statoil årsredovisning 2007

Årsredovisning 2007 Svenska Statoil AB

102 SVENSKA STATOIL 2007

StatoilHydro ASA

Energy Operations

Statoil AviationEnergy & Retail Sverige

Statoil Lubricants

Country Operations

Energy & Retail

Manufacturing & Marketing

Detta är SvenSka Statoil aB

Året som gått 1

Nyckeltal 1

Vd har ordet 2

Framtidens drivmedelsmarknad 4

Stationssnätet 6

Depå och logistik 7

Energi och värme 8

Lubricants 9

Statoil Aviation 9

HMS – Hälsa, Miljö och Säkerhet 10

Personal 12

Förvaltningsberättelse 13

Resultat- och balansräkning 15

Kassaflödesanalys 15

Bokslutskommentater 16

Noter 17

Revisionsberättelse 20

Ledande befattningshavare 21

Statoils verksamhet i Sverige hör till affärsområdet Energy & Retail som i sin tur ingår i resultatområdet Manufacturing & Marketing inom Statoilkoncernen. Energi- och drivmedelsverksamheterna (Energy & Retail) i Sverige ligger i sin helhet inom Svenska Statoil AB. Statoil Lubricants (smörjmedel) och Statoil Aviation (flyg) har personal i flera länder än Sverige. Den svenska personalen inom Statoil Lubricants och Statoil Aviation är också anställd i Svenska Statoil AB.

Innehåll

Försäljning Bensin 95 2003–2007 Försäljning diesel 2003–2007 Försäljning Etanol E85 2003–2007

0

200 000

400 000

600 000

800 000

1 000 000

1 200 000

2003 2005 2006 20072004

m3

0

200 000

400 000

600 000

800 000

1 000 000

1 200 000

2003 2005 2006 20072004

m3

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

2003 2005 2006 20072004

m3

SVENSKA STATOIL 2007 1 SVENSKA STATOIL 2007 1

Året Som gÅtt

Försäljning petroleumprodukter, tusen m3 3 274 3 237 3 267 3 131 3 156

Nettoomsättning, mkr 31 180 28 745 23 426 19 247 17 572

Varuskatter, mkr 10 081 9 661 9 729 9 393 9 329

Nettoomsättning efter varuskatter, mkr 21 099 19 084 13 697 9 854 8 243

Rörelseresultat, mkr 287 -1 811 513 177 26

Resultat efter finansiella poster, mkr 183 -1 938 517 201 49

Investeringar, mkr 307 296 51 3 152 97

Skatter, mkr -192 -12 -156 -35 -12

Soliditet, % 19 12 23 21 36

Sysselsatt kapital, genomsnitt, mkr 6 437 6 417 5 127 3 197 2 072

Räntabilitet på genomsnittligt sysselsatt kapital, % 4 neg 10 6 1

nyckeltal* 2007 2006 2005 2004 2003

ÅretS reSultatSvenska Statoil AB gjorde en vinst om 452 MSEK

efter skatt. Resultatet påverkades kraftigt av

positiva lagervinster på 767 MSEK, till följd av

stigande marknadspriser under året. Till det

positiva resultatet bidrog även en upplösning av

gamla överavskrivningar. Exklusive lagervinster

generade den operativa verksamheten ett negativt

resultat, framförallt till följd av nedskrivning av

goodwill knutet till retailaffären.

lanDetS BäSta StationSnätUnder året har Statoil inlett arbetet med att se

över stationskedjan för att i framtiden bygga ett

strukturanpassat och effektivt stationsnät,

anpassat för framtidens vägtransporter, den lokala

efterfrågan och konkurrenskraftiga drivmedels-

priser. Kravet på framtidens drivmedelstationer

innebär också en anpassning till klimatneutrala

drivmedelsalternativ. Framtidens bilpark kommer

att kräva en rad olika drivmedel. Bränsleeffektivare

bilar innebär allt färre tankningar per körd sträcka.

Kraven på effektivitet och konkurrenskraftiga

priser kommer att öka. Statoil kommer fortsatt

satsa på fullservice stationer som erbjuder service,

kunskap och lägsta pris. Som komplement till

dessa har vi ett nät av automater där alla tankar till

samma låga pris.

Statoil köpte JetDen 19 september offentliggjordes att Statoil-

Hydro köpt Jet-kedjan i hela Skandi navien. I

Sverige handlar det om 163 automatstationer.

Affären ska godkännas av de euro pei ska konkur-

rensmyndigheterna innan den operativt kan träda i

kraft. Till dess är Statoil och Jet separata bolag på

den svenska marknaden.

Statoil Sänkte priSerna

En turbulent världsmarknad pressade upp

världsmarknadspriserna på oljeprodukter

under året. Som Sveriges ledande driv-

medelsbolag har Statoil därför förstärkt

ansträngningarna att genom effektivitet

och konkurrens ge kunderna bästa möjliga

pris vid pump. I april genomfördes en

prissänkning som kom både kortkunder och

andra tillgodo, genom ett lägre pris direkt

vid tankningen. Prisskillnaden mellan

bemannad och obemannad station

minskade samtidigt, allt som ett svar på

kundernas önskemål.

SvenSka Statoil och StatoilhyDroFusionen mellan Statoil ASA och Norsk Hydro

innebar att Svenska Statoil AB och Norsk Hydro

Olje AB från den 1 oktober blev systerbolag i den

nya StatoilHydro-koncernen. Båda bolagen

fortsätter tillsvidare att arbeta under sina respek-

tive varumärken på den svenska marknaden.

änDraD DrivmeDelSBeSkattningKlimatfrågan har stått i centrum för debatten

under hela året. I budgeten lade regeringen förslag

om höjda drivmedelsskatter. Förslaget innebar

också en viss utjämning av prisskillnaden mellan

svensk MK1-diesel och svavelfri europadiesel.

Förslaget, som antogs av riksdagen i december,

innebar en framgång för Statoil. Ändå är skatte-

skillnaden mellan de två likartade kvaliteterna fort-

farande för stor, för att den klimatmässigt bättre

kvaliteten svavelfri europadiesel ska kunna

introduceras.

För Statoil gav klimatdebatten direkt utslag i

drivmedelsförsäljningen. För första gången

någonsin gick t ex dieselförsäljningen per månad i

slutet av året om bensinförsäljningen.

DrivmeDelSkunDen tänker klimatDen ökade kunskapen om klimatfrågorna tillsam-

mans med kraftiga politiska stimulansåtgärder

påverkade bil- och därmed drivmedelsförsäljning-

en under året. Goda konjunkturer och miljörabatter

gav således en rekordförsäljning med fler etanol-

bilar, fler biogasbilar och inte minst fler dieselbilar

på vägarna.

Försäljningen av Etanol E85 ökade också med

118 procent till mer än 42 miljoner liter. Fortsatta

investeringar i stationsnätet genomfördes då

ytterligare 64 nya E85-pumpar öppnades under

året. E85 säljs nu på 276 stationer, motsvarande

56 procent av alla Statoils bemannade stationer.

Statoils kunder har dessutom tankat 54

miljoner liter etanol genom den femprocentiga

låginblandningen i vanlig bensin. Varje liter bensin

som ersätts av etanol innebär minskade utsläpp av

växthusgaser.

Under året fortsattes också en försiktig

satsning på biogas i Stockholmsområdet där en

femte biogaspump öppnades i juli.

ännu ett År meD muSikFör tredje året i rad var Statoil huvudsponsor för

melodifestivalen. Stationerna frestade och festade

med Stjärnmeny, schlagerblandning vid pump och

CD-försäljning på stationerna. Det uppskattades

både av kunder och personal. Dessutom kan Statoil

med 38 000 sålda skivor räkna sig till en av

Sveriges största skivbutiker.

*Nyckeltal 2003–2007 är en del av förvaltningsberättelsen


Statoil pÅ väg

vD-kommentar

När jag blickar tillbaka på 2007 vill jag börja med att tacka alla kunder för det förtroende ni visat oss. Jag vill också tacka alla engagerade medarbetare för ett intensivt arbets-år. Mitt mål för 2007 var att vi genom förändring och förnyelse skulle öka vår konkurrenskraft och befästa vår position som landets ledande drivmedelsföretag. Det har vi gjort även om rörelseresultatet ännu behöver förbättras. Under året har vi därför arbetat på att säkra vår position genom att öka vår interna effektivitet, öka vårt fokus på kärnverksamheten och för att ytterligare stärka våra kunderbjudanden. Det är viktiga steg in i framtiden för en modern drivmedelsaktör.

klimatansvar hela vägen2007 var året när klimatfrågan på allvar fick fäste, inte bara i debatten, utan också i praktisk handling. Därför lägger vi stor vikt vid att hålla nere vår egen klimatpåverkan hela vägen, från oljeutvinning till station. Övergången från traditionellt fossila till alltmer klimat-neutrala drivmedel skärper kraven på strukturrationalisering i branschen. Framtidens drivmedelsstationer kommer inte enbart att tillhandahålla bensin och diesel utan framtiden kommer att innebära fler och mer klimatanpassade driv-medelskvaliteter. Det betyder större stationer på platser där våra kunder vill tanka.

etanol och diesel på frammarschPå produktsidan noterar jag två viktiga händelser under 2007. För det första, den starkt ökande försäljningen av Etanol E85. Vid utgången av 2007 hade vi totalt 276 E85-stationer och det bidrog till en försäljningsökning för etanol med hela 118 procent för E85 under året. Vår försäljningsökning låg långt över branschgenomsnittet och ambitionen är att fortsätta vara den bästa kedjan för den klimatengagerade bilisten. Vi markerade också vår satsning på biobränslen genom en klimatkampanj för etanol under hösten som engagerade både kunder och stationer. Samtidigt är det tydligt att en ökad låginblandning av biobränslen i våra fossila bränslen är det snabbaste sättet att minska koldioxidutsläppen inom transportsektorn. Genom den femprocentiga etanolinblandningen i bensin och FAME-inblandningen i diesel minskade Statoilkundernas koldioxidutsläpp med cirka 200 000 ton förra året. Vi vill gå vidare och fördubbla bioinblandningen från fem till tio procent. För det krävs politiska beslut på EU-nivå. Statoil,

som tar en aktiv del i omställningen från fossilt till alltmer klimatneutralt, ligger på för att det ska bli verklighet. Den andra stora förändringen på produktsidan under 2007 var den kraftiga volymtillväxten på diesel. För den tunga trafiken drevs tillväxten bland annat av den goda konjunkturen, medan det för privatbilisterna handlade om en övergång från bensin till diesel. Sverige har av tradition haft en låg andel privatdieslar, men nu ser vi en välkommen vändning. Eftersom dieseln är energieffektivare gör varje kund, som går över från bensin till diesel, en volymbespa-ring på cirka 30 procent, vilket självfallet minskar utsläppen av växthusgaser. Jag vill samtidigt vara öppen med att den allt viktigare dieselmarknaden inte fungerar optimalt, varken för kunden eller för oss. Trots att svensk diesel är kraftigt skattegyn-nad är den för dyr jämfört med europeisk svavelfri diesel. Den ger också högre koldioxidutsläpp. Statoil har under året drivit en intensiv kampanj för en likformig beskattning, som skulle ge oss möjlighet att sälja den svavelfria europadieseln i Sverige. Vi har nått en begränsad framgång genom en viss skatteutjämning mellan produkterna. Skatteskillnaden är emellertid fortfarande för stor för att den europeiska svavelfria dieselkvaliteten ska kunna säljas på den svenska marknaden. Vi fortsätter därför ett intensivt arbete i Sverige och inom EU för att få en svensk dieselbeskattning, som inte missgynnar kunderna och klimatet.

