soc&kompostenST U D E N TO RG A N I SAT I O N E N V I D S O C&KO M

december 2015

2

DATUM: 10 december 2015 ANSVARIG UTGIVARE: Oskari Bäck CHEFREDAKTÖR: Lilian Tikkanen MEDVERKARE: Niklas Evers, Lukas Rusk, Ellen Avellan, Elis Karell, Malin Ekholm m.fl. LAYOUT: Sara Ekstrand PÄRMBILD: Olivia Shivas UTGIVARE: Studentorganisationen vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet r.f.

INNEHÅLLaccessibility

utbildningsreform

koppmysteriet

åsikt

”It worked out in the end, but part of me feels bad that they had to put on their extra effort. If they just put in a lift it would make everyone’s life easier.”

Trots all medieuppmärksamhet och alla extensi-va åtgärder att lösa mysteriet och få fast de skyl-diga har situationen bara blivit värre.

Soc&koms sex kandidatprogram ska bli två och högskolan ska få ett eget magisterprogram.

Chefredaktörens kommentar

6

11

15

1416

4

förnyad förening”Samarbete i styrelsen är viktigt, men utskotten ska ha en viss autonomi. Jag ska se till att utskot-ten hålls uppdaterade om varandras verksamhet.”

12

12

Chefredaktören 2016

Efter 100 dagar på Soc&kom

Rätt sorts skitnödighet 10

3

FRE 11.12 SOC&KOMPOSTENS JULGLÖGG OCH UTGIVNINGSFEST kl. 15->, StudOrg-rummet

TI 15.12 STUDORGS JULGLÖGG kl. 12-14, StudOrg-rummet

ON 16.12 STUDORG IDROTTAR kl. 18, Unisport Gumtäkt

MÅ 25.1 SUOMISITS Nypolen

TI 26.1 FÖRETAGSAMHETSSEMINARIUM

FRE 29.1 INLEDANDE SITS Nypolen

9.2 FASTLAGSJIPPO Brunnsparken

MÅ 29.2 SKÅTTISSITS Nypolen

MÅ 25.1 SUOMISITS Nypolen

FRE 29.1 INLEDANDE SITS Nypolen

SÖ 1.5 FÖRSTAMAJ-SILLIS Kajsaniemiparken

MÅ 9.5 UTISADJÖ-FEST Nypolen

LÖ 14.5 GAMYLSITS Nypolen

januari

februari

april

maj

december

Vårens datum är preliminära men de flesta evenemangen finns också

på Facebook. Följ med StudOrg- gruppen för de nyaste uppdateringarna.

PÅ GÅNG

6

15

Niklas Backlund, Stefanie Lindroos och Emma Tcheng bar StudOrgs fana och

färger i Studenternas fackeltåg den 6 december.

Stämningen var mysig och glad trots regn och rusk då ett tiotal StudOrgare var med och lyste upp Helsingfors i

studenternas fackeltåg på självstän-dighetsdagen. Modersmålets sång

och stridsropet ljöd på vägen från Sandudds begravningsplats mot

Senatstorget.

ljus i mörkret

4

TA TJUREN VID HORNEN, STUDORG!

Vår kära förening och en del av dess medlemmar har fått ta både större och mindre smällar under hösten.

För att undvika en stagnerad föreningskultur bör StudOrg efter årsskiftet modigt ta itu med att förbättra attitydklimatet och förse bättre forum för sund debatt

om frågor som står föreningsmedlemmar nära. Det finns många sätt att reagera på kritik; bra och dåliga, sakliga och osakliga. Trots att i varje fall vi journalister lärt oss ta kritik mot våra texter och an-dra produkter tror jag att både vi och hela vår fören-ing skulle må bra av att tillsammans lära oss hantera kritisk diskussion och debatt. En del kan säkert skö-ta sådant felfritt, men andra tar ibland kritik mot nå-got man gjort för personligt.

Varför inte öva upp sina kunskaper i flytande argu-mentation och retorik om man är intresserad av att framföra sin åsikt? Med tanke på framtiden skulle säkerligen de flesta studerande gynnas av att ta del i muntliga debatter i realtid. StudOrg kunde ta tju-ren modigt vid hornen och ordna regelbundna de-battkvällar som bland annat Juristklubben Codex gör.

För att slutresultatet inte ska bli en blodig sörja bör det finnas ett tydligt format för debatterna. Uppläg-get kunde exempelvis vara följande: en anställd vid Soc&kom eller en alumn skulle vara moderator och panelen skulle bestå av studerande som på förhand insatt sig i frågan som lagts fram av någon i fören-

ingen. Ifall det kommer fler förslag kunde man hit-ta på ett rättvist system att välja ett. Andra intresse-rade skulle få delta samt ställa frågor och diskutera ämnet. Eventuell kan man också bjuda in en expert eller sakkunnig inom ämnet. Moderatorn skulle se till att debatten hålls saklig och på rätt spår. Följakt-ligen kunde man föra en strukturerad diskussion om ett ämne.

