Skördesystem i vall

Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Rådgivarna i Sjuhärad

Sammanfattning Att skörda en fröblandning med timotej, ängssvingel och rödklöver tre gånger per år ger en högre vallavkastning, högre kostnad för gödsling och skörd samt mindre problem med sorkar och mullvadar än för två skördar under tre vallår. Vallavkastningen för treskördesystemet blev 2,4 ton ts högre per hektar och år än tvåskördesystemet vid samma näringskvalité. Den högre avkastningen i treskördesystemet gör att den högre kostnaden för flera skördar per år inte blir dyrare per kg ts än för tvåskördesystemet vid samma näringskvalité. Kraftigare förna på hösten och vintern i vallen som skördades två gånger per år gjorde att sorkar och mullvadar trivdes bättre med följd av mer skador på vallen och fler ”sorkhögar” än i vallen som skördades tre gånger per år. I förstaskörden i andraårsvallen utfördes en ensileringsstudie på grönmassa i från leden A och B. Slutsatsen av ensileringsstudien blev att två vallskördar med bra näringskvalité med följd av en tillväxt på vallbeståndet på hösten, har haft liten betydelse i förstaskörden året efter avseende närings-, syra- och bakterieanalys jämfört med att vallen skördades tre gånger. Av analyssvaren på syror och bakterier kan man inte se att flytgödseltillförseln i kombination med mer mängd förna ska ha påverkat ensileringen mer än vid mindre mängd förna. Syfte Syftet med vallförsöket är att undersöka hur avkastning, näringskvalité, hygienkvalité och ekonomi på grovfodret blir vid olika skördesystem. I försöket ingår två- och treskördesystem med en målsättning att skörda grovfodret med bra näringskvalité. I ett tvåskördesystem med bra näringskvalité bildas oftast ett kraftigt bestånd/förna på hösten. En del i undersökningen är att se hur kraftigt bestånd/förna på hösten påverkar avkastning och kvalité efterföljande år. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap har utvecklat frågeställningarna till försöket. Styrgruppen i ”Ulricehamnsprojektet” tyckte att det var en frågeställning som även är aktuell för Sjuhärad. Utförande Vallförsöket R8-546 på Rådde gård Länghem anlades under 2007. Försöket har ingått i ”Ulricehamnsprojektet” som har finansierats av Ulricehamns Sparbank, Agroväst och Hushållningssällskapet Sjuhärad. Fröblandning i försöket har varit rödklöver Vivi 10 %, timotej Ragnar 35 %, Alexander 30 %, ängssvingel Sigmund 15 % och Tyko 10 %. Försöksplan Skördesystem i vall R8-546 Rådde A Två skördar med hög kvalitet, återväxten efter andraskörden lämnas B Tre skördar med hög kvalitet C Två skördar med något senare skördetidpunkt

Gödsling Vall 1, 2008 Datum Led Vår 22 april A-C 222 kg/ha Axan 22 april A-C 300 kg/ha PK 7-25 Efter 1:a skörd 9 juni A-B 250 kg/ha NK 20-15 18 juni C 250 kg/ha NK 20-15 Efter 2:a skörd 18 juli B 250 kg/ha NK 20-15 Vall 2, 2009 Datum Led Vår 20 april A-C 25 ton/ha nötflytgödsel

28 april A-C 120 kg/ha Axan Efter 1:a skörd 15 juni A-C 250 kg/ha NK 20-15 Efter 2:a skörd 24 juli B 250 kg/ha NK 20-15 Vall 3, 2010 Datum Led Vår 26 april A-C 222 kg/ha Axan 22 april A-C 400 kg/ha PK 7-25 Efter 1:a skörd 15 juni A-C 250 kg/ha NK 20-15 Efter 2:a skörd 19 juli B 250 kg/ha NK 20-15 Resultat Tabell 1. Skördetidpunkt, avkastning kg ts/ha och klöverandel %, vall 1 2008 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Led dat % kg ts/ha dat % kg ts/ha dat % kg ts/ha tot. skörd rel tal A 3 juni 39 5 220 22 juli 49 2 790 8 010 100 B 3 juni 36 5 050 17 juli 29 2 100 4 sept 51 3 670 10 820 135 C 10 juni 33 5 850 25 juli 44 2 430 8 280 103 CV % 4,3 5,4 11,3 2,9 Ledet B med tre skördar har högst avkastning. Återväxten på hösten blev kraftig i led A och C som endast skördades två gånger och i praktiken hade vallen nog skördats en gång till. Tabell 2. Skördetidpunkt, avkastning kg ts/ha och klöverandel %, vall 2 2009 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Led dat % kg ts/ha dat % kg ts/ha dat % kg ts/ha tot. skörd rel tal A 3 juni 28 4 340 16 juli 42 3 150 7 490 100 B 3 juni 31 4 210 16 juli 48 2 820 23 sept 33 3 190 10 220 136 C 11 juni 33 5 150 24 juli 31 3 320 8 470 113 A1* 3 juni 28 4 340 16 juli 42 3 150 7 490 B1* 3 juni 31 4 210 16 juli 48 2 820 7 030 C1* 3 juni 29 4 040 16 juli 35 3 220 7 260 CV % 8,6 3,5 15,2 5,2 * mäta effekten av skördesystemet året innan.

