Socialt kapital - Skillnad på stad och landsbygd?

___________________________________________________________

Social capital - Is there a difference in social capital between metropolises and rural areas? ________________________________________________________________

Evalill Runemyr

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

Politices Kandidatprogrammet

Kandidatuppsats 15 hp

Handledare: Andreas Öjehag Pettersson

Examinator: Docent Curt Räftegård

Februari 2015

Abstract

Essay in Political Science by Evalill Runemyr, autumn 2014, Karlstad University.

Supervisor: Andreas Öjehag Pettersson.

Social capital

- Is there a difference in social capital between metropolises and rural areas?

This study examines the connection between social capital and urban and rural areas. The

study divides the environments into two categories; metropolises and rural areas.

Metropolises are defined as any of Swedens largest cities Stockholm, Gothenburg or Malmö.

The study also examines if there is a difference between these groups in how high social

trust they have to people living in the same areas as themselves versus people who live in

other areas. The studie also focuses on the urbanization that the world is going through, where

people move from rural areas into the cities for work and education. Does the urbanization

also have an effect of the development of the social capital?

Social capital is defined as social trust and the participants have been asked to which extent

they feel like they can trust other people.

The results of the research shows there exists a slight but consistent difference between the

groups where we can see that the people who has grown up in metropolises has a higher social

trust than the people raised in rural areas. The study also shows that although the people

raised in rural areas has lower trust to people in general, they have higher trust to people

living in the same areas as themselves.

Keywords: Social capital, trust, metropolises, rural areas

Tabell- och figurförteckning

Figur 1.1 – Illustration av uppsatsens syfte ................................................................................ 4

Figur 2.1 – Befolkningsindex år 1970 – 2041 .......................................................................... 11

Figur 3.1 – Befolkningsfördelning 1996 - 2012 (uppväxtmiljö) .............................................. 21

Figur 3.2 – Befolkningsfördelning 1996 – 2012 (nuvarande bostadsort) ................................ 23

Figur 4.1 – Social tillit uppväxtmiljö 1996 - 2012 ................................................................... 27

Figur 4.2 – Förtroende till personer i ditt område 2007 - 2012 ................................................ 30

Tabell 3.1 – Befolkningsfördelning år 1996 – 2012 (uppväxtmiljö) ....................................... 20

Tabell 3.2 – Befolkningsfördelning år 1996 – 2012 (nuvarande bostadsort) ........................... 22

Tabell 4.1 – Social tillit uppväxtmiljö år 1996 - 2012 ............................................................. 25

Tabell 4.2 – Social tillit uppväxtmiljö (övergripande) ............................................................. 27

Tabell 4.3 – Förtroende till personer i ditt område 2007-2012 ................................................ 29

Innehållsförteckning

1. Inledning ............................................................................................................................... 1

1.1 Problembild och ämnesval ................................................................................................ 1

1.2 Syfte .................................................................................................................................. 4

1.2.1 Illustration av uppsatsens syfte .................................................................................. 4

1.3 Preciserade frågeställningar .............................................................................................. 4

1.4 Disposition ....................................................................................................................... 5

2. Teoretisk ansats .................................................................................................................... 6

2.1 Socialt kapital – allmän problembild och tidigare forskning ............................................ 6

2.1.1 Begreppet socialt kapital ............................................................................................ 6

2.1.2 Robert Putnam och Bo Rothstein – två ledande forskare .......................................... 7

2.1.3Socialt kapital och samhällsutveckling ....................................................................... 8

2.1.4 Kollektiv struktur eller individuell resurs? ................................................................ 9

2.1.5 Socialt kapitals förändring över tid .......................................................................... 10

2.1.6 Urbaniseringens utveckling i Sverige ...................................................................... 10

2.2 Sammanfattning av teoretiska utgångspunkter ............................................................... 11

3. Metod och material ............................................................................................................ 13

3.1 Forskningsdesign ............................................................................................................ 13

3.2 Operationaliseringar ....................................................................................................... 13

3.2.1 Operationaliseringar till hypotes 1 ........................................................................... 13

3.2.2 Operationaliseringar till hypotes 2 ........................................................................... 14

3.2.3 Hur mäts socialt kapital? .......................................................................................... 16

3.3 Material ........................................................................................................................... 17

3.3.1 Super-Riks-SOM (1986-2012) ................................................................................ 17

3.4 Avgränsningar och urval ............................................................................................. 18

3.4.1 Befolkningsfördelningens utveckling ...................................................................... 19

4. Social tillit ........................................................................................................................ 24

4.1 Analys ............................................................................................................................. 24

4.1 Social tillit – skillnad mellan städer och landsbygd? ......................................................... 24

4.2 Social tillit beroende på uppväxtmiljö (1996 – 2012) ........................................................ 24

4.3 Tillit till de bosatta på samma ort ....................................................................................... 28

5. Diskussion ........................................................................................................................... 31

6. Referensförteckning ........................................................................................................... 36

1

1. Inledning

1.1 Problembild och ämnesval

På mindre än hundra år har den västliga världen förvandlats till ett urbaniserat samhälle. Idag

är urbaniseringen ett pågående globalt fenomen där andelen människor som är bosatta i

städerna uppgår till nästan 50 procent. År 1800 var samma urbaniseringsprocent ca 3 procent,

och 1900 ungefär 14 procent.1

De flesta svenska mindre kommunerna brottas med en verklighet där politikerna och

medborgarna tvingas hantera de problem som följer med en åldrande och minskande

befolkning. Samtidigt har ett fåtal kommuner motsatta förutsättningar där den genomsnittliga

befolkningsnivån ökar.2 Storstäderna så väl som universitetsstäder så som exempelvis

Karlstad och Umeå är sådana kommuner där befolkningen under de senaste åren ökat.3 De

flesta regionala centra har en god samhällsutveckling där befolkningen ökar samtidigt som

landsbygdsorterna, eller ”bruksorterna” avbefolkas.

Vi har under lång tid sett en utveckling från industrisamhället till ett samhälle där vi är

beroende av service, information och kunskap. Stora industriföretag har under generationer

ofta utgjort den stabila basen i de mindre samhällena. Samhället har dock förändrats över tid,

och i dag tvingas dessa företag konkurrera på marknader som kräver ständig utveckling vilket

försvårar drivkraften på mindre orter.4 Detta slår hårt mot bruksorter och mindre orter och de

människor som är bosatta där. Den naturliga följden har blivit att de mindre orterna

avbefolkas samtidigt som städernas befolkning stadigt växer.

Bruksorterna har historiskt sett sin särpräglade sociala miljö där vi kan förvänta oss en

särskild ”bruksanda” och ”bruksmentalitet”, nämligen att man har en särskild sammanhållning

inom orten. Samtidigt som världen urbaniseras har vi också kunnat se en förändring av det

sociala kapitalet, den sociala tilliten mellan medborgare samt tilliten som medborgarna har till

institutioner.

Robert Putnam presenterar i ”Den ensamme bowlaren” (Orginaltitel ”Bowling alone”) hur

det pågående generationsskiftet har påverkat samhällsengagemanget i USA. Putnam redogör i

Bowling alone för hur de framstående statsvetarna Sidney Verba, Kay Schlozman och Henry

Brady drar slutsatsen att de amerikanska medborgarna håller på att lösgöra sig från

1 Lilja, S. Urbanisering i ett långtidsperspektiv, sid 193 2 Norell, PO. Värmländska landskap, sid 25 3 Norell, PO. Värmländska landskap, sid 25 4 Norell, PO. Värmländska landskap, sid 26

2

samhällslivet.5 Putnams studie är gjord i USA, men kan med fördel appliceras på övriga

västvärlden då man även där verkar kunna se en nedgång i förenings-och

samhällsengagemanget. Mycket av det minskande engagemanget verkar bero på att en

ovanligt medborgarsinnad generation håller på att ersättas av en som inte är lika engagerad i

samhällslivet spekulerar Putnam.6 Putnam talar vidare om att detta kan tros bero på att

urbaniseringen och den globala omvälvningen påverkat människors sociala vanor och

värderingar.7 Putnam belyser även att urbaniseringen gjort att samhället idag är mer uppdelat,

och att växande avstånd mellan bostadsområden och stadskärnor påverkar människors

restider.8 Människor tvingas pendla till och från arbete och fritidsaktiviteter vilket ger mindre

tid att lägga på samhällsengagemang som inte har med just dessa att göra.

Ett minskat socialt kapital mellan människor är en riskfaktor. I samhällen där människor har

dålig kontakt med varandra är det svårare att sprida information och mobilisera krafter hävdar

Putnam.9 Människor får det i allmänhet alltid bättre om de samarbetar, och man löser

kollektiva problem lättare.10

Putnams teorier är vida kända och har varit den grundläggande inspirationen till att skapa

denna studie. Putnams teorier hjälper oss att sätta denna studie i ett sammanhang för att kunna

förklara den utveckling som sker genomgående över hela världen. Det är dock den svenske

statsvetaren och forskaren Bo Rothsteins teorier och tidigare forskning som främst kommit att

ligga till grund för denna uppsats struktur och innehåll. Rothstein är en ledande och

internationellt respekterad forskare, bland annat vad gäller just social tillit som denna studie

ska komma att handla om. Rothstein har även gjort återkommande studier där SOM-

undersökningar refererats till, och dessa studiers struktur och upplägg har varit en inspiration.

I boken Sociala fällor och tillitens problem (2003) presenterar Rothstein en liknande studie

av SOM-material där han lägger fram teorin om att den sociala tilliten bör vara som störst på

landsbygden i det småskaliga, traditionella samhället medan man i städerna bör ha mindre

social tillit bland annat på grund av de många flyktiga, ytliga kontakterna människor emellan.

Han motbevisar därefter denna hypotes när han presenterar en undersökning som visar att

människor bosatta i stadsmiljö faktisk verkar ha ett högre socialt kapital.11 Rothstein fortsätter

med att ställa frågan om ifall urbanisering och modernisering möjligen minskar tilliten mellan

5 Putnam, R. Den ensamme bowlaren, sid 36 6 Putnam, R. Den ensamme bowlaren, sid 290 7 Putnam, R. Den ensamme bowlaren, sid 290 8 Putnam, R. Den ensamme bowlaren, sid 298 9 Putnam, R. Den ensamme bowlaren, sid 304 10 Putnam, R. Den ensamme bowlaren, sid 303 11 Rothstein, B. Sociala fällor och tillitens problem, sid 325

3

människor. Urbanisering är som tidigare nämnts inte bara ett problem här i Sverige, utan

pågår i hela världen. Detta gör att ämnesvalet är aktuellt, samtidigt som det ger relevans då

man med fördel kan tänkas resonera vidare kring även länder utanför Sverige, då hela världen

verkar genomgå urbanisering så väl som en omfattande generationsväxling enligt Putnams

teorier.