Då det talas om åsikter, debatt och kritik bör man minnas faktumet att alla tolkar saker på olika sätt. Referensramarna för hur vi uppfattar världen for-mas av vår uppväxt och familj, samhället och kultur, våra vänner och medmänniskor, upplevelser, intres-sen, utbildning och mycket annat.

Det jag vill påminna om är att vi trots våra olikheter både i tolkning och beteende bör hitta en gemen-sam linje i vår föreningskultur. Det hör inte till god sed att tala illa eller nedlåtande om andra, varken bakom deras ryggar eller rakt i deras ansikte. Det kallas mobbning, och hör inte hemma varken i lek-skolan eller i universitetet.

Lilian Tikkanenchefredaktör

5

Alla ska kunna ta emot all slags feedback och genom en ömsesidig och saklig dialog förhandla fram en över-enskommelse med den eller de som framfört feedback-en. Vare sig det skulle handla om en ursäkt, ett löfte om förbättring, ändring eller andra åtgärder, är det vik-tigt att det sköts sakligt och med den grad av offent-lighet som är rimlig i fallet. På sida 11 kan ni läsa av-rundningen av en debatt som kulminerade i november.

I detta nummer har vi överraskande nog tre genera-tioner av chefredaktörer representerade i och med att Niklas Evers, chefred anno 2012, klämde ur sig en ko-lumn exklusivt för att delta i StudOrgs debatt om de-batter. Läs den på sida 10.

Nästa år är det Elis Karell som tar över chefredaktörs-skapet, och det är honom ni ska ta kontakt med då ni vill skriva till tidningen. Karells text med funderingar kring Soc&kompostens framtid finns i tidningen på sida 14. På StudOrgs höstmöte (läs mer på sida 12) var föreningen ense om att chefredaktören fortsättnings-vis skulle vara en funktionärspost, och Elis kan där-med likt mig göra vad han vill med tidningen, så länge

som det är inom rimliga ramar för StudOrg-medlem-marnas intresse.

Nu när min tid som chefredaktör är förbi vill jag än en gång tacka alla StudOrg-medlemmar för de fina bidra-gen i Soc&komposten! Hoppas ni (även ni som förr eller senare försvinner till andra sidan Yrjö-Koskinen gatan) kommer att medverka också i framtiden. Ni är välkom-na att diskutera vad som helst med mig nästa år, kan-ske jag kan komma med goda råd och “do’s and don’ts”.

Dessutom kan jag inte låta bli att tacka den avgå-ende styrelsen för deras arbetsinsats för föreningen och önska den nya styrelsen, chefredaktören och alla funktionärer lycka till inför verksamhetsåret 2016! Kom ihåg att både ta hand om er själva och att skö-ta om varandra.

En sista superklyschig hälsning åt alla StudOrgare: njut av jullovet för allt vad ni har! Om ni börjar sak-na StudOrg allt för mycket, ta och drick en kopp (lite sunkigt) kaffe och minns tillbaka på det gångna årets händelser!

6

Olivia Shivas is a 22-year-old commu-nication student and has been enrolled in the Foreign Reporting module at the Swedish School of Social Sciences during the fall semester. She is from Auckland, New Zealand, has finished her Bachelor’s degree and is now doing her postgradu-ate honours.

Olivia writes and makes video blog entries for Attitude Live, a site maintai-ned by The Attitude Group that produces stories showcasing possibilities for people with disabilities. Olivia was born with Muscular Dystrophy, and in her posts she often tells about her experiences and fe-elings about living with the disability, like getting around in a wheelchair. She has also made many videos about living and studying in Helsinki.

Here is a bit from the post “Why Do I Turn Down Help?”:

“So, to the people who ask me for help:

thank you! I really do appreciate your thoughtfulness. Please don’t think I am dis-missing your kindness when I turn it down. It’s just easier for me to do things by myself in some situations. But don’t stop asking, because I will say yes sometimes and it will make a big difference to my day.”

I meet Olivia Shivas at Soc&kom, natu-rally in the Editing office also called “The Tower”, where all the journalists like us usu-ally study, work and hang out. Olivia tells me she has been enjoying her exchange.

Besides many events in Helsinki and a trip to Suomenlinna she has explored the neighboring countries on ferry cruises to Tallinn, Stockholm and St. Petersburgh. As her final experience of Finland, Olivia is going to visit Lapland before moving back to her home country.

We move on to the matter at hand: Ac-cessibility at the University campus and the event venues. Olivia tells me about

her experiences during her exchange.− There has been a pattern of me fi-

guring out if I can go to social events or not. In the beginning of the semester we international students attended an event at a modern building that was accessible. It was really nice. But the afterparty was at the New Student building. My friends offered to carry me up but you know … people were already a bit drunk and I didn’t think it was the smartest idea. So I decided to pass.

Olivia describes The New Student House as beautiful but not very wheel-chair friendly. Recently she visited the venue Nypolen, which most of us Stud- Org-members think of as the heart of student parties.

− When we had the Little Porrid-ge Party there in November one of the guys offered to carry me all four stories. Which was pretty amazing, Olivia laughs.