Starkare kunderbjudande genom Statoilhydro-fusionen1 oktober 2007 fusionerades vårt moderbolag Statoil ASA med Hydro ASA:s olje- och gasverksamhet. Det var en affär som tillsammans bildade världens största företag för olje- och gasutvinning till havs. I Sverige fortsätter bolagen tills vidare som dotterbolag inom samma koncern, med egna varumärken och med skilda stationsnät. Samtidigt är det tydligt att fusionen på den svenska marknaden på sikt ger möjligheter för ett starkare kund-erbjudande på en rad områden.

Årets resultat Svenska Statoil AB gjorde en vinst om 452 MSEK efter skatt år 2007. Resultatet påverkades kraftigt av positiva lagervinster på 767 MSEK, till följd av stigande marknads-priser under året. Till det positiva resultatet bidrog även en upplösning av gamla överavskrivningar. Det operativa

Sverige är 1,5 miljon meter långt. Från öster till väster 500 kilometer brett. Personer och gods på väg är en självklarhet när hela landet ska försörjas med varor och tjänster. Det ger oss på Statoil stora möjligheter.

SVENSKA STATOIL 2007 3

resultatet var däremot negativt, framförallt till följd av en nedskrivning av en goodwillpost i retailaffären. Årets resultat är en tydlig signal om att den omstrukturering av Statoil kedjan, som inletts under 2007, var nödvändig. Den innebär en tydlig fokusering på drivmedelsmarknaden, där vi kommer att fortsätta ett intensivt arbete för att erbjuda konkurrenskraftiga priser på automater och fullservice-stationer. Den innebär att vi också lämnar delar av energi-marknaden. Såväl eldningsolja som pellets kommer successivt fasas ut genom överlåtelser till andra aktörer.

modig drivmedelsstrategiVår drivmedelsstrategi innebär en anpassning till dagens och morgondagens bilpark, som kräver färre tankningar, men också körs på en rad olika drivmedel. Den är också en anpassning till kundernas krav som framförallt handlar om konkurrenskraftiga priser. Det är också en anpassning till låga marginaler vilket gör att varje station kräver större volymer för att visa lönsamhet. Men jag ser det inte bara som en anpassning, utan som väl genomtänkt och modig satsning. Under 2007 tog vi alltså initiativ till att påbörja den strukturomvandling som behövs på den svenska markna-den. Vi satsar målmedvetet för långsiktig lönsamhet på en marknad med pressade marginaler och ser över vårt stationsnät. Det innebär att vi gör om ungefär en tredjedel av våra stationer till automater. Vi stärker samtidigt våra fullservicestationer och vårt kunderbjudande. Många stationer byggs om och utbudet av varor och tjänster görs

ännu mer anpassat till kundernas önskemål. Vi kommer fortsätta satsa på att vår personal ges utbildning och träning i att visa ansvar och omtanke och ge ännu bättre service. Genom att vi effektiviserar vår affärsmodell får vi en tydligare ansvarsfördelning mellan Statoil och enskilda återförsäljare. Allt detta görs för att vi vet att våra viktigas-te uppdragsgivare, kunderna, främst är lojala mot konkur-renskraftiga priser. Under året har vi sett över priser och rabatter. Varannan kund låter priset på stolpen avgöra var man ska tanka. Enkla och tydliga erbjudanden och priser blir därför allt viktigare. Under 2007 har vi ägnat stationssidan stor uppmärk-samhet. Det ska vi fortsätta med som en del i vårt kärn-erbjudande, men vi ska också satsa mer på våra kunder inom den tunga trafiken. Jag ser det som en eftersatt marknad och det ska vi ändra på. Samarbetet inom StatoilHydro ger oss goda förutsättningar, eftersom vi tillsammans har mer än 300 stationer för tung trafik över hela landet. Nu ska våra kunder få del av de samordnings-vinster vi kan göra. Vi ska se över och rusta hela nätet av truckdieselstationer. Mitt mål är att inom en treårsperiod ha ett väl anpassat och rikstäckande nät av säkra, rena och rätt utrustade stationer som ger yrkestrafiken de produkter och den service de vill ha. Och vi är på väg. 2007 befäste vi Statoils position som ledande i branschen och tog ut en färdriktning framåt. Nu kör vi!

Håkan Kirstein, vd Svenska Statoil AB


Kundnyttan står i centrum när Statoil rustar sig för att möta kraven på framtidens drivmedelsmarknad och kundernas krav är tydliga, även om de inte är entydiga.

priset på stolpe allt viktigarePriset vid stolpe har en avgörande betydelse för de allra flesta kunder. Svenska kunder är prismedvetna och vana att jämföra priser. Det syns allt tydligare också inom driv-medels branschen och utvecklingen har förstärkts under de senaste åren. Under våren genomförde Statoil en rabatt-översyn som gav lägre pris direkt vid tankning samtidigt som rabatterna sänktes. Det var en åtgärd som uppskatta-des av många, både traditionella kortkunder och andra. Sedan millennieskiftet har genomsnittspriset på bensin legat över tio kronor per liter. De tre senaste åren har priset legat över elva kronor och med den skattehöjning som inledde 2008 kröp priset en bra bit över 12 kronor per liter. Med ett stolppris på 12 kronor är produktkostnaden ungefär fyra kronor och skatten ungefär 7,25 kronor. Den som vill ge konkurrenskraftiga priser till slutkund har en snäv marginal att arbeta inom. Det är en tuff uppgift och Statoil har tagit på sig den. Därför ses varje led från raffinaderi till slutkund över och effektiviseras. Samarbetet med Norsk Hydro ger tillgång till ett mer heltäckande depånät. Det ska komma kunderna tillgodo. Branschens bästa depånät ger förutsättningar för bättre logistiklösningar. För den tunga trafiken kommer sammanslagningen av de båda bolagens nätverk för truck-

diesel ge helt unika förutsättningar för bästa kundservice och effektiv stationsdrift.

Från pump vid landsvägen till drivmedelsstationDet var inte länge sedan det fanns 9 000 bensinstationer längs de svenska vägarna och i städerna. Idag är bara 4 000 kvar och ytterligare neddragningar pågår. För att branschen som helhet ska kunna visa samma effektivitet som i övriga Europa behöver knappt var tredje station tas bort. Statoil, som under en följd av år sett över sitt stationsnät, har i dagsläget bara en tioprocentig överkapacitet vad gäller antalet stationer. Utvecklingen på stationssidan följer vad som redan hänt i andra branscher. Små lokalkontor och små butiker har allt svårare att hävda sig både vad gäller kunskaper och varu utbud. Större inköp förläggs till specialbutiker och stormarknader medan lokalbutiken får ta hand om komplet-teringsköpen. Översatt till drivmedelsmarknaden betyder det att kunderna blir allt rörligare inom ett större område. Utvecklingen förstärks av att nya bilar drar mindre bränsle och inte behöver tanka så ofta. Då ökar kundens möjlighe-ter att välja mellan många olika tankställen. Dessutom händer mycket på produktsidan. Den traditio-nella bensinmacken försvann för många år sedan. På framtidens drivmedelsstation finns fortfarande bensinkvali-teter. Statoil bedömer att bensinen kommer att finnas kvar under överskådlig tid framåt, men krympa i andel. I framti-den ser Statoil en snabb utveckling vad gäller olika diesel-

FramtiDenS DrivmeDelSmarknaD

DrivmeDelSkunDenS viktigaSte partner

Svenska Statoil är ledande i drivmedelsbranschen. Med service och konkurrenskraftiga priser ska Statoil vara drivmedelskundens viktigaste partner i den långsiktiga omställningen från traditionellt fossilt till klimatneutralt. Därför påbörjades en genomgripande förändring av hela stationskedjan under 2007.

0

2

6

10

12

14

Skatt7,22:-

Produktkostnad4,02:-

Bruttomarginal 0,80:-

Pumpris 12:04:-

SEK

8

4

kr/liter bensin december 2007

Cirka 6,5 procent av det totala priset är bruttomarginalen som ska täcka kostnader som bl a depåkost na der, stationskostna-der, löner, investeringar och eventuell vinst.Källa: SPI

Bensinen kommer att finnas kvar under överskådlig tid framåt, men krympa i andel. I framtiden ser Statoil en snabb utveckling vad gäller olika dieselkvaliteter, ökad inblandning av olika biokomponenter och etanol.


kvaliteter, ökad inblandning av olika biokomponenter och etanol. Gas är också ett område som kan växa. Vilka ytterligare bränslen som kan komma ifråga liksom vilka volymer som kommer att gälla för de olika bränsleslagen beror på fordonsindustrin, drivmedelsforskningen och hur politikerna väljer att beskatta. Det enda som är tydligt är att utvecklingen går snabbt och att klimatfrågan både är en piska och en morot. Statoil ska också erbjuda en tydlig kedja med en enhetlig kvalitet. Det kräver stationer som är stora nog att bära löpande investeringar i koncept och butiksutveckling.

Fullservice eller automat? Fullservice och automat!Konkurrenskraftiga priser och stort utbud av olika bränslen är två viktiga faktorer för framtidens station. Båda driver på utvecklingen mot större stationsenheter. Service, kvalitet och kunskap kommer också stå högt på önskelistan för den kund som väljer fullservice. Eller snarare, de gånger kunden väljer fullservice. Ibland är tiden viktigast, andra gånger möjligheten att också få en kopp kaffe eller nya torkarblad. Ett nät av fräscha, enkla, snabba och säkra automatstatio-ner där kunderna kan tanka dygnet runt är därför ett logiskt komplement till Statoils servicestationer. Det garanterar en närvaro och ett konkurrenskraftigt drivme-delserbjudande på nästan alla orter där Statoil finns idag, vilket ger en bra servicenivå över hela landet. Service åt drivmedelskunden kräver kunskap. Det är ett

brett område som ska behärskas; från snabbmat till bil-vårdsprodukter. När Statoil rustar för att vara ännu bättre i mötet med morgondagens drivmedelskund görs därför stora satsningar på personalen. Alla ska ha fått utbildning och träning. Alla ska veta att målet är att varje kundmöte ska bli lite bättre än förra gången. Varje station måste vara tillräckligt stor för att kunna locka till sig och behålla kompetenta medarbetare.

truckstationerna kan bara bli bättre!Idag finns cirka 75 000 yrkesförare i Sverige. Många är kunder hos Statoil, men inte tillräckligt många. Därför kommer Statoil att vässa sitt erbjudande inom truckdiesel. Sammanslagningen av Statoils och Hydros truckdieselnät skapar stora förutsättningar för en rationell och effektiv hantering till nytta för kunderna och förarna. Dagens totalt 325 olika anläggningar kommer att bli något färre och de som blir kvar ska bli väsentligt bättre och i linje med Statoils övriga stationer. Yrkesförarna ska få det helt, rent och påfyllt precis som privatbilisterna. Truckdieselstationerna ska ligga där de behövs, med den service som behövs. Stationerna ska vara enhetliga och tydligt utmärkta. Möjligheterna att tanka AdBlue kommer att förbättras. Statoil sätter nu en helt ny standard för truckdiesel och det kommer att ge avtryck i marknaden.

