En tidning från Sveriges Bergmaterialindustri # 114 • November 2011

Skanska i ny struktur Svevias nye ledare Skrämmande vibrationer

BRANSCHEN

KLARAR

KRISEN!

HÅRDA TAG mot miljöbrott

Länsstyrelsens syn på branschen

Krossgruppen – en samlad röst

Stort intresse för SBMIs branschdagar

Ny teknik i täkten

Tunga argument för mobila enheter i världsklassSandviks Heavy range-serie mobila krossar och siktar kombinerar hög mobilitet med hög

produktivitet, samtidigt som de är flexibla i sin användning i anläggningen eller projektet.

Enheterna presterar på topp var och en för sig, men är konstruerade för att dockas ihop för

produktion av olika fraktioner ur ett enda krossled. En hög grad av automatisering gör att

en eller flera enheter kan styras av en enda operatör.

Vill du veta mer? Läs om vårt produktutbud och hitta kontaktuppgifter till våra säljare på

mc.sandvik.com/se

Sandvik Mining and ConStruCtion Sverige aB, tel 026-26 20 00.

lokalkontor: BollnÄS tel 0278-64 22 00, Haparanda tel 0922-298 00, JÄrfÄlla tel 026-26 20 00,

kiruna tel 0980-828 35, nora tel 0587-845 00, partille tel 031-44 72 60, Svedala tel 040-40 90 00

mc.sandvik.com

UJ640

UJ440E

UH640

UH421

KROSSORDET # 114 3

24SID Fullspäckat program på SBMIs branschdag.

5 LEDARENNågra inledande ord från Björn Storkirk, vd på SBMI.

6 ANSLAGSTAVLAN OCH VÄGSKÄLET

7 NYHETSFLÖDET

8 HÅRDA TAG MOT MILJÖBROTTLennart Häggboms uppgift är att sätta stopp för lagbrott mot naturen.

10 KUNSKAP OCH GODA RELATIONER Hur ser täkthandläggarna på oss i bergmaterialbranschen?

14 NY STRUKTURVi bad regionchefen Per Åkerman att måla upp bilden av det nya Skanska.

18 BRANSCHEN KLARAR KRISENUtvecklingen i byggsektorn blir svag, men för bergmaterialindustrin ser det ljusare ut.

22 SKRÄMMANDE VIBRATIONERVilken sorts information bör man gå ut med till närboende inför ett sprängningsarbete?

24 POPULÄRA HELDAGARStenkoll fanns på plats under SBMIs branschdag i Jönköping.

34 MEDLEMMARNAS ÖNSKELISTAVi har frågat några medlemmar vil-ken fråga de tycker blir viktigast un-der 2012.

36 NY TEKNIK I TÄKTENJehander har förvandlat Rikstentäk-ten till en toppmodern anläggning.

44 KROSSGRUPPENSenaste nytt från krossentreprenö-rernas egen grupp inom SBMI.

45 VÄLKOMMEN PÅ MARKNADSDAG I maj kommer en marknadsdag med lite annorlunda inriktning att arrang-eras.

46 HALLÅ DÄR!Vi ställer sex frågor till Svevias nye vd, Torbjörn Torell.

KROSSORDET STENKOLL

Ansvarig utgivare Björn Strokirk

Redaktör Tomas Skagerlind

Projektledare Joakim Heise

Art Director Karin Sundin

Layout & repro Annelie Sundgren Omslagsbild Anna Hållams

Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se Hör av dig till Joakim om du vill ha tidningen eller om du inte vill ha fler nummer.

Annons/Marknad Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Philip Otter philip@annonshuset.se

Adress SBMI, Box 55684, 102 15 Stockholm

Hemsida www.sbmi.se

Tryck Edita Västra Aros

Övriga medverkande detta nummer: Eva Edberg, Stefan Evertson, Boel Ferm, Joakim Heise, Anna Hållams, Niclas Kindvall, Carina Tyskbo, Björn Strokirk

Vad vill du läsa om i tidningen? Har du några tips till redaktionen? Mejla till oss på stenkoll@sbmi.se

Stenkoll ges ut av SBMI, bergmaterial- industrins branschorganisation. SBMI tillvaratar branschens in-tressen mot samhällets beslutsfattare och stöder medlemmarnas utbildning, kvalitetsarbete och kompe-tensutveckling.

KR

OSS

OR

DE

T

#114INNEHÅLL

nya g-serien hjullastarenu har vi lagt till ännu mer

Volvos nya G-serie hjullastare uppvisar anmärkningsvärda förbättringar i sina specifikationer. Vi börjar med 20 % förbättrad lyftkraft och 10 % förbättrad brytkraft. Därtill kan vi lägga nya motorer och drivlinor för ökad produktivitet, lägre utsläpp, ökad smidighet och förbättrad förarkomfort. Och OptiShift är nu standard. Vi har lagt till ännu mer i G-serien så att du kan få ut ännu mer av dem. www.facebook.com/swecon

Auktoriserad återförsäljare av Volvo anläggningsmaskiner Swecon Anläggningsmaskiner, Box 55, 631 02 Eskilstuna Växel: +46 (0)16 42 95 00 www.swecon.se

STENKOLL-HJULLASTARE-1111-221x286.indd 1 2011-11-07 14:06:33

KROSSORDET # 114 5

I maj infördes en välbehövlig re-gel i plan- och bygglagen till gagn för alla som söker bygglov - bygglov ska beviljas eller avslås

inom 10 veckor. Kommunerna måste nu tillsätta tillräckligt med resurser för att handläggningen ska gå rimligt snabbt.

Motsvarande krav borde ställas på länsstyrelserna som ger tillstånd för berg- och grustäkter.

Täktansökningar är visserligen be-tydligt mer komplicerade än bygglov, eftersom naturskyddet väger tungt. Därför krävs omfattande miljöutred-ningar innan en ny täkt kan få till-stånd att öppna. Det handlar ofta om konsultkostnader på en halv miljon kronor innan en komplett ansökan kan lämnas in till länsstyrelsen.

Där blir sedan ansökan liggande länge, länge. Den genomsnittliga hand läggningstiden netto närmar sig nu ett år och det är alldeles för lång tid. Orsaken är att länsstyrelserna har för få handläggare.

Under 2011 har situationen snabbt försämrats. Regeringen har i en pro-position 2010 föreslagit att prövning-en av bland annat täkter ska koncen-treras till sju län, i senaste budget-

propositionen talas det om 11 till 12 län, men man har inte mäktat med att besluta om förslaget verkligen ska genomföras.

Resultatet är föga överraskande att handläggare i de län som riskerar att stå utan jobb efter årsskiftet, söker nytt arbete inom eller utanför läns-styrelsen. Länsstyrelserna vågar inte återbesätta tjänster eftersom de inte vet om de kommer att få finansiering för dem.

Konsekvenserna av långa handlägg-ningstider är att nya täkter i närhe-ten av större väg- och järnvägsbyggen inte hinner prövas i rimlig tid, vilket gör att materialet får transporteras onödigt långt. Det både fördyrar väg-bygget och leder till onödig miljöbe-lastning, eftersom materialet är tungt och transporteras med diesel-drivna lastbilar.

SBMI kräver nu att regeringen sna-rast bestämmer var täktärenden ska beredas i framtiden. Sedan bör reger-ingen sätta upp lika tydliga mål för denna beredning som man nyss in-fört för bygglov (10 veckor).

Vi vill att nettotiden från det att en ansökan kommit in tills ärendet av-görs ska vara högst fem månader. Det går om regeringen ser till att länssty-relserna får tillräckliga resurser.

Vi betalar en avgift på täkter i drift. Som det ser ut nu med många vakanser borde avgiften sänkas.

Avgiften går in i ”svarta hålet” – summan av statens skatter och avgif-ter. Avgiften har idag karaktären av en skatt.

Vi skulle vilja se en tydlig koppling mellan avgiften och den motpresta-tion vi får. Vi föreslår att våra avgif-

ter ska behandlas som en ”avgiftsin-täkt” som disponeras av miljöpröv-ningen inom länsstyrelserna. Detta är en modell som några myndigheter, t ex Lantmäteriverket, redan arbetar efter.

I så fall skulle höjda avgifter skapa större resurser för miljöprövningen. Och i så fall skulle vi gärna betala mer än idag för att få det vi behöver – en effektiv miljöprövning. Det skul-le ge stora samhällsvinster utan att kosta staten något.

Beslutsbrist raserar viktig samhällsfunktion

Björn Strokirk, vd SBMI

Ledare

”Konsekvenserna av långa handlägg-

ningstider är att nya täkter inte hinner prövas i rimlig tid.

KROSSORDET # 1146

Den 5 september tillträdde Lena Ljunggren som ny kundtjänstchef för Jehander region Stockholm. Lena ersätter Veronika Nordh som nu är ställföreträdande produktionschef i Riksten. Lena har senast varit anställd på Samhall i ledningsfunktion med ansvar för 30 med-arbetare.

Den 10 oktober började Jan Sigfridsson som ny produktionschef på Jehander i Ledinge. Jan kommer närmast från Panasonic där han var Nordisk service manager. Jehander har anställt Håkan Lorentzon som ny produktionschef, sprängning. Håkan, som ersätter Michael Dahl, kommer att vara pla-cerad i Bro och i Gävle. Han kommer närmast från NCC i Sundsvall.

Kent Engdahl, tidigare regionchef för Region Syd i Swerock, har utsetts till vice vd för Swerock. Håkan Wifvesson har i sin tur utsetts till ny regionchef för Region Syd i Swerock. Thorbjörn Jonsson är sedan 15 augusti anställd i Swerock som biträdande regionchef i Region Nord.

Martin Kågeson är ny arbetschef för Svevia Förstärk-ning. Han kommer närmast från anläggnings-, sjöen-treprenad- och dykeriföretaget Frog och tjänsten som regionschef där. Som arbetschef för Förstärkning an-svarar Martin för berg-, grund- och betongförstärk-ningar och finns till förfogande för hela Sveviakon-cernen. Martin kommer att ingå i region Västs ledningsgrupp och han har sin placering vid regionkontoret i Göteborg.(Foto: Svante Örnberg)

Svevia har anställt Filippos Kalfas som ny arbets- och platschef Beläggning i Göteborg där han kommer att ansvara för kross- och asfaltstillverkning Han kom-mer närmast från NCC Roads.(Foto: Svante Örnberg)

Mikael Beijar är Svevias nya IT-chef. Han kommer närmast från LRF Konsult där han var IT-chef under tre år men han har även arbetat på Naturvårdsverket och Socialstyrelsen på liknande positioner. Under hös-ten har Mikael varit stationerad på kontoret i Solna för att sedan få placeringsort Umeå där familjen bor. (Foto: Johanna Berggren)

Anders Morath är ny chef för ballast på Svevia sedan den 1 september. Anders har tidigare varit mark-nadssamordnare vid Svevia Maskin AB.

Jenny Malmkvist är nyanställd på WSP:s kontor i Väs-terås. Hon kommer att arbeta med kunder inom berg-materialbranschen och har tidigare lång erfarenhet av dessa frågor, bland annat från arbete inom Svevia.

Magnus Halvarsson är ny försäljningschef hos Swe-con Anläggningsmaskiner. Han har tidigare jobbat 21 år på ABB i Västerås, första åren med teknik och ut-veckling och de senaste 13 åren som försäljningschef.

KURSER VÅREN 2012KOM IHÅG ATT ANMÄLA ER TILL VÅRENS KURSER:

Säker maskinoperatör 17 januari. Anmälan ska göras senast 19 december.Kursen vänder sig till maskinoperatörer med fokus på mobila anlägg-ningar. Målsättningen är att öka kunskapen om säker bergmaterialpro-duktionsteknik, miljö och arbetsmiljö samt produktkunskap och kvali-tetskrav.

Produktion I 24-26 januari. Anmälan ska göras senast 19 december.Kursen vänder sig till arbetsledare och maskinoperatörer i grus- berg-täkter och krossanläggningar. Deltagarna förutsätts ha minst ett års praktisk erfarenhet av arbete i bergmaterialindustrin eller angränsan-de verksamhet. Utbildningens syfte är att ge grundläggande kunskaper i maskinkännedom och produktionsteknik på de vanligaste maskinut-rustningarna. Samt ökad förståelse om arbetsmiljöfrågor och åtgärder för inre och yttre miljö.

Produktion II, del 1 och 214-16 februari samt 27-29 mars. Anmälan ska göras senast 24 januari 2012. Kursen vänder sig till arbetsledare, platschefer, produktionschefer eller motsvarande med helst tre års praktisk erfarenhet av arbete i bergma-terialindustrin eller angränsande verksamhet. Utbildningens syfte är att ge fördjupade kunskaper om bergmaterialproduktionen och berg-materialets geotekniska, produktionstekniska och miljötekniska förut-sättningar. Samt ökad förståelse för användarnas krav på bergmaterial för olika användningsområden.