− Another friend carried my wheel-

Being a fully accessible, modern building Soc&kom is highly valued by exchange student Olivia Shivas among others. In contrast, some buildings at the University of Helsinki’s campus aren’t accessible at all. The New Student House is a popular place to host parties among students, but not everyone is included in an equal manner since the only way of getting upstairs in the 6-story building is being carried.

THE NEW STUDENT HOUSE COULD BECOME ACCESSIBLELilian Tikkanen

7

chair. It worked out in the end, but part of me feels bad that they had to put on their extra effort. If they just put in a lift it would make everyone’s life easier.

The Student Union of the University, HYY, has put their best foot forward to investigate how the New Student House could be made more accessible.

− A mapping of the possibilities was made as early as in 1996, but that never led to any big changes. This year the is-sue was brought up to date with a com-prehensive inspection, says Alviina Al-ametsä, Board Member of HYY and responsible for Equality at Uni.

The recent report states that current-ly neither the whole old side of the buil-ding nor the venues and sauna located in Kaivopiha are accessible. The Represen-tative Council will decide what actions will be taken regarding reconstruction of the building and its venues, and the issue will be discussed in January 2016. Alvii-na herself has put forth smaller improve-ments like purchasing a light wheelchair that can be used at the Alina venue and in carrying persons up the stairs.

− It has worked nicely with persons that use heavy electric wheelchairs. This could be made at other venues in the building as well, says Alviina.

In the venue Nypolen that is used by StudOrg among different Student’s Nations, better accessibility could be achieved with some minor construction work.

− The kitchen is really the only thing between Nypolen and the stairway on the B-side. If the kitchen was moved and the wall would be opened, the venue could be accessed by the existing elevator, says Alviina, who has been involved in the re-port committee.

One problem is that the nations put their own money in renovating, and the kitchen was redone only a few years ago. In order to carry through the plan, a di-alogue between HYY and the nations is needed. Also, if the Board would deci-de to make only some venues like Nypo-len accessible, they would have to allow other parties to use the space too, it being the only accessible venue in the building.

One plan for making the whole buil-ding accessible includes building an ele-vator shaft from underground all the way up to the 6th floor in the center of the

Continues on the next page

Olivia Shivas has enjoyed her exchange. However, she’s been figuring out if a party is worth attending when the venue isn’t accessible.

PHO

TO: CAYLA SAU

ND

ERS

8

sible journey of disabled students both to lectures and the student community”, sta-tes HYY.

HYY’s first accessibility tutor in the autumn of 2015 is Anni Kyröläinen, a 25-year-old student of political science. Anni gives tips, help and peer support for disabled new students. On HYY’s website Anni Kyröläinen writes:

”Student parties are often in inacces-sible facilities. I know a person who’s fi-nishing the Master’s thesis and has never attended a student party. It is difficult to join a group when you cannot even get to party facilities or events. Networking is very important in nearly every field, and in parties you get to know people who can help you to find a job.”

Olivia Shivas had heard about the tuto-ring project before she moved to Finland, but didn’t get in touch with Anni.

− I feel I’ve done pretty well by myself, but it’s always good to have someone to ask who’s experienced in the city. Dealing with unfamiliar things in a new country can be difficult, and with the extra chal-lenge of a disability you have to plan ahead at times.

Olivia feels that she hasn’t struggled with the accessibility at the centrum cam-pus or the city in general all that much.

− All my classes have been in this buil-ding [Soc&kom] so it’s been really easy

staircase on the historic side of The New Student House. The cost of the project is estimated to reach 250 000 euros, and in order to proceed it would also require a special statement from Finland’s National Board of Antiquities since the building is safeguarded as cultural heritage.

A much cheaper and easier alternative would be using the elevator on the B-si-de. Remodeling and opening the walls between the new and the historical buil-ding would cost up to 30 000 euros − a price that Alviina estimates could be pos-sible to work with in the near future.

A third option is to create an acces-sible path through the C-side, Kupoli. The problem there is, that HYY is sublet-ting the venue and to make the changes, the tenants would have to agree to using their space as a passageway.

− I feel that some kind of reconstruc-tion is needed to reach a satisfying level of equality, Alviina says.

To make students with disabilities at the University feel more included and make it easier to find support and help at the campus, the idea of an accessibility tutor was put in action fall 2015 by HYY. Ac-cording to Alviina the pilot project has gotten a lot of positive feedback from stu-dents at uni.

“Accessibility tutoring complements student tutoring and facilitates the acces-

when it’s all accessible. It’s really amazing, Olivia smiles.

− My accommodation is accessible as well, and public transport like the metro is good.

Overall Olivia’s experiences of the ex-change have been really positive, except for little things she’s found annoying − like stairs in general.

− There are many old buildings in Hel-sinki that are difficult to make changes to. I think there are more accessible pla-ces at home because New Zealand is a new country. There’s a big movement of people with disabilities who do things towards this. The big difference for me is that I drive at home.