När Statoil rustar för att vara ännu bättre i mötet med morgondagens drivmedelskund görs stora satsningar på stationsnätet.


360 000 kunder varje dagAutomaten är ett utmärkt komplement för kunden. Därutöver finns Statoils nuvarande stationsnätverk där 125 miljoner kundmöten äger rum varje år. Där säljs årligen 1,7 miljoner m3 drivmedel, 7,2 miljoner koppar varm dryck och drygt 22 miljoner måltider för folk på väg. Där levererar Statoils personal service och kvalitet till samma konkurrens-kraftiga priser som i automat nätet. Under året har Statoil satsat kraftigt på både personal och anläggningar. 96 stationer har certifierats gemom företagets LEAN-arbete, där alla driftrutiner ses över och förbättras med målet att ge rätt service till kunden. En ny träningsmodell har tagits fram för stationspersonalen och mer än 300 miljoner har investerats i stationerna. Ett nytt europeiskt butikskoncept har introducerats i Lomma, Örebro, Tornby (Linköping) och Frescati (Stock-holm). De kommer att stå modell när nätet i övrigt succes-sivt ska rustas till toppstandard. Många blir dygnet runt öppna stationer och på de flesta kan bilisterna – förutom ett brett utbud av drivmedel – tanka spolar vätska, tvätta bilen, hyra bil, köpa snabbmat, kaffe och bil vårds produkter. Överallt finns kunnig och serviceinriktad personal. landets näst största snabbmatsaktörTillsammans med Sveriges Åkeriföretag och TryggHansa driver Statoil projektet LevBra.nu, som riktar sig till yrkes-chauffören med stillasittande arbete och oregelbundna mattider. Allt fler privatbilister söker också nyttigare och smalare alternativ i snabbmatsutbudet. Statoils snabbmats-

sortiment innehåller nu både GI-mat och nyckelhålsmärkta rätter. Under 2007 ökade försäljningen av sådana rätter med 7,5 procent.

miljörätt från bränslehantering till tvättEn modern drivmedelsstation måste leva upp till höga miljökrav. Skydd mot spill, dagvattenrening, oljeavskiljare, godkända cisterner, återföring av bensingaser och tillstånd för cisterner m m är alla självklarheter. Hela verksamheten är noggrant reglerad och kontrollerad både av myndighe-terna och utifrån Statoils egna högt ställda krav och normer. Ansträngningarna att hålla nere den negativa miljöpåver-kan från våra produkter drivs vidare på bred front. Spolar-vätska på pump är ett litet exempel, däcktryckskampanjer ett annat. Fyra av fem bilägare vet nu att bilar av miljöskäl bör tvättas på biltvättar. Miljöriktig biltvätt finns på 350 Statoilstationer och hälften av dessa är utrustade med vattenreningsanläggningar. I Umeå har Statoil landets första Svanen-märkta biltvätt. Här blir bilen ren med endast 12–13 liter vatten.

hyrbilarna mer miljövänliga och bättre utnyttjadeÖver 50 procent av av de hyrbilar Statoil köper in är miljö- bilar. Detta kan jämföras med de 30 procent som är andelen miljöbilar av den totala nybilsförsäljningen i landet. Statoil har dessutom blivit ett effektivare biluthyrnings-företag: de fem senaste åren har antalet uthyrningar ökat med 74 procent samtidigt som vagnparken utökats med 14 procent.

StationSnätet

FullService och automater FrÅn norr till SöDerStatoils stationsnät byggs om i snabb takt. Under 2007 har 14 stationer gjorts om till moderna automatstationer och omläggningen fortsätter. Nätverksomläggningen är ett sätt att finnas kvar med ett konkurrenskraftigt drivmedelserbjudande över hela landet även om försäljningen inte alltid motiverar en fullservicestation.

entreprenör och tusenkonstnär För 15 år sedan började Claes Weidar som extraanställd. nu är han anläggnings chef för Statoil Tornby i linköping som öppnades 2006. Claes gillar när det händer saker, både på jobbet och på fritiden. han tvekar inte att dra med sig familjen på utflykt för att åka vattenskidor, spela golf eller åka utför. – Mitt jobb är så varierande och det är det som är tjusningen, säger Claes och räknar upp kundmöten, jobba i butiken, coacha personalen, sköta bokföringen och lösa problem som exempel på vad en arbetsdag kan innehålla för hans del. – Jag försöker sträva efter den optimala kombinationen att vara entreprenör och tusenkonstnär i samma person. Jag gillar att se möjligheten och affären i varje situation istället för problem. Jag brinner verkligen för att få kunden att känna sig nöjd. Därför är det extra kul med biluthyrning, företagsbearbetning och biltvätt för då har jag större möjlighet att kunna knyta mer personliga kontakter. Inför framtiden har Claes många funderingar. han tycker att det är helt rätt att Statoil nu ser över hela stationsnätet. – Jag tycker det är jättebra att stationerna fräschas upp. Det är oerhört viktigt för våra kunder att de ska komma till en butik som andas kvalité och som de känner igen sig i, det kommer att lyfta hela kedjan, avslutar Claes.


Totalt tar Statoils depåsystem i Sverige emot 3,1 miljoner m3 bensin, diesel och eldningsolja. Merparten kommer med tankfartyg från Statoils raffinaderier i Kalundborg i Danmark och Mongstad i Norge. Dieseln tas även in från Finland. Statoil har idag depåer i Holmsund, Sundsvall, Nacka, Kalmar och Malmö. I Göteborg finns också en depå som huvudsakligen används för beredskapslagring. Samtliga depåer ingår i det nationella depåsamarbete som alla oljebolag i Sverige är del i. Det innebär att bolagen kan hämta standardprodukter på varandras depåer. Systemet, som varit i bruk under en lång följd av år, tillkom ursprungli-gen för att möjliggöra ett rationellt och miljöriktigt distribu-tionsnät till stationer och andra kunder. I takt med att bränslemarknaden utvecklats har depån fått en delvis annorlunda funktion. Från att tidigare egentli-gen bara var en lossnings-, lagrings- och lastningsenhet är det idag del i en kunskapsintensiv och alltmer varumärkes-specifik bränsleproduktion. Både bensin och diesel har numera olika tillsatser av biobränslen. Med de snäva specifikationer som gäller för t ex MK1-drivmedel måste inblandningen vara exakt för att bränslet ska uppfylla kraven för sin skatteklass. Inblandningen kan också variera beroende på om det är en vinter- eller sommarkvalitet som är slutprodukten. Biobränslet som sådant kan också framställas av en rad olika komponenter, något som får allt större uppmärksam-het. Härutöver tillsätts additiv som ger de specialkvaliteter allt fler bolag tar fram för sina kunder. Allt sammantaget understryker detta vikten av ett väl utbyggt depåsystem, som ger möjlighet till fullständig kontroll över hela flödet.

Bergs oljehamn, strategiskt viktig för mälardalenStatoils oljedepå, Bergs oljehamn, i Nacka utanför Stock-holm har under senare år fått en alltmer strategisk funktion i det svenska hamn- och transportnätet. Till Bergs kommer varje år 130 tankfartyg med mer än 1,3 miljoner m3 oljeprodukter. Alla fartyg har dubbelbotten och uppfyller högsta säkerhets- och miljökrav enligt International Maritime Organization. Det gör Bergs till en viktig knut-punkt för Mälardalens olje- och driv medelsförsörjning. Dessutom hanterar Bergs merparten av färjebränslet, cirka 200 000 m3, för den stockholmsbaserade Östersjötrafiken. Under 2007 presenterade Stockholms Stad och Stock-holms Hamnar en vision för stadens hamnverksamhet. Med en föreslagen flytt av oljeverksamheten på Loudden får Statoils anläggning på Bergs en än större betydelse för regionen och landet. Under 2007 har Statoil genomfört en rad miljö- och

säkerhetsförbättrande åtgärder i depåsystemet. En risk-analys har genomförts på alla depåer och med de åtgärder som därefter vidtagits ligger varje Statoildepå en bit över myndig heternas redan rigorösa krav. Bergs oljehamn har utrustats med en ny OFA-anläggning med biofilter. Med den nya anläggningen, som samlar upp och filtrerar allt regnvatten inom cisternområdet innan det renat släpps ut i Saltsjön, minskar risken för oljelukt för de omkringboende, samtidigt som miljön skonas.

effektiv och säker logistikMålsättningen att hela tiden erbjuda konkurrenskraftiga priser kräver att hela värdekedjan ger sitt bidrag. Den översyn som inleddes under 2007 visade att såväl depå som transport kan ge värdefulla bidrag. Innevarande år inleds en genomförandefas anpassad till Statoils övergri-pande drivmedelsstrategi. Efter att säkerheten stått i centrum under en följd av år inom depå och logistik rapporterades ingen allvarligare skada under 2007. Samtidigt fortsatte satsningarna på en förbättrad arbetsmiljö. Åkerier och andra samarbetspartner inom logistikverksamheten bjöds in att delta i koncernens stora utbildningssatsning Kollegaprogrammet. Genom den uppskattade satsningen ”Sveriges farligaste leveransplatser” bjöds kunderna in att delta i säkerhetsar-betet. Samtliga Statoils 175 förare deltog i inventeringen av leveransställen, som behövde förbättras säkerhetsmäs-sigt. Merparten av de farliga platser fotograferades och bilderna gav en provkarta på hur det inte bör se ut. En närmast 100-procentig uppslutning från berörda och många gånger tacksamma kunder ledde till att den övervä-gande majoriteten av bristerna åtgärdades. I något fall där överenskommelse inte kunde nås om förbättring, valde Statoil att avstå från fortsatta leveranser.

DepÅ och logiStik

Olja och gas från Nordsjön är Statoils viktigaste råvaror. Bensin, diesel, eldningsolja och flygbränsle är de viktigaste produkterna till slutkund. Däremellan ligger, förutom raffinaderierna, en avancerad depå- och logistikverksamhet.

lÅngt mer än en lagringSplatS

Statoil har genom samgåendet med Norsk Hydro fått helt nya förutsättningar för att hantera bolagens samlade volymer på depå. Tillsammans med Statoils befintliga depåer kommer de att ge helt nya förutsättningar för effektivitet och bidra till det övergripande målet om miljöriktiga produkter och konkurrenskraftiga priser till slutkund.

Bergs oljehamn i Nacka.

