specialpedagogiska rapporter och notiser från...

Volym 13, Nr 1, 2018

Specialpedagogiskarapporter och notiser från

Högskolan Kristianstad

KRISTIANSTAD UNIVERSITY PRESS

Liselott Carlsson

På väg mot en tillgänglig utbildning för elever inom autism-spektrumtillstånd - En kvalitativ intervjustudie utifrån några informanters beskrivning av ett kommun-övergripande skolutvecklingsprojekt

Kristianstad University Press 8:2018Tryck: Högskolan Kristianstad, Kristianstad 2018ISBN: 978-91-87973-25-3ISSN: 2000-0022

Kristianstad University Press© Respektive författare

På väg mot en tillgänglig utbildning för elever inom autism-spektrumtillstånd - En kvalitativ intervjustudie utifrån några informanters beskrivning av ett kommunövergripande skolutvecklingsprojekt

Volym 13, Nr 1, 2018

Liselott Carlsson

Specialpedagogiskarapporter och notiser frånHögskolan Kristianstad

2

SpecialpedagogiskarapporterochnotiserfrånHögskolanKristianstad

Volym13,Nr1,2018

Påvägmotentillgängligutbildningföreleverinomautism-spektrumtillstånd-Enkvalitativintervjustudieutifrånnågrainformantersbeskrivningavettkommunövergripandeskolut-

vecklingsprojekt

LiselottCarlsson

KristianstadUniversityPress,Nr1:2018

HögskolanKristianstad,Kristianstad2018ISSN:2000-0022

KristianstadUniversityPress

©LiselottCarlsson,2018

3

AbstractTheaimofthisstudyisbasedonafewinformants’descriptionsandexperiencesoftheschoolsinamunicipalschoolchangedtheirworkto increase inclusion for studentswith Autism SpectrumDisorders(ASD).Thefocusofthestudyisthechangeswhichhavebeenimple-mented, how it has influenced the student group's schooling andwhatsuccessfactorsandchallengestheschoolhasencountered.

AccordingtotheSwedishEducationAct,shalltheSwedishregularschoolbeavailabletoallscholars.However,severalstudiesandac-countsshowthatprimaryschoolshavefounditdifficulttomeettheeducationalneedsofstudentswithASD.Thenationalboardofedu-cation(2009)andTheSwedishschoolsinspectorate(2012)criticiz-ingtheschoolfornotinvestigatingthestudents'needsandsupplyadequatesupport.

Thestudywasconductedbyaqualitativeapproach;datawerecol-lectedthroughsemi-structured-andfocusinterviews.Thechoicetouseinterviewsarebasedoninterestingtoleteachinformantde-scribeshowtheirschool,meetandeducatedstudentswithASDandwhatelementstheyconsiderimportantdevelopmentsofaninclusiveschoolforpupilswithASD.

Theimplicationoftheresultsconfirmsthatbyincreasingtheknowledgeaboutautismspectrumdisordersoftheinstructors,theschoolhasdevelopedamoreincludinglearningenvironmentforthestudents.Bycreating,aflexibleorganizationintheschool’sstudentsgivesthechancetobeinschoolontheirownterms.Belongingtoaclassontheirownterms,withthepossibilityofinstructingindiffer-entcontexts,hasincreasedthepresenceofmanystudents.

Ämnesord/Keywords:AutismSpectrumDisorder,Includededuca-

tion,Flexibleorganization,CompetenceofASD,Consensus,Systems

theory

4

InnehållsförteckningInledning..............................................................................................7

Syfte..............................................................................................................10

Studiensdisposition...............................................................................11

Kunskapsläge...................................................................................12

Definitionavcentralabegrepp..........................................................12

Autismspektrumtillstånd.....................................................................13

TheoryofMind.........................................................................................14

Centralkoherens.....................................................................................15

Exekutivafunktioner.............................................................................15

Sensorisköverkänslighet.....................................................................16

Rättentillutbildning..............................................................................16

Inkludering................................................................................................18

Eninkluderandelärmiljö.....................................................................23

Inkluderandeundervisning................................................................24

Sammanfattning......................................................................................26

Teoretiskutgångspunkt...............................................................28

Systemteorin.............................................................................................28

Systemteoretiskabegrepp..................................................................30

Ekologisksystemteori...........................................................................32

Teorianknytningtillstudien...............................................................35

Metod...................................................................................................37

Metodval.....................................................................................................37

Intervjusommetod................................................................................37

Urval..............................................................................................................38

5

Genomförande..........................................................................................40

Bearbetning...............................................................................................41

Etiskaövervägande................................................................................41

Informationochsamtyckekravet...........................................................41

Konfidentalitet...............................................................................................42

Nyttjandekrav.................................................................................................42

Tillförlitlighet.................................................................................................43

Resultat...............................................................................................44

Yttreorganisation...................................................................................44

Analysavyttreorganisation....................................................................47

Inreorganisation.....................................................................................48

Analysavinreorganisation......................................................................51

Lärmiljön....................................................................................................52

Analysavlärmiljön......................................................................................57

Framgångsfaktorer.................................................................................58

Samsyn..............................................................................................................58

Ökadförståelseföreleverna....................................................................59

Ökadnärvaroföreleverna........................................................................61

Analysavframgångsfaktorer..................................................................62

Utmaningar................................................................................................63

Organisatoriskasvårigheter....................................................................63

Ekonomi............................................................................................................64

Bristpåtid.......................................................................................................65

Lgr11.................................................................................................................65

Analysavutmaningar.................................................................................66

Teoretisktolkning...................................................................................67

6

Pedagogiskaimplikationer.................................................................69

Diskussion.........................................................................................72

Studiensbegränsningar,svagheter.................................................75

Hurrelaterarresultatentillandrastudier?.................................76

Fortsattforskning...................................................................................77

Avslutandekommentarer....................................................................77

Referenser.........................................................................................79

7

InledningSyftetmedföreliggandestudienärattundersökapåvilketsättskolorkananpassaundervisningenochskolansmiljöförattkunnataemotochutbildaeleverinomautismspektrumtill-stånd,utanintellektuellfunktionsnedsättning.Studienutgårfrånnågrainformantersbeskrivningarochupplevelseravhurskoloriettkommunövergripandeskolutvecklingsprojektför-ändratsittarbeteförattökatillgänglighetenföreleverinomautismspektrumtillstånd.Projektetpågickmellanåren2014-2016.

Desenasteårenharintressetförhurgrundskolaninkluderarochutbildareleverinomautismspektrumtillstånd(AST)ökat.1Uppmärksamhetenärettresultatavdebristersomförtsframiolikarapporterochstudieromelevgruppensskolgångbådeinternationelltochnationellt(Alexandersson,2014;Falkmer,2013;Ainscow,Booth&Dyson,2006;Witmer&Ferreri,2014).RapporterfrånSkolverket(2009),Skolinspektionen(2012)ochSkolverket(2016)visarentydigtpågrundskolanssvårig-hetmedattgeadekvatstödtilleleverna,vilketdemenargrun-darsigpåbristpåkunskapomvilkabehovdeenskildaelever-nahar.ÄvenAutismochAspergerförbundet(2016)påvisarskolanssvårighetermedattmötaelevgruppensbehov.Idenmedlemsundersökning(baseradpå1799intervjuer)somge-nomfördesibörjanav2016framkomendysterbild.Resultatetvisaratt49%avelevernasaknargodkändabetygiämnenamatematik,engelskaochsvenskaochatt51%avelevernavaritfrånvarandefrånskolan,pågrundavdåligaanpassningarochstöd.BaseratpåundersökningenmenarföreningenattskolaninteärtillgängligförelevermedAST.Attskolanharproblem

1IstudienanvändsbegreppetautismspektrumtillståndmedförkortningenASTförattunderlättaläsningen.

8

medtillgänglighetbekräftasavSkolverket(2016)somframhål-lerattflertaletskolorbehöverförbättrasittarbetemedattan-passaverksamhetenförattundanröjahinderförelevermedfunktionsnedsättning.Attintelyckasiskolangerstorakonse-kvenserförelevernasframtidahälsaochmöjlighetertillettbralivmenarbådeautismochAspergerförbundet(2016)ochThörnsén(2010).

SedandennyaSkollagen(SFS2010:800)ochläroplanen(Lgr11)komibörjanav2010-taletharförutsättningarnaigrund-skolanförändratsförelevermedAST.Idennyaskollagen(SFS2010:800)framträderettinkluderandeförhållningssättpåetttydligaresättänidentidigare.VilkethartillföljdattelevermedASTintelängreharrättattläsaenligtgrundsärskolansläroplanomdeinteharenintellektuellfunktionsnedsättning(SFS2010:800,11kap.2§).ElevermedASTskadärmedinklu-derasfulltutidenreguljäraskolan.Bakgrundentillföränd-ringenkanföljasiInterpellationsdebatten,därintentionenmedförändringenvarattgeelevermedASTsammarättighetsomeleverutanfunktionsnedsättning.2Detframhållsattsärskolanställerförlågakravpåelevernaochatteleversomgåttigrundsärskolanharsvårareattkommainpåarbetsmark-naden.

Efterdennyaskollagenkom2011ennyläroplan(Lgr11)somävendeninnebarförändringarförelevgruppen.ILgr11till-komförmågoravmergenerellnaturinomvarjeämnesomele-venförutomämneskunskapmåsteuppfylla,förattfåbetyg.FörmågornasomSvanelid(2011)kallar”Thebigfive”inrym-merförmåganattanalysera,reflektera,tolkabegreppsamtpro-cedur-ochmetakognitivförmågaochgårsomenrödtrådge-

2 Interpellation 2010/11:266 Övergångsbestämmelser för barn med autism i den nya

skollagen av Gunilla Svantorp (S) till utbildningsminister Jan Björklund (FP)

9

nomhelaLgr11.KenthHedevåg(www.ur.se,Hämtad12april,2015)problematiserarochifrågasätterförmågornasomhanmenarhamnarprecisinomdetområdedärelevgruppenharsinastörstasvårigheter.3SammakritikframförinformanteriSkolverkets(2016)rapport.Depåtalarattkunskapskravenäralltföromfattandeochattkravpåanalytiskochkommunikativ-förmågaharendirektkopplingtillvissaspeciellafunktions-nedsättningar,vilketdemenaräretthinderförlikvärdigheteniskolan(Ibid).

Förattförståovanståenderesonemangomattförmågornahamnarinomdetområdedärelevgruppenharsinstörstasvå-righetergesenkortförklaringavfunktionsnedsättningenAST.DiagnosenASTinnefattarettspektrumdärkärnanärenan-norlundautvecklinginomsocialkommunikationochbeteende(Socialstyrelsen,2010).Grundenifunktionsnedsättningenbe-ståravbristeri:specifikakognitivafunktionersocialintuition,exekutivaförmågorsamtattkunnasehelhetochsammanhang(www.lakartidningen.se,2014-09,Hämtatden18maj2016).4UtöverdetharelevermedASToftastenannorlundaperceptiondvs.förmåganatthanterasinnesintryck,vilketinnebärattmångaeleveruppleverdetväldigtansträngandebaragenomattvistasiskolansmiljö(Socialstyrelsen,2010).

FörattkunnainkluderaochutbildaelevermedASTbehöverskolanvaramedvetenomattdenedsättningarfunktionsned-sättningenmedför,innebärattelevermedASTärenelevgruppsomtrotsakademiskaförmågoroftastbehöverbådeextraan-3KenthHedevågharlångbakgrundsompedagogiettneuropsykiatrisktutred-ningsteamochsompedagogiskhandledareiettkommunaltstödteam4 Kognitivafunktionerärdeprocessersomskerihjärnannärvitaremot,bear-betarochförmedlarinformation–förmåganatttänka,kännaochlära.Exekutivafunktionerärettparaplybegreppförkognitivaprocessersomplane-ring,arbetsminne,impulskontrollochflexibilitet

10

passningarochsärskiltstödiskolan(Skolinspektionen&Soci-alstyrelsen,2016).Däremothurstortstödvarochenbehövervarierar.Skolverket(2016)ochLinton(2016)framhållerattkunskapkringkonsekvenseravfunktionsnedsättningarbehö-verförbättrasinomskolanomskolanskakunnaklaraavattmötaelevgruppensbehov.

UtifrånskolanssvårighetermedattmötaochutbildaelevermedASTavserstudienattbidratillökadkunskapkringhurskolorkanförändradesförattökatillgänglighetenförelev-gruppensåvälakademisktsomsocialt.

SyfteStudienssyfteärattundersökahurenkommungenomettkommunaltskolutvecklingsprojektförändratskolgångenförelevermedAST,förattkunnainkluderademsåvälakademisktsomsocialt.Studienärenintervjustudiemedenspecialpeda-gogiskprägelochutgårfrånnågrainformantersbeskrivningavskolutvecklingsprojektet.Fokusistudienärdeförändringarsomgenomfördesochpåvilketsättdetharpåverkatelevgrup-pensskolgång.

Frågeställningar

• VilkaförändringargenomfördesförattgöraskolornamertillgängligaförelevermedAST?

• Hurorganiserasskolgångenförattkunnataemotochutbildaelevernasåvälakademisktsomsocialt?

• Vilkaframgångsfaktorerochutmaningarharinforman-ternaupplevtiutvecklingsarbetet?

11

StudiensdispositionIkapitelett,Inledning,harenkortbeskrivningavskolanssvå-righetermedattmötaelevensfunktionsnedsättningieninklu-derandemiljöpresenterats.Följaktligenredogörsstudienssyftesamtdefrågeställningarsomarbetatsfram.Efterdetin-ledandekapitletpresenteraskapiteltvå,Kunskapsläge,därengenomgångavfunktionsnedsättningenASTpresenterassamttidigarestudieromskolgångenförelevgruppeniförhållandetillbegreppetinkludering.IdettredjekapitletpresenterasdenteoretiskautgångspunktensomiföreliggandestudieutgårfrånsystemteoriochBronfenbrennersutvecklingsekologiskaper-spektiv.IkapitelfyraåterfinnsMetod,därmetodvalinled-ningsvispresenteras,därefterföljerurval,tillvägagångssättsamtetiskaställningstagande.Idetfemtekapitlet,redovisasresultatmedendelanalyseftervarjedelochavslutasmedenteoretisktolkning.Ikapitelsex,Diskussiondiskuterasresulta-tetochförslagpåfortsattforskningges.Avslutningsvisredovi-saslitteraturförteckningsamtintervjuguideochettutvidgatabstractsombilagor.

12

KunskapslägeSökningenavtidigarestudierutgårfråninternationellaochnationellastudier.DedatabasersomanväntsförsökningavartiklarärERICochAcademicEliteSearch.Företeelsenattun-dersökahurskolanarbetarmålinriktatmedeleverinomASTieninkluderandemiljöärrelativtnyvarförhuvuddelenavstu-diernaäravnyarekaraktär.AllaartiklarsomanväntsärPeerReiviewgranskadeochharhämtatshemifulltext.Abstractenharlästsigenomochstudieromelevermedintellektuellfunkt-ionsnedsättningochartiklarutansambandmedundervisningharvaltsbort.DesökordsomharanvändesärASD(AutismSpectrumDisorder,somärdenengelskamotsvarighetentillAST),inclusion,regularschool,curriculumochstandardsiolikakombinationer.

DensvenskasökningenutgårfrånSkolverketsavdelningförforskning,forskningstidningenSpecialNestsamttidningenSpecialpedagogik.Härifrånharsedanartiklarnahämtatshemellerlånatsfrånbiblioteket.UtöverforskningsstudierharävenrapporterfrånSkolverketochSkolinspektionenanväntssomkunskapsbas.

DefinitionavcentralabegreppAutismspektrumtillstånd–AST,användssomenparaplybe-teckningfördiagnosernaautismochaspbergerssyndromochatypiskautism.

FunktionsnedsättningutgåristudienfrånSocialstyrelsensdefi-nition,därfunktionsnedsättningförklarassomennedsättningavfysisk,psykiskellerintellektuellförmåga

Inkluderandeutbildningochtillgängligutbildninganvändssy-nonymt,dåbådabegreppenutgårfrånNilholmochGöranssons

13

(2013)beskrivningavdengemenskapsorienterandedefinit-ionen.

TillgängliglärmiljöutgårfrånSpsmtolkning,attomanpass-ningargörsavdemiljöerdärelevenvistasminskarriskenförfunktionshinderDettagällerbådeomgivandemiljö,inlär-ningsmiljöochundervisning.

AutismspektrumtillståndDiagnosenautismspektrumtillstånd(AST)ärettparaply-begreppsomersattdetidigarediagnosernaautistisktsyndromochAspbergersyndromochgenomgripandestörningiutveckl-ingenUNS(UtanNärmareSpecifikation)tidigarekalladatypiskautism.Anledningentillförändringenberorpåattforskningintekunnatvisaattdetidigarediagnosernaverkligenärolikatillstånd,utanattdetrörsigomsammasvårigheterinomettspektrumdärolikapersonerfungerarpåolikasätt(http://www.lul,hämtadden10mars2017).Detgemen-sammaföreleverinomASTärbegränsningarinomframförallttreområden:socialinteraktion,kommunikationochföreställ-ningsförmåga.Autismspektrumstillståndärbiologisktbetingat,medföddaellertidigtuppkomnaavvikelserivissadelaravcen-tralanervsystemet(Baron-Cohen,2008).VidaremenarBaron-Cohenattdenstörstakomponentenärgenetik,meneftersomdetintefulltutkanförklaraorsakerna,anserhanattdetävenmåstefinnasmiljöfaktorersompåverkar.Tillståndetärut-vecklingsrelateratochdärförvarierarsymtomochsvårighets-gradmedålderochutvecklingsnivå,tydligastärsymptomenunderuppväxten.ISverigeanvändsdeninternationellasjuk-domsklassifikationenICD-10förattställadiagnosen,medanmaninternationelltanvänderDSM-5.IkommandeICD-11blirkriteriernamedsäkerhetanpassadetillDSM-5(www.lakartidningen.se,2014-09,Hämtatden18maj2016).

14

DetfinnsfleraområdensomidagdominerarforskningenomvilkafunktionersomärpåverkadehospersonermedAST.Sär-skiltnämnssvårigheterinomTheoryofMindcentralkoherens,exekutivafunktionersamtperception.Ikommandeavsnittgesenredogörelsefördessabegrepp.

TheoryofMindTheoryofMindkallasocksåsocialintelligens,mentaliseringellerkognitivempativilketinnebärförmåganattförståmen-talatillståndhosandra.EnnedsättningiTheoryofMindpå-verkarelevenkunskapsmässigtdåförmåganavattläsamellanraderna,göratolkningarochreflekteraövertexterärnedsatt(Falkmer,2013).Estratopoulu(2014)menarattbristeriThe-oryofMindärdetsomliggertillgrundfördetsocialaunder-skottethoselevermedAST.Detsocialaunderskottetkanför-klarasmedennedsättningiförmågantillsocialtsamspel.Ned-sättningenpåverkarelevensförmågaattläsaavandramänni-skorsamtattuppfattaansiktsuttryckochkroppsspråk.Vilketgerkonsekvenseriskolanbådeiumgängetmedjämnårigakamraterochattanpassasigtillengrupp,utifrånsvårighetermedattföljaochtolkaregler.EnligtFalkmer(2009)upplevsoftaelevermedASTsomointresseradeavandramänniskor.Denbakomliggandeorsakentilldettaförklarasmedsvårighet-enattförstånärochvarförmankommunicerar.Eleversominteklararkommunikationsreglerna,kanupplevassomprovo-cerandeföromgivningen,omintepersonernaruntelevenför-stårattbeteendetspeglarelevenssättatttänkaochförstå.Attinteförståhuregnahandlingarochbeteendepåverkarandramänniskorharnegativinverkanpåelevensförmågatillsocialtumgänge.

