Andas inSIDAN 4

TRAFFICKING · FÖRORENING · STARTUP · SOTJI

7.2.2014

VECKANSVIKTIGASTE!

2 S M O C K A 2 / 1 4

LEDARE & FOKUS

TEXT HANNA RISKA

På sistone har nyheterna duggat tätt om företag som inleder samarbetsförhandlingar och affärskedjor som skär ner sin verksam-het. President sauli niinistö lyfte i janu-ari fram bioenergin och uppstartsföretagen som räddningen i framtiden. Den traditio-nella industrin och exempelvis pappersin-dustrin har varit en klart lysande stjärna på exporthimlen. Nu erbjuder den inte längre trygga arbetsplatser och kan inte garantera en stabil ekonomi.

Under veckan har ett exempel på motsatt utveckling lyfts fram i medierna, nämligen den blomstrande energi-dustrin i Vasa. I Vasa finns lediga jobb för dem som besitter den rätta kompetensen. Över 120 företag ingår i energiklustret En-ergy Vaasa och tillsammans står de för 30 procent av Finlands totaltexport inom en-ergibranschen. Nätverket har målmedvetet byggt upp sitt varumärke under flera år.

I Helsingforsregionen finns både utbild-ning och företag kopplade till energi, men den synliga profileringen lyser med sin frånvaro. peter lund, professor i teknisk

Visioner saknas i huvudstadsregionenfysik vid Aalto-universitetet, sade på torsda-gen till Smocka att ingen tagit initiativ till en liknande profilering i huvudstadsregio-nen. Han påpekade att hela Vasaregionen och dess nätverk engageras och används ak-tivt. En viss rådande entreprenörsanda och stadens storlek spelar säkert också roll. Att samarbeta med olika företag är centralt för Aalto-universitetet, men Lund bedömer att till exempel staden inte hinner initiera nya projekt. mikael paronen, prefekt vid in-stitutionen för energi- och materialtekno-logi vid Arcada, säger att man fokuserar på skräddarsydd utbildning för arbetslivets be-hov. Han tycker att det skulle vara bra i fall företag i högre grad hann kontakta högsko-lan angående intressanta samarbetsprojekt.

Goda råd är dyra då arbetslivet förändras och inga regioner har råd att stå vid sidan om utvecklingen. Så som exemplet Vaasa Energy visar behöver en hel region engage-ras och överraskande samarbetspartner mö-tas. Det är fördomsfria satsningar och enga-gemang på flera olika nivåer mellan företag, organisationer, utbildningar och instanser i kommuner och städer som ger nya jobb. Vi måste tänka utanför ramarna – det som be-hövs nu är visioner och handling.

”Goda råd är dyra då arbets-livet förändras och inga regio-ner har råd att

stå vid sidan om utvecklingen.”

Få industriarbetare i Kronohagen

Kartan illustrerar andelen industriarbetare i de olika stadsdelarna i Helsingfors.Drumsö har störst andel personer som arbetar inom industrin, medan Krono-hagen och Berghäll har en förhållandevis liten andel.

Industrin

IT-branschen

Munkholmen

Rödbergen

UlrikasborgBusholmen

Drumsö

Skatudden

BerghällBakreTölö

Kampen

Främre Tölö

Kronohagen

Mejlans

Helsingfors

Sörnäs

6,1

4,8

7,7

445,8

4,8

5,6

5,4

5,9

5,0

5,45,4

5,5

6,0under 45 åröver 45 år

Anställda i hela landet

Källa: Statistikcentralen 2011

S M O C K A 2 / 1 4 3

KROKEN

Jeanette Björkqvist har skri-vit dokumentärföreställningen Kvinna till salu. Pjäsen handlar om människohandel och baserar sig på verkliga rättsfall, hopknut-na av en fiktiv berättelse. Rätts-fallen har krävt en stor del rese-arch, eftersom de ofta är hem-ligstämplade. Enligt Björkqvist, som till vardags arbetar som journalist, var det oumbärligt att vara van vid att gräva fram infor-mation. I Finland har endast en handfull fall dömts vara sexuellt relaterad människohandel, men mörkertalet är antagligen stort.

Pjäsen har premiär 21.2 på Svenska teatern och är regisserad av Marcus Groth. Lyssna på Studio Smocka 7.2 kl. 8.00 el-ler gå in på smocka.fi för en längre intervju om människo-handel och sexköp med Jeanette Björkqvist.

4 S M O C K A 2 / 1 4

INBLICK

Helsingfors är Nylands miljöbovUtsläppen av växthusgaser i Nyland har minskat men är fortfarande större än i resten av landet. En över-sikt som gjorts av Närings-, trafik- och miljöcentralen visar att en av de största orsakerna till utsläppen i Nyland är fjärrvärmeproduktion. Det är Helsingfors som står för de störs-ta utsläppen.