Den första hypotesen formuleras därför utifrån Bo Rothsteins tidigare forskning som pekar

på att det verkar finnas en skillnad i det sociala kapitalet beroende på vilken miljö man är

bosatt i. Rothsteins undersökningar visar att 64 procent av andelen bosatta på landsbygd anser

att det går att lita på människor i allmänhet, jämfört med 75 procent av de som bor i städer.12

Denna studie har dock valt att undersöka uppväxtmiljö snarare än nuvarande boendemiljö då

det torde kunna påverka det sociala kapitalet i stor utsträckning. Dessa val angående uppväxt

eller nuvarande boende grundas troligast på (den personliga) uppfattningen om vad socialt

kapital egentligen är. Är det en kollektiv struktur som skiljer sig åt mellan de olika miljöerna

som existerar i städer och på landsbygden, eller är det en individuell resurs som påverkas av

uppväxt och erfarenheter?

Hypotes nummer två behandlar därför även den vårt mellanmänskliga förtroende och syftet

med denna är att undersöka hur deltagarna i SOM-undersökningarna uppfattar människor som

är bosatta i deras eget närområde jämfört med människor i allmänhet. En fördom som kan

vara intressant att undersöka kan bland annat vara att man på landsbygden kanske litar mycket

på varandra, men inte på andra. Enligt denna tankegång är det kanske även därför

landsbygdskommuner generellt sett är mer kritiska mot invandring då det är i mindre

landsortskommuner som främlingsfientliga partier har sina starkaste fästen.13

Ytterligare en aspekt som kan vara intressant att fundera över, men som inte har getts

utrymme att utgöra en egen hypotes har att göra med den pågående urbaniseringen. Om det

visar sig finns en skillnad mellan stad och landsbygd, vad händer då när allt fler flyttar in till

städerna i och med den pågående urbaniseringen? Kommer vi då att över tid kunna se en

förskjutning i det sociala kapitalet?

Rothsteins tidigare forskning visar att verkar finnas en skillnad i det sociala kapitalet

beroende på vilken miljö man är bosatt i. Denna studie kommer därför att istället för

nuvarande bostadsort undersöka variabeln uppväxtort för att se om det även finns en skillnad

beroende på vart man växt upp. För att kunna bekräfta eller falsifiera hypoteserna kommer

12 Rothstein, B. Sociala fällor och tillitens problem, sid 325 13 http://www.svt.se/nyheter/val2014/har-ar-partiernas-starkaste-fasten 2015-01-02

4

denna studie att på flera sätt testa de samma. För att även kunna undersöka om urbaniseringen

i sådana fall har någon påverkan på det sociala kapitalets utveckling kommer studien att göra

flera nedslag under en tidsperiod av femton år.

1.2 Syfte

Uppsatsens syfte är att ta reda på om socialt kapital, det vill säga det sociala förtroendet

mellan människor, skiljer sig åt i förhållande till om man är uppväxt i stad kontra om man är

uppväxt på landsbygd. En tidsvariabel som sträcker sig över femton år kommer att med flera

nedslagsår undersökas, för att även kunna se om den ökande urbaniseringen kan kopplas

samman med en förmodad förändring av det sociala kapitalet. Studien ämnar även att

undersöka variabeln gällande tilltron till de som bor i samma område som de svarande själva

gör för att se om det finns någon skillnad i hur de svarande ser på ”människor i allmänhet”

gentemot människor i deras eget närområde.

1.2.1 Illustration av uppsatsens syfte

Figur 1.1 – Illustration av uppsatsens syfte

Kommentar: Figuren visar hur uppväxtmiljö och boendemiljö agerar som oberoende

variabler medan socialt kapital är den beroende variabeln.

1.3 Preciserade frågeställningar

Med grund i problemformuleringen har följande frågeställningar arbetats fram:

- Finns det en skillnad i social tillit mellan människor som är uppväxta i storstaden

jämfört med om de är uppväxta på landsbygden?

- Finns det en skillnad i hur stor tilltro deltagarna i SOM-undersökningarna har till de

som är bosatta på samma ort beroende på om de svarande bor på landsbygd eller i

storstad?

Uppväxtmiljö / Boendemiljö(Oberoende variabel)

Socialt kapital(Beroende variabel)

5

1.4 Disposition

I kapitel ett återfinns en inledning som problematiserar den ökande urbaniseringen i

förhållande till socialt kapital. Här finns även syfte samt preciserade frågeställningar. Kapitel

två redogör för de teorier som ligger till grund för min problemformulering. Teorikapitlet tar

även upp begreppet ’Socialt kapital’ som begrepp, och redogör för bland annat Robert Putnam

och Bo Rothsteins teorier och tidigare forskning, då det är dessa forskares arbete uppsatsen

hämtar inspiration från. Även statistisk från Statistiska Centralbyrån (SCB) visas upp för att

redogöra för hur urbaniseringen sett ut från år 1970 fram till i dag. En prognos fram till år

2041 redogörs också för.

Kapitel tre behandlar den metod jag ämnat använda mig av, nämligen en longitudinell

tvärsnittsdesign som är hypotesprövande och ämnar att pröva hypotesen om att det finns en

skillnad i det sociala kapitalet beroende på om man är uppväxt i landsbygdsmiljö eller

storstadsmiljö. Ytterligare en hypotes ämnas att prövas, nämligen att det finns en skillnad i

hur människor ser på människor bosatta i samma närområde som de själva ställt mot

människor i allmänhet. Kapitel tre visar även de operationaliseringar som gjorts samt redogör

för avgränsningar och urval. Här lyfts urbaniseringens påverkan på befolkningsfördelningen

eftersom denna påverkat urvalet i SOM-undersökningarna gällande uppväxt och nuvarande

bostadsort.

I kapitel fyra återfinns analyserna av undersökningarna, mestadels baserade på korstabeller

och frekvensfördelningstabeller. Figurer har fått illustrera tabellerna för att göra de mer

tydliga. Avslutningsvis analyseras och diskuteras tabellresultaten i kapitel fem som är det

slutgiltiga kapitlet innan referensförteckningen återfinns i kapitel sex.

6

2. Teoretisk ansats

Detta kapitel behandlar den teoretiska bakgrunden som lagt grunden för denna uppsats.

Uppsatsen har i första hand inspirerats av Robert Putnam och Bo Rothstein, men även andra

forskare har inkluderats vad gäller teorier kring det sociala kapitalets konstruktion. Kapitlet

strävar även efter att ge läsaren en djupare förståelse för den urbanisering som pågår i Sverige

och övriga världen, detta för att kunna koppla detta till en eventuell skillnad i det sociala

kapitalets utveckling.

2.1 Socialt kapital – allmän problembild och tidigare forskning

2.1.1 Begreppet socialt kapital

Socialt kapital är ett begrepp som har kommit att bli allt mer populärt inom statsvetenskapen.

Det används som ett samlingsbegrepp för social sammanhållning, social integrering, socialt

stöd och sociala nätverk.14 Socialt kapital handlar om resurser knutna till sociala relationer, att

etablera tillits- eller förtroendefulla relationer till andra människor. Det kan också handla om

sociala relationer till exempelvis myndigheter, organisationer eller arbetsplatser.15

Bengt Starrin beskriver i ”Socialt kapital - i ett välfärdsperspektiv” hur en norsk jordbrukare

skadas så allvarligt att han inte själv kan driva sin egen gård under ett helt år. Istället för att

tvingas avveckla sin verksamhet så får han hjälp av sina grannar som turas om att ta ansvar

för gården. Detta är, enligt Starrin, vad socialt kapital handlar om, och speglar även de täta

relationerna på landsbygden.16

Våra sociala nätverk förser oss med resurser som kan komma att hjälpa oss när vi behöver

dem som mest. För att kunna skörda frukterna måste vi dock själva ha byggt upp ett sådant

socialt kapital gentemot våra bekanta att de är villiga att hjälpa oss. Uppbyggandet kan bland

annat ske genom att man visar andra människor omsorg, hjälper dem med diverse tjänster och

så vidare.17 Förutom det kapital vi själva byggt upp så har de flesta av oss redan ett

”grundkapital” som kommer av att vi växt upp i lokalsamhällen där de boende har förtroende

för varandra eller där våra föräldrar och släktingar är välkända och respekterade.18

14 Starrin, B. Socialt kapital – i ett välfärdsperspektiv, sid 9 15 Starrin, B. Socialt kapital – i ett välfärdsperspektiv, sid 11 16 Starrin, B. Socialt kapital – i ett välfärdsperspektiv, sid 23 17 Starrin, B. Socialt kapital – i ett välfärdsperspektiv, sid 23 18 Starrin, B. Socialt kapital – i ett välfärdsperspektiv, sid 23

7

Bengt Starrin hävdar vidare att forskning visar att social jämlikhet även det är en viktig

faktor för att skapa social sammanhållning och social tillit. Han hävdar att stora skillnader i

levnadsstandarden medför att människor tenderar att lita på varandra i mindre utsträckning.19

Man kan dela upp socialt kapital i två nivåer, vertikalt och horisontellt. Det vertikala sociala

förtroendet beskriver hur hög tilltro medborgarna har för centrala samhällsinstitutioner. Den

vertikala nivån kommer inte att behandlas i denna uppsats, främst av utrymmesskäl men även

för att studien främst är ämnad att fokusera på medborgarnas tilltro till varandra. Detta kallas

för den horisontella nivån och beskriver hur tilliten mellan medborgarna själva ser ut.20 Enligt

hypotesen som presenterades i början av uppsatsen torde människor på landsbygden ha högre

social tillit till varandra. Detta kan tänkas härledas till det lilla samhället där människorna

känner varandra väl, och där man ofta växt upp tillsammans under flera generationer. I

städerna bor det långt fler människor, och kanske är rotationen av människorna också större,

där allt fler bor i fastigheter de inte själva äger. På så vis flyttas människor runt, och man

knyter inte an till varandra på samma sätt som man kan tänkas göra i ett mindre samhälle.

