stockholm stad

1

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS

STOCKHOLM I FÖRÄNDRINGMedföljer som bilaga i Dagens Nyheter september 2008

HAMMARBY SJÖSTAD– där alla trivs sid 14

I FÖRÄNDRING

ArkitekternaHITTAR SLUSSENS SJÄL sid 22


STOCKHOLMCITY – igår, idag & imorgon sid 12

Trafi klederna:

ALLT PÅ EN

GÅNG sid 38

STADEN VÄXER VIDARE

sid 8

SSTTOOCCKKHOHOLLMMFOTO

: JE

AN

ETT

E H

ÄG

GLU

ND

STADEN VÄXER VIDARE

sid 8

2


STOCKHOLM I FÖRÄNDRING

PRODUCERAD AV:

Active MediaPartner Nordic AB

TEXTANSVARIG: Per-Åke Hultberg

FORMGIVNING: Magnuson Media AB

REPRO: Bildrepro Sthlm AB

TRYCK: Bold/DNEX Tryckeriet AB, Akalla

FÖR BILAGOR KONTAKTA:

Active MediaPartner Nordic AB,

Jörgen Lundh, tel 018-18 34 03,

[email protected]

WEB: www.activemediapartner.com

NU I HÖST HAR VI I STOCKHOLM DEN STÖRSTA BEFOLKNING VI NÅGONSIN HAFT - över 800 000 invånare. Och enligt alla prognoser kommer Stock-holm att vara en miljonstad om 20 år. Storstockholm kommer då att ha uppåt tre miljoner invånare. Förklaringen till det är ganska enkel: män-niskor söker sig hit. Här finns de spännande jobben, här vill man utbilda sig och här vill man bo, här vill man bilda familj och här vill man åldras.

Det är inte så länge sedan som många me-nade att Stockholm var mer eller mindre färdigbyggd som stad. I dag tänker vi helt annorlunda. Nu bejakar vi tillväxten ef-tersom vi vet att nya invånare bidrar till stadens utveckling samtidigt är Stockholm en huvudstad i högsta grad bidrar till hela landets utveckling. Här kan man verkligen

tala om en tillväxtmotor för Sverige. Samtidigt är vi väl medvetna om att tillväxt ställer krav. Det gäller att våga ta svåra och kloka beslut så att tillväxten verkligen blir den positiva drivkraft som gör att Stockholm blir en ännu bättre och trivsammare stad att bo och verka i.

ETT NYCKELORD I DET SAMMANHANGET HETER KVA-LITÉT. När nu staden växer och nya bostäder samt infrastruktur byggs i hög takt - som under den kraf-tiga expansionen på 50- och 60-talet - är det oerhört viktigt att vi använder oss av historiska lärdomar. Vi får inte göra om misstagen att tumma på kvalitéten bara för att det är bråttom. Vi lägger stort fokus på att skapa täta, levande stadsmiljöer, där nya bostä-der blandas med arbetsplatser, butiker, nöjen, idrott och kultur i en spännande mix. Här är Hammarby sjöstad ett utmärkt exempel. Succén med Hammarby sjöstad var starten på en stadsutveckling som vi kom-mer att leva med under de närmaste decennierna. Stadsdelar, där vi i de flesta fall omvandlar gamla indu-striområden i attraktiva lägen, kommer att byggas i en krans runt Stockholms innerstad. Samtidigt fortsätter våra satsningar på att bygga fler bostäder mitt i city. Vi vill ha levande stadsdelar runt om i Stockholm, men är också angelägna om att ha ett levande city med både handel och boende.

