undergrupper efter
relevans. I detta skede i arbete går jag in på resultatbeskrivningen, denna del är uppdelad i
undergrupper som är kopplade till frågeställningarna. Där efter följs arbetet av en slutsats där
jag kopplar samman referenserna med resultatet. I diskussionen för jag resonemang kring de
resultaten som jag fått fram kopplat till referenserna.
I slutet av rapporten finns en avslutning där jag tar upp framtida forskning och den kritiska
granskningen av arbetet.
3
2. Metod
2.1 Urval
Jag valde att göra intervjuer istället för att göra enkäter till mitt arbete. En enkätstudie fyller
sitt fulla syfte om sambandet mellan ett intresse och fakta ska undersökas. Däremot är en
enkätstudie en mindre tillfredställande metod när syftet är att undersöka olika synsätt, där det
är svårt att skriva specifika och avgränsande frågor5. Den intervjutyp som jag ha valt att
använda mig av är en så kallad strukturerad intervju. Med det menas att frågorna är
förutbestämda men tillskillnad från en enkätundersökning så är svaren öppna6.
En tumregel är att enkätmetoden passar bra om man söker svar på faktafrågor och intervjun om
man söker svar på frågor av mer existentiell karaktär, så som inställning, attityd och upplevd
mening7.
Jag har valt den kommun som jag bor i för mitt arbete. Att jag valde just denna kommun är
för att det är i den här kommunen som jag kommer att vara verksam i och av
bekvämlighetsskäl. Kommunen ligger i hjärtat av Sörmland med närhet till såväl skog, ängar
och sjöar. Kommen är en pendlarkomun och på somrarna nästan fördubblas antalet invånare
då sommargästerna anländer.
I min valda kommun finns fem skolor fördelade på tre kransorter och två i centralorten. Utav
dessa fem skolor är fyra stycken förskoleklass till årskurs fem och endast en är förskoleklass
upp till nionde klass. Jag började med att begränsa mitt urval genom att välja bort skolan med
förskolklass upp till nionde klass. Andledningen till det är att jag vill i detta arbete fokusera på
elever upp till årskurs fem. Jag upplever att arbetet blir mer centrerat till de årskurser som jag
har valt att skriva om när skolan inte är för stor. Utav de fyra skolor som återstod att välja på i
kommunen så valde jag bort de tre skolorna som ligger i kransorterna av den anledningen att
jag har mer kontakt med personalen på skolan i centralorten.
I min undersökning har jag valt att fokusera på personalens syn på stress alltså har inga barn
förekommit i arbetet. Personalen på skolan valdes ut med hänsyn till yrkesverksamma år, alla
har arbetet mer än fem år i yrket. I undersökningen har klasslärare, speciallärare,
5 Bo Johansson och Per Olov Svedner, Examensarbetet i lärarutbildningen, Kulturförlaget AB, Uppsala, 2010, s.
24 6 Johansson & Svedner, 2010, s. 34-35
7 Johansson & Svedner, 2010, s. 24
4
fritidspedagoger och rektor intervjuats om stress. Anledningen till att dessa yrkeskategorier
tillfrågades var att få en så bred syn som möjligt på fenomenet stress. Sammantaget så blev 15
personer tillfrågade om att bli intervjuade, fyra av dessa valde att inte delta i intervjun. Alla
som intervjuades fick ett missivbrev innan intervjun (se bilaga 1).
Figur 1. Beskrivning av deltagarna i undersökningen (antal).
I valet av litteratur fick jag hjälp av en bibliotekarie som hjälpte mig att ta fram relevant
litteratur kring ämnet stress. Jag har aktivt valt att dels ta med aktuell forskning samtidigt som
jag har tittat på äldre litteratur. Detta har jag gjort dels för att få en så bred bild som möjligt
kring ämnet stress. Samtidigt så har det inte gjort så mycket forskning kring barn och stress
vilket då gör att den äldre litteraturen även är aktuell i dag. Även de styrdokument och
allmänna råd som finns för skola och fritidshem har fungerar som stöd för min undersökning.
2.2 Tillvägagångssätt
Frågorna till intervjustudien formulerades mot bakgrund av Währborgs bok Stress och den
nya ohälsan och av mina egna erfarenheter i skolan. Innan frågorna delades ut till de som
blivit tillfrågade om att vara med på intervjun, valde jag att göra en pilotundersökning.
Frågorna delades enbart ut till dem som inte kunde vara med i intervjun utan valt att svara på
5 4
2 1 1
2
10
7
2
6
1
15
11
4
1
7
3
Deltagarna i intervjustudien
Män Kvinnor Sammanlagt
5
frågorna skriftligen. Denna undersökning gjordes på en fritidspedagog som då är jämförbar
med den egentliga undersökningsgruppen. Anledningen till pilotstudien var att testa
intervjuupplägget för att se om det behövdes göra några ändringar8. Resultatet från
pilotstudien ingår inte i intervjustudien. Det behövdes inte göra några ändringar i upplägget av
frågorna eller dess innehåll.
Jag lämnade över missivbreven, där jag förklarat mitt syfte och vilka frågor som skulle ställas
under intervjun, till dem som jag valt ut för intervju. Sedan bokade vi tillsammans tid för
intervjun. Några av de tillfrågade tog tid på sig att svara om de kunde vara med och delta i
intervjun. Trots nya förfrågningar kunde vi inte boka in en tid för intervjuer. Några av dessa
personer valde då att svara på frågorna skriftligen.
Intervjuernas tidsomfattning tog omkring 30 till 45 minuter per intervju. Jag använde mig av
en diktafon vid inspelningen av intervjuerna. Intervjuerna gjordes på skolan för avtalad tid i
ett enskilt rum. Av de som inte gjorde muntliga intervjuer med fick jag en skriftlig
sammanställning. Det ställdes inga följdfrågor under intervjuerna.
2.3 Analys
Trots att alla 15 inte deltog i intervjustudien så valde jag att inte föra undersökningen vidare
till andra personer för att jag upplevde att studien uppnått sitt mättnadskriterium. Jag har valt
att göra min analys utifrån gruppering efter uppfattningar. Vilket betyder att jag har läst alla
svar flertalet gånger för att kunna hitta undergrupper i svaren. Analysen av intervjuerna har
gjorts helt utifrån svaren, individen är alltså helt bortkopplad från dessa9.
2.4 Etiska överväganden
Inför intervjuerna som hölls blev alla tillfrågade om de ville delta i min intervjustudie och de
fick missiv breven (se bilaga 1). Deltagandet var helt frivilligt och skulle genomföras enligt
överenskommen tid och plats. Alla deltagare blev väl informerade om att både de som
personer, deras svar och skolan ska vara konfidentiella.
Samtliga uppgifter som kommit in under min intervjustudie förvaras i en pärm i mitt hem. De
inspelningar som har gjort spelades över så fort intervjun sammanställts på papper.