Statoils depåerHydros depåer


prisbelönt gasolhanteringStatoilHydros utvinning i Nordsjön omfattar såväl råolja som gas. Gasen vidareförädlas till naturgas, butan och propan. Statoils gasol, Propan 95, är helt fri från svavel, tungmetal-ler och stoft och ger en helt ren förbränning, vilket gör den till den renaste gasolprodukten på marknaden. Gasol är också den mest mångsidigt användbara gasprodukten på den svenska energimarknaden och Statoil kan erbjuda leveranser i hela landet. Med en marknadsandel på över 50 procent har Statoil också resurser att erbjuda kunderna allt – från riskanalys och projektering till säkra leveranser och utbildning av personal. Det arbetet kommer att fortsätta. Under 2007 utbildades mer än 500 gasolanvändare och den omfattande utbildningsverksamheten har bidragit till att bulkgasolen, under den senaste tioårsperioden, varit helt fri från allvar-liga olyckstillbud. Under 2007 har Statoils gasoldepå i Stenungsund kompletterats med en depå i Luleå och fartygsimporterna till Piteå har upphört. Transporterna har lyfts över till järnväg och Statoil är därigenom störst i Sverige på sådan transport av gasol. Varje tågvagn lastar lika mycket som två tankbilar vilket gör transporterna effektiva, samtidigt som man uppnår miljö- och säkerhetsvinster. Tågen drivs på el från förnyelsebara källor och Statoils tankbilar är sedan tidigare klimatneutraliserade. Statoil Gasol/LPG fick motta Green Cargos klimatintyg av Sveriges EU kommissionär Margot Wallström i slutet av juni.

Klimat intyget delas ut till företag som fått sina transporter med Green Cargo granskade och klarat kriterierna max tio gram koldioxid per nettotonkilometer.

eldningsoljaEldningsolja var tidigare dominerande för uppvärmning av bostäder, fastigheter och inom industrin. Under den senaste tioårsperioden har dock eldningsoljan alltmer kommit att ersättas av andra uppvärmingslösningar. Bara under 2007 minskade användningen av eldningsolja med 16 procent, bland annat på grund av den milda vintern. Statoils försälj-ningstapp begränsades till knapp fem procent, delvis till följd av en ökad andel industrikunder. Samgåendet med Norsk Hydro, som också arbetar med eldningsolja, ger en väsentligt större kundbas. Statoils bedömning är samtidigt att försäljningen av eldningsolja i framtiden kommer att fortsätta minska. Eldningsoljan har heller inte något direkt samröre med Statoils drivmedelser-bjudande. Trots att även industrikunderna i allt snabbare takt byter till andra energislag, finns dock en utvecklingspo-tential för rätt aktörer på eldningsoljemarknaden. pellets för industri och värmecentralerPellets är ett biobaserat, kostnadseffektivt och enkelt uppvärmningsalternativ, som är ett naturligt val för många kunder som valt att lämna eldningsoljan. Att tillhandahålla ett attraktivt uppvärmningserbjudande för den som valde biobaserad upp vär m ning var också en anledning för Statoil att 1999 starta tillverkning och försäljning av pellets. I den analys av företaget som genomförts under 2007, delvis som en följd av samgåendet med Norsk Hydro, har det klart framgått att pellets inte kommer att vara ett framtida satsningsområde. Ett viktigt skäl är att en rationell pelletshantering med god lönsamhet förutsätter en närvaro längs hela värdekedjan. I oktober 2007 ingick Statoil därför ett avtal med Lantmännen som därigenom under 2007/2008 övertar pellets försäljningen till villakunder. Återförsäljarna erbjöds att fortsätta sin verksamhet hos Lantmännen som är landets största producent av pellets med fyra fabriker runt om i landet. Försäljning av återstå-ende pelletsverksamhet, d v s produktion, försäljning och färdig värme-lösningar, har påbörjats.

Statoil arbetar i huvudsak med tre produkter för uppvärmning: gasol, eldningsolja och pellets. Eldningsolja och gasol är båda fossila bränslen, men med väsentligt olika användningsområden och miljöegenskaper. Produkternas olika egenskaper har också varit av avgörande betydelse för deras användning på den svenska marknaden. På senare år har miljöegenskaperna vägt allt tyngre.

milJöegenSkaperna väger allt tyngre

energi och värme

Margot Wallström överlämnar Green Cargos klimatintyg till Jan Wahlqvist, chef för Solution Sales inom Statoil.


Varje svensk flyger i genomsnitt 300 mil per år vilket motsvarar Stockholm–London t o r. Under 2007 ökade också antalet flygningar från Sverige med nära sex procent, medan antalet inrikesflygningar minskade något. För Statoil Aviation, som har ungefär en tredjedel av den svenska marknaden för flygbränsle, innebar det en viss volymökning.

ryanair och thai airways största kundernaStatoil Aviation säljer bränsle till både reguljär och privat-flyg. Största kunder i Sverige är Ryanair och Thai Airways. Under 2007 bedrevs verksamheten på tretton svenska flygplatser som försågs med flygfotogen (Jet A-1) och flygbensin (Avgas 100LL).

pipeline för flygfotogenPrecis som på vägen har Statoil höga klimatambitioner i luften. På längre sikt ser Statoil intressanta lösningar med biobränslen och syntetdrivmedel även för flyget. Idag kommer allt bränsle till Arlanda med båt till Gävle. Därifrån transporteras det per tåg till Brista i Uppland och sedan vidare i pipeline till cisterner på flygplatsen. Den nya transportlösningen innebär att Statoil gör en årlig koldioxid-besparing på cirka 330 ton jämfört med att transportera bränslet med tankbil. Statoil Aviation är en egen resultatenhet i Statoil-koncernen, och arbetar över hela norra delen av Europa. I Sverige har Statoil Aviation sex anställda.

Statoil Lubricants tillverkar och säljer smörjmedel med Skandinavien som viktigaste marknad. Smörjmedelsenheten arbetar också med forskning och utveckling, något som har bidragit till att skapa en stark position på marknaden. Statoil Lubricants är en egen resultatenhet i Statoilkoncernen. Brett utbud av produkter och tjänsterIdag finns cirka 650 olika smörjmedel i sortimentet, såväl specialoljor som breda produkter med flera användnings-områden. Härutöver säljs tjänster som oljeanalyser, smörj-genom gångar och utbildningar, som bidrar till lägre under-hållskostnader och minskad miljöbelastning hos kunderna.

ökad försäljning i Sverige och internationelltÅret 2007 präglades av en stark uppgång i försäljningen, delvis föranledd av god konjunktur, men också genom en

ökande marknadsandel. Bara i Sverige ökade volymerna med över tio procent jämfört med 2006. Även den interna-tionella marknaden utvecklades positivt och gav en rekord-stor försäljning under 2007.

rena smörjmedel för ren miljöSåväl oljorna som produktionsförhållanden och processerna hos kund utvecklas kontinuerligt för att minska miljöbelast-ningen. Idag är mer än tio procent av Statoil Lubricants produkter miljöanpassade och efterfrågan på miljöanpas-sade smörjmedel växer stadigt. Sjöfartsverket tecknade under året avtal om köp av en biologiskt nedbrytbar propellerhylsolja som är giftfri och framställd av förnyelsebar råvara. Statoil levererar också den miljöanpassade turbinoljan TurbWay SE till samtliga större kraftbolag i Sverige.

ökaD marknaDSanDel unDer 2007

StatoilS SmörJmeDel – Statoil luBricantS

FörBättraD logiStik Sparar kolDioxiD

med doktorshatt bland motoroljorSedan slutet av förra året kan Marika Torbacke titulera sig professor. hennes specialområde är maskinelement med inriktning mot tribokemi. 20 procent av sin arbetstid tjänstgör hon vid luleå Tekniska Universitet. – Jag har min bakgrund i den akademiska världen på KTh så därför är det jättespännande och utvecklande för mig med min professur. Det är ett samarbete mellan luleå universitet och Statoil, berättar Marika. Som utvecklingsansvarig för motoroljor på Statoil lubricants arbetar Marika hela tiden i olika projekt, så mycket av hennes vardag kretsar kring projektledningsfrågor. – För mig är det viktigt att arbeta i ett större sammanhang. Att se till att friktionen minskar och på så sätt spara energi är en riktigt utmanande uppgift. Marika gläds åt att lubricants har fått sin nya ledning på plats och nu kan blicka framåt i en mer internationell organisation med ett ökat samarbete mellan norge, Polen och nynäshamn i Sverige.

Statoil aviation

Leverans av flygbränsle på Kastrup.


allt mindre miljöpåverkanStora ansträngningar görs för att drivmedlen ska ge minsta möjliga miljöpåverkan. Ett omfattande regelverk för all hantering har också bidragit till en väsentligt säkrare miljö längs hela kedjan från produktion till slutanvändning. Statoil tar före skrifterna vidare och ser till att all personal har rätt kunskap inom sitt område. Under 2007 skedde bara tio mindre spill vid leverans. Dessutom pågår ett ständigt utvecklingsarbete för att, där det går, byta ut produkter eller metoder mot mindre miljöpåverkande alternativ. Statoils biologiskt nedbrytbara propellerolja bidrar till exempel till en bättre havsmiljö, eftersom den olja som förs ut i vattnet från fartygens propellerhylsa inte längre ansamlas. Försäljning av spolar-vätska från pump, som nu är möjligt på mer än 200 statio-ner, är ett annat exempel. Försälj ningen under 2007 gav tydliga besparingar på emballage och effektivare transpor-ter.

noll skador är måletStatoils utgångspunkt är att alla olyckor kan förebyggas. Under 2007 minskade antalet personskador kraftigt jämfört med 2006. Antalet rån mot Statoils stationer begränsades till samma nivå som året innan, trots fler rån inom branschen som helhet. En utökad kamerabevakning, säkra rutiner för kontanthantering och små kontantkassor har bidragit till säkerheten på Statoils stationer.

Sedan årsskiftet 2007–2008 är flertalet av de tankbilar

som kör Statoils produkter utrustade med alkolås. Det är en vidareutveckling av ett långsiktigt trafiksäkerhetsarbete som bland annat synts i kampanjen ”Vi arbetar för säker trafik”.

kollegaprogrammet – säkerhet för allaUnder 2007 inleddes den stora satsningen Kollegapro-grammet riktad till alla medarbetare i koncernen. I en tvådagars utbildning förlagd till Stavanger får alla en konkret utbildning i vad omtanke betyder och hur omtanke ska utövas i det dagliga arbetet, för att förebygga olyckor, visa samhällsansvar och respekt. Programmet löper vidare med lokala aktiviteter under tre till fyra år.