EN VÄXANDE STAD KRÄVER GIVETVIS MODERNA KOMMUNIKATIONER och transportmöjligheter. Nu kommer exempelvis spårvagnarna tillbaka, även i city. Yt-terst glädjande är också det faktum att vi nu står i begrepp att kunna börja bygga de stora nationella infrastrukturprojekt som vi så länge väntat på, både väg och spårväg. Jag tänker givet-vis på Förbifart Stockholm och Citybanan, som båda är oerhört angelägna om vi ska kunna hålla den tillväxttakt som vi önskar och som Stockholm behöver för att fortsätta vara en tillväxtmotor i Sverige. Ytterst handlar det om att konkurrera med andra regioner i en globaliserad värld och vi har bestämt oss: Stockholm ska vara en stad i världsklass. Det handlar om allt från skola, vård och omsorg till forskning, näringsliv, idrott och kultur, men också om hur vi bygger och vad vi bygger. Självklart ska vi bevara allt det fina och vackra som vi redan har och som vi alla förknippar med Stockholm. Men en storstad med ambitioner får aldrig stagnera. För mig personligen känns det därför oerhört spännande att få leda det arbete som nu pågår med det växande Stockholm – att utveckla vår stad för framtiden och skapa utrymme för alla stockholmare – såväl dagens som morgondagens.

STEN NORDIN (m)

FINANSBORGARRÅD

Stockholm -

Stad i världsklass

Innehåll:SID 2 STEN NORDIN: STOCKHOLM - STAD I VÄRLDSKLASS

SID 6 WATERFRONT: NY PÄRLA I STOCKHOLM

SID 8 KRISTINA ALVENDAL: EFTER MIKAEL SÖDERLUND

SID 12 STOCKHOLM CITY: LEVANDE STADSKÄRNA

SID 20 ANDERS LUNDIN: - JAG GILLAR ABC-STADEN

SID 22 SLUSSEN: BYGGET STARTAR 2012

SID 24 INGELA LINDH: STADSBYGGNADS- DIREKTÖREN

SID 26 JÄRVALYFTET: DIT FOLK VILL FLYTTA

SID 34 GERT WINGÅRDH: VÄRLDENS VACKRASTE STAD

SID 38 TRAFIKLEDERNA: NU HÄNDER ALLT

SID 46 SPÅRTRAFIKEN: STADEN SATSAR VIDARE

SID 48 KAROLINSKA - NORRA STATION: STADSDEL PÅ MOTORVÄG SID 58 INDUSTRI- OMRÅDEN: BLIR NYA STADSDELAR

VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA: Stockholms stadsbyggnadskontor

Tel: 08-508 26 000 vxl

E-post:

[email protected]

Web: www.stockholm.se

3



Kongresshallen har plats för 3000 gäster

och drygt 2000 på middag i festvåningen.

Kontorskomplexet är på 25 000 m2

och byggt helt utan kompromisser.

Hälften av hotellets 418 rum har utsikt

över Stadshuset och Riddarfjärden.

1912

STOCKHOLMS STADION1923

STADSHUSET1928

STADSBIBLIOTEKET2010

STOCKHOLM WATERFRONT

STOCKHOLM FÅR ETT NYTT LANDMÄRKE

Nu förskjuts tyngdpunkten i Stockholm alltmer västerut. Snart kan du börja ana konturerna av huvudstadens mest prestige-fyllda etablering på många år. Stockholm Waterfront. En kongress- och konferensanläggning av internationellt snitt, med plats för 3000 gäster. Ett angränsande hotell med drygt 400 rum. Och sist men inte minst – kontorskomplexet Waterfront Building som om fattar 25 000 m2. Byggt helt utan kompromisser när det gäller utförande, material och tekniska lösningar. En byggnad med stark egen identitet – utformad för företag som också har det. Så varför inte låta ditt varumärke förknippas med Stockholms nya landmärke.

WWW.WATERFRONTBUILDING.SE

HU

LTÉ

N R

EK

LA

MB

YR

Å

EU:s regler är strikta för att en byggnad ska klassifi ceras som GreenBuilding. Våra egna krav är dubbelt så höga när det gäller Stockholm Waterfront.

4



Det tidigare industriområdet i Kista kommer un-der de närmaste åren att blomma ut till en le-vande och dynamisk stadsdel, där både företag och människor kan växa och trivas. En betydande partner i utvecklingsarbetet är fastighetsbolaget Klövern som fokuserar sin insats till Kista Gardens - några kvarter mitt i området där bland andra Ericsson har sitt hu-vudkontor.