− I haven’t felt excluded because I’ve been offered so much help, but the more accessible everywhere is, the more inclu-ded all people feel.

You can read more about accessibility at The University of Helsinki website, hyy.hel-sinki.fi (tip: search for ‘accessibility’ at the top of the site. The texts are available in English, Swedish and Finnish, as well as Anni Kyröläinen’s whole text.

Check out Olivia’s blog posts at attitude-live.com/blog/olivia-shivas!

”I feel that some kind of reconstruction is needed to reach a satisfying level of equality”, says Alviina Alametsä, Board Member of HYY and responsible for Equality at Uni.

PHO

TO: SEBASTIAN

TZARSKA

9

I’ve often considered the accessibility of different venues, especially the New Stu-dent House, as that is where we most-ly organize our events. Now that one of my tutees sits in a wheelchair it has been on my mind even more when organizing events.

StudOrg, and all the other organizations in Uusi have had and will have problems until a plan is made. StudOrg has not ac-tively discussed this matter partly be-cause there has not been a dialogue with HYY, but partly also because it has not been relevant for us. This has been dis-cussed in HYY but to my knowledge the-re is no specific plan yet.

I’ve always encouraged everyone to at-tend the events I organize, and offered help when necessary. This year the inter-national events have thankfully mostly been in accessible venues.

A lot of StudOrg’s events are however organized in venues which are not ac-cessible. This does not only include Uusi, but even more so Nyland’s Na-tion. As the stairs are more narrow and spiral it’s even harder, if not impossible to carry someone up. It is of immense

importance to discuss this to promote equality.

This year HYY has appointed an extra tutor for students with mobility handi-caps, which I think is a very good thing. I do however wish that changes would happen in the near future to make venues more accessible! However small the frac-tion of disabled people may be it is in no way a reason not to take this as seriously as any other matter and find a solution.

People often talk about the old archi-tecture and that it is therefore hard to renovate. Additionally Finland’s Natio-nal Board of Antiquities is protecting the New Student House, which makes it even more difficult.

Other old buildings, for example the Parliament and the Helsinki Cathedral have managed to renovate their buildings and make them accessible. Thereby, it is in no way impossible, and if a building is being protected from being made more accessible we really should question this “protection”.

Malin EkholmChair of StudOrg’s

International Committee

IMPORTANCE OF

STRIVING FOR

EQUALLY ACCESSIBLE

VENUES

Olivia and other exchange students, tutors and some StudOrg-members at

the Little Porridge Party at Nypolen.

PHO

TO: ELLEN

AVELLAN

10

Tidigare i höstas såg jag på Facebook att det igen är nåt käbbel på gång vid Soc&kom. Som vanligt verkar StudOrgs styrelse inte ha riktigt alla medlemmar på sin sida, någonting har tystats ner och debatten går het men inte ansikte mot ansikte utan på ett halvoffentligt forum, StudOrgs Facebook-grupp.

Hela härvan påminner mig om en liknande debatt som för några år sedan rasade mellan StudOrgs då-varande styrelse och ett antal missnöjda medlemmar. Det handlade om att låten Blurred lines, som åtmins-tone då ansågs vara kontroversiell, fick spelas på Stud-Orgs fester. Skandaldramaturgin såg likadan ut. En el-ler flera medlemmar som inte helt identifierar sig med föreningens styrelse kommer med svidande kritik mot någonting som styrelsen gjort eller låtit bli att göra. Styrelsen reagerar med utgångsläget att den har rätt och medlemmarna som kommer med kritik har fel.

Eftersom båda parterna vägrar lyssna på varandra blir debatten aggressivare och personlig. Blixtsnabbt glöms sakfrågan bort och diskussioner handlar istäl-let om hur styrelsen behandlade kritiken, i vilken ton kritiken framfördes, vem som tystat ner vem och vad som censurerats. Så brukar det pågå tills argumenten tagit slut eller folk helt enkelt tröttnat på diskussionen. Och sällan leder hela rumban till någonting konkret. Eller är det någon som nu seriöst och självkritiskt dis-kuterar poängen med Gulismoj eller vilken roll Stud-Org har under studentdemonstrationer och ockupa-

tioner? Är det ens någon som vet om det är ok att spela Blurred lines på en efterfest eller inte?

Svenska social- och kommunalhögskolan är, som alla vet, totalt värdelös då det kommer till planlösning. Det är trångt men sjukt nog så ekar det ändå i bygg-naden. Det positiva här är att man får anstränga sig för att inte bli en del av någon skitnödig högtflygande dis-kussion om identitetspolitik, amerikanska president-val eller principen om reserverade platser i matsalen.

De här diskussionerna förs otroligt nog ofta på en helt civiliserad nivå. Argumenten är sakliga, ingen blir för personlig, humor är tillåtet och folk är öpp-na för att ändra åsikt. Att sedan ämnena ofta är små skitsaker som mest krystats fram för att ha något att tala om har mindre betydelse. Därför är det mysko att den här öppna debattkulturen uppenbarigen inte kan överföras på de mer känsliga frågorna inom för-eningen. Varför är kritikerna rädda för att direkt och öppet kritisera styrelsen och varför är styrelsen så rädd för att ta diskussioner och ändra på gamla in-vanda mönster?