TEXT FANNY LUNDIN BILD CAMILLA BERGHÄLL

De totala nyländska utsläppen har minskat sedan 2006 men resultaten uppnår ändå inte landets målsättning. Trots att utsläp-pen per invånare minskat, är Nyland på ef-terkälken eftersom utsläppen i hela Finland ligger på samma nivå som 1990. ari nissi-nen som är enhetschef vid Finlands miljö-central, SYKE, menar att huvudstadsregio-

Hanaholmens kraftverk värmer Helsingfors med stenkol.

nen står för den största delen av utsläppen.– Jag tror inte att utsläppsnivåerna kom-

mer att öka. Det är däremot svårt att mins-ka på utsläppen eftersom det hela tiden flyttar fler människor till huvudstadsregio-nen. Hushållen har lyckats sänka på utsläp-pen men den stora befolkningen gör ändå att utsläppsnivåerna är höga, säger Nissi-nen.

I Helsingfors är fjärrvärmen en av de störs-ta bovarna. Fjärrvärme, som ofta produce-ras genom förbränning av stenkol, är det vanligaste sättet att värma bostadshus i Hel-singfors. Enligt Helsingfors Energis mil-jöchef maju westergren är fjärrvärme den mest resurseffektiva uppvärmningsmetoden som finns i dag.

– Vi producerar värme och el samtidigt, vilket är mer miljövänligt och förmånligt än att producera de två var för sig. I Norden är

metoden vanligare än i övriga Europa, säger Westergren.

Helsingfors stad har som mål att Helsing-fors Energi ska öka sin användning av förny-bara källor till 20 procent innan 2020 och biomassan träpellets ska i år börja användas mer kontinuerligt i produktionen. Dessutom ska vind- och vattenkraft utnyttjas mer än förut. Miljöorganisationen Natur och Mil-jös verksamhetschef bernt nordman tyck-er att en minskning av fossila bränslen är ett gott initiativ.

– Det är svårt att göra större förändringar eftersom det skulle kräva miljardinvestering-ar. Vi håller tummarna för att användning-en av förnybara energikällor kommer i gång.

Nyland har som mål att år 2050 vara kol-neutralt vilket betyder att lika mycket kol-dioxid som frigörs i utsläpp ska bindas i na-turen.

S M O C K A 2 / 1 4 5

INBLICK

TEXT ERIKA LINDROOS

Idrott och politik är ofta svå-ra att hålla isär. Speciellt vid idrottsevenemang som OS. Därför är det inte konstigt att politiker väljer att visa sin åsikt med en bojkott i ett sådant här sammanhang. Men har det bli-vit så att man bojkottar bara för att ”alla andra” gör det? Så som läget är nu måste politiker nästan ursäkta sig och ge en förklaring om de är på väg.

Schweiz premiärminister Ueli maurer har en poäng då han påpekar att om vi alltid skul-le bojkotta evenemang på or-ter där mänskliga rättigheter inte beaktas skulle vi inte kun-na resa till fotbolls VM i Brasi-lien heller. Man frågar sig ock-så varför det inte ordnades en bojkott mot OS i Beijing. De mänskliga rättigheterna var ju verkligen inte i fokus där hel-ler. Heidi Finnilä kommen-terar i en artikel för Yle om or-saken är att västvärlden är mer ekonomiskt beroende av Kina än Ryssland. Man kan ock-så undra om den här bojkot-ten bara är ännu ett sätt för västländerna att via hur hemsk ”stora stygga Ryssland” är? Det är trots allt bara västländer som valt att bojkotta.

De homosexuellas situation i Ryssland blir knappast bätt-re bara på grund av en bojkott. Är det inte effektivare att visa sin åsikt på plats? Att Oba-ma sänder två homosexuella före detta idrottare istället för sig själv är visserligen ett starkt budskap, men bidrar knappast till att minska problemet.

Politiker väljer att boj-kotta de olympiska spe-len, och antihomolagen är bara en orsak. Samti-digt hotas OS av terror-dåd och kostnaderna går långt över den planerade budgeten.

TEXT ERIKA LINDROOS

Många statsledare har medde-lat att de inte tänker resa till So-tji. Bojkotterna beror ändå inte bara på den ryska antihomo-lagen som lett till förtryck och våldsamheter mot hbtq-per-soner. Orsakerna är varieran-de och en del, som till exempel Storbritanniens premiärminis-ter david cameron, väljer att stanna hemma helt enkelt för att schemat är fullt.

Litauens president dalia grybauskaite har meddelat att hon bojkottar på grund av politiska oenigheter med Ryss-land. Samtidigt finns också län-

Statsledare bojkottar OS

der som till exempel Bulgarien som inte kan tänka sig en boj-kott. De kan inte ta risken att stöta sig med Ryssland eftersom de importerar en stor del av sin energi därifrån.