Tillsammans med Stockholms stad och övriga fastighetsägare arbetar nu Klövern med att skapa en stadsdel där människor arbetar, bor, träffas och trivs - starkt präglad av områdets ursprungliga natur och miljö. Bakgrunden och förklaringen till omvandlingen av området, som initierats av Stockholms stad, är egentligen ganska enkel. Efter klockan 18 är det inte speciellt kul här runt omkring, säger Klöverns enhetschef i Kista, PG Sabel.

– Kista med alla sina företag och tusentals anställda är planerat av män för män. Det är sterilt och tråkigt. Mysfak-torn är något som helt saknas, säger han. Det som därför ska göras är att komplettera dessa idag ganska livlösa fö-retagsmiljöer med levande promenadstråk, butiker, caféer och restauranger, lättillgängliga och inbjudande platser där människor kan och vill mötas, där affärsuppgörelser sluts, där avkoppling är ett lika självklart inslag som uppkoppling. För att skapa det liv och den dynamik man eftersträvar är Klövern inte heller främmande för tanken att i sina kom-mande fastigheter bygga in en del bostäder, vilket numera

är möjligt tack vare lagen om tredimensionell fastighets-bildning.

Största fastighetsägarenFör Klövern, som sedan ett par år tillbaka är Kistas största fastighetsägare, är omvandlingen av området högt priorite-rad. Eftersom man, som PG Sabel uttrycker saken, är väldigt kräsna i allt man gör har man valt ett par av Sveriges bästa arkitekter – Gert Wingård, Wingårdhs Arkitekter och Peter Walker, Bau Arkitekter - när man nu på tidigare parkerings-ytor tar fram ett antal nybyggnadsprojekt i Kista Gardens. Först ut är Pine Building, en kontorsbyggnad på 30 000 kvm som preliminärt börjar byggas 2009 och Oak Building på

cirka 20 000 kvm. Potential finns att bygga upp till 175 000 kvm. Ambitionen, säger PG Sabel, är att göra Kista Gardens till en central del av Kista invid den nya Kistamässan, en grön oas av arbetsplatser, bostäder, kommunikationer, rekreation och kultur i hjärtat av Kista.

Levande stad– Enkelt utryckt kan man säga att målet är att förändra områdets slutna karaktär, att skapa öppna och levande platser, inbjudande miljöer som man mår bra av, säger Gert Wingårdh.

– Jag har en passion för bra hus, och då menar jag hus som ger en bra helhetsupplevelse. Klöverns fastigheter ska därför vara både intressanta och attraktiva, avslutar Gert.

Kista Gardens

- En naturlig del i nya Kista Scien

– Jag har en passion för hus som ger en bra helhetsupp-levelse, säger PG Sabel, enhetschef på Klövern i Kista.

I Kista kommer det att skapas miljöer där människor kan och vill mötas, där affärsuppgörelser sluts, där avkoppling är ett lika självklart inslag som uppkoppling.

I DEN SENASTE UPPLAGAN AV VOLVO OCEAN RACE njöt Ericsson kommersiella framgångar men hade det mer motigt sportsligt. Inför årets kappsegling, valde det svenska Kista-base-rade företaget att låta bygga sina båtar i Kista, för att från dag ett involvera sina kunder och anställda i projektet. Ericsson byggde därför ett eget varv på sitt område i Kista, lokaliserat i ett före detta lager – 30 meter långt och 10 meter brett - som fastig-hetsägaren Klövern ställt till förfogande. Varvet var förbundet med Ericssons kundytrymmen där Ericssons demonstrerade sina

kundlösningar samtidigt som man via ett inglasat konferensrum kunde ta del av båtbygget och på nära håll se hur de 21,5 meter långa tävlingsbåtarna växte fram.

Ett varv i världsklass, enligt byggchefen Killian Bushe som byggt de två senaste vinnarna av Volvo Ocean Race.

– Det har varit jättekul, Vi har haft mer än 17 000 besökare på varvet, både kunder och anställda. Dessutom har det varit mycket givande att samarbeta med Klövern i det här, säger Nina Thelander, partner support ansvarig på Ericsson Racing Team.