Frågorna kring Gulismojs funktion, stöd till ockupa-tioner och låtval på efterfester kan inte vara så bränn-heta att de kräver en aggressiv debatt och en kom-munikationsstrategi i Stubbisk finansministerie-anda. Som en annan tidigare StudOrgare uttrycke det: “Nu leker dom att det är på riktigt igen”.

RÄTT SORTS SKITNÖDIGHET ÄR EN DYGDNiklas Eversf.d. Soc&kompostens chefredaktör och Soc&kom-alumn

11

Jag vill tacka Lukas Rusk för hans tid som redaktionssekreterare år 2015. Vi gjor-de flera tidningar tillsammans och fick Soc&komposten på sina ben igen.

Jag vill även be om ursäkt för att mitt svar på Lukas text i det senaste num-ret gick in på personliga spår, och givet-vis ännu uttrycka att jag som chefredak-tör absolut inte borde ha uttryckt mig så som jag gjorde, inte heller i diskussionen före texterna. Som ansvarig redaktör bor-de jag ha stått bakom hans text om Gu-lismoj samt enbart respekterat hans be-slut att avgå.

Vi har rett ut situationen sinsemellan och hoppas att diskussionen kring vik-tiga saker i föreningen kommer att fort-sätta och att klimatet för debatt och kri-tik kommer att bli öppnare.

TACK OCH FÖRLÅT

SOC&KOMS UTBILDNINGSREFORM FRAMSKRIDER

APOLOGY ACCEPTED

Lilian Tikkanenchefredaktör

Lukas Rusk

Ellen Avellan

Lilian, jag accepterar ursäkten. Tack själv för vårt samarbete inom Soc&kom-posten som för det mesta ändå gått smi-digt. Jag är glad att vi kunnat reda ut våra personliga konflikter angående min avgång.

Jag är också ledsen för att min av-gång kom olägligt och just då arbetet med tidningen var som mest intenstivt.

Många har säkert följt med debatten som uppstod på Facebook och jag tror att de flesta kände att den inte var helt saklig.

Jag valde att posta min avgångstext där eftersom jag tyckte att den handla-de om en så pass viktig och stor fråga att den borde nå alla föreningsmedlem-mar. Det var också ett ställningstagande mot censuren.

Jag hade också tänkt att frågan kunde diskuteras öppet där. Diskussion blev det, men en diskussion som i sina ”bäs-ta” stunder innehöll dålig argumenta-tion och sidospår och som värst person-liga påhopp.

Facebook och internet är inte de bäs-ta forumen för en saklig diskussion. Jag ångrar inte att jag satte min text i Stu-dOrgs grupp på Facebook eftersom jag tycker att hela debatten blev ett levande exempel på hur inflammerad frågan är i vår förening. Jag vet ändå inte om jag kommer att göra samma sak igen.

Högskolans styrelse har godkänt försla-get för ett nytt utbildningsprogram vid Soc&kom. I korthet innefattar det ett kandidatprogram i samhällsvetenskaper och ett i socialt arbete samt ett magister-program i samhällsvetenskaper.

Man kan även i fortsättningen läsa journalistik, socialpsykologi, socialt ar-bete, sociologi, statskunskap eller rätts-vetenskap som huvudämne. Det nya pro-gramments innehåll ska börja planeras

Diskussioner i kommentarsfält spå-rar ur, både i StudOrg och i samhället. Det handlar inte om endast förenings-kulturen utan också om mänsklig na-tur. Jag hoppas att vi istället kan mötas i Soc&kom och prata om de här svåra frå-gorna.

Den här debatten har ändå visat mig att det är många i vår förening som kan han-tera sådant här sakligt, skaka det av sig och komma och fråga ”inte blev det väl något mellan oss?” efter en hätsk men saklig debatt.

Men vi i StudOrg har ännu mycket att lära oss. Som Lilian påpekade i sin förra text måste vi värna om vänskapen i vår förening.

Jag tror ändå att vi gör det allra bäst om vi lär oss att både ge och ta saklig kri-tik. Inte ska vi väl låta en debatt förstöra vänskapen?

våren 2016 och utbildningsprogrammet ska träda i kraft hösten 2017.

Förslaget har arbetats fram under hösten och gått via alla ämnen vid Soc&kom samt utbildningsrådet och ska överläm-nas till Helsingfors universitets utbild-ningsråd senast 10.12.

Mera info om både reformen och Soc&koms förslag har skickats per e-post åt studerande samt finns att läsa

om på Soc&koms hemsidor. Ifall någon vill framföra ett ärende till högskolans styrelse kan man kontakta Ellen Avel-lan, Felicia Aminoff eller Malin Ekholm som är studentrepresentanter i högsko-lans styrelse till slutet av året. Efterträd-are för åren 2016-2017 är Claes Bergh, Axel Nurmio och Ida Söderström.

