starta foretag

7/24/2019 Starta Foretag

1/28


2/28

Vill du starta ett fretag?

Den hr broschyren ger dig en verblick ver vad du behverveta och gra fr att starta och driva ett fretag.

Vi presenterar informationen i faser som mnga fretagaregr igenom: Fundera, Starta, Driva, Utveckla och Avveckla. Vrindelning ger dig en bild av hur livet som fretagare kan se ut.

Broschyren r en av flera produkter frn oss myndigheter dr visamlar information och service fr att gra det enklare fr dig.

Missa inte webbplatsenverksamt.se.Dr hittar du merinformation och e-tjnster frn flera myndigheter p ett stlle.Passa p att ta fram en checklista fr vad du behver vetainfr din fretagsstart. Utveckla din affrsid genom attskapa din egen affrsplan.

Lycka till med livet som fretagare!
http://www.verksamt.se/http://www.verksamt.se/


3/28

Innehll

Fundera 4Affrsid ...........................................................................................................................4

Starta fretag samtidigt som du r anstlld .............................4

Starta fretag nr du r arbetsskande......................................... 4

Starta fretag nr du studerar .................................................................5

Starta fretag nr du r under 26 r ..................................................5

Hobby eller fretag? ............................................................................................5

Starta 6Skapa en affrsplan ..............................................................................................6

Finansiera starten .................................................................................................6

Ta reda p om du behver tillstnd ...................................................... 7Vlj fretagsform ...................................................................................................7

Skydda fretagets namn ............................................................................10

Registrera ditt fretag.................................................................................. 10

Vlj rtt SNI-kod ...................................................................................................11

Hllbart fretagande ......................................................................................11

Fretag p landsbygden .............................................................................11

Kom igng med marknadsfring .........................................................11

Ta hand om alla vrden .................................................................................12

Hitta lokal ....................................................................................................................12

Frskra dig och ditt fretag .................................................................12Allmn pension och tjnstepension ...............................................13

Driva 14Bokfr fretagets transaktioner .......................................................14

Behver du kassaregister? .......................................................................14

Gr avdrag i verksamheten ......................................................................14

Betala skatt p det fretaget tjnar ..............................................15

Ta ut ersttning eller ln............................................................................. 15

Gr utdelningar och f terbring..................................................... 16

S hr fungerar moms ....................................................................................16

Gr bokslut och deklarera ......................................................................... 16

Skicka in deklarationen och pengarna i tid..............................17

Skicka in rsredovisning ............................................................................. 17

Anstll personal ...................................................................................................17

Anlita en annan fretagare .................................................................... 18Viktiga datum fr fretagare ............................................................... 18

Handla med utlandet ......................................................................................19

Om du blir sjuk eller fr barn ....................................................................21

Utveckla 23N nya marknader ..............................................................................................23

Finansiera tillvxt ..............................................................................................23

Hitta investerare .................................................................................................23

Leda ett vxande fretag.......................................................................... 23

Avveckla 24Driva fretaget vidare efter 65 ...........................................................24

Slja fretaget .......................................................................................................24

Generationsskifte ..............................................................................................24

Konkurs ..........................................................................................................................24

Hr finns mer hjlp att f 25


4/28

4 Starta fretag

FunderaFunderar du p att starta fretag?D ska du ha en id som du kantjna pengar p. Att formulera enaffrsid r det frsta steget mot attuppfylla drmmen att bli fretagare.

AffrsidFretagets affrsid handlar om vad duska slja, hur du ska gra det och til l vemdu vnder dig. Affrsidn ska ocks lyfafretagets styrka och unika kompetens.

Att formulera en affrsid r ett viktigt

steg nr du vill bli fretagare. Man brukar

sga att affrsidn r grunden som fretaget

vilar p. Med en genomtnkt affrsid kar

dina mjligheter att lyckas. Frgor som din

affrsid ska svara p r:

Vad r fretagets syfte?

Finns det ett behov av min produkteller tjnst?

Vilken r mlgruppen och hur kan jag n den?

r min affrsid unik? Om inte,vad utmrker min affrsid i frhllandetill konkurrenterna?

Hur fr jag in pengar till fretaget?

Nr du vl har hittat din affrsid r det bra

att formulera den enkelt och kortfattat. Detrcker med ngra meningar.

Starta fretag samtidigtsom du r anstlldDu kan kombinera en anstllning med attdriva eget fretag. Men du fr inte arbetamed ngot som konkurrerar med detfretag du arbetar fr och du fr heller integra ngot som innebr att du r illojal mot

din arbetsgivare. I vissa fall reglerar dittanstllningsavtal vilka mjligheter du haratt driva fretag vid sidan av anstllningen.Det bsta r att du pratar med din arbets-givare infr fretagsstarten.

Dina sammanlagda inkomster, frnanstllningen och frn det egna fretaget,pverkar hur mycket du ska betala i skatt.r det en enskild nringsverksamhet dudriver ska du anska om FA-skatt.

Starta fretag nrdu r arbetsskandeArbetsfrmedlingen erbjuder std til larbetsskande som har en affrsid och villstarta eget. En frutsttning r att du rarbetsls och inskriven p Arbetsfrmed-lingen. Genom Arbetsfrmedlingen kan dubland annat f din affrsid prvad eller enutbildning i hur man startar fretag.

Arbetsfrmedlingen har mjligheter attge ekonomiskt std genom det arbetsmark-nadspolitiska programmet std till start avnringsverksamhet. Programmet innebratt du fr ekonomisk hjlp i form av aktivi-tetsstd under hgst sex mnader medandu arbetar med att f igng ditt fretag.

Det r Arbetsfrmedlingen som avgrom du ska f ekonomiskt std. En utom-stende konsult hjlper till att bedmaaffrsidn. Den ska vara lnsam och kunnage en varaktig ekonomisk frsrjning.

Behver du inspiration?P verksamt.semter du fretagarefrn olika branscher som berttar om sinaaffrsider och erfarenheter.
http://www.verksamt.se/http://www.verksamt.se/http://www.verksamt.se/http://www.verksamt.se/http://www.verksamt.se/http://www.verksamt.se/http://www.verksamt.se/http://www.verksamt.se/http://www.verksamt.se/http://www.verksamt.se/


5/28

5Starta fretag

Arbetsfrmedlingen vger ocks in dinafrutsttningar att driva eget. Du kan habrjat arbetet med att starta ett fretag menfr i princip inte ha hafngra intkter.Du fr till exempel inte ha tagit ett banklneller skickat en faktura till en kund.

Det ekonomiska stdet bestr av aktivi-tetsstd. Det motsvarar din ersttning frnarbetslshetskassan. ven du som inte harrtt till ersttning enligt arbetslshetsfr-skringen kan f stdet, men d med lgreersttning. Det r skattepliktigt och rknassom inkomst nr du til l exempel ska rknaut pensionen. Fr att f aktivitetsstd ska du

vara arbetsls eller riskera att bli det

vara inskriven p Arbetsfrmedlingen.

P orter inom det regionalpolitiska std-omrdet kan ven du som har en anstll-ning f std till att starta eget. Srskiltstd vid start av nringsverksamhet riktarsig till personer som vill starta eget ochsom har en funktionsnedsttning sommedfr nedsatt arbetsfrmga. Stdet skaanvndastill investeringar med mera.Hur stort det r kan Arbetsfrmedlingenbertta.

Starta fretag nr du studerarDu kan mycket vl starta fretag samtidigtsom du studerar. Tnk bara p att bdestudielnet och studiebidraget blir lgreom du tjnar mer fre skatt n ett maxi-malt belopp.

Foto: Thomas Henrikson

Ska man vga hoppa, lmna en trygg anstllning och fastln? Vi knde att vi inte kunde slppa idn, den var lite frbra, sger Diana Solarz, en av grundarna av Reddville.se(tidigare Tampons for free).

Fr mig var frihet en stor drivkraft, att f gra som jag vill ochkra jrnet, att inte bli bromsad av beslutsprocesser p vgen.

Nr vi vl bestmde oss fr att g vidare med idn hade visex mnaders uppsgningstid, s vi hann jobba p vldigtmycket och fick in vr frsta kund innan vi slutade. Det varvldigt sknt.

Ett rd r att hitta skarpa mnniskor som kan fixa det somni sjlva inte klarar av, att ta hjlp helt enkelt.

Hur mycket du kan tjna per halvr berorp hur mnga veckor du fr studiemedel.Kontakta Centrala studiestdsnmnden,CSN, fr mer information.

Starta fretag nr du r under 26 r

Om du startar en enskild nringsverksam-het eller r delgare i ett handelsbolag ellerkommanditbolag och inte har fyllt 26 r vidrets ingng betalar du lgre egenavgifer.Egenavgifer r statliga avgifer som du somfretagare betalar till socialfrskringen.

Hobby eller fretag?Ett stt att starta r att frvandla sin hobby

til l ett fretag. Fr det krvs att du bedriververksamheten sjlvstndigt, varaktigt ochmed vinstsyfe.

Du som sljer egna varor anses alltidvara sjlvstndig. Du som utfr uppdragt andra ska sjlv besluta hur uppdragenska utfras fr att du ska vara sjlvstndig.Din verksamhet ska bedrivas regelbundetoch varaktigt, allts under en lngre tid.Syfet med verksamheten ska vara att dengr med vinst. Du ska kunna visa att ditt

fretag berknas ge ett ekonomiskt ver-skott p sikt.Uppfyller din verksamhet de tre kraven

ses den som en nringsverksamhet och inteen hobby. D kan det vara dags att anskaom F-skatt hos Skatteverket och pbrjalivet som fretagare.


6/28

6 Starta fretag

Planerastarten

Gr enaffrsplan

Vljfretagsform

Registrerafretaget

Din

aff

rsid

Oavsett vad du ska syssla med vinnerdu mycket p att planera din fretags-start och vara vl frberedd. Ett sttatt brja r att beskriva din affrsidi en affrsplan.