Produktion II – förnyelse, valfri dag under Produktion II 2011 Anmälan ska göras senast 24 januari 2012. Kursen vänder sig till ar-betsledare, platschefer, produktionschefer eller motsvarande som nå-gon gång under de senaste tio åren har gått hela Produktion II-kursen.Utbildningens mål är att ge fördjupade kunskaper om bergmaterial-produktionen och bergmaterialets geotekniska, produktionstekniska och miljötekniska förutsättningar. Ökad förståelse för användarnas krav på bergmaterial för olika användningsområden.

Bergsprängning för beställare 14 mars. Anmälan ska göras senast 22 februari 2012. Kursen vänder sig till arbetsledare, platschefer, produktionschefer, in-köpare och projektörer. Syftet med utbildningen är att öka kunskapen om och förståelsen för bergsprängning – borr och sprängteknik, frag-menteringsutfall, arbetsmiljö, avtal och upphandling samt transport och förvaring av sprängämnen.

Praktisk maskinhantering 22 mars. Anmälan ska göras senast 1 mars 2012. Kursen riktar sig till personer som vill lära sig mer om hur olika in-ställningar på krossen påverkar krossresultatet. Kursen hålls vid Syd-stens stenbrott, Dalby i Skåne. Utbildningens mål är att ge en praktisk förståelse frö hur inställningar i anläggningen påverkar processen. Att känna igen tecken på att processen är korrekt/felaktig.

Branschdag 19 april i Stockholm. Inbjudan går ut i mars.

Skriv till oss på adressen: SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm

VägskäletAnslagstavlan

ANMÄL ER PÅ SBMI.SE

KROSSORDET # 114 7

NyhetsflödetPopulär branschmässaDen 19 till 21 juni nästa år arrangeras Hillhead-mässan i Tarmac’s Hillhead Quarry, i Buxton, strax utanför Manchester i England. Cirka 20 000 besökare beräknas komma till Hillhead som riktar sig mot besökare inom mineral- och bergmaterialframställning, återvinning samt utrustning för betong- och asfalttillverkning. Här finns också konsul-ter inom exempelvis miljö och mätning samt representanter för branschorganisationer och facktidningar.

– Det är dels en utställningsmässa och dels ett stort område med demonstrationskör-ningar och det är en mycket välorganiserad mässa, berättar Per Murén, NCC, som har besökt Hillhead, bland annat 2007.

Intresset för 2012 års upplaga är stort. Redan i september kunde arrangörerna berätta att mer än 90 procent av monterytan redan var full, vilket innebär cirka 248 utställare.

Mässan är kostnadsfri och man bokar in sig i förväg på nätet. Från Sverige flyger man lättast till Manchester och åker sedan hyrbil cirka fem mil.

Mer information på www.hillhead.com

Gemensamt servicecenterAtlas Copco och Dynapac ska tillsammans öppna ett nytt servicecenter i Slagsta, söder om Stock-holm. Det nya servicecentret kommer att ansvara för service av Atlas Copcos kompressorer och ge-neratorer, utrustning för gruv- och anläggningsar-beten samt Dynapacs produkter för vägarbeten.

- Genom att bygga ett gemensamt servicecenter i nya ändamålsenliga lokaler med högsta möjliga utrustningsnivå, ökar vi kvalitén på vår service till våra kunder i regionen, säger Mikael Deremo, projektledare Atlas Copco.

Bygget är redan igång och inflyttningen beräk-nas ske i oktober-november 2012.

Från berg till motorvägDen 6 och 7 oktober genomfördes berg-, kross- och asfaltsdagarna i Eskilstuna. Arrangö-rer var Swecon, Sandvik och Volvo och syftet med dagarna var att presentera effektiva och lönsamma maskiner som är verksamma i den kompletta produktionskedjan från berg- och krosshantering till asfalterad väg. Arrangemanget ägde rum på Volvo Custo-mer Center och det gavs bland annat möjlighet att provköra och känna på maskinerna i verklighetstrogna miljöer. På plats fanns också produktspecialister från Swecon, Sand-vik och Volvo som berättade mer om maskinerna och deras funktioner och fördelar.

– Vi provade detta koncept förra året och fick mycket positiv feedback. I år hade vi en mängd intressanta maskinnyheter att visa upp som stärker vår position i segmentet, sä-ger Christer Söderberg, vd på Swecon.

Maskinerna i demonstrationen visade två linjer, från berg till väg och från demolering till väg. Ett 30-tal maskiner från Sandvik och Volvo fanns på plats under eventet.

Uppgradering av mobila krossar De skärpta lagarna om avgas-utsläpp från förbränningsmo-torer i Europa och USA, som trädde i kraft i januari 2011, har resulterat i motorer på de nya utsläppsnivåerna IIIB/4i. På grund av storleken hos mo-torer som uppfyller utsläpps-kraven, inklusive deras avgas-reningsutrustning, har Sand-vik gjort de konstruktionsförändringar som var nödvändiga för att bygga in Caterpillar-motorerna i Q-serien mobila krossar.

De mobila krossarna QJ340, QJ240, QJ330 och QH330 har uppgraderats till QJ341, QJ241, QJ331 respektive QH331. De kommer att byggas med nya motorrum, som ger plats för antingen Stage 3A/Tier 3 eller Stage 3B/Tier 4i-motorer, beroende på gällande lag i mottagarlandet.

Tertiär konkross Den speciella utformningen och beprövad teknik ger Sandviks nylanserade konkrossar, CH890 och CH895, ökad prestanda vid såväl sekundär- och tertiär/pebblekrossning. Kon-struktionen hos CH895 med en hållfasthetsoptimerad stativöverdel och krosskamrarnas utformning gör maskinen idealisk för tertiärkrossning, medan stativöverdel och kross-kammare hos CH890 är anpassade för sekundärkrossning.

Hammare med minimal rekylSandvik har lanserat en ny serie, Basic Line, med hydraulhammare som är framtagna för att erbju-da kunden en enkel lösning för demoleringsarbe-ten. Även om hammaren är enkel till sin kon-struktion innefattar de många innovativa kon-struktionsdetaljer. En sådan är den förseglade kvävgasackumulatorn av kolvtyp, som har till uppgift att skydda bärarens hydraulpump mot trycktoppar från hammarens hydraulkrets. Ham-markonstruktionen har en lång och tung kolv som är kalibrerad med Sandviks egen utrustning. Detta säkerställer optimal överföring av slagener-gin, men med minimal rekyl. Detta minimerar sli-taget på bäraren.

KROSSORDET # 1148

KROSSORDET # 114 9

miljöbrott

Han löser brott mot naturenMiljöbrott drabbar inte bara en enskild individ utan även markområden, vatten eller ekosystem, vilket kan få konsekvenser för många på både lång och kort sikt. Ibland har miljöbrotten effekter som även kan påverka kommande generationer. Polisen Lennart Häggboms uppgift är att sätta stopp för lagbrott mot naturen. TEXT: TOMAS SKAGERLIND FOTO: ANNA HÅLLAMS ILLUSTRATION: EVA EDBERG

Riksenheten för miljö- och arbetsmil-jömål, Rema, innefattar i dag ett tju-gotal miljöåklagare fördelade på sex olika orter samt med 70 miljöbrotts-utredare fördelade över landets polis-myndigheter. En av dessa är kriminal-inspektören Lennart Häggbom, i Umeå, som under sina 34 år som polis har stött på i stort sett alla typer av lagöverträdare. Sedan fyra år tillbaka arbetar Lennart Häggbom även med att utreda miljöbrott.

– Det är naturligtvis en rejäl kon-

trast mellan grova våldsbrott och mil-jöbrott, men det gör bara att mitt ar-bete blir mer omväxlande och att man lär sig något nytt, berättar Lennart Häggbom.

Miljölagar och arbetsmiljöNär han blev tillfrågad om tjänsten hade han inte jobbat med brott mot miljöbalken förut.

– Jag fick lära mig om miljölagar och arbetsmiljö. Det var som att lära sig ett helt nytt språk, men utred-ningsvana hade jag. Sedan hade jag också en viss vana av åkeribranschen, så den här världen var inte helt främ-mande för mig.

På Lennart Häggboms bord hamnar flera ärenden som har med täktverk-samhet att göra.

– Men det handlar sällan om några råbarkade busar. Det är snarare så att

den som är misstänkt har varit oupp-märksam eller inte förstått vad som står i tillståndet. Det kan ju finnas upp till 30-40 punkter som måste föl-jas i ett tillstånd, berättar Lennart Häggbom.

– Det handlar ofta om viss okunnig-het samt att "tid är pengar". Det är en stressig tillvaro för de som driver täk-ter. Det är stressen som gör att grän-ser överskrids, snarare än att man medvetet gör några fel.

Men enligt Lennart Häggbom finns det värstingar i den här branschen också.

– Jo, det finns de som chansar och tror att de ska klara sig, men det fun-kar inte längre att göra så. Det kunde gå tidigare, för det var lite färre kon-troller förut och därmed lättare att komma undan. För samtidigt rör det sig om stora pengar om man nu skul-le komma undan, men i dag satsar po-lisen och rättsväsendet mycket på just miljöbrott.

Gå igenom tillståndetEn utredning kring ett miljöbrott in-leds oftast med ett förhör där Lennart och hans kollegor berättar för perso-nen i fråga, om hon eller han är miss-tänkt, vittne eller målsägande. Perso-nen får också information om hur ut-redningen kommer att gå till.

– Vid ett sådant förhör som miss-tänkt underrättas man om rätten till att ha försvarare vid förhöret om den misstänkte så önskar. I vissa fall kan man få en försvarare utsedd, och den misstänkte själv inte behöver stå för kostnaderna.

Den vanligaste typen av miljöbrott kring täkter, rör sig om villkorsbrott eller avsaknad av tillstånd för täkt-verksamheten.

– Mitt bästa tips är att man som täktägare tar sig tid att kontakta läns-styrelsen om man vill göra en föränd-ring i tillståndet. Oftast är det tids-pressen för verksamheten som anges som själ till varför vissa saker missas eller överskrids, när tillsyningsmyn-digheten kommer på besök.

– Gå igenom tillståndet ordentligt med den som har gett tillståndet och tillsammans med en handläggare. För det är bättre att göra rätt från början. Har du redan gjort fel går det inte att ändra på.

– Det finns inga genvägar. Det gäl-ler bara att du håller dig till "spelets regler" så att säga. Alla som arbetar i täkten ska veta vad som gäller, var till exempel handlingar, skyddsutrust-ning och sjukvårdsartiklar som första hjälpen finns.

Prioriterar utsläppLennart hanterar cirka 30-40 miljöä-renden per år. Alla ärenden tar olika lång tid att utreda, vissa upp till ett år.

– Vi brukar prioritera utsläpp efter-som det inte går att vänta flera dagar med det. Och brott som vi definitivt driver vidare är sådana som handlar om illojal konkurrens. När någon skor sig på andra, och miljön. Dessa jagar vi för att få ett stopp, för det är viktigt att alla "tävlar" på lika villkor.

– Det är viktigt att det blir allmänt känt att man inte kan lura systemet på något sätt och att "västerns lag" in-te får råda just när det gäller täktverk-samhet.

– I dag tror jag och hoppas att man tänker sig för innan man påbörjar verksamheten. I vissa företag har jag sett att man själva vill medverka ak-tivt för att förbättra vilkoren på alla sätt och värna om miljön. n

Kriminalinspektör Lennart Hägglund

KROSSORDET # 11410

Kunskap, tydlighet och goda relationer – om täkthandläggaren själv får välja

Hur ser täkthandläggarna på oss i bergmaterialbranschen? Var finns styrkor-na och svagheterna när bransch och myndighet möts och hur kan vi göra varandras vardag smidigare? Representanter från två län sätter SBMI under luppen och siar om sin egen framtid när det gäller koncentrationen av MPD.TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: BOEL FERM

Lilian Thurfjell är täkthandläggare vid Länsstyrelsen i Skåne län. Tillsam-mans med kollegan Mats Kvist arbetar hon enbart med täktfrågor, både med prövning och tillsyn. Efter många år är de samsynta i olika frågor och måna om att resultatet av ärendet inte ska be-ro på vilken handläggare som bereder det.

– Vi stämmer hela tiden av med var-andra och diskuterar så att värdegrun-den blir densamma. Handläggare i hela landet kan dessutom via mejlgrupper diskutera viktiga frågor som gynnar samsynen på riksnivå, både när det gäl-ler prövning och tillsyn. Det är viktigt att branschen får så enhetliga beslut och villkor som möjligt, säger Lilian Thur fjell.

Besöka täkterMålet för täkthandläggarna vid Skåne län är att hela tiden kompetensutveckla och hålla sig informerade om nyheter som är viktiga för branschen. Ambitio-nen är att vartannat eller vart tredje år besöka alla täkter de har tillsyn över. Uppstår problem görs besöken tätare.

En annan målsättning är att skapa goda relationer med branschen och komma fram till bra lösningar på problem, bland annat genom att regelbundet bju-da in till Länsstyrelsen för att informe-ra om aktuella frågor.