”Facebook och internet är inte de bästa forumen för saklig diskussion.”

12

STUDORG:MER SAMARBETE OCH BÄTTRE INFORMATIONSFLÖDE

Redaktionen är sällan så fylld av studen-ter som på höstmötet tisdagen den 24 no-vember. Ett femtiotal föreningsmedlem-mar samlades till det årliga höstmötet där man tillsammans granskade och godkän-de verksamhetsplanen och budgeten för nästa år samt hörde vad kandidaterna för styrelse- och funktionärsposter i för-eningen hade att säga. På de poster som hade fler än en kandidat verkställdes en demokratisk omröstning.

Förslag till nya projekt i föreningen är bland annat att satsa på kultur- och idrottsverksamhet, utveckla informa-tionsflödet gällande högskolepolitik och att utveckla StudOrgs utskottsverksam-het samt internationell verksamhet och samarbete. Föreningen ska också utveck-

la kontakten till studentrepresentanter inom högskolans organ exempelvis ge-nom ett utbildningstillfälle.

Ett initiativ för vandringspriser inom StudOrgs utskott gjordes på årsfestsilli-sen – Bragdbägaren ska även hädanefter tilldelas till någon som ytterom styrelsen förtjänstfullt verkat inom ett utskott.

Soc&kompostens innehåll bestäms fortfarande av StudOrgs medlemmar, rättare sagt av alla som medverkar och därmed är en del av kommunikations-utskottet. En punkt lades till i verksam-hetsplanen: Chefredaktören ska se till att Soc&komposten främjar aktiv debatt om bland annat föreningens verksamhet.

En förändring är också att utskotts-ordförande tillsammans med utskot-tets funktionärer får komma överens

om de specifika ansvarsuppgifterna. De på förhand specifikt utnämnda funktio-närsposterna är redaktionssekreterare, idrottsansvarig, andra årsfestmarskalk och ansvariga för de största gulisevene-mangen.

Verksamhetsåret 2016 består styrelsen av ordförande Claes Bergh, sekreterare och informatör Sofia Strömgård, skatt-mästare Anna Björkqvist, klubbmästa-re Axel Hansson, sitsvärdinna Stefanie Lindroos, programutskottets ordförande Sara Haapalahti, studie- och arbetslivs-utskottets ordförande Niklas Backlund, internationella utskottets ordförande Daniel Mickos, gulnäbbsutskottets ord-förande Henrik Ekelund och årsfestmar-skalk Kia Ahlfors.

På höstmötet 24.11 valde StudOrg ny styrelse, funktionärer och klubbade igenom verksamhetsplanen och budgeten för 2016. Med ledning av ordförande för 2016 ska styrelsen bland annat satsa på samarbete med både internationella och finska studerande och föreningar.

Lilian Tikkanen

13

Föreningen ställde frågor åt kandidater-na för styrelseposterna före valet.

Claes Bergh var enda kandidat för ordfö-randeposten. Daniel Mickos frågade ho-nom om det ska samarbetas mer inom styrelsen och utskotten.

− Samarbete i styrelsen är viktigt, men utskotten ska ha en viss autonomi. Jag ska se till att de olika utskotten hålls uppdatera-de om varandras verksamhet, säger Bergh.

Kurator Robin Tiivola frågade hur Bergh skulle hantera potentiella konflik-ter inom styrelsen.

− Jag talar med dem envar, och ser till att de talar med varandra. Det ska redas ut varför någon inte kommer överens och reda ut det.

Christina Parviainen frågade om Bergh

har tänkt utöka samarbetet med Kannstö-parna vid Statsvetenskapliga fakulteten.

− Jo, jag ska se till att våra styrelser ska tala och förhandla om att ordna program tillsammans, svarade Bergh.

Elis Karell är Soc&kompostens chefre-daktör och kommer även att vara Kom-munikationsutskottets ordförande. Plat-sen för redaktionssekreterare och övriga funktionärer är ännu öppna och rekryte-ras av Karell.

Anton Söderholm blev idrottsansva-rig för nästa år. Till festutskottet, studie- och arbetslivsutskottet, internationella utskottet, gulnäbbsutskottet, samt års-festkommittén valdes allmänna funktio-närer och för vissa utskott även ansvari-ga för specifika evenemang.

Föreningens lokalmästare Sonja Piippo ska sköta om StudOrg-rummets fortsatta trivsel. Merethe Eriksson är föreningens nya jämlikhetsansvariga och ska värna om jämlikhets- och jämställdhetsfrågor.

En miljöansvarig rekryteras sena-re eftersom ingen ställde upp på mötet. Miljöansvariga ska revidera förening-ens miljöplan, ansvara om bioavfallet i StudOrg-rummet och enligt eget ini-tiativ informera föreningsmedlemmar-na om aktuella händelser med koppling till miljö.

Läs mer om de nya styrelsemedlemmarna och funktionärerna på Soc&kompostens webb!