Skapa en affrsplanAffrsplanen r ett verktyg som hjlper digatt planera din fretagsstart.I affrsplanenbeskriver du hur du ska genomfra dinaffrsid s att du fr tydliga ml fr din

verksamhet. Beskriv

vilken vara eller tjnst du vill slja

vem som ska kpa varan eller tjnsten

hur marknaden ser ut

frdelar och nackdelar jmfrt medkonkurrenterna.

En affrsplan ska vara ltt att frst. Denska innehlla fakta men ocks vcka ett in-tresse. Tnk p att leverantrer och kunderkan vilja se din affrsplan.

En del av affrsplanen r att upprtta trebudgetar startbudget, resultatbudget

och likviditetsbudget.

Affrsplanen behver du inte minst fr digsjlv. Frst nr du vet vad du vill gra i dittfretag och hur det ska g till kan du p ettvertygande stt f andra att lyssna och bliintresserade.

Finansiera startenOm du behver pengar nr du startar fre-tag kan bankln vara ett alternativ. Fratt bevilja ett ln vill lngivaren grna attfretaget har god frsljning och en vinst.Som nystartad har du inte det. D r det

vanligt att banken vill att du ska lmnaprivata skerheter eller skaffa en borgens-man fr lnet.

Planera din start steg fr steg, gren budget och frdjupa och testadin affrsid med hjlp av e-tjnstenSkapa en affrsplanp verksamt.se.

Hur mycket du fr lna beror p den upp-skattade risken i din affrsid. Den avgrocks hur stora skerheter du mste lmna.Tnk p att rkna med rnta och amor-tering p lnen i din budget, s att du fren god helhetsbild av vilka kostnader ochutgifer fretaget har.

Du kan ocks vnda dig till Almi fr attf ln eller annan nansiering. Almi gs avstaten och har inte lika hga krav p sker-heter som bankerna. Frutsttningen r attdin affrsid r bra.

Starta

Samlad information om finansiering frn

off

entliga aktrer, fr dig som vill utveckladitt fretag.

verksamt.se/offentlig-finansiering
https://www.verksamt.se/http://www.verksamt.se/offentlig-finansieringhttp://www.verksamt.se/offentlig-finansieringhttp://www.verksamt.se/offentlig-finansieringhttp://www.verksamt.se/offentlig-finansieringhttps://www.verksamt.se/


7/28

7Starta fretag

Skyddadin id

Skaffa lokal,sk tillstnd

Frskradig och

fretaget

Nu r dittfretag

igng!

Ta reda p om du behver tillstndNr du ska starta ett fretag r det viktigtatt du tar reda p om verksamheten krvertillstnd, registrering eller annan anmlantil l ngon myndighet. Det kan glla sr-skilda krav p

dig som ska driva verksamheten lokalen

verksamheten i sig.

Tillstnds- och til lsynsmyndigheter kanvara lokala, regionala eller rikstckande.Exempel p lokala och regionala myn-digheter r kommuner, lnsstyrelser ochpolismyndigheter. Exempel p rikstck-ande myndigheter r Datainspektionen,Livsmedelsverket och Jordbruksverket.

Vlj fretagsformNr du bestmmer vilken fretagsform duska vlja r det viktigt att du tar hnsyntil l alla egenskaper fretagsformen har ochfunderar ver vad som passar dig och dinsituation bst. Hr fr du en versikt verde vanligaste fretagsformerna.

Enskild nringsverksamhet

En enskild nringsverksamhet innebr attdu som privatperson driver och ansvarar frfretaget. Du r sjlv personligt ansvarigfr att avtalen hlls och skulderna betalas,men du mste ha fretagets ekonomi skildfrn din privata ekonomi. Det nns ingetkrav p startkapital i en enskild nringsverk-

samhet.I de allra esta fall nns inget kravp att en revisor granskar verksamheten,men det kan nd vara klokt att ha en kun-nig ekonomisk rdgivare. Ditt personnum-mer blir fretagets identitetsbeteckning.Om du driver ditt fretag som enskildnringsverksamhet kan du ha anstllda.Men du kan inte anstlla din make ellermaka. Om ni bda arbetar i fretaget fr niistllet dela vinsten mellan er. Samma reglergller fr sambor med gemensamma barn.

Du kan, men behver normalt inte,registrera fretaget hos Bolagsverket. Omdu gr det har fretagsnamnet skydd i detln dr du r registrerad. Frutom namn-skyddet kan det nnas er anledningaratt registrera fretaget hos Bolagsverket.Exempelvis kan det vara ndvndigt att

vara registrerad om ditt fretag deltar vidoffentliga upphandlingar, eller om freta-get behver tillstnd fr att driva en viss

verksamhet.

Handelsbolag

Vill du driva fretag tillsammans medngon annan kan ni bilda ett handelsbolag.Ni mste vara minst tv gare till freta-get, s kallade bolagsmn. Ni rknas intesom anstllda men handelsbolaget kan haanstlld personal.

Ett handelsbolag mste alltid registrerashos Bolagsverket. Fretaget fr genom regi-streringen sitt organisationsnummer ochfretagsnamn. Ett handelsbolags namn rskyddat i det ln dr fretaget r registre-rat. Innan registreringen hos Bolagsverketska ni som bolagsmn avtala om att drivaett handelsbolag. Gr det skrifligt s att nikommer ihg hur ni till exempel har beslu-tat om arbetsfrdelning, hur en vinst ellerfrlust ska frdelas och vad som hnder omen bolagsman vill lmna handelsbolaget.Ett sdant avtal kal las fr bolagsavtal.

Anvnd verktyget Hitta tillstndpverksamt.se. Sk efter din verksamhet sfr du frslag p tillstnd. Vissa tillstnd kandu anska om elektroniskt p verksamt.se.
https://www.verksamt.se/https://www.verksamt.se/


8/28

8 Starta fretag

Det nns inget krav p startkapital i etthandelsbolag. Ni sjlva bestmmer hurmycket ni vill stta in i fretaget. Start-kapitalet ska inte registreras ngonstans.

Som bolagsmn fretrder ni handels-bolaget och har gemensamt inytande. Nir personligt och solidariskt ansvariga fratt handelsbolagets avtal hlls och att dessskulder betalas. Du kan allts bli tvungenatt ensam betala handelsbolagets skulderur din privata plnbok. Sedan fr du i dintur krva handelsbolaget eller de vrigabolagsmnnen p deras del av skulden.

Om ngon av bolagsmnnen r ettfretag (en juridisk person) av viss storlekmste handelsbolaget ha en godknd ellerauktoriserad revisor. ven om det intenns ngra krav p en revisor kan det

vara klokt att ha en kunnig ekonomiskrdgivare.

Kommanditbolag

Det som gller fr handelsbolag gller ocksfr kommanditbolag, med ngra f undan-tag. Kommanditbolag bestr av tv olikatyper av bolagsmn: komplementrer ochkommanditdelgare. En komplementrr helt ansvarig fr fretagets alla skulder.En kommanditdelgare ansvarar endastfr den kapitalinsats som gjorts i fretaget.Insatsen ska registreras hos Bolagsverket.

Aktiebolag

Nr du startar ett aktiebolag krvs minst50 000 kronor i aktiekapital. Aktiekapi-talet kan best av pengar eller av egen-dom som fretaget har nytta av, s kalladapportegendom. Nr du ger aktier i ettaktiebolag riskerar du att frlora det insattakapitalet om aktiebolaget gr i konkurs.Aktiegarna r inte personligt ansvarigafr fretagets skulder och andra taganden.Dremot kan de som sitter i styrelsen blipersonligt ansvariga om de misskter sittuppdrag. Ett aktiebolag ska ha en styrelsemed en eller era ledamter. Om styrelsenhar frre n tre ledamter ska det nnasminst en suppleant.

Sm aktiebolag kan vlja om bolagetvill ha revisor eller inte. Alla aktiebolag skalmna en rsredovisning till Bolagsverket.Ls mer p Bolagsverkets webbplats.

Du ska registrera aktiebolaget hos Bolags-verket. Fre registreringen ska du skrifligtbesluta om att starta fretaget i ett srskiltdokument, stifelseurkunden. Stifelse-urkunden ska innehlla ett frslag tillbolagsordning. Du som startar aktiebola-get tecknar dig fr aktierna i fretaget. Detgr du genom att ange hur mnga aktierdu ska teckna i stifelseurkunden. I ochmed registreringen hos Bolagsverket fraktiebolaget sitt organisationsnummer. Ettaktiebolag fr skydd fr sitt namn i helalandet.

Ekonomisk frening

En ekonomisk frening bildas av minst tremedlemmar. Meningen r att medlemmar-na ska ha ekonomisk nytta av freningens

verksamhet, exempelvis genom att produ-cera eller handla med varor eller tjnster.Varje medlem har som regel en rst vidfreningens stmmor. Man brukar sga attfreningar bygger p demokrati, engage-mang och ansvarstagande.

Varje medlem betalar en insats och van-ligtvis en rlig medlemsavgif. Freningenbestmmer sjlv hur stor insatsen ska vara.Medlemmarna r inte personligt ansvarigafr freningens skulder och andra tagan-den utver insatsen. Dremot kan de somsitter i styrelsen bli personligt ansvarigaom de misskter sitt uppdrag.

En ekonomisk frening ska registrerashos Bolagsverket innan ni kan starta er

verksamhet. Medlemmar i freningenstartar freningen och skriver freningensstadgar. I och med registreringen hosBolagsverket fr den ekonomiska fre-ningen sitt organisationsnummer. En eko-nomisk frening fr skydd fr sitt namn ihela landet. En ekonomisk frening msteha en revisor. I mindre ekonomiska fren-ingar behver revisorn inte vara godkndeller auktoriserad. Det rcker med att haneller hon r kunnig fr sitt uppdrag.