Säkra måltiderStatoil är en av landets största snabbmatsäljare. På statio-nerna ska alla anställda kunna kombinera drivmedelsförsälj-ning och försäljning av varor med hantering av livsmedel, något som gjort matsäkerhet till en allt viktigare fråga. Sedan 2002 har ett omfattande internt projekt bedrivits med informationskampanjer, manualer, hygienansvariga, utbildningsdagar och externa hygienkontroller. Under 2007 nominerades projektet till koncernens interna HMS-tävling och blev en av sex finalister.

hmS – hälSa, milJö och Säkerhet

mÅlet är noll SkaDor pÅ männiSka och milJöAllt arbete inom Statoil ska vara säkert för människor och miljö. En långsiktigt hållbar utveckling förutsätter att medarbetare och processer hushåller med naturresurser och energi. Därför står hälsa, miljö och säkerhet i centrum varje dag.

mjuka och hårda värdenAna Rojas larsson tycker om att springa. I unga år tävlade hon på medeldistans. Det är kanske därför hon fortfarande gillar att tävlar med sig själv om att lägga fram så bra försäljningsprognoser som det bara går. – Jag arbetar med två områden som skiljer sig markant från varandra. I mitt arbete med försäljningsprognoser försöker jag arbeta fram nya metoder för att få prognoserna så träffsäkra som möjligt. Med Kollega programmet är det mer att stötta processen och finnas till hands när folk ställer frågor. Arbetet med Kollegaprogrammet handlar om ”mjuka värden” som inte alltid kan mätas konkret. – Vi måste alla lära oss att se saker i nya perspektiv. Och även om det inte är lika lätt att mäta så är det inte desto mindre viktigt, påpekar Ana som ser med tillförsikt fram emot den dagen då fusionen är avklarad i Sverige. – Jag tror att det blir en helt annan dynamik i det nya bolaget. Samtidigt kommer det att bli en tuff tid. Jag tycker att vi alla ska vara måna om varandra i den förändringsprocess som väntar, avslutar Ana.


I november presenterade FN:s klimatpanel sin sammanfat-tande rapport som pekade på behovet att minska de globala utsläppen av växthusgaser. Statoilkoncernen har som mål att till år 2010 minska koncernens utsläpp med 20 procent eller 1,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter, samt att kunderna ska kunna minska sina utsläpp i minst samma utsträckning. Det är ambitiösa mål som överträffar EUs gemensamma mål om en utsläppsminskning på 20 procent till år 2020 eller med 30 procent till samma år, förutsatt att en internationell överenskommelse kan träffas.

Statoil hjälpte till att spara drygt 200 000 ton koldioxid Under året har Svenska Statoil fortsatt sitt arbete för minskade koldioxidutsläpp. Den åtgärd som på kort sikt ger störst utdelning är att låginblanda förnyelsebara drivmedel i de fossila bränslena. Statoils etanolbränsle är tillverkat av brasilianskt socker-rör, som också används i den etanol som låginblandas. Där används även europeisk spannmåls- och vinetanol. För FAME-produktionen används europeisk och svensk raps. Under 2007 enades drivmedelsbranschen om att inte blanda in förnyelsebara bränslen i den vinterkvalitet av diesel som säljs i hela landet. Orsaken var att låginbland-ningen förra vintern gav upphov till vissa kvalitetsproblem som fortfarande utreds. Målsättningen är att inför kom-mande vintersäsong kunna säkerställa fem procents FAME i diesel oavsett vinter- eller sommarkvalitet.

Små kvantiteter e85 jämfört med diesel och bensinStatoil säljer nu Etanol E85 på 276 stationer. Även om Statoil är störst på etanolmarknaden är volymerna små jämfört med bensin och diesel. Den miljöbilspremie som infördes under året har inneburit att fler bilister väljer bilar som kan drivas med etanol. Försäljningen under 2007 har också ökat med 118 procent jämfört med föregående år. – 2007 sålde vi runt 100 miljoner liter förnybar etanol, framförallt via låginblandning. Sammanlagt minskade det koldioxidutsläppen från trafiken med 200 000 ton, mot-svarande de årliga utsläppen från nästan 60 000 bensin-bilar, berättar Helena Winberg, miljöchef på Svenska Statoil. Köp av utsläppsrätter är ett tredje sätt att minska utsläppen av växthusgaser. Under 2007 har Statoil hjälpt kunderna att neutralisera 2 150 ton koldioxid genom att köpa utsläppsrätter som sedan ”pensionerades”. Detmotsvarar koldioxidutsläppet vid förbrukning av omkringen miljon liter drivmedel, eller en genomsnittlig årsförbruk-ning från drygt 800 bensinbilar.

Svavelfri europadiesel, ett drivmedel med många fördelarKlimatarbetet innebär en kombination av åtgärder på kort och lång sikt. Statoil har under flera år arbetat för att dieselkvaliteten svavelfri europadiesel ska kunna säljas på den svenska marknaden. Det är en hårt konkurrensutsatt produkt som skulle ge lägre pris till kund. Den är också en effektivare diesel som minskar förbrukningen med mellan tre och fem procent. Den är redan idag anpassad för låginblandning av upp till tio procent biokomponent året runt. Dessutom är den koldioxidsnålare i produktionen. Idag är den utestängd på grund av en föråldrad skatteregel. Att öppna den svenska marknaden för svavelfri europadiesel skulle vara ett enkelt och direkt sätt att minska utsläppen av växthusgaser från den växande dieselbilsparken. Under 2007 minskade skatteskillnaden mellan svensk svavelfri diesel och europeisk svavelfri diesel. Men skillna-den i skatt är fortfarande för stor för att det ska gå att sälja europakvaliteten i Sverige. Statoil fortsätter att verka för en förändring som skulle gynna såväl klimat som kunder.

exempel på klimatåtgärder inom Statoil- alla Statoils stationer med biluthyrning har fr o m 2008 miljöbilar för uthyrning

- hälften av alla personbilar i Statoils biluthyrning är miljöbilar (fr o m 2008)

- Samtliga transportbilar och minibussar som hyrs ut är dieselbilar med partikelfilter

- Årliga däcktryckskampanjer hjälper bilisterna spara bränsle och därigenom minska

koldioxidutsläppen

- all Statoils personal reser klimatneutralt – varje resa kompenseras genom köp av

utsläppsrätter

- Statoil spar energi i alla anläggningar och på alla stationer

- alla Statoils förare får utbildning i eco-driving för energisnål körning

DrivmeDelSmarknaDen och klimatet

hmS – hälSa, milJö och Säkerhet

Under året har Svenska Statoil fortsatt sitt arbete för minskade koldioxidutsläpp. Den åtgärd som på kort sikt ger störst utdelning är att låginblanda förnyelsebara drivmedel i de fossila bränslena.


Målet för Statoils personalarbete är att ha en motiverad och kunnig personal som varje gång strävar efter att överträffa kundens förväntningar. Det kommer kunden tillgodo och det är det bästa sättet att ge arbetsglädje och utveckling för alla medarbetare. Statoils låga personal-omsättning och låga sjuktal är ett kvitto på att så är fallet.

träning ger resultatStatoils fullservicestationer drivs dels av egen fast anställd personal och dels av franchisetagare som är egna företaga-re. För kunden ska driftsformen inte spela någon roll. Under 2007 har Statoil utvecklat ett ledarprogram som ger alla stationsansvariga utbildning och träning i att driva station och träning i att träna sig själva och medarbetarna. Det ger nuvarande och blivande chefer en ettårig grundutbildning och en sex månaders påbyggnad. Ledarträningen görs parallellt med jobbet på station och delas upp i flera olika moment. Ingenting blir bättre än sin svagaste länk. Därför utarbe-tade Statoil under 2007 ett brett träningsprogram som successivt kommer att erbjudas alla stationsanställda. Service, kundnytta och säkerhet är bärande teman och metoden är träning och åter träning. För varje vardaglig eller oväntad situation som kan uppstå på stationen, ska Statoils personal veta som förväntas: hur man gör och varför. Matsäkerhet och snabbmat tränas både genom lärar-ledda kurser, på station och via e-learning. Under 2007 genomförde 450 personer Statoils e-learning inom mat-säkerhet.

att arbeta i partnerskapStatoilHydros personalpolitik är densamma oavsett i vilket land eller på vilken nivå personalen arbetar. Utgångspunkten är enkel: arbete i Statoilkoncernen handlar om ett partner-skap. Tydlighet i vad som krävs av företaget och vad företaget erbjuder är den ena sidan i partnerskapet. Tydlighet i vad som krävs av medarbetarna är den andra sidan. Det är en modell för prestationsstyrning och uppfölj-ning som uppmuntrar initiativ och ansvar och som ger tydliga ramar. En modell för medarbetare med mod som ägnar rätt tid åt rätt arbetsuppgifter.

ledarskap i förändring2007 har varit ett år av organisationsförändringar. De kommer att fortsätta, eftersom all företagsamhet innebär ständig förändring och anpassning till nya villkor och förutsättningar. Det kräver mycket av hela personalen, inte minst av dem på ledande befattningar, som ska hjälpa till att sätta in varje förändring i sitt sammanhang och tydliggöra för medarbetarna vad som krävs och vad de kan förvänta sig. Statoils grundläggande och tydligt kommunicerade värderingar har varit en viktig styråra i det arbetet. Statoil har under hela året arbetat mycket med intern information och kommunikation. Informationsarbetet har utvecklats inte minst formmässigt genom utveckling av interna webbportaler, medarbetarchat med vd och väl-besökta all möten. Den öppna och tydlig informationen har varit ett viktigt verktyg i Statoils förändringsprocess.

perSonal

varJe Dag inneBär en FöränDring

Drivmedelskedjan är navet i Svenska Statoils arbete. Det är där som det samlade personalarbetet ska visa resultat antingen kunden väljer att tanka på en snygg och välfylld automa t station eller kommer in på någon av Statoils fullservicestationer.

Full fart framåt Ordning och reda är viktigt för hanna Välimaa, som är ställföreträdande anläggningschef på Statoilstationen vid eurostop Örebro. Arbetsdagen börjar ofta med en runda med rutinschemat för att notera vad som behöver göras. – Det är allt ifrån att baka bullar till att städa toaletterna. Och däremellan ska självklart kunderna servas, berättar hanna vars ledstjärna är att ge proffsig service. – har kunderna ett leende på läpparna när de lämnar stationen så vet jag att jag har lyckats. Som den lagspelare hanna är delar hon gärna med sig av sina kunskaper och erfarenheter. hon försöker tänka kreativt och vill utveckla sig själv hela tiden. Att stå still och stampa på samma fläck är inget för hanna. – har vi nya rutiner eller en ny maskin är det ofta jag som förklarar och lär ut hur det funkar. hanna tror att 2008 blir ett spännande år där hela Statoilkoncernen utvecklas vidare. – Vi kan inte stå still för då är vi inte längre unika, säger hanna och skickar med tipset att Statoil också borde börja sälja glykol på lösvikt.


