smmanfattning i biologi åk 7 liv
TRANSCRIPT
![Page 1: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/1.jpg)
Allt som lever S. 8-24
Vad är biologi?
![Page 2: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/2.jpg)
Ordet biologi betyder läran om livet.
Biologi handlar om allt som är levande
![Page 3: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/3.jpg)
Vad är liv?
att svara på frågan måste vi fundera på egenskaper som
alla levande har.
![Page 4: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/4.jpg)
1. Alla levande varelse består av celler
2.Alla levande varelse kan föröka sig.Dvs. nya individer föds och gamla dör
3.Alla levande varelse behöver äter, dricker och andas syre
4. Alla levande tar upp ämnen från omgivningen och ger ämnen till omgivningen.5. Alla levande reagerar på sin omgivning6. Alla levande behöver energi.
![Page 5: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/5.jpg)
Levandevarelser = Organismer
• Levande varelser( Djur och Växter) har gemensam namn som kallas tillsammans organismer och de består av celler.
![Page 6: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/6.jpg)
Vad är en cell?
• En cell är den minsta delen in i organismers kropp.
• De enklaste levande organismer består av en enda cell t.ex. bakterier, alger, och amöban. och dessa kallas encellig .
• Encelliga kan försvara sig och förökar sig genom celldelning.
![Page 7: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/7.jpg)
Stora växter och djur består av flera celler som samarbetar.
• En människan innehåller över 100000 miljarder celler.
• Det finns ca 200 olika sorts celler som har olika uppgifter och olika storlek.
• T.ex. muskelceller som ansvarar för rörelse• Nervceller som skickar signaler mellan olika
kroppsdelar• Benceller som bygger upp vårt skelett.• hudceller som bildar hud och ger kroppens färg,
det har ingen betydelse vilken färg man har. Hudcellerna är exakt likadana på alla människor
![Page 8: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/8.jpg)
Olika typ celler
![Page 9: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/9.jpg)
Vävnader och organ
• En vävnad består av celler som liknar varandra och som har samma uppgift i kroppen bildar tillsammans en vävnad.
• T.ex. muskelvävnad
• Nervvävnad
• Benvävnad
• Hudvävnad
![Page 10: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/10.jpg)
Olika typer av vävnader bygger upp organ.
• Hjärtat består av bl.a muskelvävnad och nervvävnad
• Njurar
• Lever
• lungor
![Page 11: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/11.jpg)
Vad det är för skillnad mellan växtcell och djurcell
En växtcell har kloroplaster( klorofyll) och ytterst en stödjande cellvägg av cellulosa. En djurcell har inget av det. Förutom det är de lika uppbyggda.
•
![Page 12: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/12.jpg)
S.12
![Page 13: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/13.jpg)
Svampcell S.13
![Page 14: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/14.jpg)
Släktträd S.14
Flera celliga växter, svampar och djur
Encelliga växter Encelliga svampar encelligdjur
bakterier
![Page 15: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/15.jpg)
• Med ett släktträd kan man visa hur alla levande organismer utvecklats från enkla bakterier.
• En flora är en bestämningsbok för växter.
• En fauna är en bestämningsbok för djur.
![Page 16: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/16.jpg)
Vad är en art ? S.16
En art är alltså en grupp organismer, som är så lika
varandra att de kan få ungar eller avkomma tillsammans.
Avkomma kan i sin tur få ungar
•
![Page 17: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/17.jpg)
s. 22• Levande organismer delas in i • Familjer• Släkten• ArterFörsta delen i det latinska artnamnet talar
om till vilket släkte arten hör.För att tillhör samma art måste individerna
kunna få barnbarn med varandra.Blandningar mellan olika arter kallas
hybrider eller bastarder.
![Page 18: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/18.jpg)
• Ordet art används om alla organismer.• Människan är en art,• Hunden är en art• Bofinken och talgoxen är olika art, eftersom dem parar
sig inte med varandra• Vitsippa och gullviva är olika art , eftersom om pollen
( frömjöl) från en vitsippa hamnar på en gullvivas pistill händer ingenting. Men pollen från en blomma på en gullviveplanta som hamnar på en blomma på en annan gullviveplanta ger upphov till en befruktning. Då bildas frön , som kan växa upp till nya gullvivor .