15

CentralkoherensCentralkoherenssyftarpåenkognitivstrategiförattsökaochtolkainformationfrånsinomvärld.Enelevmedstarkcentralkoherenskanprioriteraiinformationsflödetmedanensvagcentralkoherensmedförattelevenfokuserarpådetaljerochharsvårtattförstådetövergripandesammanhanget(”manserinteskogenförallaträd”).PersonermedASTanseshaensvagcentralkoherens.Ipraktikenkandetinnebäraattelevenupp-leverattvardagenbeståravdetaljeradeenskildahändelserutantydligtsammanhang.Densvagacentralakoherensenpå-verkarelevensförmågaattkommunicera,vilketinnebärattävenelevermedgodverbalförmågaharsvårigheterattan-vändaspråketsocialtochpraktiskt.Kommunikationärensoci-alinteraktionmedandramänniskorochbetydligtmeränbaraenskildaordsbetydelse.Iettkommunikativtsamspelärtolk-ningenberoendepådetsocialasammanhangetochkommuni-katörernasintentioner(Falkmer,2009).

ExekutivafunktionerExekutivafunktionerärettsamlatnamnpåfleraolikafunkt-ioner.Defungerarsomsamordnareavolikatyperavinformat-ionochliggerbakomalltmålinriktatbeteende.Däringårpla-nering,arbetsminne,impulskontrollochflexibilitet.Exekutivasvårigheterskaparproblemmedplaneringochprioritering,vilketinverkarpåförmåganattintegreranykunskapmedtidi-gare(Constable,Grossi,Moniz,&Ryan,2013).Detinnebärattdetblirsvårtattgeneraliserakunskaper,färdigheterochreglermellansituationersominte”påytan”ärlikavarandramen,somharsammameningelleräressentielltlika.ElevermedASTkanhabehovavattfåkonkrethjälpmedattgeneraliserakun-skaperochanvändademinyasituationer(Falkmer,2009).

16

SensorisköverkänslighetFunktionsnedsättningpåverkarsättetatttolkaochförståom-världenvilketoftaledertillattelevenharett(föromgivningen)ovantochiblandsvårtolkatbeteende.EnorsakärattelevernaoftastreagerarannorlundapåsinnesintryckmenarFalkmer(2009).DetärvanligtattpersonermedASTuppleverobehagavljud,ljusellerlukter.Ljudkänslighetenkanberopådistrakt-ionsproblem,detvillsägaattsmåsmåljudsomingenannanläggermärketillärhörbaraföreleven,somhelatidenmåsteintalasigsjälvattintelyssnapådet.Enannanvanligföreteelseärattelevenharsvårigheterattanvändatvåsinnensamtidigt,somexempelvisattbådelyssnaochtittapåpersonenpåsammagång.Juflerdistraktorersomfinnsiomgivningennärelevenskasättaihopinformationfrånolikakällor,destovärreblirinlärningssituationen(Estratoupolu,2014).Detfinnsele-vermedASTsombeskrivitattljudetavblyertspennamotpap-per,doftenavkaffefrånenlärare,luktenoch/ellerkonsisten-senavvissmatellerljusetfrånklassrummetsljusrör,upplevssommycketobehagligaochiblandouthärdliga(Falkmer,2009).Detärpågrundavdensensoriskaöverkänslighetensommångaeleverförlorarenergibaragenomattvisatsisko-lansoftabullrigamiljö(Alexandersson,2014).

RättentillutbildningSkolplikteniSverigemotsvararrättentillutbildningochinne-bärattskolanharansvarförattanpassaundervisningensåattallaeleverkandelta.Rättentillutbildningutgårfråndenväg-ledandeprincipenattallabarn,oavsettderasfysiska,intellek-tuella,sociala,emotionella,språkligaellerandraförutsättning-arskafåundervisningigrundskolan(SvenskaUnescorådet,2/2006).Skollagenbetonarattallaeleverigrundskolanharrätttillenlikvärdigutbildningoavsettvardenanordnas.Denprincipeninnebäremellertidinteattutbildningenskavaralika

17

förallaelever.Undervisningenskaanpassastilleleversolikaförutsättningarochbehovochgestödochstimulanssåattele-venutvecklassålångtsommöjligtutifrånutbildningensmålbådevadgällerkunskapsinlärningochpersonligutveckling(Skollagen2010:800,kap.1,4§&kap.3,3§).

Fleury,Thompsson&Wong(2015)menarattfunktionsned-sättningeninnebärattenelevmedASToftastbehövermycketstödiklassrummet.DennaslutsatsdelasavAldridge,Costley,ClarkochKeane(2012)somävendeframhållerattelevermedASTärenelevgruppsomtrotsakademiskafärdigheteroftastintefungerarframgångsriktiskolanutanextraanpassningar.Däremothurstortomfångetpåstödetskavaraskiljersigåtmellanolikaelever.Detfinnseleversomklararavattgåivan-ligklassmedsärskiltstöd,medanandradelvisbehöverfåundervisningenskiltellerimindregrupp(Skolinspektionen&Socialstyrelsen,2016).Utifråndennakännedomärdetavstorviktattelevensbehovavstödtidigtutreds.IenlighetmedSkol-lagen(2010:800,kap.3,3§)skaenelevsomriskerarattintenåkunskapskravenskyndsamtgesextraanpassningaridenordi-narieundervisningen.Anpassningarnaskatahänsyntillfunkt-ionsnedsättningenochverkaförattmotverkadesskonsekven-ser(Skollagen2010:800,kap.3,3§).Kvarstårriskenattelevenintenårkunskapskraventrotsextraanpassningarskadetan-mälastillrektorn.Rektornbeslutarsedanombehovavsärskiltstödskautredas.Detsärskildastödetskadokumenterasiettåtgärdsprogramochkontinuerligtutvärderas(Skollagen2010:800,kap3,5a§).

EnformavstödsomanvändsförelevermedASTärresursper-sonerIstudienanvändsbegreppenelevassistentochresurs-personsynonymt.OsborneochReed(2011)menarattenre-surspersonkangebådepositivaochnegativakonsekvenserföreleven.Falkmer(2009)menarattomdetskafungerafram-

18

gångsriktmedenresurspersonförenelev,måsterektorngeförutsättningarförsamarbetemellanresurspersonenochpe-dagogen.Idefallresurspersonenblirensamansvarigförele-ven,kanresurspersonenhamnamellanelevenochövrigaele-verochiställetfungeraexkluderande.DennaslutsatsdelastillvissdelavSymesochHumprey(2011)sombetonarattidefallelevassistenterfårnegativakonsekvenserhandlardetoftastomskolmiljönochattityderänsjälvaassistentrollen.Detsomhindrarelevassistentenochdessförmågaattgöraettgottar-bete,menarförfattarnaberorpålärarnasbristpåkunskapomfunktionsnedsättningenochhurdenpåverkardenenskildaeleven.

InkluderingUnderdesenaste20årenharbegreppetinkluderingvaritettvälanväntbegreppinomskolan.Begreppetinkluderingharersattdettidigarebegreppetintegrering,därskillnadenmellanbegreppenförklaraspåföljandesättiSkolverket(2014,s.16):

Inkluderingärettförhållningssättdärdennaturligava-riationeniengruppsessomentillgångochenkällatilllärande.Verksamhetenanpassasdärefter, såatteleversolika behov tillfredsställs. Detta förhållningssätt skiljersig från integrering,där innebördenmerkommitatt in-nebära,enbartenfysiskplaceringaveneleviettbefint-ligtsystem,detvill sägaverksamhetenär inteanpassadtilleleven.

19

BildhämtadfrånSkolverket2014s.16.

Skiftningenfrånbegreppetintegreringtillinkluderingharskapatförvirringbådeinomskolanochhosforskare.Görans-sonochNilholm(2013)harisinstudieurskilttreolikadefinit-ioneravhurbegreppettolkasochanvänds:

• Dengemenskapsinriktade:Härsesolikhetsomentill-gång,detfinnsengemenskapochett”vi”,medklassenochskolan.Gruppenhartillittillvarandraochdereglersomgäller,samtidigtsomdetfinnsgemensammamål.Detfinnsgemensammaaktiviteterunderrasterna.Förattdennaformavinkluderingskalyckas,förutsättsar-betsformerdäreleverinvolverasmedvarandra.

• Denindividinriktade:Härutgörsgradenavinklude-ringendastavhursituationenserutfördenenskildaeleven.Omelevertrivsiskolan,hargodasocialarelat-ionerochnårmålensägermaninomramenfördennadefinitionattelevenärinkluderad.Detgemensammapoängterasinte.

20

• Denplaceringsorienterade:Härbetyderinkluderingattallaeleverbefinnersigidet”vanliga”klassrummet.DennaformserinteGöranssonochNilholm(2013)sominkludering.

Iarbetetmedattutvecklaeninkluderandeutbildningharrek-tornochEHTharenviktigroll.Enframgångsfaktorersomlyftsärattrektornärkunnigochuppdateradinomområdetochfungerarsomenvisionärpåskolan(Lynch&Irvine,2009).Rektornharocksåiuppdragärattsetillattdetfinnsengene-rellkunskappåskolanomfunktionsnedsättningenASTochdesskonsekvenserförlärandet.Utöverdettillkommeransvarförorganisationochfördelningavskolansresurser(Skollagen2010:800,kap.2,10§).EHTsrollärattarbetaförebyggandeochhälsofrämjandesamtattstödjalärarnaiarbetetmedinklude-ringochextraanpassningarförelevgruppen.DäremotpåtalarHumphreyochSymes(2011)attinkluderingavelevgruppenASTintepånågotsättfårsessåenkeltsomattinföraenradenklastrategier,ävenomvissaallmännaprincipervisatsigvaraeffektiva.Enligtförfattarnafinnsdetutmaningarsomiblandkanvarasvåraatthanteraförpedagogerna,detkantillexempelrörasigomutmanandebeteendeiklassrummet,svå-righetermedattlugnanereleveriaffektsamtattnåelevernanärdeslutersig.

HurskolorellerkommunerväjerattorganiseraskolgångenförelevernamedASTskiljersigåtmellanSverigeskommuner.Ivissakommunerinkluderaselevernaienvanligreguljärklassmedanandrakommunerväljerattplaceraselevernaiensär-skildundervisningsgrupp.Detsomstyrhurelevernaplacerasutgårtillstordelfrånvilkeninställningskolhuvudmannenochskolanhartillinkludering,snarareänvadsompassarelevenbäst,menarLinton(2016).ISkolverkets(2016)rapportfram-kommerattmångahuvudmänanserattdesträvarefteratter-

21

bjudaeninkluderandelärmiljöförallaelever.Sammarapportvisarsamtidigtattdesällangerskolornatillräckligaförutsätt-ningarförattgöralärmiljönpedagogisk,socialochfysiskttill-gänglig.

FörattlyckasmedinkluderingavelevermedASTkrävsenge-mensammålsättningvilketLinton(2016)menarsaknasutepåmångaskolor.Ävenomlärarnaärpositivatillinkluderingkret-sarändådiskussionenfortfarandekringdetbiologiskaochme-dicinska,menarhon.Sålängefokusriktasmotdetmedicinskaochbiologiskaärdetfunktionsnedsättningensomhamnaricentrumochintedenpedagogiskamiljönochbliretthinderförattlyckasmedinkludering(ibid).AttskolanoftafokuserarpåfunktionsnedsättningeniställetfördenpedagogiskamiljönstödsavHjörneochEvaldsson(2012)somframhållerattfak-torersomstörreklasserochminskaderesurserinneburitattenalltmerkategorisksynpåelevernaframträtt.5Enförskjut-ningmotdetkategoriskaperspektivetpåelevenssvårighetframkommeräveninternationellt(Lilley,2014).Istudienpåvi-sasattskolorialltstörreutsträckningläggersvårigheternahoselevernaochattskolornainteärsåbenägnaattförändraimil-jön.Atttillskrivaelevensvårigheten,medenförväntanomattdeskaanpassasigefterövrigaklassen,harletttillattföräldrariAustralienvaltattflyttasinabarnfrånvanligaklassertillspe-cialklasserochgrupperförelevermedAST.

Elevgruppensoftastorasvårigheter(Flueryet.al,2015)harletttilldiskussionomhuruvidaelevermedASTskainkluderasel-lerinte.Reedetal.(2011)ifrågasätterominkluderingavelevermedASTalltidäreftersträvansvärt.Isinstudievisardepåatteleveridenreguljäraskolanintegörstörreframstegänelever

5Kategorisktperspektivinnebärfokuspådenenskildaelevenochdennesfunkt-ionsnedsättning.

22

somärplaceradeispeciellautbildningsgrupper.ResultatetstödjeräventidigarestudieromattplaceringidenreguljäraskolankanskeintealltiderbjuderdebästaförutsättningarnaförelevermedAST.Vidareframförförfattarnaattävenomdetfinnsstödförpositivaeffekteravinkluderingförelevermedfunktionsnedsättning,harmycketavlitteraturenochforsk-ningenhaftfokuspåelevermedmildarefunktionsnedsättning-aränautismspektrumtillstånd.InförandetavelevermedASTidenvanligaskolanutgårfrämstfrånideologiskaargumentochintefråndetbästaförbarnet,menarförfattarna.DettastödstillvissdelavGadler(2011)sommenarattlikvärdigutbildningärettbegreppsomärframskrivensomenpolitiskrättighet,mensomvisatsigvarasvåratttillgodoseinomskolansorganisat-ion.EnligtNilsson(2014)saknasdetforskningsunderlagförattsäkertuttalasigomeffekterpålångsiktförelevermedASTidenreguljäraskolan,vilketävenKeen,WebsterochRidley(2015)pekarpå.LynchochIrvine(2009)däremot,gåremotdessatankarochmenarattelevermedASTuppvisarbådebättreresultatakademisktochsocialtomdefårtillgångtillinkluderademiljöer.Emellertidförutsättsdetattdetfinnsan-passningaridenordinarieskolverksamheten,enligtförfattar-na.

AttskolanintetaransvarförattinkluderaallaeleverkritiserasavSkolverket(2016)sommenarattskolhuvudmänneninteitillräckliggradstyrochföljeruppskolsituationenförelevermedfunktionsnedsättning.Vidareframhållsatthuvudmannensarbeteföreninkluderandeskola,imindregradmåstehandlaomhuruvidadetskafinnassärskildaundervisningsgrupperellerinteochmerutgåfrånattidentifieraochundanröjahinderföreleverna.Skolverketärocksåkritisktillattfunktionshin-derperspektivetialltförlitenutsträckningärendelavdetsys-tematiskakvalitetsarbetet.

23

EninkluderandelärmiljöMedflerelevermedASTivanligaklassrumförväntaslärareattskapaenmerinkluderandeutbildningsmiljöoftastmedfåelleringariktlinjerallsförhurdeskagöradet,menarLindsay,Proulx,ThomsonochScott(2013).Förattlyckasmedattskapaeninkluderadlärmiljöframhållsviktenavdetfinnsgenerellkunskapomfunktionsnedsättningenpåskolan.Därutöverbe-hövsävenenförståelseförvilkakonsekvenserfunktionsned-sättningengerdenenskildaeleven.Utankunskapomfunkt-ionsnedsättningenskonsekvenserblirdetsvårtförpedagoger-naattanpassaundervisningen,menarLynch&Irvine(2009).Engodatmosfärpåksolanmedpositivaattitydertillelevenochenacceptansfrånlärarenattbeomhjälpavandralärareäravstorvik,menarHumhreyochSymes(2011).Vidareframhållerdeviktenavflexiblaarbetssättvilkabörbetraktassomencen-tralgrundiinkluderandeutbildningsmiljöer.Derasdefinitionavflexibilitetinnefattaralltfrånanpassningariklassrummettillmöjlighetattarbetaochfåundervisningimindregrupp(Ibid).

Alexandersson(2014)HumphreyochSymes(2011)ochNils-son(2014)ärsamstämmigavadgällerinlärningsmiljönochhävdarattundervisningenmåsteutgåfrånelevensbehovvilketkaninnebäraattdenserolikaut,beroendepåämneochsituat-ion.Enelevkanfåundervisningihelklass,imindregruppellerenskiltvidskildatillfällenochändåvarainkluderad.Ansvaretförattelevenfårtillgångtilldessaolikalärmiljöervilarpålära-rensomtillsammansmedelevenseröverinlärningssituation-erna(Nilsson,2014).Vadgällerframgångsfaktorerfråntidi-garestudiergällandeundervisningsmiljön,framkommerattresursbaserharstorinverkanpåelevensskolgång.Enresurs-basbeskrivssomen”fristad”därelevenfårstödavkompetentpersonalochmöjlighettillåterhämtning(Jordan,2008).Attge

24

elevernamöjlighettillåterhämtningsessomextraviktigt,dåmångaeleveruppleverskolansomväldigtenergikrävandeochkansessomenförebyggandeåtgärdföratteleveninteskastannahemmaochblisåkallad”hemmasittare”,menarAlex-andersson(2014).

InkluderandeundervisningÄvenomelevermedASTinteärenhomogengruppärdetändåenelevgruppmedväldefinieradeegenskaper,somkräverattlärareanvändersärskildastrategierförattkunnatillgodoseutbildningsbehovenhoseleverna(Higginson&Chatfiel,2012).Attlärareanpassarundervisningenutifråndeenskildaelever-nasbehovochförutsättningarsessomenframgångsfaktorförelevernasskolframgång(Jordan,2008;Lynch&Irvine2009).Alltstödochallundervisningbörbaseraspådenenskildaele-vensbehov,därutöverfinnsdetmergenerellafaktoreratttahänsynexempelvisstrukturavmiljö,tidochaktiviteter(Skol-verket,2014).