Vill du starta en samfllighetsfrening?P verksamt.sekan du lsa om hurdu ska gra.
http://www.verksamt.se/http://www.verksamt.se/http://www.verksamt.se/http://www.verksamt.se/


9/28

9Starta fretag

Enskild nrings-verksamhet Handelsbolag Kommanditbolag Aktiebolag Ekonomisk frening

Jurid isk person Nej Ja Ja Ja Ja

Antal gare Endast 1 person Minst 2 personereller fretag

Minst 2 personereller fretag

Minst 1 personeller fretag

Minst 3 personereller fretag

garnas ansvar Nringsidkaren ansva-rar personligen fr deavtal som ings och frfretagets skulder.

Bolaget kan ing avtalmen kan det inte betalasina skulder r bolags-mnnen ansvariga.

Bolaget kan ing avtalmen kan det inte betalasina skulder r komple-mentren ansvarig.

Bolaget kan ingavtal och ansvarar frskulderna.

Freningen kan ingavtal och ansvarar frskulderna.

Kapitalkrav Nej Nej Komplementr: nejKommanditdelgare:minst 1 kr

Minst 50 000 kr Ja, i form av en kontant-eller arbetsinsats

Fretrdare Den enskilda nrings-

idkaren

Bolagsmnnen Komplementren Styrelsen Styrelsen

Registrering Hos Skatteverketoch ev. Bolagsverket

Hos Bolagsverketoch Skatteverket




Namnskydd I lnet I lnet I lnet I hela landet I hela landet

Skatteformer F-eller FA-skatt(FA-skatt vid inkomsterbde frn nringsverk-samhet och anstllning)

Bolaget: F-skatt,Bolagsmn: SA-skatt(srskild debiteradA-skatt)

Bolaget: F-skatt,Bolagsmn: SA-skatt(srskild debiteradA-skatt)

Bolaget: F-skatt,garna: A-skatt(anstllda)

Freningen: F-skatt,Medlemmarna: A-skatt(anstllda)

Beskattning Nringsidkarenbeskattas fr ver-skottet (inkomstskatt

+ egenavgifter).

Bolagsmnnenbeskattas fr sin delav bolagets verskott

(inkomstskatt + egen-avgifter).

Bolagsmnnenbeskattas fr sin delav bolagets verskott

(inkomstskatt + egen-avgifter).

Bolaget beskattas frvinsten (bolagsskatt).garna beskattas

fr uttagen ln ocheventuell utdelning(inkomstskatt + ev.kapitalinkomstskatt).

Freningen beskattasfr vinsten (bolags-skatt). Medlemmarna

beskattas fr uttagenln och eventuell utdel-ning (inkomstskatt +kapitalinkomstskatt).

rsredovisningoch revisor

Endast rsbokslutInget krav p revisor

Har handelsbolagetandra fretag(juridiska personer)av viss storlek somdelgare ska handels-bolaget upprttarsredovisning ochha revisor.

Har kommanditbolagetandra fretag(juridiska personer)av viss storlek som del-gare ska kommandit-bolaget upprttarsredovisning ochha revisor.

Alla aktiebolag skalmna rsredovisningtill Bolagsverket och ifrekommande fall re-visionsberttelse. Smaktiebolag kan vljaatt inte ha revisor. Lsmer p Bolagsverketswebbplats.

rsredovisning skaupprttas och revisorska finnas.

Frdelning avvinst och frlust Normalt endast tillnringsidkaren. Undan-tag make, maka ochsambo med gemen-samma barn.

Enligt avtal om sdantfinns. Om inget avtalfinns gller lika frdel-ning.

Enligt avtal om sdantfinns. Om inget avtalfinns och bolagsmn-nen inte kan enas omfrdelningen ska frganavgras av domstol.

Vinst kan delas ut tillaktiegarna i form avutdelning.

Vinst kan frdelasmellan medlemmarnai form av terbring.

Sjukpenning-grundandeinkomst

verskottet verskottet frbolagsmnnenvar och en fr sig.

verskottet frbolagsmnnenvar och en fr sig.

Uttagen ln Uttagen ln

Karenstid 1, 7, 14, 30, 60 eller 90dagar

1, 7, 14, 30, 60 eller 90dagar

1, 7, 14, 30, 60 eller 90dagar

1 dag 1 dag

Pensions-

grundandeinkomst

verskottet verskottet fr

bolagsmnnenvar och en fr sig.

verskottet fr

bolagsmnnenvar och en fr sig.

Uttagen ln Uttagen ln

Vlj fretagsform


10/28

10 Starta fretag

Skydda fretagets namnNr du startar fretag r det viktigt att

vlja ett fretagsnamn. Du skyddar namnetp fretaget genom att registrera det hosBolagsverket. Du fr skydd fr fretags-namnet inom ditt verksamhetsomrde.

De vrden du har skapat i fretaget r braatt skydda genom att registrera ditt varu-mrke. Om du har ett varumrkesskyddhindrar du konkurrenter frn att sko sig pdet du byggt upp. Varumrket behver inte

vara samma som ditt fretagsnamn och du

kan behva ha era varumrken fr dinaprodukter eller tjnster.Hos Patent- och registreringsverket fr

du konkreta rd som hjlper dig att lyckasmed din anskan.

Registrera ditt fretagMed din e-legitimation kan du snabbtoch enkelt skta dina fretagsrendenpverksamt.se. Du kan:

anska om godknnande fr F-skatt ellerFA-skatt hos Skatteverket

anska om registrering av ditt fretagsnamnhos Bolagsverket

anmla att du ska vara registrerad somarbetsgivare hos Skatteverket

anmla att du ska vara momsregistreradhos Skatteverket

anmla ndringar hos Bolagsverketoch Skatteverket.

S hr registrerar du fretagetAlla fretagsformer utom samfllighetsfr-eningar, som registreras hos Lantmteriet,och enskild nringsverksamhet msteregistreras hos Bolagsverket fr att kunnastarta sin verksamhet. Som enskild n-ringsidkare kan du vlja att endast lmnaen skatteanmlan till Skatteverket. Villdu som enskild nringsidkare skydda dittfretagsnamn behver du ven registreradig hos Bolagsverket. Du fr d ett registre-ringsbevis frn Bolagsverket.

Till Skatteverket lmnar du, oavsettfretagsform, en anmlan dr du

ansker om godknnande fr F-skatteller FA-skatt

ansker om momsregistrering om momsska redovisas i din verksamhet

anmler dig som arbetsgivareom du ska ha anstllda

lmnar uppgifter fr berkning

av din preliminra skatt lmnar uppgifter om vilken/ vilka verksam-

heter du ska bedriva (ange SNI-koder).

Fr aktiebolag och ekonomiskafreningar gller namnskyddet i helalandet. Fr enskild nringsidkare,handelsbolag och kommanditbolaggller skyddet i lnet.

Vntamed att bestlla trycksaker,skyltar med mera tills fretagsnamnetr registrerat.

Exempel p fretagsnamn

Fantasiord, exempelvis Cajin Aktiebolag.

Fantasiord + verksamhetsord, exempelvisCajin Mode Aktiebolag.

Ortnamn + verksamhetsord, exempelvisRonneby IT Aktiebolag.

Exempel p fretagsnamnsom inte godknns

Ett fretagsnamn som kan frvxlas medett annat fretagsnamn eller varumrke.

Endast en uppgift om vad fretagetsysslar med, exempelvis Bilverkstad AB

eller Bageriet Handelsbolag.

Kontrollera ditt fretagsnamn

Nr du har ett frslag p fretagsnamnkan du kontrollera om det r registrerat hosBolagsverket i e-tjnsten Sk fretagsnamnp verksamt.se. ven om du inte hittarngot liknande namn r det inte skert attnamnet kan registreras efersom Bolags-

verket ven tar hnsyn till andra saker.

Ansk om varumrkesskydd

Nr en kund kper en vara eller tjnstspelar varumrket en betydande roll attdet r starkt r drfr viktigt fr den som

vill lyckas i sina affrer. Ett fretag somutvecklar och vrdar sina varumrkenknnetecknas av hgre tillvxt, lnsamhetoch utveckling n ett som inte gr det.


11/28

11Starta fretag

Nr dessa registreringar r klara fr du ettregisterutdrag som visar att du r godkndfr F- eller FA-skatt, att du r momsregi-strerad om moms ska redovisas i din

verksamhet eller att du r registrerad somarbetsgivare. Du fr ocks uppgifer om

vilken preliminr skatt du ska betala. Detr viktigt att du i god tid skickar in dinauppgifer s att allt r klart nr du startardin verksamhet.

Att vara godknd fr F-skatt innebratt du ansvarar fr betalning av skatter ochavgifer fr din verksamhet. Om ditt nyafretag r en enskild nringsverksamhetoch du ocks kommer att ha inkomst frnen anstllning, ska du i stllet anska omFA-skatt. Om du r godknd fr F- ochven har A-skatt (FA-skatt) mste du med-dela dina uppdragsgivare skrifligen nr duanvnder din F-skatt i ett uppdrag. Gr duinte det gller A-skatt. Ett skrifligt medde-lande kan du lmna i en anbudshandling,faktura eller liknande handling.

Alla bolagsmn (delgare) som kom-mer att ha inkomst frn handelsbolag ellerkommanditbolag mste fylla i en prelimi-nr inkomstdeklaration. Utifrn dennainkomstdeklaration beslutar Skatteverketom delgarnas kommande preliminraA-skatt (srskild A-skatt).

Vlj rtt SNI-kodSNI r en standard fr svensk nrings-grensindelning som fljer EU:s nrings-grensindelning. En SNI-kod beskriverden verksamhet du ska bedriva. Du angerSNI-koder nr du registrerar ditt fretagp verksamt.se. Det ska vara en femsiffrig

kod. Det r viktigt att SNI-koderna r rttd de till exempel anvnds fr nstan allekonomisk statistik. Med rtt SNI-kod kandu ven f information som riktar sig tillfretag i din bransch. Du hittar SNI-koderp sni2007.scb.se.