![Page 19: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/19.jpg)
Släkte och familj
• Hästar och åsnor är olika arter , men man ser lätt att de är när släkt med varandra .d e till hör till samma släkte. Släkterna ordnas sedan i större grupper som kallas hästfamiljer.
• OBS!
• (Zebra och ponny ) är olika arter och släkt med hästar och åsnor och till hör till hästfamilj
• .
![Page 20: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/20.jpg)
Organismer kan delas in i fem grupper
• Bakterier
• Alger och urdjur
• Svampar och lavar
• Växter och djur
![Page 21: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/21.jpg)
Bakterier finns överallt. S.26-32
![Page 22: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/22.jpg)
• Bakterierna var troligen de första levande organismerna på jorden.
![Page 23: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/23.jpg)
• Bakterier som lever i våra tarmar hjälper oss att sönderdela mat och tillverka vitaminer
![Page 24: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/24.jpg)
• Bakterier kan spridas på många sätt, exempelviss med luft och drickvatten eller genom kroppskontakt
![Page 25: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/25.jpg)
Det finns tre typer av bakterier-
• Kocker • Baciller• Spiriller
Bakterierna indelas i olika grupper beroende på deras utseende.1. kocker - runda eller äggformade2. stavformade - cylindriska3. spiriller - spiralformade
![Page 26: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/26.jpg)
• Sjukdomar som orsakas av bakterier eller andra smittämnen kallas infektionssjukdom
![Page 27: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/27.jpg)
• Sjukdomar som orsakas av bakterier eller andra smittämnen kallas infektionssjukdom
![Page 28: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/28.jpg)
• En sjukdom som sprids snabbt till många människor kallas en epidemi.
![Page 29: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/29.jpg)
.
• Penicillin är ett bakteriedödande läkemedel som används vid infektionssjukdomar.
• Ämnen som dödar bakterier kallas antibiotika.
![Page 30: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/30.jpg)
Flera olika sätt att bevara matten
• För att mat inte ska förstöras av bakterier kan vi torka, konservera, salta, sockra, syra, röka, kyla eller frysa matten
![Page 31: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/31.jpg)
• De blågröna bakterierna i hav och sjöar kan tillverka syre.
• De flesta bakterier förökar sig genom delning
• Bakterier är viktiga som nedbrytare av döda växter och djur
• I en kompost gör de jord av matrester.
![Page 32: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/32.jpg)
Bioteknik
• Bioteknik är när människan använder och drar nytta av bakterier och andra mikroorganismer.
• Med hjälp av bakterier kan vi bland annat framställa mediciner, filmjölk och metangas.
• Bakterier på rötterna hos ris och ärtväxter kan fånga kväve ur luften.
• Bakterier hjälper oss att rena vattnet i våra reningsverk
![Page 33: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/33.jpg)
Virus är beroende av liv
• Virus är mycket mindre än bakterier och kan bara föröka sig inne i levande celler
• Många förkylningar och influenser orsakas av virus. Även sjukdomen aids sprids med ett virus.
• Vanliga antibiotika botar inte virusinfektioner , utan kroppen måste själv bekämpa sjukdomen
![Page 34: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/34.jpg)
Växter S. 33-36
![Page 35: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/35.jpg)
Fundera!
• På vilka olika sätt är växter nödvändiga för dig
![Page 36: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/36.jpg)
Du äter solenergi med hjälp av växter
• Ja , det krävs energi för att du ska leva, var aktiv och bygger upp kroppen. Det är Växter som kan använda solenergi. I växters celler finns klorofyllkorn som kan fånga upp solenergi. Och tillverkar näringsämne (Socker). Socker ger dig energi.
![Page 37: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/37.jpg)
Fotosyntesen sker i cellernas klorofyll ”gröna ämnen” S.34och52
![Page 38: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/38.jpg)
Socker är cellernas bränsle
• Motsatsen till fotosyntesen är Cellandning, det sker i människors och djurs celler.
![Page 39: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/39.jpg)
Vad händer med växternas druvsocker?