2.1.2 Robert Putnam och Bo Rothstein – två ledande forskare

Den amerikanske forskaren Robert D. Putnam står för kanske den mest kända studien av

socialt kapital. Putnam studerade en decentraliseringsreform av sjukvård, daghem,

äldreomsorg med mera i Italien i början av 70-talet. Beslutsfattandet som tidigare förts i Rom

flyttades ut till regionala parlament och styrelser. Putnam och hans forskarteam följde sedan

reformens effekter under två decennium för att se hur dessa utvecklades. Forskarna upptäckte

att de olika regionerna lyckades olika väl, och att det fanns en markant skillnad mellan

regionerna i nord och syd, där de nordliga regionerna fungerade mycket bättre än de sydliga.21

De sökte efter orsaken, och fann att tätheten och tyngden i det lokala organisationsväsendet

var avgörande. Ju mer engagerade människor var i exempelvis föreningar och klubbar, desto

bättre verkade demokratin fungera. Deltagandet i organisationsväsendet troddes skapa en

social tillit, ett socialt kapital, människor emellan.22 Socialt kapital fungerar som ett socialt

kitt, och om man har en högre social tillit kommer man enligt teorin att våga samarbeta och

bidra till samhället i högre utsträckning eftersom man hyser förtroende att andra människor

19 Starrin, B. Socialt kapital – i ett välfärdsperspektiv, sid 12 20 Rothstein, B. Sociala fällor och tillitens problem, sid 317 21 Rothstein, B. Kumlin, S. Land, Du välsignade?; Demokrati, socialt kapital och förtroende, sid 49 22 Rothstein, B. Kumlin, S. Land, Du välsignade?; Demokrati, socialt kapital och förtroende, sid 49

8

kommer att göra det samma. Medborgarna själva skapar normer om tillit och ömsesidighet

som i sin tur underlättar det demokratiska arbetet.23

Den svenske professorn Bo Rothstein riktar dock viss kritik mot Putnam, och är inte ensam

om att kritisera Putnams definition av socialt kapital. I ett förord till de svenska upplagan av

Putnams bok ”Den ensamme bowlaren” skriver Bo Rothstein och Olof Pettersson att

kärnbegreppet socialt kapital är för brett och därmed också har för vaga avgränsningar och

konturer. De menar att socialt kapital kan betyda både formella samt informella nätverk, men

även psykologiska faktorer så som förtroende och mellanmänsklig tillit.24 Rothstein och

Pettersson hävdar vidare att även om det faktiskt förhåller sig så som Putnam hävdar,

nämligen att ett högt föreningsengagemang leder till ett högt socialt kapital vilket medför en

god demokratisk anda så är det inte säkert att allt sådant socialt kapital är bra för just

demokratin. Alla föreningar är ju tyvärr inte av en god typ, utan det finns föreningar som

aktiv arbetar för att stänga ute olika typer av människor eller försöker skapa misstro mellan

olika grupper av människor.25 Exempel på dessa föreningar kan vara exempelvis maffior,

brottsligt organiserade motorcykelklubbar samt vissa religiösa och etniska organisationer.

2.1.3 Socialt kapital och samhällsutveckling

Socialt kapital behöver dock inte alltid vara positivt, även om det övervägande låter så i de

delar av Putnam och Rothsteins forskning som valts att lyftas i denna uppsats. Forskare talar

om ”bridging” och ”bonding”. Bonding refererar till kontakter inom grupper och visar hur

grupper så väl kan öka det sociala kapitalet och tilliten inom gruppen, men även bygga upp ett

misstroende mot allt utanför gruppen. Bonding kan alltså vara exkluderande, vilket inte är

positivt för det sociala kapitalet i stort. Bridging påvisar kontakt mellan olika grupper och

visar hur grupperna kan interferera med varandra och skapa emotionella sympatier mellan

olika grupper.26 Bridging är alltså en mer positiv form som skapar samarbeten mellan nätverk

och där nätverken inte är slutna. Detta gör vårt problem mycket statsvetenskapligt relevant då

det sociala kapitalet kan påverka samhället i så väl positiv som negativ riktning. Ett positivt

socialt kapital kan skapa mobiliseringar och resurser, likväl som bra nätverk kan omsättas i

ekonomiska resurser.

23 Rothstein, B. Kumlin, S. Land, Du välsignade?; Demokrati, socialt kapital och förtroende, sid 50 24 Putnam, R. Den ensamme bowlaren, sid 9 25 Putnam, R. Den ensamme bowlaren, sid 11 26 Kumlin, S. Rothstein, B. Minorities and mistrust,, sid 7

9

Även urbaniseringen är mycket viktig för den ekonomiska utvecklingen. Den långsiktiga

urbaniseringen har främjat städernas tillväxt. Förutsättningarna för tillväxten ligger i den

expansion som urbaniseringen därmed skapat.27 Städerna har alltså kommit att representera

den ekonomiska utvecklingen, vilket är problematiskt för landsbygden då den ekonomiska

verksamheten på mindre orter i de flesta fall inte fungerar lika bra. Det uppstår en ekonomisk

polarisering mellan stad och landsbygd vilken kan vara mycket problematisk för

samhällsutvecklingen.28

2.1.4 Kollektiv struktur eller individuell resurs?

Men vad är egentligen socialt kapital? Är det en individuell resurs eller en strukturell

konstruktion? Den franske sociologen Pierre Bourdieu har till skillnad från Robert Putnam

inte någon kollektiv aspekt på socialt kapital, utan anser att det sociala kapitalet enbart går att

koppla till individens egna tillgångar.29 Individens egna sociala kapital kan bestå av olika

nätverk så som familj, klass, parti och så vidare och beror på hur stort nätverk individen kan

mobilisera. Bourdieu anser också att det inte är en förutsättning att det sociala kapitalet

bygger på tillit och ömsesidighet, utan man kan exempelvis hänvisa till betydelsefulla bekanta

som kan stärka ens egen trovärdighet utan att man behöver ha ett ömsesidigt förhållande till

det nätverk man hänvisar till.30

Det som skiljer Bourdieu från Putnam är alltså synen på vad det sociala kapitalet egentligen

är. Putnam har en mer strukturell syn på det sociala kapitalet med formella och informella

nätverk som grund, medan Bourdieu använder begreppet på en mer individuell nivå och anser

att ett socialt kapital bara existerar om man ger tillhörigheten till nätverken ett värde, där vissa

sociala tillgångar kan vara mer värda än andra.31 Det sociala kapitalet kan sedan användas för

att för att kunna få utdelning i andra kapital, ekonomiska exempelvis.

Detta leder oss till en intressant tankegång som vi nog dessvärre inte kan få något klart svar

på eftersom forskare och filosofer tänker och resonerar på olika sätt. Vi kan dock bekanta oss

med frågan om vad det sociala kapitalet egentligen är. Kopplat till våra hypoteser angående

uppväxt- och bostadsort kan vi hålla i minnet frågan om hur vi själva vill definiera begreppet

socialt kapital. Är det något som skapas av omgivningen vi är uppväxta eller bosatta i? Är de

27 Lilja, S. Urbanisering i ett långtidsperspektiv, sid 207 28 Lilja, S. Urbanisering i ett långtidsperspektiv, sid 209 29 Eriksson, M. Socialt kapital - Teori, begrepp och mätning – en kunskapsöversikt med fokus på folkhälsa, sid 5 30 Eriksson, M. Socialt kapital - Teori, begrepp och mätning – en kunskapsöversikt med fokus på folkhälsa, sid 5 31 Eriksson, M. Socialt kapital - Teori, begrepp och mätning – en kunskapsöversikt med fokus på folkhälsa, sid 23

10

kollektiva strukturerna i sådana fall annorlunda i städer jämfört med på landsbygden om vi

ska utgå från att det faktiskt finns en skillnad mellan dessa grupper? Eller är det sociala

kapitalet något som är unikt för varje enskild individ och som vi själva bygger upp över tid

beroende på vilka upplevelser vi råkar ut för under våra liv?

2.1.5 Socialt kapitals förändring över tid

Stämmer Putnams undersökningar från USA även in på det svenska sociala kapitalets

utveckling? Bo Rothstein och Staffan Kumlin skriver i ”Demokrati, socialt kapital och

förtroende” att så inte är fallet. Putnam gjorde ett internationellt projekt där bland annat

Sverige ingick och där forskarna kunde se att trenden med USA:s dalande sociala kapital inte

verkade kunna appliceras på övriga länder.32 Alltså kommer vi att kunna förvänta oss en

förhållandevis stabil nivå av det sociala kapitalet i denna uppsats studier. Putnams studie var

dock under publicering när ”Land, Du välsignade?” utgavs 2001 där ”Demokrati, socialt

kapital och förtroende” ingick. I ”Land, Du välsignade?” gjordes dock inga undersökningar

om ifall det sociala kapitalet ser olika ut mellan människor beroende på vart man haft sin

uppväxt, utan studien är endast baserad på var de tillfrågade har sin nuvarande bostadsort.

Uppsatsens syfte blir därför att med rötterna i främst Bo Rothsteins teorier och forskning

grena ut för att försöka svara på just denna specifika fråga.

2.1.6 Urbaniseringens utveckling i Sverige

För att få en djupare förståelse för den utveckling som skett i Sverige i form av urbanisering

måste vi få en överblick över vad som hänt med städerna respektive landsbygden vad gäller

befolkningsmängd under de senaste decennierna.

Statistiska Centralbyrån har gjort ett index över befolkningsutvecklingen från år 1970 fram

till i dag, samt en prognos som sträcker sig fram till 2040.33

Indexet visar hur befolkningen ökar, och väntas fortsätta öka i alla kommuner utom

glesbygdskommunerna. Glesbygdskommunerna utgör vad vi i denna uppsats benämner som

ren landsbygd. Storstäderna och förortskommunerna väntas öka stadigt i befolkningsmängd,

likaså de större städerna. Övriga kommuner väntas ligga stabilt med en liten ökning av

invånare.

32 Rothstein, B. Kumlin, S. Land, Du välsignade?; Demokrati, socialt kapital och förtroende, sid 19 33 http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Allt-farre-bor-i-glesbygd/ 2014-12-16

11

Samtliga tre storstäder (Stockholm, Göteborg och Malmö) rapporterar ett positivt

flyttningsöverskott år 2013. Detta innebär att fler människor flyttade in i städerna än vad som

flyttade ut. Stockholm hade en ökning på över 5000 personer medan Göteborg och Malmö

uppvisade en ökning med ca 1500 personer.34 Sammanfattningsvis kan vi alltså se att vår

inledande problembild gällande avbefolkad landsbygd och växande städer i högsta grad är

aktuell.

Figur 2.1 – Befolkningsindex år 1970 - 2041

Kommentar: Figuren visar Statistiska Centralbyråns index över befolkningsutvecklingen

från 1970 – 2011 samt den förväntade utvecklingen 2012 – 2041 för olika typer av

kommuner.

2.2 Sammanfattning av teoretiska utgångspunkter

Trots att Robert Putnam varit en inspirationskälla för studien så är det främst Bo Rothsteins

teorier och tidigare forskning som kommer att ligga till grund för denna uppsats då det är

Rothsteins tidigare forskning som den första hypotesen grundar sig på. Uppsatsen använder

sig också av samma klassificeringar av tillit som Rothstein skapat, så därför är det naturligt att

närma sig Rothstein snarare än Putnam.

Uppsatsen är relevant då den fokuserar på uppväxt snarare än nuvarande boende i fråga om

34 http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Var-attonde-person-flyttade-under-2013/ 2014-12-17

12

eventuella skillnader i den sociala tilliten mellan de båda grupperna storstad och landsbygd,

och kompletterar därför den forskning som redan finns på området.

Om vi finner en skillnad i social tillit mellan de olika utvalda grupperna kan detta även leda

fram till teorier och hypoteser om att den pågående urbaniseringen faktisk är i stånd att

förändra hur människor ser på varandra. Om vi finner en skillnad mellan grupperna kan vi

även tänkas få se en pågående förändring i samhällsstrukturen gällande den sociala tilliten

mellan människor. Relationen mellan stad och land är betydelsefull därför att den påvisar hur

uppväxtförhållanden och de sociala normer vi växt upp i påverkar och formar vårt förtroende

till andra. Om hypotesen stämmer, nämligen att det finns skillnader i det mellanmänskliga

förtroendet beroende på vilken miljö man befinner sig i, vad händer då när glesbygderna

stadigt tappar befolkning, och storstäderna istället växer? Kommer samhället och trenderna i

det mellanmänskliga förtroendet att utvecklas åt något håll? Och kommer vi då få högre eller

lägre tilltro till varandra?