8 RunaPatel och Bo Davidsson, Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur AB, Lund, 2003, s. 58
9 Johansson & Svedner, 2010, s. 42-44
6
Alla svaren från denna intervjustudie kommer enbart att användas i mitt examensarbete
vårterminen 2012.
2.5 Reliabilitet och validitet
Känslan stress upplevs på olika sätt från individ till individ, vissa vill ha det lite stressigt för
att kunna prestera bättre och andra fungerar inte alls under de förhållandena. Det gör att det är
svårt att värdera arbetets validitet. Att intervjustudien bara gjordes på en skola kan anses som
för lite för att kunna ge ett resultat. Trotts detta så upplevde jag att studien uppnått sitt
mättnadskriterium. Däremot så hade resultatet säkert blivit annorlunda om fler skolor varit
inblandade i studien.
2.6 Källkritik
Jag har valt att ha med litteratur från forskare, stressforskare, professor i barn- och
ungdomspsykiatri, professor i pedagogik, förskollärare, barnläkare och filosofi doktor i
pedagogik. Vidare har jag fyllt ut detta med internetsidor och tidningsartiklar. Litteraturen har
varit spridd mellan olika årtionden för att ge en så bred bild som möjligt av ämnet stress.
Sammantaget gör detta att jag anser att min litteratur är valid.
7
3. Litteratur och tidigare forskning
3.1 Vad innebär stress?
3.1.1 Stress ur ett historiskt perspektiv
Ordet stress kommer ifrån det latinska ordet ”Stringere” som betyder ”dra åt”. Ordet stress har
historiskt sett inte ändrats utan det är innehållet som ändrats. Detta på grund av hur samhället
ser ut10
. Anpassningsförmågan och hur olika vi människor klarar av olika utmaningar och
påfrestningar kom att bli omtalat i form av stress i början av 1960-talat11
. Men redan 1946
myntades begreppet stress av läkaren och forskaren Hans Selye då han skrev om barn och
stress för det internationella stressforskningsinstitutet i Montreal12
.
Varje tidsepok har präglats av sina speciella hälsorisker och sjukdomarnas karaktär har likaså
formats av sin tid. Trots att vi lärt oss mer om sjukdomar och dess orsaker har detta inte
inneburit att hoten mot vår hälsa har kunnat elimineras, än mindre att de kunnat utrotas13
.
Stress är även en uråldrig reaktion för att kunna överleva det som man blir angripen av
antingen genom att fly eller genom kamp. Dagens moderna människor är fortfarande jägare
och fiskare anser Währborg, men att med tiden har vi lärt oss hantera hotfulla förändringar så
som sjukdomar och samhällsförändringar på ett annat vis14
.
Stress är det engelska ordet för spänning eller tryck. Inom medicinen och psykologin har det
använts för att beskriva de anpassningsreaktioner i kroppens organsystem som utlöses av
psykiska och fysiska påfrestningar15
.
Ellneby menar att ”Ordet stress står för de reaktioner i kropp och själ som utlöses av en stark
upplevelse eller påfrestning oavsett om den är positiv eller negativ”16
. Även Währborg anser
att stress kan ses på olika sätt, bland annat hävdas han att stress är en reaktion på att kroppen
10
Svenska akademin, Stress, 2010, hämtad 2012-05-13 från
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=2/29/92.html 11
Clas Malmström, Vad är stress?2008, hämtad 2012-04-29 från
http://www.primavi.se/stress/artikel.cfm?newsID=1572&Vad%20%C3%A4r%20stress? 12
Ylva Ellneby, Stressade barn Natur och Kultur, Stockholm1999, s. 15 13
Peter Währborg, Stress och den nya ohälsan Natur och Kultur, Stockholm 2009, s. 25 14
Währborg, 2009, s. 27 15
Ellneby, 1999, s. 31 16
Ellneby, 1999, s. 15
8
utsätts för någon form av press, yttre eller inre påverkan. Omfånget kan variera och kan vara
olika från individ till individ17
.
Hans Selyes definition på stress är: ”Stress är en ospecificerad reaktion hos kroppen på varje
form av krav” Då kroppens komponenter reagerar och tvingas att göra det är det han menar är
stress18
.
3.1.2 Symtom på stress
När vår kropp och själ utsätts för påfrestningar uppvisar vi symtom på stress19
.
Både barn och vuxna reagerar på stress med liknande symtom20
. För de flesta som känner sig
stressade är de första signalerna att man är ledsen, sover dåligt och andra symtom är trötthet
som inte vill försvinna, rastlöshet, svårt att komma ner i varv21
. Försämrat minne och
koncentrationssvårigheter, stressad magen i form av magkatarr eller förstoppning kan vara
symtom på stress och i svårare fall även hjärtklappning och högt blodtryck,
andningssvårigheter kan också vara symtom på stress22
.
De första tecknen på att en person är utsatt för negativ stress menar även Währborg är trötthet
eller att ha ont i magen som senare kan följas av nedstämdhet, irritation, tappa lusten, lättare
att få infektioner än vanligt, fastna i negativa tankar och känna sig likgiltig. Vilket kan leda
till följdsjukdomar. Dessa följdsjukdomar kan ta lång tid att behandla om det inte bearbetas i
tid23
. Währborg menar att många av de sjukdomar vi utveklar som vuxna kan ha sina rötter i
stress vi utsattes för som barn24
.
Stress-systemet i sig består av nerver och hormoner. Impulserna som skickas iväg sätter igång
många olika reaktioner i kroppen för att hjälpa kroppen att ta itu med det som känns stressigt
eller olustigt25
.
Negativ stress som är långvarig utan återhämtning kan försvaga immunförsvaret och kan vara
skadlig och ge upphov till sjukdomar. Människan påverkas av stress oavsett om den är negativ
17
Währborg, 2009, s. 43-53 18
Mary Susan Miller, Stressade barn Forum, Stockholm, 1982, s. 22-23 19
Miller, 1982, s. 10 20
Ulla M. Andersson, ”Att ha ont kan vara ett tecken” Fritidspedagogen nr.3, 2012, s. 24 21
Stressad, Stress vad är det för något? 2007, hämtad 2012-05-11 från http://www.stressad.se/ 22
Stressad 23
Währborg 2009, s. 38 24
Währborg, 2009, s. 105 25
Stressad
9
eller om den är positiv. Då en person utsätts för negativstress under en längre tid är det ofta att
hen får muskelspänningar i kroppen som kan leda till darrningar, stela och ryckiga rörelser
och även försämrad hållning26
.
Enligt Währborg är stress en reaktion på mentala eller biologiska påfrestningar. Han säger
också att stress inte är en sjukdom men att stress kan leda till olika sjukdomar så som
fibromyalgi och andra psykosomatiska sjukdomar27
.