De SNI-koder du anger lmnas vidaretil l SCB:s fretagsregister som r ett offent-ligt register. Alla fretag i Sverige ska varamed i SCB:s fretagsregister. Frn registretkan uppgifer utlmnas och spridas vidare,

t.ex. via internetbaserade tjnster.

Hllbart fretagandeVill du starta ett hllbart fretagande ochfrena lnsamhet med miljhnsyn ochsocialt ansvarstagande? Ett hllbart fre-tagande kan innebra att du frbttrar dinkonkurrenskrafoch skapar nya affrsmj-

ligheter.

P verksamt.se/hallbart-foretagande finns information och en film omhllbart fretagande.

Fretag p landsbygdenKonkurrensfrdelarna med att driva din

verksamhet p landsbygden r mnga,oavsett vilken verksamhet du driver. Lgremark- och lokalkostnader r ngra frde-lar, likas att ditt fretag urskiljer sig p etthelt annat stt n i storstaden. Webben kanbli ett verktyg fr att n dina kunder. Kon-takta Jordbruksverket fr mer information.

Kom igng med marknadsfringInnan du gr vidare med marknadsfring-en, tnk p att registrera ditt varumrkeoch domnnamn s ingen annan kan gradet till sitt.

Fr dig som fretagare r marknads-fringen viktig. Den r ngot du mstearbeta aktivt med hela tiden, bde infrstarten och nr fretaget har kommitigng. Du mste hitta p olika stt att talaom fr kunderna att du nns s att de kan

vlja din vara eller tjnst.En av nycklarna till att bli framgngsrik

r att se vad kunderna har fr behov ellerproblem och sedan erbjuda dem en lsning.Nr du har hittat rtt r nsta steg att n utmed information om dina erbjudanden.Tnk p att du kan skta mycket av dinmarknadsfring med relativt sm resurseroch eget arbete.
http://www.verksamt.se/hallbart-foretagandehttp://www.verksamt.se/hallbart-foretagandehttp://www.verksamt.se/hallbart-foretagandehttp://www.verksamt.se/hallbart-foretagandehttp://www.verksamt.se/hallbart-foretagandehttp://www.verksamt.se/hallbart-foretagandehttp://www.verksamt.se/hallbart-foretagandehttp://www.verksamt.se/hallbart-foretagande


12/28

12 Starta fretag

Ta hand om alla vrdenEtt fretag som tar vara p sitt varumrkeoch andra immateriella tillgngar som integr att ta p, som patent och design, kanskapa unika konkurrensfrdelar som intefr kopieras. P s stt kar dina mjlighe-

ter att tjna pengar p dina produkter ochtjnster.Kontakta Patent- och registrerings-

verket om du vill veta mer om hur du kanta hand om dina tillgngar och f strreframgng i dina affrer.

Hitta lokalMnga startar sitt fretag p hemmaplan,medan andra har behov av en lokal. Brja

med att frga dig vilka krav du har plokalen. r det viktigt med ett centralt lgeeller r det viktigare med lastkaj och storparkering? Behver du kontor, lager ellerpersonalutrymmen? Kontakta din kom-mun fr information om utbud av lokaleroch prislge.

Nr du har hittat en lokal som du kantnka dig att hyra ska du lsa igenom hyres-kontraktet noga. Du ska knna till vad somingr i hyran och vilken uppsgningstid du

Har du en annan besksadress fr dinverksamhet n din postadress? Komihg att ange besksadressen nr duregistrerar ditt fretag p verksamt.se.Besksadressen kommer att registrerashos Skatteverket och lmnas vidare tillSCB:s fretagsregister.

En viktig lrdom fr mig r att det krvs en del arbete med den egna mentalainstllningen fr att fungera bra som egen fretagare, sger Rebecca Landmr,frilansande illustratr och formgivare i Gteborg. Du behver mena allvar ochknna frvissning om att svrigheter kommer att lsa sig just fr att du r braoch jobbar s hrt och medvetet.

En stor utmaning kan vara oskerheten kring inkomsterna. Fundera ver detvrsta som skulle kunna hnda och forma strategier kring hur du kan hanteraden situationen. Frbered dig mentalt d str du stark om det hnder.

Ls inte in dig p din kammare, var ppen fr nya kontakter och kunskaper.Om mingeltrffar inte passar din personlighet g inte p dem. Hitta andravgar att ntverka, det finns mnga alternativ idag. De sociala medierna r enfenomenal tillgng.

Glm aldrig varfr du valt att starta eget!Fortstt att vara trogen dig sjlv, var uthllig och ihrdig.

har. Lokalen ska motsvara myndigheternaskrav. Fr vissa verksamheter, exempelvis desom hanterar livsmedel, stller myndighe-terna krav p lokalens utformning.

Kontakta hyresvrden om du vill grandringar i lokalen. Ta reda p om hyres-

vrden kan tnka sig att st fr renovering-en och om du behver bygglov. Kontaktaven ditt frskringsbolag och ta reda p

vad de stller fr krav p lokalen fr attfrskra den.

Frskra dig och ditt fretagTnk p att din privata hemfrskringinte gller fr ditt fretag. Du br drfrfundera ver vilket frskringsskydd duoch ditt fretag ska ha. Kontakta ett frsk-ringsbolag och g igenom dina behov.

Fretagsfrskringar

Det nns era typer av fretagsfrsk-ringar.

Egendomsfrskringar skyddarinventarier, varor och annat vid inbrott,brand, vattenskada med mera.

Ansvarsfrskringar skyddar om ngonskulle krva skadestnd av ditt fretag.

Avbrottsfrskringar erstter skadorsom kan uppst till fljd av avbrotti verksamheten.

Rttsskyddsfrskringar erstteradvokat- och rttegngskostnader.

Kompanjonfrskring kan du behvaom du driver fretaget tillsammansmed ngon annan.

Foto: Anna Sigvardsson


13/28

13Starta fretag

Arbetslshetsfrskring

Om du som fretagare blir arbetsls ochsker ersttning frn arbetslshetsfrsk-ringen gller speciella regler, frutom deallmnna villkoren.

Du anses vara arbetsls frst nr det

inte r ngon verksamhet i fretaget.Om du eller ngon nrstende ter-upptar verksamheten kan du inte anses

vara arbetsls frrn efer fem r, om inteverksamheten upphrt denitivt.Fr att verksamheten ska anses ha upphrtdenitivt krvs i regel att fretaget har av-

vecklats eller att ngon annan tagit ver det.Du fr inte ha vsentligt inytande ver f-retaget eller vara personligt verksam i det.

Fr att kunna f arbetslshetsersttning

grundad p din inkomst mste du varamedlem i en arbetslshetskassa.

Liv- och olycksfallsfrskring

vervg att skaffa en liv- och olycksfalls-frskring. Med en sdan frskring fr duersttning om du blir skadad eller invalidi-serad i arbetet. Om du mste sluta arbeta pgrund av skadan kan du f sjukpension och

viss tillggspension. Vid ddsfall nns detett eferlevandeskydd.

Om du har anstllda och har kollektiv-avtal eller s kallat hngavtal med enfacklig organisation r en arbetsmarknads-frskring obligatorisk.

Allmn pensionoch tjnstepensionSom fretagare har du ett eget ansvar atttjna in till din pension. Fr att du ska fallmn pension, som redovisas i det orange

kuvertet frn Pensionsmyndigheten, rdet viktigt att du betalar egenavgifellerarbetsgivaravgifoch allmn pensionsav-gifvia skatten. Du behver allts ta ut ln/verskott fr att f en bra grund till dinframtida pension. Ju hgre ln/verskottdu tar ut och skattar fr desto mer tjnardu in til l din pension. Det gller fr en ln/verskott p upp til l 38 000 kr fre skatt permnad.

G p Starta fretag-dagen!Frelsare frn flera myndigheter gr igenomvad du behver veta och gra p vgen till etteget fretag. Anml dig p www.verksamt.se/

starta-foretag-dagen.

Vill du veta hur din pension ser ut?Gr en pensionsprognos ppensionsmyndigheten.se/prognos

Som fretagare r det ocks bra om dukompenserar fr den uteblivna tjnstepen-sion som de allra esta anstllda fr via sinarbetsgivare. En tjnstepension motsvararcirka 5 procent av lnen, och du br frskaspara motsvarande per mnad. Ls mer ppensionsmyndigheten.se/foretagare.

Checklista fr att starta fretagSvara p ngra enkla frgor p www.verksamt.se/checklistanoch f en individuellt anpassad check-lista med information om vad du behver grainfr just din fretagsstart.
http://www.verksamt.se/starta-foretag-dagenhttp://www.verksamt.se/starta-foretag-dagenhttp://www.pensionsmyndigheten.se/prognoshttp://www.pensionsmyndigheten.se/prognoshttp://www.pensionsmyndigheten.se/prognoshttp://www.pensionsmyndigheten.se/foretagarehttp://www.verksamt.se/checklistanhttp://www.verksamt.se/checklistanhttp://www.pensionsmyndigheten.se/prognoshttp://www.verksamt.se/checklistanhttp://www.verksamt.se/checklistanhttp://www.pensionsmyndigheten.se/foretagarehttp://www.verksamt.se/starta-foretag-dagenhttp://www.verksamt.se/starta-foretag-dagen


14/28

14 Starta fretag

Det r viktigt att du tidigt stter digin i de regler som gller dina skatte-inbetalningar. Dessutom tjnar dup att redan frn brjan ha en ordnadbokfring. Det sparar bde tid, pengaroch ondigt arbete.

Bokfringen r ett bra verktyg fr dig somfretagare. Med hjlp av bokfringen kandu flja upp verksamheten och styra motde ml du har fr den.

Bokfr fretagets transaktionerUr bokfringen fr du svar p mngafrgor. Hur mycket pengar kan du ta ut ti lldig sjlv? Hur gr fretaget? Kan du gra de

investeringar du har tnkt dig? Har du rdatt anstlla personal?Bokfring r ocks viktig nr du behver

visa andra hur ditt fretag gr. Du kanske

vill lna pengar av banken eller f kredit av

en leverantr. Dessutom hmtar du upp-

gifer ur bokfringen nr du ska deklarera.