EftersomelevermedASToftaharenannorlundainlärningsstilochojämnbegåvningsprofil,(sominnebärattelevenkanvaraförvånansvärtstarkivissaämnensamthastorasvårigheteriandra),fungeraroftastintedetraditionellaundervisningsstra-tegiernaföreleverna(Lindsay,et.al,2013;lakartidningen.se,2014-09,hämtad18maj,2016;Persson&Persson,2012).Meddetraditionellaundervisningsstrategiernaavsesattlärandetoftastskeriettkommunikativtochsocialtsammanhang,därkunskaperochinformationtillstordelförmedlasverbalt(Jor-dan,2008).Elevernasannorlundainlärningsstillederiblandtillattpedagogernaharlägreförväntningarpåelevgruppjämförtmedandraelever(Alexandersson2014;Persson&Persson,2012;Witmer&Ferreri,2014).Delägreförväntningarnaresul-terariattelevernaintefårdenundervisningdeharrätttilloch

25

iställetförattundervisaseftersinaakademiskaförmågorfoku-serasundervisningenpåelevensbeteendeochkommunikat-ionsförmåga(Witmer&Ferreri,2014).Attundervisaeleverutifrånandramålänkunskapskravenöverensstämmerintemedgällandeutbildningspolitiskaagenda.Förattelevenskakunnaföljaläroplanenochutvecklasmotkunskapsmålen,krävsattskolangörnoggrannakartläggningarsåattinlär-ningssättochfärdigheterframträder,undervisningenskase-danutgåfrånkartläggningen(Göransson,Lindquist,Klang,Magnusson&Nilholm,2015;Seach,2010).Förattpedagogernaskagesdebästaförutsättningarnaharrektornansvarförattgedemdenkompetensutvecklingdebehöver,menarJordan(2008)samtPerssonochPersson(2012).AttgepedagogernakompetensutvecklingstödsavHigginsonochChatfield(2012)sompåvisadeattfortbildningtillpedagogernaökadeförutsätt-ningarnaförattlycksmedattinkluderaelevernaiklassrum-met.Utöverfortbildningtillpedagogernaärenviktigpredikt-ionförvadsomhänderiklassrummet,beroendeavpedago-gensinställningtillattundervisaeleverna.Pedagogernasin-ställningtillelevernaärnågotsomävenLinton(2016)lyfterframsombetydelsefullt.Lintonmenarattpedagogernastankaromelevenochinkluderingharstorbetydelseförhurdebemö-tereleverna.

HandledningfrånnågonmedfördjupadekunskaperinomAST(Falkmer,2009)samtförmåganattkunnabalanseraomsorgochtrygghet,medutmaningochattställakravpåprestationerochsjälvständighet(Göranssonetal.2015)ärdokumenteradeframgångsfaktoreriarbetetmedelevgruppen.Ävenpedago-gensförmågaattkunnareflekteraöversinaegnaundervis-ningsstrategierochbetraktademutifrånettkonkrettänkandesessomframgångsfaktorer.Därutöverärenbrarelationmel-lanlärareochelevavstorbetydelse.Enbrarelationmellan

26

lärareochelevharvisatsigminskaelevernasproblembete-endeparallelltsomelevenpresteradeochfungeradebättreiklassrummet(Brown&McIntosh,2012).Övrigaframgångsfak-torersomframhållsitidigarestudierpåundervisningsnivåärflexiblaarbetssätt(Tetler,2010),tydligplaneringmedindividuellascheman,individuelltstöd,systematiskundervisning,struktureradmiljösamtspecialiseradläroplanikommunikationochsocialafärdigheter(McCollow,Davis,&Copland,2013).

SammanfattningMåletmedkunskapsöversiktenharvaritattbelysadesvårig-heterskolornaharvidinkluderingavelevgruppen,menocksåattfinnaframgångsfaktorerförattmötaochutbildaeleverinomAST.Ävenomdetinteframgårattinkluderingavelev-gruppenalltidärattföredra,harinförandetavdennyaskolla-geninneburitattflerochflerelevermedASTnumeraundervi-sasidenreguljäraskolan.

Ikunskapsöversiktenpåvisasskolanssvårighetermedattin-kluderaelevgruppenpåetttillfredsställandesätt.Ienlighetmedgällandestyrdokumentharskolanansvarförattanpass-ningargörsbådeilärmiljöerochundervisningsmässigt.Detframkommerocksåattenplatsföråterhämtningförelevernaärattföredradådessaeleveroftastharensensorisköverkäns-lighet.

KunskapenomASTframhållssomviktigochsessomenfram-gångsfaktorförattskapaskolframgångochenlikvärdigskola.Detframkommerocksåattkunskapochförståelseomdenen-skildaelevenkrävsförattkunnaanpassaundervisningenochskapagodaförutsättningarförlärande.

27

Tidigarestudiervisarocksåattdetärvanligtattpersonalinomskolanfastnarvidplaceringsdefinitionen,detvillsäga,varele-venbefinnersigfysiskt,vilketinteärförenligtmedinkludering.Istudiensesgemenskapensomenviktigaspektavinkludering,därdetfinnsett”vi”,bådemedklassenochskolan.Ensocialgemenskapförutsätterattdetfinnsenhöggradavtillittilldeandra.Attdetfinnsgemenskappåolikanivåerinnebärattlä-rare,eleverochandrakännersigdelaktigaigemenskapen.Delaktighetmåstetahänsyntillelevernassituationochutgåfrånattelevengesmöjlighetattvarasocialtdelaktigidenmånhenönskarvaradet.

AttseskolansomettsystemmedgemenskappåolikanivåerkankopplastillsystemteorinochBronfenbrennersekologiskanivåsystemsombeskrivsiföljandekapitel.

28

TeoretiskutgångspunktIvaletavteoretiskinramningsöktesenteoriförattbeskrivahurolikafaktorerinomochruntomskolanpåverkarochpå-verkasavvarandra,iarbetetmedattskapaenlikvärdigutbild-ning.ValetföllpåsystemteoriochBronfenbrennersekologiskasystemteori.Detfannsenmöjlighetattanvändaramfaktorteo-rinförattbeskrivadeolikapåverkansfaktorerutanförunder-visningen,somlärarenharattförhållasig.Utgångspunkteniramfaktorteorinärattdetfinnsettantalramar/förutsättningarsomkansessombegränsningarförvadsomfinnsatttillgå,exempelvisklasstorlek,klassammansättning,lärarresurser,undervisningstidm.m.(Gardler,2011.s.32).Efterövervägandevaldesramfaktorteorinbortochattlåtastudienbelysasutifråndetsystemteoretiskaperspektivetframstodsommestfram-gångsrik.Valetbaseraspåteorinsmöjlighetattstuderaproces-serochhelheteriettsystem.AttanvändaettsystemteoretisktperspektivvidstudierinomskolanstödsavSenge(2012)sommenarattdetfinnsenstarkkopplingmellanutbildningsverk-samhetochsystemteorin,dåutbildningsverksamheteroftaärkomplexa,föränderligaochsträckersigöverlångtid.LikasåmenarAhlberg(2007)attdetinomspecialpedagogikenärvan-ligtmedkopplingartillsystemteorin.

Nedanföljerenförklaringtillsystemteorin,desystemteore-tiskabegreppsomanvändsistudiensamtekologisksystemte-ori.Kapitletavslutasmedenteorianknytningtillstudien.

SystemteorinSystemteorinharentvärvetenskapligkaraktärdärprinciperfrånfleraolikavetenskapsområdensammanförs.Detgrund-läggandeiteorinärhelhetersomkanavgränsaspåolikasättochvaraavolikakaraktär.Förattfulltutförståsystemmåstedesesisamspelmedomgivningen.Ettsystemharoftastett

29

ellerfleraövergripandemålsomärviktigaattkännatillvidanalys.Vadgällerskolankandetiblandvarasvårtattdefinieravadsomärskolsystemetsövergripandemålochvemsomskahamaktenövermålen,menarNilholm(2016).Iföreliggandestudiesesstyrdokumentensomskolansövergripandemål.

Ettsystembetraktassomenhelhetdärinteraktionenmellandelarnaisystemetsessomsammanbundnapåettsådantsätt,attnärendelisystemetförändraspåverkasävendeandrade-larnaochdärigenomhelasystemet(Ahlberg,2007).System-tänkandetharentydligpragmatiskkoppling,därhelasystemetbetraktassomengrundförattbyggarationalistiskamodellerförhandlande.Vilketskiljersigfråndenrationalistiskaföre-ställningenomjageticentrum,därettenkelriktatförhållandemellanorsak-verkanochuppställdamålharföreträde(Öqvist,2008).

Systemteorierärutveckladförfenomensomärsvåraattförut-sägaellerförklararpåettenkeltsätt.Detmodernasamhälletärindelatifleraolikasystemsomtillvissdelflyterinivarandraochpåverkarvarandra.Iskolankandetsesmedutgångspunktiattförhållandetmellanlärareochelevpåverkasavflerafak-torer.Faktorersomelevensuppfostran,förhållandetmellanhemochskola,klasskamraterna,lärarnasyrkesmässigaochsocialkompetens,skolmiljö,kommunenochskolansresurser.Historisktsetthareleverslärandeoftasettsurantingenettindivid-ellerettmiljöperspektiv.Dettaharförändratsunderdesenastetioårenochflerateorierharutvecklatsmotenmersystemiskinriktning.Orsakentilldetärattforskninggettstarktstödförattflerafaktorerhörihop.Närenelevsutbyteavinlärningskaförklarasärdetviktigtattförståattfaktorerbådehosdenenskildaelevenochimiljönpåverkarvarandrapåettömsesidigtsätt(Manger,Lillejord,Nordahl&Helland,2013,kap11).

30

SystemteoretiskabegreppVidsystemtänkandeförståsomvärldenitermeravhelheter,nivåer,relationer,funktioner,sammanhang,vilketpåminneromdetcirkulärahermeneutiskatänkandetdärdetåterkommandebetonashurallthängerihopochpåverkarvarandra(Öquist,2008).Nedanföljerenförklaringavbegreppen.

Helheten,utgörsavolikadelarsomvarochenharenegenbe-tydelse,ochdärdelarnasrelationertillvarandraharstorbety-delseförhurhelhetenfungerar.Förattförståhelhetenmåstevarjeenskilddelförstås.Inomsystemetfinnsolikanivåerochpådeolikanivåernaråderolikavillkorochspelregler(Öquist,2008).Depolitiskabeslutsfattarnabefinnersigpåennivådärbeslutengrundaspåvadhelasystemetbehöver.

Allasystemharrelationermedmångaandrasystem.Omettsystemskakunnautföraettarbetemotettmål,måstedetfin-naskopplingarmellandelarnaochdeolikanivåernaisystemet.Dessakopplingarkanvaragemensammanormerochvärden,somharstorbetydelseförkunskaps-ochkompetensuppbygg-nadeninomsystemet.Strand(2013)menarattgenomattintaetthelhetsperspektivärdetmöjligtattbeskrivarelationerpåolikanivåeriskolorganisationen.

Ettgrundläggandebegreppisystemteorinärnivåer.Atttänkainivåerärlikaviktigtoavsettomdetgällerhurorganisationeräruppbyggda,hurkommunikationmellanmänniskorfungerarellerhurinlärninggårtill(Öqvist,2014).Nivåtänkandetkopp-lastillBronfenbrennersnivåsystemsombeskrivsinästastycke.

Skolansfunktionärettöppetsystemsombefinnersigiständigförändring.Ettöppetsysteminnebärattdetskerettutbytemedomgivningen,ochattdetharrelationertillandrasystem.

31

Menävenöppnasystemkanhamerellermindreutbytemedomgivningenberoendepåomdessgränserärflexiblaellerri-gida.Detöppnasystemetärienständigförändringsprocesssomärmålinriktad.Förändringarnamåstekunnaintegrerasisystemet.Detgällerdelsattbevarastrukturen,delsattbevarajämviktenFörändringarmåstekunnaintegrerasisystemet.Detgällerdelsattbevarastrukturen,delsattbevarajämvikten.Jämviktenreglerasavfeedbackmekanismersomgersignaleromstörningarijämvikten.Mantalarompositivochnegativfeedback.Dennegativafeedbackensyftartillattbibehållady-namiskjämviktochöverlevnadmedandenpositivafeedbackensyftartillattomstruktureraochförändrasystemetsmålinrikt-ning(Öquist,2008).Detärviktigtattallaharengemensambildavorganisationensmålochvärderingar(Öqvist,2014).

Idetsystemiskaperspektivetliggerfokuspådeolikadelarnassammanhangochvadsomskeridessaochhurdepåverkarbådebeteendenochprocesser.Genomattläggaettvidaresyn-sättpåproblemetochlåtasammanhangochmönsterfram-trädainfinnersignyaperspektivochhandlingsalternativ.Ävenlärarenbefinnersigiettsammanhangdärdeåenasidanbehö-vertaintryckavteorierochreformerochåandrasidanan-vändasinkunskap(Öqvist,2008).Enorganisationärdetsam-manhangdärviförstårochutförvårtuppdrag,utifrånolikasammanhanguppfattarviosssjälvapåolikasätt,menarOlje-markochTörnell(2014).

Mönsterellerstrukturskaparentrygghetochvisardenrikt-ningsystemetarbetarmot.Mönstrenisystemetharstorpå-verkanpåresultatenochkanfungeraantingenhindrandeellerutvecklande.Genomattuppmärksammamönsterochregel-bundenhetisystemetökarsannolikhetenförattkunnagöraförändringarisystemet(Öqvist,2014).

32

EkologisksystemteoriUriBronfenbrennerstolkningavsystemteorinbrukarbenäm-nassomekologisksystemteori.Bronfenbrennerpåtaladeattettbarnsutvecklingalltidmåstesesiettsystem,ettsystemsombådepåverkarochpåverkasisamspelmedmiljön.Isystemetochsamspeletförändrasbådebarnochmiljöständigt(Nilholm,2016).

Bronfenbrenner(1979)serdenekologiskamiljönsomenupp-sättningnätstrukturerdärvarjemiljöärinbakadienövergri-pandemiljö,liktryskadockor.Utefterdettautformadehanenteoretiskmodelldärsystemenbeskrivsiolikanivåer.Deolikanivåernaisystemetgårinivarandraochpåverkarvarandraochdärmedbarnetsutveckling.Vidstudieravmänskligtbete-endeframhållerBronfenbrennerviktenavattseöverrelation-enochkommunikationenmellandeolikanivåerna.Vidareframhållerhanbetydelsenavaktiviteter,rollerochrelationerinärmiljön,menävendenövergripandesamhällsmiljönsinfly-tandepådetsomskerinärmiljön.Därenideologiskförändringiettövergripandesystemfårpåverkanirelationerlängrenerisystemet.

JagharvaltattsättainelevenochskolaniBronfenbrennerssystempåföljandesätt

33

Figur1.EgentolkningavBronfenbrennersmodellbaseradpåWikipediastolkning

Ideninnerstacirkelnbefinnersigelevensomtillsammansmedövriganivåer.Elevensättsicentrumsomtillsammansmeddeövriganivåernaisystemetgårinivarandraochpåverkasochpåverkarvarandra.

34

Imikronivånåterfinnselevensnärmiljö,därdirektarelationerochorganisationeringår.Detärkärnanisystemetochhärskerdetmestaavdenomedelbarapåverkanavbarnetsutveckling.Härfinnsfamilj,skolaochförskolaochjumeruppmuntrandeochvårdandedessarelationerärdestobättreutvecklasbarnet,menävenbarnetsreaktionochsättattagerarpåverkarbemö-tandet.Idennastudieplaceraslärarenskompetensomelevensfunktionsnedsättningimikronivåndåkompetensensessomettdirektsambandmellanförmåganochviljanattanpassaochorganiseraundervisningenföreleven.

Mesonivånhandlaromförhållandetmellandeolikamikrosy-stemsommänniskorleveriochhurdepåverkarvarandra.Detkanrörasigomkontaktermellanhem-förskola/skola/fritids-hem.Häringårledmellanfamilj,kamraterochfritidsaktivite-ter.Jumerkontakterdetfinnsmellandeolikanärmiljöerna,destostörrebetydelsefårdetförelevensutveckling.Enviktigförutsättningärattdeolikanärmiljöernastöttarochkomplet-terarvarandravadgälleraktiviteter,rollerochrelationer.Derelationersomutvecklasmellannärmiljöernabestämmervilkaeffekternablirförbarnet.Istudienplacerasskolanssättattorganiserastödet.

Iexonivåningårandramänniskorochplatsersomintebarnetsjälvinteragerarmed,mensomändåpåverkarbarnet,detkanvaraföräldrarnasarbetsplatser,släktingar,grannskapet,etc.Härplaceraskommunenochkommunpolitikernasriktlinjerochtolkningaravdestatligadokumentenhärochävenkom-munensekonomiskaresursersomtillstordelpåverkarelevensskolgång,mensomelevenintekanpåverka.

Makronivånharencentralpåverkansfaktor,härplacerasskol-lag,läroplan,arbetsmiljölagochFN:sbarnkonventioneftersomdetsomhänderpåsamhällsnivåkommerattfåkonsekvenser

35

förelevensskolgång.Mankanurskiljavilkaförutsättningariformavresursersomgestillskolanförattnåuppställdamål.Ävendennanivåisystemetliggerutanförbarnetsmöjlighetattpåverka,menharenindirektpåverkanpåbarnetsutveckling(Bronfenbrenner,1979).

TeorianknytningtillstudienSkolankanmedsystemteoretiskatermersessomettlöstkopp-latsystem,därdetoftastsaknasoftatydligaeffektivitetsmåttochgemensammaöverenskommelseromhurmanskagaran-teramåluppfyllelse.Förattkopplingarnamellansystemetsde-larskablitydligarebehövsettledarskapsompåetttydligtaresättkopplastilllärarnasyrkesutövning,ochderasdidaktiskaförmåga.Setturettlärandeperspektivbehöverskolutvecklingochämnesutvecklingknytasnärmarevarandra,därskolansuppdragbehöverstöttasavallaochvarasammankopplatförattbäraskolan.

Vidstudieravenelevsskolgångräckerdetinteattstuderaen-skildadelardåhelhetenriskerarattförsvinnaomdelarnastu-derasåtskilt,menarStrand(2013).Nilholm(2016)framhållerviktenavkunskapomlagarochförordningar,dåenelevsomgåriskolanpåverkasbådeavutbildningspolitiskaochlokalpo-litiskabeslutgällandeskolan.Skolansessomettöppetsystemdärsamspeletmellandeolikadelarnaisystemetskergenomkommunikation.Förattkunnaförändraettsystemfrånettin-dividperspektivtillettsystemisktperspektivkrävsensyn-vända.Ensynvändadärfokusflyttasfråndenenskildaeleventillelevenikontextmedomgivandefaktorer.Ifokuspåomgi-vandefaktorerbehövsenförståelseförvilkenbetydelsedensocialakontextenochsammanhangetharförelevenslärande(Öquist,2008).

36

Istudienstuderasskolsystemetsomenhelhetdäreleveningårsomendeliettsystem,vilketinnebärattföreteelserbetraktasiettsammanhang,därhänsyntastillförutsättningar,samspel,relationerochmönsterisystemet.

37

MetodIdethäravsnittetpresenterasdenmetodsomärvaldförstu-dien.Detsompresenterasärföljande;metodval,intervjusommetod,urval,genomförande,bearbetning,etiskaövervägandeochtillförlitlighet.

MetodvalStudienutgårfrånnågrainformantersbeskrivningavhursko-lornautvecklatsittarbeteettgenomettkommunövergripandeskolutvecklingsprojektförattökatillgänglighetenförelevermedAST.Studienharenkvalitativansatsdärdatasamlatsingenomsemistruktureradeochfokusintervjuer.Valetattgöraenkvalitativstudiebaseraspåintresseattfångainformanter-nasupplevelserochbeskrivningaravförändringsarbetet.Ge-nomattintervjuaökademöjlighetenattstyrasamtaletförattfåframdeninformationsomsöktes.Repstad(1999)rekommen-derarkvalitativaintervjuersombidrartillendjupareförstå-elsenärsyftetäratttaredapåmänniskorserfarenheterochtankarkringettvisstämne.