Båtvarv i världsklass i Kista

5



ce City

För mer information: www.klovern.se

FAKTA KLÖVERN KISTA

Klövern Kista ingår i det börs-noterade fastighetsbolaget Klö-vern. Klövern tror starkt på lokal förankring och fi nns därför repre-senterat med företrädesvis egna medarbetare på samtliga tio hu-vudorter. Målet är att ha en do-minerande roll på dessa marknader. I Kista, där Klövern med knappt 30 procent av fastig-hetsbeståndet är marknadsle-dande, kan man bland annat erbjuda kontors- och butiksloka-ler samt industri- och lagerloka-ler. Klövern fastighetsbestånd i Kista omfattar totalt ca 240000 kvm.

Den nya mässanläggningen, som har sina anor i välkända Sollentu-namässan, har nu alltså flyttat tvärs över motorvägen till den tidigare anonyma norra delen av Kista Science City. Detta efter nära två års byggtid och över 200 mkr i investeringar. I anslutning till mässan som nästa år får en helt ny entré, planeras ett nytt storhotell med 41 våningar och 400 rum, dessutom en ny anslutning till Helenelunds station. Det innebär alltså att Kista får en helt ny framsida där Kista-mässan blir hela områdets skyltfönster mot E4.

Att Kista Science City, som är ett av världens ledande ICT-kluster, bör ha en ”egen” mässanläggning av både klass och storlek säger sig självt. I närområdet fi nns över 4 000 företag, varav cirka 525 inom informations- och kommunikationsteknologi (ICT) med Ericsson, Nokia, Microsoft och IBM i spetsen, dessutom 1 000 forskare och 5 000 studerande på Stockholms Universitet och KTH. Att alla dessa nu har fått en ny granne som Kistamässan, med allt vad den kan och kommer att erbjuda, är inte bara ett stort lyft för Kista Science City utan för hela norra Stockholm.

Två fl ygplatser inom tre mil– Vi har utan tvekan det bästa läget i Norden, säger Kistamässans vd Jan Johansson. Vilken annan mässa har två flygplatser inom tre mil, E4:an mot Stockholm och Arlanda utanför knuten samt både tun-

nelbana och pendeltåg till Stockholms Central? Dessutom ett helt unikt läge mitt bland drakarna inom telekombranschen med Ericssons huvudkontor som närmaste granne.

Inte undra på att det varit tryck under den knappa månad verk-samheten varit igång.

Mässan öppnad– Full fart från första dagen, säger Jan Johansson, som naturligtvis är mer än nöjd med den flygande starten. Inom de tre första veckorna arrangerades slag i slag inte mindre än sex större evenemang, två kick-offer med Coop, konferens för Microsoft med partners, konferens med Ericsson, mässan Konfex & Events samt HP-dagarna. Dessutom Kistamässans egen invigning den 9 september med 600 gäster och med finansborgarrådet Sten Nordin som formell invigare.

De moderna lokalerna, 15 000 kvadratmeter, varav 10 000 mäs-syta – som nästa år utökas till 17 000, kännetecknas av fl exibilitet och kundanpassning.

– Här ska varje kund få känna sig dominera anläggningen, betonar Jan Johansson. Vi har idag kapacitet att arrangera både egna och ex-terna mässor, kongresser och konferenser för upp till 1 400 personer samt events och konserter för en publik på 4 500 personer på läktare framför en fullt utrustad scen.

Nu har den öppnat

Sveriges mest centrala mäss- och eventanläggning

Den helt nyöppnade Kistamässan med Klövern som fastighetsägare möter utan tvekan ett ef-terfrågat behov, både i stockholmsregionen i stort och kanske framförallt i Kista Science City som hittills saknat en betydande mötesplats för mässor och större events.

FAKTA – DET UNIKA LÄGET:

• Mitt i Kista Science City med hundra- tals världsledande ICT-företag som närmaste grannar – Ericsson, Nokia, Sony Ericsson, IBM m fl .• Ett stenkast från populära Kista Gallerian med över 120 butiker.• En befolkning i närområdet på cirka 120000 invånare och 65 000 kontorsarbetsplatser.• Motorväg – direkt vid E4 – Sveriges mest trafi kerade väg.

• T-bana och pendeltåg – 12 minuter från Stockholm C (pendeltåg). • Flygbuss – 15 min från Bromma fl ygfält.• Flygbuss – 20 min från Arlanda.