3.1.3 Vad framkallar stress?
Levin menar att stress framkallas av brist mellan vad vi behöver och förmår och vad miljön
erbjuder och kräver av oss. Vi behöver ett visst mått av ansvar i sammarbete med miljön som
erbjuds. Information kan vara stressframkallande vare sig den är för mycket eller om det är
för lite. Vidare menar Levin att stress kan uppstå då förväntningarna och en upplevd
verklighet inte stämmer överens. Detta kan gälla familjelivet, skolgången, arbetslivet, med
mera28
. Ellneby menar att de största orsakerna för att barn blir stressade är för de känner att de
inte duger eller räcker till. Andra exempel är bland annat relationer, understimulering,
överstimulering, skilsmässa, ekonomi i familjen och skolan29
.
Rädslor framkallar stress menar Miller, så som rädsla för att berövas stöd i livet, för det
plötsliga som kan ske, rädsla för oväsen/buller, rädsla för att bli manipulerad, bli avbruten i en
sysselsättning, bli berövad en ägodel, rädsla för att berövas friheten, att inte ha några fasta
gränser, rädsla för att inspekterad och avslöjad, rädsla för att vara för liten eller att bli lämnad
ensam30
.
Oftast är det kraven som gör att vi känner oss stressade och sedan hur det hanteras och tolkas i
olika situationer, vilka erfarenheter sedan tidigare i livet som framkallar stress31
.
Många som drabbas av stress ställer även väldigt höga krav på sig själv, man sätter ribban lite
väl högt. Många som ställer väldigt höga krav på sig själv är ofta väldigt engagerade i någon
form av verksamhet och har svårt för att säga nej till utmaningar och uppgifter32
.
26
Stressad 27
Währborg, 2009, s. 207-219 28
Lennart Levin, Stress och hälsa Skandia, Stockholm, 2001, s. 11-12 29
Ellneby, 1999, s. 42-57 30
Miller, 1982, s. 38-51 31
Stressad 32
Stressad
10
3.1.4 Barn och stress
Att utrycka sig i ord är något som barn kan ha svårt med och därmed förmedlar de istället
stress genom kroppsspråket eller med sitt beteende33
.
Barns hälsa har förändrats menar Währborg och han hävdar att det bäddar för konflikter och
äventyrar samhällets utveckling. Och det Währborg då menar är att den psykiska hälsan
försämrats och ligger på en oacceptabel nivå34
. Anledningen till att barn är stressade idag är
enligt Währborg att det är för få vuxna i barnens vardag, som exempel tar han upp
separationer, en förlorad förälder kan vara orsaken till att barn utvecklar eller är stressade35
.
Barn som annars har en god hälsa men som är stressade […] har en tendens att komma efter sina
jämnåriga i den fysiska och motoriska utvecklingen36
.
Nilsson refererar till Borelius och Bloom och skriver om att olika barn klarar stress på olika
sätt. Vissa klarar ett högre stresspåslag samtidigt som andra inte alls klarar av att hantera
påfrestningar37
.
För att kunna definiera barns stress kan det vara till hjälp att se över vissa punkter som att:
kontrollera barnens hälsa, syn och hörsel, om barnet är moget för sin ålder, sover och äter
barnet tillfredsställande, har något specifikt hänt den senaste tiden, har barnet genomgått
skilsmässa i familjesituationen, har barnet orealistiska krav och förväntningar på sig själv. Det
är först då som en förändring kan ske för barnet och barnets symtom kan då försvinna38
.
3.1.5 Skola och stress
Vantrivsel i skolan kan förorsaka stress hos barn, då ett barn dag efter dag känner socialt och
psykiskt lidande av någon form av trakasserier39
.
Om barnet upplever press att hinna med läxläsning, sina fritidsaktiviteter och intressen så kan
det skapa stress för barnet. Genom att känna vanmakt eller att inte ha kontroll över sin
situation kan göra att barnet reagerar med stress. Barn mår bäst om klasserna är små och
stabila, för om barn känner stress över sin situation kan de reagera negativt. Buller i skolan
33
Miller, 1982, s. 100-105 34
Währborg, 2009, s. 33 35
Währborg, 2009, s. 108 36
Oddbjørn Evenshaug och Dag Hallen, Barn- och ungdomspsykologi Studentlitteratur AB, Lund, 2001, s. 75 37
Kristina Nilsson, Barn och stress Karlstads Universitet, Karlstad, 2011, s. 1 38
Ellneby, 1999, s. 78-80 39
Währborg, 2009, s. 10
11
kan påverka både barn som lärare negativt. Hög ljudnivå påverkar koncentrationen och
uppmärksamheten, vilket påverkar bland annat språkutvecklingen som i sin tur kan skapa
stress. Att inte kunna prestera kan göra att barn visar tecken på aggressivitet och även
uppgivenhet i skolan40
.
Miller beskriver situationer som kan skapa stress i skolan. Det kan vara rädslan över att inte få
stöd av sin lärare, det kan vara ett misslyckat test eller att svara felaktigt under lektions tid41
.
Det är viktigt för barn att få leka, men det allra viktigaste är att de får bekräftelse42
.
Barn i skolan behöver tid för lek anser också Ellneby. Men även vuxenstöd i leken samt att få
möjlighet att leka långt upp i skolåldern för att kunna få öva sig på att se saker ur olika
perspektiv. Ellneby menar också att barn som inte har tid att leka är stressade, leken är
hälsosam och har en läkande kraft för barn som är stressade43
. Miller skriver om att pedagoger
måste stanna upp och ställa sig frågan om vad barnet vill, vad det signalerar med sitt sätt och
beteende för det är då pedagogen kan förstå vad barnet menar och kan hjälpa dem44
.
Sammansättning av barngrupperna på fritidshemmet är fastställt av skollagen, det ska vara en
lämplig storlek och verksamheten ska utgå från varje barns olika behov. En grupp som är för
stor för personaltätheten riskerar att de positiva effekterna kan bytas till dess motsatta. Det ger
konsekvenser för de stora grupperna påverkas negativt med stress och höga ljudnivåer45
.
3.1.6 Förbyggande åtgärder
När det kommer till förebyggande åtgärder så talas det om tre orsaker som är mest bidragande
och det är egenkontroll, brist för stöd och för att kunna hantera detta måste man bli medveten
om de olika varningssignaler som kommer från kroppen och själen46
.
För att kunna minska stressen hos barn är det ett måste att ta reda på vad som gör att barnet är
stressat47
. Währborg anser att det är viktigt att i ett tidigt skede identifiera barns stress för att
de i framtiden inte ska utveckla stressrelaterade sjukdomar48
.
40
Währborg, 2009, s. 107 41
Miller, 1982, s. 39 42
Andersson, 2012, s. 23 43
Ellneby 1999, s. 121-123 44
Miller, 1982, s. 100-105 45
Skolverket, Allmänna råd och kommentarer kvalitet i fritidshem Fritzes, Stockholm, 2007, s. 17 46
Stressad 47
Ellneby, 1999, s. 78
12
Som vuxen kan jag tänka efter och i viss mån välja vad jag kan och vill utsätta mig för. Barnen
har inte denna möjlighet. De tvingas anpassa sig till denna tillvara vi vuxna bestämmer, vare sig
de har den kapaciteten eller inte. Vi planerrar ofta som om alla barn har samma förmåga. Ett
barn som tvingas anpassa sig till många olika situationer och som har många och höga krav på
sig måste ofta ta sin energireserv för att klara detta49
.