13

3. Metod och material

Metodkapitlet behandlar det material som tabeller och figurer i uppsatsen baseras på. Kapitlet

redogör även för de operationaliseringar och avgränsningar som gjorts i studien, samt

förklarar hur man egentligen mäter det sociala kapitalet hos människor. Urbaniseringens

påverkan på befolkningsfördelningen har även analyserats då den påverkar urvalet till SOM-

undersökningarna.

3.1 Forskningsdesign

Studien är av en longitudinell tvärsnittsdesign där fem nedslagsår över en tidsperiod av

femton år kommer att göras gällande uppväxtmiljön. Gällande tilltron till de bosatta på

samma ort kommer sex nedslag över en tidsperiod av sex år att göras. Studien är en

kvantitativ studie där en statistisk design har använts. Studien är hypotesprövande och ämnar

att pröva två olika hypoteser. Den första hypotesen påstår att det finns en skillnad i det sociala

kapitalet, det vill enligt vår definition säga den mellanmänskliga tilliten, beroende på vilken

miljö man är uppväxt eller bosatt i. Den andra hypotesen påstår att det finns en skillnad i den

mellanmänskliga tilliten gällande att människor gör skillnad på de människor som bor nära

eller långt bort från dem själva. Alltså att man har ett högre förtroende för sina grannar än de

som bor långt bort.

Med hjälp av den statistiska designen samlas en stor mängd analysenheter in, i detta fall i

form av SOM-undersökningar (Institutionen för samhälle, opinion och medier). Informationen

som hämtas ur SOM-materialet bearbetas därefter med hjälp av statistiska analystekniker så

som frekvens- och korstabeller.

3.2 Operationaliseringar

3.2.1 Operationaliseringar till hypotes 1:

Hypotes 1: ”Det finns en skillnad i social tillit mellan människor som är uppväxta i staden

jämfört med människor som är uppväxta på landsbygden.”

För att kunna bekräfta eller falsifiera hypotes 1 används SOM-frågan ”Enligt din mening, i

vilken utsträckning går det att lita på människor i allmänhet?” från Super-Riks-SOM. Frågan

14

besvaras enligt en graderad skala där de svarande kan välja att svara en siffra mellan 0 – 10

där 0 är lägst med ”Det går inte att lita på personer i allmänhet” och 10 är högst med ”Det går

att lita på personer i allmänhet”.35

Bo Rothstein talar i Sociala fällor och tillitens problem om SOM-undersökningarna där en

ny fråga infogats, nämligen ”I hur stor utsträckning går det att lita på människor i allmänhet”.

Eftersom frågan är förhållandevis ny i undersökningarna har Rothstein inte haft möjlighet att

göra jämförelser bakåt.36 Frågan infördes 1996, vilket därför medför att år 1996 kommer att

bli min första nedslagspunkt. Jag ämnar senare att göra nedslag år 2000, 2004, 2008 och 2012

för att få en jämn spridning. Uppsatsen blir därför relevant då den ämnar att undersöka en

eventuell förändring över tid. Rothsteins undersökning använder sig även av variabeln som

behandlar bostadsort, alltså om de tillfrågade bor i stad eller på landsbygd. Här har Rothstein

funnit att de som bor i stadsmiljö verkar ha ett större socialt kapital än de som bor på

landsbygden.37 Denna uppsats kommer därför istället att fokusera på uppväxtort, då vart man

växt upp borde kunna påverka det sociala kapitalet i kanske större utsträckning än vad den

den nuvarande bostadsorten gör.

Eftersom urbaniseringen även fortgår i så snabb takt är det troligt att många som växt upp

på landsbygden vid undersökningstillfället flyttat in till städer. Detta borde därför påverka

validiteten hos de redan gjorda undersökningarna negativt i just denna aspekt om social tillit

kopplat till bostadsort, vilket även det bidragit till att denna studie kommer fokusera på

uppväxtort, även refererat till som uppväxtmiljö.

För att försöka definiera termen socialt kapital kan vi i denna uppsats likställa den med det

lika ofta förekommande begreppet mellanmänsklig tillit. Eftersom socialt kapital som bekant

inte har en klar definition med tydliga linjer är det troligt att denna liknelse skulle accepteras

av vissa forskare, men ogillas av andra. Det är dock den tolkning jag som student valt att göra

i mitt forskningsarbete.

3.2.2 Operationaliseringar till hypotes 2:

Hypotes 2: ”Det finns en skillnad i hur stor tilltro de svarande har till de som är bosatta på

samma ort jämfört med människor i allmänhet.”

35 Weibull, L. Holmberg, S. mfl. Super-Riks-SOM 1986-2012 , Kodbok, sid 117 36 Rothstein, B. Sociala fällor och tillitens problem sid 318 37 Rothstein, B. Sociala fällor och tillitens problem sid 325

15

För att kunna bekräfta eller falsifiera denna hypotes baseras resultaten på hur de svarande valt

att besvara SOM-frågan ” I vilken utsträckning anser du att det går att lita på människor i det

område där du bor?” och graderas på samma sätt som frågan till hypotes 1.

Frågan om tillit till de boende på samma ort som de svarande själva infördes först år 2007,

så det kommer att bli studiens första nedslagspunkt. För att göra tillräckligt många nedslag

kommer dessa att göras för varje år fram till och med 2012, alltså 6 nedslag för att kunna

stärka validiteten och undvika att missa eventuella variationer under åren.

Studien använder sig genomgående av korstabeller då detta är ett enkelt men tydligt

tillvägagångssätt för att få fram de resultat som krävs för just denna studie. För att kunna

validera korstabellernas resultat kommer chi-square-tester att göras för att stärka

trovärdigheten hos resultaten och de fortsatta resonemangen.

Ett chi-square-test låter oss ta reda på ifall vi kan finna en signifikant koppling mellan de

olika variablerna, och hur starkt sambandet i sådana fall är. Testet kan dock bara bekräfta eller

dementera om det finns ett samband mellan variablerna, men inte vad detta samband beror på

eller hur det ser ut.38 Chi-square-testernas signifikans mäts i enheten p, och för att kunna dra

slutsatsen att resultatet går att applicera på en större grupp människor (förslagsvis hela

Sveriges befolkning) skall värdet av p vara mindre än 0,05. Detta härleds till att man inom

samhällsvetenskapen vill kunna visa att ett visst resultat har minst 95 procents säkerhet. Detta

eliminerar dock inte att vårt resultat riskerar att vara felaktigt, men risken är trots allt bara 5

procent.39

Frågeställningarna lutar sig mot den oberoende huvudvariabeln uppväxtmiljö som har för

avsikt att kategorisera in de svarandes uppväxtsituation beroende på om de är uppväxta på

landsbygden eller i städer. Index för dessa variabel kommer att skapas utifrån data hämtat från

SOM-material från Super-Riks-SOM. Värdena kommer att kodas om till nya variabler för att

kunna särskilja landsbygd från storstad, då det i de samlade dataresultaten är ett för brett

spektrum för att kunna göra tydliga analyser.

Den beroende variabeln är döpt till Social tillit. Variabeln grundar sig på SOM-frågan

”Anser du att det går att lita på människor i allmänhet?” samt ”Anser du att det går att lita på

människor i det område där du bor?” och båda variablerna har skalor som sträcker sig från 0

till 10. Dessa variabler har kodats om för att kunna skapa tre olika kategorier av människor,

38 Acton, C. Miller, R. SPSS for social scientists, sid 149 39 Hjerm, M. Lindgren, S. Introduktion till samhällsvetenskaplig analys, sid 113

16

nämligen låg- mellan- och höglitare.

3.2.3 Hur mäts socialt kapital?

I Sverige har SOM-institutet gjort årliga undersökningar gällande svenskarnas sociala tillit

sedan 1996, men den första undersökningen gjordes redan 1981.40

Datan i denna uppsats kommer från SOM-institutets undersökningar. SOM-institutet ställde

frågan ”Anser du att det går att lita på människor i allmänhet?” samt ”Anser du att det går att

lita på människor i det område där du bor?”. Svarsalternativet har utformats som en 0-10 skala

där 0 graderats som ”Det går inte att lita på människor i allmänhet” och 10 med ”Det går att

lita på människor i allmänhet”. För att kunna tolka dessa svar har man delat in de olika

värdena i olika kategorier. De som svarat mellan 0-3 på skalan har klassificerats som

”låglitare”, de som fyllt i 4-6 som ”mellanlitare” och de kryssat i någon av rutorna 7-10 som

”höglitare”.41 Kategoriseringen är gjord i enlighet med Bo Rothsteins analyser av social tillit i

”Sociala fällor och tillitens problem” från 2003. Givetvis kan man välja att dela in

svarsalternativen på andra sätt, men denna indelning torde ge ett resultat som är tillräckligt

graderat, men ändå lätt att läsa av. Mellanlitarna har sedan valts bort för att kunna visa

ytterligheterna. Om det inte upptäcks några skillnader i det sociala kapitalet mellan hög- och

låglitarna bör det inte heller kunna upptäckas några avvikelser hos mellanlitarna. Dessa har

därför kodats bort för att få ett mer lätthanterligt material och mindre tabeller.

För att särskilja de båda uppväxtförhållandena så mycket som möjligt för att kunna påvisa

en tydlig skillnad är stadsmiljön ”stad” därför definierad till storstäderna Stockholm,

Göteborg och Malmö. Stadsmiljön kan vi lämna ganska obestridd då variabeln utgörs av

storstäderna. Den ”rena landsbygden” är svårare då den inte definieras någonstans i kodboken

till Super-Riks-SOM.

Glesbygdsverket fick år 2008 i uppdrag från regeringen om att utveckla lämpliga metoder

för att kunna beskriva landsbygder. En del av undersökningen lades på att se hur man i andra

länder, främst de nordiska, beskriver och definierar landsbygd.42

Glesbygdsverket kom i rapporten fram till att syftet delvis styr valet av definition.

Kriterierna för vad som är landsbygd och glesbygd kan alltså variera beroende på vilket syfte

man har med avgränsningen, likväl som människors personliga uppfattning kring vad som är

40 Rothstein, B. Svensk höst; Tillitens mekanismer, sid 108 41 Rothstein, B. Svensk höst; Tillitens mekanismer, sid 109 42http://www.growthanalysis.se/download/18.56ef093c139bf3ef890294d/1349863628560/landsbygdsdefinitioner-i-sverige-och-andra-lander-08.pdf , inledning, 2014-12-17

17

vad kan variera. Det finns dock påtagliga skillnader mellan landsbygd och tätort vad gäller

den fysiska miljön. Landsbygden har även glesa strukturer med större avstånd och en

försämrad tillgänglighet.43

Avgränsningen till ren landsbygd och storstad har även den gjort för att kunna visa på

ytterligheterna. Om vi inte finner någon skillnad i det sociala kapitalet hos dessa så radikalt

skilda uppväxt- och boendemiljöerna så lär vi inte heller kunna finna en skillnad mellan

exempelvis mindre tätorter och medelstora städer.