IntervjusommetodIntervjuernautgårfrånenintervjuguidemedsyftetattdelsfåenövergripandebildavprojektetsamtbeskrivningarfrånen-skildaskolorarbetarmedelevermedAST.Detvarocksåavintresseatttatillvaradefaktorersominformanternamenarärviktigaiutvecklingenaventillgängligskola.Rollensominter-vjuarevarattställafrågor,inflikamedföljdfrågorsamtställanyafrågornärinformantenssvarvaruttömda.Underintervjunanvändesbekräftandeordochljudsomförstärkningpålyss-nandet.Informanternasvarvarlångaochbeskrivande,vilketgavenbrabildavhurarbetetpåskolornasågut,bådeunder-visningsmässigtochorganisatoriskt.Underintervjuernafanns

38

möjlighetförinformanternaattfördjupaochtänkaöversinasvar.

Istudiengenomfördesniointervjuermedtolvinformanter,sjusemistrukturerade-ochtvåfokusintervjuer.Ifokusintervjuer-nabyggdesbeskrivningarnauppgemensamtgenomattinfor-manternakompletteradevarandrassvarutifråntidigareerfa-renheter,samarbeteochsinaolikaroller.Fördelenmedattan-vändafokusgruppintervjunmenarWibeck(2010),ärattdenbidrartillinteraktion,därbådekollektivaochindividuellaerfa-renheterblirrepresenterade,samtidigtsomdeärtidsbespa-rande.Skälettillattfokusintervjuergenomfördestillkomuti-frånönskemålfråninformanterna.Thomason(2010)menarattidefallinformanternakännertillitförvarandraochvillinter-vjuastillsammans,ärdetenbragrundförenfokusintervju.

UrvalDenförstakontaktentogsviatelefonmedprojektledaren.Isamtaletframkomattdevartrestyckensomarbetadeipro-jektetmedolikauppdrag.Ensomprojektledareochtvåsomprojektpedagoger.Iresultatdelengörsingenskillnadmellandessakategorierutanallatitulerasprojektledare.Utöverpro-jektledaresöktesinformanterutepådeolikaskolorna.Genomhjälpfrånenavprojektpedagogernamottogsnamnförslagpåtrettoninformanter.Viamailställdesfråganomdevarintres-seradeavattlåtasigintervjuas.Avtrettonsvaradetioattdelätsigintervjuas.Tilldessatioskickadesettmissivbrev(Bilaga2)ochintervjutiderbestämdesmedvarochen.Påintervjudagenmeddeladeeninformantatthenblivitsjukochfickställain.Vilketinnebaratt9styckeninformanterfrånolikaskolor.In-formanternapresentersnedanientabell.Iresultatetanvändsförkortningarprojektledare(PL)speciallärare(SL)specialpe-

39

dagog(SP)rektor(R).Eftervarjeförkortningstårensiffraförattdetskavaramöjligtattskiljademåt.

Informant Funktion Kod Intervjuform

1 Specialpedagog SP1 Individuellintervju



4 Speciallärare SL1 Individuellintervju

5 Speciallärare SL2 Individuellintervju

6 Speciallärare SL3 Fokusintervju

7 Projektledare PL1 Fokusintervju



10 Lärare L1 Individuellintervju

11 Lärare L2 Fokusintervju

12 Rektor R Individuellintervju

Tabell1:kodningavdeinformantersomintervjuadesamtbe-skrivningavyrkesrollochintervjuform.

Genomattsökahjälpmedurvaletvarförhoppningenattkommaikontaktmedrelevantainformanterochskolorförstudien.AttfåhjälpmedväljainformanterstödsavRepstad(1999)sommenarattdetkanvaraenvinstattfåhjälpmedattväljarättpersonerattintervjua.Däremotmenarhanattdetkanutgöraettmetodisktproblem,eftersomdetkantänkasatt

40

deinformantersomväljsutärmestpositiva(Ibid).Dettaharundertecknadvaritmedvetenom,menbedömtattfördelarnaövervägtnackdelarnadådethadevaritalldelesförtidskrä-vandeattsjälvsökainformantersompånågotsättvarinvolve-radeiprojektet.

GenomförandeDenförstakontaktentogsviatelefonmedprojektledarenikommunen.Isamtaletförklaradesintressetfördetkommunö-vergripandeskolutvecklingsprojektet.Fråganomintervjumot-togspositivtochintervjutidbestämdesmeddetre,enprojekt-ledaresamttvåprojektpedagoger.Iprojektpedagogernasupp-dragingickhandledning,konsultationochutbildningartillpe-dagogernautepåskolorna.Eftertelefonkontaktenskickadesettmissivbrevpåmail(Bilaga1).Intervjungenomfördessomenfokusintervjumedfrågorfrånintervjuguide(Bilaga3)påinformanternasarbetsplatsochspeladesinmeddiktafon,förattfokusskullevarapåinformanternaochintervjusituationen(Repstad,1999).

Utöverintervjunmedprojektledarnaintervjuadesävennioinformantersomarbetadepåolikaskolor.Vidintervjuernaanvändesigrundensammaintervjuguide(Bilaga4),detsomskildedemåtvarattdetreinformantersomarbetademedpro-jektetfickfrågoravmerövergripandenaturäninformanternautepåskolornadärfrågornavarmerverksamhetsnära.Allaintervjuergenomfördespåinformanternasarbetsplatsochva-rademellan45minuteroch1,5timme.Allainformanterinfor-meradesomvalfrihetenattdeltaocheftervarjeintervjuställ-desfråganomdevilletadelavtranskriberingeninnandenan-vändesistudien,allainformanterutomenavstod.

41

BearbetningEfterattintervjuernavarklaratranskriberadesde.Undertran-skriberingenframkombegreppochpåståendesomnoteradespåpost-itlapparmarkerademedinformantenskod.Närtran-skriberingarnavarklaralästesvarjeintervjunoggrantigenomförattfåframbetydelsebärandebegreppochpåstående.Debegreppochpåståendesomframkomunderbearbetningenvarbemötande,förhållningssätt,flexibelorganisation,socialtsam-spel,flexenhet,handledning,rektornsroll,samarbete,tillgäng-liglärmiljö,tätföräldrakontakt,kontaktmedhemskolan,sam-synblandpedagogerna,anpassningar,närvaroochmåluppfyl-lelse.Efterattbegreppochpåståendenstuderatsochanalyse-ratssorteradesbegreppenifemkategorier.Istudientolkasdessakategorieriförhållandetillvarandraochpresenterasutifrånrubrikerna1.Yttreorganisation,2.Inreorganisation,3.Lärmiljö,4.Betydelsebärandefaktorer5.Utmaningar.Eftervarjekategorigörsenkortdelanalysochislutetenteoretisktolkningavresultatet.

EtiskaövervägandeInformationochsamtyckekravetIkontaktenmedprojektledarenviatelefoninformeradesomsyftetmedstudienochbakgrundentillintressetattundersökaprojektet.Därefterskickadesettinformationsbrevmedenre-dogörelseförsyftetochutifråndetbestämdesdatumförinter-vjun.Projektledarendelgavprojektpedagogernainformations-brevetochdesamtycktetillintervjun.Detsammagällerövrigainformanter,somallafåttinformationsbrevetmedenpresen-tationavundertecknadochintressetförprojektet.Detfram-komävenibrevetattdetvarfrivilligtattställauppochattnykontaktskulletasförattbestämmatid.Påsåsättfickinfor-manternatidatttänkaigenomomdevilledelta.Genomattan-

42

vändahalvstruktureradeintervjufrågorharinformanternahaftmöjlighetattavgörahurmycketdevillsägaochhurdevillut-tryckasig.

KonfidentalitetStudienbaseratsintepåetisktkänsliginformationomenskildapersonerellerskolor.Utgångspunktharvaritattsepåhelakommunensomettsystemförattfinnaframgångsfaktorerochupptäckautmaningarmedattskapaentillgängligutbildning.Ingenpersonliginformationharsamlatsinunderstudiensgång.Personligauttalandeharanonymiseratsochredovisatstillstordelilöpandetext,medvissacitatdärinformantenärkodadochdärinnehålletinteäravkänslignatur.Varjeinfor-mantfickfråganomdevillegodkännatranskriberingeninnansvarenanvändes,endasteninformantvilledet.Detbestämdesidetfalletattnärtranskriberingenvarklarskulledenskickasöverpåmailförattgodkännas.Materialetharunderanalysensgångförvaratspåettsäkertställe.Iinformationentillinfor-manternaframgickävenattdeinspeladeintervjuernaskulleraderaseftertranskriberingochinteanvändasiannatsyfteänistudien.

NyttjandekravInformanternainformeradesomattdeinsamladeuppgifternaendastskulleanvändasistudienochinteförkommersielltbruk.EfterflerarapporteromhursvårtskolanharattmötaelevermedASTpåetttillfredsställandesättkanstudienvaraavnyttaförbådeenskildaskolorochkommuner.Genomattbeskrivadeförändringarsomgenomfördesochpåvilketsättdepåverkatelevgruppenärstudienavviktattspridadenkun-skapsomfinns.

43

TillförlitlighetStudiengenomfördesienkommuniSverige.Informanternaistudienarbetarsomspecialpedagoger,speciallärare,lärareochrektor.Urvaletavinformantergjordesisamspelmedenavprojektpedagogerna,somgavnamnförslagpåinformantersomvarvilligaattlåtasigintervjuas.Dettaharnaturligtvispåverkatutfalletpåstudien,dåandrarösterinomskolansomexempel-visklasslärareinteharhörts.Dettillsammansmedattallain-formantervarpositivetinställdatillprojektetharnaturligtvisspeglatresultatet.Studiensresultatärgällandeiundersöktkommunochgeneraliserasinteförandrakommunerändenundersökta.Intervjusituationensågrelativtlikaut.Intervjuer-nabådedesemistruktureradeochfokusintervjuernaspeladesinmeddiktafon.Informanternafickväljatidochplatsförattgedebästaförutsättningarna.Idefallinformanternavilleinter-vjuastillsammans,godkändesdet.Efterattintervjuernage-nomförtshardetranskriberatsochlästigenom.Ianalysenharmaterialetlästsigenomfleragångerochävenavlyssnatsvidfleratillfällen,förattförhindraeventuellamissförstånd,miss-tolkningarochbortfallavrelevantochviktiginformation.

44

ResultatYttreorganisationGrundeniprojektetvarattökakompetensenomfunktionsned-sättningenAST.DettagjordesgenomattutbildaallapedagogerutifrånSpecialpedagogiskaskolmyndighetens(SPSM)utbild-ningomneuropsykiatriskafunktionsnedsättningar(NPF)därASTingårsomendiagnos.6Iutbildningensomgenomfördesiolikaomgångar,ingickdelsgrundernaomfunktionsnedsätt-ningengenerellt,menocksåpåvilketsättnedsättningarnapå-verkarelevensinlärningocheleveniskolan.

tankenmedkompetensutvecklingssatsningenvarattallaskolorskafåenökadkompetensomVadärASTochvilkapedagogiskakonsekvenser fårdet idetpedagogiskaar-betetförpersonaleniskolan.(PL1)

Utövergrundutbildningenvaldestreskolor4-9skolorut,enivarjestadsdelsomskulleerbjudaenskolamedhögrekompe-tensänenbartgrundutbildning.Pådessaskolorutbildadeselevhälsoteamenochdelaravpedagogernaytterligare.DegickblandannatenvidareutbildningförHeleneTranqvist7ochyt-terligarenågrafickutbildninginom”lågaffektivtbemötande”medBoHeiskovElvén8.Pådessaskoloranställdesävenenspeciallärarepåvarjeskola,(medhögkompetensinomAST)6TilldevanligasteneuropsykiatriskadiagnosernahörADHD,autismochTour-ettessyndrom.Dekallasneuropsykiatriskaföratthjärnanochnervsystemetbearbetarinformationpåettannorlundasätt.7Helenearbetade1989–2001somlärareochsamordnarepåenskolaförelevermedautismiHalmstadoch2002-2005medutbildningochhandledningförUtbildningscenterAutism.8BoHejlskovElvénärleg.psykologochjobbarmedföredragochrådgivningkringhanteringavproblemskapandebeteendeutifrånlågaffektivametoder..Målgruppenärpedagogiskpersonalochvårdpersonalsomjobbarmedbarn,ungdomarochvuxnamedautism,ADHD,utvecklingsstörningm.m.

45

förattstödjapedagogerochelever.Påtrehögstadieskolorskulledetdessutomtasframhemklassrum.

För att ytterligare förstärka de skolorna handlade omattmananställdeenspecialläraresomskullehaenmel-lanroll,detskullevaraenpersonmedhögkompetensomAST och den skulle vara ett stöd till lärarna i ämneslä-rarsystemetochmedkunskapenomvaddehärspecifikaelevernahadeförbehovochinlärningsstrategier.(PL3)

Underprojekttidensgångharprojektpedagogernahaftpeda-gogiskacaféerutifrånolikatemanangåendeelevermedAST,erbjudithandledningochkonsultationförattytterligareökakunskapenhospedagogerna.Utöverdetharävenstudiedagaranväntsförkompetenshöjandeinsatser.

Alla har varitmed påNPFutbildningen och lärarna ärväldigtlyhördaförelevernasbehov.(SL2)

JagharjuskickatistortsettallpersonalpåfortbildningkringNPFproblematiksomASTprojektetharhållitiochvi har också haft föreläsningar på skolan. Vi har hafthandledning av XXX för de pedagoger som har elevermedASTisinklass.(R)

Utöverpedagogernaharävenrektorernafåttkompetensut-vecklingominkludering.Dettaförattskapaensamsynombe-greppetinkluderingmellanrektorernaochdeolikaenheterna.

Påfleraskolorharsåkalladeflexteamskapats.Iflexteamenarbetarspeciallärare,lärareochresursertillsammans,allamedextrakompetensinomAST.Flexteamenhartillgångtillettrumellerkanskeflerarumpåskolandärelevenerbjudsundervis-ningimindresammanhangidefallelevenbehöverdet.Förattfåtillgångtillundervisningavflexteametkrävsengrundligpe-dagogiskutredningdärskolantydligtkartlagtelevensbehov.

46

Utifråndennapedagogiskautredningärdetsedanskolanselevhälsoteam(EHT)somtarbeslutomelevenskafåsittstödavflexteametpåflexenheten.Iblandhamnarskolornaiakutalägendärenelevgestillgångtillundervisningavflexteametinnankartläggningenärklar,meddettatillhörintevanlighetenutansessomennödlösning.Grundenförflexteamenärdes-ammapåallaskolor,menskiljerändåsigliteåtdelsberoendepåelevernasskiftandebehovmenocksåförattskolornasför-utsättningarserolikaut.Dentideleventillbringarpåflexen-hetenvarierarochutgårfråndenenskildaelevensbehov.

Detfinnseleversomistortsettgårpåheltidiflexenhet-en, sedan finns det de som är här periodvis och går påheltid när de mår som sämst. Sedan finns det de somendastärhärenstakalektionerellerkommernärdebe-höver lugn och ro och inte orkar vara i klassen längre.(SL3)

Iprojektetbeslutadesattskapaensärskildundervisnings-gruppfördeelevernamedASTmedsåkomplexabehov,attdeintegåratttillmötesgåidenvanligaskolan.Förtillfälletgårdär9elever,allahögstadieelever.Densärskildaundervisnings-gruppenliggerenskiltochärinteplaceradpånågonskola.An-ledningentilldetförklarasmedattdeeleversomgårdäräreleversominteklararavoförutseddahändelser.Informanter-namenarattenbartnärenhetenliggeravskiltkanskolanga-ranteraattingaoförutseddahändelserinträffar.

Förattenelevskabliplaceradidensärskildaundervisnings-gruppenkrävsutredningarochuppföljningarsamtflerasamtalmellanskola,föräldrarochelev.Förstnärskolanerbjuditdetdekaniformavextraanpassningarochsärskiltstöd,blirdensärskildaundervisningsgruppenettalternativ.Däremotärdetfortfarandehemskolansomharansvarförelevenochelevenharkvarsinklasstillhörighetochsinrektorpåhemskolan.Den

47

dagligakontaktenskötsavpedagogernaidensärskildaunder-visningsgruppen,mennäråtgärdsprogramskaupprättasochutvärderasärspecialpedagogenellerspeciallärarenfrånhem-skolanmed.Dettaförattytterligarestyrkahemskolansansvarsamtföratthållakontaktmedelevenochföräldrarna,sådetskavaralättareattflyttatillbakaelevenom/närdetbliraktu-ellt.

Detharintevaritsåtydligtfördempådehärgruppernadeharjuocksårektorerdåärdetlättatttänkaattdenrektornmåstejudåvaraelevensrektorocksåmensåärdet inte utan det är hemskolans rektor som ansvarar,mendendagligakontaktenelevernaochföräldrarnahardensärskildaundervisningsgruppen.(SP4)

AnalysavyttreorganisationAllahuvudmäninomskolanansvararförattutbildningenge-nomförsienlighetmeddenationellastyrdokumenten.Påexo-nivånärdethuvudmannensomskasetillattpersonalenpåskolenheternagesmöjlighettillkompetensutveckling(2010:800,kap.2,§34).Däremotärdetrektornsombefinnersigpåmesonivånsomansvararförattpedagogernafaktisktfårdenkompetensutvecklingsomkrävs,förattdeprofessionelltskakunnautförasittuppdragutifråndenationellamålenpåmakronivå.Istudiensesdeolikaskolornasomdelariettstörresystem.Ettsystemmedsammamål,attallaeleverskarymmasochutbildasinomkommunensgrundskolor.Förattelevernaskagesdebästaförutsättningarnaattutvecklassocialtochakademisktharkommunenskapatolikalärmiljöer.Iförstahandskaelevenerbjudasenanpassadundervisninginomsinordinarieklassochskola,iandrahandinomenskolamedmerASTkompetensellerpåenflexenhetochitredjehandienmersegregeradmiljö.

48

Utifrånskolansstyrdokumentbaseratpåhuvudmannenansvaromallaeleversrätttillutbildning,harprojektetskapatettför-hållningssättsomskolorochpedagogerförväntasintaförattkunnamötaochutbildaallaeleverienlighetmedSkollagen.Vinstenmedattkompetensutbildapedagogernastyrksinter-nationelltavHigginsonochChatfield(2012)sommenarattkunskapomfunktionsnedsättningenharettstarktsambandmedpedagogernasförmågaattkunnaanpassaundervisningenförelevgruppen.

InreorganisationPåskolnivåärdetrektornsomansvararförorganisationochresurstillsättning.Ansvaretförhurelevernasdirektaskoldagorganiserasärrektornpåskolan,detserdärförliteolikautpådeolikaskolorna.Gemensamtärändåattistortsettallaeleverförutomettlitetantalhögstadieelevergårpåsinhemskola.Grundtankenutgårfrånattallaeleveroavsettfunktionsför-mågaskagåisinegenklass.Grundprincipenbyggerpåtronomattallaeleverutvecklaspositivtgenomsamvaromedandraelever.Däremotharskolanettansvarattsetillvarjeenskildelevochställasigfråganhurmycketavdethärpassarjustdennaelev.