Det är viktigt att vägleda de stressade barnen till lugn och att vuxna undanröjer så många
stressfaktorer som möjligt. Vila och lugn är av viktigt för reflektion, för att kunna utveckla
tankar, känslor och för att stärka barns självkänsla. Detta kan göras genom lekar och
aktiviteter som motverkar stress, så som massage och avslappning50
.
Ett sundare leverne med motion, aktiviteter, rätt kost och god sömn är förutsättningar för att
kroppen ska må bra51
. Skolverket nämner också att daglig motion förebygger stress. Idrott och
friluftsliv och alla sorters motion har stor betydelse för kropp och hälsa och motverkar
stress52
. Med avslappning blir det lättare att hitta sin inre balans och man kan då bli mera
medveten om de varningssignaler som kroppen och själen ger och det kan i sin tur
självkännedom om när stressreaktionerna kommer53
.
3.2 Skolan
3.2.1 Skolans uppgift
Skolans uppgift är att eleverna ska få finna sin unika personlighet och kunna delta i
samhällslivet genom frihet under ansvar54
. Att hjälpa elever att utvecklas självständigt är en
av skolans uppgifter och även att förmedla vissa grundläggande värderingar55
.
Undervisningen i skolan ska anpassas för varje elev efter förutsättning och efter deras behov.
Skolan har ett särskilt ansvar för att ge stöd åt de elever som är i behov av särskilt stöd av
olika anledningar56
. Skolan har en arbetsprocess som är i fem steg: uppmärksamma, utreda,
48
Währborg, 2009, s. 79 49
Ellneby, 1999, s. 36 50
Ellneby, 1999, s. 180 51
Stressad 52
Skolverket, SKOLFS:2000:135, IDROTT OCH HÄLSA, Ämnets syfte och roll i utbildningen, 2010, hämtad
2012-05-11 från http://www.skolverket.se/lagar-och-
regler/2.3134/2.5007?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolfs%2F
wpubext%2Ffs%2FRecord%3Fk%3D902 53
Stressad 54
Skolverket, 2011, s. 7 55
Lars Löwenborg och Björn Gislason, Lärarens arbete, Liber AB, Stockholm 2002, s. 25 56
Skolverket, 2011, s. 8
13
dokumentera, åtgärda, följa upp - utvärdera. Detta är en process som rektorn bär ansvar för57
.
Om en elev inte kan nå målen och anses behöva stödåtgärder för sitt lärande så ska det finnas
ett åtgärdsprogram för eleven. Detta medför att skolan kan reducera elevens problem för
inlärningen58
.
Resultaten i en arbetsgrupp i skolan kan bero på storleken, i en liten grupp finns det möjlighet
till att kunna yttra sig och i den stora gruppen kan det vara svårare att göra sig hörd. I den lilla
gruppen är det procentuellt sätt fler aktiva efter än i den större gruppen59
.
3.2.2 Rektorn
Att lärarna/pedagoger ska få en kompetensutveckling är något som är rektorns ansvar och som
krävs för att lärarna ska kunna utföra sina uppgifter. Rektorn ska se till att skolan har en god
arbetsmiljö där eleverna får god hanledning och stöd för sitt lärande. Vidare ska rektorn
ansvara för elevhälsan så att den utformas så att eleverna få det stöd de behöver och att
kontakt mellan skola och hem upprättas om det skulle tillstå problem/svårigheter för eleven i
skolan. Rektorn ansvar också för att sammarbetet mellan olika verksamheter fungerar för att
stödja eleven i skolan60
.
Det yttersta ansvaret har rektorn för elever som är i behov av stöd i skolan och att, de
stödåtgärder som kan behövas sätta in61
.
3.2.3 Läraren
Under småbarnsåren är det mamma och pappa som barnen knyter an till. När de börjar skolan är
det nya vuxna som blir betydelsefulla för anknytningen. Lärare blir mycket viktiga personer62
.
I rollen som lärare och ledare för en klass/grupp så måste ledarstilen anpassas efter
barngruppen anser Löwenborg och Gislason. Som lärare är det viktigt att se eleverna i
gruppen och se att alla är inkluderade i gemenskap där ingen är utsatt för någon form av
trakasserier. Utarbetade rutiner och metoder för att bryta destruktiva mönster i en grupp och
arbeta förebyggande helatiden är något som lärare måste jobba med hela tiden. Viktigt i
57
Lars H Gustafsson, Elevhälsan börjar i klassrummet Studentlitteratur AB, Lund, 2009, s. 77-78 58
Bengt Person, Elevers olikheter Liber AB, Stockholm, 2001, s. 122 59
Löwenborg & Gislason, 2002, s. 81 60
Skolverket, 2011, s. 18-19 61
Gustafsson, 2009, s. 77 62
Andersson, 2012, s. 23
14
skolan är att läraren ser sin roll i elevgruppen som ledare för trygghet och leder klassen framåt
och hjälper dem elever som kommer av sig63
.
En förutsättning för att lärare ska kunna handla rätt utifrån vad som är bäst är att lyssna till
elevers behov och att möta eleverna64
. Löwenborg och Gislason anser också att en lärare bör
ha rutiner för olika ändamål, för att många elever har svårt för förändringar och vissa elever är
mer känsliga än andra i övergångar mellan aktiviteter65
.
Viljan och förmågan att lyssna till elevernas behov och att möta dessa behov utifrån en
bedömning av vad som bäst kan tjäna den enskilde, är absoluta förutsättningar för att läraren ska
kunna handla rätt i mötet med alla de elever han har i sin hand66
.
En lärare måste skapa trygghet för eleverna, det handlar om att bygga relationer mellan lärare
och elev67
. Att anpassa undervisningen för eleverna, visa vägen för kunskaper och färdigheter
för elevens räckvidd är lärarens uppgift. Bergem menar att lärare måste ha en öppenhet för
nya tankar och idéer och en förmåga att förnya sig och hålla sig informerad om vad som
händer för att kunna utveckla sina färdigheter i samspel med eleverna68
.
Omsorgen som en lärare visar eleverna är att vara vägledare vid de svåra valen och att hjälpa
till när det känns tungt i uppförsbacke för eleven69
.
3.2.4 Fritidshem
Fritidshemmen ingår i skolans verksamhet, de pedagoger som verkar där är en del av skolans
hela arbetslag70
. Fritidspedagoger är de i skolan som inte bedömer barnen i verksamheten, de
är även lämpade att hjälpa och lätta på barnens stress71
.
Enligt Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem nämns det att den pedagogiska
ledningen har en viktig faktor för kvalitén för fritidshemmen, det är även av betydelse att
ledningen har goda kunskaper om fritidshemmets mål och uppdrag72
.