Du r skyldig att bokfra alla ekonomis-ka transaktioner i fretaget. Med transak-tion menas nr du till exempel kper ellersljer ngot eller tar ett ln.

Om du ska bokfra sjlv eller anlita hjlpberor p hur mycket du kan, hur stort dittintresse r och hur mycket tid du kan gnat bokfringen.

Men ven om det r ngon annan somskter bokfringen t dig, mste du ndfrst den. Det r alltid du som r ansvarig.

Enskilda nringsverksamheter ochhandelsbolag med fysiska delgare medomsttning under tre miljoner kronor frupprtta ett frenklat rsbokslut. Det fr-enklade rsbokslutet bestr av en resultat-och balansrkning. Enskilda nringsidkaresom vljer att ha ett frenklat rsbokslutkan flja de srskilda reglerna som nnsi broschyren Bokfring, bokslut och dekla-ration. Broschyren ges ut av Bokfrings-nmnden och Skatteverket.

Behver du kassaregister?Du som sljer varor och tjnster mot kon-tant betalning eller betalning med konto-kort mste ha ett certierat kassaregister.Det nns verksamheter som r undantagnafrn denna regel. Du ska lmna anmlanom kassaregister samtidigt som du regist-rerar ditt fretag hos Skatteverket. Merinformation om kassaregister nns pSkatteverkets webbplats.

Gr avdrag i verksamhetenDu fr gra avdrag i din deklaration frsdant som krvs fr att du ska kunna

upprtthlla verksamheten. Det kan tillexempel handla om att ha bil i verksam-heten, kontoret hemma och kostnaderinnan verksamheten har startat.

P Bokfringsnmndens webbplatswww.bfn.sekan du gratis hmtaskriften Att fra bok. Dr fr duen inblick i hur bokfring fungerar.

Bankengarna/du sjlv

SkatteverketAndra

myndigheter

Varfrbokfring?

Driva
http://www.bfn.se/http://www.bfn.se/


15/28

15Starta fretag

Betala skatt p det fretaget tjnar

Fretagets vinst beskattas olika beroende pfretagsform. Vinsten r skillnaden mellanintkterna och kostnaderna. Som intkterrknas frmst det som verksamheten fr innr du sljer varor och tjnster. Kostnader

r de utgifer som behvs fr att verksam-heten ska drivas. Vissa utgifer fr inte drasav helt och hllet direkt vid inkpstillflletutan mste skrivas av verera r.

I en enskild nringsverksamhet, etthandelsbolageller kommanditbolagbeskat-tas inte fretaget fr vinsten. Vinsten bliri stllet utgngspunkt fr nringsidkarenseller delgarnas beskattning. Hur beskatt-ningen gr till kan du lsa om i avsnittetTa ut ersttning eller ln.

I ett aktiebolageller en ekonomisk fre-ningbeskattas sjlva fretaget fr vinstenmed bolagsskatt.

Du ska betala preliminr skatt pvinsten eller verskottet, se avsnittet Ta utersttning eller ln. Den preliminra skat-ten betalar du in p Skatteverkets skatte-konto och den ska vara bokfrd senast pfrfallodagen, vanligtvis den 12:e varjemnad. Ngra gnger per beskattningsrbr du kontrollera att du betalar rtt

preliminr skatt. Du ska varken betala frmycket eller fr lite. Behver den prelimi-nra skatten justeras kan du nr som helstlmna in en preliminr inkomstdeklara-tion till Skatteverket.

Ta ut ersttning eller lnI en enskild nringsverksamhet, ett handels-bolageller kommanditbolagfr du inte lnfrn ditt fretag. Om du stter in eller tar

ut pengar ur fretaget pverkas inte vin-sten. Det pverkar drmed inte heller hurmycket skatt du ska betala.

Som enskild nringsidkaregr du ettschablonavdrag frn vinsten fr att rknafram verksamhetens verskott. Utifrnverskottet berknas inkomstskatt ochegenavgifer. Det r ocks p verskottetsom Frskringskassan berknar din sjuk-penninggrundande inkomst och Pensions-myndigheten berknar din pensionsgrun-

dande inkomst.

I ett handelsbolageller kommanditbolagfr-delar bolagsmnnen (delgarna) resultatet.Utifrn varje delgares resultatandel, varoch en fr sig, grs ett schablonavdrag fratt berkna verskottet.

Det r verskottet som anvnds vid be-

rkningen av delgarens inkomstskatt ochegenavgifer. Det r ocks p delgarnasverskott som Frskringskassan berk-nar din sjukpenninggrundande inkomstoch Pensionsmyndigheten berknar dinpensionsgrundande inkomst.

Statlig inkomstskattbetalar du p in-komster ver vissa belopp. Tnk p att stat-lig inkomstskatt berknas p den samman-lagda inkomsten av tjnst (anstllning) ochnringsverksamhet (ditt fretag).

I ett aktiebolageller en ekonomiskfreningses ven du som r gare ellermedlem som anstlld om du r aktiv ifretaget eller freningen. Den ersttningdu tar ut frn fretaget ses drmed somln. Lnen tillsammans med dina arbets-givaravgifer r avdragsgilla kostnader frfretaget eller freningen.

Att du som r gare eller medlem sessom anstlld innebr att du mste regi-strera fretaget eller freningen somarbetsgivare hos Skatteverket. Fretageteller freningen r din arbetsgivare och skadrmed betala in arbetsgivaravgifer ochpreliminr inkomstskatt fr dig och andraanstllda.

Anvnd rkneverktygenpverksamt.se. Med hjlp av demkan du bland annat rkna ut dinskatt och kostnader fr ln ochfrskringar.

Nr du betalar skatt och avgifter p dinln eller ditt verskott tjnar du in till dinallmnna pension.

P verksamt.se/startafilmerfinns Skatteverkets filmer om:

bokfring vilka kostnader du som fretagarekan dra av i din verksamhet

hur du berknar din preliminra skatt.
https://www.verksamt.se/alla-e-tjanster/rakna-uthttp://www.verksamt.se/startafilmerhttp://www.verksamt.se/startafilmerhttp://www.verksamt.se/startafilmerhttp://www.verksamt.se/startafilmerhttp://www.verksamt.se/startafilmerhttp://www.verksamt.se/startafilmerhttp://www.verksamt.se/startafilmerhttp://www.verksamt.se/startafilmerhttp://www.verksamt.se/startafilmerhttp://www.verksamt.se/startafilmerhttp://www.verksamt.se/startafilmerhttp://www.verksamt.se/startafilmerhttp://www.verksamt.se/startafilmerhttp://www.verksamt.se/startafilmerhttps://www.verksamt.se/alla-e-tjanster/rakna-ut


16/28

16 Starta fretag

Gr utdelningar och f terbringEtt aktiebolag kan dela ut hela eller delar av

vinsten till aktiegarna. Denna utbetalningbetraktas inte som ln fr aktiegaren utanbeskattas som inkomst av kapital. Tnkp att utdelningen inte ligger till grund fr

berkning av din sjukpenninggrundandeinkomst eller framtida pension. Srskildaregler gller fr s kallade fmansfretag.Ett fmansfretag r ett aktiebolag elleren ekonomisk frening dr fyra eller frredelgare ger andelar som motsvarar mern 50 procent av rsterna.

Om en ekonomisk frening gr medvinst kan freningen betala tillbaka pengartill sina medlemmar. Denna terbringbetraktas inte som ln. Vnd dig till Skatte-

verket fr mer information om beskattningav terbring.

S hr fungerar momsSom konsumenter betalar vi alla moms(mervrdesskatt) som en del i priset nr vikper varor och tjnster. Inbetalningen avmomsen till staten gr du som r fretaga-re. Nr du gr inkp fr din verksamhet rmomsen i de esta fall inte ngon kostnad,

efersom du med vissa undantag har rtt attgra avdrag fr momsen.

De esta fretag som sljer varor ellertjnster i Sverige ska ta ut 25 procent imoms berknat p priset fre moms. Vissabranscher har lgre moms, 12 procenteller 6 procent, och vissa branscher r heltmomsbefriade.

Den moms du tar ut p din frsljningkallas utgende moms. Den moms dubetalar p dina inkp kallas ingende

moms. Har du mer utgende n ingendemoms ska du betala in mellanskillnadentill staten. Om skillnaden blir negativ,det vill sga om du har mer ingende n

utgende moms, har du rtt att f pengartillbaka.

Du ska deklarera vilken moms fretagethar betalat och ftt in. Beroende p vilkenomsttning fretaget har, ska du gra det

varje mnad, var tredje mnad eller engng om ret i en momsdeklaration.

Du fr redovisa momsen en gng om ret

om din enskilda nringsverksamhet, dittaktiebolag, ditt handelsbolag, ditt komman-

ditbolag eller din ekonomiska freningomstter hgst en miljon kronor per r.

Mer information om vilken tidpunktmomsdeklarationen ska lmnas hittar dup Skatteverkets webbplats.

Gr bokslut och deklareraNr verksamhetsret r ver r det dags frdig att summera hur ret har gtt, allts graett rsbokslut. Enkelt sagt innebr det att dusummerar intkter och kostnader i en resul-tatrkning samt tillgngar och skulder i enbalansrkning. Reglerna fr bokslut r olikaberoende p vilken fretagsform du har och

hur stor din omsttning varit.Fyll i deklarationen med hjlp av upp-giferna frn rsbokslutet.

Enskild nringsidkareredovisar resul-tatet p en srskild bilaga till sin inkomst-deklaration.

Handelsbolagska lmna en inkomst-deklaration. Varje delgare redovisar sindel av handelsbolagets eller kommandit-bolagets resultat p en srskild bilaga til lsin inkomstdeklaration.