Denhäridenomattmanskakunnasättainelevermedautismihelklasstill100%oavsettderasindividuellabe-hovärenvulgärtolkningav inkluderingsomjagochviärkraftigtemot.Däremotkanviändåhävdaattvitrorpåprincipenavattdetvidsidanavdenpedagogiskaut-vecklingenocksåkanskeensocialutveckling,enperson-ligutveckling, enemotionellutveckling i samspeletmedandra och i sammanhandlandet med andra jämnåriga.(SL1)

49

VikanföraenmeröppendiskussionnärdetkommerettbarnmedAST,omvilkenläraresomharmesterfarenhetochsomskullekunnabliklasslärareidenklassen.(R)

Ingenavskolornaharenegensärskildundervisningsgrupputöverdensomfinnscentralt,däremoterbjudsenskildunder-visningochundervisningimindresammanhangfördeeleversombehöverdetpåallaskolorna.

Allainformanterframhållerrektornsrollsomotroligtviktigiettskolutvecklingsprojekt.Deframhållerattrektornharansvarförsinorganisationpåskolanochdensomgermandatfördemötenochsamtalsomärnödvändigaförattdetskafungeraföreleverna.Detlyftsocksåattrektornsintresseochvisionomförändringsarbetetharstorbetydelseförpedagogerna.Detframkommerdessvärreattallarektorerinteprioriteratpro-jektet.Pånågraskolorframhållerinformanternaattrektornvaritmycketlyhördochgettsinpersonalmöjlighetattdikteravillkorenochframföravaddebehöver.Medanandraanserattrektorninteprioriteratprojektetfulltut,vilketinneburitattandrayrkesgrupperfåtttarollenattbära/ledaprojektet.Pådessaskolorframförsenönskanattprojektledarnahaftentyd-ligarerollattmarkerarektornsansvariprojektet.

Närviharöverlämningarskaenspeciallärarevaramed,men har inte rektorn den synen då glider det mellanfingrarna.(SL3)

Allamötenochträffartarganskamyckettidmendetärändåviktigtdetärgrundentillallt,sådetärviktigtattrektorngerdentiden.(SP2)

Pådeflestaskolornaharelevhälsantillsammansmedlärarnakontinuerligauppföljningarförattseöveranpassningarnaiklassrummenochatthjälpatillattstruktureraupparbetetmedeleverna.Ävenidefallelevenfårsinundervisningutanför

50

klassensramärdetklasslärarensomäransvarigförelevenochdessmåluppfyllelse.Ielevhälsoteametdiskuterasmedlärarenhurdetgårföreleven.Vilkaanpassningarhareleven,vilketmaterialanvändsochhurläggsundervisningenupp.UtöverdetkanlärarenfåhjälpavEHTteametsolikakompetenserföryt-terligarestöd.Exempelvishjälperspecialpedagogentillmedmuntligaprov,inläsningstjänstm.m.EHThjälperocksåtilliformavhandledningfrånspecialpedagogtillpedagoger,iblandbehövsävenhandledningfrånskolsköterska,kuratorochpsy-kolog.Informanternaanserattdetärviktigtattskapaenstruk-turförkommunikationslänkarmellanflexteamenochEHTsåattpedagogernakännerattdeharstödisittarbete.DetansesocksåviktigtattdeolikakompetensernainomEHTochrektornärinsattaideolikaelevernasbehov.

Handledningenharhandlatmycketomattmötaelever-nainomdethärområdetpårättsätt,atthittamaterial,strukturochfärglagdaschemanochapparalltpraktisktochsåharviutgått frånvissaelevärendenförattsepåanpassningar för att hitta former när vi inte kommerlängre.(SP2)

Pådeskolordärdetfinnsflexteamärsamarbetetmellanflex-teamochelevhälsanoerhörtviktigt,detframhållsattregel-bundnatiderföruppföljningarärdetmesteffektivasättet.

Vid schemaläggning så behöver vi titta på tid för kom-munikationinomresursen,mellanresursochklasslärare,ochäven hurman når EHT egentligenmed skolledningtillresursenochutiverksamheten.(SP1)

Menmanserocksåpositivaeffekteravsättetattarbetaförbarnensskullochdetär judärförviärdär.Att ingetrygghetochjobbapåsammasätthärnupåenlångsik-tighetnu.(L2)

51

Jagträffar lärarnavidavsattatiderengång imånadenoch jag träffar även lärare i undervisningsgruppen då.(SP1)

AnalysavinreorganisationPåmesonivånisystemetlyftspedagogernaskompetensut-vecklingframsomenbärandeframgångsfaktorförprojektet.Enåtgärdsomhargettenbärighetpåskolanochskapatenförståelseochensamsynpåeleverna.Förattsystemetskafun-gerafulltutkrävsfungeranderelationmellandeolikadelarnainomsystemet.Godarelationernamellanundervisningsmiljö-ernadelspådenegnaskolanmenocksåmellanskolornainne-bärattskolornakanarbetaförattbättrekunnaerbjudadelak-tighetochsammanhangförallaeleverantingenistörreellerimindresammanhang.Detframgårförattrelationernaskafun-gerabehöverrektornavsättatidförsamtal,mötenochuppfölj-ningar.

Allaeleverharrätttillenbrautbildningochdetärdevuxnasomharansvaretförattdetblirså.SkaskolankunnadrivaettförändringsarbetemåsterektornvaraledarenvisarHigginsonochChatfield(2012).Attrektornharkunskapomfunktions-nedsättningenochärenvisionärpåskolanharävendetstorbetydelseförhurvälskolornalyckasmedsittförändringsar-betemenarLynchochIrvine(2009).Rektornsrollframhållssomgrundenförattettskolutvecklingsprojektskafungera.ÄvenETHsrolllyftsfram,informanternamenarattdetärvik-tigtattallaprofessionerpåskolansamarbetarochattpersona-leninomEHTtillsammansmedrektornärinsattaielevernasolikabehov.Förattdettaskabliverklighetbehöverdetfinnskontinuerligauppföljningardärelevensbehov,anpassningarochsärskiltstöddiskuteras.

52

LärmiljönSomendelavdentillgängligalärmiljöningårflexenheterna.Utgångspunktenärenlugn,tryggmiljödärelevernakankommaocharbetaimindresammanhangellerentillenmedlugnatryggapersonerföreleverna.Detskafinnasarbetsroochmiljönskavaraflexibelförattkunnamötaelevensbehov,där-förharärsåmångaintrycksommöjligtavskaladepåflexen-heten.Tankenmedflextenhetenäratterbjudaelevernaettkomplementtilldenordinarieundervisningeniklassrummet,enmöjlighetattfåsinundervisningmertillrättalagdiettmindresammanhang.Påflexenhetenarbetarspeciallärare,lärare,elevassistenterochandraresursertillsammans.Måletmedflexenheterärattelevernagesmöjlighetattfungeramedflertryggavuxnaochinteblisåberoendeavenenskildperson.Grundtankenomflexenhetenutgårfrånattdeeleversomintefungeraristörresammanhangskahatillgångtillettsamman-hang,omänettmindresåattdeintebehövervarahelten-samma.

Det finnsde somärdärmerochde somärdärmindre,tankenärattvihelatidenjobbarförattelevenskavaramediklassrummetochdetförsökervigöramedtrygghetochkontinuitetivårtarbetssättochsättetattmötabar-net. En positiv effekt är att eleverna orkar lite längre iklassrummetnärdevetattdeharenreträttplatsattgåtillnärdeinteorkarlängre.(SP2)

Påhögstadieskolornaframkommerattskolornagörgenerellaanpassningarförallagenomattlåtaelevernahahemsklass-rum.ElevermedASTharävenmöjlighetattfåenegenvaldplatsiklassrummetochettegenvaltskåp,sådantsomförvissaeleveräroerhörtviktigt.Iställetförattelevernabyterklassrumärdetlärarnasomflyttarrunttilleleverna,vilketblivitmycketpositivt.Elevernauttryckattdetyckerdetärsköntatthasin

53

platsisittklassrum,detökartryggheten.Detfinnsävenandraskolordärinformanternabeskriverattdebyggerinanpass-ningenisystemetsåattderedanfinnspåplatsochgälleralla.

Sådantsomvaranpassningarförutochsomkanskefort-farandeäranpassningarpåvissaskolordeärjuintedehär längreochdå finnsdet redan i systemet.Detär ettverktygsomfinnsnärlärarenplanerarochkananvändasigavlikadant.Detäringenskillnadmellandigitalare-dovisningarellerskriftligtprov.(SL1)

FrånbörjanvarflexenhetenenbarttillförelevermedAST,meneftersomskolornainteharsåbramedresurser,harskolornanuvaltattäventaemotandraelevermedsammabehovavattfinnasmediettmindresammanhangienlugnmiljö.Fördeeleversomharsvårtatthanteraklassrumsmiljönärflexenhet-enovärderlig,menarflerainformanter.

Detfinnseleversomkommertillflexenhetenbaraförattvarva ner en stund, för att sedan kunna gå tillbaka tillklassrummetochfungerabrarestenavdagen.(L2)

Menjagskulleviljasägaattdeflestaavdeelevernasomvihaftunderhardetvariteleversomfungerarväliklassmedvisstbehovavatthaenreträttplatselleråterhämt-ningsmöjlighet till paus, men där annars undervisningsker iordinarieklass.Mendenhärväxlingenmåste fin-nas och den här flexibilitetenmåste finnas. Genom attanvändaen flexibelanpassadundervisningkanmannålångtmedeleverna.(SL3)

Pådeskolorsominteharflexenheteranvändselevassisten-ter/resurspersonersomstödföreleverna.ElevassistenternaharfåttenförkortadutbildninginomASTföratthaengrundattståpå.Attfulltutförståfunktionsnedsättningensbristeri

54

förhållandettillskolanskravtartidochförändringsarbetetsessomenprocess.

Detärjuenprocessvikörtigång,vissagårutbildningennuochjagserdetsomenprocesskanskevikanseresul-tatetfulltutomnågraår.(PL3)

Närdetgällerundervisningenärdetklasslärarnasomgörhu-vudplaneringen.Denutgårfråndelokalaplaneringarsomgäl-leriklassrummet.

Attdetärklasslärarensomplanerarundervisningensin-nehållärviktigturdenaspektenattklasslärarenäran-svarig lärare.Det får intesläppaseftersomelevenärendelavklassensomimöjligastemånskafåsinundervis-ninginomklassensramar.(SL2)

Utifrånplaneringengörflexteametanpassningariundervis-ningennärelevenbefinnersigpåflexenheten.Iannatfallgörsanpassningarnaiklassrummetavklasslärarnamedstödavpedagogernaiflexteametellerspecialpedagognärelevenbe-finnersigiklassrummet.

Det är viktigt att vara flexibel och omvärdera sådantsomintefungerarnärmanarbetarmedelevermedsvå-righeter.Detsammagällernärmanarbetarmedomoti-veradeelever,dåärdetviktigtattförsökahittaingångartillinlärning.(R)

Detfinnsexempeldäreleveranvänderschemamedkon-kretakortamål förvarjedag,därdekankryssaavnäruppgiftenärklarsåattinteoronomatt”jagaldrigblirfärdig”finns.(L2)

Närman arbetarmed elevermed stora svårigheter fårman inte vara rädd för att prova olika saker och an-vändaolikainlärningskanaler.(R)

55

Närdetgällerundervisningärdetviktigtattsetillvarjeenskildelevsbehovochdärefterfunderaöveranpassningarförjustdeneleven.Kanskeiformavpauserellerschemajusteringar.Specialpedagogenellerspeciallärarenträffarlärarnaochhjäl-pertillmedanpassningarförelever,somtillsammansförendiskussionomvilken/vilketarbetsmomentärdetsomskage-nomföras.Tillsammansbestämsvilkakunskapskravsomskabedömas?vilkauppgiftersomskagöras?hurseruppgifternaut?ochhurdeskaredovisas?Förelevermedstorasvårigheterkonkretiserassåmycketsommöjligtochävenstudiebesökan-vändsförattförankraundervisningentillverkligalivet.

EftersomdiagnosenASTinnebärensensorisköverkänslighetfinnsdeteleversombehöverhahuvanuppeförattstängauteljuden.Detfinnsocksåeleversomsätterpåsighörselkåpornärdevillhatystomkringsigellersätterpåmusikilurarna,alltärtillåtet,meninteundergenomgångar.Detfinnsävenskolorsomgjortiordningarbetsplatserförelevernalitesombåsmedhjälpavskärmardärelevernasjälvavaritmedochbestämtöversinegenarbetsplats.

Deanpassningarsompedagogernaanvänderutepådeolikaskolornaförattskapaentillgängligundervisningärblandan-nat,färgkodadeschemamedmappartillex.rödförmatematik,blåförsvenska.Längretidpåprov,skypelektioner,digitalaverktyg,muntligtprov,målbok,dagsplaneringpåtavlan.Ävenmatsalssituationensesöverochdeeleversomharbehövharmöjlighetattsittanågonannanstansochätasinmat.

Idensärskildaundervisningsgruppenutgårundervisningenfrånläroplanenmenärheltanpassadeftereleverna.Riktlinjer-naärattelevernaskafåundervisningiallaämne,menärsvårtatttillgodose.Eftersomhögstadietharämneslärarsystemkrävsfleraolikalärarevilketställertilldetförmedelevernamedså

56

mångaolikakontakter.Igruppenskerallundervisningutifrånvarelevenbefinnersigjustnu,hurelevenfungerar,hurelevenmår,eftersomdetpåverkarvadsomärmöjligtattjobbamed.Istortsettallundervisningskerentillen,därlärareochelevläserochkommunicerartillsammans.Tidenpålektionernautgårfrånelevensförmågatillkoncentrationmedflerapauserinlagda.Ettvanligtundervisningsmaterialärmediaiformavappar,filmochlärplattformer.Enlärplattformsominforman-tennämnersomframgångsrikärSeesaw.Detärenlärplatt-formdärlärareochelevkanläggainfilmerelleravsnittfrånböckerochbildermeduppgiftertill.

Vianvänderdatorernaenheldelmenintesåmyckettillkommunikation,däremotärSeesawenbraapp. somärlättattanvända.(L1)

Det har varit ett så bra sätt att kombinera elever somhardetsvårtatthanteraklassrumsmiljönfulltuthelati-den.Riskenärannarsattelevernaintekommertillsko-lan,ellerattdetblirsåpassjobbigtfördemattdereage-rarmedettutåtagerandebeteende.(L1)

Föreleversomärplaceradeiensärskildundervisningsgruppkanspecialpedagogernaiblandseattdetintefinnsenrimligvägförelevenattflyttatillbakatillsinhemskola.Dåbehöverfråganställasomdetskullefungeramedenstakalektionerivissaämnenellerpånågotannatsättfinnasenmöjlighettillsamspelmedövrigaklassen.Nackdelenmeddensärskildaundervisningsgruppensomlyftsärdensocialaträningen.Lära-renmenarattdetärsåpassanpassatattdetärsåstorskillnadfråndenverkligavärlden.

57

AnalysavlärmiljönPåmikronivånsomärdennivåelevenhardirektkontaktmedelevenharbemötande,förhållningssätt,relationochförståelseenstorpåverkanförelevensinlärning.Pådennanivåharpe-dagogernaskunskapomfunktionsnedsättningenochdesspe-dagogiskakonsekvenserendirektkopplingmoteleven.Genomattökakompetensenhospedagogernaharförståelsenförele-venssvårigheterökat,menarinformanterna.Närallapedago-gerärmedvetnaomdekonsekvensersomfunktionsnedsätt-ningenmedför,kandeolikaprofessionernapåskolanhjälpasåtisamrådmedeleverochföräldrarattskapaenskolsituationsomfungerarförjustdeneleven.

Påmikronivånärdetviktigtattpedagogernaärflexiblaisinalösningar.Attutgåfrånelevensbehovkaninnebäraattenelevärinkluderadiallaämnen,medanenannanelevharfleralekt-ioneriettmindresammanhangellerbehöverenskildunder-visning.FörmångaelevermedASTärdetviktigtmedkognitivtstödiskolanföratttillexempelförutsägahändelser,organi-seramaterial,sesammanhangsamtförtydligasocialtsamspelochkommunikation.Utifrånutbildningtillpedagogernaochattinrättaflexenheterharskolornaökatförutsättningarnaförattelevernaskabemötasochundervisasutifrånsinaegnaförut-sättningar,menarinformanterna.Oftahjälpsspeciallärareochlärareåtmedattanpassaundervisningen,vilketskaparensamsynmellandeolikayrkeskategoriernaochstärkerderasrelation.Näreleverfårundervisningenanpassadeftersinabe-hovökarchansernaattelevennårkunskapskraven.Arbetetmedattutvecklaochetableraarbetssättkringanpassningarärfortfarandeunderuppbyggnadsskedepåmångaavskolorna,eftersompedagogernafåttutbildningiolikaomgångar.Genomattskolanerbjuderolikaformeravundervisning,tarskolanansvarförelevernasskolgångochflyttarfokusfrånindividen

58

tillettmercirkulärtsynsätt.Ettsynsättdärelevenssvårighetersesirelationtilldeomgivandesystemeleveningåri.

Påflexenhetenskapasennärarelationmellanlärareochelevsominnebärtrygghetochnärhetochsomsesavinformanternasomendirektpåverkanpåhurelevensvarapåundervisningen.Enbrarelationmellanlärareochelevminskarocksåelevernasproblembeteendesamtidigtsomdepresterarbättre(Brown&McIntosh,2012).Utöverengodrelationmedelevenbehöverpedagogernaävenhaettgottsamarbetemedföräldrarna,ef-tersomdetärföräldrarnasomkännersittbarnbästochsomharstorpåverkanpåbarnet.VilketkankopplastillManger,Lillejord,NordahlochHelland(2013,kap11)sommenarattomgivningochrelationerpåverkareleven,ochförattförståenelevbehövermanförstådenkontexteleveningåri.Informan-ternamenarattkommunenskapatenflexibelorganisation,därplatseninteärdetviktiga.Iställetärdetviktigaattelevernakännertillhörighetochärinkluderadepåskolan.EnflexenhetkankopplastilldetJordan(2008)kallarresursbas.Jordanbe-skriverresursbasensomenplatsdärelevernaharstödavper-sonalmedkompetensochsamtidigten"fristad"därdetfinnsmöjlighettillåterhämtning.

FramgångsfaktorerNedanföljerengenomgångavdeframgångsfaktorernasominformanternaframhåller.