Kommande publik och fackmässor:• Art Sthlm• Swesport• Ljud, Ljus och Bild• RestaurangExpo

• Wine Sthlm• Print• Antik & Kuriosa• Beauty• Sign• EasyFairs ICT • Rum & Trädgård• Sportfi skemässan• Caravan Show

Nina Thelander på Ericsson Racing Team.

FOTO

: OS

KA

R K

IHLB

OR

G/E

RIC

SS

ON

R

AC

ING

TE

AM

6



Vi har stora för-hoppningar om att Stockholm Waterfront blir en riktig pärla, en ny ikonbygg-nad i staden och ett värdigt kom-

plement till stadshuset, säger Ulla-Britt Wickström, planhandläggare på stadsbyggnadskontoret.

Att Stockholm haft behov av en stor kongress- och konferensanläggning, värdig en huvudstad, är ingen nyhet. Redan på 90-talet var det något som man från stadens sida arbetade med

att få till stånd. Problemet har varit att hitta en tillräckligt stor yta i centrala stan. Efter att olika idéer prövats och förkastats kom man slutligen fram till den för alla bästa lösningen, tomten där postterminalen Klara tidigare höll till.

Bästa lägetHär kan man verkligen tala om ”pri-me city läge” med centralen som när-maste granne. Hotelldelens över 400 rum kommer delvis att ha utsikt över både Riddarfjärden och Stockholms stadshus.

Utöver kongressdelen, med plats

för över 3000 deltagare i biosittning och tillhörande festvåning med plats för 2 000 gäster, kommer Stock-hom Waterfront även att innehålla ett toppmodernt kontorskomplex på drygt 25 000 kvadratmeter med kontorsytor i elva plan. I entréplanet, som löper parallellt med järnvägsspå-ren, ges plats för butiker, restauranger, gym med mera.

Hög standard– Vi känner ett stort ansvar att på den här centrala platsen i Stockholm skapa en produkt av högsta kvalitét, både

arkitektoniskt och miljömässigt, säger Christer Olofsson, partner i Jarl Asset Management. Hans förhoppning är att Stockholm Waterfront ska stödja sta-dens ambitioner att bli en av de ledande huvudstäderna för politiska, kulturella och näringslivsinriktade möten.

Historisk platsHela området har en spännande och central plats i Stockholms historia, med Stockholms Centrals invigning 1871 och byggandet av Stockholms stadshus 1911 till 1923 som två vik-tiga milstolpar.

– Vår ambition, säger Christer Olofsson, är att Stockholm Water-front med sin moderna arkitektur ska bli ännu ett internationellt landmärke i Stockholm som vi alla kan vara stolta över.

PER-ÅKE HULTBERG

Stockholm Waterfront

– Ny pärla i city

INGEN KAN VÄL HA MISSAT DET! Mitt i hjärtat av Stockholms city pågår ett jättebygge som tycks ha alla förutsättningar att bli ett nytt spännande inslag i Stockholms stads-bild. Här med centralen på ena sidan och stadshuset på den andra kommer Stock-holms sedan länge efterlängtade nya kongressanläggning - Stockholm Waterfront - att stå färdig 2010.

VID VATTNET. Stockholm Waterfront ligger granne med Stockholms stadshus på ena sidan och centralstationen på den andra. Den nya kongressanläggning-en har därför god tillgänglighet med såväl bil som kollektiva transportmedel.

VISSTE DU ATT...

• 1634 blev Stockholm offi ciellt Sveriges huvudstad, även om den i offi ciella dokument nämnts som huvudstad redan 1436. Slottet Tre Kronor dominerade stadsbilden i Stockholm.

• Stockholm tros ha växt fram under perioden 1260-1280 och ligger strategiskt placerad ur försvars- och handelssynpunkt.

• Orgeln i Blå Hallen är med sina 10271 pipor den största i Skandinavien.

Stockholm Waterfront har uppmärksammats internationellt för en framsynt miljö- och ener-gisatsning.

• Energilösning – ambitionen är att fastigheten ska bli mer än dubbelt så bra som kraven är för att få kalla sig Green Building.• Återvinning - alla rivnings- massor har sorterats och återvunnits.• Återanvändning - botten- platta, källarväggar samt fl era våningsplan av den gamla byggnaden har återanvänts.• Flexibel design/hög fl exibilitet - minskar kostnaderna för omfl yttning och förtätning.• Materialval – stort fokus på uthålliga material, glas, sten mm.