I andraårsvallen blev avkastning högst i led B med tre skördar per år. 2009 skördades led C åtta dagar senare än led A i första- och andraskörd. Detta har gett en större skillnad i avkastning mellan led A och C än 2008 då endast det blev tre dagars skillnad mellan skördetidpunkter. Vid mätning av effekter beroende på skördesystem året innan, så har treskördesystem gett 200-400 kg ts lägre avkastning jämfört med bägge tvåskördessytem. Tabell 3. Skördetidpunkt, avkastning kg ts/ha och klöverandel %, vall 3 2010 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Led dat % kg ts/ha dat % kg ts/ha dat % kg ts/ha tot. skörd rel tal A 9 juni 18 4 050 20 juli 18 3 700 7 750 100 B 9 juni 15 4 290 13 juli 28 2 540 27 aug 13 2 870 9 700 125 C 14 juni 10 4 940 28 juli 22 4 220 9 160 118 A2* 9 juni 22 4 400 20 juli 38 3 620 8 020 B2* 9 juni 22 4 310 20 juli 41 3 430 7 740 C2* 9 juni 12 4 490 20 juli 9 3 530 8 020 CV % 7,3 5,8 3,3 * mäta effekten av skördesystemet året innan. Treskördesystem ger även högst avkastning tredje vallåret. Effekten av antal vallskördar åren innan har lett till 300 kg ts lägre avkastning för treskördesystem jämfört med tvåskördesystem. Tabell 4. Näringsanalys, vall 1 2008 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 MJ VOS RP NDF iNDF MJ VOS RP NDF iNDF MJ VOS RP NDF iNDF A 10,0 79 139 531 120 10,0 80 178 552 142 B 10,2 81 137 538 113 10,8 85 180 523 121 10,0 75 148 562 163 C 9,7 77 119 568 174 9,3 82 174 556 125 Tabell 5. Näringsanalys, vall 2 2009 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 MJ VOS RP NDF iNDF MJ VOS RP NDF iNDF MJ VOS RP NDF iNDF A 10,4 83 175 504 80 9,8 79 170 549 126 B 10,3 81 149 550 87 10,0 80 162 570 134 9,4 76 155 584 156 C 9,8 78 147 567 130 9,7 78 158 598 135 Tabell 6. Näringsanalys, vall 3 2010 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 MJ VOS RP NDF iNDF MJ VOS RP NDF iNDF MJ VOS RP NDF iNDF A 10,0 80 168 607 106 9,7 77 171 572 130 B 10,2 82 150 599 98 10,0 73 164 558 156 10,3 79 152 562 111 C 9,8 77 148 647 106 9,8 73 149 582 132 Energin har inte kommit upp i målet över 10,5 MJ/kg ts för led A och B. Förstaskörd borde ha tagits några dagar tidigare, samt intervallet mellan skördarna något tätare för led A och B. Tidigare förstaskörd samt tätare intervall mellan skördarna skulle ha inneburit en större tillväxt av förna på hösten.

Tabell 7. Sammanställning vall 1-3, kostnad kr/kg ts, avkastning kg ts/ha och näringskvalité Kostnad* Avkastning Rel. Klöver Kvalité kr/kg ts kg ts/ha o år tal % MJ VOS RP NDF iNDF A 1,16 7 240 100 32 10,0 80 164 548 115 B 1,18 9 600 133 33 10,1 79 152 560 124 C 1,10 8 030 111 28 9,7 77 145 586 137

*se tabell 8 Den högre avkastningen i led B med tre skördar per år täcker inte för merkostnaden av gödsling och skörd. Energihalten för led A och B når inte upp önskat mål med 10,5 MJ/kg ts. Något som bör tas i beaktning när utebliven skörd lämnas över vintern är en ökad risk för problem med mullvadar och åkersork.

Tabell 8. Kostnad för gödsling och skörd för tre vallår Led A B C Handelsgödsel 10 kr/kg N, 13 kr/kg K, 20kr/kgP 7 740 10 710 7 740 Flytgödsel vår vall 2 25 ton/ha * 40 kr/ton 1 000 1 000 1 000 Konstgödselspridning 120 kr/ha o spridn 720 1 080 720 Slåtter o strängläggning 450 kr/ha o skörd 2 700 4 050 2 700 Pressning/transport 150 kr/bal, 300 kg ts/bal 10 856 14 404 12 040 Utfodring 30 kr/bal 2 171 2 881 2 408 Summa kr/ha för 3 vallår 25 187 34 125 26 608 Kostnad för gödsling och skörd kr/kg ts 1,16 1,18 1,10 Tabell 8 är en beräkning av kostnader för gödsling, skörd och utfodring för tre vallåren. När kostnader fördelas på avkastningen blir kostnaden per kg ts nästan lika mellan led A och B. Anläggningskostnaden för vallen ingår inte.

Tillväxten efter sista skörd hösten 2008 Bild 1 o 2. den 29 september 2008 Led A, sista skörd 22 juli Led B, sista skörd 4 september

Flytgödselspridning vår 2009 Bild 3 o 4. den 20 april 2009 Led A, flytgödselspridning, förna vår Led B, flytgödselspridning, förna vår