1

1 . INTRODUKTION

STENBRARNAKult och rituell praktik i skandinavisk bronslder

Leif Karlenby

2

1 . INTRODUKTION

Leif Karlenby 2011

Cover design and layout: Thomas HanssonTranslation: Elisabet Green

Cover: Boulder with 53 cupmarks from Nibble, Tillinge parish, Uppland. Pho-tograph: Leif Karlenby.

ISSN 1100-6358ISBN 978-91-506-2223-2

Printed in Sweden by Grahns tryckeri AB, 2011.

Dissertation presented at Uppsala University to be publicly examined in Geijersalen, Centre for the Humanities, English Park Campus, Uppsala, Saturday, September 24, 2011, at 13:00 for the degree of Doctor of Philosophy. The examination will be con-ducted in Swedish.

3

1 . INTRODUKTION

ABSTRACT

Karlenby, L. 2011. Stenbrarna. Kult och rituell praktik i skandinavisk bronslder. Occasional Papers in Archaeology 55. 308 pp. Uppsala. ISSN 1100-6358, ISBN 978-91-506-2223-2.

The thesis sets out to discuss the Bronze Age cosmology in Scandinavia, based on the results from

the investigations at Nibble outside Enkping in Uppland. The excavations were carried out in

2007 and revealed extensive remains of a ritual place with burials, cult houses and food prepara-

tion areas. In addition, hundreds of cupmarks and two ship rock carvings were found. The cult

place was constructed by moving stones around, gathering them into stone settings, stone walls

and heaps of fire-cracked stones. The importance of the stones as cosmological entities is estab-

lished through this special and deliberate treatment. Nature is transformed into culture. The cult

place was established in connection with the construction of a large stone setting at the top of a

hillock. Cremated and crushed bones of a man had been placed centrally in the construction, and

close by, several cult houses had been erected, complemented by a food preparation area, where

sacrificial meals were prepared and eaten.

In many cases, stone settings and heaps of fire-cracked stones are used in similar manners. At a

settlement site close to the cult place, there was a heap of fire-cracked stones that contained the

cremated bones of a young woman. It had been specially constructed for her burial and contained

layers of coal and fire-cracked stones from several cremation pyres. The border between what is

a burial and what is not is hard to define. The burnt bones of the dead were handled in much the

same way as the burnt stone. They were burnt and crushed, ground to a powder, and restored to

the earth. The use of stones in connection with fire and water (and smoke) suggests the existence

of a system built on the four elements: stone (earth), fire, water and air. In addition, the existence

of a tripartite universe is suggested. Stone settings (and some of the heaps of fire-cracked stones)

were constructed as portals to the underground, and the smoke from the funeral pyres was the

means of transport to the heaven above. During the Early Bronze Age, the functions of the war-

rior and the shaman were often carried out by the same individual. During the Late Bronze Age,

however, the functions of the warrior and the shaman seem to have been separated.

The separation of the ritual functions show that a change in ritual practice and cosmology oc-

curred some time in the middle of the Bronze Age. A complete cosmological change was proba-

bly not involved, and many older rituals were still carried out in the Late Bronze Age. The rela-

tionship between the four elements remained the same, and the treatment of stone in particular

remained unchanged. The connection between stone and bone still prevailed, as did the crushing

and grinding.

Keywords: Bronze Age, cult place, ritual practice, cosmology, divine twins, shaman warrior

Leif Karlenby, Arkeologgruppen AB, Drottninggatan 11, SE 702 10 rebro, Sweden

4

1 . INTRODUKTION

INNEHLL

Frord ................................................................................................................................7

Prolog ................................................................................................................................9

1. Introduktion ................................................................................................................131.1 Till att brja med .......................................................................................................131.2 Actor Network Theory och landskapet .....................................................................171.3 Kult, rit, offer och myt ..............................................................................................211.3.1 Begreppen i religionshistoria och antropologi ........................................................221.3.1.1 Kult ......................................................................................................................221.3.1.2 Rit ........................................................................................................................231.3.1.3 Myt och legend ....................................................................................................241.3.1.4 Offer ....................................................................................................................251.3.2 Kult och rituell praktik i skandinavisk bronslder .................................................251.4 Problemformulering ...................................................................................................301.4.1 Frn Almgren till Almgren en kulturhistorisk arkeologisk expos ......................301.4.2 Reaktionen .............................................................................................................331.4.3 Uppdragsarkeologin ...............................................................................................341.4.4 Mlardalens bronslder ..........................................................................................351.4.5 Bakgrund och utgngspunkt fr avhandlingen .......................................................371.4.6 Avhandlingens upplgg ...........................................................................................371.5 Skandinavisk bronslder i ett europeiskt perspektiv ..................................................381.5.1 Det senneolitiska Skandinavien och det kontinentala Europa ................................381.5.2 Senneolitikum och ldre bronslder i Skandinavien ...............................................421.5.3 Diskussion ..............................................................................................................531.5.4 Fram trder ett nytt landskap .................................................................................541.5.5 Bronslder i Skandinavien en utvecklad tankegng .............................................571.6 Sammanfattning av kapitlet .......................................................................................60

2. Nibble en fallstudie ...................................................................................................612.1 Nibble i lokal och regional milj ...............................................................................622.1.1 Topografi, fornlmningsmilj och landhjningsproblematik .................................622.1.2 Strandfrskjutningen och hjden ver havet ..........................................................632.1.3 Fornlmningar i Tillinge socken .............................................................................652.1.4 Arkeologiska underskningar i Tillinge socken ......................................................662.1.5 Arkeologiska underskningar utanfr Tillinge socken av srskilt intresse fr Nibble ........................................................................................................................682.1.6 Fornlmningarna i Nibbleboplatsens omedelbara nrhet .......................................712.1.7 Sklgropar och hllbilder .......................................................................................722.1.8 Landskapsanalys med hjlp av fornlmningsregistret ............................................732.1.9 Bebyggelsens struktur .............................................................................................822.1.10 arna och havet utanfr.......................................................................................852.1.11 Rsena ..................................................................................................................862.1.12 Teofora ortnamn och bebyggelsen under bronslder ............................................872.1.13 Bronslderns landskap en idskiss .....................................................................892.2 Boplatsen ...................................................................................................................912.3 Gravar och skrvstenshgar samt andra skrvstensfrekomster ..............................96

5

1 . INTRODUKTION

2.3.1 Levande lgor och dd aska transformation genom eld i gravar och skrvstenshgar ...............................................................................................................972.3.2 Liknande platser .....................................................................................................972.3.3 Gravarna ................................................................................................................992.3.3.1 Tidens frlopp utifrn begravningarna inom delomrde E1 ..............................1032.3.3.2 Anfderskult .....................................................................................................1082.3.3.3 Gravar i sammanhang .......................................................................................1122.3.4 Skrvstenshgar och andra skrvstensfrekomster ..............................................1142.3.5 Sten, stenhgnader, steniga backar och heliga platser ett harg? ........................1162.4 Hllbilderna vid Nibble ...........................................................................................1172.4.1 Gamla och nyupptckta hllbilder .......................................................................1182.4.2 Beskrivning av de olika lokalerna ........................................................................1192.4.2.1 Hllbilderna p det mittersta impedimentet, omrde E ....................................1192.4.2.2 Hllbilderna p det vstra impedimentet ..........................................................1232.4.2.3 Sklgropsfrekomsterna p boplatsen mellan det vstra och mittersta impedimentet, omrde C ...............................................................................................1252.4.2.4 Sklgropsfrekomsterna p det stra impedimentet, omrde D ........................1252.4.2.5 Hllbildsskeppet Tillinge 374 ............................................................................1262.4.2.6 Hllbilderna i den norra delen av dalen ............................................................1272.4.3 Utvrdering av hllbildernas frekomst och utbredning ......................................1282.4.4 Hllbildernas placering i frhllande till andra fornlmningar exemplet Nibble ............................................................................................................................1322.4.5 Hllbildernas placering i frhllande till andra fornlmningar ett regionalt perspektiv .......................................................................................................1342.5 Kult och ritual .........................................................................................................1352.5.1 Beskrivning av kulthusen ......................................................................................1372.5.1.1 Hus E och skrvstenshgen A10 ........................................................................1382.5.1.2 Kulthus eller tempel? Hus F och graven A211 ...................................................1412.5.1.3 Hus H, brdbakning ........................................................................................1462.5.1.4 Hus I, helstekning och gropkokning av animalier .............................................1492.5.1.5 Hus J, en del av begravningsaktiviteterna .........................................................1512.5.1.6 Hus M, ddshus och A250, stensttning...........................................................1522.5.2 Rituella aktiviteter i omrdet mellan A211, hus F, hus I och J .............................1532.5.3 Avfallshantering ...................................................................................................1552.6 Fynd ........................................................................................................................1572.6.1 Bronsfreml typologi och kronologi ................................................................1572.6.1.1 Bronserna i gravar under stensttningen A211 ..................................................1582.6.1.2 Prylen ................................................................................................................1642.6.1.3 Spiralhuvudnlen...............................................................................................1662.6.1.3 Gjuttappen med vidhngande fremlsfragment ...............................................1672.6.1.4 Bronsfremlen och den lokala produktionen ...................................................1672.6.2 Keramiken ............................................................................................................1682.6.3 vriga fynd ..........................................................................................................1702.6.3.1 Stenmaterial ......................................................................................................1702.6.3.2 Benmaterial .......................................................................................................1712.7 Sammanfattning av kapitlet ....................................................................................172

3. Jmfrande studier ....................................................................................................1753.1 Vr, Knivsta sn, Up ..................................................................................................1753.2 Ryssgrdet, Tensta sn, Up ........................................................................................1763.3 Sommarnge skog, Viksta sn ...................................................................................1783.4 l, Vrfrukyrka sn, Up ............................................................................................179

6

1 . INTRODUKTION

3.5 Odensala Prstgrd, Odensala sn, Up ............................................................... 1813.6 Skrgrdsstad, sterker sn, Up ....................................................................... 1863.7 Galtbacken, Fors sn, S ..................................................................................... 1873.8 Hallunda, Botkyrka sn, S ................................................................................ 1883.9 Igelsta, stertljes sn, S ...................................................................................1903.10 Ullevi (kv Glasrutan 2), Linkping, g ........................................................... 1933.11 Ringeby, Kvillinge sn, g................................................................................. 1943.12 Klinga, Borgs sn, g ........................................................................................ 1973.13 Svarteborg socken, RA 116, Bo ..................................................................... 1993.14 Berg, Millesvik sn, Vm .....................................................................................2003.15 Gualv, Gualvs sn, Sk .................................................................................... 2013.16 Sammanfattning av kapitlet och utvrdering av jmfrda platser ................... 203