SamsynDetkommunalaskolutvecklingsprojektetharletttillattpeda-gogernafåttfokuspåfunktionsnedsättningenochökatförstå-elsen,förhuransträngandedetkanvaraattgåiskolanförele-vermedAST.Attsamarbetasessomnödvändigtförattallkompetenskringelevernaskakommafram.Iarbetetmedatt

59

skapaensamsynharhandledningtillpedagogernavaritvärde-fullochmedvetenhetenomhurfunktionsnedsättningenpåver-karelevenhargjortattdeolikaprofessionernakanhamerkonstruktivasamtalkringelevenssvårighet.EftersomelevermedASTärolikafinnsdeteleversomklararsinskolgångutannågrastörreanpassningar,mendetfinnsävendeelevernasombehövermycketstödundersinskoldag,bådeunderlektioner-naochsocialt,menarinformanterna.

VikanföraenmeröppendiskussionnärdetkommerettbarnmedAST,omvilkenläraresomharmesterfarenhetochsomskullekunnabliklasslärareidenklassen.(R)

Tidigarekundemanmötaläraresomberättadeomele-versomsattochtittadeutgenomfönstretundergenom-gångar, vilket då tolkades somatt de här eleverna intevar särskilt intresserade av skolarbetet utan satt ochtänktepåannatochdrömdesigbort.(SL1)

Viskaparensamsynochmedvetandegörlärarnaomattelevernaintealltidförstårvadmanmenarnärmanbaraanvänderverbalttal.(SP1)

ÖkadförståelseförelevernaDenökadekunskapenspeglarsigtillbakapåelevernaiochmedattlärarnafåttenstörreförståelseförelevgruppeniklassrummet.Kunskapenharäveninneburitattlärarnakännersigtryggarenärdevetvadfunktionsnedsättningenhandlarom,vilketletttillattdeblivitbättrepåattanpassaochtänkaan-passningarellerkompensation.Deharblivitmerflexiblaisitttänk.

Jag tänker att det som förändrats nu sedan projektetdrogigång,ärattlärarnaredanfrånbörjantänkermedelevernajämförtmedinnanprojektet.(SL1)

60

DetärviktigtattvisomfåttendjupareutbildninginomASTfördetvidaretillvårakollegor.(SP1)

Jaguppleverattlärarnakännersigtryggareochvetmervaddethandlaromochdethärkanvigöranågotåtmendethärkanjagintegöranågotåtochdåfårjagkanskeaccepteradetså.(SP3)

Idagharlärarnaenheltannanförståelse,förattmångaelevermedASTintekantaögonkontaktellerattdeintekanseansik-tetsamtidigtsomdelyssnartillgenomgångarellerinstruktion-er.Kunskapenomhurmanmötereleveriaffektharocksåökatochlärarnakanlättarehanteradem.Frågorkringhurmankanstöttaelevernabådeinlärningsmässigtochsocialtharlyftsuppochdiskuteraspåettannatsättäntidigare.

Allaeleverhar rätt till envettig skolgångochdeandraelevernaocksånaturligtvisochdetärvivuxnasomharansvarförallaelever.(SL1)

Vi är ju till för elevens skull och vimåste försöka hittalösningarsåattdetfungerarföreleven.(SP1)

Varjeindividärjusinegenindivid,ochdetärvåruppgiftattförsökahittavägarförattelevernaskakunnakännasigtrygga.(L2)

Detärvår skyldighetattmötaallaeleverochundervis-ningen kan inte se identisk ut för alla, det har vi tagitfastapå.(R)

När vi höjer kunskapsnivån och vi ökar förståelsen förbarnmed autism eller ADHD eller språkstörning vilkenfunktionsnedsättning man än har, då tror jag också viökar möjligheterna för lärarna att undervisa och be-dömadehärbarnenpåetträttvistsätt.(SP2)

61

ÖkadnärvaroförelevernaDenstoraeffektenavflexenhetenärattelevernaorkararbetameriskolanochdeharmindreutbrott,deblirgladareochkanpåettstörresättvaramedochformasinskoldag.

Genomattarbetamedpedagogernagenomhandledning,samtal och uppföljning i flexenheten så har elevernaslussatstillbakainiklasserna.(SP2)

Elevernaharlättareattvaramediklassrummetnärdevet att trygghetspersonerna finnspå skolan.När elevenvetattmagisterPelle finns iklassrummetbredviddåärdetlugntattvaraidenegnaklassen.(SL3)

Baragenomattvetaattmöjlighetenattgåtillflexenhet-ennärman inte orkar längreminskar stressenhos ele-verna och leder till att de orkar längre i sin ordinarieklass.(L1)

Informantervittnaromdentrygghetsomflexenhetenger,harletttillatteleversomtidigareinteallskundevaraiklassrum-metnuklararavattvaramedpånågralektioner,baragenomattvetaattdetfinnsmöjlighetattgåifrånomdebehöver.Ettscenariosomflerainformanterlyfterär,attominteflexenhet-enfunnitshadeflereleverstannathemmaochblivitsåkalladehemmasittare.Detfinnsävenskolordäreleversomvarithemmasittarekommittillbakapågrundavattdetfinnsflexen-heter.Däremotfinnsdetfortfarandeeleversominteorkarmedskolanperiodvis,dådemårsämre.Dessaeleverfårdåanpas-sadstudiegångunderenkortareperiod,andraharanpassadstudiegångiformavtidsanpassningunderlängretidavsintidiskolan.Jämförelseviskanmansägaattnärvaronutifrånele-vensordinarieiskoltidkanuppfattassomhög,menutifråndenanpassadeskolgångenärdennormal.Informanteruttryckerattdetärbättreattelevengår80%avsinskoldagänattdeblir

62

hemmaochintekommeralls.Detfinnsfortfarandeeleversomharhemundervisningochnågrasomläserpådistans.

AnalysavframgångsfaktorerDebetydelsebärandefaktorersominformanternaframhållerärsamsyn,kunskapomfunktionsnedsättningenochflexenheten.Föratttolkadessafaktorerbehöverdesestillsammans.Iochmedattkommunensatsadepåkompetensutvecklingförallapedagogerhardetskapatsensamsynkringelevenssvårighet-er.Kompternsutvecklingenharocksåbidragittillattskolanochlärarnapåetttydligaresätttaransvarförattelevernautveck-lasbådesocialtochakademiskt.Närskolorarbetarmedattutvecklainkluderandelärmiljöerärflexibilitetencentralgrundsats.Flexibiliteteninnebäralltfrånattgöraanpassning-ariklassrummet,tillattfåmöjlighetattarbetaiochfåunder-visningimindregrupper(Humphrey&Symes,2011).Atter-bjudaenmöjlighetattgåifrånochdeltaifleraolikalärmiljöerharökatskolnärvaronförfleraeleverochävenfåtteleversomtidigareintevariskolan,tillbakatillskolan.Attelevernasnär-varoökatfårsessomettmåttpåattskolornablivitmertill-gängligaförelevgruppen.

Eneffektavflexenheternaärattnuundervisaselevernaoftastavlärareochspeciallärareochelevassistenternahjälpertillmedruntomkringsakerna.Denärettkomplementtilldenor-dinarieundervisningensomgörstorskillnadföreleverna.Flexenhetenharintebarainneburitenplatsattgåifråntill,utanharletttillfleraparallellprocesseravgodoföreleverna.Elevernaupplevssomtryggareiskolanochmårbättrevilketökatmotivationenförskolan.Enförutsättningförattskolansomorganisationskakunnauppfyllaöverordnadepolitiskaochpedagogiskamål,somanpassningavundervisningochinklu-deringkrävsattallalärarepåskolanvethurdeskaarbetamedattutvecklaundervisningenutifråndenenskildaelevensförut-

63

sättningar.Närenskolaarbetarförtillgänglighetbehöversko-lanutvecklahållbaraflexiblastrukturerochkommunikations-mönster(Mangeret.al,2013.kap.4).

UtmaningarDeutmaningarsomframkommerfråninformanternaärorga-nisatoriskasvårigheter,ekonomi,bristpåtidsamtLgr11.

OrganisatoriskasvårigheterTrotsenvälgenomtänktplanförhurdetskafungerapåflex-enheternaframkommerattdetiblandblirstörningariflexen-hetensorganisation.Attplaceraeleverpåflexenheteninnanutredningenärklarproblematiserasavflerainformanter.Delsförattpedagogernaintehinnergörabraplaneringarochan-passningartilleleverna.Delsförattdetbliroroligtfördeele-versomredanbefinnersigiflexenhetennärelevernaintehin-nerförberedaspåattdetskakommaennyelev.Tankenmedflexenhetenärinteattdenskafungerasomenakutlösning,utandetskafinnaslångsiktigtmedenindividuellplanförvarjeenskildelev.Närpedagogerpåskolanärsjukaanvändsiblandpersonalenpåflexenhetensomvikarie,vilketocksåärenfak-torsomstörgrundorganisationenmycket,eftersomelevgrup-penharsvårtförförändringar.

Närenkommungörenutbildningsinsatskommerallaenbitpåväg,detsvåraärsedanatthållafastviddetochdärharrekto-rernaenstorrollmenarflerainformanter.Atttänkanytttartidochmåstesessomenprocess.Allaärrörandeöverensomattprojektetgjortskillnadföreleverna,lärarnaochskolornasomhelhetochallaärintresseradeavhurdegårvidare.

64

EkonomiÖverlaganserinformanternaattdetfinnsförfåpedagogerutepåskolorna.Eninformantpåtalaratteleveriblandmåstekommatillflexenhetenochfåsittstöd,trotsattelevernaegent-ligenskulleklaraavattfåstödetinomklassensram.Somin-formantenuttryckerdet”mankanintevarapåtvåställensam-tidigt”.Attintegestödetiförstahandinomklassensramstri-dermotskollagensriktlinjerochkännsinterättförpedagoger-na,menpågrundavresursbristblirdetiblandså.Eftersomingaskolorfåttextraresurseriformavpengarharhelapro-jektettvingatsinrymmasinombefintligekonomi.Vilketletttillsvårigheterförvissaskolor.

Attskapaenflexibelorganisationutanattfåekonomisktstödfördet,harvarittufftförmångaskolor,mentyvärrärdetverklighetenattallaskolutvecklingmåsterymmasinom skolans budgetram för att den ska bli bestående.(PL3)

Skaenskolamedhögrekompetensvaraöppenatttaemotele-vermedsvårareautismproblematikkrävsresurser.Attintefåpengartilldetärtufft,medtankepåattdetärrelativtkostsamtomskolanbehöverökapersonaltäthet.Sådessaskolorkansägashablivitlämnadeisticketbådeekonomisktochlokal-mässigtmenareninformant.

DetlyftsocksåattprojektetvaritbramedtänkkringutbildningochatttreskolorskahaenspecialläraremedextrakunskapinomAST,menattintefåextrapengartilldettaharvaritsvårt.Närskolanförändrarsittarbeteisyfteattgörasmertillgängligtillkommerenextrakostnadmenarinformanterna.Samtidigtsomdeärmedvetnaomattallaskolorleverienslimmadskol-värld.

65

BristpåtidEnutmaningsomframkommerärbristpåtid.Allainformanteräröverensomattvidettförändringsarbeteärdetviktigtattrektornavsättertid.Tidtillsamtal,planering,uppföljning,tidtillträffarmedelevhälsaochsåvidare.Närinteplaneringsti-denärinlagdpåschemasåblirdetinteavmenarinformanter-naochmåstedärförschemaläggas.Detärviktigtatthelaskolanharettgemensamtförhållningssättochförattdettaskaskapaskrävsreflektionstid.

…sånunärvi tittarpåschematsåhar jagpåpekatdetutifråndetspecialpedagogiskaattnärviläggerschematsåbehövervitittapåtidförkommunikationinomresur-sen,mellanresursochklasslärare.(SP2)

Lgr11Lgr11framhållssomenutmaningförelevermedAST.DetframkommerattdetfinnseleversomharstorasvårighetermedattvisavaddekanienlighetmedkunskapskraveniLgr11.DetpåtalasattLpo-94varbetydligthumanareförelevermedautism,vilketförklarasmedattiLgr11finnsingetmellanläge.Inuvarandeläroplanställerläroplanenstorakravpåför-mågor.Eninformantmenarattelevernaärdesammaochattläroplanensförändringmedtydligarekravintegynnarelev-gruppen.Vidareframkommerenönskanfrånflerainformanteromattläroplanenskunskapskravmåsteluckrasupp.Demenarattmångaavelevernablirstoraförlorareunderresansgång.

AlltsåLgr11ärliksomganskasträngdärmanskaana-lyseradraslutsatserochalltsådetärilågaåldrarsenärdetnaturligtvisanpassattillåldern,menändåsåställerdet ju till det ibland och man får verkligen tänka tillkring de här eleverna hur de kan visa att de har vissaförmågor.(R)

66

Jagtänkerattdennyaläroplaneninteärsåanpassadförde här eleverna, det ärmycket på förmågor och det ärintealltid lätt fördehärbarnenatt visa sina förmågoroch det är inte alltid lätt att få till tillfällen där de harmöjlighetattvisasinaförmågor.(SP2)

Itaktmedattkravenökatframkommerattfleraelevermårdåligteftersomläroplanenskaparstressochoro.

Mendetframkommerocksåattdetfinnseleversomgenomattanvändaformativbedömningochanpassningaravundervis-ningenochundantagsbestämmelsenharmöjlighetattnåkun-skapskraven.Desvärrefinnsdetäveneleversomtrotsdessaåtgärderinteharnågonsomhelstmöjlighetattnåkunskaps-kravenochdetoroarinformanterna.

AnalysavutmaningarDenutmaningsomallainformanterlyfterärekonomin.UnderfleraårharskolorruntomiSverigedrabbatsavnedskärningarvilketnaturligtvisharpåverkatskolorna.Medmerresurserhadepersonaltäthetenkunnatvarahögreochspeciallärarnahaftlättareattgeelevernasittstödinneidetordinarieklass-rummetidenuträckningdevelat.ÄvenLgr11lyftssomenutmaningiarbetetmedelevgruppendåanalyseraochreflek-terakanvarasvårtförelevermedAST.Detärviktigtattlära-renverkligenfunderaröverhurelevernakanvisasinaför-mågor.Nilholm(2016)menarattdetärnödvändigtatthakun-skapomlagarochförordningarförattförståenelevssituation.Dettaeftersomenelevsomgåriskolanpåverkasbådeavut-bildningspolitiskaochlokalapolitiskabeslutgällandeskolan.IettcirkulärtsammanhangdäralladelarpåolikasätthörihoppåverkasallaandradelarisystemnivånavenläroplansomsessomganskasvårförelevermedAST.

67

TeoretisktolkningDeresultatsomframkommeristudienvisarattdetkrävsrelat-ionermellanalladelarnaisystemetförattdetskafungera(Öqvist,2008).Relationenmellandelarna,harstorpåverkanpåvarandraochnärendelisystemetförändraspåverkasävendeandradelarna(Ahlberg,2007).Isystemetärdetviktigtattalladelarnaharengemensambildavorganisationensmålochvärderingar(Öqvist,2014).Ikommunenärdennagemen-sammabildattallaeleverskamötasochutbildasikommunensskolor,detfinnsriktlinjerförattklaraavattmötadenvariationaveleversomfinns.Genomförändringsarbetetharmönstrenisystemetförändratsochpåsättocksåförutsättningarnaföreleverna.Detärviktigtattseeleveniettsammanhangförattkunnaurskiljahur/vilkafaktorersomupprätthållerochför-stärkervarandra.Detärförstnärdessaframstårtydligtsomdetfinnsenmöjlighetattkunnagöraförändringarisystemet,menarÖqvist(2014).Hanmenarvidareattdetäravstorviktattvaramedvetenomattenförändringidetövergripandesy-stemetalltidpåverkarrelationernalängrener.

Utifrånutbildning,handledningochkonsultationtillpedago-gerna,harsynenpåelevernaförändratsochiochmeddet,mönstrenisystemet(Öqvist,2008).Videnförändringmåstebådedeindividuellamönstrensomvarjeenskildindividharinomsigochdeorganisatoriskamönstrenlyftasuppochblisynligaföralla.Dettaeftersomdetäravstörstaviktattallaharengemensamvisionochserdetmeningsfullaiattutvecklas(Oljemark&Törnell,2014).Attförändraettsystemärenpro-cesssomtartid(Öqvist,2013).

Inomallasystemfinnsenhierarkiskuppbyggnad,vilkeninne-bärattdehögrenivåernaalltidäröverordnadedelägrenivå-erna(Öqvist,2008).Iskolanshierarkiskasystemtillskrivsstat-

68

ligabeslutochstyrdokument,överordnadedelägrenivåerna.Detärstyrdokumentenpåmakronivånsomliggertillgrundförhelaskolansomsystemochhuvudmannenochrektornharansvarförattsetillattdessaföljs.Skollagensessomryggradeniallareglersomstyrutbildningsområdet,därutövertillkom-merförordningar,föreskrifterochallmännaråd.Allabeslutsomtaspåmakronivåpåverkardeundrenivåerna.

Påexonivånärdethuvudmannensansvarattlevaupptillmak-ronivånslagar,förordningar,föreskrifterochallmännaråd.Detärhuvudmannensomansvararförattutbildningengenomförsienlighetmedbestämmelsernaochsomansvarförattdetfinnsförutsättningariallanivåerförattallaeleverutvecklassocialtochakademiskt.Förattkunnalevaupptilldettaharhuvud-mannensansvarattsetillattdetfinnstillräckligtmedresurserpåskolornaochattpedagogernageskompetensutveckling.GrundenidetstuderadeprojektetvarattgeallapedagogerenkompetenshöjandeutbildninginomAST.

Påmesonivån–skolansinreorganisationärdetrektornsomharansvaretförattorganiseraochsamordnaskolpersonalenskompetensersamtattfördelaresurserinomenhetenefterbar-nensochelevernasolikaförutsättningarochbehov.Rektornhardetytterstaansvaretförattpedagogernahardenkompe-tensdebehöverförattkunnamötaallaeleverprofessionellt.Istruktureniorganisationenärdetrektornsomsertillattdetfinnstidförsamplanering,reflektionochuppföljning.Rektornsansvarförsinskolasinreorganisationframkommeristudien,mendeyttreramarnaserolikautpådeolikaskolorna.Detfinnsskolordärrektorernavaritmycketengageradeochtill-mötesgåendeförattskapaenbraochtydligstruktur,medanandraintevaritlikaengagerade.Detärviktigtattrektorngerlärarentillräckligaförutsättningarförattkunnaanpassaundervisningenochgeelevernadetstöddebehöver.

69

Påmikronivåndärlärarenbefinnersigtillsammansmedele-ven,harrelationenmellandemstorbetydelseförelevensin-lärning.Engodrelationmedföräldrarnapåverkarocksåhureleventaremotundervisningen.Pedagogenharansvarförattanpassaundervisningensåattdenpassareleven.Istudienkanmanurskiljahurdengodarelationochtrygghetsomelevernafårpåflexenhetenpåverkarattelevenpåettpositivtsätt.Förattkunnagöraanpassningarkrävsattlärarenkanomsättalä-roplanenskunskapskrav(makronivå)tillenundervisningsomtarhänsyntillelevens(mikronivå).Häringårävengemenskapsomenviktigdelförinkludering.Pådennanivågrundasele-vensmöjlighettillgemenskapdelsistörredelsimindresam-manhang.Hurgemenskapenserutberorpåhurskolan(meso-nivån)samtlärarna(mikronivå)organiserarförelevensamtvilkensamsynskolanochlärarnaharpåeleven.