63
Löwenborg & Gislason, 2002, s. 12-13 64
Trygve Bergem, Läraren i etikens motljus Studentlitteratur AB, Lund, 1998, s. 80 65
Löwenborg & Gislason, 2002, s. 30 66
Bergem, 1998, s. 80 67
Löwenborg & Gislason, 2002, s. 194 68
Bergem, 1998, s. 87-89 69
Bergem, 1998, s. 117 70
Andersson, 2011, s. 10 71
Andersson, 2012, s. 23 72
Skolverket, 2007, s. 14
15
Övergången mellan skolan och fritidshemmet ska utvecklas för att berika elevens mångsidiga
utveckling och lärande, detta för att kunna stödja elevernas utveckling långsiktigt. Läraren i
klassen ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen på fritidshemmet och utveckla
samarbetet mellan dessa. Då det gäller elever i behov av särskilt stöd är sammarbetet mellan
skola fritids viktigt för att uppmärksamma detta73
.
Det som är avgörande för fritidshemmens kvalité är om personalen är kompetenta och det är
kommunens ansvar att se till att de är det74
. Samarbete mellan verksamheterna är en
förutsättning för att kunna dela de gemensamma utrymmena på skolan och att fritidshemmet
kompletterar skolan under den skolfria tiden i skolan. Fritidshemmet ska enligt skollagen
erbjuda utveckling och detta görs genom att utmana barnen och vidga deras vyer i de
aktiviteter som erbjuds och att stärka deras självkänsla. Fritidshemmet kan erbjuda fysiskt
aktivitet, vilket har betydelse för barnen då de har ett stort behov av rörelse. Med regelbundna
fysiska aktiviteter kan fritidshemmen göra inverkan på barns hälsa och livsstil75
.
Alla barn behöver stöd i sin utveckling, vissa mer än andra. Enligt skollagen ska barn i behov
av särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som det kan krävas även på fritidshemmet.
För vissa barn kan det krävas att speciella stödinsatser sätts in, stödet kan vara att sätta in
ytterligare en pedagog eller att ge personalgruppen konsultation och handledning. Kontinuitet
och trygghet är extra viktigt för de barn som är i behov av särskilt stöd vid övergången mellan
skolan och fritidshemmet76
.
73
Skolverket, 2011, s. 17 74
Skolverket, 2007, s. 19 75
Skolverket, 2007, s. 20-24 76
Skolverket, 2007, s. 30-31
16
4. Resultat
4.1 Hur definierar pedagogerna stress?
Begreppet stress ansåg alla att det kunde definieras som något som kommer snabbt, på grund
av att vi har förmycket att göra, att aldrig komma ner i varv, att aldrig komma ner i varv kan
upplevas mycket jobbigt. Det var många som ansåg att överhopning av arbetsuppgifter var
stress. En beskrivning på stress: ”man ser inte skogen för alla träden”, det hen menade var att
huvudet inte kan ha överblick över att lösa och organisera.
Förmycket att göra så kroppen inte hinner gå ner i varv. Överbelastning av tankeprocesser
(Lärare).
I intervjuerna sades det även att stress kan vara både positiv och negativ. Det som menas är att
om något är roligt så upplevs stressen som positiv. Däremot om det är något som är tråkigt
alternativt om det ställs krav på en individ som hen inte kan eller vill uppnå upplevs den
stressen som negativ stress.
Figuren nedan sammanfattar det som står i texten med ett par ord och även det som flertalet svarade i
intervjuerna.. Det finns liknande figurer i slutet av varje undergrupp. Anledningen till att jag har valt att göra
dessa figurer är för att på ett överskådligt sätt få fram kärnan ur texten.
Figur 2. Informanternas definition av stress.
4.2 Hur påverkar stress lärandet?
Det kan vara svårt att lära sig nya saker för elever som är påverkade av stress. Stressnivån
påverkas av att eleven känner oro eller är hyperaktiv som är skiftande med nedstämdhet eller
trötthet. Det är svårare att koncentrera sig i skolan och där med påverkas resultatet för
Definition på stress
Kommer snabbt Ej gå ner i varv Många
arbetsuppgifter Positivt och negativ
17
inlärning vilket blir negativt. De kan även vara så att eleven blir mer utåtageraden, kanske lite
aggressiva och det kan blockera inlärningen för eleven.
Ont i huvudet, koncentrationen, svåra att nå en del är inte på plats mentalt och har kanske
tidigare varit det och det blir över mäktigt allting att hela tiden ligga steget före med dem.
Barnen stänger ner (Lärare).
Osäkerhet, otydlighet och jobbiga familjeförhållanden påverkar barnen definitivt i lärandet,
men att det kan vara olika från barn till barn menar de flesta medverkande för
undersökningen. Många av de intervjuade vitnade om att de inte visste hur de skulle anpassa
verksamheten till elever som känner sig stressade, för de själva känner sig stressade över att
eleverna måste uppnå kunskapsmålen i läroplanen. En person anser det rakt motsatta, hen ser
inte att barn är stressade i skolan eller av skolarbetet. Hen menar att möjligen kan lärarens
stress smitta av sig på eleverna.
Figur 3. Informanternas åsikter om stress som påverkar lärandet.
4.3 Är elever mer stressade idag?
Jag tycker att det borde vara det, men jag vet inte. Men vi gör alla mer idag än tidigare.
Kvantitet har gått före kvalitén. Man ska göra så himla mycket på sin fritid och ska hinna med
och vara med på mycket. Skolan kommer verkligen i andrahand. Om inte skolan fungerar så är
det inte sidoaktiviteternas fel utan det är då skolans fel. (Rektor)
Absolut är elever mer stressade idag ansåg de flesta och anledningen är att barnen oftast blir
påverkade av sina föräldrar. Med detta menas att föräldrar ställer orimliga krav på sina barn
det kan vara att de pressas för att nå mål som föräldrarna sätter upp för sina barn.
Stress som påverkar lärandet
Oro och hyperaktivitet
Koncentrations-
svårigheter Familjeförhållanden
Anpassar ej verksamheten
18
Vidare nämnde flera medverkande att de upplevde att eleverna har mera krav på sig för att
kunna nå de olika målen som sätts upp för dem. Samtidig ska eleven/barnet hinna med att
vara med på många olika aktiviteter hemma också.
Eleverna kan bli oerhört stressade när de upptäcker att de inte kan saker på en gång. Detta
fenomen upplever de intervjuade är vanligare hos flickor än hos pojkar. Alla elever blir mer
eller mindre stressade kunskapsmässigt. Det är något som alla elever stöter på förr eller
senare, de får en dalgång i sin inlärningskurva. Samtidigt som kunskapsmålen som finns i
styrdokumenten måste uppnås så måste eleverna fungera i sociala sammanhang som
klassrummet eller på fritidshemmen. Informanterna talade om att för barn idag måste det
helatiden hända saker annars är det tråkigt.
Just nu är det lite dallrigt i gruppen, det är mycket ont i huvudet och ont i magen (Lärare).
Men en av dem som svarade på frågan om elever är mer stressade idag svarade nej på den
frågan. Hen ansåg att skillnaden är bara att vi ändrat uppfattning om vad som stressar oss och
att elever alltid varit mer eller mindre lika stressade.