Styrelsen 2016 (från vänster): Stefanie Lindroos, Axel Hansson, Henrik Ekelund, Anna Björkqvist, Niklas Backlund, Claes

Bergh, Daniel Mickos, Sofia Strömgård och Sara Haapalahti. (Kia Ahlfors fattas på bild)

BILD: SUSAN

NA YRJÖ

LÄ

14

Hej på er kära läsare, mitt namn är Elis och jag stude-rar journalistik på första året. Som en del av er kan-ske vet, blev jag på StudOrgs höstmöte vald till chef-redaktör for Soc&komposten. Det var ingen annan som ställde upp, vilket var lite överraskande med tan-ke på vad vi studerar här. I skrivande stund har ingen heller ställt upp som redaktionssekreterare. Om nå-gon nu känner sig ens lite intresserad är det bara att kontakta mig.

Lilian Tikkanen, nuvarande och avgående chefredak-tör, har gjort ett fantastiskt jobb med tidningen. Som blivande chefredaktör har jag alltså ett väldigt bra ut-gångsläge. För att vara helt ärlig har jag ingen aning om vad jag gav mig in på då ja ställde upp som chef-redaktör, och några konkreta visioner för Soc&kom-postens framtid har jag inte ännu. Men med en ny redaktion och nya medverkare kommer innehåll-et oundvikligen att se annorlunda ut, och jag hopp-as kunna bidra med något nytt och intressant till tid-ningen.

På höstmötet fördes en intressant diskussion om Soc&kompostens uppgift, och debatten kommer högst antagligen inte att ta slut inom kort. Texterna om evenemangen StudOrg ordnar (och hur roliga de är) har naturligtvis sin plats i tidningen, men övrigt innehåll är mer än välkommet. Soc&komposten ska

fungera som en inblick i studenternas upplevelse av studielivet, samhället och världen.

Soc&komposten ska förutom att lyfta fram diskus-sionsämnen också uppmana till diskussion och debatt. Genom debatt kan vi komma fram till nya sanning-ar och bättre förståelse av saker. Även om debatten i StudOrg inte alltid har varit helt saklig, hoppas jag ändå den försätter lika livligt som den hittills har gjort. Som chefredaktör ska jag försöka ta ställning till äm-nen inom föreningens intressen på ett så diplomatiskt sätt som möjligt.

Jag ser också fram emot att samarbeta med StudOrgs medlemmar, och jag litar fullständigt på att ni kom-mer att producera intressant och mångsidigt innehåll även i fortsättningen. Ingen eventuell medverkare ska känna att kraven är för höga - tidningens linje ska vara avslappnad och öppen för nya idéer.

Jag har fått höra att Soc&komposten kan vara vad som helst som chefredaktören gör den till. Jag ser mitt kommande uppdrag som chefredaktör främst som att lyfta fram studenternas upplevelser. I slutändan är det bra att komma ihåg att det är StudOrgs medlemmar som gör tidningen, inte jag eller styrelsen eller någon utomstående kraft.

TACK FÖR FÖRTROENDET!

Elis KarellSoc&kompostens

chefredaktör 2016

15

Detektiv Sås&Lock

Händelseförloppet börjar den 20 septem-ber då en student vid namnet Axel Nur-mio stolt laddar upp en bild i StudOrgs Facebook-grupp. Texen lyder: “Det finns femton sprillans nya kaffekoppar i Stud-Org-rummet! Diskade och redo att an-vända. Vi tackar skattmästare Claes för att han har varit till Ikea. Kom ihåg att hämta kopparna tillbaka efter användning och att diska dem!”Utöver 39 gillningar uppstår det diskus-sion på inlägget.

“Jounalisterna äter dom ti lunch”, kom-menterar Kasper Wendell.

Lukas Rusk skriver: “Journalisterna hälsar att påståendet att vi skulle ta dem är en myt spridd av mainstreammedierna.”

Knappt en månad senare, den 15 okto-ber, gör Nurmio ett chockerande fynd i övningsredaktionen på tredje våningen.Inlägget lyder: “Jag trodde att det var bullshit att j-are lämnar koppar i tornet, men sen for jag dit första gången i år och hitta detta ... Skärp er!”

Igen får inlägget över 40 gillningar, och livlig diskussion uppstår. Bland an-nat skriver Niklas Evers: “Även detta vär-mer hjärtat. Kopparna är om möjligt ett

ännu större samhälleligt problem än den brännheta frågan om huruvida StudOrg kan stöda en ockupation av ett klassrum i Porthania eller om det bara är medlem-mar i StudOrg som bör syssla med sådant. Fina pipor, fortsätt i samma anda!”

Andra StudOrg-medlemmar före-slår övervakningskameror för att ta de kopp-kriminella på bar gärning eller att anställa Eric Cartman som “hallway mo-nitor”. Ett förslag på en “Kopp-cop” får rungande understöd.

Ellen Avellan påpekar också att hon hit-tat fyra halvfulla kaffekoppar på dator-hyllan på andra våningen. “Om du går iväg med en kopp - drick nu ens upp kaf-fet!”, uppmanar hon. Kanske det inte är endast journalisterna som är misstänk-ta? Eller är det bara ett försök att missle-da undersökningen?

Även Lukas Rusk som tidigare hävdat att journalisterna skylls på falska grunder skriver: “De va då jävligt tråkigt att till och med i en samhällsvetarskola så sväljer ni den här rapporteringen med hår och hull. Jag hoppas att ni alla kunde förkovra er mediekritiska läsförmåga och se vilka mo-tiv som står bakom sån här rapportering,

som är både falsk, normativ och dragen till sin spets.” Kommentaren får också under-stöd.

Berättelsen kulminerar i ett inlägg av Emil Lindholm den 23 oktober. “Snyggt i StudOrg igen”, skriver han under bild-en på en fruktansvärd oreda. Före det-ta journalistikstuderande Emil Ehnström styr åter misstankarna mot sina tidigare medstuderande. “De e säkert någå J-are!”, skriver han.

Men trots all medieuppmärksamhet och alla extensiva åtgärder att lösa mysteri-et och få fast de skyldiga har situationen bara blivit värre. Ögonvittnen har sett koppar med innehåll i ett så avancerat stadium av möglande att deras öde varit osäkert. En del har varit så upprörda att de även behövt traumahjälp för att kom-ma över mardrömmarna.

Ett nytt fenomen en anonym käl-la vittnat är att man börjat koka kaffe i redaktionen igen. Uppgifterna för vilka koppar som använts för att förtära dryck-en är inte bekräftade.

Den spännande och mystiska berättelsen om kaffekopparna som pågått i StudOrg så länge de äldsta levande alumnerna minns har fått fortsättning i höst.

NYA LEDTRÅDAR I KAFFEKOPPS-MYSTERIET

En j-gulis 2015

Efter 100 dagar på Soc&kom har rutinen av att vara journalistikstuderande på högskolenivå smugit sig in i benmärgen hos j-gulisarna. Rutin betyder dock inte tråkig i detta fall. Dagarna ser sällan likadana ut och studierna framskrider fartfyllt. Ifall någon undrar var-för j-gulisarna aldrig syns i skolan beror på att vår var-dag präglas till högsta grad av vår 80-procentiga när-varoplikt. Vi närapå bor i ”tornet”

Till en början verkade en så hög grad av närvaroplikt som ett helvete i jämförelse med till exempel stask-gu-lisarnas liv. De befann sig knappt i skolan. Men med-an löven föll och hösten blev allt mörkare började man finna ljus i den täta gemenskapen. Vi j-gulisar lärde känna varandra, roller i gruppen började utformas och en stark solidaritet uppstod bland oss som måste spen-dera långa och tunga dagar tillsammans på högskolan. Denna gemenskap har också vuxit i samband med oli-ka evenemang som vi j-gulisar ordnat åt oss själva.. Konceptet med obligatorisk närvaro är fortfarande tid-vis ett helvete, men ett mer trevligt och uppiggande så-dant, speciellt under den mörkaste tiden av året.

Vad är det då som håller oss ständigt sysselsatta under all den tid vi varit i skolan? För förstaårsstuderande är journalistikstudierna en blandning av det teoretiska och praktiska.I det stora hela följer våra dagar samma mönster: Föreläsning om teori på förmiddagen följd av en praktisk arbetsuppgift på eftermiddagen. Ibland känns det som om vi bara kastas i vattnet och förväntas lära oss simma. Det är huvudsakligen en fungerande

metod. Att få en teoretisk genomgång och sedan själv producera material och lära sig av sina misstag är ef-fektivt. Utbildningen är arbetslivscentrerad. Vi har re-dan fått prova på vanligt artikelskrivande, intervjuan-de, radio, tv och nyhetsresearch. Flera gästföreläsare med medryckande historier och intresseväckande stu-diebesök till mediehus har också utgjort en stor del av studierna.

Vid sidan om studierna har j-gulisarna i omväxlande antal deltagit i StudOrgs och J-komms aktiviteter och evenemang. Integreringen till Soc&koms aktiva stu-diekrets har verkat ske långsammare än vad den star-ka gruppgemenskapen bildats bland oss j-gulisar. Det överlägset populäraste evenemanget hittills har varit J-komms årsfest som de flesta j-gulisar deltog i.. Där fick man en inblick av de äldre studenterna och de verkliga gamylerna och kunde konstatera att de ver-kar ha en lika stark gruppanda som vi. Vi j-gulisar har varit representerade på så gott som alla av höstens sit-ser och har därmed blivit inlärda väl. Snapsen smakar och sångröster av diverse kvalitet hittas.

I framtiden skymtar redan vinterpraktik och journa-listikstudenternas egna medieprodukt Smocka som produceras under 5 veckors tid.. Då testas j-gulisar-na ordentligt. Takten kommer att vara hård och pro-fessionell inställning krävs. Men vår starka gemenskap kommer säkert att hjälpa till där också. På arbetsmark-naden råder en ständig kamp om jobben, men än så länge är vi ett lag. Ett lag j-gulisar.

J-GULIS, BÄSTA GULIS