R Ä K E N S K A P E R

FörvaltningSBerättelSe 2007*

ägarFörhÅllanDenSvenska Statoil AB (556000-6834) är ett helägt dotterbolag till Statoil AB (556191-6437), som i sin tur ägs av StatoilHydro ASA (923 609 016), Stavanger, Norge. Svenska Statoil AB har fyra dotter-bolag – Statoil Energi Förvaltning AB, Statoil International Card Center AB (ICC), Statoil Detaljist AB och Statoil Pellets AB. Statoil Energi Förvaltning AB bedriver värdepappers-rörelse inriktad på elderivat. Statoil ICC AB handlar med petroleumprodukter. Statoil Detaljist AB bedriver servicestations verk-samhet. Inom Statoil ICC AB och Statoil Detaljist AB bedrivs verksamheten i kommis-sion för moderbolagets räkning. Statoil Pellets AB driver en fabrik för tillverkning av träpellets.

verkSamhetSvenska Statoil AB tillhör huvudsakligen Statoilkoncernens affärsområde Förädlingoch Marknadsföring. Verksamheten består av försäljning och distribution av bensin, diesel, eldningsolja, energilösningar, gasol, flygbränsle, elektricitet och träpellets till industrier, företag och privatpersoner. Bolaget har omkring 600 försäljningsställen under namnen Statoil och 1-2-3. På fullservice stationerna erbjuds drivmedel, snabbmat, livsmedel samt bil- och fritids-produkter. Biluthyrning och biltvätt ingår också i utbudet på stationerna. Bolaget producerar och säljer även smörjmedel.

marknaDSutvecklingSvenska Statoil AB:s försäljningsvolym på den svenska marknaden var lika stor som 2006 och uppgick till 3,2 miljoner m3. Marknaden för petroleumprodukter minskade något jämfört med föregående år. Statoils totala marknadsandel ökade därmed 2007 med 0,4% och blev 21,8%.

organiSationSvenska Statoil AB hade i medeltal 1 634 anställda under 2007 mot 1 792 för 2006.

reSultatRörelseresultat före finansiella poster upp-gick 2007 till 287 Mkr. Motsvarande

resultat 2006 var en förlust om 1 811 Mkr. Rörelseresultatet ger en räntabilitet på 4%. För 2006 var räntabiliteten negativ. Rörelse-resultatet har påverkats negativt av 47 Mkr i jämförelsestörande poster, främst avsätt-ningar för kommande omstruktureringskost-nader avseende stationsnätet samt 492 Mkr i nedskrivning av goodwill knuten till stations -nätet. Rörelseresultatet har också påverkats av en positiv lageromvärderingseffekt på 767 Mkr jämfört med en negativ effekt på 230 Mkr 2006. Merparten av lagereffekten förklaras av marknadsprisernas kraftiga uppgång under året. Finansnettot uppgick till 104 Mkr i kostnad, mot 127 Mkr i kostnad 2006.

FinanSieringDet genomsnittliga sysselsatta kapitalet var 6 437 Mkr och i stort sett oförändrat jämfört med 2006 (6 417 Mkr). Under året stärktes soliditeten genom ett aktieägar-tillskott och ökade med 7 procentenheter till 19% (12% 2006).

inveSteringarUnder året har investeringarna uppgått till 307 Mkr (2006 296 Mkr). Merparten avser sedvanliga investeringar i service-stationer, depåer, automatanläggningar, värmeanläggningar och tankbilar.

väSentliga hänDelSer I oktober fusionerades det norska moder-bolaget Statoil ASA med Norsk Hydro ASA och fick namnet StatoilHydro ASA. Den svenska Statoilkoncernen fick därmed en systerkoncern i Sverige, med moderbolaget Norsk Hydro Sverige AB. Under senhösten utsågs en gemensam ledning för de båda svenska koncernerna. Samtidigt inleddes ett utredningsarbete för att fastställa hur det norska samgåendet affärsmässigt ska hanteras i Sverige. I september skrev Statoilkoncernen ett intentionsavtal att köpa Jet-kedjan i Sverige, Norge och Danmark från Conoco-Phillips. Affären kan fullbordas först då europeiska konkurrensmyndigheterna lämnat sitt godkännande. Under året har en ny modell för Retail-

affären gällande servicestationer som drivs av franchisetagare tagits fram. Förhandlingar har genomförts och avslutats med köpmanna-föreningen och den nya affärsmodellen implementeras under 2008. Samtidigt genomförs en större omstrukturering av stationsnätet. Kollegaprogrammet, Statoilkoncernens satsning på Hälsa, Miljö och Säkerhet (HMS) i form av ett utbildningsprogram över längre tid, inleddes under året. Alla anställda och nära samarbetspartners deltog under våren i ett tvådagarsseminarium i Stavanger om säkerhet. Seminariet följs upp med lokala åter träffar under ett års tid. Smörjmedelsfabriken i Nynäshamn har under året slutfört investeringar för att höja både produktivitet och tillverkningskapacitet.

FramtiDa utvecklingMarknaden för fordonsbränslen förväntas fortsätta att öka under 2008 framförallt vad gäller den tunga trafiken. Växlingen i privat-kundernas förbrukning från bensin till diesel och E85 förväntas också fortsätta. Eldnings-oljemarknaden kommer att fortsätta minska till förmån för biobränslen, värmepumpar m m. Under 2008 kommer ett samgående att ske mellan Statoil och Hydro i Sverige. Vissa verksamheter kommer att avvecklas i samband med detta och företagets inriktning blir drivmedelsmarknaden. Samgåendet kommer att stärka den svenska verksam-heten. Genom den nya affärsmodellen för Retail-affären har också en grund för stärkt operativ lönsamhet lagts och resultat förväntas redan under 2008.

riSker och oSäkerheterFörändringen i de noterade priserna på framförallt raffinerade petroleumprodukter i kombination med dollarkursens utveckling, utgör de väsentligaste osäkerhetsfaktorerna vid bedömning av bolagets framtida utveck-ling. Det noterade priset på raffinerade petroleumprodukter och dollarkursen har också stora effekter på lagerresultatet. Rörelse- och finansresultatet påverkas väsentligt vid stora svängningar i dollar-kursen, då bolagets utestående leverantörs-skuld i dollar uppgår till väsentliga belopp.

* Även del av sidan 1 "Nyckeltal" ingår i förvaltningsberättelsen.


milJöSvenska Statoil AB bedriver tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet i tre affärs-områden; Aviation, Energy & Retail (E&R) och Lubricants. Miljöredovisningen lämnas per berörd enhet.

aviationTillstånds- och anmälningspliktig verksamhet Svenska Statoil AB har verksamhet i egen regi på tio flygplatser i landet. Två av anlägg-ningarna är anmälningspliktiga och anmälan lämnades in år 2000. Miljöpåverkan kan uppstå främst genom eventuellt spill av drivmedel till mark och vatten samt i viss mån genom förångning till luft. Tack vare färre båt- och tankbilstransporter till och från Bergs oljehamn har miljöpåverkan i Stockholmsområdet minskat betydligt.

energy & retailTillstånds- och anmälningspliktig verksamhetDrift av oljedepåer är av väsentlig betydelse för enheten Energy inom E&R:s verksamhet. Två depåer har tillstånd enligt miljöskydds-lagen och under 2007 fortsatte processen med tillstånd enligt miljöbalken för fyra depåer. Tillståndsplikten gäller hantering av mer än 25 000 ton olje produkter per år. Under 2008 kommer troligtvis tre nya ansökningar enligt miljö balken lämnas in med anledning av ökade volymer. Produkter lastas ut, förutom från egna depåer, även från andra bolags depåer genom samarbetsavtal. Dessa bolag svarar för egna miljöredovisningar. Stationsdrift är ytterligare ett av E&R:s väsentliga affärsområden. Vid årsskiftet omfattades 569 tankanläggningar av anmäl-ningsplikt då de sålde mer än 1 000 m3 motorbränslen. Dessutom omfattades 274 biltvättar av anmälningsplikt. Anmälnings-plikten avser mer än 5 000 tvättningar av personbilar per år. Miljöpåverkan från depådriften och tank -an läggningarna, uppstår genom utsläpp till luft via förångning av drivmedel, avfall och från eventuellt spill till mark och vatten samt genom buller. Gasol/LPG:s depådrift är av betydelse för Svenska Statoils verksamhet. Bolaget har fyra inlandsdepåer som används operativt. Under 2007 tilldelades depån i Karlskoga tillstånd enligt miljöbalken. Miljöpåverkan kan uppstå främst genom eventuellt utsläpp av gasol till luft. Verksamheten inom E&R omfattar även pelletseldade värmeanläggningar på mellan

200 och 1 500 kW. Av dessa har 18 anlägg-ningar en effekt över 500 kW och är därmed anmälningspliktiga enligt miljöbalkens 9 kap 6§. Anmälningar har inlämnats för samtliga 50 anläggningar. Miljöpåverkan kan uppstå främst genom utsläpp av rökgaser från förbränningen. Anläggningen för tillverkning av träpellets i Säffle bedrivs i dotterbolaget Statoil Pellets AB, som själv lämnar miljöredovisning.

SaneringsbehovHantering av oljeprodukter har bedrivits i många år på samtliga depåer. Det förväntas därför att marken är förorenad av oljespill. För kända behov har pengar avsatts i en sane-ringsfond. Under 2007 har ca 0,8 Mkr använts för rivningar och saneringar. Sanerings fonden har bland annat under 2007 bekostat sane-ringar i Kristinehamn och Sundsvall. Det fanns vid årsskiftet 2 Mkr kvar i fonden. Det pågår en fullskalesanering i Sundvalls oljehamn, detta arbete förväntas pågå under hela 2008. Under 2007 har en dieselförsäljnings-anläggning markundersökts och resultatet visar på förorening i mark. En dieselanlägg-ning har sanerats under året. Saneringar av stationsfastigheter sker i samband med nedläggningar, köp/försäljning, upptäckter vid normal stationsdrift samt inom ramen för SPIMFAB:s, SPI Miljö saner-ing sfond AB, verksamhet. SPIMFAB, är ett branschgemensamt företag som sanerar nedlagda bensinstationer. SPIMFAB lämnar själva miljöredovisning.

Miljöinvesteringar m mFortsatta investeringar har gjorts under året, för att uppfylla villkor i miljöprövningar och interna krav.

CertifieringAv E&R:s verksamhet är Energiverksamheten och en station certifierade. Energi är certifie-rade enligt kvalitetsstandarden ISO 9001:2000 och miljöstandarden ISO 14001:2004 och stationen i Umeå, Ersboda enligt miljöstandarden ISO 14001:2004.Dessutom är stationen i Vessigebro miljö-diplomerad enligt Göteborgsmodellen.

lubricantsTillstånds- och annan anmälningspliktig verksamhetTillverkningen av smörjmedel på fabriken i Nynäshamn är av stor betydelse för verk-samheten. Tillstånd för tillverkning av upp till

75 000 m3 per år finns idag enligt miljö-skyddslagen (SFS 1969:387). Möjlig miljö-påverkan från fabriken kan uppstå främst genom spill av mineraloljor till mark och vatten. I miljötillståndet regleras även maxi mala bullernivåer för trafiken till och från fabriken.

Saneringsbehov När fabriksfastigheten förvärvades 1990 fanns det föroreningar i marken från tidigare verksamhet. Sanering har inte skett. För att säkerställa att föroreningarna inte sprids utanför fastigheten har bentonitspärrar anlagts. Ovanför bentonitspärren finns upp samlingsbrunnar för att successivt kunna avlägsna föroreningar. Allt vatten som lämnar fastigheten övervakas också genom ett fast ställt kontrollprogram.

Produkter och tjänsterSedan lång tid har miljöarbetet inom Statoil Lubricants bl a omfattat utveckling av miljöanpassade smörjmedel. Lubricants fortsätter det viktiga arbetet med att utveckla tekniskt avancerade produkter med förbättrade miljöegenskaper och lägger stor vikt vid att ersätta miljöpåverkande kompo-nenter och råvaror. Miljöanpassade produk-ter till sjöfartssektorn och offshoreindustrin är högt prioriterade liksom produkter till kraftindustrin. En stor del av forsknings och utvecklingsresurserna läggs inom dessa områden. I tillägg tillhandahåller Lubricants tjänster som avlastar kundernas organisatio-ner och sänker den totala miljöbelastningen.