Aktiebolagoch ekonomiska freningarska lmna en inkomstdeklaration och redo-visa fretagets vinst och de skatter somfretaget sjlv ska betala. Aktiegaren ellermedlemmen i den ekonomiska freningendeklarerar fr sin ln och eventuell utdelningeller terbring i sin inkomstdeklaration.

Lmna sedan deklarationen till Skatte-verket som rknar ut din skatt fr beskatt-ningsret och jmfr det med den prelimi-nra skatt du har betalat in under ret. Hardu betalat in fr lite under ret ska du betalain mer och har du betalat in fr mycket frdu pengar tillbaka. Deklarationen kan duenkelt lmna p Skatteverkets webbplats.

Redovisning av moms

Omsttning upp till 1 miljon kr

Momsdeklaration varje mnad, var tredje mnadeller en gng om ret

Omsttning ver 1 miljon kr

Momsdeklaration varje mnad, var tredje mnad

Du mste lmna momsdeklarationen venom du inte slt/kpt ngot fr en viss period.


17/28

17Starta fretag

Skicka in deklarationenoch pengarna i tidOm du lmnar in deklarationen fr sent frdu betala frseningsavgif. Betalar du fre-tagets skatt, moms eller anstlldas skatteroch avgifer fr sent fr du dessutom betala

kostnadsrnta och riskerar att skulden frsver till Kronofogdemyndigheten fr in-drivning. Det kostar extra och fretaget fren betalningsanmrkning. Dessutom kangodknnandet fr din F-skatt terkallas.

Har du svrigheter med dina betalning-ar av skatter eller avgifer br du s snartsom mjligt kontakta Skatteverket. Skat-teverket har en srskild borgenrsfunktionsom kan hjlpa fretagare med likviditets-problem.

Du kan ocks f en betalningsanmrk-ning om du inte skter andra betalningarn skatter och avgifer, til l exempel betal-ningar till leverantrer. Med en betalnings-anmrkning kan det vara svrt att f ln,kpa ngot p avbetalning, f kontokortmed mera. Om du driver en enskild nrings-

verksamhet berrs ocks din privatekonomi

och det kan vara svrt att till exempel hyrabostad och ppna telefonabonnemang.

Det r kreditupplysningsfretagen som

avgr om du fr en betalningsanmrkningeller inte. Det gr de genom att gra enbedmning av ett stort antal uppgifer frnolika hll, bland annat frn Kronofogden.Uppgiferna anvnds till att lmna informa-

tion till personer eller fretag nr du vill lna

pengar, handla p avbetalning eller liknan-de. Det r sedan dessa personer eller fretagsom bedmer om du fr lna eller handla.

Skicka in rsredovisningI vissa fall mste du som fretagare sam-manstlla en rsredovisning och skicka inden till Bolagsverket. Det gller

strre enskilda nringsverksamheter

handelsbolag och kommanditbolag medjuridiska personer som bolagsmn samtstrre handelsbolag och kommanditbolag

alla aktiebolag

strre ekonomiska freningar.

Anstll personalOm du anstller ngon blir du arbets-givare. Det gller ven om det r dig sjlvdu anstller (om du har ett aktiebolag elleren ekonomisk frening). Att bli arbets-givare innebr era saker:

Du mste registrera dig som arbetsgivarehos Skatteverket.

Du ska gra skatteavdrag och redovisaskatten fr anstllda.

Du ska betala arbetsgivaravgifterp de anstlldas lner.

Ln, skatt och arbetsgivaravgifer redovi-sar du varje mnad i en arbetsgivardeklara-tion. Efer rets slut skickar du in kontroll-uppgifer fr dina anstllda.

Arbetsfrmedlingen erbjuder kostnads-fri service nr du ska rekrytera personal.I vissa fall kan du f ekonomiskt std nrdu anstller.

Om du r registrerad som arbetsgivaremste du lmna arbetsgivardeklarationen.Det gller ven om du inte har betalatut ln en mnad.

I vissa fall ska du ocks lmna statistik till

Statistiska centralbyrn, SCB. SCB kommer

d att ta kontakt med dig.

P verksamt.se/startafilmerfinnsSkatteverkets filmer om moms och omatt vara arbetsgivare.
http://www.verksamt.se/startafilmerhttp://www.verksamt.se/startafilmerhttp://www.verksamt.se/startafilmerhttp://www.verksamt.se/startafilmerhttp://www.verksamt.se/startafilmerhttp://www.verksamt.se/startafilmerhttp://www.verksamt.se/startafilmerhttp://www.verksamt.se/startafilmer


18/28


19/28

19Starta fretag

Handla med utlandetHar du en affrsid som strcker sig utanfrSveriges grnser? D r det viktigt att du tarreda p vilka regler som gller bde i Sve-

rige och i det land du tnker handla med.Du behver inget generellt tillstnd

fr att brja handla med utlandet, men dubehver ett speciellt registreringsnummer,ett EORI-nummer. Numret fr du hosTullverket. Du kan ocks behva tillstndfr att fra in eller ut vissa varor, exempel-

vis vapen eller utrotningshotade djur ochvxter. Vissa andra varor, som konfektionfrn vissa lnder, samt en del jordbruks-

varor och livsmedel krver importlicens. I

Sverige r det Kommerskollegium och Jord-bruksverket som utfrdar dessa licenser.

Reglerna fr handel med utlandetvarierar beroende p vilken vara eller tjnstdu handlar med, om du handlar med fre-tag eller privatpersoner och om dessa nnsi lnder inom eller utanfr EU.

Fr dig som importerar en produkt rdet viktigt att uppmrksamma att den kan

vara skyddad av olika ensamrtter (imma-terialrtter) i importlandet.

Handel med varor inom EU

Det rder fri rrlighet fr varor inom EU.Det innebr att du inte behver anmla

varor till Tullverket om du kper dem frneller sljer dem till ett annat EU-land. Dulmnar istllet uppgifer till Skatteverket

i momsdeklarationen. I vissa fall ska duocks lmna statistik til l Statistiska Cen-tralbyrn, SCB. SCB kommer d att takontakt med dig.

Nr du sljer varor till ett momsregist-rerat fretag i ett annat EU-land ska du inteta ut moms p fakturan om fljande tvfrutsttningar r uppfyllda:

Varorna du sljer ska fysiskt transporterasfrn Sverige till ett annat EU-land.

Kparen ska vara momsregistrerad i ngot

annat EU-land n Sverige och du ska hauppgift om fretagets VAT-nummer (moms-registreringsnummer) i det andra landet.

Om ngon av de bda frutsttningarnainte r uppfylld ska du lgga p svenskmoms.

Det r viktigt att du kontrollerar medSkatteverket att kparens VAT-nummer

stmmer. P fakturan ska du ha med bdeditt fretags momsregistreringsnummeroch kparens VAT-nummer. P Skatte-

verkets webbplats hittar du informationom vad en faktura ska innehlla. Frutommomsdeklarationen ska du ocks redovisadin momsfria EU-frsljning i en periodisksammanstllning til l Skatteverket, det villsga rapportera vrdet av varor som du harslt momsfritt.

Om du i stllet kper varor frn ett

annat EU-land och lter transportera demhit til l Sverige r situationen den omvnda.Du ska uppge ditt VAT-nummer til l sl-

jaren i det andra EU-landet som inte skafakturera ngon moms. Ditt VAT-nummerhittar du p ditt registerutdrag. I moms-deklarationen tar du upp utgende momsberknad p vrdet av inkpet omrknattil l svenska kronor. Du har avdragsrttenligt samma regler som fr annan momsp inkp.

Momsregistreringsnummer r ett nummersom ges till alla som bedriver momspliktigverksamhet och har registrerats hos

Skatteverket. I internationella samman-hang brukar momsregistreringsnummerkallas fr VAT-nummer. VAT r en frkort-ning fr engelskans Value Added Tax(mervrdesskatt).

Ls mer om EU:s medlemslnderi portalen Europa: http://europa.eu

Tnk p att om du kper varor frn ett land

utanfr EU, kan du behva betala tull ochandra avgifter t ill Tullverket och betalaimportmoms till Skatteverket.
http://europa.eu/http://europa.eu/


20/28


21/28

21Starta fretag

Handel med EU-omrdenutanfr EU:s skatteomrde

Vissa omrden som tillhr ngra av EU:smedlemslnder har stllt sig utanfr EU:sskatteomrde, exempelvis land, Kanarie-arna och Kanalarna i Storbritannien.Om du handlar med dessa omrden skadu drfr lmna en tulldeklaration tillTullverket. Vid infrsel av varor betalardu ingen tull. Dremot redovisar du momstill Skatteverket.

Tjnstehandel

Frsljning av tjnster till kpare i ettannat land kan ibland vara undantagenfrn svensk moms beroende p vem somr kpare och vilken typ av tjnst du sljer.

Nr du kper tjnster frn ett annatland ska du i vissa fall ta upp vrdet avinkpet och utgende moms i momsdekla-rationen. P Skatteverkets webbplats kandu ta reda p vad som gller fr just din

verksamhet.ven frsljning av tjnster till moms-

registrerade fretag i ett annat EU-landska du redovisa i en periodisk samman-stllning til l Skatteverket, det vill sgarapportera vrdet av tjnster som du harslt momsfritt. Mer information hittar dui Skatteverkets broschyr Moms vid utrikes-handel(SKV 560).

Om du blir sjuk eller fr barnSom fretagare omfattas du av sjukfrsk-ring och frldrafrskring. Hur mycketdu kan f i ersttning beror p din sjuk-penninggrundande inkomst. Frskrings-kassan berknar den sjukpenninggrun-

dande inkomsten p olika stt, beroendep vilken typ av fretag du har.

Aktiebolag eller ekonomisk frening

Du som har ett aktiebolag eller r med i enekonomisk frening rknas som anstlld.D berknar Frskringskassan den sjuk-penninggrundande inkomsten utifrnden ln du tar ut. Om du inte tar ut ngonln, kan du inte f ngon ersttning omdu blir sjuk. Vid frldraledighet kan du

bara f den lgsta ersttningen. Observeraatt utdelning frn ett aktiebolag och ter-betalning frn en ekonomisk frening interknas in i den sjukpenninggrundandeinkomsten.