– Ballastmaterial är nödvändigt i samhället och verksamheten är viktig. Men den är ofrånkomligt miljöstörande och kan ha många motstående, lika vik-tiga, intressen. Bra, genomtänkta och kvalitetssäkrade utredningar är grun-den. Lägg korten på bordet och ta upp allt på en gång för att slippa göra om-fattande kompletteringar, säger Lilian Thurfjell.

God egenkontrollAnsökningar ska vara tydliga, ha en röd tråd med relevanta utredningar för den specifika platsen. Under driften är det viktigt att bolaget ser till att all perso-nal i täkten har tillgång till och fortlö-pande kunskap om tillståndet och vill-koren kring det.

– Alla är berörda på något sätt. Det räcker inte att man har gjort på ett sätt i tjugo år, något nytt kan ha hänt som förändrar bilden. Bolaget kan undvika missförstånd om alla har god kunskap och förstår varför vissa villkor ser ut som de gör. Företagen borde ha en ru-tin för att uppdatera till exempel nyan-ställda om vad som gäller. En god egen-kontroll kan minimera många missför-”Det är viktigt att branschen får så

enhetliga beslut och villkor som möjligt”Lilian Thurfjell. täkthandläggare Länsstyrelsen i Skåne

Kunskap, tydlighet och goda relationer – om täkthandläggaren själv får välja

Vi utför buller- och vibrationsutredningar, innefattandes mätningar,

beräkningar och åtgärder.

Vi utför JB-sondering och geofysiska metoder för att ta fram

kontinuerliga markprofiler där djup till berggrund och avbanings-

massornas storlek framgår. Möjlighet finns också att åskådliggöra

sprickzoner samt fördelningen av grövre och finare material.

Vi upprättar ansökningar för täkttillstånd med tillhörande miljö-

konsekvensbeskrivning (MKB), vår kompetens inbegriper även

andra verksamheter som rör mark och vatten. Vi kan också erbjuda

miljöjuridisk rådgivning och fungera som mellanhand i kontakten

med myndigheter, även inom till exempel arbetsmiljöfrågor.

Välkommen till ÅF!

Helhetslösningar för hela täktverksamhetenÅFs specialkompetens erbjuder kvalificerade tjänster och

kostnadseffektiva lösningar för täktprocessens samtliga

skeden.

www.afconsult.com

stånd, säger Lilian Thurfjell.Personal som tar prover på vatten ska infor-

meras om driftstörningar eller liknande, så att de direkt kan följa upp med utökad provtag-ning. Ibland skickas analysresultat till huvud-kontor utan kopia till provtagningsansvarig i täkten. Då blir resultaten svåra att följa upp på ett tillfredsställande sätt.

Frågan om information och dialog med när-boende ligger Lilian Thurfjell varmt om hjär-tat. Ett bolag kan undvika många klagomål

om de visar respekt och förståelse för att när-boende kan uppleva obehag av täkten. Man har naturligtvis rätt att bedriva sin verksam-het men om grannar är irriterade spelar det ingen roll att bolaget håller sig inom ramarna. Här gäller det att vara pedagogisk och bemöta människor på ett bra sätt.

– Jag upplever ibland att personal har en at-tityd som stärker grannars negativa inställ-ning till verksamheten. Här är det viktigt med kunskap till all personal. Många missförstånd

går att reda ut med lugna samtal. Kanske kan man bjuda in till täkten och kanske låta när-boende få uppleva sprängningen? Eller erbju-da sig att komma hem till närboende och be-rätta? Överlag är det bättre att kontakten kommer från företaget själv än från myndig-heten, säger Lilian Thurfjell.

När det gäller diskussionen om antalet län ser hon koncentration av MPD som något posi-tivt då det skapar ett större flöde av ärenden. Kompetensen och samstämmigheten i be-

KROSSORDET # 11412

Annika Lundahl är handläggare på Miljöskyddsenheten vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Hon tror inte att regeringens förslag om stor-MPD kommer att innebära någon större för-ändring för arbetet i hennes län - redan 1999 slogs Skaraborg, Göteborgs/Bo-husläns och Älvsborgs län samman till ett. Det som ändras är snarare pröv-ningsordningen som kan innebära en annan rollfördelning – att man anting-en blir tillsynshandläggare eller pröv-ningshandläggare. Hur man handläg-ger spelar då en större roll. Samman-slagningens effekter tror hon också beror på hur trygg man är med sina ar-

betsuppgifter och vilken kompetens man tar med sig vid eventuella förflytt-ningar.

– Generellt tror jag att fördelen med större län är en effektivisering. Där blir man till exempel bara prövningshand-läggare och jobbar inte ute i fält, även om tillsynshandläggarna kommer att ha ett ord med i laget ändå. Däremot är det ju sanslöst att beslutet har tagit så här lång tid. Nu verkar det som om förslaget blir en kompromiss med elva län istället för föreslagna sju, säger An-nika Lundahl.

Kunskap om mätningVad det gäller prövning anser hon att förutsättningarna ändras lite utifrån de domslut som finns. I Västra Göta-lands län är det bland annat viktigt med riktigt bra lokaliseringsutredning-ar. Bergmaterialbranschen har inte rik-tigt greppat detta, man hänvisar tillba-ka till tidigare tillstånd och ser inte noggranna beskrivningar som viktiga när man vill fortsätta i samma täkt.

– Mycket kan ha hänt i en täkt sedan man fick sitt tillstånd; nya investering-ar, klagomål, andra behov av hjälpme-del. I vårt län räcker det inte med hän-visning till förr, miljöprövningen för pågående täkt har blivit lite striktare. Vi går sällan så långt att vi ber om en inventering av bergsfyndigheter, men enligt skolboken ska man ta upp andra alternativa platser i sin ansökan, säger Annika Lundahl.

Något som borde tas på större allvar är miljörapporterna. Det finns en risk

att man svarar ”villkoret uppfylls” medan det i själva verket krävs en be-skrivning på hur villkoret är uppfyllt. Ett exempel handlar om skydd under en stillastående maskin och att det krävs särskilt iordningsställda ytor för parkering under natten för att undvika spill eller petroleumprodukter i mar-ken. De villkoren uppfylls sällan helt. Kunskapen om recepientkontroll kan också brista. Kontroller görs men det är inte tillräckligt att bara ta provet. Man måste också reflektera över ana-lysresultatet.

– Det är svårt att sätta sig in i allt men det måste finnas viss grundkun-skap om vad mätning handlar om. Det händer att verksamhetsutövare tar för många analyser. Man kanske analyse-rar tungmetaller i onödan, medan pH-värde, oljeindex och suspenderat mate-rial är det verkligt intressanta. Bran-schen hävdar ju bestämt att täkter inte är en gruvverksamhet, då är heller inte tungmetaller viktiga.

Personkemi och förtroendeDe större företagen har bättre resurser för att klara egenkontroller, menar An-nika Lundahl. Visst kan handläggarna ge något tips men måste balansera myndighetsrollen mot konsultrollen. Ett vänligt affärsklimat med samtal och resonemang är bättre än att ”slå lagboken i huvudet” på någon. Det un-derlättas förstås av personkemi och förtroende.

– Den egna erfarenheten är väldigt viktig. Enligt miljöbalken ska täktan-svarig skaffa sig den kunskap som be-hövs för att skydda människors hälsa, och skydda miljön mot skada eller olä-genheter. Man måste också vara inläst på sitt täkttillstånd och inte minst på vad som stod i ansökan, säger Annika Lundahl. n

sluten kan också upprätthållas bättre, framförallt i branscher med få pröv-ningar. Rutin samlas och många kan lägga ner mer tid, vilket leder till mer underlagsmaterial, mallar och stöd. Men trots ”stordriftsfördelarna” är det olyckligt att processen har dragit ut på tiden och att länsstyrelser som blivit av med personal inte kan nyanställa.

– Vi vet ju ännu inte vad som ska hända eftersom det inte har tagits nå-got beslut i frågan. Av budgetproposi-tionen att döma verkar det bli fler län än sju, men jag har inga synpunkter på resurserna, säger Lilian Thurfjell.

SBMI anser hon är en mycket drivan-de branschorganisation som kontaktar departement, erbjuder handläggarstöd

och arrangerar viktiga branschdagar.– Tänk om de på sikt också kunde

vända sig mot samhället på samma ak-tiva sätt - med broschyrer till skolor, information via sociala medier, kanske till och med reklamfilmer i TV. Det är viktigt att fundera på hur man riktar sig utåt, också för att skapa förståelse för branschen.

”Miljöprövningen för pågående täkt har blivit lite striktare.”

Annika Lundahl, handläggare Länstyrelsen i Västra Götaland

UNITED BY OURDIFFERENCE

NYTT TILLSTÅND ELLER TRADITIONELLA TÄKTFRÅGOR?

Läs mer om våra tjänster på www.wspgroup.se/takter

WSP är ett globalt företag som erbjuder konsulttjänster inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur samt Miljö & Energi.

WSP erbjuder fl exibla, heltäckande och kundanpassade lösningar inom bergmaterialindustrin.

Kontakta oss för mer information

FalunSara Hård023-78 39 61

Helsingborg Thomas Terne 042-444 40 57

Jönköping Torbjörn Andersson 070-275 99 37

Kalmar Mats Waern0480-44 39 15

Stockholm John Sjöström08-688 67 18

StockholmPer Johansson08-688 64 08

Västerås Jenny Malmkvist021-40 37 92

Piteå Magnus Hedlund0911-185 23

Örebro Karolina Wettermark019-17 89 33

Tel växel: 08–504 106 00Fax: 08–504 106 10E-post: info@spgab.seHemsida: www.spgab.seAdress: Förrådsvägen 6, 137 37 VästerhaningePostadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge

www.rox

x.se

DIN SAMARBETSPARTNER PÅ SIKTMEDIA!Egen produktion, stort lager och snabba leveranser!

Sidspänningsplåt

SPG Kilbult Lokomokrok Sidoinfästningslistgummi/T-bult

Stålgaller Självbärandegummisiktduk

SPG Y-länk

Mittnedhåll, gummi

Annons SPG 184x125.indd 1 2011-11-01 12.59

KROSSORDET # 114 14

företag i fokus

En tydligare roll för bergmaterialverksamheten

KROSSORDET # 114 15

Sedan årsskiftet 2009–2010 har Skanska speciali-serat sig i en rikstäckande bergmaterialorganisa-tion från att tidigare ha ingått som en del i regio-nala verksamheter. Stenkoll bad regionchefen Per Åkerman att måla upp bilden av det nya Skanska.TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: HOLGER STAFFANSSON

Skanskas organisation har fått ny kos-tym och arbetet med förändringarna har varit intensivt. Regionchefen Per Åkerman bedriver Skanskas bergma-terialverksamhet via ett antal di-striktschefer. Han är en stor del av omskapandet när verksamheten inom Skanska Asfalt och Betong AB har bo-lagiserats och en ny organisation sjö-satts. Vid sidan av asfalt, betong och infraservice är bergmaterial ett av bo-lagets affärsområden.

Förändringen är strategiskt opera-tiv och berör kärnverksamheten inom produktion och försäljning, men ock-så organiserande av personalen och nyetablering av marknadsstrategier. En specialisering i sig är inget nytt men på Skanska ser man det som ett ganska stort steg att man har gått från geografiska regioner som sysslat med många olika produkter eller verksamheter, in till mer renodlade produktområden.

Hela verksamheten berörsMan arbetar över större geografiska områden men med samma typ av pro-dukter. Per Åkerman menar att det är ett steg bort från att vara generalister till att gå ner i specifika frågor och slippa bli splittrad.

– Vi har investerat massor av kraft och tid i detta under 2010. Tidigare hade vi entreprenad- eller projektba-serade styrsystem men det var inte optimalt eftersom det inte tillät oss att fullt ut följa upp den typen av nyckeltal vi behöver. Det passade hel-ler inte det industriella repetitiva ar-betssättet – nu kan vi mäta och följa upp på ett bättre sätt. Det handlar in-te bara om teknikaliteter, hela verk-samheten berörs, från ekonomi och affärssystem till personalfrågor. Vi ser det som en grundbult att plattformen har ett affärssystem som stöder verk-

samheten och vårt arbetssätt, säger han.

Specialiserad personalNu har det gått drygt tjugo månader sedan Skanska var moget att ta för-ändringssteget och redan syns flera goda effekter. Bergmaterialverksam-heten får en mycket tydligare roll i fö-retaget. Personalen är positiv – alla har deltagit i samtal baserade på sina styrkor, svagheter och intressen. Uti-från det har de varit delaktiga i att välja berg, asfalt eller betong som in-riktning.

Specialiseringen hos var och en har ökat Skanskas förmåga att genomföra förbättringar och stärka erfarenhetsö-verföringen mellan de olika område-na.