FAKTA: MILJÖ & ENERGI

UTSIKT. Festvåning för upp till 2000 personer. GLASFASAD. Waterfront sett från centralen GENOMSKÄRNING. Konferensdel med plats för upp till 3000 delta-gare.

FOTO

: YA

NA

N L

IIL

LUS

TRAT

ION

: WH

ITE

AR

KIT

EK

TER

/ N

AR

L A

SS

ET

MA

NA

GE

ME

NT

AB

7



FRUÄNGEN BRF SNÖSLUNGAN

I sex etapper byggs Kv Muffen upp. Kvarte-ret ligger vid korsningen Vantörsvägen och Gamla Södertäljevägen. Utmed gatorna byggs lamellhus och längre in i området punkthus i 7 och 10 våningar.PRISEXEMPEL2 ROK, 58 KVM, 1 415 000 KR, 3 142 KR/MÅN 2 ROK, 65 KVM, 1 565 000 KR, 3 521 KR/MÅN 3 ROK, 76 KVM, 1 865 000 KR, 4 117 KR/MÅN4 ROK, 97 KVM, 2 565 000 KR, 5 254 KR/MÅN

Försäljning: Svenska Folkhem Mäklarbyrå tel: 08-716 03 80

SÄTRABRF TEATERN

Centralt i Sätra, med närhet till park, affärer och kommunikation, skall Peab bygga 76 bostadsrätter åt Brf Teatern. Lägenheterna kommer finnas i storlekar från 1-4 rok på 47-92 kvm. På en minuts avstånd finns Sätra tunnelbanestation och med bil nås Stockholms centrum på cirka 15 minuter. Inflyttning 2009-2010.VISNING PÅ SÖNDAG DEN 14 SEPTEMBERKL 15.00-17.00 HOS MÄKLAREN, HÄGERSTENSVÄGEN 138 I HÄGERSTEN.

Försäljning: HusmanHagberg, tel: 08-645 66 00

HÄSSELBYBRF HERRESÄTET

Brf Herresätet erbjuder trivsamma och ljusa lägenheter i storlekar från 2-4 rok på 42-87 kvm, alla med rymliga balkonger eller uteplats. På gångavstånd finns Häs-selby Gårds välutvecklade affärscentrum, här har också tunnelbanans gröna linje en station.Inflyttning våren 2010.VISNING SÖNDAGAR 13.00-15.00 OCH MÅNDAGAR KL 18.00-18.30. VISNINGSBOD PÅ ENSPÄNNARGATAN 12-14.

Försäljning: Hässelby Fastighetsförmedling tel: 08-471 90 10 eller 070-467 30 00

peabbostad.se

Stadsdelen för medvetna val.

Din utgångspunkt.

www.ulriksdal.nu

8



Vi fick en pratstund med Mikael Sö-derlund tillsam-mans med hans efterträdare, parti-kollegan Kristina Alvendal, inför det stundande ”makt-

skiftet”. Samtalet kom av naturliga skäl att handla om staden och stadsbyggnad i allmänhet och om Stockholm i syn-nerhet. Ett ämne som engagerar båda två, födda och uppväxta som de är i Stockholm, Mikael på Östermalm, Kristina i Hägersten.

– Städer är miljövänliga, konstaterar Mikael Söderlund. Det är bra att många människor bor på en plats. Det under-lättar kollektivt resande, sophantering och bidrar till effektivare energian-vändning. Folk i städer lever dessutom längre än folk på landsbygden. Vi har ett roligare liv med mer livsglädje, säger Mikael Söderlund och skrattar.

Levande stadEn av hans hjärtefrågor när det hand-lar om stadsbyggnad har mycket med just livsglädje och livskvalitét att göra. Överallt där det nu byggs och plane-ras bostäder i Stockholm stad är det blandade, levande stadsdelar som gäl-ler, stadsdelar som lever dygnet runt. Mikael Söderlund lyfter fram Maria-torget som ett utmärkt exempel på en levande befintlig stadsdel. En trevlig

oas med planteringar, boulespel och umgänge efter jobbet, mitt i den bru-sande storstaden.