3.3 Material

Datamaterialet som använts för att göra studien kommer från SOM-undersökningar med ett

slumpmässigt statistiskt urval. SOM står för Institutet för samhälle, opinion och medier vilka

är en opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs Universitet. Sedan 1986 har SOM-

institutet arbetat tillsammans med olika forskare för att kunna förstå svensk

samhällsutveckling.44

Datamaterialet kommer från ett så kallat Super-Riks-SOM. Den första SOM-

undersökningen gällande socialt kapital gjordes redan 1981, men sedan 1996 har det gjorts

årliga undersökningar inom ämnet. Samtliga undersökningar som använts är de senaste

versionerna till dags dato, det vill säga november 2014. Samtliga SOM-undersökningar har

samma eller liknande definition av naturligt bortfall av svaranden. Dessa bortfall specificeras

följande:

” Med naturligt bortfall avses följande: adress okänd, avflyttad; sjuk, institutionell vård;

bortrest under fältperioden, studier på annan ort, militärtjänstgöring; ej svensktalande, ej

kommunicerbar; bosatt/studerar/arbetar utomlands; förståndshandikappad; avliden.”45

3.3.1 Super-Riks-SOM (1986-2012)

Super-Riks-SOM innehåller data från Riks-SOM-undersökningarna från och med 1986. I

denna fil har ett urval gjorts av de frågor som ställts i Riks-SOM-undersökningarna genom

åren. Super-Riks-SOM har fokus på tidsserier, och har i regel fler än två mätpunkter.

Eftersom undersökningen är utspridd över en så lång tidsperiod så är det svårt att säga ett

43http://www.growthanalysis.se/download/18.56ef093c139bf3ef890294d/1349863628560/landsbygdsdefinitioner-i-sverige-och-andra-lander-08.pdf sid 5, 2014-12-17 44 http://som.gu.se/om_som 2014-12-17 45 Weibull, L. Holmberg, S. mfl. Super-Riks-SOM 1986-2012 Kodbok, sid 3

18

exakt värde på svarsfrekvensen. Svarsfrekvensen har dock alltid uppehållit sig mellan 50-70

procent.46

SOM-materialet valdes som källor till mina analyser då de är aktuella, återkommande och

väl förankrade. Svarsfrekvensen kan dock diskuteras, och kan kanske även kritiseras då

andelen svarande ligger mellan 50-70 procent i Super-Riks-SOM samt Värmlands-SOM. Jag

har ändå valt att använda mig av SOM-materialet då institutet når ut till förhållandevis många

människor, många fler än vad som kan tänkas om jag försökt göra en liknande

enkätundersökning på egen hand. Eftersom studierna även är offentliga är detta en extra

säkerhet och medför en högre trovärdighet för min studie. Reliabiliteten är mycket hög då

samma variabler med samma svarsresultat som jag använt mig av kan användas av vem som

helst med samma tabellresultat som följd.

3.4 Avgränsningar och urval

Syftet med uppsatsen är att pröva det hypotetiska sambandet mellan de två variablerna

uppväxtmiljö samt boendemiljö och social tillit, där uppväxt- och boendemiljö är de

oberoende variablerna medan social tillit är den beroende variabeln. Studien ämnar främst att

undersöka om det finns en skillnad i den mellanmänskliga sociala tilltron kopplat till

uppväxtmiljö. Ytterligare en variabel kommer att undersökas, nämligen variabeln gällande om

de tillfrågade hyser högre tilltro till sina grannar, de vill säga de som är bosatta i samma

område som de själva, än till människor i allmänhet. Studien har valt att inte göra nya tabeller

gällande den sociala tilltron beroende på om människor är bosatta i stad eller på landsbygd då

detta redan gjorts i Bo Rothsteins bok Sociala fällor och tillitens problem. Studien kommer

istället att fokusera på uppväxtort då detta kan tänkas ge andra resultat.

Studien är begränsad till den data som samlats in av SOM-institutet och omfattar endast

svenska respondenter. Med svenska respondenter menas respondenter som varit bosatta i

Sverige under den aktuella perioden, även om de är utländska medborgare.

Ett urval av de svarande har gjorts, och endast två kategorier har tagits med. De som växt

upp i någon av de svenska storstäderna Stockholm, Göteborg eller Malmö samt de som växt

upp på ren landsbygd. Detta urval har gjorts för att det dels belyser just det som vi ämnar att

besvara i problemformuleringen. Visst är andra städer än de allra största fortfarande städer,

men denna kategorisering torde belysa de eventuella olikheterna på bästa sätt.

46 Weibull, L. Holmberg, S. mfl. Super-Riks-SOM 1986-2012 Kodbok, sid 4

19

Denna studie har valt att inte ta med den vertikala tilliten, det vill säga människors tillit till

myndigheter och politiker, detta för att avgränsa uppsatsen och få en hanterbar mängd

datamaterial. Den vertikala tilliten skulle kunna ge ytterligare en dimension till hypotesen vid

upptäckten av en eventuell skillnad mellan grupperna, men uppsatsen tappar inte i

trovärdighet om denna del bortses från, då tilliten mellan människor torde kunna avgränsas till

en egen gren av forskningen.

3.4.1 Befolkningsfördelningens utveckling

Super-Riks-SOM innehåller data från Riks-SOM-undersökningarna som gjorts från och med

1986 fram till 2012 vilket ger möjligheten att i denna studie se på eventuella förändringar över

tid.

För att få perspektiv på hur befolkningsmängden har förändrats i stad respektive på

landsbygd har frekvensfördelningstabeller tagits fram för de utvalda åren. Linjediagram har

använts i illustrerande syfte för att göra utvecklingen mer tydlig för läsaren.

Fördelningen mellan de som växt upp på landsbygd respektive i någon av storstäderna

kommer att redovisas under resterande del av detta kapitel. Befolkningsfördelningens

utveckling är av betydande vikt för denna studie då den i högsta grad påverkat fördelningen

av människor i de SOM-undersökningar som kommer att användas som material för att

undersöka eventuella skillnader i det sociala kapitalet.

20

Den första tabellen visar hur befolkningsfördelningen sett ut mellan stad och landsbygd från

år 1996 fram till 2012. Tabellen ser till uppväxtmiljö och visar därmed den andel människor

som är inkluderade i våra kommande tabeller med fokus på social tillit. Därefter följer en

illustrerande figur i form av ett linjediagram. 2

01

2

Lan

dsb

.

14

23

st

58

,9 %

Sto

rsta

d

991

st

41

,1 %

20

08

Lan

dsb

.

76

9 s

t

61

,8 %

Sto

rsta

d

47

5 s

t

38

,2 %

20

04

Lan

dsb

.

89

1 s

t

61

,9 %

Sto

rsta

d

54

9 s

t

38

,1 %

200

0

Lan

dsb

.

967

st

65

,3 %

Sto

rsta

d

513

st

34

,7 %

199

6

Lan

dsb

.

535

st

70

,8 %

Sto

rsta

d

221

st

29

,2 %

År

Up

pv.

An

tal

An

del

Tab

ell

3.1

– B

efolk

nin

gsf

örd

elnin

g 1

996

- 2

012 (

uppväx

tmil

jö)

Ko

mm

enta

r: D

e sl

uts

atse

r vi

kan

dra

av d

essa

tab

elle

r fr

ån d

e fe

m v

alda

åren

är

att

den

störs

ta a

ndel

en a

v d

e sv

aran

de

väx

t upp p

å vad

vi

kla

ssif

icer

at s

om

’R

en l

andsb

ygd’.

Pro

centa

nta

let

sjunker

do

ck m

ella

n n

edsl

agså

ren.

Pro

centd

elen

som

är

upp

väx

ta p

å

landsb

ygd

en s

junker

frå

n u

ngef

är 7

0 p

roce

nt

ner

til

l knap

pa

60 p

roce

nt.

Åt

mots

att

hål

l

stig

er a

ndel

en u

ppv

äxta

i s

tad f

rån c

a 30 p

roce

nt

till

lit

e över

40 p

roce

nt.

Des

sa v

ärd

en

är d

ock

vän

tade

i och

med

urb

anis

erin

gen

s utv

eck

ling u

nder

sam

ma

tidsp

erio

d. A

nta

let

till

fråg

ade

som

är

uppv

äxta

på

ren l

andsb

ygd d

om

iner

ar d

ock

öv

er a

lla

de

val

da

åren

.

21

Ett linjediagram illustrerar andelen svaranden som växt upp på respektive plats genom den

valda tidsperioden:

Figur 3.1 – Befolkningsfördelning 1996 - 2012 (uppväxtmiljö)

Kommentar: Figuren visar hur urbaniseringen påverkat befolkningsfördelningen, och

därmed variationen i de svarandes uppväxtmiljö. Figuren visar att andelen som växt upp i

landsbygdsmiljö dominerar över nedslagspunkterna, men att andelen uppväxta i

storstadsmiljö hela tiden klättrar på bekostnad av landsbygdsmiljöns andel.

0,00%

10,00%

20,00%

30,00%

40,00%

50,00%

60,00%

70,00%

80,00%

1996 2000 2004 2008 2012

Befolkningsfördelning- uppväxtmiljö

Sthlm/Gbg/Malmö Landsbygd

22

Om vi istället tittar på de tillfrågades nuvarande bostadsort ser fördelningen ut som följer:

2

01

2

Lan

dsb

.

92

4 s

t

47

,9 %

Sto

rsta

d

10

06

st

52

,1 %

20

08

Lan

dsb

.

47

5 s

t

48

,4 %

Sto

rsta

d

50

6 s

t

51

,6 %

20

04

Lan

dsb

.

54

6 s

t

50

,4 %

Sto

rsta

d

53

7 s

t

49

,6 %

20

00

Lan

dsb

.

56

1 s

t

52

,6 %

Sto

rsta

d

50

6 s

t

47

,4 %

199

6

Lan

dsb

.

358

st

60

,9 %

Sto

rsta

d

230

st

39

,1 %

År

Up

pv.

An

tal

An

del

Tab

ell

3.2

– B

efolk

nin

gsf

örd

elnin

g 1

996 –

2012 (

nuvar

ande

bost

adso

rt)

Ko

mm

enta

r: D

essa

tab

elle

r uppvis

ar s

amm

a tr

end s

om

den

före

gåe

nde,

men

här

går

sto

rstä

der

na

om

lan

dsb

ygden

år

2005.