Arbetet styrs genom ledningsgrup-per inom olika områden, anpassat ef-ter förutsättningarna. Organisationen har dessutom kopplats samman via funktionsgrupper som arbetar på tvä-ren över hela landet, där delar av ar-betet diskuteras. Ambitionen är att beskriva och kartlägga hur verksam-heten ser ut idag, såväl organisation som resurser och arbetssätt. De bäst fungerande bitarna från varje del ska lyftas fram och anpassas till helheten. Rent personellt är man kvar i samma distrikt och har kvar sina gamla kolle-gor men har tillgång till nätverk och kontakter över hela landet.

Ökad attraktionskraft– Vi vill bättre kunna utnyttja det sto-ra företagets möjligheter när vi arbe-tar på den lokala marknaden. På bergmaterialsidan kan det till exem-pel handla om resursutnyttjande av mobila enheter som bättre kan röra sig över hela landet, men även sam-ordning av nationella kundaktiviteter, gröna erbjudanden eller frågor kring

täktärenden. När vi är större har vi i normala fall andra resurser och kom-petenser. Det blir förstås en utmaning geografiskt och innebär en hel del re-sande att hålla igång frågorna, så det gäller att använda hjälpmedel och hit-ta bra arbetssätt att leda och bedriva verksamheten, säger Per Åkerman.

Redan nu ser han att Skanska har ökat attraktionskraften, bland annat märks det när man är ute och träffar ungdomar på skolorna för att rekryte-ra personal. Det finns ett stort intres-se som berikar branschen som helhet. Skanska har blivit tydligare som orga-nisation och erbjuder mer påtagliga karriärvägar, det ska gå att ägna sig åt ett område och växa inom det.

I framtiden kommer Skanska att behöva både tekniker och ingenjörer, dels med traditionell bakgrund dels med marknads- och försäljningserfa-renhet. Per Åkerman håller fram flera svenska utbildningar som viktiga frö-skolor till att få fram arbetsledare och produktchefer till branschen.

SäkerhetsarbeteSkanska klassas som ett mycket sä-kert företag. Under det årliga Safety Week deltar 200 000 personer, inklu-sive anställda, underleverantörer, le-verantörer och kunder från 18 länder, i mängder av aktiviteter kring säker-het. Det övergripande temat för året är ”Det börjar med mig”, då den en-skildes ansvar betonas. Säkerhetsfrå-

En tydligare roll för bergmaterialverksamheten

Per Åkerman, Skanska

”Det blir förstås en utmaning geografiskt

och innebär en hel del resande”

Per Åkerman

KROSSORDET # 11416

företag i fokus

gan omfattar både människor och kultur, den ska stärka en inställning som gör att man automatiskt handlar rätt när man till exempel hanterar maskiner. De flesta ute i verksamhe-ten handlar oftast rätt, men alla ska reagera och säga ifrån om saker sköts felaktigt.

– Vår bransch är väldigt riskfylld, trots att vi har blivit mycket bättre sker många olyckor och incidenter. Vi har en nollvision.

– Man kan aldrig leva på gamla me-riter, varje dag måste säkerhetstän-kandet börja om på nytt. Alla medar-betare ska ha det i fokus, säger Per Åkerman.

Attraherar fler ungaFör att få större kraft att omsätta sä-kerhetsvisionerna i verklighet har man inom bergmaterialområdet orga-niserat säkerhetsgrupper. Grupperna hjälper till exempel linjen att upp-rätthålla säkerheten kring känsliga områden som losshållning, stensprut, trafik, transporter samt service och underhåll på maskiner.

– I takt med att Skanska attraherar fler unga blir de här frågorna också mer och mer självklara inom organi-sationen. Grundläggande är att gå

djupare i frågan om varför ett pro-blem uppstod. Ett säkert arbetsmo-ment är dessutom effektivt, och kos-tar inte mer, säger Per Åkerman.

Bra balansNär det gäller underleverantörer är Per Åkerman tydlig – Skanska kan aldrig bedriva sin verksamhet helt på egen hand, ett väl fungerande företag måste ha en bra balans mellan egna och externa resurser. Underleverantö-rernas specialkompetens behövs, men de ska alltid omfatta samma värde-ringar som Skanska när de arbetar där. Kraven när det gäller till exempel arbetsetik och säkerhet är desamma för alla.

Hur ser då Skanskas framtid ut in-om fem–tio år? Ja, trots nyligen genomgripande omstruktureringar finns nya planer, berättar Per Åker-man. Man har ar-betat fram en ge-mensam strategi som täcker priorite-rade delar av verk-samheten inom hela företaget.

Områdena är pro-duktion, medarbetare, kund, grönt (hållbart)

och säkerhet, varje del siktar mot en ledande position. Nu när man sett ef-fekterna av specialiseringen är visio-nen att fortsätta på samma sätt, öka intäkterna och få en säkrare och mer hållbar verksamhet.

– Vi delar SBMI:s mål att öka bran-schens attraktion som helhet. Vi vill lyfta fram samhällsnyttan i bergma-terialverksamheten så att den fram-står i än mer positiv dager. Bransch-föreningen gör ett väldigt bra jobb – men det finns mycket mer att göra!

”Vi delar SBMIs mål att öka branschens

attraktion som helhet”

n

Maskin Mekano AB, Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se

Det är skoj med siffror.Särskilt om de stärker sista raden.

0/2, 2/5, 5/8, ca 80 ton/h0/4, 4/8, 8/16, ca 140 ton/h

0/8, 8/16, 16/32, ca 200 ton/hSållbyte, ca 1 h för två man.

Etableringstid ca 5 min.

Mobil eftersikt på lastväxlaram. Från ca 10.900 SEK/mån** Leasing 84 månader. Kontantinsats 20%. Restvärde 10%. Rörlig STIBOR-baserad ränta. Moms tillkommer. Sedvanlig kreditprövning krävs.

ma

sk

in m

ek

an

o

KROSSORDET # 11318

Svag utveckling i byggsektorn – men uppåt för bergmaterialindustrin

KROSSORDET # 114 19

Svag utveckling i byggsektorn – men uppåt för bergmaterialindustrinNästa år kommer bostadsbyggandet i allmänhet och småhusbyggandet i syn-nerhet att påverkas av den skakiga världsekonomin. Det visar den senaste konjunkturrapporten från Sveriges Byggindustrier (BI).TEXT & FOTO: TOMAS SKAGERLIND ILLUSTRATION: EVA EDBERG

Johan Deremar, nationalekonom på BI

ekonomisk recession

BI konstaterar att den rådande starka tillväxten i den svenska ekonomin nu kommer att mattas av. Det påverkar byggbranschen negativt och nästa år kommer bostadsinvesteringarna att utvecklas svagt på grund av ett mins-kat nybyggande.

– Bostäder, som blir den starkaste delsektorn i år, kommer att bli ett sänke för investeringsutvecklingen nästa år, säger Johan Deremar, natio-

nalekonom på BI och ansvarig för rapporten.

– Glädjande är däremot att både lokal- och anläggnings-

byggandet kan hålla emot un-der den rådande turbulensen, fort-

sätter Johan Deremar.Sysselsättningstillväxten inom

byggindustrin har varit stark under inledningen av 2011, men den börja-de mattas av redan under andra kvar-talet. Den goda byggkonjunkturen i

år gör att sysselsättningen ökar med 10 000 - 13 000 personer un-

der perioden 2011-2012. Statliga och kommunala in-

vesteringar kommer att funge-ra som en motvikt mot det sjun-

kande bostadsbyggandet. När det handlar om offentliga lokalinveste-ringar beräknas tillväxten hamna på 18 procent i år och ytterligare 9 pro-cent nästa år. Det är samma sak med de offentliga anläggningsinvestering-arna. De privata anläggningsinveste-ringarna faller, men de offentliga ut-vecklas positivt.

– Så läget är absolut inte nattsvart. Totalt sett ser ekonomin bra ut, men den är beroende av att arbetslösheten nu inte blir för hög och av att renove-ringsboomen fortsätter. För nu reno-verar vi istället för att köpa nytt. Det

offentliga byggandet löper också på och branschen behövde verkligen de extra fem miljarderna som regeringen sköt till i höstbudgeten, för infra-strukturen är klart eftersatt på vissa områden, säger Johan Deremar.

Betyder det att företag med sysselsätt-ning inom bergmaterialindustrin in-te behöver oroa sig på samma ut-sträckning som de mer konjunktur-känsliga byggföretagen behöver göra?

– Ja, för underhåll av infrastruktur-projekt är något som ständigt pågår – även i en lågkonjunktur. I dåliga tider pumpas det in statliga pengar i infra-strukturprojekt och just nu behövs det verkligen, eftersom det inte har gjorts några sådana omfattande ny-satsningar sedan 90-talet. Gruvexpan-sionen ser också ut att hålla i sig.

Vad får en sådan satsning för sam-hällspolitiska effekter?

– En kortsiktig effekt är att syssel-sättningen ökar eftersom byggnadsfö-retagen kan behålla sina anställda. Att veta att man har jobbet kvar, gör att man kan blir trygg, kan tänka långsiktigt och har möjlighet att till exempel låna pengar för ett bostads-köp. Ett bra exempel på ett positivt in-frastrukturprojekt är Öresundsbron som höll tidsplanen och budgeten och som efter den blev klar, har haft en stor samhällsekonomisk effekt på Öresundsregionen. Så jag ser långsik-tiga satsningar på infrastrukturen som en bra politisk åtgärd.

Hur ser de kommande åren ut?– Vi gör inte prognoser som sträck-

er sig flera år framåt, så 2013 vet vi inte än hur det ser ut. Men arbetet

med många offentliga projekt som till exempel motorvägar löper på och en del försenade projekt har också kom-mit igång nu. Så på lokal- och anlägg-ningssidorna blir det nog inga större förändringar. Under 2012 ser det ock-så ut som om post och telekomsek-torn kommer att växa. Framförallt i och med utbyggnaden av 4G-nätet.

Finns det några riktigt mörka moln på himlen?

– Ja, eftersom vi är ett litet land som är beroende av EU så kommer ju den aktuella skuldkrisen att påverka oss. I Sverige kommer vi också att be-höva större tillgång till arbetskraft. Främst välutbildad personal som platschefer och ingenjörer, vilket bland annat beror på att byggbran-schen blir allt mer komplex. Det går inte att plocka in vem som på vilken position som helst längre. Nyckeln är högre utbildning och vi kommer ock-så att behöva ta in arbetskraft från ut-landet vid högkonjunkturer.

Vilka delar av byggbranschen kom-mer att gå framåt de närmaste åren?

– Alla projekt som har anknytning till miljö och energi ser det ljust ut för. Vindkraftverk till exempel.

Hur ser framtidsläget ut för företag inom bergmaterialindustrin?

– Det är helt klart en framtids-bransch, men ett problem kan vara att sten är en naturresurs som det nå-gon gång kommer att bli brist på. Men det ser ut att vara långt fram i ti-den. Just nu ser vi en stor expansion i Kina och där behövs det. Viktigt att vara innovativ och kunna återanvän-da grus och sten. n

Powercrusher. En stark spelare att räkna med.

Möt vår senaste lagmedlem Atlas Copco Powercrusher. Powercrusher-familjen består av käftkrossar, slagkrossar, konkrossar och siktverk av allra högsta kvalitet. Denna värvning har gjort ett starkt lag ännu starkare.

Powercrusher. En stark spelare att räkna med.

Möt vår senaste lagmedlem Atlas Copco Powercrusher. Powercrusher-familjen består av käftkrossar, slagkrossar, konkrossar och siktverk av allra högsta kvalitet. Denna värvning har gjort ett starkt lag ännu starkare.

KROSSORDET # 11422

Köpet av ett eget hus är för de allra flesta den största investeringen som man kommer att göra i livet. Därför är det inte konstigt att många känner oro när vibrationerna från sprängningar vid en närliggande täkt får glasen att klirra i köksskåpet.TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: STEFAN EVERTSON

För att minska de närboendes oro är nyckel-ordet information. Det menar NitroConsults vd Donald Jonson, som har lång erfarenhet av frågan.

– Dialogen är oerhört viktig, påpekar han. Man kan med enkla medel göra så att män-niskor kan känna sig tryggare. Våra svenska standarder säkerställer att risken för att vi-brationer från en sprängning ska skada ett hus i närheten är ytterst liten.

Donald Jonson upplever att branschen är noggrann med det grundläggande förarbetet innan sprängningsarbetet i täkten inleds.

– Man besöker även de närboende och pra-tar med dem, går i genom vartenda rum och

dokumenterar de eventuella skador som re-dan finns på huset, orsakade av väder och vind genom åren.

Människor uppfattar också vibrationer oli-ka. Vissa påverkas mer än andra.

– Alla är olika. Men visar man på de säker-hetsmarginaler som finns så brukar de flesta reagera väldigt bra. Kunskap är överty-gande.

Arbetet är dock inte slutfört bara för att ett korrekt inledande arbete utförts.