Figur 4. De intervjuades svar på om elever är mer stressade idag.
4.4 Hur arbetar pedagogerna för att förebygga stress?
Hela intervjugruppen anser att tydlighet, dialog, framförhållning och upprepning är definitivt
förebyggande för eleven. Att inte sprida oro som pedagog är viktigt, elever svarar bättre på
lugn. Att vara trygg i sin roll som pedagog är viktigt mot stress och vidare ha dialog med
hemmet för att stävja den stress som kan förekomma för eleven.
Att komma ifrån klassrummet och arbeta i mindre grupper alternativt enskilt kan vara
avstressande då eleven upplever att de inte hinner med i klassen, det kan verka förebyggande
Stressade elever
Är mer stressade
Högre krav Familjeförhållanden Fler aktiviteter
på fritiden Huvud- och
magont
19
mot stress. Detta sätt är inte helt generellt för alla elever menar en av de medverkande. Vissa
tycker att det är skönt att komma ifrån medan andra elever också blir stressade av det.
Hålla igen på antalet aktiviteter och att inte utsätta sig för stressmoment. Men det är en
omöjlighet att inte sitta på nätet och samtala, men det är ju en del av barnens verklighet idag.
Om man tog bort sådana bitar och till förmån med sundare leverne och gå i skogen och grilla
korv och leka i skogen tror jag att det skulle vara mera avstressande (Lärare).
Personalen talade om att det som pedagoger kan göra är att vara lyhörda, villiga att anpassa
miljön och utlärningspedagogiken för att kunna fånga upp de stressade eleverna. Att ha
förmågan att kunna avleda barnet från den stressade situationen och anpassa pedagogiken så
att eleverna inte märker att förändringar sker. Vidare nämnde en lärare att rutiner skapar
trygghet för eleverna som skapar lugn.
En deltagare nämnde också att när skolan byggdes om så skulle det finnas en lugn plats, men
så har det inte blivit utan det har snarare blivit tvärtom. Det upplevs att där har det blivit plats
för lek, rörelse och det står datorerna överallt.
Jag kan tycka som chef för skolan, att det är alldeles för mycket som läggs på pedagoger.
Samtidigt som alla andra problem i samhället projiceras in i skolan, i skolan ska vi ju ta hand
om allting liksom, men vi är ju en plats som är ett forum för lärandet. Det är för mycket som
läggs på skolan och det gör ju att någonstans måste man ju ta tiden. Jag försöker att hålla igen
på antal aktiviteter som läraren ska göra utöver det de ska göra (Rektor).
Vidare talade de intervjuade om att skydd mot stress är att vuxna pratar med barnen, är ärliga
och rensar bort onödigt många aktiviteter. Att det finns tid till att bara vara, och att kunna
strosa runt, alltså ha lite tråkigt. Att ha tid till att tänka egna tankar klart. Att inte alltid ha
kompisar runt sig och att i skolan arbeta i mindre grupper.
Figur 5. Personalens tankar kring förebyggande arbete mot stress.
Förebygga stress
Tydlighet, dialog, framförhållande och upprepning
Trygg i sin yrkesroll Anpassning efter
eleven Minska antalet
aktiviteter
20
4.5 Policy på skolan
Någon generell policy har inte skolan att arbeta utefter då det gäller elever som är stressade.
Dock är det många som arbetar med att ha inslag av massage och olika former av lekar som
skapar lugn och trygghet. Stressrelaterade kunskaper är något som de intervjuade upplevde att
de saknade. De ansåg också att det skulle vara viktigt att ha och tror att det skulle underlätta
deras arbetssituation.
Figur 6. Skolans policy.
Policy på skolan
Icke befintlig Massage Lekar som skapar
lugn Bristande kunskaper
21
5. Diskussion
5.1 Metoddiskussion
Att jag bara valt en skola ger en syn på hur just denna skola ser på stress och jag skulle nog ha
valt ut fler skolor i kommunen för undersökning av ämnet stress i skolan. Dock var det
representanter från alla årskurser. Undersökningen gjordes med vuxna om hur de ser på stress
och vad det kan innebära för eleven. Det som har framkommit i intervjuerna är enbart en
skolas personals syn på stress. För att ha förstått hur eleverna upplever stress och hur de ser på
fenomenet stress så skulle även en undersökning med dem också ha gjorts.
Jag kanske skulle ha gjort enkäter istället och lämnat ut till olika skolor för att se likheter och
skillnader mera tydligt. Vidare att jag hade fått med flera rektorer i kommunen och fått hela
kommunens syn på stress inte bara från en enda skola.
5.2 Resultatdiskussion
På definitionen av stress har Ellneby77
, Währborg78
och Miller79
alla samma uppfattning som
det som intervjuades angående hur stress kan definieras. Att kroppen reagerar på yttre och
inre påfrestningar och inte kan komma ner i varv. De som medverkade i intervjuerna anser att
stress är något som kommer snabbt. Både intervjugruppen och Ellneby80
har kommit fram till
att det finns olika typer av stress, positiv och negativ stress. Ökad arbetsbelastning kan leda
till negativ stress. Nilsson81
beskriver hur vissa personer klarar av ett högre stresspåslag än
andra.
I resultatet framkom det att elever som upplevs stressade visar oro och hyperaktivitet, vilket
påverkar lärandet negativt. Detta överensstämmer med de symtom på stress som Währborg
skriver om. Författaren visar i sin text på flera symtom bland annat trötthet, ont i magen,
irritation, infektionskänslig och likgiltighet. Stressade elever upplevs även ha extremt svårt att
koncentrera sig82
.
Att elever är mer stressade idag framkom i studien. Det är inte bara de intervjuade som har
märkt av elevers ökade stressnivåer det har även Währborg. Författaren anser att en anledning
77
Ellneby, 1999, s. 15 78
Währborg, 2009, s. 43-53 79
Miller, 1982, s. 10 80
Ellneby, 1999, s. 15 81
Nilsson, 2011, s. 1 82
Währborg 2009, s. 38
22
till den ökade stressen är att det finns för få vuxna kring barnen83
. Enligt Ellneby är den
största orsaken till att elever känner sig stressade att de känner att de inte duger till84
. Detta i
kombination med det som har framkommit i intervjuerna att det upplevs att eleverna har
högre krav på sig idag gör stressnivåerna ökar ännu mer.
Även familjeförhållandena är något som både författarna i litteraturgenomgången och de
intervjuade tar upp som stressfaktorer. Ellneby85
och Währborg86
har skilsmässa och
ekonomiska problem som stressfaktorer. Att familjeförhållandena upplevdes som en
stressfaktor visar också på att de intervjuade upplever eleverna som mer stressade idag än
tidigare. Det är framförallt för att vårdnadshavare ställer för höga krav på barnen. Levin87
beskriver att denna stressfaktor kommer fram när förväntningarna inte stämmer överens med
verkligheten. När eleverna upplever denna splittring ställer de ännu högre krav på sig själva
för att nå upp till förväntningarna.