4. Hus, kult, huskult och kulthus ............................................................................ 2054.1 En bronslderstida hustyp i Mlardalen ............................................................ 2054.2 Ngra tankar kring de strre kulthusen ............................................................ 2184.2.1 Hga, Bondkyrko sn, Up ................................................................................ 2184.2.2 Broby, Brje sn, Up ........................................................................................2204.2.3 Fler stora hus ..................................................................................................2204.3 Skrvstenshgarna, boplatserna och gravarna ..................................................2224.4 Sammanfattning av kapitlet ...............................................................................229

5. Frn platsen tillbaka till platsen .......................................................................... 2315.1 Platsen................................................................................................................ 2315.2 Berget ................................................................................................................ 2325.3 Graven ............................................................................................................... 2335.4 Kremeringen ......................................................................................................2345.5 Huset ................................................................................................................. 2355.6 Liminaliteten .....................................................................................................2365.7 Berget harget axis mundi ............................................................................. 2375.8 Utvrdering av kapitlet ......................................................................................240

6. En kosmologisk resa genom de fyra elementen .................................................... 2416.1 Gravar och Hvidegrdsmanden .....................................................................2446.2 Deposition i skrvstenshgar............................................................................. 2496.3 Berget och bilderna ............................................................................................2546.4 Bronslderns kosmologiska id ..........................................................................2576.4.1 Utestngande och separation .......................................................................... 2626.4.2 Skrvstenshgen som kosmologisk indikator ................................................. 2656.4.3 Kult och rituell praktik i Nibble ..................................................................... 2686.5 En berttelse om ett par av bronslderns gudar ................................................ 2706.6 Skapelsens narrativ ............................................................................................ 272

7. Summary .............................................................................................................. 275

8. Referenser ............................................................................................................288

9. Bilaga ................................................................................................................... 305

7

1 . INTRODUKTION

FRORDFrn brjan var tanken att detta skulle bli en sammanslagningsavhandling, men under arbetet har tillkommit s mycket nyskriven text och s har de ldre texterna omarbetats i s pass stor omfattning att det inte lngre gr att beskriva avhandlingen med det begreppet. Sjlv har jag hela tiden fre-dragit begreppet sammanblandningsavhandling. Det beskriver p ett bttre stt bde textens karaktr och dess sammansttning. Gammalt och nytt har blandats till en helt annan berttelse n den som jag utgick ifrn att jag skulle skriva.

Det har gtt lng tid sedan jag skrev in mig p forskarutblidningen. Sedan dess har jag arbetat med uppdragsarkeologi och det har tagit mycket av min tid. Drfr drjde det innan jag tog mig tid att brja frska skriva ngon-ting. Det som behvdes var ett mne, nr jag vl ftt det blev resultatet en li-cenciatavhandling. Emellertid knde jag att jag nd ville frska mig p en doktorsavhandling. Det drjde till r 2007 innan ett nytt mne dk upp. D deltog jag i underskningarna vid Nibble utanfr Enkping. Det stod ganska snart klart fr oss att det som kom fram i Nibble skulle komma att frndra uppfattningen av bronsldern och dess kosmologi. Under rapportarbetet vx-te en bild fram av en vrld dr kult och rituell praktik rrde sig kring berget och stenen. Man hade flyttat omkring stora stenblock och ordnat landskapet efter sina behov och nskeml. Drav avhandlingens titel Stenbrarna.

Eftersom avhandlingen utgr frn och bygger p resultaten av under-skningarna i Nibble r det sjlvklart att rapporten ofta terkommer i refe-renserna. P grund av att rapporten inte var frdig nr manus till avhand-lingen skulle skickas till tryck, har det inte varit mjligt att ange sidhnvis-ning till rapporttexten. Till rapporten hnvisas drfr endast in press. I vrigt br ppekas att figurerna 1-30 hatats ur nibblerapporten eller frn det bildmaterial som togs fram i samband med rapportarbetet.

Arbetet med avhandlingen pbrjades i samband med min uppsgning frn Riksantikvariembetet, UV och de frsta raderna p det som nu blivit kapitel 6 skrev jag under julen 2009. Avhandlingen har drefter fljt mig i vardagen och p lediga stunder vid sidan av uppbyggnaden av Arkeolog-gruppen AB. Mina kollegor Helmut Bergold, Ebba Knabe och Annica Ram-strm har varit till stor hjlp genom att stdja och uppmuntra mig och ge mig utrymme att slutfra arbetet. Ett stort tack mina vnner!

I arbetet med denna text har ett stort antal personer funnits runt mig och i olika omfattning haft betydelse fr att jag slutligen har kunnat lgga fram avhandlingen. I hgsta grad gller detta min handledare Anders Ka-liff som med stort personligt engagemang har lotsat mig t rtt hll och som hela tiden ftt mig att knna optimism infr sannolikheten att avhandling-en skulle bli av. Jag vill ocks tacka min bitrdande handledare Joakim Goldhahn som ocks engagerat sig i min text och lmnat mnga skarpa och

8

1 . INTRODUKTION

insiktsfulla kommentarer i samband med genomlsning av texten. Anders och Joakim har ocks varit engagerade diskussionsparter ver ren och dessutom goda vnner.

Ett stort tack gr naturligtvis ocks till alla medverkande vid nibbleun-derskningarna, inte minst till mina tv medansvariga vid Magnus Arturs-son och Fredrik Larsson. Under mnga mnader kmpade vi fr att ro pro-jektet i hamn, frst i flt och drefter med att f rapporten klar. Tyvrr var jag ju av knda skl tvungen att lmna rapportarbetet r 2010, men fram till dess var det en spnnande process dr vi i diskussioner och texter sg en hel vrld vxa fram. Det var en givande tid som jag ser tillbaka p med gldje och den utgr ju ocks frutsttningen fr denna avhandling.

Det finns ocks andra vnner som genom ren deltagit i samtalet om bronslder som jag vill framfra ett tack till: Katty Hauptman Wahlgren, Eva Hjrthner-Holdar, Johan Ling, Per Nilsson, Susanne Theden, Helena Victor. Den pgende debatten har varit grunden i en samtida bronslders-forskning som vi alla varit del av.

Eva frtjnar ocks ett alldeles eget tack. Under mnga r arbetade vi som kollegor vid UV Uppsala och det gemensamma intresset kring bronsl-der och stliga kontakter innebar ett par resor i st som vidgade vyerna.

Ett stort tack riktar jag ocks till Ola Kyhlberg och Christian Isendahl fr genomlsning av mitt manus i ett lngt ifrn frdigt stadium. Bda lade ner stort arbete p att kommentera form och innehll, ngot som betydligt kom att frbttra min text.

Tack ocks till Thomas Hansson som s frtjnstfullt har gjort lay-out och omslag till denna avhandling. D det naturligtvis blev lite kort om tid mellan avslutat manus och tidpunkt fr spikning, stllde han upp och gjorde arbetet trots ett spckat schema och stundande semester. Thomas och jag har samarbetat om andra projekt genom ren och detta har alltid varit lika roligt och givande med ett utmrkt resultat i slutnden. Det gl-der mig att det ocks denna gng slutat i en bra produkt.

Med kort varsel versatte Elisabet Green texten till avhandlingens sum-mary och sprkgranskade abstract. Jag r mycket tacksam fr detta och hur snabbt det gick.

Jag vill grna tacka alla mina kollegor under ren, frst vid UV Uppsa-la och sedan vid UV Bergslagen. Det r ju den arbetsmilj som vi tillsam-mans skapade som gjorde det roligt att jobba med arkeologi under alla des-sa r. Slutligen vill jag rikta ett tack till Johanna Bergqvist som vertygade mig om att stta igng med avhandlingsarbetet igen.

Ett tack riktas till Berit Wallenbergs stiftelse och Rydebergs fond som bda bidragit till tryckningen.

Visby i midsommartid 2011Leif Karlenby

9

1 . INTRODUKTION

PROLOGHllbilden vid Fossum (Tanum 255, se bilaga) utgr en av de mer impone-rande exemplen p hllkonst frn Bohusln genom sin bildrikedom och sammanhllna struktur. Genom bildernas enhetliga stil kan man frestlla sig att det rr sig om en berttelse, att det bland alla de till synes slumpvis placerade figurerna utspelar sig en historia som ngon tyckt vara s viktig att den borde huggas in i berget.

Berttelsen tar sin brjan i den tabl som ligger ngra meter ster om huvudytan (figur 39). Hr ser vi de bda brderna invid en cirkelfigur, med hjda yxor och erektioner. Bda mnnen r vnda t vnster, eftersom de hr till brjan av berttelsen. Senare i historien r alla vnda t hger (an-gende betydelsen av figurernas riktning, se Hauptman Wahlgren 2002: 182ff). Det framstr som tydligt att det finns ngon form av relation mellan de tv mnnen och den runda figuren. Berttelsen blir ocks logisk om den brjar till hger p hllen, hr finner vi en slags vinjett och en avslutning (som vi terkommer till). Den cirkelformade figuren kan representera solen, men i vilket frhllande str de tv mnnen till den? I den indoeuropeiska mytologin var tvillingarna sner till himlens gud (fader) och moder jord. Solen var deras syster (West 2008:191).

Mnnens upptrdande, med yxor, svrd och resta kn betyder inte att de befinner sig i en duell eller envig, i alla fall inte vid det hr stadiet av be-rttelsen. De str ju vnda t samma hll och drmed r duell uteslutet. Man har avbildat dem som krigare och virila mn fr att visa deras makt och styrka. De r unga, starka och fyllda av livskraft. Attributen r ikono-grafiska representanter fr egenskaper, snarare n faktiska avbildningar av kta yxmrdare.

Efter tabl 1, mtet med eller skapandet av solen, frvandlar sig brder-na till en fantasifigur, ett missfoster frn en annan vrld och far ner i under-jorden (eller mjligen ner till jorden). De tv gudarna i indoeuropeisk tradi-tion kunde anta mnga skepnader (West 2008:263). Hr ser vi ett klart sha-manistiskt drag. P plats efter resan frn solen, invntar de en bttransport ver till mnniskornas vrld. Det kan vara frvirrande att det r tre mn p bilden, men notera att den tredje mannen str vnd t hger och allts till-hr den senare delen av berttelsen. De tre mnnen r frsedda med varsin hund, mjligen en symbol fr jgaren (r det jakt de skall lra mnniskor-na?). Den hgervnde mannens hund r vnd t vnster som fr att knyta an till brjan av historien.

Nsta scen frestller de tv mnnen ombord p en bt med mnga be-sttningsmn. De reser stndsmssigt och deras poser och attribut talar fortsttningsvis maktens och styrkans sprk. Det tv tvillingbrderna i in-doeuropeisk religion reste till sjss i ett stort skepp med ett hundra ror

10

1 . INTRODUKTION

(West 2008:264: se ven Ling 2008, angende stora skeppsbilder). Efter en (lng?) resa nrmar man sig mnniskornas land. De frsta tecknen p det-ta r betande boskap lngs stranden. Btarna glider lngt in i mnniskor-nas vrld, kanske p en eller lv. Resan har gtt frn en zon i en annan verklighet ver ett tomt omrde, ett hav som en slags transitionell zon, in i mnniskornas vrld. Notera att zonpassagen skett i det horisontella planet. De tv mnnen befinner sig i en slags undre vrld. Hela ytan r uppdelad i nio delar av sprickor i berget (Milstreu & Prhl 1999:72). Det frefaller som om varje ruta som bildas motsvarar en zon i ett universum besten-de av olika vrldar, dit endast gudar (och shamaner?) kan resa. Kosmos de-las p hllen in i tre delar, bde horisontellt och vertikalt.