PedagogiskaimplikationerStudienssyftevarattundersökahurmanienkommungenomettkommunaltskolutvecklingsprojektförändratskolgångenförelevermedAST.Fokusistudienärdeförändringarsomgenomfördesochpåvilketsättdetharpåverkatelevgruppensskolgång.DärutöverharävenskolansframgångsfaktorerochutmaningariattutbildaochmötaeleverinomASTidentifie-rats.Idenstuderandekommunenharprojektledareochpro-jektpedagogerhaftdenövergripanderollenförskolornasut-veckling.

Deförändringarsomgenomfördesvarattskapaettövergri-pandesystemförattkunnamötaallaelever.Iförstahandmedanpassningarinneiklassrummet,omelevenvaribehövavmerstöderbjödssärskiltstödpåflexenhetenochitredjehandomelevenhadebehovsomintekundetillgodosesidenordinarieverksamhetenplaceradeseleveniensärskildundervisnings-

70

grupp.Grundpolicynidettavarattallaelevermårbraisam-handlandemedandraochattdeeleversominteklararstorasammanhangskafåtillgångtillsammanhangimindregrupp.Detbestämdesattallapedagogerskullefåenkompetensut-vecklinginomfunktionsnedsättningenAST.Utöverdetskulledetävenfinnastreskolor(enivarjestadsdel)medhögrekom-petensinomAST.PådessaskolorutbildadesEHTpedagogernaochendelavpedagogernaytterligare,detanställdesocksåenspecialläraresomstödtillpedagogerochelever.

Skolornaorganiserarelevernasskolgångutifrånpolicynattallaeleverskalyckasisinordinarieklass.Genomattbyggaingene-rellaanpassningarisystemetochanvändaindividuellaanpass-ningarförsökerskolanmötaelevernabådeakademisktochsocialt.Idefalldetintefungerarfinnstydligariktlinjerförhurentillgångtillflexenhetenellerdensärskildaundervisnings-gruppenskagåtill.Detärklasslärarensomharansvaretförelevenoavsettomelevenfårsinundervisningsiklassenellerpåflexenheten.Detsammagällereleverplaceradeidensär-skildaundervisningsgruppen,idefallenärdethemskolansomharansvaretförelevenochmåletärhelatidenattarbetetförattelevenskakommatillbakatillsinklass.

Deframgångsfaktorersominformanternalyfterärattutbild-ningentillpedagogernaökatsamsynenpåelevenochettmerrelationelltperspektivframträtt.9Genomutbildningenöppna-desnågotnyttupppedagogernablevmerförståendeförele-vensproblematik.Medhjälpavspeciallärarnaochspecialpe-dagogerochutifrånhandledninghållerskolornapåattutvecklalärmiljöernaiklassrummen.Förelevenharprojektetinneburitattskolanerbjuderenmerflexibelskolgång,vilketletttillattnärvaronförfleraeleverochförutsättningarnaförlärandet

9Iettrelationelltperspektivseselevenssvårighetirelationtillomgivandemiljö

71

ökat.Denförändradesynenpåelevernaochderasbehovharocksåbidragittillattskolornaidagarbetarförattförändramil-jönochundervisningenefterelevensbehovochförutsättning-ar.

Deutmaningarsomframkommerärtidochekonomi.Helapro-jektetgenomfördesutanextraresursertillskolornavilketharvarittufft.Vadgällertidframkommerattrektornharettstortansvarförattgetidsamtal,planering,handledningochkonsul-tation.Detframkommerocksåsomenutmaningnärpedago-gernapåflexenhetenanvändssomvikarie.UtöverdettasesLgr11somenutmaningförattskapaenlikvärdigutbildningföreleverna.

72

DiskussionIstudienframträderdenkomplexitetskolanharattförhållasigtillgenomsinadubblahuvudmän,statenochkommunen.Ge-nomsinhierakiskastyrningärdetstatensomupprättardestyrdokumentskolanharskyldighetattarbetaefter,häriblandattskolanskavaratillgängligförallasamtvilkakunskapskravelevernaskauppnå.Statenharinrättatenkontrollorganisation(Skolinspektionen),somhariuppdragattgranskasåattkom-munernaleverupptilldestatligabesluten.Däremotärdetintebeskrivitpåvilketsättkommunernaskalevaupptillstyrdo-kumenten,utanhärfinnsettfriutrymmeförkommunernaattsjälvabestämma.Enligtskollagenärdethuvudmannentill-sammansmedrektorernasomhardetytterstaansvaretföratteleverfårdenutbildningdeharrätttill.Utifråndettabordedetliggaiderasintresseattsetillattallapedagogerhardenkom-petenssomkrävsförattmötaallaeleverochskapaenmiljöiskolandärelevermedASTkanmötasochutvecklaskun-skapsmässigtochsocialt.Varförbeskrivningenavattinteallarektorerprioriteratprojektetvarförvånande.Dårektornsvis-ionäraledarskapochförhållningssättframhållssomytterstbetydelsefulltiettutvecklingsarbete(Higginsson&Chatfield,2012;Lynch&Irvine,2009).

Resultatetistudienvisarattkompetensutbildningtillpedago-gernavaritbetydelsefulltiarbetetmedattutvecklaentillgäng-ligochinkluderadeutbildningförelevermedAST.Genomut-bildningenharsamtalenomelevernasbehovändratkaraktärochbidragittillenstörresamsynmellanpedagogerna.Denharocksåpåverkatsynenpåskolansansvarförallaeleversrätttillutbildning.Iföreliggandestudielyftstydligamålsättningarochenklarstrukturiorganisationenframsombetydelsebärandebådevadgällerundervisningochmiljö.Skolornasgrundpolicyattallaeleverskaingåiettsammanhangmedandra,finner

73

stödiSkolverket(2013)somtryckerpåattenbraskolautgårfrånattallaeleverärolikaochbetraktarolikhetsomnågotpo-sitivochanpassarskolmiljönefterdet.

Attskolorskaarbetaförattallaeleverskakunnainkluderasidenordinarieklassenbordesessomengrundförallaskolor.Mentyvärrhardettakommittolkatsmedattsärskildaunder-visningsgrupperochresursskolorbörläggasnerochattallaeleverskaåtervändatillsinaordinarieklasser(Nilholm,2013).Problemetmeddennatolkningärattnärskolornalagtnergrupperna,haringetannattillförts.Iställetharelevernaförtsiniklassenmångagångermedliteelleringetstödalls,vilketfåttnegativakonsekvenserförmångaavdessaelever.Detärdärförviktigtatthuvudmänochskolorharenberedskapiar-betetmedattminskaellerhelttabortsärskildaundervisnings-grupper.Huvudmannensarbeteföreninkluderandeskolamåstehandlamindreomhuruvidadetskafinnassärskildaundervisningsgrupperellerinteochmeromattidentifieraochundanröjahinderförelevermedfunktionsnedsättning(Skol-verket,2016,s.106).IarbetetmedelevermedASTbehöverskolanhaenmerflexibelorganisationförattkunnasäkerställaallaeleversrätttillutbildning.Genomattbyggaingenerellaanpassningarisystemetochgöraindividuellaanpassningar,klararflereleveravattfåsinundervisningisinordinarieklass.

Närskolaninteklararavattmötaelevensbehovavstödochanpassningar,idensocialamiljönelleriinlärningsmiljönökarantaleteleversomstannarhemmafrånskolanvisarautismochAspergerförbundet(2016)undersökning.Näreleverstannarhemmaberövasderasrätttillutbildning,menocksårättenattfåtillgångtillettsammanhang.Engrundpolicyattallaeleverskaundervisasisinordinarieklassbörinteifrågasättas.Däre-motbehövervarjekommunhaentydligplanfördeeleversomavolikaskälinteklararavattvistasisinklassheladagarna.I

74

denstuderandekommunenharflexenheterochensärskildundervisningsgruppbildats.Detfinnsklararriktlinjerförnärenelevskafåtillgångtillflexenhetenellerdensärskildaunder-visningsgruppen.Måletäralltidattelevenskatillbakatillsinklassellerhemskola.Enligtskollagen(2010:800,kap.3,11§)kanskolananvändasärskildaundervisningsgrupperförelevermedstorabehov,mendetmåstevaraelevensbästasomavgörplaceringenochkrävanoggrannaavvägningar,menarJordan(2008).

VadgällerförutsättningförmåluppfyllelseärallainformanterrörandeöverensomattLgr11ärsvårförfleraelevermedAST.DemenarattdenalltigenomkommunikativaläroplanengörattmångaelevermedASTharsvårtattkommunicerasinkunskappåettsådantsättattdetgårattbedömaelevensförmåga.Hedevåg(www.ur.se,Hämtad12april,2015)påpekarjustdetattdegenerellaförmågorsomgårsomenrödtrådgenomhelaLgr11befinnersiginomdetområdedärelevermedASTharsinstörstasvårigheter.ÄrdetsåattelevermedASTharsämreförutsättningaränövrigaeleverattnåkunskapskraventrotsanpassningarochsärskiltstödbördetifrågasättas.DådetintefinnsnågrastudierkringvilkenpåverkansfaktorLgr11harpåelevernasförutsättningartillmåluppfyllelsefinnsutrymmeattproblematiseradet.Lgr11ärenkommunikativläroplan,vilketställertilldetfördennaelevgruppeftersomdeharsinnedsätt-ningijustdetkommunikativa.NuärförvissointeelevermedASTnågonhomogengruppsånaturligtvisskiljerdetsigmellanhurstorasvårighetervarjeenskildelevfårmedkunskapskra-ven.Läroplanenkräverattelevernaskavisaattdekananvändafaktakunskapengenomattanalyseraochreflektera.Attkunnaanalyseraställerstorakravpåmentaliseringsförmågan,detvillsägaattkunnaföreställasigdetmaninteser,ochvaramed-vetenomsittegetochandrastänkande.Atttänkaabstraktär

75

svårtförfleraavdessaelevereftersomdeoftastärkonkretatänkare.

Elevenskaocksåkunnaknytatidigarekunskaptillny,vilketställerstorakravpåattkunnasesammanhangochhursakerhörihop.Centralkoherenshandlaromhurmänniskorsorterarinformationfrånomvärlden.Enmänniskamedstarkcentralkoherensförsökersamlaihopinformationtillensammanhäng-ande(koherent)helhet.Medanenpersonmedensvagcentralkoherensanalyserarvarjedetaljförsigochmissarhelheten(Falkmer,2009).ElevermedASTharoftaensvagcentralkohe-rens.

Utifrånresonemangetomläroplanenmenarinformanternaattskolornagenomsinflexiblaorganisationochsinkompetenskommitenbitpåvägförattgeelevernadebästaförutsättning-arnaförattarbetamotkunskapskraven.Detframkommervi-dareattdetfinnselevermedASTsomlyckasnåkunskapskra-venmedhjälpavextraanpassningar,alternativabedömnings-sättochanvändningavundantagsbestämmelsen.Mendetfinnsocksåeleverdärpedagogernaintelyckasfådemattkommuni-cerasinkunskappåettsådantsättattdekanklararkunskaps-kraveniLgr11,vilketoroarinformanterna.

Studiensbegränsningar,svagheterAllainformanteristudienharettsärskiltintresseförelevgrup-penochenspeciellrolliprojektet,vilketkanpåverkaattresul-tatetsomframkommerärpositivt.Eftersomingaobservation-er,samtalmedklasslärare,vårdnadshavareellerelevergenom-förtsfårstudienenganskaensidigbild.Atturvaletavinfor-manterskeddegenomhjälpavandrakanocksåsessomensvaghet.Förattstärkastudienbordedenkompletteratsmedenkätertillklasslärare,ASTeleverochderasföräldrarförattge

76

ettmeratillförlitligtresultatomtillgänglighetenipraktikenharökatförelevgruppen.

Hurrelaterarresultatentillandrastudier?Studienrelaterartilldetskolutvecklingsprojektsomgenom-fördespåNyaZeeland2009(Higginson&Chatfield,2012).BakgrundentillprojektetvarattflerochflerbarninomASTinkluderadesigrundskolornaframgickattskolanbehövdemerkompetensomfunktionsnedsättningen.MåletmedprojektetvarattförbättralärarnaskunskapomASTförattbättrekunnamötaelevensbehoviklassrummetochpåsåsättminskabeho-vetavatthänvisaelevernatillspecialskolor.Resultatenvisarpåattlärarnasförmågaattmötaelevernasbehovökadeefterkompetensutvecklingen,menattsamarbetevarviktigtiarbetetochrektornsrollframkom.Studienfinnerävenstödi(Humph-rey&Symes,2012)idéeromflexibelorganisation,samthosJordan(2008)somsertillgångtillresursbasersomenviktigfaktor.Iresursbasenfårelevernastödavpersonalmedkompe-tensochen"fristad"därdeharmöjlighetattåterhämtasignärdetbehövs.

StudienrelateraräventillTetler(2015)sommenarattförattskapainkluderandeskolor,krävsettsystemisktsamordnatutvecklingsarbetepåfleranivåer–överlängretid.Vilketinne-bärattallaskolansaktörerägerengemensambild,delokalapolitikerna,förvaltningscheferochutvecklingsstrateger,sko-lanselevhälsoteam,skolledareochlärare,eleverochderasför-äldrar.Istudienframkommerattdetkrävsettgemensamtför-hållningssättpåolikanivåerförattlyckasmedskolutveckling.Förattlyckaskrävsävenenansvarigförutvecklingen.Nilholm,(2015)hävdarattfaktorersombidrartillattskapaeninklude-randeskolaär:attgelärarestöd,tidochutbildningvilketär

77

förvaltningschefenellerskolledarensrollattskapa,enligtför-fattaren.

FortsattforskningFortsattastudieromhurandrakommunerarbetarförenmertillgängligskolaförelevermedASTbörgenomföras,förattpåsåsättkunnaurskiljagenerellaframgångsfaktorersomkanappliceraspåfleraskolor.ÄvenstudieromLgr11iförhållandetillfunktionsnedsättningenskullevaraavvikt.HarLgr11nå-gonpåverkanpåattelevermedASTharlägremåluppfyllelseäneleverutanfunktionsnedsättningen?Dethadeocksåvaritintressantattföljauppdennuvarandestudienochkompletteradenmedenkäterochintervjuertillelever,föräldrarochklass-lärare.

AvslutandekommentarerUtifrånföreliggandestudiekanslutsatsendrasattkommunensskolutvecklingsprojektökatsamsynenpåelevenochettmerrelationelltperspektivframträtt.Denförändradesynenpåele-vernaochderasbehovharbidragittillattskolornaidagarbetarförattförändramiljönochundervisningenefterelevensbehovochförutsättningar.Skolanharskapatflexiblaorganisationersomutgårfrånattallaeleverärolika,medgrundpolicynattallaelevermårbraisamhandlandemedandraelever.Förattenskolutvecklingskablikommuntäckandebehöveralladelarisystemethagemensammamålochriktlinjer.Idenstuderandekommunenharprojektledareochprojektpedagogerhaftdenövergripandeplaneringenförskolornasutveckling.Genomengemensamkunskapsbashosallaikommunen,frånrektorertilllärareharprocessendrivitsframåtmotdetgemensammamå-let-entillgängligutbildningförelevermedAST.Studienavslu-tasmedettcitatfrånenavinformanterna:”Manmåstevågagöraannorlundaförattlyckas”.

79

ReferenserAhlberg, A. (2007). Specialpedagogik – ett kunskapsområde iutveckling. Vetenskapsrådet (Red.)Reflektioner kring speci-alpedagogik. – sex professorer om forskningsområdet ochforskningsfronterna.Vetenskapsrådetsrapportserie5:2007.

Ainscow, M., Booth, T. & Dyson, A. (2006). Improving school,DevelopingInclusion.Routledge.TaylorandFrancisgroup.

Aldridge.F,Costley.D,Clark.T.,Keane.E.(2012).Studentswithautism in regular classes: a long-term follow-up study of aSatelliteclasstransitionmodel.InternationalJournalofInclu-siveEducation.16(10),pp.1001-1017.

Alexandersson, U. (2014). Stödjande strukturer - En fallstudieOmhurskolanmötereleverinomautism.Institutionenförpe-dagogikochspecialpedagogik.Göteborgsuniversitet.

Autism- ochAspergerförbundet (2016).Medlemsundersökningomskolgången.Rapport2016-03-17

Baron-Cohen,S.(2008).AutismandAspergerSyndrom.Oxford:OxfordUniversityPress.

Brown,J.&McIntosh,K.(2012).Training,Inclusion,andBehav-ior:EffectonStudentTeacherandStudentSEARelationshipsforStudentswithAutismSpectrumDisorders.ExceptionalityEducationInternational.22(2),pp.77–88.

Bronfenbrenner.U.(1979).Theecologyofhumandevelopment,experimentsbynatureanddesign.Harvard:HarvardUniversi-tyPress.

Constable, S., Grossi, B.,Moniz, A. & Ryan, L. (2013).MeetingtheCommonCore State Standards for studentwithAutism.TeachingExecptionalChildren.45(3).

Efstratopolou,M.A.(2014).WorkingwithChallengingChildren:FromTheory toPractice inPrimaryEducation.NovaSciencePublishers,Inc.

80

Falkmer. M. (2009). Inkluderande strategier för elever medAspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd igrundskolan.SkolanochAspergerssyndrom:Erfarenhetfrånskolpersonalochforskare.

Falkmer.M.(2013).FromEyetoUs:Prerequisitesforandlev-elsofparticipationinMainstreamschoolofpersonswithAu-tism Spectrum Conditions. ((Doctoral thesis, JonkopingSchoolofEducationandCommunication,DissertationNo.17.

Fleury.V.P,Thompsson. J.L,Wong.C (2015).LearningHowtoBeaStudent:AnOverviewofInstructionalPracticesTarget-ing SchoolReadiness Skills for Preschoolers With AutismSpectrumDisorder.BehaviourModification.39(1)pp.69-97.

Gardler, U. (2011). En skola för alla gäller det alla? Statligastyrdokumentsbetydelse i skolanverksamhet.LinnéaeusUni-versityDissertationsNr51.

Göransson,K.,Lindquist,G.,Klang,N.,Magnusson,G.&Nilholm,C.(2015).Speciellayrken?Specialpedagogersochspeciallära-resarbeteochutbildning:Enenkätstudie.Karlstad:Karlstadsuniversitet.Institutionenförpedagogiskastudier.

Göransson,K&Nilholm,C.(2013).Inkluderandeundervisning-vad kan man lära sig av forskningen. Specialpedagogiskaskolmyndigheten.

Hedevåg, K. (2015). De saknade eleverna.http://urskola.se/Produkter/188194-UR-Samtiden-Elevhalsa-De-saknade-eleverna.Hämtad

Higginson,R.&Chatfield,M.(2012).TogetherWeCanDoIt:AProfessional Development Project for Regular Teachers’ ofChildrenwithAutismSpectrumDisorder.Kairaranga,13(2),pp.29-40

Hjörne,E.Evaldsson,A-C.(2012).Attnormaliserademargina-liserade. Om motstånd och kategoriseringsarbete i special-pedagogiskpraktik iSverige.Utbildning&Demokrati.21(3),pp.512

81

Humphrey,N.&Symes,W.(2011).Schoolfactorsthatfacilitateorhindertheabilityofteachingassistantstoeffectivelysup-portpupilswithautismspectrumdisorders(ASDs)inmain-streamsecondaryschools.JournalofResearchinSpecialEdu-cationalNeeds.11(3)pp.153–161.