De som deltog i intervjun vittnade om att eleverna har fler fritidsaktiviteter idag än vad de
hade för ett par år sedan. Währborg menar att om eleverna känner press att hinna med alla
sina fritidsaktiviteter samtidigt som skolarbete så leder det till att de blir stressade88
.
Intervjugruppen har uppmärksammat att elever oftare har ont i huvudet och magen vilket
enligt Währborg är ett av de första symtomen på negativ stress89
.
Tydlighet, dialog, framförhållande och upprepning var några saker som de intervjuade höll
som extra viktigt i förebyggand arbete. Dialogen är även viktig för Ellneby som anser att detta
ligger till grund att ta reda på vad som gör att eleven är stressad90
. Genom att arbeta
förebyggande kan barns stress identifieras tidigt för att de inte ska utveckla stressrelaterade
sjukdomar91
. Löwenborg och Gislason skriver att det är viktigt för läraren att anpassa sin
lärarstil beroende på vilken barngrupp hen är i92
. Författarna menar även att läraren måste se
sin roll som ledare i klassen för att skapa trygghet. Detta går att koppla till det intervjugruppen
tog upp, nämligen att läraren måste vara trygg i sin yrkesroll.
83
Währborg, 2009, s. 108 84
Ellneby, 1999, s. 42-57 85
Ellneby, 1999, s. 42-57 86
Währborg, 2009, s. 108 87
Levin, 2001, s. 11-12 88
Währborg, 2009, s. 107 89
Währborg 2009, s. 38 90
Ellneby, 1999, s. 78 91
Währborg, 2009, s. 79 92
Währborg, 2009, s. 79
23
Att anpassa verksamheten efter eleverna är något som framkommer tydligt i resultatet. I
skolans styrdokument står det att eleverna ska få finna sin unika personlighet93
.
Undervisningen ska också anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Löwenborg
och Gislason menar att det är viktigt för läraren att se individen i gruppen94
. Även Bergem
menar att läraren måste lyssna till elevernas behov för att kunna möta dem95
. Övergången
mellan skolan och fritidshemmet ska, enligt styrdokumenten, långsiktigt stödja eleverna96
.
Ett annat sätt att få ner stressnivåerna är att minska antalet aktiviteter enligt personerna i
intervjuerna. Detta stämmer överens med det som Miller skriver, att pedagogerna måste
stanna upp för att ta reda på vad eleverna vill ha för aktiviteter97
. Ellneby är inne på samma
sak när hon skriver om att eleverna måste anpassa sig till vad lärare har planerat98
.
Ellneby skriver att det är viktigt med vila och lugn för att kunna reflektera, utveckla tankar
och känslor. Författaren menar att detta kan uppnås genom massage och avslappning vilket
leder till minskade stressnivåer99
. Att det inte finns någon sammanställd policy på skolan för
hur de ska hantera stress framkom i intervjuerna. I resultatet framkommer det att flera av de
intervjuade arbetar med massage i sin verksamhet men gör det inte i syfte att minska
stressnivåerna. Förutom massage ägnar sig personerna i intervjustudien åt lekar som skapar
lugn. Ellneby menar att leken är hälsosam och har läkande kraft på barn som är stressade.
Författaren pointerar hur viktigt det är med vuxenstöd i leken100
.
I intervjustudien framkom att lärarna inte anpassar verksamheten på grund av okunskap och
för att de själva upplever krav som ställs på dem vilket gör dem stressande. Det är rektorn
som ansvarar för att de som arbetar i skolan får den kompetensutveckling de behöver enligt
skolverket101
.
5.3 Slutsats
Mitt syfte med undersökningen var att undersöka hur personal i skolan ser på stress, uppfattar
de eleverna som stressade och påverkar det elevernas inlärning. Jag ville också ta reda på om
93
Skolverket, 2011, s. 7 94
Löwenborg & Gislason, 2002, s. 25 95
Bergem, 1998, s. 80 96
Skolverket, 2011, s. 17 97
Miller, 1982, s. 100-105 98
Ellneby, 1999, s. 36 99
Ellneby, 1999, s. 180 100
Ellneby 1999, s. 121-123 101
Skolverket, 2011, s. 18-19
24
det är någon skillnad på stressnivåerna idag mot hur det har varit tidigare. Om det skulle visa
sig att personalen upplevde eleverna som stressade ville jag ta reda på hur det förebyggande
arbetet ser ut.
Personalen hade en likvärdig syn på fenomenet stress. De ansåg att det finns både positiv och
negativ stress. Det som definierar ordet stress är att kropp och själv reagerar på en stark
upplevelse eller påfrestning, oavsett om den är positiv eller negativ102
. Olika personer reagerar
olika på stress, vissa klarar en högre stressbelastning än andra103
. Det kan göra att olika
individer kan reagera med positiv- eller negativstress på samma situation. Med tanke på detta
är det extremt viktigt att anpassa verksamheten efter individen. Det framgår även tydlig i de
styrdokument som finns för skolan104
.
De som var med i intervjustudien vittnade om att de upplever att eleverna har en hög
stressnivå och att de finns mycket som kan göras åt detta. Att inlärningen påverkas av stress
visar resultatet utav de intervjuer som gjordes. Där framkom bland annat att eleverna är
oroliga alternativ hyperaktiva. De visar även upp koncentrationssvårigheter. Andersson
skriver att barn och vuxna reagerar liknande på stress105
och Währborg beskriver att några av
de första tecknen på att en person visar upp stressymptom är bland annat trötthet och ont i
magen106
. Både intervjugruppen och Währborg talar om att barn är mer stressade i dag107
.
Redan 1946 myntade Hans Selye begreppet stress108
. Så att hävda att detta fenomen är en
modern företeelse går inte. Jag har dock kommit fram till att kunskaperna om stress i skolan
värld inte är så spridda som de borde vara. Ordet stress har inte förändrats, däremot har de
verderingar vi lägger i ordet gjort det och det är på grund av hur samhället ser ut 109
. Det kan
få stor betydelse för skolan, för om olika personer lägger olika värderingar i ett ord kan det bli
svårare för elever och lärare att beskriva hur de känner eller upplever en situation.
Det som är mest uppseendeväckande är att personalen inte vet hur de ska anpassa
verksamheten utifrån stressade barn. Samtidigt talar de varmt om hur verksamheten ska
anpassas och hur viktigt det är för den enskilda individen. Det säger mig att de egentligen inte
102
Ellneby, 1999, s. 15 103
Nilsson, 2011, s. 1 104
Skolverket, 2011, s. 7 105
Andersson, 2012, s. 24 106
Währborg, 2009, s. 105 107
Währborg, 2009, s. 108 108
Ellneby, 1999, s. 15 109
Svenska akademin
25
är medvetna om vad de säger och att de borde läsa in sig mer på de styrdokument som finns i
skolan.