– Självklart måste man, när arbetet påbör-jats, följa upp med mätningar. Med det till-vägagångssättet blir de kringboende betyd-ligt lugnare när det sprängs i täkten.

Bättre vibration– med mer information

Donald Jonson

Varför klirrar porslinet i köksskåpet?Klirret beror på att vibrationerna från en

sprängning kan förstärkas för vissa frekven-ser (resonans) så att köksskåpet vibrerar. Det blir större resonans inne i huset än längs yt-terväggarna, liknande en gitarrsträng som rör sig mitt på gitarren men sitter fast i än-darna.

Vibrationerna från sprängningen kan ge resonans i husets stomme och när det skakar kan en ampel eller lampa börja svänga, vilket kan verka skrämmande, i synnerhet första gången det inträffar. Exakt vilken effekt som uppstår beror på frekvensen på vibrationerna från sprängningen och på de markförhållan-den som råder mellan täkten och huset.

Varför vibrerar vissa hus mer än andra?

Underlaget som huset är byggt på spelar stor roll för hur stötvågorna från en spräng-ning fortplantar sig i marken. Det kan göra

att hus som ligger intill varandra påverkas olika. I ett hus som står på berg kan vibratio-nerna inomhus vara knappt märkbara, med-an det kan uppstå tydliga vibrationer i ett närliggande hus som står på lera. Detta beror på att i lera fortplantar sig främst vibrationer med lägre frekvens, vilket ökar sannolikhe-ten för att frekvensen stämmer överens med resonansfrekvensen i huset. I berg fortplan-tar sig vibrationer med betydligt högre frek-vens, som inte ger resonans. Årstiden kan också påverka vibrationerna. Om det är tjäle i marken fortplantar sig vibrationer från en sprängning på ett helt annat sätt än om mar-ken inte är frusen. Därför kan ett hus vibrera mer på vintern än på sommaren, trots att sprängningarna i täkten är likadana.

Hur stora är riskerna?Risken är ytterst liten att sprängningar

skadar närliggande hus. Tillstånden som ges

innehåller ordentliga säkerhetsmarginaler. Faktum är att en fest med många som dansar ofta ger betydligt mer vibrationer än en sprängning i en närliggande täkt.

De flesta hus har vissa sprickor och skador, oberoende av om de är belägna nära en täkt eller inte och därför är det mycket viktigt att besiktiga husen noggrant innan sprängning-arbetet i täkten inleds. Hus nära bergtäkter kontrolleras oftare än andra hus men det går inte att påvisa några utmattningseffekter hos sådana hus – de spricker inte mer ofta eller åldras snabbare för att de befinner sig nära en bergtäkt.

Varför varierar ljudet från sprängningarna?Hur ljudet från en sprängning sprids och

hur högt ljudtrycket blir styrs till stor del av vindriktningen. Ljudet kan bli femtio pro-cent högre om vinden ligger på kraftigt från täkten till huset. Väderförhållandena kan

Frågor och svar om sprängningar:

KROSSORDET # 114 23

också göra att ljudet studsar mot ett luftla-ger en bit upp. Det kan göra att ljudet stud-sar och slår ner så långt bort som två kilo-meter från täkten. Är det första gången det-ta händer funderar husägaren givetvis över varför det smäller när det inte brukar göra det annars.

Ett annat skäl till att det enstaka gånger kan låta betydligt mer vid en sprängning kan vara ojämna förhållanden i berget. När man spränger laddar man med en serie ladd-ningar som successivt spränger bort ett par meter i sänder av berget med en fördröjning av någon bråkdels sekund. Ibland kan det då hända att berget inte rasar precis som det var tänkt och då kan ljudet från sprängning-en bli kraftigare.

Ljud och vibrationer från sprängningar i täkten kan ibland ändras och bli mer påtag-liga. Det beror nästan alltid på att täktäga-ren börjat bearbeta en annan del av täkten.

Därifrån kan ljudet och vibrationerna spri-das på ett annat sätt än tidigare.

Vilken typ av riskanalyser gör täktägaren?Innan en täktägare får börja bearbeta en

täkt ska denne låta inventera de byggnader som finns inom ett stort område där man er-farenhetsmässigt vet att vibrationer går att förnimma och att de boende kan känna oro. Vid inventeringen görs en riskanalys där ex-perter tar hänsyn till hur känsliga byggna-derna är inom inventeringsområdet, vilket bland annat beror på hur husen är byggda. Det spelar också stor roll om byggnaderna står på berg, morän eller lera – och hur djup leran i så fall är.

Materialet som huset är byggt av avgör hur stora effekterna av vibrationer och luft-stötvågor blir. Hus som är beklädda med te-gel eller mexitegel är relativt känsliga och fasader av grovputs är känsligare än träfasa-

der. Trähus är generellt ganska okänsliga, men en individuell bedömning måste alltid göras.

Man tar också hänsyn till om det finns byggnader med extra stora fasader som är mer känsliga för luftstötvågor.

Innan täkten tas i drift fastställer myndig-heterna täktvillkoren. Där finns säkerhets-marginaler inräknade så att sprängningarna kan bedrivas utan risk för skada på de omgi-vande byggnaderna, och med måttlig stör-ning för täktens närmaste grannar.

Vad kan oroliga husägare göra?Den som känner oro för kommande

sprängningar bör ta kontakt med täktäga-ren. Denne kan skicka ut en expert som kan bedöma situationen. Den husägare som är medlem i en samfällighet, fastighetsägaror-ganisation eller en bostadsrättsförening kan låta föreningen sköta kontakterna.

På avstånd 0,5–1 km från en sprängning ligger frek-vensen ofta på 20–40 Hz, men kan i vissa extrema fall vara så låg som 10 Hz. Vibrationsvågens frek-vens är högre ju närmare sprängkällan man befin-ner sig, och man kan acceptera högre vibrationer på korta avstånd. Vid anläggningsarbeten är det normalt tillåtet med vibrationer upp till 70 mm/s i sockel tio meter från sprängkällan, då dessa arbe-ten prövas som anlägg nings arbete och inte som in-

dustriverksamhet (Miljöbalken).

Enligt internationell standard ISO 2631-2 anges värden på upp till 12,7 mm/s (komponentmax in-omhus) för upp till tre störningstillfällen per dag, som nivåer under vilken sannolikheten för reaktio-ner från människor är låg.

Storleken på förflyttningen när det vibrerar beräk-nas enligt ekvationen hastigheten / 2 x π x frek-

vensen. Begränsningsvärdet 6 mm/s ger således rö-relser från 6/2 x π x 40 till 6/2 x π x 20 dvs från 0,024 till 0,048 mm beroende på frekvens (40 eller 20 Hz). Förflyttningen är av samma storleksordning som tjockleken på ett hårstrå (ca 1/20 millimeter).

Mycket känsliga byggnader kan i extrema undan-tagsfall begränsa tillåten vibration. Exploatören är alltid ersättningsskyldig för skada på egendom som denne orsakat.

FAKTA OM VIBRATIONER

KROSSORDET # 11424

Branschen blickar framåt "Det är viktigt att vi får träffas, diskutera, lyssna och prata med kollegor i branschen och med de myndighetsrepresentanter som glädjande nog prioriterat att komma hit", sa SBMI:s vd Björn Strokirk i sitt inlednings-anförande på SBMI:s bransch-dag i Jönköping i mitten av ok-tober. Då hade han blivit tagen på orden redan en knapp tim-me tidigare. TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: ANNA HÅLLAMS

Kaffet stod framdukat när de första av de runt 170 deltagarna anlände till Filmstaden i Jönköping vid niotiden, och det dröjde inte länge förrän sam-talen och hälsningarna lade sig som ett sorl i biografens foajé.

Medlemmar blandades med repre-sentanter för kommuner och länssty-relser. "Ibland står vi på varsin sida men det är bra att vi kan träffas så-här, både representanter för bran-schen och för kontrollorganen", som någon sa i vimlet.

Alla skyndade sig att skaffa en på-tår när Joakim Heise vänligt men be-stämt föste deltagarna uppför trap-pan och in i biosalongen, Filmstadens största med gott om plats och god sikt mot scenen.

Björn Strokirk hälsade välkommen och kom även med en vädjan med av-sändare Per Murén: Att vi skulle vår-

da Bergsskolan som den viktiga re-surs den är, erbjuda eleverna praktik-platser och tillfällen för sina examensarbeten. Dagens moderator Stefan Klingberg från GeoPro presen-terades och han lämnade strax över ord och bild till dagens första före-dragshållare Oskar Karlsson, även han från GeoPro. "Det nya vattendi-rektivet - vad innebär det?" löd rubri-ken och direktivet visade sig kanske inte vara så "jättenytt" enligt Karlsson utan grundar sig på EU-bestämmelser från 2000 som införlivades i svensk lagstiftning 2004.

Mindre kväveMiljökvalitetsnormen för kvalitet på vattenmiljö är däremot lite nyare och gäller från december 2009. Främst handlar det om att undvika för höga kvävehalter till följd av utsläpp från

branschdag

Branschen blickar framåt

KROSSORDET # 114 25

en täkts maskinpark eller dess spräng-

ningar. Oskar Karlsson visade dessutom

hur reducering av kväve kan ske, och sker, på flera olika sätt: Dels genom bakteriologiska processer som nitrifi-kation och denitrifikation i grunda sedimentbassänger och dels genom exempelvis tillsättandet av kalk för att binda kvävet i ammoniak som kan upptas i atmosfären.

Ett annat sätt är att använda sig av assimilering, där olika former av or-ganismer exempelvis fånggrödor eller musslor binder kväve i sina celler.

Nästa person i talarstolen och med makt över biodukens presentationer var Eva-Britt Eklöf, WSP Environmen-tal, som talade om begreppen "rikt-värden", "gränsvärden" och "begräns-ningsvärden". Det sistnämnda är sär-skilt intressant eftersom det blivit en

form av praxis och frågan blir då: "Hur ska de villkor man föreslår i an-sökan om tillstånd vara formulerade med tanke på den nya praxisen med begränsningsvärden?".

Undvik slentrianSvaret är inte alldeles enkelt men Eva-Britt Eklöf gav goda råd. Undvik slentrian i ansökan, utgå från förhål-landena i varje enskilt fall, precisera vad som händer mer exakt om ett villkor överskrids och om det är till-lämpligt - reglera i villkoret hur kon-trollen ska ske.

En annan komplicerad fråga är vil-ka som har rätt att föra klagan mot en täktverksamhet, berättade hon. Vilka är att betrakta som närboende? Inte heller här är svaret entydigt utan praxis är att besvärsrätten tillfaller var och en som utsätts för olägen-

Malin Hallin, Preem.

Stefan Klingberg, GeoPro

vinjett

Under drygt 20 år har vi samlat kunskap och erfarenhet för

att bli en ledande leverantör av helhetslösningar. Vårt

erbjudande innebär korta leveranstider, hög leveranssäkerhet

och marknadens bästa utrustning och sprängmedel.

Om du bestämmer resultatet, så tar vi hand om resten.

NORABBesöksadress: Olofsbergsgruvan, Gyttorp. Postadress: P.O. Box 63, SE-713 22 Nora.Tel: 0587-145 45. Fax: 0587-143 70.E-post: office@norab.com. www.norab.com

Från berg till småsten

het från verksamheten för vilken till-stånd söks, däremot ska inte olägen-heten kunna bedömas som teoretisk eller obetydlig.

Varje enskilt fall ska bedömas för sig, avståndet mellan verksamheten och de som bedöms som "närboende" varierar kraftigt. "Viktigt för sökan-den är att man i ett tidigt skede får en uppfattning om hur stor besvärs-kretsen är och därmed riskerna för ett överklagande", avslutade Eva-Britt Eklöf sin presentation.

Förmiddagspasset fortsatte med att Niklas Skoog från Jehander berättade om hur företaget arbetat med trafik-säkerhet och miljö vid upphandling-en av transporttjänster. Överlaster har varit legio tidigare, visade han med ett diagram, men nu har man tack vare hårdare krav på leverantö-rerna lyckats minska dessa avsevärt.

Dessutom har arbetet med att öka trafiksäkerheten och påskynda ut-vecklingen mot mer hållbara leveran-ser ur miljösynpunkt burit frukt re-dan. Bland annat har bränslekostna-

derna minskat liksom hastighets överträdelserna.

Även inom de egna täkterna föror-das ett sparsammare körsätt och fö-rarna utbildas i så kallad "eco-dri-ving". Även ur ett varumärkesper-spektiv är det ett viktigt arbete", menade Niklas Skoog, "bilarna är vå-ra ansikten utåt".

Viktigt att skydda sigSista bidraget innan lunch bistod Ar-betsmiljöverkets Anders Foss med. Han började med att redogöra för myndighetens mål; att ingen ska be-höva bli sjuk eller komma till skada genom sitt arbete, för att sedan över-gå till dagens ämne silikos eller sten-dammlunga som sjukdomen ibland kallas. Silikos är när ansamlingen av kvartsdamm i lungorna leder till ärr-bildningar och minskad lungfunk-tion. Många omständigheter ökar ris-ken för att bli drabbad varav den per-sonliga skyddsutrustningen är en, påtalade Anders Foss och visade en bild på undermåliga andnings-

VARFÖR BESÖKER DU SBMIs BRANSCHDAG?