Strax intill de anlndande skeppen finns en samling med ytterligare fem skepp, som inte riktigt verkar passa in i handlingen. Jag frestller mig att deras funktion r att att upplysa oss om ett tidsfrlopp, som frmodligen har varit av betydelse. Exakt nr detta skall lsas i berttelsen r inte klart, men p ngot vis r kalenderns placering i frhllande till de anlndan-de skeppen sdan, att det knns som om det r nu den ska lsas. Skeppen r dessutom alla utom ett vnda t vnster och hr allts till den frsta halvan av berttelsen, den del som intrffar innan de tv tvillingarna trf-far mnniskorna. Kalendern bestr av fyra under varandra placerade skepp, samt ett femte, ngot t sidan placerat och t hger vnt skepp. Placerat in-vid var av de fem skeppen finns en sklgrop. Invid frstven p det versta skeppet finns en sklgrop, vid nsta skepp r en sklgrop placerad ver b-ten midskepps och det tredje har en sklgrop invid akterstven och det fjr-de har en sklgrop placerad under aktern, invid rodret. Det femte, t hger vnda skeppet har en sklgrop rakt under klen. Att frknippa sklgropar-na med solen r vl inte allt fr vgat och att tnka sig att bildsviten visar solens gng ver himlen frn morgon till kvll och att bildsviten avslutas med att natten intrtt torde vara en naturlig fljd av soltolkningen. Skepps-kalendern skulle allts ange ett dygn. Vad tidsangivelsen syftar p i histori-en r dock oklart. Det kan vara en angivelse av hur lng tid det tog fr de tv tvillingarna att resa frn himlen (hinsides) till mnniskornas vrld.

Ovanfr skeppskalendern och de anlndande btarna existerar ett ve-ritabelt kaos. Massor av figurer, vnda t bde vnster och hger, djur och mnniskor och de stora tvillingarna som markeras genom sina manliga or-gan och vapen. Runt dem finns vad man skulle vilja tolka som vanliga mnniskor. Dr finns till och med en kvinna! Hon befinner sig i utkanten av scenen, till vnster, men man fr otvivelaktigt en knsla av att hon har en viktig roll i historien fr trots sin relativa litenhet r hon mycket fram-trdande. Den rriga scenen berttar flera historier samtidigt och bland hndelserna finns mnga interaktioner mellan mnniskor och mellan mn-niskor och djur, varfr berttaren just hr inte kunnat hlla kvar vid det

11

1 . INTRODUKTION

berttartekniska greppet att vnda figurerna t vnster eller hger beroen-de p om de ingr i historiens brjan eller avslutning. Det finns ndock en logik i detta d vi ju nu befinner oss i mitten av berttelsen, d man kan tnka sig att man bde vnder sig t vnster och hger. Dramatiken r ock-s som strst i detta moment, d det r hr avgrandet sker. Hela bildsviten leder fram till denna scen. Detta r en scen som skulle kunna st fr sig sjlv, d skert mnga knde till historien och snabbt kunde avgra vilken berttelse det rrde sig om och dess signifikans i frestllningsvrlden, allt-s en bild som genom association hnvisar till berttelsen. Motiv frn sce-nen finns ocks representerade p andra hllbilder, till exempel finns lik-nande stridsscener p den stora hllen i Vitlycke.

En hndelse som man snabbt kan urskilja r att flera av aktrerna gnar sig t jakt. Tvillingarnas identifikation som jgare tidigare i berttelsen fr hr sin frklaring. En sannolik utveckling av historien r att de rest till jor-den fr att lra mnniskorna jaga, kanske ocks andra frdigheter som de kan behva: gra upp eld, odla och skta boskap. Det verkar som ocks rent rituella och ceremoniella frdigheter lrs ut (se dansarna och svinhets-ningen).

En fr berttelsen central scen utspelar sig lite i skymundan, inne bland jaktscenerna. Till vnster str en man vnd t hger. Han har svrd och fal-los och br kunna vara den ene av tvillingarna. Bakifrn smyger han sig p en man som str till hger i scenen. Han har pilbgen skjutberedd. r det-ta ett lnnmord? Kan det vara den andre tvillingbrodern som blir skjuten? r det hr som kvinnan kommer in? Hon hejar p krigarna i nsta (eller f-regende) scen och kan ju p ngot stt ha kommit att s split mellan br-derna. Det r svrt att uttala sig om men historier med brodermord r van-liga i mytologiska texter inom religioner frn hela vrlden. Det r bara att tnka p vad som hnde mellan Kain och Abel i bibeln.

Scenen som frestller en strid, ligger strax ovanfr jaktscenen och bro-dermordet. Det kan rra sig om ett reellt slag med mnga deltagare. Figu-rerna har olika roller eller uppgifter. Lngst till vnster finner vi kvinnan, dansande eller helt enkelt uppmuntrande krigarna. Strax ovanfr henne har vi tv figurer, som synbarligen blser i lurar. Kallar de till strid? De tv lur-blsarna r vnda mot varandra, s det kan ocks rra sig om en utmaning, en musikalisk duell som fregr sjlva striden. Den centrala scenen visar sjlva striden, fyra mn r vnda t hger och frefaller strida mot den en-samme mannen vnd mot vnster. Lngst till hger str ytterligare en man vnd mot vnster men han verkar snarare iaktta striden n delta i den. Mj-ligen r det den kvarvarande tvillingen som avlgsnat sig frn mnniskor-nas vrld, han r avskild frn dessa av tv sprickor som kan markera grn-sen mellan jorden och himlen. I denna vergngszon finner vi ocks de reli-gisa riterna, dansen och svinhetsningen. r deras placering i en liminal

12

1 . INTRODUKTION

zon en illustration av ritens trancenderande karaktr? Har tvillingarna ock-s lrt mnniskorna krigets konst? Frhrligandet av krigaren r framtr-dande inte bara i hllbilderna utan ocks i gravkulten och i freml bde frn gravar och offer.

Eftersom det frefaller som om berttelsen fljer en medsols rrelse ver hllen, torde stridsscenen komma efter jakten och mordet. Det finns dock ven en motsolsrrelse i berttelsen och den rr den dde broderns frd till underjorden, som placerats under huvudscenen och under en spricka i hl-len som fungerar som en grns mellan mnniskornas vrld och de ddas vrld. Det r ett fullt rimligt berttartekniskt knep att frden till ddsriket gr motsols, till skillnad frn allt som har med livet att gra. Nattens skepp i kalendern seglar ju ocks t fel hll!

I vilken ordning scenerna i den centrala tabln skall lsas r inte allde-les klart, men det r tveklst s att den ene brodern ddar den andre. Fort-sttningen kan sedan lsas bde ovanfr och nedanfr centralscenen. Un-dertill rr sig ett flje med falliska mn. En mindre figur i den vnstra grup-pen saknar bde svrd och fallos och hotas bakifrn av en man med en yxa. r det ett offer, en ddad fiende? Den mittersta mannen i den hgra grup-pen saknar yxa, men r fallisk och ger ett svrd, som de vriga. Hans ben har p ett mrkligt stt hakats upp p svrdet. Kan det visa p en skada, en ddsorsak? Kan det vara s att han ftt ett spjut i hften (se Goldhahn 2009:24ff). r avsaknaden av yxan ett symboliskt tecken p att han r dd, ej stridande mer. Mycket talar dock fr att frden gr till underjorden. Dr intar den ene tvillingen sin plats som dess gudom, den andre blir istllet himlens gud. Detta r en historia som terkommer i olika indoeuropeiska skapelsemyter (inte sllan i samband med just brodermord).

Den andre, lyckosamme tvillingen tar sig i stllet med en armada skepp ver himlen tillbaka till den vre vrlden, dr han blir himlens gud. teri-gen anknyter detta till den mytiska berttelsen om brdramordet. I den sis-ta scenen ser vi hur den ensamme brodern har tervnt, vnd t hger, men hans hund vnder mot vnster och anknyter drigenom till brjan av bert-telsen.

13

1 . INTRODUKTION

1. INTRODUKTION

1.1 Till att brja medFljande avhandling skall utifrn resultaten frn underskningen i Nibble, Tillinge socken, Uppland, studera bronslderns kult, rituella praktiker och dess kosmologi samt de mjliga frndringar dessa kan ha genomgtt. Nibb-le kommer att utgra basen men jmfrs drefter med ett flertal liknande platser frn frmst mellansverige, men ocks Skne, Vrmland och Bohus-ln. Det som utgr grunden fr diskussionerna kring kult och rituell praktik r det speciella frhllande som man under bronslder frefaller ha haft till stenen. Man har flyttat omkring stora block och man har byggt monument av sten, man har brnt stenen och begravt den, man har ven hamrat in bil-der i stenen. Likheterna i behandlingen av lmningarna efter de dda och den brnda stenen r ptagliga, men hur ska man frst detta?

Som teoretisk metod kommer jag att anvnda den s k Actor Network Theory (ANT) samt det nrbeslktade begreppet rhizom, som skapades av Giles Deleuze och Flix Guattari. Detta betecknar ocks ett slags nt-verk och r ett alternativ till den form av dualistiskt tnkande som har kn-netecknat modernismen.

Den arkeologiska underskningen kom till som en fljd av att Vgverket planerade att bygga en ny strckning av E18 mellan Enkping och Sagn. Efter utredningar mellan ren 1993 och 2005 kunde en frunderskning gras av ytan sistnmnda r (Larsson & Seiler 2005). Resultaten av denna visade att omrdet till stora delar tcktes av en boplats och ett frmodat gravflt. I omrdet fanns ocks ganska omfattande lmningar efter ett hg-nadssystem och dr ptrffades nya fynd av hllbilder. Under 1500- och 1600-talet fanns en torpetablering i omrdet, frmodligen en av de odling-ar som etablerades i stor skala under denna period som en fljd av en trer-ig skattebefrielse fr nyetableringar. Under r 2007 genomfrdes en slutun-derskning och sammanlagt ver 40 000 m frilades och undersktes. De bronslderstida lmningarna tckte en yta p cirka 20 000 m (Artursson m. fl. In press).

Fornlmningen var belgen p nordsluttningen av ett strre impediment vster om Enkping och norr om lersltten invid Mlaren. Gravarna med tillhrande kultplats var belgna p tre kullar, delvis bestende av berg i dagen och delvis av mornavlagringar. Terrngen var mycket blockrik och detta hade man utnyttjat i konstruktionen av gravarna. Man hade dessut-om flyttat omkring blocken i ett slags frsk att anpassa naturen efter sr-skilda nskeml eller frutsttningar. Mellan impedimenten fanns en

14

1 . INTRODUKTION

Figur 1. Flygbild ver Nibbleunderskningen lngs med E18:s strckning, mot ster. Aerial photography courtesy of www.flygfoto.comFigure 1. Aerial image of the Nibble investigation along the stretch of E18, facing east. Aerial photography courtesy of www.flygfoto.com

15

1 . INTRODUKTION

lersltt som innehll flera hus frn bronslder och ett grdslge som datera-des till folkvandringstid. Dr fanns ocks en till skrvstenshg frkldd grav (vad som nu r en grav och vad som r en skrvstenshg).

Lmningarna har i huvudsak daterats till bronslder. De tidigaste 14C-analyserna pekar p en etablering av platsen kring 1600 f. Kr. (Artursson m. fl. In press). Huvuddelen av aktiviteterna p det centrala impedimentet har dock intrffat under bronslderns sista rhundrade, ven om en hel del aktiviteter frsiggtt dr ven tidigare. Den centrala stensttningen (A211) har anlagts ovanp sex stycken ldre begravningar frn perioden 1400-ta-let till 900-talet f. Kr. Stensttningen anlades ngon gng efter 700 f. Kr. Andra stensttningar var spridda ver omrdet. De var daterade till perio-den mellan de ldre och yngre begravningarna i A211. De sista begravning-arna i omrdet, liksom bebyggelselmningarna, dateras till 300-talet f. Kr. Dessa aktiviteter tskildes frn de tidigare, bronslderstida begravningarna av en upp emot 200 r lng deperiod och att man tervnt beror frmod-ligen p att man knt till de gamla gravarna, srskilt d den stora stenstt-ningen. En sekundr begravning i denna frn frromersk jrnlder utnytt-jar den gamla graven. Den frromerska nrvaron var dock kortvarig och drefter var platsen de lnge. Omrdet sder om underskningsytan r stort och innehller ett flertal gravar, varfr det r mjligt att det uppehll som vi kunnat notera inom grvningsomrdet inte behver ha existerat om man ser till ett strre omrde. Uppehllet r dock tydligt i omrdet kring den stora stensttningen, s ven om begravningar skett sder ut har just denna yta lmnats de. Underskningar har genomfrts p en plats i ster, dr gravar och ett kultomrde ptrffades invid Ullbrobcken. Dessa har daterats till frromersk jrnlder (Price 1995).

Sammanlagt ptrffades 16 begravningar. tta av dem fanns i den sto-ra, centrala stensttningen p mittimpedimentet, vriga lg under mer eller mindre framtrdande stenkonstruktioner. En stensttning p (A260) det vstliga impedimentet hade anlagts intill en kultbyggnad, som tolkas som ett hus fr frvaring av den dde fre kremering och begravning. En rnna i en av husets vggar har tolkats som en rkgng och att huset anvnts fr bevarandetgrder av kroppen, att den rkts fr lngre hllbarhet (Arturs-son m. fl. In press). Det skulle kunna innebra att den dde, innan han slut-ligen brndes, har legat p lit-de-parade under lng tid. 14C -dateringar-na frn huset och graven antyder upp emot 100 r.

Till den centrala stensttningen p det hgsta, mittersta impedimentet fanns ocks en kultplats, dr flera hus med rituell funktion ptrffades. I anslutning till dessa fanns ocks en omfattande matlagningsplats. Bland annat fanns en iordningstlld stek- eller grillplats fr tillredning av hela el-ler strre delar av djur och en tillika stor kokgrop. Dessa lg i och i anslut-ning till ett av kulthusen.

16

1 . INTRODUKTION

Det mest framtrdande kulthuset hade en vgg och gavel som konstrue-rats med en rad av syllstenar. Invid denna vgg var ett strre stenblock pla-cerat som frmodligen fungerat som altare i huset. P dess versida fanns en svagt frdjupad, slt yta som utgjorde underliggaren till en malsten. I golvytan runt stenen fanns mycket sd och brnda ben av fr och mnnis-ka, ngot som antyder att malstenen kan ha anvnts bde till att mala sd och att krossa/mala brnda ben.

Hllbilderna som ptrffades vid inventering, utredning, fr- och slut-underskning var tydligt knutna till det centrala kultomrdet p det strs-ta impedimentet. Dr fanns ett flertal sklgropsfrekomster som tillsam-mans med stenhgnader omgrdade sjlva kultplatsen. Den centrala sten-sttningen omgavs p norra och stra sidan av flera strk med sklgropar. Tv skeppsbilder fanns ocks i omrdet, i den norra sluttningen ned mot en sank dalgng. Ett rumsligt samband mellan grav, kultplats och hllbildstra-dition r tydligt, och det torde drmed vara mjligt att ven datera de rena sklgropsfrekomsterna till slutet av bronsldern. Ett stenblock med 53 sklgropar r srskilt intressant, d det har pallats upp p mindre stenar s att ett dovt ljud bildades d man slog p den. Ljudet frn tillverkningen av sklgroparna mste ha varit suggestivt. Blockets placering verkar ocks ha ngot med vr- och hstdagjmning att gra. Vid vr- respektive hstdag-jmning sken solen rakt in under stenen klockan tta p morgonen. Stenen var dessutom placerad i frlngningen av mittlinjen genom kulthuset med altaret. Arkeologen Fredrik Larsson som deltog i underskningarna av Nibble har freslagit att kultplatsen anvndes vid rstidsbundna hgtider som franleddes av sdd och skrd (Artursson m. fl. In press.).

Vster om gravarna och kultomrdet p det centrala impedimentet fanns en boplatsyta. Denna tckte flera tusentals kvadratmeter och strckte sig utanfr underskningsomrdet i sder. Den del som avbanades innehll lmningar frn ldre bronslder, yngre bronslder, frromersk jrnlder och folkvandringstid. Fem hus fanns p platsen, varav ett var frn ldre bronslder, tv frn yngre bronslder, ett frn frromersk jrnlder och ett frn folkvandringstid. De tv husen frn yngre bronslder hade nra geo-grafisk och funktionell nrhet till en skrvstenshg (A10), som vid under-skning visade sig innehlla en begravning. I botten av skrvstenshgen fanns en spirallagd stensttning som antyder att hgen snarare har haft en kultisk funktion n en rent praktisk som sophg.

Den folkvandringstida grden bestod av ett 25 meter lngt hus av klas-sisk treskeppig modell. Till detta fanns tv p varandra fljande mindre byggnader som anlagts p den tidigare kultplatsen p det centrala impedi-mentet. Husens storlek och lget i upphjd terrng talar fr att det kan rra sig om ekonomibyggnader. Bebyggelsen frn denna period av frhistorien har varit kortvarig. Det finns bara en byggnadsperiod och dateringarna

17

1 . INTRODUKTION

visar p en bebyggelse p platsen under kanske maximalt 100 r. Drefter r platsen de fram till torpbebyggelsen under 1500- och 1600-talen.

Efter det att platsen vergavs vid inledningen av frromersk jrnlder var den de i nstan 1000 r. Bortsett frn en kortare folkvandringstida bebyggelse och ett kortare nedslag av bebyggelse under tidighistorisk tid har platsen hamnat i utmarken. Vart efter som havet har dragit sig tillba-ka och blottat den vida lersltten i sder har ocks bygdens centrum kom-mit att koncentreras dit. Alldeles vergiven har platsen nd inte varit. Lngt fram i tiden har den mrkliga sklgropsstenen varit i bruk. Man har offrat mynt i den fr att bota sjukdomar (mark 1956). Vid underskning-en fann vi mynt med en spridning frn drottning Kristinas tid och fram till 1953.

Efter att ha presenterat Nibble ska vi nu se nrmare p den teoretiska ut-gngspunkten. Jag har uppfostrats i en positivistisk omgivning; jag har ut-bildats i en traditionell/processuell milj. Med tiden har forskningen fr-ndrats och nufrtiden knnetecknas miljn av en relativistisk hllning. Ju mer jag har lrt mig, ju mer jag har lst, desto tydligare har mitt stllnings-tagande fr ett relativistiskt synstt blivit. Dessa lror har frndrat den ve-tenskapliga metodiken, men de har inte gjort den verfldig. Den vanliga tolkningen av Paul Feyerabends Anything goes r en allvarlig feltolkning. Vad han faktiskt skrev var att om vi framhrdar i att upprtthlla den ve-tenskapliga sanningen som enda mjliga vg, mste vi acceptera att anyth-ing goes r den enda mjliga konsekvensen: To those who look at the rich material provided by history, and who are not intent on impoverishing it in order to please their lower instincts, their craving for intellectual securi-ty in the form of clarity, precision, objectivity, truth, it will become clear that there is only one priciple that can be defended under all cicumstances and in all stages of human development. It is the principle: Anything goes.(Feyerabend 1993:18 f) Det var allts inte en princip som han sjlv omfattade utan han menade att man som rationalist eller positivist mste komma till denna slutsats om man tar med historien i berkningen, drfr att det inom vetenskapshistorien finns otaliga exempel p att man uppntt nya resultat genom att bryta mot god vetenskaplig sed och tradition. Feyer-abend exemplifierar detta sjlv med Gallileis forskningar kring gravitatio-nen och kring planeterna, dr han brt mot gllande vetenskapliga praxis (1993).

1.2 Actor Network Theory och landskapetActor Network Theory (A.N.T.), teorin eller snarare metoden (Latour 2005:20), presenterades frsta gngen p tidigt 80-tal och kom snabbt att

18

1 . INTRODUKTION

bilda skola. Man frkortade den ANT, ett begrepp som gav den en srskilt institutionell prgel, ngot som de ursprungliga skaparna inte var helt be-kvma med (a.a.).

Actor Network Theory kan sgas utgra en slags materialitetens semio-tik (Law 2005:4). I princip kan man sga att teorin vidknns det faktum att allt skapas i relation till allt annat (a.a.). Istllet fr att se allting som mot-satspar, t. ex natur-kultur, hvdar man att allt hnder mellan de tv ytter-ligheterna och allt kan inkluderas i ett ntverk som aktrer (Olsen 2003:98). En liknande tanke r konceptet rhizom, som anvnds fr att beskriva nt-verkets struktur och hur saker hnger ihop, ntverk istllet fr binra mot-satspar. Deleuze och Guattari, som skapade begreppet, stllde ocks upp ett motsatt begrepp, som beskrev just binra och dualistiska stt att tnka: arborescent (Deleuze & Guattari 2004:23).

Traditionellt har arkeologin varit upplagd enligt ider kring binra mot-satspar, men lmpar sig egentligen bttre fr rhizomiskt tnkande eller i lin-je med ANT, d allt vi har r materialitet i form av fynd och anlggningar, saker och freml som samspelar i att frmedla oss kunskaper om sin tid. Det r just det gemensamma intrycket som sakerna ger tillsammans som mjliggr fr oss att tolka det vi ser. De har en gng fungerat som aktrer i ett frgnget ntverk och kan igen fungera som aktrer i vrt ntverk. Fr-hoppningsvis fr de ver gonblick av det gamla ntverket till vrt, s att de delvis kommer att spegla varandra.

Ntverk som skapats genom ren har ocks bidragit till att det landskap vi idag har omkring oss har uppsttt. I princip r landskapet det fysiska ut-trycket fr historiska ntverk. Det r av stor betydelse hur man frhller sig till landskapet. Det r frst under senare tid som forskningen kring detta har brjat problematiseras p ett stt som gr att man har mjlighet att fr-hlla sig till fornlmningarnas plats bde i dagens och i dtidens landskap, deras plats i respektive vrld och hur hur dessa vrldar frndrats ver tid.

Den engelske historikern David Lowenthal skrev fr ver 20 r sedan en bok som hette The past is a foreign country (Lowenthal 1985). Med det-ta ville han framhlla att det inte r mjligt att nrma sig historien och tro att man skall knna igen sig. Vi r lika bortkomna i vr egen historia som vi r i ett frmmande land. Historien r fr evigt frpassad till en plats dit det r svrt, om ens mjligt, att n. Vi kan endast f information om histo-rien genom tillflliga bilder, som om ngon sporadiskt snde oss vykort frn ett frmmande land. Men detta frmmande land r ocks ett osynligt land som finns runt omkring oss, som finns under oss. Nr vi idag reser lngs en modern vg i hg hastighet reagerar vi inte srskilt p det landskap som passerar frbi. Vi ser de gamla vanliga krarna och grdena, vi ser dem omgivna av barrskogar och vi ser de rda stugorna precis som vi frvntar oss att gra. Landskapet berttar fr oss, det ger oss ett meddelande: Detta

19

1 . INTRODUKTION

r landet, s ser det ut, ett typiskt landskap i Mlardalen, krarna p leran mellan skogskldda sryggar och bergpartier. Men den text som landska-pet ger oss att lsa innehller ocks en mngd information som inte fram-trder omedelbart. Vr tolkning av landskapet r inte alltid ordagrann d den styrs av vra vrderingar, frvntningar och projektioner. Vi kan bara se det vi frvntar oss att se, de delar av meddelandet som vi inte har ngon mental beredskap fr r inte bara olsbara, vi uppfattar dem helt enkelt inte. I landskapet finns gmt ett annat land. Samhllet har vuxit fram un-der mnga hundra, ja tusentals, r. Landskapet har en historisk dimension som inte omedelbart r synlig fr oss, d allt vi ser finns i nuet. Dtid r nu-tid i landskapet. Ser man nrmare efter skall man finna att alla detaljer har en liten historia som de berttar fr oss bara vi tar oss tid att lyssna till dem. Byarna har sina berttelser, kyrkorna sina. Fornlmningarna har sina his-torier, knappt synliga, ruvande p en dunkelt anad skrna, flyktig som dim-man, avlgsen som stjrnorna.

De tillflliga inblickar vi fr i det osynliga landet ger oss inte svar p fr-gan om bebyggelsens karaktr och tidsstllning, inte ens i en s relativt nra tid som 1600-talet. Arkeologin har mjlighet att lyfta fram bitar som inte framtrder i andra kllor. Ett arkeologiskt material r inte diskrimine-rande p samma stt. Den fattiges freml bevaras lika bra i jorden som den rikes (med det undantaget att den rike har fler freml och fler freml i bestndigare material). De delar av historien som intrffade innan det skrivna ordet kom till vrt land kan endast ns genom arkeologin via den materiella kulturen och den drmed sammanhngande frndringen av geologi och natur.

Det osynliga landet kan endast beskas om man tar alla till buds sten-de medel till hjlp. Nr vi skapar det osynliga landet blir vi verrumplade av en flodvg av intryck, dr kronologin inte lngre spelar ngon roll. Allt kommer till oss p en gng och p samma plats. Det blir inte enklare av att endast fragment frn olika historiska horisonter har bevarats. Det ackumu-lerade landskapet r inte ltt att frst utan en guide, ngon som kan struk-turera upp det i kronologiska zoner, geografiska rum och ideologiska struk-turer. Det r hr som arkeologen, historikern, botanikern, osteologen eller vem det nu r som gr jobbet kommer in. Vi ordnar och sorterar, vi klassi-ficerar och tolkar. Det vi lmnar ver till andra r vr bild av det osynliga landet. Som jag nmnde tidigare; det r svrt eller rent av omjligt att n fram dit, s allt vi egentligen har r ett collage som vi satt ihop av alla des-sa spridda vykort.

De tv ovan presenterade teorierna kan utmrkt kombineras till en, till ett frhllningsstt mellan tanken p alltings interrelation och aktrsntverkets allomfattande kontaktytor. Detta rimmar vl med uppfattningen av land-skapet som en ackumulerad historia (Karlenby 1998c:410; 2005:23f).

20

1 . INTRODUKTION

Det msesidiga beroendet mellan den materiella kulturen och det socia-la livet r ett komplext ntverk av sammanvvda frbindelser, ider och vrderingar. Ett objekt kan ge mening t en social situation eller en hndel-se, i gengld kan det f mening och betydelse genom den sociala situation som det befinner sig i. Det r p detta stt jag vill frst begreppet materi-alitet. Det fungerar som ett ntverk, i ett ntverk. Allt och alla erhller me-ning genom sin placering i rhizomstrukturen, allt och alla r relaterade till varandra. Materialiteten r processen bakom alla agenter som arbetar i ett ntverk.

Bjrnar Olsen ppekar, genom att citera Heidegger, att vi inte r obero-ende observatrer av freml utan berrda anvndare av saker: in eve-ryday terms, we understand ourselves and our existence by way of the ac-tivities we pursue and the things we take care of (Heidegger 1982:137) (Olsen 2003:96)

Vi inte bara frstr oss sjlva p detta vis, vi skapar oss sjlva genom vrl-den vi har runt om oss, och vice versa. Vardagliga freml r aktrer i vr uppfattning av vrlden och vi kan inte ta oss utanfr denna, drfr att vr upplevelseplattform r vr kropp, som Merleau-Ponty ppekade (2006:177). Vi r drmed s fysiskt insnrjda i vr egen vrld att den har blivit en del av oss. Inte nog med att vrt intellektuella varat-i-vrlden skapade vrlden, vvde dess trassliga nt, det snrjde oss ohjlpligt fr all framtid.

Varje objekt tolkas i en srskild social kontext och det kan ta rollen som vilken kulturell aktr som helst som vi ger det. Alla ting i materialiteten r aktrer, men de agerar efter vra instruktioner, genom vr inblandning. Fr att frtydliga kan man sga att tingens egenskaper snarare skall ses som re-flektioner av vra frestllningar, som speglad materialitet, n som deltaga-re i ett ntverk.

Frn denna teoretiska infallsvinkel och de empiriska observationer som vi gr av vrt arkeologiska material, r det mjligt att sluta sig till vissa spe-cifika och centrala resonemang.

Naturen r per definition en del av det kulturella landskapet. Den r kopplad till vr erfarenhet av vrlden runt oss och hller sin position i vr materialietetsspegel som en aktr i ntverket.

Landskapet r en representation av de rhizomiska relationerna mellan natur, kultur och de mnskliga invnarna.

Vr utgngspunkt fr vr erfarenhet och upplevelse av vrlden r vr kropp, vilket gr oss fngar i vr egen materialitet.

Landskapet r ju bde vrt moderna landskap och resterna efter ett an-tal olika, frgngna landskap. Man kan sga att landskapet r ackumulerat och har blivit vad det r p grund av det som hnt tidigare, landskapet som en palimpsest av kontinuerlig och diskontinuerlig nrvaro (Bale & Erick-son 2006:2). Allt ser vi inte men en hel del finns kvar som pminnelser om

21

1 . INTRODUKTION

detta. Gravar och hllbilder till exempel utgr tydliga rester efter tidigare landskap. Vi placerar dem i vrt landskap fr att hvda det. Det handlar inte om territoriella ansprk eller grnser, utan helt enkelt att inreda och mblera vrlden med begripliga freteelser.

ven frr i tiden definierade man sitt landskap utifrn freteelser, bde naturliga och skapade. Relationen till landskapet byggde dock i frsta hand p att det var hvdvunnet. Man relaterade det och grnserna i det till my-ter om frfder och till skapelsemyter (Wall 2003:184f).

1.3 Kult, rit, offer och mytRedan i titeln presenteras tv av dessa begrepp och de kommer ocks att f en framtrdande och viktig roll i den fortsatta texten. I tillgg till dessa har hr frts myten, som r intimt frknippad med de vriga, srskilt d man talar om dessa i rent religisa sammanhang. Riten frekommer i alla livets sammanhang och behver inte vara frknippad med religionen, de tv v-riga r starkare bundna till det sakrala. Myten r berttelsen om skapelsen och drmed i grunden religion.

Ofta anvnder vi bde inom arkeologin och i vr vardag dessa be-grepp slentrianmssigt och inte sllan felaktigt och misstolkade. Det allvar-ligaste problemet torde nd utgras av det faktum att vi alla har olika upp-fattningar om vad de betyder. Nr vi talar om kult och rit r risken allts stor att vi talar frbi varandra och vr frfrstelse iscenstter en kommu-nikationskris. Drfr mste hr gras ett frsk att definiera hur jag anvn-der dessa begrepp och hur den teoretiska grunden ser ut.

Frst och frmst r det lmpligt att presentera enkla och kortfattade fr-klaringar som jag hmtat ur Nationalencyklopedins (NE) Internet-upplaga. Som icke-prenumerant presenteras man fr hgst tvradiga frklaringar och i all sin enkelhet ger de nd ett begrepp om ordets betydelse, en frst-elseriktning.

Kult frklaras som religionernas yttre former fr gudsdyrkan: ceremo-nier, offer och bn. I verfrd bemrkelse betyder ordet tillbedjan, vrd-nadsfull dyrkan.1

Rit frklaras som kulthandling, ofta religis, som frekommer vid ett speciellt tillflle. Riter kan ven frekomma vid t.ex. nationella hgtider och offentliga eller kulturella manifestationer2 och ritual frklaras som formbunden och institutionaliserad handling med symbolisk innebrd, srskilt i kulten och i traditionella hgtider.3

1 http://www.ne.se/kult Nationalencyklopedin, hmtad 2011-01-03. 2 http://www.ne.se/rit Nationalencyklopedin, hmtad 2011-01-03.3 http://www.ne.se/ritual Nationalencyklopedin, hmtad 2011-01-03.

22

1 . INTRODUKTION

Offer r en kultisk handling varigenom ngot frambrs t en gudom-lighet, som fda eller som gva. Offret kan verlmnas p ett altare eller frtras i en offermltid sedan en del verlmnats t guden.4

Myt frklaras som i religist sprk en berttelse om ett skeende av grundlggande betydelse fr mnniskans tillvaro och dess mening. Som exempel kan nmnas myter om vrldens skapelse och undergng, mnsk-lighetens tillkomst, ddens och det ondas ursprung samt frlsningen.5

Med detta kan man naturligtvis inte nja sig. Det r i sig inte ngot fel p definitionerna, men de r kanske lite generella. Litteraturen i mnet r omfattande och sikterna gr grna isr mellan olika frfattare. Samban-det mellan begreppen och religionen mste ocks utredas. Som nmndes ovan kan tminstone tv av begreppen fungera utanfr religionen, men i det fljande r det just det religisa sammanhanget som kommer att under-skas. Sen r det ocks betydelsefullt vad vi lgger i begreppet religion.

1.3.1 Begreppen i religionshistoria och antropologi

Religion r inte ngot som r definierat inom flertalet mnskliga samhllen. Man utfr sina riter inom sin kult och berttar sina myter, men man har inget egentligt begrepp fr det. Begreppet skapades som ... a clumsy process of translation of other peoples languages and cultures into catego-ries that Westerners can understand and interpret in terms of their own ex-perience (Bowie 2006:19f). Mycket generellt kan man definiera religion som ett trossystem. Den ingr i kosmologin och utgr en viktig och aktiv del av kosmogonin. Dessa begrepp i sin tur, kan kortfattat beskrivas som en uppfattning om hur universum fungerar och hur mnniskan och allt annat passar in i detta (kosmologi), respektive berttelser, myter och teorier om universums ursprung och om mnniskorna (kosmogoni). (Bowie 2006:108). Det innebr allts att viktiga delar i kosmogonin r de begrepp som be-skrivs nedan. Srskilt myten tar en central roll genom sina berttelser om alltings brjan.

1.3.1.1 Kult

Begreppet r nra frknippat med religist utvande. Detta gr det samti-digt till det begrepp som r lttast att definiera. Den beskrivning som citeras ovan frn Nationalencyklopedin r i sig fullt tillrcklig. ven om man i mo-dern tid har givit ordet en verfrd betydelse i dyrkan av filmstjrnor och popidoler, ndrar det i grunden ingenting i ordets grundlggande betydelse.

4 http://www.ne.se/offer offer. Nationalencyklopedin, hmtad 2011-06-11.5 http://www.ne.se/my Nationalencyklopedin, hmtad 2011-01-12.

23

1 . INTRODUKTION

I verfrd bemrkelse kan man ju ocks hvda att film- och popidoler r gudomar. Kulthandlingar r ndock religionens (eller tillbedjandets) yttre former. Dessa former ger ocks goda frutsttningar fr materiella spr. I ceremonier och offer kan bde matrester och freml likvl som hela mnniskor eller delar drav komma att bevaras fr eftervrlden. Det r drfr som detta begrepp lyfts fram i denna avhandlings titel. Det r hu-vudsakligen spren efter kulten som gjort det mjligt fr oss att diskutera riternas och myternas innehll och som en fljd religionens utformning.

1.3.1.2 Rit

Utifrn den frklaring som NE ger skulle riten i frsta hand vara en kult-handling, allts en del av ett av mnga uttryck fr detta begrepp. Religions-historikern Catherine Bell har skrivit fler bcker om riter och detta kan vl mjligen antyda att begreppet innebr strre problem n vad som antyds av den korta formuleringen i NE (Bell 1992, 2009; Insoll 2004:10).

Riter utgr komplexa system som styrs av vissa knnetecknande drag. De r formella i det att de fljer ett fast mnster frn gng till gng; de r ocks traditionella i det att de r ofrnderliga, eller i alla fall betraktas s. De r ocks regelstyrda och sjlvfrklarande (Insoll 2004:11).

Bell delade in riterna i sex stycken ngotsnr allmnt frekommande typer (Bell 2009:94ff): Passageriter (rites de passage) Kalenderriter Riter kring utbyte och samhrighet Helande, utdrivande eller skyddande riter Festande, fastande och festivaler Politiska riter

Den frsta av dessa riter r kanske den mest knda. Det r ocks den rit vi som arkeologer har strst mjlighet att finna spr efter. Passageriterna r de processer man gr igenom fr att frflytta sig frn ett tillstnd i livet till ett annat. Till dessa hr till exempel dop, konfirmation och brllop, men ocks riter i samband med ddsfall (Bell 2009:94f). Den andra kategorien innefat-tar den typ av riter som r knutna till srskilda tidpunkter p ret, lttast kopplar vi denna typ till jul, fdelsedagar eller midsommarfirande (2009: 102f). Kategori nummer tre utfrs fr att skapa samhrighet mellan mnnis-kor och gudar. Detta sker ofta i form av offer. Det finns en generellt omfat-tad uppfattning att gudarna deltar i dessa, det kan rra sig om mltider eller rkelseoffer, brnning av mat eller vxter (2009:108ff). Nummer fyra rr sig om att man frsker driva ut onda andar eller skydda individer mot utom-stendes pverkan genom besvrjelser, frbannelser eller liknande. Riterna

24

1 . INTRODUKTION

r frknippade med shamaner, bde samkan av skada och tgrdande ut-frs av dessa (2009:115). Den femte kategorin lmnar ocks materiella lm-ningar efter sig, tminstone festandet och festivalerna. Genom dessa aktivi-teter bygger man upp en gemenskap med gudarna genom att dela mltider med dem. Dessa sker ofta enligt ett tidsbundet schema ver ret med varie-rande perioder av fasta och festande (2009:120ff). Kategorien har nra band med kalenderriter och riter kring utbyte och samhrighet. Den sista kategorien utfrs fr att konstruera, uppvisa och gynna maktens personer och institutioner (2009:129). Det rr sig till exempel om kunglig krning el-ler prstinvigning.

Som man kan frst samverkar flera av dessa kategorier i olika kombi-nationer av riter med flerfaldiga avsikter (2009:136). Faktum r att inga ri-ter frekommer ensamma. De ger frutsttningarna fr hur man kan agera i den vrld som de ocks ger formerna fr. Ett samhlles ritualer kan inte skiljas frn den vrldsuppfattning som de skapar. De pverkar ocks hur in-divider och grupper av mnniskor kan agera i samhllet (2009:252).

Liksom kult omnmns rit i titeln till avhandlingen. Detta beror p att denna, likt kulten, kan ge materiella lmningar, till exempel matrester, brnda ben, frkolnade vxtrester, krukskrvor samt sten- och metallfre-ml. Myten andra sidan r en ensidigt mental produkt som knappast lr lmna ngra spr p kultplatsen i Nibble. I alla fall inte ngra primra spr. Riter som utfrs inom en kult som uttryck fr mytiska berttelser kan ge spr som bevarats till vr tid. En srskild kategori som hr till bronsldern, dr myterna kan f ett primrt uttryck, r hllbilderna. Det r inte ovanligt att myter terberttas just med hjlp av bilder, srskilt i ett samhlle som saknar skriftligt sprk.

1.3.1.3 Myt och legend

Myten r nra knuten till riten, den r dess frutsttning. Myten berttar historien om vrldens ursprung och om mnniskornas. Myten upprepas om och om igen. Myterna r berttelser och de r alltid sanna. De r sanna p ytan drfr att vi tror p dem och de r sanna i krnan drfr att de r vra vrderingars och frvntningars ursprung (Foucault 1993:16f). Myten r inte statisk, den ndras och frndras, det r emellertid inte ett faktum som man vidknns d myten mste vara (upplevas) som ofrnderlig.

Myter frklarar varfr vi finns och varfr vi tnker som vi gr. Myter fr-klarar religionen och legitimerar denna (Bowie 2006:268). Emellertid har myter ocks en mer subtil innebrd. De hller ihop samhllen, frser dem med en gemensam historia och framtid; kort och gott tillhandahller de iden-titeter (Tilley 1994:33). Berttandet r existensens frutsttning och myten dess kldsel. I samband med myten mste vi ocks lyfta fram legenden, som

25

1 . INTRODUKTION

till skillnad mot myten utspelar sig i tiden efter skapelsen och de personer den berttar om r grna hjltar eller hjltinnor som utfr dd som va-rit avgrande fr mnniskoslktets utveckling och verlevnad (Bowie 2006:268). Legenden fljer vanligen ett universellt mnster som kan delas in i tre moment: Avfrd (eller separation) initiation terkomst. Hjlten introduceras fr oss i sin vrld dr denne fr ett uppdrag, ofta av en mystisk budbrare. Hjlten r tveksam att acceptera uppdraget, blir vertygad av ngon, vanligen en gammal man eller gumma. ventyret brjar och det finns hinder och svrigheter att vervinna tills hjlten slutligen klarar av det slutgiltiga hindret och med priset i hamn kan tervnda hem (Bowie 2006:285). En sdan berttelse kan var den om de tv brderna som for till jorden fr att lra mnniskorna hur man anvnder elden eller hur man ja-gar eller odlar sd.

1.3.1.4 Offer

Offer r nra frknippat med de vriga begreppen och utgr ofta en del av ritualerna. Offret r viktigt i kontakten med gudavrlden och innebr ett stt en metod att verlmna gvor till gudarna. Det kan rra sig om rent fysiska freml, mat, krukor, vapen eller metallfreml. Det kan ocks handla om att man offrar djur eller mnniskor. Man kan ocks offra sig sjlv eller delar av sin tillvaro.

Offret innebr ofta en invigning eller ett helgande av de objekt/freml som offras, men begreppen r inte identiska. Invigningen av en kung fr-ndrar bara hans stllning och inte personen sjlv. Nr ett offer begs nr invigandet/helgandet utanfr det faktiska fremlet och pverkar ocks den person som gr offret (Hubert & Mauss 1981:9). Offret utgr en med-lare mellan den offrande och den som str som mottagare, en gud eller lik-nande (1981:10).

1.3.2 Kult och rituell praktik i skandinavisk bronslder

Bronslderns religion r i stora drag oknd till form och innehll, ven om goda frsk har gjorts att ge en bild av den (jfr Kaliff 1997, 2007; Fredell 2003; Kaul 2004). Det finns omfattande lmningar efter dess rituella prax-is i form av gravar, kulthus och andra lmningar som mer eller mindre s-kert kan knytas till det religisa utvandet. En frndrad religion borde ge avtryck i vilken typ av konstruktioner man lmnat efter sig. Ett mycket vik-tigt uttryck fr en frndring av religis praxis r vergngen till kreme-ring, frn att man tidigare begravde sina dda obrnda. Det r inte lngre sjlvklart som man tidigare antog att brandgravskicket blev allena-rdande frst vid mitten av bronsldern och inte heller att den genomfrdes

26

1 . INTRODUKTION

s hastigt som detta skulle antyda (Stenberger 1979:186). Brandgravar finns frn tidig bronslder, till och med frn senneolitikum och de samexisterar med skelettgravar under flera hundra r. Kremerade ben frekommer av och till i stenlderskontexter tminstone frn mesolitikum (Sjling 2010:149f). Vid senare tiders underskningar p bronslderns gravflt har brandgravarna framtrtt allt oftare i ett ldre-bronslders-sammanhang (Forsman & Victor 2007; stling & Eriksson 2005).