26
6 Avslutning
6.1 Kritisk granskning
Jag är inte riktigt nöjd med mitt arbete. Jag känner att jag begränsade mig för mycket när jag
valde att bara ha med en skola i min studie. Det gör att mitt resultat bara gäller den skolan och
inte resten av kommunen. När jag gjorde avgränsningarna, att inte ta med medicinska
diagnoser eller eleverna, så begränsades min studie ytterligare. Detta kan ha lett till att
resultatet är för magert. Om jag i mitt urval inte valt bort de andra skolorna i kommunen hade
det kunna leda till att mättnadskriterium inte uppnåtts lika fort. I urvalet valdes även eleverna
bort. Om de hade varit med i arbetet så hade resultatet från dem kunnat ställas mot resultatet
från lärarna. Då hade det kunnat framkomma skillnader i hur de olika grupperna ser på
elevernas situation kring stress.
Samtidigt så är jag nöjd med den litteratur jag fick fram för jag upplever att den har varit valid
för ändamålet. Utifrån intervjustudien kan jag säga att jag vet hur personalen på min valda
skola ser på fenomenet stress.
6.2 Framtida forskning
Ämnet stress är extremt brett, komplext och kan vidareutvecklas in i det oändliga. Jag känner
att jag inte är färdig med detta ämne. Arbetet har gett mig mersmak för vidare forskning. Det
har väckt nya frågeställningar hos mig, bland annat hur barnen upplever stress, om den
moderna tekniken är ett hjälpmedel eller om den skapar ännu mer stress och är
stressupplevelserna för eleverna olika beroende på ämne.
Jag kan inte undgå att ställa mig frågan varför personalen på skolan inte har tagit frågan om
stress och lyft den till en högre instans. Detta har lett in mig på nya tankegångar om stressens
sociala betydelse. Är stress ett tabubelagt ämne som vi inte ska tala om?
27
Referenser
Litteratur
Andersson, Lars. Vägledning pedagogiskt förhållningssätt, Stockholm: Natur och Kultur,
2011.
Bergem, Trygve. Läraren i etikens motljus, Lund: Studentliteratur AB, 1998.
Ellneby, Ylva. Om barn och stress och vad vi kan göra åt det. Stockholm: Natur och Kultur,
1999.
Evenshaug, Oddbjörn och Dag Hallen. Barn- och ungdomspsykologi Lund: Studentlitteratur
AB, 2001.
Gustafsson, Lars H. Elevhälsan börjar i klassrummet, Lund: Studentlitteratur AB, 2009.
Johansson, Bo och Per Olov Svedner. Examensarbetet i lärarutbildningen, Uppsala:
Kunskapsförlaget AB, 2010.
Levi, Lennart. Stress och hälsa. Stockholm: Skandia 2001.
Löwenborg, Lars och Björn Gislason. Lärarens arbete, Stockholm: Liber AB, 2002.
Miller, Mary Susan. Stressade barn Stockholm: Forum, 1982.
Patel, Runa och Bo Davidsson. Forskningsmetodikens grunder, Lund: Studentlitteratur AB,
2003.
Persson, Bengt. Elevers olikheter och specialpedagogik kunskap, Stockholm: Liber AB, 2001.
Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (Lgr11)
Stockholm: Fritzes, 2011.
Skolverket. Allmänna råd och kommentarer - Kvalitet i fritidshem. Stockholm: Frizes 2007.
Währborg, Peter. Stress och den nya ohälsan. Stockholm: Natur och Kultur. 2009
28
Akademisk avhandling
Nilsson, Kristina. Barn och stress, Karlstads Universitet. Karlstad: Karlstads Universitet,
2011.
Elektroniska källor
Hebeliun Svahn, Marie. Vart femte barn lider av stress, 2009, hämtad 2012-05-01 från
www.expressen.se/halsa/1.1730569/vart-femte-barn-lider-av -stress
Rädda barnen, Sex an tio elever upplever stress i skolan, 2011, hämtad 2012-05-08 från
http://www.rb.se/press/pressmeddelanden/pages/sex_av_tio_elever_upplever_str
ess_i_skolan.aspx
Skolverket, SKOLFS:2000:135, IDROTT OCH HÄLSA, Ämnets syfte och roll i utbildningen,
2010, hämtad 2012-05-11 från http://www.skolverket.se/lagar-och-
regler/2.3134/2.5007?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%
2Fwtpub%2Fws%2Fskolfs%2Fwpubext%2Ffs%2FRecord%3Fk%3D902
Malmström, Clas. Vad är stress?. 2008, hämtad 2012-04-29 från
http://www.primavi.se/stress/artikel.cfm?newsID=1572&Vad%20%C3%A4r%2
0stress?
Stress, Stress vad är det för något? 2007, hämtad 2012-05-11 från http://www.stressad.se/
Svenska akademin, Stress, 2010, hämtad 2012-05-13 från
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=2/29/92.html
Skolverket, Ökad stress bland elever, 2001, hämtad 2012-05-24 från
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/arkiv_pressmeddelanden/2001/okad-
stress-bland-elever-1.12204
Tidningsartiklar
Andersson, Ulla M. Att ha ont kan vara ett tecken. Fritidspedagogen, nr 3, 2012, s. 23-24
29
Bilaga 1
Missiv brev
Hej!
Jag heter Eva Myrheim och är en student som går sista terminen till Lärare: Uteliv identitet
och hälsa 210hp vid Karlstad Universitet, just nu har jag påbörjat arbetet med min examens-
uppsats. En uppsats som kommer att bearbeta ämnet stress och skola. Ett mycket viktigt ämne
att uppmärksamma, detta på grund av alla den stress som vi omger oss av och som förorsakar
mycket följdsjukdomar.
Min önskan är att genomföra intervjun med dig bandad. Jag räknar med att intervjun tar ca 45
minuter av din tid. Det som jag sedan spelar in kommer att raderas efter att mitt resultat är
sammanställt och resultaten kommer att redovisas konfidentiellt (inga namn eller vilken skola
det gäller kommer att finnas med).
Tanken med min undersökning är att få ta del av lärare och speciallärare, fritidspedagoger och
rektors upplevelser, uppfattningar och kunskaper om hur man kan upptäcka och arbeta
förebyggande med stress.
Om du har några frågor om undersökningen så går det bra att höra av dig till mig.
Tfn 073-xxxxxxx
Tack på förhand för din medverkan
Eva Myrheim
30
Bilaga 2
Intervju-frågor:
Bakgrundsfrågor:
Utbildning, utbildningsort och år?
Lärare/Specialpedagogiskt uppdrag idag?
Arbetsår?
Skola?
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
• Begreppet stress hur definierar du det?
• Vad tror du kan stressa barn/elever?
• Upplever eller ser du som lärare/specialpedagog om barn är stressade?
• Hur påverkar stress lärandet tycker du?
• Är barn/elever är mer stressade idag än förr?
• Finns det något skydd mot stress för barn/elever?
• Hur arbetar du för att förebygga barns/elevers stress?
• Vad tycker du är bra pedagogik när man möter stressade barn/elever?
• Finns det någon gemensam policy för att stävja stress på din skola?