Här

sker

all

tså

ett

skif

te d

är f

ler

av d

e ti

llfr

ågad

e är

bosa

tta

i någ

on u

tav

stors

täder

na

än h

ur

mån

ga

som

är

bosa

tta

på

landsb

ygden

. Ä

ven

här

får

ett

kom

man

de

linje

dia

gra

m

kom

ma

att

illu

stre

ra h

ur

om

förd

elnin

gen

av m

änn

iskor

sket

t under

vår

val

da

tidsp

erio

d.

Svar

salt

ernat

ivet

Sth

lm/G

bg/M

alm

ö s

tiger

frå

n k

nap

pa

40 p

roce

nt

till

över

50 p

roce

nt.

Lan

dsb

ygd

en t

appar

i u

ngef

är l

ika

stor

uts

träc

knin

g, fr

ån 6

0 p

roce

nt

till

knap

pa

50 p

roce

nt.

23

Figur 3.2 – Befolkningsfördelning 1996 – 2012 (nuvarande bostadsort)

Kommentar: Figuren visar hur urbaniseringen påverkat fördelningen av människors

nuvarande boendeort. Figuren visar att andelen som är bosatta på landsbygd dominerade

under de första 3 nedslagspunkterna, men år 2005 blev andelen bosatta i storstad större än

andelen bosatta på landsbygd. Här gick alltså storstadsmiljön om landsbygdsmiljön vad gäller

andelen bosatta på respektive plats. Detta stärker så klart städernas position i förhållande till

landsbygdens, inte minst vad gäller den ekonomiska utvecklingen.

Dessa mönster är alltså vad som ligger till grund för våra kommande analyser gällande den

sociala tilliten mellan dessa olika grupper som redogjorts för i metodkapitlet.

0,00%

10,00%

20,00%

30,00%

40,00%

50,00%

60,00%

70,00%

1996 2000 2004 2008 2012

Befolkningsfördelning - nuvarande boendeort

Sthlm/Gbg/Malmö Landsbygd

24

4. Social tillit

4.1 Analys

Detta analyskapitel redogör för det egna forskningsbidraget som gjorts under arbetets gång.

Den sociala tilliten mellan människor uppväxta i storstad respektive landsbygd har mätts för

att kunna hitta eventuella skillnader. Slutligen så undersöks de båda grupperna för att försöka

hitta en eventuell skillnad i hur man ser på människor bosatta i samma närområde som de

själva ställt mot människor i allmänhet.

4.1.1 Social tillit – skillnad mellan städer och landsbygd?

Hypotesen som ska prövas är alltså om det finns en skillnad i det sociala kapitalet mellan

människor som är uppväxta i städer jämfört med människor som är uppväxta på landsbygden.

Studien vill också undersöka om de svarande har högre tilltro till sina grannar än till

”människor i allmänhet”. För att få ett så tillförlitligt resultat som möjligt har korstabeller

gjorts på SOM-material av data från ett Super-Riks-SOM som sammanställer de Riks-SOM-

undersökningar som gjorts mellan 1986 och 2012. Mina valda nedslagspunkter är 1996, 2004

samt 2012. Ytterligare en tabell har gjorts på Värmlands-SOM från år 2010 för att ta studien

ner på en lokal nivå för att se om den följer samma trender som riket i helhet.

Variablerna kodades om för att värdena lättare skulle kunna läsas av. En indelning av stad

och landsbygd gjordes, samt att graden av social tillit delades in i låg- medel- och höglitare.

Samtliga SOM-tabeller har fått variabeln ”I vilken utsträckning går det att lita på människor i

allmänhet?” som beroende variabel. Denna har placerats som rader. Stad och landsbygd är

den oberoende variabeln och har därför placerats som kolumner.

4.2 Social tillit beroende på uppväxtmiljö (1996-2012)

Om vi väljer att skapa en korstabell där vi placerar den oberoende variabeln ”Uppväxt” som

kolumner och den beroende variabeln ”Social tillit” som rader får vi följande tabeller. De så

kallade mellanlitarna har kodats bort för att bara få sifforna för hög- och låglitare och därmed

ett ”renare” resultat som är lättare att tyda.

25

Den första delen av tabellen gällande år 1996 visar hur andelen höglitare dominerar inom

båda uppväxtmiljöerna. Andelen uppnår 87,7 procent i städerna respektive 83,8 procent på

landsbygden. Andelen låglitare uppnår 16,2 procent på landsbygden, och 12,3 procent i

stadsmiljön. Alltså kan vi dra slutsatsen att det finns en större andel höglitare i städerna, och

en större andel låglitare på landsbygden. Dessa första siffror visar alltså att det år 1996 verkar

finnas en skillnad mellan de båda uppväxtgrupperna där de som växt upp i storstäder verkar

År

19

96

20

00

20

04

20

08

20

12

Up

pv

. S

tors

ta

d

La

nd

s

b.

Sto

rsta

d

La

nd

s

b.

Sto

rsta

d

La

nd

sb.

Sto

rsta

d

La

nd

s

b.

Sto

rsta

d

La

nd

s

b.

Lå

gli

tare

2

0 s

t

12

,3 %

59

st

16

,2 %

58

st

16

,7 %

11

4 s

t

17

,5 %

55

st

13

,9%

13

2 s

t

22

,6 %

53

st

16

,0 %

10

3 s

t

21

,2 %

96

st

13

,8 %

16

9 s

t

17

,8 %

A

nd

el

Hö

gli

tare

1

42

st

87

,7 %

30

6 s

t

83

,8 %

28

9 s

t

83

,3 %

53

9 s

t

82

,5 %

34

0 s

t

86

,1 %

45

2 s

t

77

,4 %

27

8 s

t

84

,0 %

38

2 s

t

78

,8 %

59

8 s

t

86

,2 %

78

0 s

t

82

,2 %

A

nd

el

To

talt

16

2 s

t

10

0 %

36

5 s

t

10

0 %

34

7 s

t

10

0 %

65

3 s

t

10

0 %

39

5 s

t

10

0 %

58

4 s

t

10

0 %

33

1 s

t

10

0 %

48

5 s

t

10

0 %

69

4 s

t

10

0 %

94

9 s

t

10

0 %

Tab

ell

4.1

– S

oci

al t

illi

t uppväx

tmil

jö å

r 1996-2

012

Ko

mm

enta

r: D

enna

tab

ell

vis

ar a

nta

l och

andel

låg

- re

spek

tive

hö

gli

tare

för

stors

tad o

ch

landsb

ygd m

ella

n å

ren 1

996

-2012.

26

ha högre mellanmänsklig tillit till människor i allmänhet än de som växt upp på landsbygden.

Under år 2000 närmar sig siffrorna varandra och skillnaden mellan grupperna blir mindre då

bara ungefär 1 procentenhet skiljer dem åt. Tilliten är dock fortfarande högst hos de som växt

upp i storstadsmiljö, liksom andelen låglitare på landsbygden är högre än andelen låglitare

uppväxta i stadsmiljö.

Tabellen med resultaten från år 2004 visar hur grupperna allt mer börjar skiljas åt igen då

låglitarna i storstaden uppgår till 13,9 procent jämfört med andelen låglitare på landsbygden

som visar 22,6 procent. På samma vis som under tidigare nedslagsår kan vi också se hur

andelen höglitare i städerna är större än andelen på landsbygden med 86,1 procent i städerna

respektive 77,4 procent på landsbygden. Här skiljer sig alltså andelen åt med nästan 9

procentenheter vilket är en klar ökning jämfört med tidigare år.

År 2008 sjunker skillnaderna några procentenheter igen, men trenderna från tidigare år

består. Andelen låglitare är störst på landsbygden medan andelen höglitare är störst bland

storstäderna.

Resultaten från år 2012, det sista nedslagsåret, uppvisar samma trend som de övriga åren.

Andelen höglitare i städerna uppgår till 86,2 procent jämfört med 82,2 procent på landet.

Andelen låglitare i städerna är 13,8 procent jämfört med 17,8 procent på landsbygden.

Sammanfattningsvis så visar alla korstabeller samma trend, nämligen att andelen höglitare

är större bland de som vuxit upp i stadsmiljö, medan andelen låglitare är större hos de som

vuxit upp i landsbygdsmiljö. Hypotesen om att det finns en skillnad mellan grupperna

beroende på uppväxtmiljö verkar alltså stämma. Även om skillnaderna grupperna emellan inte

är häpnadsväckande stora så kan vi inte bortse från att det faktiskt finns en skillnad grupperna

emellan, även om det bara rör sig om några procentenheter.

För att illustrera utvecklingen av den sociala tilliten, och även visa på skillnaderna mellan

uppväxtmiljöerna bifogas även här ett diagram.

27

Figur 4.1 – Social tillit uppväxtmiljö år 1996 - 2012

Kommentar: Denna figur illustrerar hur den sociala tilliten skiljer sig åt mellan grupperna i

de olika uppväxtmiljöerna. De iakttagelser vi kan göra med hjälp av diagrammet visar bland

annat att andelen höglitare uppväxta i storstadsmiljö genomgående dominerar över andelen

höglitare uppväxta i landsbygdsmiljö. Andelen låglitare är likaså genomgående dominerande

hos de som växt upp i landsbygdsmiljö gentemot de i stadsmiljö.

Om vi skapar en övergripande korstabell för variablerna utan att välja nedslagsår får vi ett

sammanslaget resultat för alla år som dessa två frågor ställts. Tabellen ser ut som följer:

Tabell 4.2 - Social tillit uppväxtmiljö (övergripande)

87,70%83,30%

86,10% 84,00% 86,20%83,80% 82,50%77,40% 78,80%

82,20%

12,30%16,70%

13,90% 16,00% 13,80%16,20% 17,50%22,60% 21,20%

17,80%

0,00%

10,00%

20,00%

30,00%

40,00%

50,00%

60,00%

70,00%

80,00%

90,00%

100,00%

1996 2000 2004 2008 2012

Social tillit - uppväxtmilö

Höglitare Stad Höglitare Land Låglitare Stad Låglitare Land

Uppväxtmiljö Landsbygd Stad

Antal låglitare

Andel

1854 st

17,8 %

957 st

15,0 %

Antal höglitare

Andel

8534 st

82,2 %

5440 st

85,0 %

Totalt antal

Total andel

10388 st

100 %

6397 st

100 %

28

Kommentar: Resultatet uppvisar även här exakt samma trend som vid våra nedslagsår, alltså

är våra utvalda år inte avvikande, utan resultaten verkar vara stabila sett till denna sista tabell.

Vi kan dock se en viss förändring över tid där andelarna förändras. År 2000 sjönk andelen

höglitare uppvuxna i stadsmiljö med ungefär 5 procentenheter medan andelen höglitare

uppvuxna i landsbygdsmiljö var stabil. Landsbygdsmiljön sjönk sedan år 2004 med ungefär 5

procentenheter igen, medan andelen höglitare i stadsmiljö ökade med ungefär lika mycket.

Longitudinellt sett från första till sista nedslagsåren är de enskilda grupperna dock ganska

stabila, och de respektive andelarna är nästan identiska gällande procentenheter.