CertifieringLubricants verksamhet är certifierade enligt kvalitetsstandarden ISO 9001:2000 och miljöstandarden ISO14001:2004.

FörSlag till reSultatDiSpoSitionBolagets vinst under 2007 var 451 919 Tkr. Inklusive balanserad vinst på 543 722 Tkr uppgår disponibla vinstmedel till 995 641 Tkr. Styrelsen och verkställande direktören föreslår att 995 641 Tkr balanseras i ny räkning.



Mkr Not 2007 2006Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 183 –1 938Reavinst –9 –7Jämförelsestörande poster 4 539 1 071Avskrivningar 5 322 361 Betald skatt 23 –81kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 1 058 –594 kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalÖkning av varulager –261 –327Minskning/ökning av fordringar 211 –385Minskning/ökning av kortfristiga skulder –295 904kassaflöde från förändringar i rörelsekapital –345 192 investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar 11 –307 –296Försäljning av materiella anläggningstillgångar 32 8kassaflöde från investeringsverksamheten –275 –288 Finansieringsverksamheten Aktieägartillskott 500 1 500Minskning av skuld –1 111 –1 607kassaflöde från finansieringsverksamheten –611 –107Årets kassaflöde –173 275Likvida medel vid årets början 297 22likvida medel vid årets slut 124 297

Mkr Not 07-12-31 06-12-31tillgångaranläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 10 3 499 3 499Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 11 1 527 1 544Inventarier, verktyg och installationer 11 1 126 1 041Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 11 97 208 2 750 2 793Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 12 14 4Fordringar hos Statoilföretag 60 60Andra långfristiga värdepappersinnehav 1 1Andra långfristiga fordringar 8 9 83 74Summa anläggningstillgångar 2 836 3 366

omsättningstillgångar Varulager m.m. Färdiga varor och handelsvaror 13 3 167 2 906

Kortfristiga fordringar Kundfordringar 3 863 2 224Fordringar hos Statoilföretag 57 1 837Övriga fordringar 5 24Skattefordran 0 97Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 164 215 4 089 4 397

kassa och bank 124 297Summa omsättningstillgångar 7 380 7 600Summa tillgÅngar 10 216 10 966

eget kapital och skuldereget kapital 15 Bundet eget kapital Aktiekapital (40 000 aktier) 200 200Reservfond 40 40 240 240Fritt eget kapitalBalanserad vinst 544 1 688Årets resultat 452 –1 633 996 55Summa eget kapital 1 236 295

obeskattade reserver 16 984 1 445

avsättningarAvsättningar för pensioner och liknande 17 0 142Övriga avsättningar 18 597 556Summa avsättningar 597 698

långfristiga skulderSkulder till Statoilföretag 19 2 765 3 766Summa långfristiga skulder 2 765 3 766

kortfristiga skulderLeverantörsskulder 689 377Skulder till Statoilföretag 2 006 2 839Skatteskuld 120 0Övriga skulder 20 1 462 1 183Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 21 357 363Summa kortfristiga skulder 4 634 4 762Summa eget kapital och SkulDer 10 216 10 966 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser 22 75 51

Mkr Not 2007 2006Nettoomsättning 31 180 28 745Varuskatter –10 081 –9 661Kostnad för sålda varor –18 737 –17 976Bruttoresultat 2 362 1 108 Försäljningskostnader –2 362 –2 169Administrationskostnader –82 –346Övriga rörelseintäkter 908 1 203Jämförelsestörande poster –539 –1 607rörelseresultat 1,2,3,4,5 287 –1 811

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 6 78 46Övriga räntekostnader och liknande resultatposter 7 –182 –173 –104 –127resultat efter finansiella poster 183 –1 938

Bokslutsdispositioner 8 461 317Skatter 9 –192 –12Årets resultat 452 –1 633


reSultaträkning

kaSSaFlöDeSanalyS

BalanSräkning



BokSlutSkommentarer

allmänna reDoviSningSprinciper

Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och enligt Bokföringsnämndens allmänna råd för stora bolag. Inom några områden har Redovisningsrådets rekommendationer samt uttalande från Rådet för finansiell rapportering tillämpats. Det gäller redovisning av immateriella tillgångar (RR15), nedskrivningar (RR17) samt gällande koncernbidrag och aktieägartillskott (UFR 2). värderingsprinciper m mTillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffnings-värden respektive nominellt värde, om inget annat anges nedan.

Fordringar och skulder i utländsk valutaFordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balans-dagens kurs. Kursvinster och kursförluster redovisas som rörelse-resultat då dessa avser icke finansiella balansposter.

varulagerVarulager redovisas enligt FIFU-principen (först in, först ut). Lagret är värderat till det lägsta av anskaffningsvärde och återanskaff nings -värde. För lager utöver petroleumprodukter har individuellt bedömt inkuransavdrag beaktats. intäkterFörsäljning redovisas efter att de avgörande riskerna och nyttan som sammanhänger med äganderätten överförts till köparen och ingen dispositionsrätt eller möjlighet till faktisk kontroll över varorna kvarstår. I de flesta fall innebär det att försäljning redovisas vid leverans av varorna till kunden. Försälj ningen redovisas med avdrag för rabatter.

anläggningstillgångar och avskrivningarAnläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell ackumulerad ned-skrivning. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänfö-ras till förvärvet av tillgången. Avskrivningar enligt plan baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och beräknad nyttjandeperiod. Tillgångarna skrivs i normalfallet ned till noll utan något kvarvarande restvärde. Mark förutsätts ha en oändlig nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Tillgångarnas nyttjandeperioder prövas vid indikatio-ner om eventuell ändrad ekonomisk livslängd och justeras vid behov. Bokföringsmässiga avskrivningar har gjorts med högsta skattemäs-siga belopp. Skillnaden mellan planenliga och bokföringsmässiga avskrivningar redovisas som bokslutsdispositioner. I tabell nedan redovisas procentsatser, baserade på ekonomisk livslängd, som används för avskrivningar enligt plan. Immateriella tillgångar redovi-sas enligt RR15 och RR17 där principerna för värdering samt nedskrivning har beaktats. Det genomförs en årlig prövning av tillgångarnas livslängd med avseende på förväntad livslängd. Vid indikationer på en varaktig nedgång av livslängden görs en engångs-nedskrivning.

% per årInventarier, verktyg och installationer 3–30Byggnader 2–10Markanläggningar 0–5Immateriella tillgångar 5–20

leasade anläggningstillgångarKostnaden för anläggningstillgångar som hyrs istället för att ägas, redovisas som hyreskostnader (operationell leasing). Leasingavtalen innehåller inga villkor som innebär att bolaget åtnjuter de ekonomiska förmåner och bär de ekonomiska risker som förknippas med ägandet till objekten (finansiell leasing).

SkattBolaget tillämpar Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2001:1. Den totala skatten utgörs av betald skatt och uppskjuten skatt. Uppskjuten skatt beräknas med 28% av outnyttjade underskott vid taxeringen samt andra temporära skillnader mellan bokförda och skattemässiga restvärden.

koncernbidragBolagets redovisar koncernbidrag i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering (UFR 2). Koncernbidrag redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för skatteeffekt.

koncernuppgifterSvenska Statoil AB, org.nr. 556000-6834 är ett helägt dotterbolag till Statoil AB, org.nr. 556191-6437 med säte i Stockholm. Statoil AB ingår i den norska Statoil-koncernen. Moderbolaget StatoilHydro ASA, NO 923 609 016 MVA, har sitt säte i Stavanger, Norge. Eftersom StatoilHydro ASA upprättar koncernredovisning, lämnar Svenska Statoil AB ingen koncernredovisning. Koncern-redovis ningen finns på www.statoilhydro.com.

DeFinitioner

Sysselsatt kapitalBalansomslutning exklusive räntebärande tillgångar minskat med icke räntebärande skulder.

räntabilitet på genomsnittligt sysselsatt kapitalRörelseresultat i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Justerat eget kapitalRedovisat eget kapital (aktiekapital, reservfond och balanserade vinstmedel inklusive årets vinst) ökat med 72% av obeskattade reserver.

SoliditetJusterat eget kapital i procent av balansomslutningen.



noter

not 1 Inköp och försäljning mellan koncernföretag

Försäljning till koncernföretag utanför den svenska koncernen, har skett med 1 872 Mkr (1 464 Mkr 2006). Inköp från koncernföretag utanför den svenska koncernen uppgår till 12 980 Mkr (11 817 Mkr 2006). Inköp från koncernföretag inom den svenska koncernen uppgår till 83 Mkr (118 Mkr 2006).

not 2 Anställda och personalkostnader

Medelantalet anställda 2007 2006

Totalt 1 634 1 792Varav män 60% 58%

Medelantalet anställda beräknas med totalt antal arbetade timmar i relation till normalarbetstid enligt Svenskt Näringsliv.

Sjukfrånvaro 2007 2006

Per ålderskategori Under 30 år 2,7% 3,3% 30–49 år 5,1% 4,7% Över 49 år 6,8% 6,3%

Per kön Kvinnor 5,9% 6,4% Män 3,7% 3,4%

Total sjukfrånvaro 4,6% 4,6%Varav 60 dagar eller mer 49,4% 44,6%

Sjukfrånvaron är beräknad som antalet frånvarotimmar på grund av egen sjukdom, delat med ordinarie arbetstid. Ordinarie arbetstid omfattar schemalagd arbetstid för månadsavlönade, vikarier och visstidsanställda. Deltidsarbetande ingår med sin arbetstid. Könsfördelning bland ledande befattningshavare 2007 2006

Styrelseledamöter 7 7Varav män 6 7

Ledande befattningshavare inkl vd 9 9Varav män 7 7

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader, Mkr 2007 2006

Styrelse och vd 2 2Övriga anställda 580 575

Summa 582 577Sociala kostnader 229 261Varav pensionskostnader 104 66

Avtalsenliga pensionskostnader uppgår till 104 Mkr för 2007 och 66 Mkr för 2006. Under året har tillskjutits 140 Mkr till Statoil Pensionsstiftelse. Pensionskostnader för bolagets vd utöver tjänstemännens ordinarie pensionsplan, ingår med 0,4 Mkr (2006 0,2 Mkr). Pensionskostnader för bolagets tidigare vd:ar motsvarar 0,5 Mkr (2006 0,9 Mkr).

avgångsvederlagBolagets vd har en arbetsbefriad uppsägningstid om tolv månader med fulla förmåner inklusive årslönen ca 1,9 Mkr.

not 3 Revisorers arvode I företaget har Ernst & Young AB anlitats under 2007

Mkr 2007 2006

Revisionsuppdrag 2 2

2 2

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbets-uppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförande av sådana övriga arbetsuppgifter. Övriga uppdrag har utförts av PWC.

Not 4 Jämförelsestörande poster

Mkr 2007 2006

Bortskrivning av övervärde i samband med fusion 0 –1 071Avsättning för omstruktureringskostnader –47 –536Bortskrivning av goodwill –492 0

–539 –1 607

not 5 Avskrivningar inklusive nedskrivningar

Mkr 2007 2006

Bokföringsmässiga avskrivningar Maskiner och inventarier –253 –205Byggnader och markanläggningar –98 –95Immateriella 490 –6

139 –306avskrivningar enligt planMaskiner och inventarier –221 –220Byggnader och markanläggningar –98 –95Immateriella –3 –46

–322 –361Skillnad mellan avskrivningar enligt plan och bokföringsmässiga avskrivningar 461 55

not 6 Ränteintäkter och liknande resultatposter

Mkr 2007 2006Räntor från koncernföretag 25 4Övriga ränteintäkter 19 11Övriga finansiella intäkter 34 31

Summa 78 46

not 7 Räntekostnader och liknande resultatposter

Mkr 2007 2006

Räntor till koncernföretag –163 –152Övriga räntekostnader –1 –15Övriga finansiella kostnader –18 –6

Summa –182 –173



not 8 Bokslutsdispositioner

Mkr 2007 2006

Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan 461 55Förändring av periodiseringsfond 0 262

Summa 461 317 not 9 Skatter

Mkr 2007 2006

Aktuell skatt –187 –8Uppskjuten skatt avseende koncernbidrag –5 0Uppskjuten skatt avseende övriga temporära skillnader 0 –4

Summa skatter –192 –12

not 10 Immateriella anläggningstillgångar

Mkr 2007 2006

Ingående anskaffningsvärden 847 853Inköp 0 0Försäljningar –821 –6Omklassificeringar 0 0

utgående ackumulerade anskaffningsvärden 26 847

Ingående avskrivningar –348 –308Försäljningar 328 0Omklassificeringar 0 6Transfereringar 0 0Årets avskrivningar –3 –46

utgående ackumulerade avskrivningar –23 –348

utgående planenligt restvärde 3 499

Utgående ackumulerade avskrivningar utöver plan 0 0

utgående redovisat värde 3 499

not 11 Materiella anläggningstillgångar

Mkr 2007 2006

Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärden 2 214 2 206Inköp 43 6Försäljningar –12 –43Omklassificeringar 46 45

utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 291 2 214

Ingående avskrivningar –670 –617Försäljningar 4 42Omklassificeringar 0 0Årets avskrivningar –98 –95

utgående ackumulerade avskrivningar –764 –670

utgående redovisat värde 1 527 1 544

taxeringsvärdenMark 306 195Byggnad 750 1 012

1 056 1 207

inventarier, verktyg och installationerIngående anskaffningsvärden 2 558 2 424Inköp 154 73Försäljningar –135 –99Omklassificeringar 176 160

utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 753 2 558

Ingående avskrivningar –1 517 –1 390Försäljningar 111 93Omklassificeringar 0 0Årets avskrivningar –221 –220

utgående ackumulerade avskrivningar –1 627 –1 517

utgående planenligt restvärde 1 126 1 041

Utgående ackumulerade avskrivningar utöver plan –668 –1 129

utgående redovisat värde 458 –88

pågående nyanläggningar avseende materiella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärden 208 197Inköp 110 217Omklassificeringar –221 –206

utgående ackumulerade anskaffningsvärden 97 208

utgående redovisat värde 97 208


not 12 Andelar i koncernföretag

Antal Bokfört EgetMkr andelar värde kapital

Statoil Energi Förvaltning AB 100 000 10 10Statoil Detaljist AB 500 0 0Statoil ICC AB 1 000 0 0Statoil Pellets AB 303 030 4 4Summa 404 531 14 14

Kapitalandelen och rösträttsandelen i samtliga koncernföretag är 100%.

uppgifter om dotterföretagens organisationsnummer och säte:

Organisationsnummer Säte

Statoil Energi Förvaltning AB 556412-0078 StockholmStatoil Detaljist AB 556020-3282 StockholmStatoil ICC AB 556445-9013 StockholmStatoil Pellets AB 556310-5328 Säffle

not 13 Varulager

Mkr 2007 2006

Kommersiellt lager av petroleumprodukter 664 1 216Övriga produkter för återförsäljning 107 149 Varufordringar 282 196Varuskulder –106 –53

Summa kommersiellt lager petroleumprodukter 947 1 508Beredskapslager 2 220 1 398

totalt varulager 3 167 2 906 Med varufordringar och varuskulder avses mellanhavanden, främst med de rikstäckande oljebolagen, som regleras genom återleverans av motsvarande varuslag. Dessa fordringar och skulder är alltså av real karaktär, inte monetär och ingår därför som en del i varulagret.

not 14 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Mkr 2007 2006

Hyror 39 29Försäkringar 3 2Fordran från leverantör 13 2Upplupen intäkt 42 97Övriga poster 67 85

Summa 164 215

not 15 Förändring av eget kapital

Aktie- Bundna Balanserad Årets kapital reserver vinst resultat Totalt

Belopp vid årets ingång 200 40 1 688 –1 633 295 Vinstdisposition –1 633 1 633 0 Aktieägartillskott 500 500 Koncernbidrag –16 –16 Uppskjuten skatt på koncernbidrag 5 5 Årets resultat 452 452

Belopp vid årets utgång 200 40 544 452 1 236

Det sammanlagda aktieägartillskottet om 2000 Mkr är villkorat.

not 16 Obeskattade reserver

Mkr 2007 2006

Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan 668 1 129Periodiseringsfond 2005 212 212Periodiseringsfond 2004 104 104

Summa 984 1 445

Uppskjuten skatt ingår med 28% 276 405

not 17 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser

Mkr 2007 2006

Avsättning FPG/PRI 0 111Övriga pensioner och liknande förpliktelser 0 31

Summa avsatt till pensioner 0 142

Pensionerna är fullt tryggade i Statoil Pensionsstiftelse from den 31 december 2007.

not 18 Övriga avsättningar

Mkr 2007 2006

Miljöfond 14 20Omstruktureringskostnader 583 536

Summa övriga avsättningar 597 556

not 19 Långfristiga skulder

Samtliga långfristiga lån är amorteringsfria.

not 20 Övriga skulder

Mkr 2007 2006

Varuskatteskuld 784 748Momsskatteskuld 475 352Övriga skulder 203 83

Summa övriga skulder 1 462 1 183

not 21 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Mkr 2007 2006

Rabattreserv 40 48Semesterlöneskuld 110 104Sociala avgifter 14 5Hyror 33 22Övriga upplupna kostnader 160 184

Summa upplupna kostnader 357 363

not 22 Ansvarsförbindelser

Mkr 2007 2006

FPG 9 8 Miljöfond SPIMFAB 58 32Övriga ansvarsförbindelser 8 11

Summa ansvarsförbindelser 75 51



reviSionSBerättelSeTill årsstämman i Svenska Statoil AB. Org.nr 556000-6834

Vi har granskat årsredovisningen (sid 13–20) och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Svenska Statoil AB för räkenskapsåret 2007. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvalt-ningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovis-ningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovis-ningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskatt-ningar som styrelsen och verk ställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade infor-mationen i årsredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhål-landen i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot

eller verkställande direktören är ersättnings skyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verk ställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktie bolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisnings-lagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltnings-berättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 30 april 2008

Ernst & Young AB

Jaan KubjaAuktoriserad revisor

Stockholm den 30 april 2008

Jörn Madsen Hans-Olav Höidahl Bent Rune Solheim Styrelsens ordförande

Jens Björn Staff Hilde Fagerli Pihl

Mats Illerstål Marie-Lousie Olsson Arbetstagarrepresentant Transport Arbetstagarrepresentant Unionen

Håkan Kirstein Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 30 april 2008

Ernst & Young AB Jaan Kubja Auktoriserad revisor

StyrelSenS unDerSkriFter


håKAn KIRSTeInVerkställande direktörAnställd sedan 1995

ChRISTInA AnDeRSSOnChef Finance & ControlAnställd sedan 1986

eInAR BOTTenChef Human ResourcesAnställd sedan 1996

Pelle eKMAnChef MarketingAnställd sedan 2005

AnDReAS FOGelBeRGChef Health, Safety & EnvironmentAnställd sedan 2001

helenA FORnSTeDTChef InformationAnställd sedan 1987

STeFAn GUSTAFSSOnChef Energy SalesAnställd sedan 1984

leIF GÖRAnSSOnSpecial advisorAnställd 1996-1997 samt sedan 2003

STeFAn JÖnSSOnChef Retail OperationsAnställd 1989–1999 samt sedan 2000

håKAn SVAnBeRGChef Fuel & LogisticsAnställd sedan 1985

leDanDe BeFattningShavare

HÅKAN KIRSTEIN CHRISTINA ANDERSSON

EINAR BOTTEN PELLE EKMAN

ANDREAS FOGELBERG

HELENA FORNSTEDT

STEFAN GUSTAFSSON

LEIF GÖRANSSON

STEFAN JÖNSSON HÅKAN SVANBERG

Svenska Statoil aB118 88 StockholmBesöksadress:Torkel Knutssonsgatan 24Telefon: 08-429 60 00www.statoil.se

Statoilhydro – en jätte med omtanke

StatoilHydro ASA, moderbolag till Svenska Statoil AB, är ett internationellt integrerat energiföretag med bas i Norge. Det är ledande i utvinningen av olja och gas från den norska kontinentalsockeln och i en rad andra länder över hela världen. StatoilHydro är noterat på Oslobörsen och på New York Stock Exchange. StatoilHydro ASA bildades 1 oktober 2007 genom en fusion av Statoils och Hydros gas- och oljeverksamheter. Genom fusionen bildades världens största företag för energiutvinning till havs, med verksamhet i totalt 39 olje- och gasfält. Bolagets påvisade reserver av olja och gas motsvarar mer än 6 miljarder fat oljeekvivalenter. Utvinningstakten är idag 1,7 miljoner fat oljeekvivalenter per dag. Bolaget har cirka 29 000 anställda i 40 länder världen över. StatoilHydro har högt satta miljö- och klimatmål och är världsledande på att fånga in och lagra koldioxid. Det sker idag på gasfältet Snöhvit i Barnets Hav, gasfältet In Salah i Algeriet och i anslutning till Statoils raffinaderi i Mongstad. I september 2007 vann Statoil för fjärde året i rad utmärkelsen världens bästa företag inom energisektorn med avseende på hållbar utveckling. Det är Dow Jones Sustainability Index som utgör grunden för värderingen. Samtidigt fick Hydro för andra året i rad en motsvarande utmärkelse inom sektorn Råvaror.

Foto: Manfred Jarisch, StatoilHydro

Prod

ucer

ad a

v St

atoi

ls in

form

atio

nsav

deln

ing

i sam

arbe

te m

ed P

läde

ra A

B oc

h Bu

rson

-Mar

stel

ler

AB. T

ryck

t ho

s Je

rnst

röm

Off

set

i maj

200

8. F

otog

rafe

r: B

engt

Alm

, Fre

drik

Bes

kow

m f

l.

statoil årsredovisning 2007

Documents