Enskild nringsverksamhet,handelsbolag eller kommanditbolag

Om du har en enskild nringsverksamhet,ett handelsbolag eller kommanditbolags berknar Frskringskassan din sjuk-

penninggrundande inkomst utifrn dindel av verksamhetens berknade verskott.

Lpandeverksamheti fretaget

Gr bokslutoch deklarera

Samman-stll rs-

redovisning

Dags attutveckla ditt

fretag?


22/28

22 Starta fretag

Verksamheter under uppbyggnad

Om din verksamhet i en enskild nrings-verksamhet, i ett handelsbolag eller kom-manditbolag r under uppbyggnad, har durtt til l ett generellt uppbyggnadsskede p24 mnader. Under denna tid berknas din

sjukpenninggrundande inkomst utifrnvad en anstlld skulle f fr liknandearbete. De 24 mnaderna rknas frnden mnad som du har gjort en skatte-och avgifsanmlan till Skatteverket.

Efer det generella uppbyggnadsskedetr det Frskringskassan som avgr omdin verksamhet fortfarande r under upp-byggnad. Det beror p att uppbyggnads-skedet kan vara olika lngt fr olika slags

verksamheter.

KarenstidUnder karenstiden fr du ingen sjukpen-ning. Har du enskild nringsverksam-het eller r delgare i ett handels- ellerkommanditbolag har du sju karensdagar(grundkarens). Du har mjlighet att vljaen annan karenstid. Din sjukfrskrings-avgifblir lgre om du vljer en lngrekarenstid. Du kan vlja mellan 1, 14, 30, 60och 90 dagars karenstid. Om du inte vljerkarenstid s har du nd sju karensdagarom du blir sjuk. Om du vljer en kortarekarenstid s brjar den glla efer en upp-sgningstid. Uppsgningstid r det antaldagar som karensen frkortas.

Den karenstid som du vljer pverkarvarken den tillflliga frldrapenningensom du kan f fr vrd av barn eller den

vanliga frldrapenningen.Om du vill ndra antalet karensdagar

kontaktar du Frskringskassan. Efer detatt du har fyllt 55 r kan du inte ndra til len kortare karenstid.

Sjukpenning frn Frskringskassan

Om du r sjuk och inte kan arbeta i enenskild nringsverksamhet, ett handels-bolag eller ett kommanditbolag ska dusjukanmla dig til l Frskringskassanredan frsta dagen. Frskringskassan kan

d betala ut sjukpenning till dig, efer defrsta grundlggande sju karensdagarna.r du sjuk i mer n sju dagar mste dulmna ett lkarintyg till Frskrings-kassan.

Om du inte vljer ngon karenstid utanenbart har den grundlggande karensen psju dagar kan du f rehabiliteringspenningeller frebyggande sjukpenning direkt vidfrsta sjukdag eller behandlingsdag.

Om du dremot vljer en karenstid

kan du f rehabiliteringsersttning ellerfrebyggande sjukpenning frst efer denkarenstid du har valt.

Sjukln frn fretaget

Nr du r anstlld i ett aktiebolag elleren ekonomisk frening ska fretaget ellerfreningen betala sjukln till dig om dublir sjuk.

De frsta 14 kalenderdagarna som du,helt eller delvis, inte kan arbeta p grund

av sjukdom kallas sjuklneperiod. Efer-som den frsta sjukdagen r karensdag kandu inte f ngon sjukln fr den dagen.r du sjuk i mer n sju dagar mste du haett lkarintyg.

Efer 14 dagar, nr sjuklneperiodenr slut, kan Frskringskassan betala utsjukpenning om du fortfarande r sjuk.Drfr mste fretaget eller freningengra anmlan och lmna lkarintyg tillFrskringskassan.


23/28

23Starta fretag

Efter ngra r kan det vara dags attvidareutveckla fretaget. Du kanskevill ska dig till nya marknader, f hjlpmed att finansiera din tillvxt ellerhelt enkelt byta fretagsform.

Det kan nnas mnga anledningar til l attfortstta med fretaget i en annan form.Ett vanligt skl r att ni vill bli er delgarei fretaget. P verksamt.se nns informa-tion om hur du byter fretagsform.

N nya marknaderNr du har en lnsam och maximaltutnyttjad hemmamarknad kan det varadags att ska sig till nya marknader. Underfrutsttning att du r beredd att satsalngsiktigt kan export bli lnsamt. Om dundrar din besks- eller postadress komihg att ndra p verksamt.se.

Finansiera tillvxtBankln r den vanligaste formen avextern nansiering. Det r framfr alltlmpligt nr det handlar om investeringari materiella tillgngar som gr att slja pen andrahandsmarknad.

Riskkapital r en insats som du sjlveller ngon annan gr i ditt fretag medegna medel fr att i framtiden kunna favkastning p insatsen. Det r lmpligt

fr speciellt riskfyllda fretag med godavinstmjligheter.

Hitta investerareHar du ett patent, ett design- eller varu-mrkesskydd i ditt fretag? D har du enekonomisk tillgng som du kan slja ellerlicensiera ut. En registrerad ensamrtt grdet ocks lttare att attrahera investerareoch affrspartners.

Leda ett vxande fretagAtt leda ett fretag i tillvxt stller kravp engagemang, tid och kunskap. Fr attlyckas kan det vara dags att lmna verkontrollen av ngra delar av fretaget til l

andra. Det kan ocks behvas std, tillexempel i form av ntverk och kompetens-utveckling.

Om du behver tips och rd kan du vndadig till Business Sweden, www.business-sweden.se.Du som vill n den europeiskamarknaden kan f mycket hjlp av EnterpriseEurope Network, www.enterpriseeurope.se .

Ls mer om hur du utvecklar ditt fretag pwww.verksamt.se/utveckla.

Samlad information om finansiering frnoffentliga aktrer, fr dig som vill utveckladitt fretag.

verksamt.se/offentlig-finansiering

Patent- och registreringsverket kan ge digvgledning i hur du blir mer framgngsrik idina affrer.

www.prv.se

Om du ndrar din verksamhet kom ihg att ndra SNI-koder.Det gr du p verksamt.se.

Utveckla
http://www.business-sweden.se/http://www.business-sweden.se/http://www.verksamt.se/utvecklahttp://www.verksamt.se/offentlig-finansieringhttp://www.verksamt.se/offentlig-finansieringhttp://www.verksamt.se/offentlig-finansieringhttp://www.prv.se/http://www.verksamt.se/http://www.verksamt.se/http://www.prv.se/http://www.verksamt.se/offentlig-finansieringhttp://www.verksamt.se/utvecklahttp://www.business-sweden.se/http://www.business-sweden.se/


24/28

24 Starta fretag

Slja fretagetEtt garskife blir mest lyckat om du harsktt fretaget p ett sdant stt att det rattraktivt fr en extern kpare. Det r vik-tigt att organisationen inte str och fallermed dig och att du p ett tidigt stadium rmedveten om de problem som kan uppst.

Du mste ta hnsyn till svl juridiska,skattemssiga, nansiella, affrsmssiga,organisatoriska som psykosociala ochknslomssiga aspekter.

GenerationsskifteEtt generationsskife innebr speciellautmaningar bde fr den som lmnar veroch den som tilltrder. Om du stannar ifretaget i ngon roll, r det viktigt att du

p ett konstruktivt stt kan samspela meddina barn i deras nya roller som gare och/eller ledare. Ditt beteende pverkar derasmjligheter att lyckas i fretaget.

KonkursIngen vill avsluta sin verksamhet genomatt g i konkurs, men om ditt fretag intekan betala sina skulder och inte kommer

att kunna betala dem under en lng tid kankonkursen vara oundviklig. Konkurs inne-br att tillgngar tas om hand och anvndsfr att, s lngt det gr, betala av de skuldersom fretaget har.

Det finns ven andra stt att avveckla ettfretag, t.ex. genom likvidation. Ls mer p

www.verksamt.se/avveckla

AvvecklaNgon gng i framtiden kommer duatt vilja avsluta, slja eller kanskelmna fretaget vidare till dina barn.Hur du avvecklar fretaget beror pvilken fretagsform du har.

Tnk igenom de skattemssiga konsekven-serna av en avveckling. Det r ocks viktigtatt du avslutar bokfringen p rtt stt. Omdu brjar planera avvecklingen i tid s frdu makten ver ditt garskife. Det glleroavsett vilken fretagsform du har. Du bralltid ta kontakt med rdgivare vid frslj-ning eller verltelse av fretaget.

Driva fretaget vidare efter 65

ven om du brjar ta ut pension kan dudriva fretaget vidare. Du fr d lgresociala avgifer och ett strre jobbskatte-avdrag.
http://www.verksamt.se/avvecklahttp://www.verksamt.se/avveckla


25/28

25Starta fretag

Flera myndigheter och organisationer arrangerar olika utbildningar som dukan ha nytta av. Till exempel ordnas Starta fretag-dagen runt om i Sverige.Anml dig p www.verksamt.se/starta-foretag-dagen .

Nyfretagarorganisationer erbjuder utbildning och ibland kan denkommunala vuxenutbildningen eller ett studiefrbund ha det du sker.

Allt er stadsbibliotek erbjuder srskild service fr fretagare. Servicen kanbest av bcker, tidskrifer, mjlighet till skningar i databaser och personlig

vgledning frn bibliotekarier.

Hr finns mer hjlp att f

Hr hittar du ngraav de myndigheter,organisationer ochtjnster som dukan kontakta och

anvnda fr att finformation, rdoch synpunkter.