Peter Svensson, Metso Minerals Sweden AB– Jag är säljare i branschen så det är viktigt för mig att knyta nya kontakter och känna av marknaden men det är också spännande att lyssna på före-dragen.

Micael Appelgren, Tidningen Maskinentreprenören– Det är ett intressant evenemang att bevaka och mycket vi behöver lära oss. Föredragen ser genomgående spännande ut så dem ser jag fram emot.

➤

Tel 0511-173 60 • www.vendig.se • info@vendig.se

®

BandavskrapareEn lönsam investering!Många vet det redan. Vi har haft glädjen att leverera över 2500 skrapor under det senaste året!

Kanske är dags för Dig att montera en skrapa!?Ring oss så hjälper vi Dig att välja rätt skrapa urvårt program.

Kraven gäller direkt samtliga nya förråd, befintliga äldre förråd måste vara utbytta senast 2012-01-01.

Vid förvaring av max 60 kg netto explosiv ämne får sprängämne och spräng-kapslar förvaras i samma förråd.

Förrådet har även Det Norske Veritas godkännande DNV ID NO 388.

Tel 0565 411 60Web www.safeexplosives.com Epost kontakt@safeexplosives.com

annons_stenkoll_111116.indd 1 2011-11-16 08:58

braschdag

vinjett

skydd som, tyvärr, fortfarande an-vänds i alltför stor utsträckning. Eller inte alls. Karolinska Institutet har, på uppdrag av Arbetsmiljöverket, sam-manställt en kunskapsöversikt gällan-de kvarts där man drar slutsatsen att ämnet är cancerogent och att silikos verkar vara en nödvändig förutsätt-ning för att lungcancer ska kunna bil-das. Anders Foss flaggade också för två nya föreskrifter som Arbetsmiljö-verket kommer att publicera; dels Hy-gieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar, under 2012, och dels en ny föreskrift om kvarts, under 2013.

Alla bär ansvaretKlockan hade redan hunnit bli lunch när Anders Foss samlade sina papper och tillsammans med oss andra korsa-

de gatan för ett välbehövligt depå-stopp på restaurangen O´Learys där det bjöds på smörstekt gösfilé med kantarellsås. Väl tillbaka i biografsto-larna, naturligtvis efter ett kaffe-stopp, äntrade Preems Malin Hallin podiet för att berätta om Preems arbe-te för en säkrare arbetsmiljö på sina raffinaderier. Devisen lyder "Arbets-miljö och säkerhet är allas ansvar!" och betyder att ingen kedja är starka-re än dess svagaste länk, alla medar-betare måste fås att ta ansvar för så-väl sin egen säkerhet som sina kamra-ters.

Arbetet har getts en framskjuten placering i alla agendor, bland annat tas alltid säkerheten upp först på alla möten och Preem betonar orden "sä-kerhet före lönsamhet". Rent konkre-ta åtgärder är OBS-ronder där alla

chefer samt andra i ledande positio-ner går ut på arbetsplatsen och talar säkerhet med sina medarbetare lik-som riskanalyser och enskilda job-banalyser där medarbetarna funderar på sitt eget ansvar inför varje jobb. Det sistnämnda med krav på att en blankett är ifylld innan varje uppgift får inledas. Ett annat verktyg är ett incidentrapporteringssystem med möjlighet till uppföljning och statis-tik.

Bjöd in till samtalMalin Hallin avlöstes av Magnus Reu-terwall, Skanska och medlem i SBMI:s Krossgrupp. En av punkterna på pre-sentationen fick extra mycket gehör hos de lyssnande, åtminstone att dö-ma av snacket vid fikapausen, nämli-gen att Krossgruppen vill verka för att gemensamt med leverantörerna hitta förbättringar när det gäller maskiner och verktyg. Samtidigt bjöd Magnus Reuterwall in till samtal med leveran-törerna under februari 2012, ett initi-ativ som togs emot väldigt väl. Det handlar både om driftsäkerhet och

POWERTRANSMISSION

Förbättrad verkningsgradKontroll på varvtal och effektSnabbt och enkelt underhåll

Gemex – Högpresterande och energioptimal

20

40

60

80

100

120

140

Läs mer på www.gemex.se eller kontakta oss på 0970-644 00.

Maximera produktionen

KROSSORDET # 111 29

VARFÖR BESÖKER DU SBMIs BRANSCHDAG?

Lennart Svensson, NCC Roads AB– Jag vill hålla mig uppdaterad. Dessut-om tycker jag det är en bra blandning av myndighetsfolk och branschfolk på den här dagen. Det är också ett viktigt evenemang socialt, ett bra tillfälle att knyta nya kontakter.

om personsäkerhet. En viktig fråga för gruppen blir också utbildning och rekrytering av framtidens maskinope-ratörer.

Näst på tur var Chalmers Robert Jo-hansson som visade på de olika alter-nativen som står till buds inom vind-siktning. Två olika varianter av vind-siktar beskrevs - internflödesvindsikt och två stegs vindsikt - med sina olika för- och nackdelar, den senare betyd-ligt dyrare men med en renare pro-

dukt och större möjligheter att varie-ra partikelstorleksfördelningen. Sam-manfattningsvis rekommenderade Robert Johansson att inte investera i dyrare teknik än nödvändigt och att föra en dialog med betongproducen-terna.

Strax innan dagens tredje runda vid kaffebordet presenterade Lars Bengts-son från Ekbergs Electronics en rad nya innovationer för att skydda dyra maskiner och annat stöldbegär- ➤

Marknadsledare i Skandinavien!– över 300 sålda sedan lanseringen 2006

MOBILE CRUSHING AND SCREENING EQUIPMENT

Hantverksvägen 8 • 746 40 BÅLSTA • Tel • Faxpost@fredheim-maskin.se . www.fredheim-maskin.se

0171-501 56 0171-501 57E-mail:

Kontakta:Håkan Björk tel hakan@fredheim-maskin.seMagnus von Dahn tel magnus@fredheim-maskin.se

070-527 44 16070-257 49 80

,,

– Krossar och sorterar alla förekommande massor. Se mer på www.fredheim-maskin.se

Vi kanskräddarsyen lönsamanläggningför dig!

NOVUMNOVUM

Robert Johansson, Chalmers

branschdag

vinjett

ligt material från tjuvar och banditer.Efter välbehövligt koffein och nå-

got sött för att väcka sinnena ytterli-gare var det dags för polisen Lennart Häggbom från Länskriminalen i Väs-terbotten att inskärpa lite lag och ord-ning i branschdagen. "Miljöbrott har en effekt på kommande generatio-ner", menade han och fortsatte med att berätta att Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten gemensamt upp-

rättat dokumentet Strategier mot mil-jöbrott.

Det som ska bekämpas är illojal konkurrens samt människor och före-tag som tjänar pengar på miljöbrotts-lighet. Lennart Häggbom illustrerade med ett exempel där Bosse Bov AB åk-te på en ordentlig företagsbot för otill-låten miljöverksamhet och avsaknad av tillstånd.

Näst sist på talarmenyn var Mattias

Oskar Karlsson, GeoPro

branschdag

”Ingen ska få tjäna pengar på

miljöbrott.”Lennart Häggbom, Länskriminalen

Aktiebolaget P.J Jonsson & Söner | 894 41 ÖVERHÖRNÄS Tel 0660-731 00 | Fax 0660-732 75 | info@pjjonsson.se | www.pjjonsson.se

Säljare Carl-Henrik Gustafsson 070-732 76 86

Begagnat sorteringsverk MaskinMekano S1303 årsmodell 2004

Aktiebolaget P.J Jonsson & Söner894 41 ÖVERHÖRNÄS | Tel 0660-731 00 Fax: 0660-732 75 | info@pjjonsson.se | www.pjjonsson.se

Säljare Carl-Henrik Gustafsson 070-732 76 86

Jonsson L 1211 & L 6800

www.pjjonsson.se

Effektivt samarbete

Niklas Skoog, Jehander

branschdag

VARFÖR BESÖKER DU SBMIs BRANSCHDAG?

Tommi Sjöberg, Norab AB– Lära mig om bergmaterialindustrins villkor, som leverantör till denna industri är det avgörande att utveckla vårt företag efter branschens villkor.

Göransson, Sveriges Geologiska Un-dersökning SGU, och ämnet löd "Er-sättningsmaterial eller naturgrus". Han redovisade för Miljöbalkens nion-de kapitel där det stipuleras att "en naturgrustäkt får inte komma till stånd om det med hänsyn till det av-sedda användningsområdet är tek-niskt möjligt och ekonomiskt rimligt att använda ett annat material".

Det finns ett behov av att definiera

vad som menas med ”teknisk möj-ligt” fortsatte Mattias Göransson och berättade om "Forum för naturgru-sanvändning" - en rådgivande grupp med uppgift att formulera och uppda-tera en lista över användningsområ-den där naturgruset är oersättligt.

Gruppen har upprättat en rapport med tre kategorier för olika typer av användningsområden under rubriker-na "Ersättningsmaterial finns",

Komplett sortiment av INVICTA vibratorer Reservdelar Teknisk kompetens

IFE System AB Box 368, SE-551 15 Jönköping, Tel: 036 – 12 92 00, E-mail: info@ife-system.se, Webb: www.ife-system.se

Generalagent för INVICTA Vibrators

vinjettbranschdag

LÄS MER:

OH-BILDER OCH

REFERAT FINNS PÅ

- MEDLEMSSIDAN

WWW.SBMI.SE

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Skakapparater Siktar Värmeskåp

Vågar Fukt/temperaturmätare TryckpressarVågar Fukt/temperaturmätare TryckpressarVågar Fukt/temperaturmätare Tryckpressar

Kubformar Lufthaltsmätare SättmåttKubformar Lufthaltsmätare SättmåttKubformar Lufthaltsmätare Sättmått

Utrustning för materialprovning

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

Sand & Grus AB Jehanderwww.jehander.se

Jehander, en ledande leverantör av bergmaterial

Sand & Grus AB Jehander ingår i HeidelbergCement-koncernen, mark-nadsledande globalt inom produktområdet ballast och en betydande aktör inom cement, betong och andra relaterade verksamheter. Detta gör HeidelbergCement till en av världens största byggmaterialproducen-ter. Koncernen har cirka 53 400 medarbetare på 2 500 platser i fler än 40 länder.

Sand & Grus AB Jehander är en av de ledande leverantörerna av berg- och grusmaterial till den svenska byggindustrin. Även privatpersoner köper våra produkter till villa, trädgård och fritid-shus. Vi producerar, säljer och distribuerar även sand- och jord-produkter samt importerar och marknadsför geotextil.

Jehander finns representerat i regionerna Göteborg, Stockholm, Gävle och Norrköping.

VAD TAR DU MED DIG FRÅN DEN HÄR DAGEN?

Jenny Malmkvist, WSP Environmental– Jag har träffat många nya människor och knutit kontakter. Av föredragen var jag mest intresserad av miljöjuridiken.

Mats Svanberg, Sand & Grus AB Jehander – Polisen var intressant, vad är man skyldig att hålla koll på. Men det är överhuvudta-get viktigt att hänga med och informera sig om alla nyheter.

Carl-Henrik Gustafsson, AB P J Jonsson & Söner– Jag gillade Krossgruppens rapport om att de ska söka mer samarbete med leve-rantörerna, det är viktigt tror jag. Dessut-om var föredragen om buller och damm intressanta.

Emelie Bosson, Svevia AB– Jag lyssnade noga till Jan Bidas presenta-tion om nya EU-standarder och direktiv. Det är viktigt att hålla sig ajour med det senaste.

"Ersättningsmaterial kan lokalt före-komma" och "Ersättningsmaterial sak-nas". Han påpekade att rapporten är ett levande dokument och kommer uppdateras i takt med forskningen in-om området.

Sist men inte minst fick SBMI:s tek-niska chef Jan Bida och vd:n Björn Strokirk äran att avsluta dagen i Jön-köping. Jan Bida inledde under parol-len "Offentlig upphandling - vad krävs av oss i framtiden?". Han redogjorde pedagogiskt för befintliga och kom-mande Europastandardiseringar och EU-direktiv som branschen kommer att få förhålla sig gentemot framöver.

Björn Strokirk berättade om den se-naste konjunkturmätningen från Sve-riges Byggindustrier vilken visade på

en svagt uppåtgående kurva. "Dessut-om ser den kommunala ekonomin skaplig ut", sade han och avslutade med "2012 blir nog ett skapligt år".

Därefter var det bara att samla ihop intryck, idéer, nya visitkort och ytter-kläder och sakta bege sig mot utgång-en. Men inte för fort, än fanns tid att stanna till för ett kort samtal kollegor emellan.