– Ordet bostadsområde borde för-bjudas. Att bygga bostäder på ett ställe och arbetsplatser på ett annat skapar bara problem, sovstäder med segrega-tion och utanförskap. Det är dessut-om helt förkastligt ur miljösynpunkt, poängterar Mikael Söderlund.

På den punkten är Mikael och Kristina helt överens. Det gäller även Mikaels mångåriga engagemang att få tillbaka bostäder in till city.

Hittar möjligheterRadhusen på taken är nu riksbekanta och ambitionen från stadens sida är att ytterligare förtäta staden och där-med öka möjligheten att bygga nya bostäder i centrala lägen. Det gäller för övrigt även Stockholms förorter.

– Många vill bo centralt. Jag bor själv i city och det är helt underbart, sä-ger Kristina Alvendal, som innan den barnledighet hon precis avslutat var bostads- och integrationsborgarråd i Stockholms stad. Hon har dessutom tidigare varit ledamot i stadsbygg-nadsnämnden. Det är alltså inget nytt område hon nu ger sig in på.

Kristina betonar det faktum att genom att det blir möjligt för fl er och fl er att bosätta sig i city, blir det också mer liv och rörelse dygnet runt. Öds-ligheten minskar, tryggheten ökar

och därmed även trivseln för både boende och besökare.

Nyinfl yttning– Vi ser nu också en tydlig trend att barnfamiljer både flyttar till stan och vill bo kvar, inflikar Mikael Söderlund. Det är något helt nytt. När Hammarby Sjöstad planerades trodde man att det största intresset skulle komma från medelålders och äldre. Man räknade inte alls med ett sånt tryck från barn-familjerna. Nu byter barnfamiljer upp sig till 4:or och 5:or i stället för att köpa hus i förorterna. Alla generationer vill bo i Stockholm. Det är som jag säger, städer är inte ett problem.

Både Mikael och Kristina talar varmt om sitt kära Stockholm. Om den livskvalitét och skönhet som den erbjuder med närhet till unika na-tur- och vattentillgångar var man än befi nner sig, och som det självklart är viktigt att värna, vårda och utveckla, men även de spännande kontrasterna mellan gammalt och nytt och om den vilja till utveckling och tillväxt som up-penbarligen fi nns.

Miljonstaden– Nu välkomnar vi nya stockhol-mare. Tidigare såg man det som ett problem att så många ville bosätta sig här. Nu har vi en uttalad vilja att Stockholm ska växa. Vi ska bli en

miljon invånare inom 20 år, förtyd-ligar Kristina Alvendal.

–Vi har ett politiskt ansvar att till-godose människors önskemål, betonar hon, att få fram fi na bostäder och att skapa en mer fl exibel bostadsmarknad. Planer fi nns framtagna för 100 000 människor i nya stadsdelar, främst på gamla fabriksområden, där är bara Hammarby sjöstad lika stor som en medelsvensk kommun.

Stockholm är alltså långt ifrån fär-digbyggd, om nu någon trodde det.

Kommunikationer– Men vi måste vara medvetna om

att det även finns problem och utma-ningar, säger Mikael Söderlund och konstaterar att det inte är helt enkelt att bygga nya vägar och spår i en gam-mal och vacker stad. Det tar längre tid och vi måste vara aktsamma där vi går fram. Men det är ändå oerhört viktigt att vi bygger, betonar han. Bättre kom-munikationer är ett måste om Stock-holm ska kunna växa. Blir det proppar i blodomloppet stannar staden.

Mycket har onekligen hänt vad gäller stadsbyggandet i Stockholm un-der 2000-talet. Staden har förändrats och utvecklats med nya stadsdelar och mycket, ja mycket mera är på gång.

- Att ha fått vara med under en

VID VATTNET. – När Hammarby sjöstad planerades trodde man att det största intresset skulle komma från medelålders och äldre och räknade inte alls med ett sånt tryck från barnfamiljerna. Alla generationer vill bo i Stock-holm, säger Kristina Alvendal, ny stadsbyggnadsborgarråd.