• Socker kan bli andra ämnen som växten behöver för att leva och växa. Den kan tex. Bilda 1) rörsocker ”vanligt socker” 2) stärkelse är ett energirikt ämne som växter kan spara 3) cellulosa är ett tåligt ämne som växter använder till cellväggar se S. 12
![Page 40: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/40.jpg)
Större andel kolhydrater i växter än i djur
• En stor andel av en växt är kolhydrater. Det beror på att cellväggarna innehåller cellulosa och att stärkelse används som upplagsnäring. Detta kan jämföras med människokroppen som bara till 0,5 % är kolhydrater. Detta trots att kolhydraterna är matens vanligaste ämnesgrupp (förutom vatten). Kolhydrater som inte förbränns i våra celler omvandlas i stor utsträckning till fett.
![Page 41: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/41.jpg)
Laboration 1- fotosyntesen
• Vi ska samla upp gas från en vattenväxt som står i solljus och från en som står mörkt. Vilken av växterna bildar mest gas och vad heter denna gas? Kolla din laboration stencil
![Page 42: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/42.jpg)
Laboration 2. Leta efter stärkelse
• Du ska använda jod for att undersöka om det finns stärkelse i vitt bröd, makaroner ,och filtrerpapper. Jod är reagens på stärkelse. Det betyder att jod visar om något innehåller stärkelse.
• Jod och stärkelse blir nämligen blått tillsammans.
• Vilka av de tre proverna tror du innehåller stärkelse? Kolla din laboration stencil
![Page 43: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/43.jpg)
• Resultat och kommentarer:
• Vitt bröd, makaroner och potatis innehåller stärkelse. Detta tillverkar växter som
• ”energiförråd” och det lagras i bl.a. vete och potatis..
• Filtrerpapper består av cellulosa. Det ingår i växters cellväggar och är material till bl.a. papper
![Page 44: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/44.jpg)
UNDERSÖK 1 En frusen potatis
• Du ska undersöka hur smaken på potatis
förändras av frost.
• Hur tror du att potatis som har varit fryst
smakar jämfört med ”vanlig” potatis?
![Page 45: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/45.jpg)
• Resultat och kommentarer:• En potatis som har fått frost smakar sött
på grund av att stärkelse har omvandlats till socker.
• När frukter mognar omvandlas också stärkelse till socker. Därför har mogna frukter sötaresmak än omogna. På så sätt väntar djur med att äta frukter tills de är mogna och fröna är färdiga att spridas
![Page 46: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/46.jpg)
UNDERSÖK 6 Bladets färger
• Klorofyll ar ett grönt färgämne som växter behöver till sin fotosyntes. Det finns aven andra
• färgämnen i växternas blad. Dessa brukar inte synas eftersom det finns mycket mer av klorofyllet.
• Med en metod som kallas kromatografi kan man dock skilja de olika färgämnena från varandra
• så att de blir synliga. Förklara varför höstlov får olika färger: S.55
![Page 47: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/47.jpg)
Höstlöv
• Det är inte svårt att hitta höstlov som har angripits av insekter. Om ett insektsgnag skar av en bladnerv medan bladet fortfarande var grönt, finns den gröna färgen kvar utanför gnaget på höstlovet. Detta visar hur höstfärger framtrader genom att klorofyll ”drar sig tillbaka”.
![Page 48: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/48.jpg)
Alger är S.38-40
![Page 49: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/49.jpg)
Alger
• De första växterna på jorden var alger som levde i vatten
![Page 50: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/50.jpg)
Alger
• Alger tillverkar nämligen en stor del av luftens syre. De är också viktiga som mat åt många djur
![Page 51: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/51.jpg)
I sjöar och hav finns båda stora och små alger
• Stora alger sitter fast mot botten och kallas även tång Tex. Grönalger, brunalger eller rödalger. Små alger ( växtplankton) svävar i vatten. Djur i sjöar och hav lever av näring som främst växtplankton har tillverkat.