Det var ju därför vi var här. För att träffas, diskutera, lyssna och prata med kollegor i branschen, som inled-ningsorden löd sju timmar tidigare. För en stor andel av branschdagens deltagare var inte dagen ännu tillnär-melsevis slut, den gemensamma mid-dagen väntade. Ännu ett tillfälle att diskutera, prata och lyssna.

” Det är viktigt att vi får träffas, diskutera, lyssna

och prata med kollegor i branschen.”

Björn Strokirk, SBMI

n

Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och

stationära krossverk

Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och

stationära krossverk

50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI.Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se

Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och

stationära krossverk

Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och

stationära krossverk

50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI.Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se

Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och

stationära krossverk

krossekonomi_annons.indd 1 2010-05-05 15:20:01

GÖTEBORG | FALUN | SUNDSVALL www.metron.se

Metron Miljökonsult är ett expansivt konsultföretag som främst arbetar med tekniska utredningar vid miljöstörningar med fokus på vibrationer. Vi har en kontinuerlig utveckling av våra mätsystem som vi använder med stor framgång över hela landet.

Vi samarbetar med bl a Skanska, NCC Roads, Swerock och Sydsten rörande vibrationsmätning kring ett antal bergtäkter. Dessa täkter ligger bl a i Rockneby, Veberöd, Dalby, Spånstad, Bohus, Falun och Sälgsjön. Våra instruments goda förmåga till långtidsmätning, med inrapportering och webb-presentation, medför kostnadsbesparingar genom att ha årsmätning.

Läs mer om oss på www.metron.se.

Bra vibrationer? Vi vet.

Höstens välbesökta branschdagar i Jönköping och Umeå har gett en finger-visning om såväl bergmaterialindustrins 2011 som om de nya utmaningar som väntar under 2012. Vilka aspekter av vår bransch kommer att domi-nera debatten? Vilka frågor är det viktigt att vi för upp på agenden under nästa år?

Stenkoll har bett några av SBMIs medlemmar att titta framåt.TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: JOAKIM HEISE

Med fokus på framtiden – för branschen 2012

VAD ANSER DU ÄR DEN VIKTIGASTE FRÅGAN FÖR BRANSCHEN 2012?

Niklas Skoog, Jehander Sand & Grus AB – Det viktigaste är att vi får en rätts-säkrare och effek-tivare miljöpröv-ning. Vi väntar ju på politiska beslut i den frågan efter den turbulens som varit med förslaget om att skära ner på anta-let prövningsstäl-

len och med handläggare som slutar på länsstyrel-serna. Det är viktigt att organisationen blir satt så att alla vet vad som gäller.

Anders Morath, Svevia AB– En av de vikti-gaste frågorna är absolut avsakna-den av stringens mellan de olika länsstyrelserna när det gäller täk-tärenden. Det finns för många olikheter i hante-ringen och hand-läggningstiderna varierar, ibland

kan ett ärende ta 6 månader och ibland 2 år. Det känns inte så professionellt utan vi behöver en hantering som är lika för alla.

Per Johansson, Gustav R. Johansson AB– Den viktigaste branschfrågan un-der 2012 är att försvara gränsvär-det avseende gam-mastrålning från ballast. Skulle gränsvärdet sänkas äventyrar det leve-ransmöjligheten till betongfabrikerna för många täkter i Sverige!

Sven-Leo Larsson, Bösarps Grus & Torrbruk, AB– Vi måste arbeta för 0–2 millime-ters grusets bety-delse för betong-tillverkningen samt att få bort grusskatten vid undervattensbryt-ning, vilket är lika med att grusåsen redan är bortta-gen.

Nina Molin, Swerock AB– En synnerligen viktig fråga är den om dolorhante-ringen, både i täk-ter och i samband med hantering av entreprenadberg. Det är en arbets-miljöfråga som jag anser behöver få ordentligt utrym-me.

Dan Jansson, XR Bergkross AB– Frågan lyder : Kommer vi att få en adekvat hand-läggning från Läns-styrelsen under 2012? Det gäller allt från handlägg-ningstider och dia-rieförning av in-kommande hand-lingar till att kraven inte är

godtyckliga. Sen efterlyser jag en saklig myndighets-utövning beträffande hanteringen av närboende.

Bo Albertsson, ABT-Bolagen AB– Jag tycker att det finns två vikti-ga frågor att job-ba med. Dels att säkerheten i bran-schen skall vara kostnadsneutral och dels att vi kan minimera trans-porterna för olika typer av berg och jordmassor ge-nom att få tillgång

till platser för återvinning och därigenom kunna återanvända samma berg och jordmassor.

Veronica Lövgren, Umeå Makadam AB– Hur kommer de nya material-kraven att påver-ka materialför-sörjningen här i regionen och vad kostar detta mil-jömässigt? Och hur det kommer att gå med till-ståndsprövning etcetera, när Länsstyrelserna

har lite personal och dessutom eventuellt tänkt flytta miljöprövningen till Luleå? I dag hör vi till Väs-terbotten och Umeå.

Ulf Kjellén, Skanska Asfalt och Betong AB – En mer kalibre-rad process både vad gäller länssty-relser och kom-muner vore önsk-värd. Omfattande och tidskrävande undersökningar har vi inget emot men vi skulle vilja att prövningarna blev mer jämlika

mellan såväl kommuner som företag i till exempel anmälningsärenden. Det är för många variationer i bedömningen i olika delar av landet.

Med fokus på framtiden – för branschen 2012

KROSSORDET # 114 35

vinjett

Ut med det gamla – in med det nya

KROSSORDET # 11436

När Jehander fick förnyat tillstånd att bryta berg och grus i Rikstentäkten för tre år sedan valde man att inleda en omfattande modernisering.

– Vi hade en ganska ålderstigen anläggning, så det var läge för att ta ett rejält tag, säger Niclas Pettersson, produktionschef hos Jehander, region Stockholm, som varit ansvarig för moderniseringsarbetet. TEXT: BOEL FERM OCH BJÖRN STROKIRK FOTO: BOEL FERM

KROSSORDET # 114 37

Ut med det gamla – in med det nya

KROSSORDET # 11438

reportaget

FAKTA RIKSTENTotalt arbetar runt 30 personer i täkten, både egna anställda och entreprenörer.

Dagligen anländer i snitt cirka 250 lastbilar och hämtar material.

Verksamheten är omfattande med pro-duktion av betongballast, torrsand, tvättat singel, bergkross, halkbekämpningsproduk-ter och jordprodukter med mera. Totalt finns ett 50-tal produkter som säljs i lös-vikt så väl som i storsäck.

Vågstation och kontor hos Riksten, Stockholmsområdets största täkt.

KROSSORDET # 114 39

Verksamheten i Riksten två mil söder om Stockholm påbörjades 1945 i en grusås av ”Grus-Olle”, på sin tid Sveri-ges bästa rallyförare. Sedan 1968 ägs och drivs denna berg- och grustäkt av Jehander. Så småningom började man även bryta berg parallellt med uttaget av grus, Riksten är nu den största berg- och grustäkten i Stockholmsre-gionen och dessutom en av de större i Sverige.

År 2008 fick berg- och grustäkten förnyat tillstånd, till 2028 med till-stånd att bryta 18 miljoner ton grus och krossat berg, vilket gjorde det in-tressant att modernisera anläggning-en. Drygt 100 miljoner kronor inves-teras nu i ny och miljöanpassad pro-duktionsutrustning där en stor del av 60-talsmaskinerna byts ut och nya krossar, transportband och maskiner ersätter.

Tystare anläggningDet förnyade täkttillståndet innebär också fler åtaganden från Jehander. Rikstens verksamhet ligger inom så-väl yttre och inre skyddsområden för två olika vattentäkter.

Dessutom finns det ett fritidsområ-de i närheten och bullernivån måste därför ner med fem decibel inom tre år liksom att en del av produktionen måste flyttas till en annan del inom täkten.

– Vi har placerat den nya anlägg-ningen närmare brytfronten. Det gör också att den placeras på lägsta nivå så att bullret ut ur täkten minskar, framhåller Niclas.

Allt är gummerat och siktmedia är i polyuretan. Mycket är också inbyggt för att begränsa bullerspridningen.

Datorer optimerar driftenArbetet sker i tre etapper. Den första innebar inköp av en ny stationär ter-tiärkross och en sorteringsanläggning för produktion av betongballast och makadamfraktioner. I den nya an-läggningen kan man mäta, övervaka, styra och felsöka från distans med hjälp av datorer och enkelt få ut drift-statistik över drifttider, producerade ton, och fellarm.

– Processen går med ett optime-ringssystem där man kan välja vilken produkt man vill producera mest av,

berättar Niclas Petterson. Bandvågar på banden mäter flödena och en dator styr varvtal och spalt på krossen efter vilken fraktion man önskar bäst utby-te av, till exempel 8-11 makadam.

– Dessutom kan vi felsöka på dis-tans, via internet. Elfirman som har hand om anläggningen kan hitta eventuella fel innan de reser hit.

Man har också en ny avancerad ma-tartunnel för att skapa rätt samman-sättning av betonggrus. Det är ett helt nytt sätt att från tre olika fraktioner portionera och blanda fram önskad siktkurva. Från ett kontrollrum över-vakas och korrigeras blandningen.

De två dumprar som kör fram ma-terial från brytfronten levererar

reportaget

”Bandvågar på banden mäter flödena

och en dator styr varvtal på krossen.”

Niclas Pettersson, produktionschef Jehander

Dumperföraren kan välja hastighet på vibrationsmataren från sin hytt och även stoppa anläggningen vid fara.

reportaget

KROSSORDET # 11440

Lastmaskinist Bertil Svensk har en viktig arbetsuppgift: att se till att rätt materialsammansättning körs till sorteringsanläggningen.

till en matarficka där dumperföraren kan välja hastighet på vibrationsmata-ren, varifrån fraktioner över 100 mil-limeter går till förkross. Finare mate-rial går till siktstation och material mellan 30 och 100 millimeter går till en ny konkross (Metso HP 300). Dum-perföraren styr mataren med en handburen dator som också kan stop-pa anläggningen, som en extra säker-het.

Fortsatt förnyelse– Nu håller vi på med etapp två i för-nyelsen, en mobil sekundärkross

(Sandvik UH421) med en mobil sikt-station (Sandvik FC 1843) och en la-gerbyggnad för inomhuslagring av halkstopp. Den matas från toppen med en transportör vilket ger en bra verkningsgrad i förhållande till bygg-nadens area, berättar Niclas.

Krossen kommer att användas vid flera olika av Jehanders anläggningar i Stockholmsområdet, beroende på ef-terfrågan och lokal kapacitet.

Den sista etappen omfattar ny ut-rustning för tvättning av grus, ett nytt sorteringsverk samt utrustning för jordtillverkning, och kanske

”Dessutom kan vi felsöka på distans,

via internet.”Niclas Pettersson, produktionschef Jehander

www.olofsfors.se/stal • Tel: 0930-311 40E-mail: order@olofsfors.se • Fax: 0930-311 41

Slitplåt OF400Nu har vi även slitplåt OF400! OF400 är en formbar och

mycket slitstark nyhet till tex skopsvep och fl ak! Just nu har vi 100 ton tillgängligt för leverans direkt från lager!

Slitplåt OF

Tänder och skärskydd Övriga produkter

Max fraktkostnad 500:- Fraktfritt från 10 000:-

Vägstål Skärstål och slitribbor Bas- och sparskär

SVERIGESLEDANDE

LEVERANTÖRAV SLITSTÅLS-PRODUKTER

www.olofsfors.se Tel 0930-311 40

FAKTA MASKINER RIKSTENTvå Bell 50 dumprar (inhyrda)

Fem inhyrda hjullastare

Förkross Sandvik 1211 kross

Sekundärkross Sandvik 4800

Finkross Metso HP 300

Fem Wimasiktar

reportaget

STENKOLL x-xx42

även enheter för återvinning. Eventu-ellt blir det också en ny våg.

Även platschefen kommer att för-nyas, Lars-Rune Myhrén närmar sig pension och håller som bäst på att lä-ra upp sin efterträdare.

– Veronika Nordh har just börjat jobba bredvid mig, tanken är att hon tar över när jag så småningom går i pension. Man behöver vara två på en så här stor täkt, säger han.

Så även ur ett genusperspektiv blir Riksten en modern täkt. n

www.ballastsverige.se

hållbara, tunga beslut Varje svensk förbrukar i genomsnitt tio ton ballast varje år. Det är ungefär ett lastbilsflak per person. För att tillgodose samhällets behov av stenmaterial på ett hållbart sätt satsar vi på:

• Tätortsnäratäkterochminskadetransporter

• Alternativtillnaturgrus

• Efterbehandlingavtäkter.Täkternakanblinyindustrimark, rekreationsområdenellerbadsjöar.Ekologiskefterbehandling gynnardessutomhotadeväxterochdjur.