Brandgravar frefaller ha varit det vanliga i mellansverige redan under ldre bronslder. Den sydskandinaviska hgkulturen verkar ha utvecklats med inspiration frn kontinenten och har tfljts av en allt mer hierarkisk samhllsmodell. Det samma gller emellertid inte fr mellansverige. Grav-skicket med diskreta stensttningar och brandgravar ger inte uttryck fr vare sig ett hierarkiskt eller ett jmlikt samhlle, de gravar dr obrnda dda har ptrffats hllkistorna visar snarare p ett kollektivt grav-skick. Viktiga i sammanhanget r de stliga kontakter som alltid upprtt-hllits i mlaromrdet. Genom dessa kontakter har man ftt andra intryck n de som fljde med bronsimporten sderifrn (Hjrthner-Holdar & Ris-berg 2002; Karlenby 2002b).

Byggnadsskicket under bronslder gr frn stora hus till mindre. Detta tolkas vanligen som att det under ldre bronslder fanns en social uppdel-ning med mktiga hvdingar och underlydande befolkning och att det un-der yngre bronslder blev mer jmlikt, en frndring frn ett hierarkiskt, slktstyrt samhlle till ett mer kollektivt och likstllt samhlle, en fljd av avgrande frndringar vid mitten av bronsldern. Det kan rra sig om re-ligisa frndringar avspeglade i brandgravskickets infrande eller sociala frndringar till fljd av en nedgng i bronstillgngen. Det kan emellertid lika grna tyda p att den ldre bronsldern var i hg grad ttebaserad och att flera familjer levde tillsammans i stora hus, medan man under yngre bronslder fick ett mer familjeinriktat samhlle, dr varje familj bodde i sitt eget hus. Det skulle innebra en avgrande frndring av samhllet, men detta behver inte ndvndigtvis vara en frndring av sociala strata, vare sig mot en kad hierarkisering eller ett egalitrt system.

Avhandlingen bygger p tre teman som lper igenom texten. Det frsta temat omfattar en studie av bronsldersmiljn i bde ett regionalt perspek-tiv (enkpingstrakten) och ett mer vergripande perspektiv (Mlardalen Sydskandinavien) fr att frska hmta in generella likheter och skillnader i religisa seder i den frment likartade skandinaviska bronsldern. Det kan nu efter underskningarna i Nibble och ett antal liknande platser som un-derskts de senaste ren bli mjligt att omtolka gravplatser och som en fljd av detta den rituella praktiken. Nibble utgjordes av en komplex grav- och kultplats med lmningar frn strre delen av bronsldern. Genom forn-lmningarnas spridning i omrdet kring Nibble kan man se att dr funnits

27

1 . INTRODUKTION

flera bebyggelseenheter. En srskilt framtrdande samling med fornlm-ningar frmst skrvstenshgar finns vid byn som grnsar till Nibble i ster. Den heter Ullunda, namnet anger att det r en plats helgad t guden Ull (Vikstrand 2001:167). Utifrn fornlmningarnas spridning i omrdet r det ocks uppenbart att dessa platser under bronsldern har utgjort en str-re sammanhllen bygd. Ngon mil norr ut finns ett annat ortnamn knutet till en gudom; Hrn (Hrnevi). Bda gudanamnen frekommer tillsam-mans p ett flertal platser i Uppland och det har freslagits att de har ut-gjort ett gudapar. Vikstrand stller sig tveksam till kopplingen, d namnen enbart i Upplands-Bro frekommer p bebyggelseenheter nra varandra (2001:310). Emellertid kan vi se parvis frekomst p andra stllen och ex-istensen av Ull och Hrn i Nibbletrakten talar fr att det rr sig om ett par gudar. I omrdet frekommer dessutom bde Fr och Tor i grannsocknar-na.

Kan kultplatsen vid Nibble ha ngot med Ull att gra? Strax norr om denna plats finns ett Ullbro med anknytning till Ullunda. Hela omrdet innehller flera boplatsytor och gravomrden, varfr Nibble kan utgra en del av ett strre rituellt centrum.

Det andra temat r en analys av rituell praktik. Utifrn en fallstudie kring Nibble kartlgger jag vilka typer av lmningar och spr som blivit kvar efter de rituella aktiviteter som hrde ihop med religionsutvandet.

Det mest knnetecknande fr platsen var att man i mycket stor omfatt-ning och frmodligen med ansenlig mda har flyttat omkring stenar och block. Man omskapade helt enkelt landskapet efter sina egna syften; det skapade landet, det rituella landskapet! Temat centrerar kring denna ns-kan att modifiera landskapet i kosmologiskt syfte. Det avsljar ocks brons-ldersmnniskornas frhllande till de fyra elementen. Stenen representera-de jorden, elden himlen, vattnet fretrdde hav, sjar och vattendrag. Luf-ten var det man andades och som gav elden liv, manifesterad genom nga och rk. De fyra elementen har naturligtvis ocks haft mer symboliska funktioner och esoteriska egenskaper, ngot som ska studeras nrmare ned-an.

Betydelsen av dessa element uttrycktes i riterna. De lmningar vi finner vid vra arkeologiska underskningar r alla fljden av aktiviteter frknippa-de med bronsldersmnniskans frhllande till de fyra elementen. I Nibble fann vi otaliga exempel p detta. Man eldade p stenarna, hllde vatten p dem s att de sprack. Luften var det som fick elden att brinna. Man kunde till och med tillfra luft med hjlp av blgar vid bronsgjutning. Denna ak-tivitet var nra frbunden med elementen. Eld och luft gav smlt metall (som p ett stt r hrt och ofrstrbart som sten, som faktiskt kommer frn sten), vatten behvdes fr att kyla ner metallen igen till sitt hrda (jor-diska tillstnd). I Nibble finns spr av flera aktiviteter dr man involverat de

28

1 . INTRODUKTION

fyra elementen p olika stt. Bland annat fann vi vad som verkar vara bak-ugnar inom gravomrdet (rituell bakning), bitar av deglar fr bronsgjut-ning, mngder av skrvsten och kokgropar i storformat. Tolkningen r att de utgr resterna efter offermltider och andra aktiviteter frknippade med riter och religion. P platsen fanns ocks en brunn och en klla. Tyvrr fanns inga fynd som tydde p offer i dessa, men kopplingen mellan vatten och rituell plats r i sig intressant nog.

Inom gravomrdet fanns byggnader som helt klart har haft kultiska funktioner. Ett av husen hade en bevarad syllstensrad samt en stor sten in-vid, som av allt att dma har anvnts som ngot slags altare. Husets kon-struktion har vissa betydande likheter med det grekiska megaron (Werner 1993). Om detta ocks antyder ett samband mellan den nordiska och den grekiska kulturen r oskert.

Det tredje temat r hllbilderna. Dessa innehller en slags berttelser. I Sverige finns ett stort och unikt bildmaterial med berttelser frn bronsl-dern. I Nibble fanns bde bilder och sklgropsfrekomster inom kultplat-sen. Hundratals sklgropar och ett par skeppsbilder lg spridda mellan gra-var och kulthus.

Tyvrr har bildernas betydelse och berttelsernas innehll gtt frlorad, vi kan inte lngre tolka dem. Men det finns bilder dr sammanstllningen av figurer och deras enhetliga utfrande lter oss frst att det mste rra sig om en sammanhngande berttelse och att bilderna har ristats av samma person eller i alla fall av en och samma grupp av mnniskor. En hllbild r srskilt framtrdande vad gller bildberttande. Det r hllbilden i Fossum (Tanum 153), Tanums socken, Bohusln. Denna omfattande bild bestr av mnga och varierande figurer. Stilen p figurerna r dock mycket enhetlig och deras placering i frhllande till varandra visar att det inte bara rr sig om en samling figurer ristade slumpmssigt i frhllande till varandra eller att de ristats ver en lngre period. Det r helt uppenbart att det rr sig om en medveten planering av bilderna p ytan och att det fr den invigde var mjligt att frst vad bilderna berttade. Figurerna verkar agera tillsam-mans, i en slags frstenad dans och historien de berttar har skert haft en signifikant betydelse fr den tidens mnniskor, kanske alla eller i alla fall de flesta knde till den. Vissa scener i berttelsen terkommer enskilda p flera andra bilder, bde i Bohusln och i andra hllbildsomrden i Sverige. En scen som r srskilt ofta upprepad p hllbilder i hela Sverige r de stridan-de yxbrarna. Mjligen hnvisar de enskilda scenerna till berttelsen ge-nom att antyda knda episoder frn den. Liknande berttartekniska knep anvnds i alla samhllen, sannolikt ocks under bronsldern.

Berttelsen p hllen i Fossum r frmodligen en av de mer betydande i bronslderns frestllningsvrld, en skapelseberttelse eller ngon annan mytisk ursprungsfrklaring. Sammanstllningen av figurer ger mjlighet

29

1 . INTRODUKTION

att bertta historien om de tv tvillingbrderna som reser till mnniskornas vrld fr att lra dem jaga (odla, skta boskap, gra upp eld eller ngot lik-nande), varp den ene brodern ddar den andre. En arkaisk historia som r knd frn mnga platser i vrlden inte minst frn det indoeuropeiska omr-det.

Avhandlingen kan ses som en fortsttning p den analys som gjordes av den ldre bronslderns samhlle i min licentiatavhandling, d srskilt i ka-pitel 3. Dr koncentrerade jag mig frmst p vergngen mellan senneoliti-kum och ldre bronslder, nu kommer bronsldern i sin helhet att behand-las. Senneolitikum och ldsta bronslder kan inte ltt skiljas t och det samhlle som mognar fram under period II har sin brjan i vergngen mellan dessa perioder. Kultplatsen i Nibble existerade under en lng period. De frsta begravningarna skedde runt 1400 f. Kr. och de sista vid vergng-en mot frromersk jrnlder. Ett par begravningar skedde ocks i omrdet hundra r efter det att platsen egentligen vergivits. Huvuddelen av de ritu-ella lmningarna i Nibble kan dateras till period III-VI och ger goda mjlig-heter att studera rituell praktik under denna period. Kopplingen till ldre bronslder ppnar ocks fr studiet av frndring av religion och samhlle i ett lngtidsperspektiv.

Under bronslder sker en lngsam, stadig frndring som kan identifie-ras genom kontinuiteten. Frndring r s gott som alltid lngsam och kon-tinuerlig under frhistorisk tid, eller tminstone de delar som vi kan iaktta genom den materiella kulturen. Strukturerna mste vara lngsamma och lngsiktiga fr att de ska avspegla sig i de freml som bevaras. Vi kan som observatrer bara iaktta konjunkturer och la longue dure (Braudel 1997:761ff). Pltsliga hndelser kan avspegla sig i till exempel brnder eller offer, men de saknar betydelse annat n i ett lngre tidsperspektiv.