![Page 52: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/52.jpg)
Stora och små alger
• En del är stora och växer i haven eller längs stränderna. De kallas för tång
• Men de flesta alger är pyttesmå mikroorganismer som bara kan ses i mikroskop. Många består bara av en enda cell. De kallas grönalger
• Algernas celler har cellkärna, cellväggen och innehåller gröna färgämnet klorofyll. Det betyder att alger kan fånga upp solenergi genom fotosyntesen. Klorofyll tillsammans med andra färgämne ger den bruna eller röda färgar
![Page 53: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/53.jpg)
Blåstången
• Människan har haft mycket nytta av blåstången. Linné berättar i sin reseskildring från Gotland om hur bönder gjorde svinfoder genom att blanda kokt blåstång med grovt mjöl.
• Tången samlades också in från strändernas tångvallar för att användas som gödning på åkrarna. Aska från bränd tång kunde utnyttjas som ersättning för salt.
![Page 54: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/54.jpg)
• Växter som fångar djur, Växter som samarbetar med insekter
• (sid. 53–54)• Diskutera• Det finns många fler exempel på samspel mellan växter
och djur. Växter behöver t.ex. försvara sig mot djur på olika sätt. Det görs bl.a. med hjälp av taggar och gifter.
• Kommer ni på fler exempel på samarbete mellan växter och djur?
• Kommer ni på fler exempel på hur växter och djur är anpassade till varandra?
![Page 55: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/55.jpg)
Fundera ! S. 57
• Till gruppen ätliga svampar hör även ofarliga mögelsvampar som ger smak åt vit- och grönmögelostar. Vid bakning och alkoholframställning används encelliga jästsvampar. I Sverige har vi identifierat ca 10 000 arter,
varav ca 3 000 ar sa kallade storsvampar.
![Page 56: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/56.jpg)
Svampar s.60-62
![Page 57: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/57.jpg)
Svampar S.60-62
• Svampar har stor betydelse för nedbrytning av t.ex. trädgårdsavfall.
• Vi äter svampar.
• Svampplockning berikar mångas fritid.
• Jästsvampar används vid bakning.
• Vi får penicillin från mögelsvampar.
![Page 58: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/58.jpg)
Svampar s.60-62
• På tre sätt kan svamparna få näring. - Från andra växter och djur (som parasit) parasit är en organism som lever på en annan som tar skada. - Från döda växter och djur (som nedbrytare) - eller genom samarbete med växter (i symbios).
![Page 59: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/59.jpg)
• Mögelsvamp trivs inte på kalla och torra platser. Därför kan man kyla och hålla torrt t.ex. genom ventilation. Penselmögel är vanliga mögelsvampar. Mögelostarna Roquefort och Camembert framställs med hjälp av penselmögel.
![Page 60: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/60.jpg)
Mögel på bröd
• Du ska undersöka om bröd möglar fortast när det ar torrt eller fuktigt.
• • Du ska också undersöka om bröd möglar lika fort i kyla som i rumstemperatur.
![Page 61: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/61.jpg)
Jästsvamp
• Varför sväller degen när den jäser? När jästsvampen tar näring ur socker bildas bl.a. gasen koldioxid. Gasen får degen att svälla.
![Page 62: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/62.jpg)
Försök med jäst
• Du ska låta sockerlösningar jäsa vid olika temperaturer.
• Är jästcellerna mest aktiva i kallt, fingervarmt (ca 37 grader) eller i hett vatten (ca 60 grader)?
![Page 63: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/63.jpg)
lavar
• En lav är svamp och alger som lever tillsammans och samarbetar (symbios). Hur sprider stinksvampen sina sporer?
• Den luktar som ruttet kött lockar därmed till sig flugor. Dessa sprider svampsporer som fastnat på dem.
![Page 64: Smmanfattning i biologi åk 7 liv](https://reader034.vdocuments.net/reader034/viewer/2022050922/5594d6001a28ab66798b47b8/html5/thumbnails/64.jpg)
• Förklara varför lavar men inte vanliga svampar kan överleva på sten.
• Sten saknar energirik näring (t.ex. socker) som svampar måste kunna ta upp från omgivningen. Svampen som ingår i en lav kan dock växa på sten. Den får energirik näring av algen som den samarbetar med. Algen har ju