För att validera studiens resultat har ett chi-square-test gjorts för att ta reda på ifall vi kan

finna en signifikant koppling mellan de olika variablerna, och hur starkt sambandet i sådana

fall är. Testet visar ett värde på 0,000 vilket tyder på att det verkar finnas ett starkt samband

mellan de båda variablerna då värdet p är mindre än 0,05 vilket visar att signifikansnivån har

95 procents säkerhet.47 Detta innebär att vårt stickprov med största säkerhet kan appliceras på

en större mängd människor, förslagsvis hela Sveriges befolkning.

4.3 Tillit till de bosatta på samma ort

Den fråga som ställts i alla tabellerna har varit angående om i hur stor utsträckning de

tillfrågade har ansett att man kan lita på andra människor i allmänhet. Här har vi alltså sett att

de som är uppväxta i storstadsmiljö har ett högre socialt förtroende än de som är uppväxta i

ren landsbygdsmiljö. Ytterligare en variabel som är möjlig att undersöka är istället om i hur

stor utsträckning de tillfrågade anser att det går att lita på människor i det område där man

bor. Alltså hur stort förtroende man har till sina grannar. Detta är intressant och skulle kunna

ge andra utslag än frågan om i hur stor utsträckning man litar på människor i allmänhet,

eftersom man skulle kunna tänka sig att man identifierar sig med sina ortsbor och därmed

även har större för dem än för helt okända människor. För att testa denna hypotes kommer vi

att analysera variabeln på samma sätt som vi gjorde med variabeln uppväxtmiljö.

47 Introduktion till samhällsvetenskaplig analys, sid 150

29

Å

r 2

00

7

20

08

20

09

20

10

20

11

20

12

Gra

nn

ar

i…

Sto

rsta

d

La

nd

sb.

Sto

rsta

d

La

nd

sb.

Sto

rsta

d

La

nd

sb.

Sto

rsta

d

La

nd

sb.

Sto

rsta

d

La

nd

sb.

Sto

rsta

d

La

nd

sb.

Lå

gli

tare

1

9 s

t

8,8

%

14

st

7,0

%

23

st

13

,4 %

13

st

7,1

%

71

st

13

,4 %

38

st

6,1

%

68

st

12

,3 %

47

st

7,9

%

63

st

21

,1 %

57

st

10

,4 %

28

st

14

,2 %

19

st

10

,7 %

A

nd

el

Hö

gli

tare

1

97

st

91

,2 %

18

5 s

t

93

,0 %

14

9 s

t

86

,6 %

17

1 s

t

92

,9 %

45

9 s

t

86

,6 %

58

9 s

t

93

,3 %

48

6 s

t

87

,7 %

54

5 s

t

92

,1 %

45

8 s

t

87

,9 %

49

0 s

t

89

,6 %

16

9 s

t

85

,8 %

15

9 s

t

89

,3 %

A

nd

el

To

talt

21

6 s

t

10

0 %

19

9 s

t

10

0 %

17

2 s

t

10

0 %

18

4 s

t

10

0 %

53

0 s

t

10

0 %

62

7 s

t

10

0 %

55

4 s

t

10

0 %

59

2 s

t

10

0 %

61

1 s

t

10

0 %

54

7 s

t

10

0 %

19

7 s

t

10

0 %

17

8 s

t

10

0 %

Tab

ell

4.3

– F

ört

roen

de

till

per

soner

i d

itt

om

råde

2007

-2012

Ko

mm

enta

r: D

enna

tab

ell

vis

ar a

nta

l och

andel

låg

- re

spek

tive

hö

gli

tare

inom

kat

ego

rier

na

stors

tad o

ch l

andsb

ygd m

ella

n å

ren 2

007

-

2012.

Tab

elle

n v

isar

hu

r st

ort

fört

roen

de

de

boen

de

på

sam

ma

ort

har

til

l var

andra

.

30

Dessa två tabeller visar hur stort förtroende de boende på samma ort har för varandra. För att

underlätta kommer vi i fortsättningen att referera till dem som ”grannar”. Dessa tabeller är

intressanta då de inte följer samma mönster som de som redogjorde för social tillit i

allmänhet. När det gällde social tillit i allmänhet kunde vi se att de som växt upp i

storstadsmiljö verkade ha ett högre socialt kapital än de som växt upp i landsbygdsmiljö. Om

vi istället ser till dessa två tabeller kan vi se att de som är bosatta på landsbygden verkar ha

större förtroende till de som också bor på landsbygden (inom deras gemensamma ort) än vad

de som bor i stadsmiljö har. De som bor i storstäder har en större andel låglitare än de som bor

på landsbygden. Denna trend är alltså rakt omvänd från hur de svarande ansåg att man kunde

lita på människor i allmänhet.

Figur 4.2 – Förtroende till personer i ditt område 2007-2012

Kommentar: Denna longitudinella figur sträcker sig från 2007 – 2012 och visar hur stort

förtroende de tillfrågade har till sina grannar beroende på om de är bosatta i stad eller på

landsbygd. Figuren visar hur de som bor på landsbygden har ett större förtroende till sina

grannar än vad stadsborna har till sina grannar.

91,20%86,60% 86,60% 87,70% 87,90% 85,80%

93,00% 92,90% 93,30% 92,10% 89,60% 89,30%

8,80%13,40% 13,40% 12,30%

21,10%

14,20%

7,00% 7,10% 6,10% 7,90% 10,40% 10,70%

0,00%

10,00%

20,00%

30,00%

40,00%

50,00%

60,00%

70,00%

80,00%

90,00%

100,00%

2007 2008 2009 2010 2011 2012

Social tillit mellan grannar

Höglitare Stad Höglitare Land Låglitare Stad Låglitare Land

31

5. Diskussion

Detta diskussionskapitel kommer att sammanfatta de resultat studien funnit samt presentera

nya forskningsfrågor som skulle vara intressanta att undersöka efter denna studies avslutande.

Diskussionen lyfter även studiens felkällor.

När vi analyserar urbaniseringens utveckling finner vi att den största andelen av de svarande

växt upp på vad vi klassificerat som landsbygd. Andelen minskar dock över vår valda

tidsperiod till favör för de som växt upp i storstadsmiljö. Landsbygdsuppväxta tappar från 70

till 60 procent medan andelen som vuxit upp i stad ökar från 30 till 40 procent. Antalet

tillfrågade som är uppväxta på ren landsbygd dominerar dock över alla de valda åren. Om vi

sedan går vidare med att titta på hur urbaniseringen påverkat den nuvarande bostadsorten hos

de svarande kan vi se att siffrorna följer samma trend som för uppväxtmiljön, men här går

storstäderna om landsbygden ungefär år 2005. Här sker alltså ett skifte där fler av de

tillfrågade är bosatta i någon utav storstäderna än andelen som är bosatta på landsbygden.

Storstaden som nuvarande bostadsort stiger från knappa 40 procent till över 50 procent.

Landsbygden tappar i ungefär lika stor utsträckning, från 60 procent till knappa 50 procent

under vår valda tidsperiod. Dessa resultat är väntade i och med den pågående urbaniseringens

påverkan på samhällets struktur. Allt fler människor väljer att flytta in till städer för arbete

och studier. Att landsbygden fortfarande dominerar som uppväxtmiljö kan dock tänkas bero

på att en del av de som flyttat in till städerna väljer att flytta tillbaka ut på landet när de bildar

familj.

Med hjälp av detta första stycke gällande urbaniseringens påverkan på den strukturella

fördelningen av människor kan vi alltså slå fast att det som väntat pågår en förändring i

samhället. Vi återkommer till urbaniseringen när vi tittat närmare på de funna skillnaderna i

det sociala kapitalet.

Vad gäller det sociala kapitalet uppväxtgrupperna emellan så visar korstabellerna i denna

studie att människor som växt upp i storstadsmiljö verkar ha ett högre mellanmänskligt

förtroende till människor i allmänhet än de som växt upp i landsbygdsmiljö. Detta resultat är

ihållande och förändras inte under den tidsperiod denna studie tittat på, vilken sträcker sig

över nästan 20 år. Siffrorna verkar dock variera både några procentenheter uppåt så väl som

nedåt under den undersökta tidsperioden, men över lag så är de stabila. Bo Rothsteins

forskning om den sociala tilliten beroende på nuvarande bostadsort visade även den att

32

människor i stadsmiljö har högre mellanmänskligt förtroende till människor i allmänhet.

Alltså kan vi slå fast att detta inte verkar ha något med uppväxten att göra eftersom Rothsteins

studie inte fokuserar på uppväxt, utan endast på nuvarande bostadsort. Vår första hypotes om

att det verkar finnas en skillnad i det sociala kapitalet beroende på vart man är uppväxt verkar

alltså stämma, även om det också finns en skillnad beroende på vart man bor för tillfället.

Även om skillnaderna inte är stora så finns de ändå där. Vi får i vilket svårt att kunna påstå att

det inte finns en skillnad grupperna emellan. Vi kan ställa upp en motsatshypotes eller så

kallad nollhypotes som påstår att det inte finns någon skillnad mellan grupperna och kan

kanske lättare få denna att falla än att få hypotesen om att det existerar en skillnad att hålla.

Siffrorna skiljer sig trots allt åt och separerar grupperna över hela den valda tidsperioden.

Om vi istället ser till hypotes nummer två gällande den sociala tilliten till sina grannar så

fann vi även här en skillnad mellan grupperna. De som är bosatta på landsbygden verkar ha

större förtroende till de som också bor på landsbygden (inom deras gemensamma ort) än vad

de som bor i stadsmiljö har till de som bor i ”samma” stadsmiljö. Dessa resultat är alltså

omvända mot de baserade på uppväxt och boende. Dessa resultat visar alltså att människor på

landsbygden i högre grad litar på sina grannar än vad stadsbor gör. Stadsbor tenderar istället

att ha ett högre misstroende mot sina grannar. Om vi spekulerar i orsakerna till detta så kan vi

anta att man på mindre orter har en större kontakt med sina grannar än vad man kanske har i

städerna. Man känner eller känner till varandra i mycket högre utsträckning än människor i

städerna. Städerna har troligtvis en större och hela tiden pågående omförflyttning av

människor än vad landsbygdsorterna har. En förklaring till detta kan tänkas vara att

människor i städer i mycket högre utsträckning hyr sin bostad till skillnad från hur situationen

ser ut på landsbygden där bostäderna ofta är billigare vilket i högre utsträckning kan bidra till

mer eget ägande.