MyndigheterArbetsfrmedlingenhjlper til l nrdu ska rekrytera medarbetare. Via webb-platsen kan du bde publicera annonserom lediga jobb och ska medarbetare.Du kan diskutera rekrytering p telefon,chatt eller genom att beska nrmaste

arbetsfrmedling. Fr att f del av denservice Arbetsfrmedlingen kan erbjudadig som vill starta eget mste du beskadin lokala arbetsfrmedling.www.arbetsformedlingen.se0771-416416www.facebook.com/Arbetsformedlingen

Bolagsverketgranskar, registrerar ochinformerar fr ett enkelt fretagande ochett rttsskert nringsliv. Vi registrerar

fretag och tar emot rsredovisningar.Hos oss kan du ska och kpa fretags-fakta frn vra register. E-tjnster, blan-ketter och informationsmaterial nns pBolagsverkets webbplats.www.bolagsverket.se0771-670 670

Informationstjnsteroch e-tjnsterVerksamt.ser en webbplats dr myndig-heterna Bolagsverket, Skatteverket ochTillvxtverket samlat information oche-tjnster som fretagare har nytta av.Du kan bland annat skapa en affrsplan,

anska om F-skatt och registrera dittfretag.www.verksamt.se

Startlinjenkan du ringa til l nr du harfrgor om att starta och driva fretag.Telefontjnsten Startlinjen drivs avTillvxtverket.020-35 10 10

Nringslivsregistret och EuropeanBusiness Registerr tjnster dr du hittarfakta om fretag. Du nr e-tjnsterna frnBolagsverkets webbplats.www.bolagsverket.se

Anvnd dig av tjnsten Hitta rdgivarepverksamt.se.Hr hittar du enkelt nyttiga starta eget-kontakter.
http://www.verksamt.se/starta-foretag-dagenhttp://www.arbetsformedlingen.se/http://www.facebook.com/Arbetsformedlingenhttp://www.bolagsverket.se/http://www.verksamt.se/http://www.bolagsverket.se/https://www.verksamt.se/alla-e-tjanster/hitta-radgivarehttps://www.verksamt.se/alla-e-tjanster/hitta-radgivarehttp://www.bolagsverket.se/http://www.verksamt.se/http://www.bolagsverket.se/http://www.facebook.com/Arbetsformedlingenhttp://www.arbetsformedlingen.se/http://www.verksamt.se/starta-foretag-dagen


26/28

26 Starta fretag

P Frskringskassans webbplatsnnsinformation om bland annat sjukln,sjukpenning och frldrapenning fr digsom r arbetsgivare. Du kan ocks ringakundcenter eller Frskringskassanstelefon fr sjlvbetjning, dr du kan gra

sjukanmlan, anmla vrd av sjukt barn,bestlla blanketter och intyg med mera.www.forsakringskassan.seKundcenter: 0771-524 524Kundcenter fr partners (arbetsgivarfrgor):0771-179 000Telefon fr sjlvbetjning: 020-524 524

Jordbruksverketr frvaltningsmyndig-het fr de program som rr regeringenspolitik fr landsbygdsutveckling. P vr

webbplats hittar du srskild informationom olika typer av std och ersttningartill dig som driver fretag p landsbygden.Du hittar ocks information om interna-tionell handel med jordbruks- och livs-medelsvaror.www.jordbruksverket.seKundtjnst: 0771-223 223

Kommuner och lnsstyrelser har

nringslivsansvariga som arbetar fr attfrmja fretagande. De handlgger stdoch bidrag och kan hjlpa dig att hittaen lmplig lokal eller knyta nya affrs-kontakter.www.skl.sewww.lansstyrelsen.se

Kronofogdenhanterar renden somgller obetalda fordringar m.m. Allmninformation nns p webbplatsen, men

du kan ocks ringa till kundcenter frpersonlig service i allmnna frgor.www.kronofogden.seKundcenter: 0771-73 73 00

Lantmteriethar till uppgifatt kart-lgga Sverige, samt att registrera och skragandet av alla fastigheter. Hos oss kan dubl.a. f information och dokumentationom Sveriges geograoch t.ex. f hjlp medatt stycka av en tomt eller p andra stt

frndra fastighetsgrnser. Allmn infor-mation nns p webbplatsen, men du kanocks ringa vrt kundcenter fr att f per-sonlig hjlp med frgor om Lantmteriets

verksamhet, organisation och produkter.http://www.lantmateriet.se/Kundcenter: 0771-63 63 63

Patent- och registreringsverket, PRV,ger skydd och ensamrtt till tekniska ider,

varumrken och design. Informationen i

PRV:s register hjlper dig att analysera vadsom hnder i din bransch. PRV erbjuderuppdragstjnster inom alla sina omrden.www.prv.se08-782 28 00

Pensionsmyndigheten administreraroch betalar ut den allmnna pensionen.P vr webbplats hittar du srskild infor-mation till dig som driver eget fretag:

pensionsmyndigheten.se/foretagare.Du kan ven logga in ppensionsmyndigheten.se/prognosfr att se hela din pension.www.pensionsmyndigheten.se0771-776 776www.facebook.com/fragaompension

Skatteverkethar informationstrffar frblivande och nya fretagare. Anml dittintresse p Skatteverkets webbplats,

www.skatteverket.se/infotrffar. P Skatte-verkets webbplats hittar du ocks ett antallmer fr nya fretagare.www.skatteverket.seSkatteupplysningen: 0771-567 567Servicetelefon: 020-567 000
http://www.forsakringskassan.se/http://www.skl.se/http://www.lansstyrelsen.se/http://www.kronofogden.se/http://www.prv.se/http://www.pensionsmyndigheten.se/http://www.skatteverket.se/http://www.skatteverket.se/http://www.pensionsmyndigheten.se/http://www.prv.se/http://www.kronofogden.se/http://www.lansstyrelsen.se/http://www.skl.se/http://www.forsakringskassan.se/


27/28

27Starta fretag

Statistiska centralbyrn. P Statistiskacentralbyrns webbplats hittar du informa-tion och statistik infr fretagsstart och vid

utvidgning av ditt fretag. Du hittar ocksSNI-sk som kan underltta fr dig att hittartt SNI-koder fr ditt fretag. Via webb-

platsen rapporterar du ven in statistik ti llSCB. Vi erbjuder hjlp om du har frgor omngon statistikinsamling eller om SCB:sfretagsregister.

www.scb.seSCB, Stockholm 08-506 940 00SCB, rebro 019-17 60 00www.facebook.com/statisticssweden https://twitter.com/SCB_nyheter

Tullverketkan du kontakta om du tnker

exportera eller importera varor frn lnderutanfr EU. Tullverket hjlper dig medinformation om vilka bestmmelser somgller. Tullverket erbjuder ocks kurseroch informationstrffar.www.tullverket.se0771-520520

Rdgivning och ntverk

ALMI Fretagspartnernns i hela landetoch hjlper dig som har planer p att startafretag eller nyss har startat. Du kan fhjlp med rdgivning och nansieringnr du ska frverkliga din affrsid.www.almi.se

Coompanion Kooperativ utvecklingsom nns i varje ln, ger personer som

vill frverkliga ider tillsammans skrd-darsydd rdgivning frn id till framgngs-rikt fretag.www.coompanion.se

Drivhusethjlper nya entreprenrer attstarta och driva fretag eller p andra sttfrverkliga sina ider. Detta genom atterbjuda vgledning, utbildning och enkreativ kontorsmilj.www.drivhuset.se

Enterprise Europe Network ger dig infor-mation och hjlp i frgor som rr EU ochden europeiska marknaden. Du kan f svarp frgor, g p seminarier eller f hjlpmed affrskontakter.www.enterpriseeurope.se

Insamlingsstiftelsen IFS Rdgivningscen-trumhjlper speciellt dig som inte r fdd iSverige att starta fretag. Du fr kostnads-fri rdgivning p olika sprk, exempelvishjlp med affrsplan. IFS har ven infor-mationstrffar.www.ifs.a.se020-52 90 10

NyfretagarCentrumnns p ett 100-tal orter i landet. Hr fr du kostnadsfrirdgivning och hjlp med att bedma dinaffrsid. Bakom NyfretagarCentrum str

ett brett lokalt kontaktnt av personer ochfretag som kan bidra med expertrd infrfretagsstarten.www.nyforetagarcentrum.se

vriga kontakterdu har nytta av kan vara din bank ellerngon annan rdgivare, ti ll exempel bok-fringshjlp, revisor eller en jurist. Perso-

ner i din omgivning som har erfarenhet avfretagande eller kunskap om den branschdu ska starta inom r andra vrdefullakontakter.

Anvnd dig av tjnsten Hitta rdgivarepverksamt.se.Hr hittar du enkelt nyttiga starta eget-kontakter.
http://www.scb.se/http://www.facebook.com/statisticsswedenhttp://https//twitter.com/SCB_nyheterhttp://www.tullverket.se/http://www.almi.se/http://www.coompanion.se/http://www.enterpriseeurope.se/http://www.ifs.a.se/http://www.nyforetagarcentrum.se/https://www.verksamt.se/alla-e-tjanster/hitta-radgivarehttps://www.verksamt.se/alla-e-tjanster/hitta-radgivarehttp://www.nyforetagarcentrum.se/http://www.ifs.a.se/http://www.enterpriseeurope.se/http://www.coompanion.se/http://www.almi.se/http://www.tullverket.se/http://https//twitter.com/SCB_nyheterhttp://www.facebook.com/statisticsswedenhttp://www.scb.se/


28/28

Ls mer p:

Tryck:DanagrdLitho.

Utgivenijanuari2015.

Produktion:Ordfrrdet.

Fotograf:AnnaSigvardsson.

Arbetsfrmedlingenrekv.nr503424,

Bolagsverketnr13,

FrskringskassanFK40304,

Jordbruksverket,

Lantmteriet,

Patent-ochregistreringsverket,

Pensionsmyn

digheten,

TillvxtverketInfo0085RevJ,SkatteverketSKV4

62utgva13,

Statistiskacentralbyrnnr2,

Tullverket
http://www.verksamt.se/http://www.verksamt.se/

starta foretag

Documents