Det finns också politiker som tycker att en bojkott är en då-lig idé och att det är fel sätt att få till stånd en förändring. Nor-ges statsminister erna sol-berg förespråkar i stället en di-alog mellan länderna.

Antihomolagen är inte det enda som skapat diskussion. Kring nyåret skakades Ryssland av två terrordåd och OS har ho-tats flera gånger. Mer än 100 000 poliser och soldater och mängder av teknisk utrust-ning ska skydda området. Efter-som Sotji är så välbevakat blir andra orter i Ryssland däremot väldigt sårbara.

Då planeringen inleddes ut-lovades ett grönt OS i samar-

Kommentaren

bete med FN:s miljöprogram UNEP. Samarbetet avslutades dock nästan direkt när bygget tog fart och man har varken ta-git hänsyn till miljön eller lo-kalbefolkningen. Budgeten har också sprängts med stor mar-ginal. Kostnaderna uppgår till över 35 miljarder euro, sex gånger så mycket som vinter OS i Vancouver.

Också USA:s president barack obama, Frankri-kes president francois hol-lande, Sveriges statsminis-ter fredrik reinfeldt och Kanadas permiärminister ste-phen harper har meddelat att de uteblir från spelens öpp-ningsceremoni.

En sammanfattning över vilka länder som bojkottar och var-för finns på Smockas webbplats www.smocka.fi.

Litauens president Dalia Gry-bauskaite är en av dem som bojkottar vinter-OS i Sotji. Wikimedia Commons: Kapeksas

6 S M O C K A 2 / 1 4

PÅ DJUPET

TEXT & BILD SARA ÖSTMAN

Torsdag morgon i en vanlig lager-byggnad i Otnäs är ett gäng unga företagare i gång redan vid frukost. Lagerbyggnaden vid namn Start Up Sauna tillhör studentdrivna företags-samfundet Aalto Entrepreneurship Society, Aaltoes. Även om lagerbygg-naden ser tråkig ut utifrån är insidan fräscht inredd och har nya kontors-lokaler och föreläsningssalar. På ett loft syns gröna skyltar med namnet ”Venuu”. Det är där uppe webbsajten med samma namn huserar.

De går sin egen väg. Företaget Venuu driver en söksajt på inter-net där festfixare kan hitta och boka lämpliga lokaler. Idén till sajten föd-des ur eget behov då grundarna jaso koponen och jerome saarinen bör-jade ordna lunchdisco med mat och dansgolv under dagtid. Lunchdiscot blev omtyckt. Däremot var festloka-lerna svåra att hitta. Tanken de fick var att de borde skapa en sajt som ordnar problemet.

Företaget Venuu startades ur Summer Start Ups-projektet som Aaltoes ordnade för ett år sedan. Det är ett av flera Aaltoes-evenemang som hjälper nya företagare att bol-la idéer och komma i gång med sina verksamheter. De flesta i Venuus team har studerat data- och informa-tionsteknik vid Aalto-universitetet och de driver företaget fast de fortfa-rande studerar.

– Det är skillnad på heltid och ”startup-tid”, vi är ofta uppe sena nätter. Många kompisar här i Otnäs hoppar av sina utbildningar för att jobba med sitt nya företag. Själv sat-sar jag på att studera färdigt senare. Bara för att man har en idé betyder

Starta om

VAR FINNS FRAMTIDENS FÖRETAG? ENLIGT VENUU ÄR DET INTE LÖNT ATT SATSA PÅ ETT NYTT NOKIA.

det inte att pengarna kommer rullan-de. Man måste fokusera antingen på skolan eller på företaget. Det är vik-tigt att uppstartsföretag får uppmärk-samhet så att folk ser att program-mering inte är något som utförs i en handvändning, säger emil sågfors, en av Venuus grundare.

Aaltoes har som mål att Finland ska utvecklas till Europas Start Up-hu-vudstad innan år 2017. Men en-ligt statistik är det fortfarande expor-ten av stål och papper som bär upp landets ekonomi. Uppkomsten av nya teknologi- och IT-företag är allt-så inte lika betydelsefullt för vår eko-nomi i jämförelse med hur mycket uppmärksamhet de får. Enligt tom berglund, professor i nationaleko-nomi på Svenska Handelshögskolan, är det endast en tiondel av alla små-företag som lyckas och oftast är det sådana som får någon slags finansie-ring. En femtedel misslyckas och res-ten säljs vidare. Berglund menar att det är svårt att beräkna hur myck-et uppstartsföretagen hjälper vår eko-nomi.

– Ger någon dig siffror på hur mycket uppstartsföretagen påver-kar nationalekonomin så är de tag-na ur luften. Det går helt enkelt inte att räkna ut en procent eftersom det finns som så många och de flesta av dem misslyckas. Endast ett fåtal upp-startsföretag blir riktigt framgångsri-ka. Ju fler som startar desto fler lyck-as naturligtvis också, säger Berglund.