Resultaten i undersökningarna leder oss vidare till diskussionen om vad socialt kapital då

egentligen är för något. Deltagarna i SOM-undersökningarna är slumpmässigt statistiskt

utvalda. Om vi tänker oss att socialt kapital är en individuell resurs borde detta betyda att vi

inte skulle kunna se några som helst skillnader mellan grupperna stad och landsbygd eftersom

detta är en strukturell indelning och de svarande är slumpmässigt utvalda. Vi finner ju dock

som bekant en skillnad, oberoende av om vi ser till uppväxt eller nuvarande boende där

stadsmiljön dominerar. Om det sociala kapitalet inte var sammankopplat till samhällets

struktur skulle vi alltså inte kunna finna en sådan tydlig skillnad. Även hypotes två stärker

teorin om att socialt kapital beror på en samhällelig struktur eftersom vi även här ser en klar

gruppindelning mellan miljöerna. Om vi dock vill försöka argumentera för att socialt kapital

33

är en individuell resurs får vi i sådana fall försöka härleda det till att folk ”är” på ett speciellt

sätt inom de olika miljöerna, men som inte kan bero på miljöerna själva. I sådana fall skulle vi

kunna tänka oss att människor som är mer tillitsfulla då ”dras” till städer och i större

utsträckning väljer att bosätta sig i stadsmiljöer, medan människor med lägre tillit vill dra sig

undan andra människor och därför bosätter sig på den mer glesbefolkade landsbygden. Likaså

har alltså dessa landsbygdsmänniskor (som har lägre tilltro i allmänhet) högre förtroende till

de som bor på samma ort som de själva. Detta kan så klart bottna i att de litar mer på de som

de är bekanta med, snarare än människor de aldrig träffat, vilket kan vara naturligt till viss del.

Det förklarar även varför den mer sociala och mer tillitsfulla gruppen stadsfolk har ett lägre

förtroende till sina grannar. I detta fall verkar vår teori om att människor i städerna inte får

samma kontakt till varandra som de på landsbygden får stämma, så det får lov att vara vår

förklaring på den frågan. Förtroendefrågan beror dock på vilken erfarenhet man har av

människor man tidigare varit bekant med. Påståendet om att man litar mer på människor man

haft en relation till kanske passar in på någon som haft en bra uppväxt i en förhållandevis

skyddad miljö, men går inte att applicera på någon som har dåliga och turbulenta erfarenheter

av de människor man omgivits med under sin uppväxt.

Båda teorierna är möjliga, och fler teorier och förklaringar kan självklart finnas. Den mest

naturliga verkar dock vara att det existerar en strukturell samhällsindelning som skiljer

städerna från landsbygden.

Något som skulle vara intressant för studien gällande vad socialt kapital egentligen är är en

fortsatt och mer ingående studie på utvalda människor från de olika uppväxt- och

bostadsmiljöerna. Om den sociala tilliten beror på samhällets strukturer borde de personliga

preferenserna gällande tilltro i sådana fall förändras när man flyttar mellan stad och

landsbygd.

Men vad händer då när vi sett att allt fler flyttar till städerna? Den naturliga utvecklingen

borde då vara att hela befolkningens tillitsnivå höjs över tid. Om allt fler är bosatta och

uppväxta i städerna och därmed påverkas av städernas, i denna studies bemärkelse, positiva

miljö borde svenskarna bli ett mer tillitsfullt folk vad gäller synen på människor i allmänhet.

Att vi dock har lägre tilltro till våra grannar inom staden kan verka tvetydigt och talar mot

denna positiva trend. Om vi får spekulera fritt är vi alltså på väg mot ett samhälle där vi har

hög tillit till människor i allmänhet, men låg tilltro och en lägre gemenskap till våra grannar.

Detta kan tänkas föda en misstänksamhet som kanske bromsar den trenden om högre tilltro.

Ytterligare en dimension av frågan kan vara om ett ökat socialt förtroende faktiskt gör oss

gott? Eller bör vi, för vår egen säkerhets skull, vara ”lagom” misstänksamma? Detta kan dock

34

tänkas vara ett högst personligt ställningstagande man tvingas ta beroende på sin människosyn

i övrigt.

Något som dock är viktigt att lyfta gällande det sociala kapitalet är en diskussion om det

sociala kapitalets effekter. Behöver ett högt socialt kapital alltid vara positivt, och behöver ett

lågt socialt kapital alltid vara negativt? Detta återknyts till begreppen bridging och bonding

där bonding ofta exkluderar människor utanför de berörda grupperna även fast det sociala

kapitalet inom grupperna kan vara mycket högt. Ett högt socialt kapital behöver därför inte

vara övervägande positivt, eftersom det kan användas i negativa sammanhang. Bridging

innebär däremot att överbrygga skillnader mellan grupper och få dessa att arbeta

tillsammans.48 I detta avseende är ett högt socialt kapital något positivt, då det används för ett

gott syfte, nämligen att minska avstånden mellan olika grupper.

Att bygga nätverk är ju i grunden en bra aktivitet som stärker samhället, men när nätverken

blir exkluderande är dessa mer problematiska då de kan ha stort inflytande på olika former av

beslutsfattanden inom samhället. Ett exempel på ett exkluderande nätverk är Frimurarorden

där endast män tillåts ingå och väljs in genom olika processer.49 Nätverk liknande detta kan

bland annat användas för att hjälpa invalda i nätverket nå fram till olika positioner inom

samhället. Detta blir problematiskt då inofficiella nätverk och grupper kan ha större inflytande

än vad de verkar ha. Exkluderande nätverk som dessa har säkerligen ett mycket högt socialt

kapital inom grupperna, men det är även troligt att de bygger misstroende mellan gruppen och

övriga samhället. Detta måste kunna sägas vara en negativ aspekt för samhällsutvecklingen

och visar hur ett högt socialt kapital inte alltid behöver vara något positivt.

De tänkbara felkällorna till uppsatsen existerar så klart, trots bra material som är lätt för

utomstående att undersöka och stärker uppsatsens reliabilitet så kan mina val angående

variabler naturligtvis diskuteras. Eftersom Bo Rothstein redan gjort en studie på social tillit

kontra bostadsort så valde jag att luta mig mot Rothsteins resultat i denna fråga, men det

optimala hade kanske varit att göra en lika långtgående egen studie som för uppväxtorten

kontra den sociala tilliten.

Vad gäller hypotes nummer två gällande förtroende till människor boende i samma område

som de svarande själva valde jag att basera den på den nuvarande bostadsorten. Detta beror på

att vi tack vare våra analyser av urbaniseringen kunnat se att människor förflyttar sig allt mer,

och därför ansåg jag att den nuvarande bostadsorten var mer relevant än uppväxtorten vad

48 Kumlin, S. Rothstein, B. Minorities and mistrust,, sid 7 49 Lindgren, G. Nätverk och skuggstrukturer inom regionalpolitiken, sid 43

35

gäller tilliten till sina grannar. För en fullt komplett studie skulle kanske även tabeller på

uppväxtorten kunna lagts tills, men någon typ av avgränsning var tvungen att göras, främst av

tidsskäl.

Det faktum att SOM-materialet för vår andra hypotesfråga är undersökningsbart först från år

2007 är beklagligt, men tyvärr inte påverkningsbart då SOM-frågan gällande förtroende till de

boende på samma ort som de svarande själva infördes först år 2007. Det optimala hade förstås

varit att kunna göra en lika lång studie som studien för uppväxtort som sträcker sig från 1997

till 2012. Även det faktum att respondenterna själva fått klassificera sig inom tillitsskalan

samt inom bostads- och uppväxtalternativen är ett hypotetiskt problem då människor har olika

uppfattningar om hur deras egen tillit eller miljö bör klassificeras. Materialet som använts till

denna studie är trots detta det mest relevanta och mest trovärdiga materialet som finns att

tillgå för liknande analyser av svensk befolkning.

Slutligen så kan det förekomma rena sifferfel då tabellerna överförts från SPSS in i nya

word-tabeller. Detta har givetvis kotrollerats, men med det stora antalet siffror och decimaler

är det ändå möjligt att det smugit sig in mindre fel. Dessa fel tordes dock inte minska

uppsatsens trovärdighet allt för mycket då inga otydliga avvikelser kan upptäckas i de

bifogade figurerna och tabellerna i denna uppsats.

36

6. Referensförteckning

Artiklar

Kumlin, Staffan och Rothstein, Bo. Minorities and mistrust: The Cushioning Impact of

Informal Social Contacts and Political-Institutional Fairness. SCAS. (2007)

Lindgren, Gerd. Nätverk och skuggstrukturer inom regionalpolitiken. Forsberg, Gunnel

och Lindgren, Gerd (red.) Karlstad University Press. (2010)

Rothstein, Bo och Kumlin, Staffan. Demokrati, socialt kapital och förtroende. I Land, Du

välsignade?. Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red.) 49-62. SOM-undersökningen

(2000)

Rothstein, Bo. Sociala fällor och tillitens problem. Studentlitteratur AB (2003)

Rothstein, Bo. Tillitens mekanismer. I Svensk höst. Sören Holmberg och Lennart Weibull

(red.) SOM-institutet (2009)

Tryckt litteratur

Acton, Ciaran. Miller, Robert. Fullerton, Deirdre. Maltby, John. SPSS for social scientists.

Palgrave Macmillan. Hampshire. Upplaga 2 (2009)

Hjerm, Mikael. Lindgren, Simon. Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Gleerups

Utbildning AB. Malmö (2010)

Lilja, Sven. Urbanisering i ett långtidsperspektiv – några teorier och ett empiriskt exempel.

Scandia. Lund. (1990)

Norell, PO. Värmland och Karlstad – Struktur, finanser och förutsättningar för politik. I

Värmländska landskap. Nilsson, Lennart. Aronsson, Lars och Norell, PO (red) 25-57.

Putnam, Robert D. Den ensamme bowlaren – Den amerikanska medborgarandans upplösning

och förnyelse. Margareta Eklöf (översättare). SNS Förlag. Stockholm (2001)

Starrin, B. Socialt kapital – i ett välfärdsperspektiv. Rönning, R (red). Liber AB. Malmö

(2011)

37

Datamaterial

Eriksson, Malin. ”Socialt kapital -Teori, begrepp och mätning – en kunskapsöversikt med

fokus på folkhälsa” Institutionen för epidemiologi och folkhälsa. Umeå Universitet. 2003.

Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:227126/FULLTEXT01.pdf 2015-

01-03

”Här är partiernas starkaste fästen” hämtad från http://www.svt.se/nyheter/val2014/har-ar-

partiernas-starkaste-fasten 2015-01-02

”Inrikes flyttning 2013: Var åttonde person flyttade under 2013” hämtad från

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Var-attonde-person-flyttade-under-2013/ 2014-

12-17

”Landsbygdsdefinitioner i Sverige och andra länder” Glesbygdsverket, mars 2008. Hämtad

från

http://www.growthanalysis.se/download/18.56ef093c139bf3ef890294d/1349863628560/lands

bygdsdefinitioner-i-sverige-och-andra-lander-08.pdf%202014-12-17 2014-12-17

”Om SOM” hämtad från http://som.gu.se/om_som 2014-12-7

”Regionala prognoser: Allt färre bor i glesbygd” hämtad från http://www.scb.se/sv_/Hitta-

statistik/Artiklar/Allt-farre-bor-i-glesbygd/ 2014-12-16

Weibull, Lennart, Sören Holmberg, Henrik Oscarsson, Johan Martinsson och Elias Markstedt.

2014. Super-Riks-SOM 1986-2012, v2014.1.2. Göteborgs Universitet: SOM-institutet,

www.som.gu.se.