Samhllen (kulturer) upphr aldrig, de ndrar bara form. Kulturer r inte ddliga p det stt som mnniskor r det, eller som samhllen, fr den delen. Braudel menade att strukturer som utvecklats i la longue dure fortlever frn rike till rike. Mycket av det som knnetecknade Romarriket knnetecknar Medelhavsomrdet ocks idag (Braudel 1990:97ff). Detta skulle i verfrd bemrkelse kunna innebra att delar av bronslderns reli-gion levt vidare i senare tiders sedvnjor.

Frndring under frhistorisk tid r bara mjlig att identifiera genom utgrvt material och artefakter. Pltsliga frndringar har frmodligen ocks skett men r svrare att identifiera och kanske ocks att frst eller tolka. Den pltsliga kollapsen i den egeiska bronsldern har ofta kopplats samman med en katastrof, till exempel en frndring i klimatet eller vulka-nen Heras utbrott (Dickinson 1994:304f), dock r sambandet starkt ifrga-satt. Bland annat r tidpunkten fr eruptionen lngt ifrn klar (Buckland m.fl. 1997:587). En naturkatastrof, som Heras utbrott eller ett allt smre

30

1 . INTRODUKTION

vder r knappast tillrckligt fr att kncka ett stabilt samhlle, dremot kan ett samhlle i kris rasa samman utan ngon yttre pverkan alls.

I den fljande texten har jag p flera stllen anvnt mig av oppositionel-la par. Detta skall inte frsts som att jag vill arbeta med dualitet, ngot som skulle vara mrkligt med tanke p att den teoretiska grunden fr av-handlingen mycket tydligt har frklarats vara rizhom och ansluta till Actor Network Theory. Vad de oppositionella paren anvnds fr r snarare att lyfta fram ett problemkomplex dr de skulle kunna utgra dettas yttre grnser, men att det dr emellan finns ett nt av ondliga kombinationer av de bda. Ett exempel r till exempel paret sakral:profan. Som kommer att framg av fljande text kan dessa begrepp inte skiljas t, de r varandras frutsttning och frekommer endast i blandad form. I det fljande kom-mer jag att skriva denna och liknande parstllningar skiljda t av ett / fr att pvisa att det inte rr sig om en dualitet.

Ett annat exempel som framfrs i diskussionen kring skrvstenshgar r det ra och det kokta. Hr r i grunden sjlva definitionen antingen eller. Hr kan man hvda att oppositionen finns inbyggd i freteelsen som formu-lerad av vra studieobjekt. Man har definierat ett stadium fre (det ra) och ett efter (det kokta). Nr det gller skrvsten, brnda ben, brnd sd och s vidare r detta en dualitet man laborerat med som en frklaring av frhllandena i kosmologin.

1.4 Problemformulering

1.4.1 Frn Almgren till Almgren en kulturhistorisk arkeologisk expos

Strre delen av 1900-talets bronsldersforskning innefattas tidsmssigt mellan tv publikationer av Almgren senior och junior. r 1927 utkom av trycket en mrkvrdig, medryckande och infallsrik bok kring den nordiska bronslderns religion av Oscar Almgren, den frste professorn inom arkeo-logi i Sverige (Almgren 1927). Sextio r senare gav hans son och eftertrda-re p professorsstolen i Uppsala, Bertil Almgren, ut en bok som ingende studerar hllbilderna ur ett stilistiskt och kronologiskt perspektiv (Almgren 1987). Det r dock viktigt att hr ppeka, att det inte var med Almgren den ldres bok som forskningen kring bronslderns religion brjade. Boken var snarare kulmen p en flera decennier lng forskning kring kult och religion (Kaul 2004:42).

Oscar Almgrens bok heter Hllristningar och kultbruk och ingick allts i en forskning kring de mer esoteriska inslagen i bronslderskulturen som pgick under brjan av 1900-talet. P grund av den allmnna stmningen

31

1 . INTRODUKTION

inom humaniora under kommande decennier, verkade det lnge som den ocks innebar slutet p denna speciella gren av mnet. Under kommande r var det inte frenligt med god vetenskaplig sed att gna sig t spekulatio-ner och mngen forskarmda kom att lggas p att visa p omjligheten av denna typ av forskning. Till grund fr detta lg framfrallt den teoretis-ka diskussion som utgick frn det historiska mnet i Lund, frmst genom Lauritz Weibull (1918). Denna skola kom att pverka mnga humanistis-ka mnen, inte minst arkeologin.

Samtidigt med den forskning som Almgrens bok kan rknas till fanns en annan linje som bedrevs enligt klara kulturhistoriska riktlinjer. Denna utgick frn det omtalade Stjernas seminarium som i brjan av 1900-talet skolade mnga av Sveriges arkeologer i den frsta generationen. Deltagarna fick sig tilldelat ett landskap och en tidsperiod och sedan var det bara att sammanstlla all kunskap som fanns ocks att samla in ny genom inven-teringar och utgrvningar om tidsperioden och landskapet. Fr Upplands del fll uppgiften p Gunnar Ekholm som i tv bcker presenterade kun-skapslget vad gllde stenlder och bronslder (1919; 1921). P grund av det gedigna arbetet har de kommit att anvndas nda fram i vra dagar, ven om fornlmningsbestndet har flerdubblats under tiden. Arbetet sak-nar all den friska fantasi och tolkningslust som Almgrens publikation an-das, men den har behllit sin betydelse lika fullt.

Almgren den ldres bok r en spnnande berttelse om bronsldersreli-gionen utifrn en jmfrelse mellan skandinaviska bilder och Europas och medelhavsomrdets religion, frmst sdan den framtrder genom den mngfaldiga bildkonsten hos egyptierna (Almgren 1927:262ff). Den har angripits fr att den i s hg grad bygger p analogislut, men detta innebr inte att Almgren okritiskt har verfrt den egyptiska religionen p nordis-ka frhllanden (Kaul 2004:42f). Frgan r vilken arkeolog som arbetar med ett s svrfngat mne som religion och kosmologi, som kan komma ifrn att i alla fall d och d gra sig skyldig till analogislut. I princip an-vnder sig ocks Kaul av denna teknik (Horn 2010:20ff).

Den andra boken har den fr tiden omodernt otympliga tyska titeln Die Datierung Bronzezeitlicher Felszeichnungen in Westschweden. P mnga stt betecknar den slutpunkten p det som den ldre boken var br-jan av. Far och son hr bda till det som kallas den kulturhistoriska arkeo-login och Bertil Almgren var en vertygad fresprkare fr en gedigen kll-kritik. Frn 1960 genomfrde han omfattande studier av ldre forskning fr att se hur pass stor del av denna som byggde p ett arkeologiskt sakkun-nigt framtaget material. Resultatet var enligt Almgren nedslende (Alm-gren 1972:5f). Kllkritiken var det uttryck som den Weibullska skolan tog sig inom arkeologin och d srskilt i Uppsala. P samma gng fljde Alm-gren den yngre i sin faders fotspr. Hans omfattande studier kring hllbilder

32

1 . INTRODUKTION

rrde inte bara deras datering och kurvatur (1987), utan ocks hur figu-rerna skulle tolkas. En av de mer knda texterna han publicerade i detta mne handlar om de mnga fotsulor som ristats in i hllar inom alla hll-bildsomrden. Dessa tolkades som avbildningar av en gud som inte fick av-bildas (Almgren 1962).

P platser utanfr Uppsala kan det synas som om man fljde andra v-gar. Under 1960-talet uppstod den nya arkeologin (New Archeology; Binford & Binford 1968). Denna inriktning diskuterades flitigt under den-na tid men kanske var det frmst under 1970-talet som man frde denna debatt, d man ett tag trodde att den svenska (skandinaviska) arkeologin var ny eller processuell, som man valde att kalla den. Det r emeller-tid svrt att utpeka ngon srskilt framtrdande processuell forskare inom nordisk arkeologi. Ett antal namn brukar nmnas, men om man skrsk-dar dessa nrmare, faller de flesta inom den gamla kulturhistoriska arkeo-login. Mats P. Malmer, professor vid institutionen i Stockholm, anses med sin avhandling ha presterat ett omfngsrikt exempel p ny arkeologi; Jung-neolitische Studien (1962). Men bara fr att man gnar mycken tid t att sammanstlla material och sedan bearbeta det statistiskt, gnar man sig inte t processuell arkeologi. Dessa metoder har alltid varit och r n idag vl inarbetade i traditionell arkeologi. Detta gller ocks i hg grad en an-nan av 1960-talets mer omtalade doktorsavhandlingar, nmligen den stu-die av fremlsanalys som den mngrige chefen fr Bohuslns Museum, Carl Cullberg, publicerade 1968: On Artifact Analysis. Denna var ett fr-sk att utvrdera tre olika metoder att analysera ett arkeologiskt artefakt-material bronsyxor och avgra vilken metod som skulle ge det bsta re-sultatet. En av dessa metoder var en traditionell kulturhistorisk analys (Cullberg 1968:12, se ven Cullberg 1970:276).

En person som under hela sin verksamhet har provat nya vgar till kun-skap r Stig Welinder, professor e.m. vid Mitthgskolan. Under en period i brjan p 1970-talet kan man mjligen hvda att han hade en processuell inriktning och att han var pverkad av den nya arkeologin (1975). Emeller-tid har det mest knnetecknande fr Welinders forskargrning varit att stndigt finna nya vgar, nya metoder att g vidare med. Han har p sena-re tid kommit att verge sin ursprungliga stenldersinriktning fr betydligt senare tider (till exempel Welinder 1992).

Slutsatsen mste bli, att den arkeologi som bedrevs mellan Almgren och Almgren inte kan betraktas som annat n olika varianter av traditio-nell kulturhistorisk arkeologi. Naturligtvis pverkades den forskning som bedrevs frn 1920-talet och framt av det som hnde i vrlden runt om-kring. Fre och under andra vrldskriget var den ptagligt tyskanstruken och i vissa fall till och med nazistisk (Hagerman 2006; Baudou 1997), dr-efter fljde en allmn tekniskt framstegsvnlig utveckling i samhllet, som

33

1 . INTRODUKTION

fick till fljd att inte bara den nya arkeologin framtrdde utan ocks att man allt starkare centrerade p naturvetenskapliga metoder i tiden fram till 1970-talets slut. Under hela denna period frblev dock arkeologin traditio-nellt kulturhistorisk, i alla fall bland flertalet verksamma arkeologer.

1.4.2 Reaktionen

En reaktion var naturligtvis oundviklig. Efter den lngvariga och ibland n-got naiva fascinationen vid det naturvetenskapliga och tron att detta skulle kunna ge svar p allt i form av sanna