Jordan.R.(2008).Autisticspectrumdisorders:achallengeandamodel for inclusion in education.British journal of specialeducation35,(1).

Lakartidningen.se (2014-09).AutismspektrumsyndromersätterAspergerssyndromochautism.Bejerot,S.&Nordin,V.(2014,23, september). Hämtad 18 maj, 2016 frånhttp://www.lakartidningen.se

Lilley,Rozanna(2014)TradingPlaces:AutisminclusionDisor-derandschoolchange.InternationalJournalofInclusiveEdu-cation-19(4),pp.379-396

Lindsay,S.,Proulx,M.,Thomson,N.&Scott,H. (2013).Educa-tors’ChallengesofIncludingChildrenwithAutismSpectrumDisorder inMainstreamClassrooms. International journalofDisability,DevelopmentandEducation.Vol60.No4347362.

Linton,A-C.(2016).ToincludeornottoincludeTeachers’socialrepresentations of inclusion of students with Asperger syn-drome.LinkopingUniversity. Studies fromtheSwedish Insti-tuteforDisabilityResearchNo.75

Lynch,S.L.&Irvine,A.N.(2009).Inclusiveeducationandbestpracticeforchildrenwithautismspectrumdisorder:aninte-gratedapproach.InternationalJournalofInclusiveEducation,13(8),pp.845-859.

Manger,T.,Lillejord,S.,Nordahl,T.&Helland,T.(2013).Livetiskolen1.Vigmostad&BjörkeAS.Bergen

McCollow,M.,Davis,C.A.&Copland,M. (2013).CreatingSuc-cessforStudentswithAutismSpectrumDisordersandTheirTeachers. Journal of Cases in Educational Leadership 16(1)65–72.

82

Nilholm,C.(2015).Inkludering-Vadkanmanlärasigavforsk-ning?Forskningikorthetnr1,2015.

Nilholm. C. (2016). Teori i examensarbete- en vägledning förlärarstudenter.Studentlitteratur.Lund.

Nilsson, I. (2014).En inkluderande skola. Autismforum Stock-holmslänslandsting.

Oljemark,K.&Törnell,R.(2014).EnlärandeorganisationPer-spektivpåsystemiskochstyrkebaseradskolutveckling.Omlus-tenattlära.Vulkan.se.Alingsåskommun.

Persson,B.&Persson,E.(2012).Inkluderingochmåluppfyllelse:attnåframgångmedallaelever.Liber.Stockholm.

Reed,P.,Osborne,L.A.&Waddington,E.M.(2011).Acompara-tive study of the impact of mainstream and special schoolplacement on the behavior of childrenwithAutismSpectrumDisorders.DepartmentofPsychology,SwanseaUniversity.

Repstad. P. (1999). Närhet och distans. Kvalitativa metoder Isamhällsvetenskap.Studentlitteratur.Lund.

Seach,D.(2010).ChildrenwithautismandAsperger´ssyndrome.SupportinginclusivePractice(2ndEdition).

Senge,P. (2012).Schools that learn. London:NicholasBrealeyPublishing.

Socialstyrelsen&Skolverket.(2016).Vägledningförelevhälsan.Stockholm:Skolverket

Skolinspektionen.(2012).Inteenligtmallen.Omskolsituationenför elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd. Kvali-tetsgranskningRapport2012:11

Skolverket.(2014).Stödinsatseriutbildningen–omledningochstimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Stockholm:Skolverket.

83

Skollag(2010:800).Svenskförfattningssamling2010:800.Skolverket(2009).SkolanochAspergerssyndrom,Erfarenheterfrån skolpersonal och forskare. Rapport: 334. Stockholm:Skolverket

Skolverket(2016).Tillgängligalärmiljöer.Stockholm:Skolver-ket.

Strand,A-S.(2013).SkolkurelevernasochskolansperspektivEnintervju- och dokumentstudie. (Doktorsavhandling, Högsko-laniJönköping,Hälsohögskolan).

Svanelid, G. (2011, 8 november). Lägg krutet på The Big 5.http://pedagogiskamagasinet.se/lagg-krutet-pa-the-big-5/.HämtatPedagogiskamagasinet.se

Svenska Unescorådet (2/2006). Salamancadeklarationen ochSalamanca+10.Hämtadfrånhttp://u4614432.fsdata.se/wp-content/uploads/2013/09/Salamancadeklarationen-och-Salamanca-+-10-ers%C3%A4tter-1-2001.pdf

Tetler,S.(2010).Etinkluderendeblikpålaereprocesseriklasse-rummet. Vetenskaplig artikelsamling om specialpedagogikfrån Specialpedagogiska skolmyndighetens konferens förLikavärde2010.FoUnr1/2011.s.33-47

Tetler. S. (2015). Från idé till praxis Vägar till inkluderandelärmiljöer i tolv svenska kommuner. IFOS rapportserie2015:2.Stockholm.

Thomsson.H.(2010).Reflexivaintervjuer.Lund:Studentlittera-tur.

Thörnsén,M.(2010).Rektor,elevhälsanocheleverslärandeochutveckling.Stockholm:Skolverket.

Wibeck.V.(2010).Fokusgrupper.Lund:Studentlitteratur.

84

Witmer, S.E&Ferreri, S. J. (2014). Alignmentof Instruction,Expectations, and Accountability Testing for Students withAutismSpectrumDisorder.FocusonAutismandOtherDeve-lopmentalDisabilities.29(3)131–144.

Öqvist,O.(2008).Systemteoriipraktiken:konstenattlösapro-blemochnåresultat.Stockholm:Gothia.

Öqvist, O. (2013). Den seende läraren. Vänersborg: Didaktik-centrumAB.

Öqvist,O.(2014).Attseskogenochträden.Vänersborg:Didak-tikcentrumAB.

http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Neurospykiatriska-funktionsnedsattningar/Vad-ar-Aspergers-syndrom/Hämtad10mars,2017

85

BilagaI

Presentationinförintervjun

Hej!MittnamnärLiselottCarlssonochjagläsermasterutbild-ningiutbildningsvetenskappåKristianstadHögskola.Jagarbe-tarsomspeciallärare/specialpedagogpåen1-6skolaiBlek-ingelänochharunderfleraårstidkommitikontaktmedele-vermedASTbådegenomdirektundervisningavelevernasamtgenomhandledningtillklasslärareochelevassistenter.Ikon-taktenmedeleverochpersonalharjagblivitmedvetenomdesvårighetersomviutepåskolornaharförattordnaenbraskolgångfördennaelevgrupp.Bådeskolinspektionensom2012komutmedenskriftkringelevermedASTigrundskolanochAutismochAspergerförbundetsomundervåren,2013ge-nomfördeenundersökning(därföräldrarsvarade)visarpåsammasak.

Hösten2014påbörjadejagminmasterutbildningochharnukommitframtillminexamensuppgiftattskrivaenuppsats.Syftetmeduppsatsenärattbelysadeframgångsfaktorerochutmaningarskolanstårinförnärdeorganiserarskolgångenförelevermedautismochautismliknandetillstånd.Minövergri-pandefrågeställningärhurmanmålinriktatarbetarmedelev-gruppen.Förattfinnaintressenterattintervjuasöktejagpåfannjagertprojektsommycketintressant.

86

Jagsätterstortvärdepåattnitarertidattbliintervjuade.Minhandledarevilleattjagskulleintervjuaerenochen,mendåjagförstodattnigärnavillebliintervjuadetillsammansblirinter-vjutidenförmodligenlitelängreänberäknadintervjutidsomär1-1,5timmar.Förattunderlättabearbetningenavintervjusva-renvoredetönskvärtattjagtillåtsspelainerasvar.Närbear-betningenärklarkommererasvarattraderas.Intervjunkom-merattdelasinitvådelardelsbakgrundochuppläggavpro-jektetochdenandradelenpåorganisation,anpassningar,måluppfyllelse,framgångsfaktorer,svårigheterm.m.Nikom-merattfåtadelavfrågornaiförväg,jagsänderöverdemfre-dagenden11/3.Nikommerocksåattfåtillgångtillhurerasvarredovisatsochomintressefinnsävenuppsatsennärdenärklar.

Harninågrafrågorkontaktamiggärnapåminmail:XXXX

Minhandledareär:

DanielÖstlund

Universitetslektoripedagogikmedinriktningspecialpedagogik

HögskolanKristianstad

Tackförermedverkan!MvhLiselott

87

BilagaII

PresentationsbrevtillpedagogerinomgrundskolansomarbetarmedelevermedAST

Hej!MittnamnärLiselottCarlssonochjagläsermasteriut-bildningsvetenskappåKristianstadHögskola.Jagarbetarsomspeciallärare/specialpedagogpåen1-6skolaiXXXiXXXlänochharunderfleraårstidkommitikontaktmedelevermedASTbådegenomdirektundervisningavelevernasamtgenomhandledningtillklasslärareochelevassistenter.Ikontaktenmedeleverochpersonalharjagblivitmedvetenomdesvårig-hetersomviutepåskolornaharförattordnaenbraskolgångfördennaelevgruppochdäravmittintresseförelevgruppen.Hösten2014påbörjadejagminutbildningochharnukommitframtillminmasteruppsats.Syftetmeduppsatsenärattbelysadeframgångsfaktorerochutmaningarskolornastårinförnärdeorganiserarskolgångenförelevermedautismochautism-liknandetillstånd.Minövergripandefrågeställningärhurmanmålinriktatarbetarmedelevgruppen.

Närjaglästeomattertprojektförelevgruppenblevjagintres-seradochdenimarsvarjagochintervjuadeXXX,XXXochXXXsomingångpåminuppsats.Förattgåvidaremeduppsatsenskullejagnuviljakommaikontaktmedersomarbetardirektmedelevernaförattkommanärmareprojektetochfåettvi-dareperspektiv.Jagärväldigttacksamförattnitarertidochlåtermigintervjuaer.Intervjuernaärhalvstrukturerademed

88

öppnafrågorochkommerattfungeramersomettsamtalmedfylligasvar,eftersomjagärintresseradaveraberättelser.In-tervjunberäknastaca45mintill1hianspråkochförattun-derlättabearbetningenavintervjusvarenvoredetönskvärtattjagtillåtsspelainintervjun.Allasvarkommerattbehandlasanonymtochraderasefterbearbetningen.Nikommerattfåtillgångtilluppsatsennärdenärklarihöst.

Tackpåförhandförermedverkan!MvhLiselott

Harninågrafrågorkontaktamiggärnapåmail:XXXX

Minhandledareär:

DanielÖstlundUniversitetslektoripedagogikmedinriktningspecialpedagogik

89

BilagaIII

Intervjuguidetillprojektledareochprojektpedagoger

1. Vilkaärdelaktigaiprojektetochvadärderasolikaroller?

2. Beskrivbakgrundentillprojektet?

3. Hurärskolgångenorganiseradföreleverna?

Inkludering,särskildundervisningsgrupp,deltidsinkludering,enskildundervisningm.m

4. Vilkenutbildning/erfarenhet/handledninghar/fårdesomarbetarmedeleverna?Klasslärare,ämneslä-rare,assistentm.m

5.Vadpåverkarhurmanväljerattorganiseraskolgången?Ärdetskillnadmellanyngreochäldreelever.

6.Påvilketsättärarbetetmedelevernainriktatmotmåluppfyllelse?

Följerelevernadenordinarieläroplanen,medallaämnenellerfinnsdetutvaldaämnen?

7.Hursermåluppfyllelsenutföreleverna?

Harmåluppfyllelsenförändratssedanprojektetsbörjan?

90

Hurstorprocentavelevernakommerinpågymnasiet?

8.Vilkaanpassningarochstödinsatseranvändsiunder-visningen?

9.Harnisettnågonförändringavtrivselhoselevernasedanprojektetpåbörjades?

10.Hardelaktighetenochtrivselnökatförelevernase-danprojektetsbörjan?

11.Kanmansenågragenerellavinsterförelevernage-nomprojektet?

12.Hardetframkommitsvårigheterunderprojektetsgång?

13.Vadärdestörstavinsternamedprojektet?

14.Vilkareaktionerharnimöttfrånelever,föräldrar,lärareochrektorerunderprojektetsgång?

MvhLiselottCarlsson

91

BilagaIV

Intervjuguidetillspecialpedagoger,speciallärare,lärareochrektor

Bakgrundsfrågor

• Vilkenbefattninghardu?HurlängeharduarbetatmedelevermedAST

• Vilkenårskursarbetardumed

• Avvilkenanledningvaldeduattarbetamedjustdennaelevgrupp?

Organisation

• HurärskolgångenorganiseradförelevernamedASTpådennaskola?

• Vilkafaktorerutgårnifrånnärniskaorganiseraskol-gångenföreleverna?

Följdfråga:finnsdetfaktorersomnitarhänsyntillvidorganise-ringensomex.gruppstorlek,elevbehovm.m.

• Hurserpersonaltäthetenutkringeleverna(klasslärare,elevassistent,specialpedagog/lärare,m.m.?)

92

Läroplan

• Följerallaeleverdenordinarieläroplanen,medallaämnenellerfinnsdetutvaldaämnen?Påvilkagrunderbestämsförändringar

• Hursermåluppfyllelsenutföreraelever?

• Serninågonförändringsedannibörjademedprojektet?

• VadanserniomLgr11ochbetygskriteriernafördennaelevgrupp

• Kandubeskrivavadduanserhadeunderlättatmålupp-fyllelsenochlärandetfördinaelever?

• Använderniundantagsbestämmelsenvidbetygssätt-ning?följdfråga:ochisåfallpåvilketsätt?

Undervisning

• Hurplaneraselevensundervisningochmedvilka?

• Vilkaanpassningarochstödinsatseranvändernierav?(anpassningar,alternativaverktyg,entillen,litengrupp)

• Finnsdetenbalansmellanomvårdnadochkunskapsin-hämtningförelevgruppenanserdu?

Särskiltstöd

• Gessärskiltstödtilleleverna?Följdfråga:Ochisåfallivilkenomfattningochhur?

93

• Harelevernaåtgärdsprogram?genomförspedagogiskautredningarpåeleverna?

• Anserduattelevernafårdetstöddebehöveriskolan?Följdfråga:Omintehurskulleduviljahadet?

Trivselochtrygghet

• Beskrivdinupplevelse/bedömningavelevernastrivseliskolan?Hardenförändratssedanprojektetsbörjan?

• Vilkenuppfattningharduomelevernasnärvaroisko-lan?Följdfråga:Hardenförändratssedannibörjademedprojektet?

Övrigt

• Harorganiseringenavelevgruppenförändratsiochmedprojektet?

• Vilkaför-nackdelarserdumedertsättattorganiseraskolgångenförelevgruppen?

• Kanduurskiljanågraframgångsfaktorerpådinskolasomledertillhögremåluppfyllelse?

• Finnsdetfaktorermedprojektetsomkommitframpo-sitivaellernegativa?

• Finnsdetnågotmerduvilltillägga?

94

Iserien


harhittillsutgivits:

Redaktör:JerryRosenqvist

Christiansson-Banck,Ulla(2008).Behovetavkompetensut-vecklingisärskolan:Kartläggningavskolledaressyn-punkter.SpecialpedagogiskarapporterochnotiserfrånHögskolanKristianstad,Nr1.

Östlund,Daniel&Rosenqvist,Jerry(2008).”Detgårmedsmåsmåsteg,mantänkerintepådetförränmanbörjarprataomdet”–EnutvärderingavsärskolanochresursskolornaiLundskommun2006.SpecialpedagogiskarapporterochnotiserfrånHögskolanKristianstad,Nr2.

Palla,Linda(2009).Enförskolaföralla.Treartiklaromför-skolaoch(special)pedagogik.Specialpedagogiskarappor-terochnotiserfrånHögskolanKristianstad,Nr3.

Rosenqvist,Jerry(Red.)(2009).Specialpedagogikimångfal-densSverige–delstudieII:Särskoleelevermedutländskbakgrundistorstäder.SpecialpedagogiskarapporterochnotiserfrånHögskolanKristianstad,Nr4.

Rosenqvist,Jerry(2010).Ombegreppetoligofreni:Benäm-ningenavutvecklingsstörninggenomtvåårhundraden.SpecialpedagogiskarapporterochnotiserfrånHögskolanKristianstad,Nr5.

95

Karlsudd,Peter(2011).Sorteringochdiskrimineringellerin-kludering.SpecialpedagogiskarapporterochnotiserfrånHögskolanKristianstad,Nr6.

Christiansson-Banck,Ulla(2011).”Härbehandlarviallaolika”.UtvärderingavSpecialutformatprogram,SM/IV,förele-vermedneuropsykiatriskafunktionshinderiHässle-holmskommun.SpecialpedagogiskarapporterochnotiserfrånHögskolanKristianstad,Nr7.

Persson,Ann-Elise(2012).Specialpedagogersuppfattningaromgodhandledning–Enfenomenografiskansats.Speci-alpedagogiskarapporterochnotiserfrånHögskolanKris-tianstad,Nr8.

Rosenqvist,Jeremias(Jerry)Aulin(2014).Piratenochpedago-giken.OmFritiofNilssonPiratensomläromästareochhanssynpåskolansvärld–medsärskildfokuspåPerHåla.SpecialpedagogiskarapporterochnotiserfrånHögs-kolanKristianstad,Nr9.

96

Iserien


harhittillsutgivits:

Redaktör:DanielÖstlund

Persson,Ann-Elise(2015).Upplevelseravrädslorhosbarniåk3och6–rädslorseddaurbarnsperspektiv.Specialpeda-gogiskarapporterochnotiserfrånHögskolanKristianstad,Nr10.

PlantinEwe,Linda(2016).Lärandepådistans.Enundersök-ningomstudentersupplevelseavtillgängligtlärandeienkursyta.SpecialpedagogiskarapporterochnotiserfrånHögskolanKristianstad,Nr11.

Östlund,Daniel(Red.);Dehlin,Eva;Eliasson,Lena:Falk,Mar-cus;Gannby,Kristin;Josefsson,Josefine;Klefbeck,Ka-milla;Rodin,Susanne;Stoltz,Malin;Östlund,Malena(2017).Nioförsteläraresarbeteigrundsärskolaochgym-nasiesärskola–Resultatfrånenforskningscirkel.Special-pedagogiskarapporterochnotiserfrånHögskolanKristi-anstad,Nr12.

Carlsson, Liselott (2018). På vägmot en tillgänglig utbildningför elever inom autismspektrumtillstånd - En kvalitativ in-tervjustudie utifrån några informanters beskrivning av ettkommunövergripande skolutvecklingsprojekt. Specialpeda-gogiskarapporterochnotiserfrånHögskolanKristianstad,Nr13.

specialpedagogiska rapporter och notiser från...

Documents