Trots utmaningen är det till stor del uppstartsföretag inom datatek-niksbranschen som unga företaga-re satsar på. Många av de 109 före-tag som startat via Start up Sauna har precis som Venuu satsat på produk-

ter så som mobilapplikationer och webbsidor. Sågfors menar att det är ohållbart i längden även om bran-schen just nu ser lovande ut.

– Det är ologiskt att vi i Finland alltid tänker ”vi gör en app”, när det går sämre för ett företag. Bara för att mobilspel har varit framgångsri-ka de senaste 15 åren betyder det inte att alla kan göra mobilspel. Det finns inte oändligt med utrymme för olika appar på marknaden, säger han.

Aaltoes är enligt deras hemsida det största och mest aktiva företagssam-fundet grundat på studerandes initi-ativ i Europa. Det är ett projekt som främjar företagsmarknaden bland studerande, men det är ändå begrän-sat till ett universitet. Sågfors säger att projekt i företagsamhet också bor-de utvecklas vid andra universitet så att arbetsmarknaden kan utvecklas mångsidigare.

– Start Up Sauna har varit viktigt för vårt företag. Det vore bra om stu-derande i andra branscher också skul-le få möjlighet att utveckla affärsidéer kring deras kunskap. Det viktigaste är inte att få ett nytt finländskt va-rumärke som Nokia, det blir lätt till tunnelseende. Bättre skulle vara att uppmärksamma varierade och spän-nande nya företag från många oli-ka fält.

”Många kompi-sar här i Otnäs hoppar av sina utbild-ningar för att jobba med sitt nya före-tag.”

• Ettnystartatföretagsombe- finnersigienförstautveck-lingsfasochsökersinmarknad

• Vanligtidatateknikbranschen

• ”Uppstartsföretag”påsvenska

VADÅ STARTUP?

EmilSågfors,Venuu

S M O C K A 2 / 1 4 7

PÅ DJUPET

Framgångsrika företaget Venuu har sitt eget utrymme i Start Up Sauna-lokalen. På bild från vänster Jussi Virtanen, Jerome Saarinen och Emil Sågfors.

8 S M O C K A 2 / 1 4

SISTA ORDET

ansvarig utgivareLars Lundsten

chefredaktörHanna Nordenswan

producentNiklas Evers

paradbildCamilla Berghäll

layoutEmma TuominenSonja SchalinMichaela Rosenback

redaktörerSara ÖstmanHanna RiskaFanny LundinErika Lindroos

Björn UddCamilla Berghäll

utgivareSvenska social- och kommunalhögskolan

www.smocka.fi

Visst har tanken om ett framtida jobb eller en karriär slagit dig? Var skall du hitta din plats i arbetslivet, som utexaminerad och ung?

Dessa frågor sysselsatte också mig under studietiden. Genom praktikplatser, kurser och utbildningsprogram utanför universitetet, och genom att vara aktiv i olika föreningar, försök-te jag skapa mig ett brett kunnande och samla på mig värdefulla erfarenheter. Samtidigt för-sökte jag komma fram till vad jag egentligen helst vill jobba med, för att kunna hitta ett fo-kus och för att också kunna välja bort. Låter det bekant?

Idag är en av tre ungdomar arbetslösa i EU, och just ungdomar och vi unga vuxna blir mest påverkade av den höga arbetslösheten i Europa. Krisen vi upplever för tillfället har också ökat de ekonomiska skillnaderna mellan olika europeiska regioner och hotar den socia-la sammanhållningen. Vissa sektorer i arbets-livet har väldigt låg arbetslöshet, medan det i andra områden råder skriande brist på arbets-

kraft. Hur skall man då som ung kunna veta vad som lönar sig och välja rätt?

EU-medborgare verkar samtidigt fortfaran-de motsträviga till att jobba i ett annat land – 85% av oss har aldrig levt eller arbetat utom-lands, och endast 2,5% av EU-medborgarna bor i ett annat EU-land för tillfället. Själv bor och arbetar jag just nu, efter ett sammelsuri-um av övervägda val, intressen, slumpen och mycket tur och tajming, i Berlin i Tyskland. Jag var öppen för möjligheten då den presen-terade sig, och omständigheterna gjorde också en flytt möjlig.

Personligen tror jag att vi unga idag mås-te vara mera mobila och flexibla, också geogra-fiskt, för att kunna få allt det vi vill ha. Och för mig känns det tryggt att veta att Finland finns kvar, så att jag kan återvända hem, sen när jag vill och är färdig med denna upptäcktsresa.

Krista Simberg,vd för Europeiska Ungdomsparlamentet

Världen som arbetsplats?