Läs gärna mer på vår webbplats.

Platschef Lars-Rune Myhrén.

Operatör Esa Toivanen håller koll över anläggningen, som även kan fjärrsty-ras från Jehanders täkter i Göteborg och Östergötland

Kellve är marknadsledande inom konstruktion, tillverkning och leverans av utrustning för hantering av bulkmaterial.Med över 19000 levererade transportörer är vi din samarbetspartner för att skapa en anläggning med ekonomiskt flöde och hög tillgänglighet. Oavsett om det gäller ombyggnation eller nybyggnation. Besök oss på www.kellve.com eller kontakta oss så berättar vi, hur vi tillsammans med er, kan skapa en anläggning med hög produktivitet och god servicemiljö.

Trygga processen – genom erfarenhet!

Din leverantör av slitgods & reservdelar

Tel: 0240-376 10 Fax: 0240-376 63 E-mail: info@swemas.comNormansväg 2, 771 94 Ludvikawww.swemas.com

Egen tillverkning i modern verkstad

KROSSORDET # 11444

krossgruppen

Målet är att höja säkerhet och kvalitetVid branschdagen i Jönköping i oktober hade Krossgruppen sitt fjärde möte. Siktet var inställt på bland annat nyrekrytering, bättre elsystem och certifiering. Stenkoll fick en pratstund med ordföranden Magnus Reuterwall, till vardags projektchef på Skanska Asfalt och Betong AB, region Bergmaterial.TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: BOEL FERM

Medlemmarna i SBMI:s Krossgrupp börjar bli ordentligt varma i kläderna. Magnus Reuterwall bekräftar bilden av engagerade krossgruppsmöten, där deltagarna fördjupat sig i såväl detalj-frågor kring krossmaskinisternas var-dag som i större, mer övergripande branschfrågor. Ett av de mest brän-nande ämnena är den om nyrekryte-ring. Jobben finns, men nya yrkeskun-niga krossoperatörer saknas. Här kan branschen göra mycket för att föränd-ra omgivningens attityd gentemot krossyrkena.

– Vi är just nu väldigt fokuserade på att hitta samarbete med yrkessko-lorna, främst gymnasiets maskinope-ratörsutbildning. Visionen är att man ska ha möjlighet att välja inriktning mot krossmaskinist, en grundläggan-de utbildning som bland annat ska fo-kusera på produktionsteknik och sä-kerhet. För att få igång det hela skulle vi vilja ha ett praktikblock under ut-bildningen. Där hoppas vi att våra ar-betsplatser runtom i landet ställer upp med praktikplatser. Målet är att höja branschens status överlag, säger Mag-nus Reutervall och påpekar att man redan fått positiva signaler från flera skolor.

Ett annat mål för Krossgruppens ar-bete är att på sikt få fram en certifie-ring av krossmaskinistyrket. Många branscher har redan satsat på certifie-ring och det skulle höja statusen och öka tryggheten för beställaren. På sikt kan också leverantören få bättre betalt när en certifierad krossmaskinist ska utföra arbetet. Leverantören säkerstäl-

ler bra produkter - branschen levere-rar säkra arbeten. Planerna är ännu på ritbordsstadiet men målet är att SBMI utfärdar själva certifieringen.

Erfarenhetsåterföring är också en viktig fråga på dagordningen. Kross-gruppen har samlat synpunkter från medlemmarna om vad som är bra, var det brister och vad som kan åtgärdas.

– Som enskild aktör är det svårt att föra dialog med leverantörerna, vi vill göra det som bransch. Då kan vi mer enade föreslå hur en maskin blir mer driftsäker. Det gynnar alla parter ef-tersom positiva förändringar också kan få goda ekonomiska konsekven-ser, säger Magnus Reutervall.

Maskinernas kapacitetElsystemen sätter käppar i hjulen för krossoperatörerna, många av maskin-stoppen härrör från elfel. Servicenivån på datorfel är också en akilleshäl. Bara leverantörerna har den behörighet som krävs för att gå in och arbeta med maskinernas datorer. Det kan skapa väldigt långa väntetider innan relativt enkla fel åtgärdas.

Maskinernas kapacitet och levnads-längd är en återkommande fråga när Krossgruppen träffas. Krossmaskiner-na är lättare och mer mobila idag, men har inte alltid den kvalitet som behövs för att klara tuffa omständig-heter.

– Vårt nordiska berg ställer höga krav på maskinerna. Branschen efter-frågar mobilitet, men det kan innebä-ra inskränkningar i dimensionerna. Där behöver vi föra en diskussion om vad som går att göra. Ökad livslängd

på maskiner är ju också bättre ur mil-jösynpunkt, säger Magnus Reuterwall.

En annan punkt på agendan är ett avtal mellan entreprenörer och bestäl-lare. Här finns ett tydligt branschbe-hov som skulle underlätta och tydlig-göra beställningsfunktionen. Just nu tittar man närmare på hur ett enkelt utformat avtal som får med det mest väsentliga skulle kunna se ut.

Krossgruppen följer med intresse samarbetet mellan Chalmers Tekniska Högskola och SBMI när det gäller ut-vecklingen av ett mobilt nödstopp (Se artikel i Stenkoll nr 1 2011).

– Vi vill testa en prototyp och se om den kan fungera som ett komplement till vanliga nödstopp. Idag sitter nöd-stoppen på krossanläggningarna, ett mobilt stopp bär man på sig. Det är väldigt roligt att vi samarbetar med en av landets högskolor och att det kan generera i något konkret, säger Mag-nus Reuterwall.

Magnus Reuterwall, Skanska

KROSSORDET # 114 45

Jehander räknar med en del försälj-ning men framför allt är dagen ett ypperligt tillfälle att informera om verksamheten.

– Vi körde våra Öppen täkt-dagar i samband med Geologins dag men det blev inte riktigt som vi ville, säger Pär Åström, vd Jehander. Vår mål-grupp var då politiker och tjänste-män i kommunen men det blev ändå nästan bara närboende som dök upp.

Tillverkning av markstenDärför, förklarar han, vänder Jehan-der nu på steken och genomför en marknadsdag som riktar sig till all-mänheten.

– Man ska kunna komma till täk-ten och handla lite material till den egna trädgården, vi tänker oss kunna ha med någon som exempelvis till-verkar marksten på plats och kanske även en trädgårdsentreprenör med växter och liknande.

Geologins dag infaller i september, en månad då lusten för trädgårdsar-bete förmodligen inte är på topp och därför väljer Jehander att boka in en

helg i maj, något exakt datum är än-nu inte fastställt men marknadsda-gen ska infalla lagom till att svensk-arna börjar fixa i ordning sina täppor inför sommaren.

En god granneMarknadsdagen är dock inte enbart ett sätt för Jehander att sälja sina produkter.

– Samtidigt får vi chansen att in-formera om vår verksamhet vilket vi tycker är väldigt viktigt. Många ser bara en täkt som något som bullrar och dammar. Under marknadsdagen kan vi visa alla besökare vad vårt ma-terial faktiskt används till och att vå-ra produkter finns så gott som över-allt i samhället.

– Jordprodukter och grus till träd-gårdsgångar och planteringar kom-mer förstås finnas till försäljning, be-rättar marknadssamordnaren Kristi-na Berg och fortsätter:

– Hela familjen ska kunna besöka oss och dessutom få ut något av besö-ket. För barnen blir det kanske en stor sandhög att leka i med små gräv-

maskiner - det hade vi på öppen täkt-dagarna och det var väldigt populärt.

– Sen ska det förstås finnas korv och kaffe och läsk, som sig bör, säger Pär Åström.

En annan synnerligen viktig aspekt är att information om verksamheten bidrar till en bättre dialog mellan täkten och allmänheten, däribland förstås de närmast boende. Det är Pär Åström noga med att poängtera.

– Vi vill vara en god granne och skapa en förståelse för vår verksam-het. Jag är övertygad om att mark-nadsdagen är ett utmärkt sätt för oss att visa varför vi behövs och ytterliga-re förbättra vår goda relation till grannarna.

FAKTASBMI kommer att ta fram informations-material till alla medlemsföretag som varje platschef, som själv tänker ordna en mark-nadsdag, kan kopiera och använda. Infor-mationsmaterialet berättar om verksam-heten, nyttan av bergmaterial och hur täk-ten arbetar för att minska störningen till omgivningen.

För ett par år sedan genomförde Jehander några så kallade Öppen täkt-dagar, men gensvaret blev inte vad man önskade. Därför tänker nu före-taget om och planerar en marknadsdag med lite annorlunda inriktning. TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: BOEL FERM & JEHANDER

Alla är välkomna på marknadsdag

Per Åström

marknadsdag

Kristina Berg

Marknadsdag: har barnen det bra så får de vuxna tid för information.

KROSSORDET # 11446

Hallå där, Torbjörn Torell, ny koncernchef och vd för Svevia

Har du börjat komma in i arbetet?– Ja, det tycker jag. Nu har jag vis-

serligen bara varit i drygt två veckor på jobbet, men det har varit full fart hela tiden och i morgon har vi det första styrelsemötet. Det känns bra för det är viktigt att kunna köra igång direkt.

Vad hoppas du kunna bidra i ett kor-tare perspektiv?

– Min ambition är att jag ska kun-na tillföra idéer om ledning och ut-veckling av konkurrensfördelar, base-rade på min erfarenhet från flera av branschens olika grenar. Vi ska helt enkelt försöka bli ett snäpp bättre på det vi gör.

Hur ska ni göra för att bli ”ett snäpp bättre”?

– Eftersom vi är i ett läge där det råder finansiell oro i världen och kon-junkturen viker, är det extra viktigt att vi på Svevia kan agera snabbt och vidta de åtgärder som behövs för att behålla och stärka vår konkurrens-

kraft och därigenom lönsamhetsmar-ginal. Svevia är en viktig aktör inom sin nisch med unik kompetens inom såväl väg- och broprojekt som drift och underhåll. Den positionen vill vi stärka ytterligare.

Du kommer närmast från en motsva-rande befattning på Bravida. Vad tar du med dig för erfarenheter från det uppdraget?

– Totalt har jag arbetat i olika delar av byggbranschen i 29 år, så jag hop-pas att något av det jag sett ska kom-ma Svevia tillgodo. Jag har redan här på Svevia kommit i kontakt med en del saker som jag känner igen. Det är spännande att få jobba med tung an-läggning såväl som med drift och un-derhåll.

Varför tackade du ja till din nya be-fattning?

– För att det är ett utmanande upp-drag. Det är en samhällsuppgift som är viktig. Dessutom vet jag att Svevia har duktig och kompetent personal, så det ska bli kul att få lära känna dem. Jag har tidigare haft ansvaret för ett familjeägt bolag, ett börsnote-rat bolag samt ett privat equilty-ägt bolag. Det är spännande att få lära sig lite om hur olika ägarformer funge-rar och jobbar och jag ser nu fram emot att få jobba med ett statligt ägt bolag.

Anser du att Svevia lever och verkar i en framtidsbransch?

– Låt mig svara med en fråga. Tror du att vi i framtiden kommer att slu-ta bygga vägar, broar och infrastruk-tur eller att sluta skotta vägar då snön kommer? Nej, det tror jag fak-tiskt inte. Tvärtom tror jag att sats-ningarna på vägar, broar och fram-komlighet kommer att öka. Det är ett väsentligt samhällsintresse att män-niskor bättre ska kunna bo och verka där de själva väljer. Så ja! Svevia ver-kar i en framtidsbransch.

TEXT: TOMAS SKAGERLIND

FAKTANamn: Torbjörn Torell

Aktuell som: Tillträdde den 10 oktober tjäns-ten som ny vd och koncernchef på Svevia.

Född: 1956

Familj: Fru, fyra barn och en mamma

Bor: I Saltsjöbaden

Transportmedel: Bil

Fritidssysselsättning: Jag gillar att resa, jaga, åka skidor och att åka båt. Jag gillar att hålla mig sysselsatt och att ha kul.

Utbildning: Civilingenjör från KTH, Stockholm och diverse utbildningar vid Handelshögskolan i Stockholm och på Skanska.

Arbetslivserfarenhet: Tidigare vd och kon-cernchef Bravida AB, vd, koncernchef och styrel-seledamot Scandiaconsult AB, vd för Åke Larson Byggare, arbetschef och länschef inom Skanska.

Styrelseuppdrag: tidigare eller pågående i Carl Bro AS, JM AB, Arsenalen AB, Polygon AB, Pointgruppen AB med flera.

Box 7025 • 174 07 Sundbyberg • Tel: 08-606 66 00 • Fax: 08-745 53 28 • www.grindex.com • marketing@grindex.com

Problemfri avvattning sedan 1960

porträttet

FOTO: SVEVIA

Box 7025 • 174 07 Sundbyberg • Tel: 08-606 66 00 • Fax: 08-745 53 28 • www.grindex.com • marketing@grindex.com

Problemfri avvattning sedan 1960

POSTTIDNING BReturadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm