södertörns högskola 13 dec 2012 : biblioteksperspektivet på e-böcker:
DESCRIPTION
En föreläsning /presentation om bibiioteksperspektivet på e-böcker för studenterna på kursen E-boksdesign och produktion. Elisabet Fornell och Anders Fredriksson http://webappl.web.sh.se/p3/ext/content.nsf/aget?openagent&key=sh_course_page_1089METRANSCRIPT
Biblioteksperspektivet
för e-böckerSödertörns högskola13 december 2012
Elisabet Fornellvirtuella enheten, Stockholms stadsbibliotek
Anders FredrikssonSödertörns högskolebibliotek
När kommer boomen?
• Intresse
•Mediebärare
• Aktörer
• Vettiga format, epub 3 etc
•Rimlig svårighetsgrad
Förutsättningar
E-medier på bibliotek
•Forskningsbibliotek (universitet, högskolor etc)
•Folkbibliotek
•(Specialbibliotek)
Kan man låna e-böcker?
•Rent tekniskt lånar man inte
•Egentligen en kopia
•Gör det biblioteken till fildelare?
•Tekniska begränsningar som ger tex 28 dagar ”lånetid”, tillgång
Forskningsbibliotek• 75% av mediebudget digitala medier - främst e-tidskrifter,
men även e-böcker
• Främst utländskt
• < 1000 svenska kursböcker
• Nya sökmöjligheter. Webscale discovery.
• Hållbar affärsmodell, utlåningsmodell? PDA!
• Lärosätets eget material? DiVA!
• Open access (främst artiklar, en del böcker)
Södertörns högskolebibliotek
Användarstyrt förvärv PDA
Patron-Driven Acquisitioneller
Patron-Driven Accessockså
Demand-Driven Acquisition
PDA-projektet
Uppsala universitet, Södertörns högskola, Malmö högskola
Dawsonera, EBLGratis MARC-poster
5 månaderTre lån triggade inköp
Webscale Discovery 1
Webscale Discovery 2
Samlingar?
Böcker, kapitel, fulltextindexering…
Folkbibliotek: aktörer•Elib - ägs av Bonnier, Norstedts,
Piratförlaget och Natur och Kultur
•Publit - samarbetar med Elib
•Ordfront
•Förlagett - mediejukeboxen
•Ebrary
•Ebsco
Utlåningsmodeller
•Elib-modellen (utlåningsmodellen)
•Overdrive -förvärvsmodellen
•Big deals - prenumerationsmodellen
•Låntagarmodellen
•Spotifymodellen
Elib-modellen•Nästan alla svenska
folkbibliotek+några nordiska
•Obegränsat antal utlån
• Kostnad (för biblioteket) per utlån ca 20 kr
• Komplicerat ladda ner
• Biblioteken kan inte förutse kostnader
Overdrive/förvärvsmodellen• Som fysisk utlåning
• En licens/titel och låntagare i taget
•Man får köa för digitala böcker
• Aktörer: Overdrive, Ebsco, MyiLibrary, Ebrary
Big deals /prenumerationsm
odell• Årlig avgift för biblioteket - baserat på antal låntagare
• Tillgång till hela beståndet
• Låna till flera samtidigt
• Bra för kurslitteratur
• Ebrary, MyiLibrary Ebsco
Låntagarmodellen• Anglosaxisk modell
•Databas med boktitlar
• Låntagare väljer titel->biblioteket väljer köp eller kortlån
• Begränsat antal lån
• Ebrary MyiLibrary EBL Ebsco Overdrive
Andra länder: USA
• Kommit längst med e-böcker
•Utlån via Overdrive och förvärvsmodellen precis som fysiska
• Amazon i samarbete med Overdrive lån till Kindle. 11000 bibliotek
Andra länder: Storbritannien
•Också kommit långt inom e-böcker (Kobo erbjuder 2,2 miljoner köp-titlar)
• 25% av kommunerna lånar ut
• Vanligast med låntagarmodellen
Andra länder: Danmark
•Ny modell testas sedan oktober 2011
• eReolen (=e-bokhyllan)
• Kostar biblioteken14-18DKK/lån
•Ungefär som Elib
Stockholms stadsbibliotek, SSB
• 2001 försöksprojekt med Elib och Nacka
• 20 kr/utlån
• Samma modell fortfarande, börjar bli ohållbar
E-utlåningen 2001-2011
Utlåningen på SSB 2010
1,3%!
Zlataneffekten
Problemområden
•På folkbiblioteken
•På forskningsbiblioteken
•Bokutgivningen i allmänhet
Folkbibliotek: problem
•Utbudet, bara 1,3% av SSB som ebok
•Kostnader: +100% sedan 2010
•Karens (från förlagen)
•31% undanhålls
•DRM, begränsningar och tillgänglighet
•Inget urval, köps i paket
•Fria e-böcker hanteras inte alls
Folkbibliotek: problem forts.
• Aktörerna står emot varandra
• Biblioteken missnöjda med dagens lösning, vill ha mer flexibla lösningar
• Biblioteken vill erbjuda e-böcker med alla möjlighter
• Förlagen vill har fler begränsande Overdrive-lösningar
• Förlagen vill inte att folk vänjer sig vid att läsa e-böcker gratis via biblioteken
Forskningsbiblioteken: problem
• Olika plattformar, olika villkor: svårt hitta lösningar för nedladdning, utskrifter
• Stora summor för avtal e-resurser, samtidigt stor mängd tryckta böcker
• Svensk kurslitteratur – När? Hur?
• Hur hantera fria medier?
Affärsmodeller
”Jag har svårt att se att det kommer att finnas
någon gångbar affärsmodell som
inkluderar biblioteken.”
Terje Höiseth - förre överbibliotekarien vid
Luleå tekniska unversitet
EBS
Evidence Based Selection
•På förlagsplattformar (Springer, Elsevier, DeGreuyter)•Tillgång en viss tid för en viss summa•Väljer sedan vilka man vill ha kvar•Begränsningar för utskrifter och nedladdningar mindre än hos aggregatorerna•Krångligare för biblioteken (fler avtal)
Bokutgivningen
•Få svenska titlar
•Liten efterfrågan, små marginaler -> liten produktion
•Nya romaner ges ut men inte äldre litteratur, den så kallade backlisten
Få titlar
•10, 5 miljoner svensktalande och 4000 e-bokstitlar
•400 miljoner engelsktalande, 1 miljard engelskläsande och 2,2 miljoner ebokstitlar
Vad gör vi åt det här?
•Utvecklar det digitala biblioteket
•Publicerar egna titlar
•Bidrar till opinionsbildning
•Nya avtal med intresserade: Ordfront
Ordfront
•20 månader
•300 titlar
•Frontlist 25 kr/utlån
•Midlist 15 kr/utlån
•SSB digitaliserar 25 äldre titlar gratis utlån
Digitalisering•Förlag - nya böcker
•Forskningsbibliotek
•Folkbibliotek, bara SSB
•Projekt Runeberg, Projekt Gutenberg
•Litteraturbanken
•Google book search
SSB:s egen utgivning
Egen e-boksproduktion
•Samarbete med Publit
•Skanning: 1000 kronor
•OCR-bearbetning, Epubformatering: 3500 kronor
Epub vanligast, men
•Topp i oktober för e-böcker i pdf
•Tranströmereffekten
•25 tryckta ex, 23 beställda
•133 fysiska lån, 344 e-lån
Opinionsbildning
•Public service: uppdrag att vara en arena för demokrati och medborgardeltagande
•Vad händer om man inte kan nå e-böckerna hos oss för att förlagen inte vill?
•För tryckta svenska böcker finns pliktleveranslagar: alla ska till KB
•Lagförslag om pliktleverans av e-material
Framtiden?•Vad betyder detta för biblioteken?
Ingen vet
•Medielandskapet förändras raskt för alla: tidningar, tv, radio, bokbranschen, bibliotek
•Flera utredningar på gång, bland annat litteraturutredningen
•E-boksutredningen klar i oktober 2011
E-boksutredningen•Många frågor att lösa
•Saknas struktur för utveckling av e-boken
•Tekniken fortfarande ny, men det löser sig
•Tillgången till titlar problem
•Hur ska biblioteken tillgängliggöra fria e-böcker
E-boksutredningen tror
•Konsumenterna driver på ökat utbud
•Telecom-företag ger sig in på marknaden
•Ökad efterfrågan - > mer intressant digitalisera äldre material
•Omfördelning av resurser från tryckt till e-
•Nya läromedel i skolan, online och e-
•Man hittar strategier för att hantera fria e-
E-boksutredningen
om struktur•Kritisk massa av titlar (backlist) viktigt
•Nya flexibla affärsmodeller behövs
•Standardformat och standardläsare behövs
•Bibliotekens roll ÄR viktig och måste utformas (jfr bidrag till subventionerade tidskriftslicenser 1998-2002)
E-boksutredningenom struktur forts.•Folkbiblioteken behöver
struktureras om och hitta ny roll
•Specialbibliotekens unika samlingar behöver digitaliseras
•Utvecklingen av e-läromedel måste följas
Kungliga biblioteket
•Numera nytt uppdrag även folkbibliotek
•Kan skapa förutsättningar för möten
•Kan bidra med kompetens inom konsortiebildning
•Kan stimulera digitalisering
•Kan tillhandahålla samlad katalo över e-
•Kan främja och samordna open access publicering
• E-boksutredningenhttp://www.kb.se/Dokument/Aktuellt/Eboksutredningen.pdff
• Pelle Snickarshttp://www.svd.se/kultur/understrecket/biblioteken-sitter-fast-i-en-ravsax_6488902.svd
• http://www.kb.se/plikt/Eplikt/
• http://www.nytimes.com/2011/03/15/business/media/15libraries.html?_r=3&emc=eta1
• Biblioteksbladet sidan 25http://www.biblioteksforeningen.org.test.levonline.com/bbl/bbl2010/Biblioteksbladet_nr10_2010.pdf
• http://www.dn.se/kultur-noje/staden-slapper-myrdals-verk
• Svensk bokhandeln nr 4, 2011. Ett uppslag finns att läsa på nätet: http://www.mypaper.se/show/svb/show.asp?pid=345339750266619&page=18
• http://www.publit.se/cms/2010/12/17/e-bocker-pa-biblioteken-en-mojlig-dromlosning/
• http://www.svb.se/nyheter/bibliotek-satsar-p%C3%A5-digitala-b%C3%B6cker
• http://www.svd.se/kultur/litteratur/zlatanfebern-tar-alla-pengar_6683528.svd
• Rasmus Fleischer Boken och Biblioteket (i två volymer)
• http://www.svd.se/naringsliv/de-vill-fa-oss-att-lasa-digitalt_6486238.svd
Läsa mer
[email protected]#geckolisa
#SSB_digibibbiblioteket.se
bloggar.biblioteket.se/digitalabiblioteket
anders.fredr
Tack!