Kristina tar över efter Mikael:

Staden växer vidare– ATT STÄDER SKULLE VARA ETT PROBLEM är ett omo-dernt och helt felaktigt synsätt. Städer är inget problem, tvärtom, säger Mikael Söderlund, (m) som tills helt nyligen var stadsbyggnadsborgarråd i Stockholms stad och som under sina två perioder i ämbetet utan tvekan gjort avtryck i den spännande stadsutveckling som nu pågår.

STOCKHOLMARE. Både Mikael Söderlund och Kristina Alvendal talar varmt om sitt ktentillgångar var man än befi nner sig,

FOTO

: JE

AN

ETTE

HÄ

GG

LUN

DFO

TO: D

ICK

CLE

VE

STA

M/N

OR

DIC

PH

OTO

S

9



JärntorgetGA

BRF. FENDERN, HAMMARBY SJÖSTAD

ARKITEKT: ANNA HIDEMARK, WHITE ARKITEKTER

KV. RUFFEN, HAMMARBY SJÖSTAD

ARKITEKT: LINDBERG STENBERG ARKITEKTER

BYGGMÄSTARE SEDAN 1942

Järntorget Bostad AB har mer än 30 års erfarenhet av bostadsbyggande. Vi har initierat och byggt åt mer än 50 bostadsrättsföreningar i över 10 kommuner. Husen har bestått av både småhus i länets ytterkanter och fl erbostadshus i de centrala delarna. Totalt har vi medverkat till fl er än 1500 nyproducerade bostäder.

så här spektakulär tid känns fantastiskt, säger Mikael Söderlund och pekar på den nya ringen av nya stadsdelar som den kanske mest epokgö-rande förändringen av stadsbilden.

– Det är ett stort kliv framåt. Men jag är också glad över att vi nu bygger ut stadsbiblioteket och att vi får ett nytt kongresscentrum. Jag är dels glad för radhusen på taken i city, som är helt unika, och dels över radhusen i Rinkeby, där vi håller på att vända en trist utveckling.

Ny på postenKristina Alvendal som nu tagit över ansva-ret för stadsbyggnadsroteln ser det som sin främsta uppgift, åtminstone initialt, att se till att tillväxten inte tappar fart. Från näringsli-

vet där hon bland annat arbetat på ett större läkemedelsbolag är det just tempot hon tar med sig.

– Visst, det hör till det demokratiska besluts-fattandet att planprocesser måste få ta tid men jag är övertygad om att det går att jobba snab-bare och effektivare och rätten att överklaga får ibland helt absurda konsekvenser. Där hoppas jag kunna få se en förändring. När det gäller arkitektur och gestaltning fi nns det en tradi-tion där vi i Stockholm kontinuerligt tillfört nya märkesbyggnader. Det senaste exemplet är kanske Globen men vad kommer sedan? Jag tycker att byggnader ska få synas och att vi ska få vara stolta över dem. Där hoppas jag att vi snart ska kunna tillför något alldeles extra.

PER-ÅKE HULTBERG

”När det gäller arkitektur och gestaltning fi nns det en tradition där vi i Stockholm kontinu-erligt tillfört nya märkesbyggnader.”

kära Stockholm. Om den livskvalitet och skönhet som den erbjuder med närhet till unika natur- och vat-

10



Det är mycket som händer i Stockholms city just nu. I synnerhet i kvarteren runt Central-station – Väs-

tra City - som förädlas och förtätas med en rad nya byggnader med det kanske mest spektakulära projeket, Stockholm Waterfront i spetsen. Ett annat intressant projekt är det nya miljösmarta Kungsbrohuset, ett kon-torskomplex som delvis kommer att värmas upp med kroppsvärme. Idén är bland annat att använda kropps-värmen från 250 000 människor som varje dag passerar närliggande Centralstation. I början av 2009 tas

beslut kring en eventuell ombyggna-tion även av Centralstationen med anledning av ökade resenärsflöden och behov.

Nytt livMen även på andra sidan Centralen, kring Norra Bantorget, händer det spännande saker. Ingen stockholmare kan väl ha undgått att se hur den tidi-gare trista och skräpiga miljön kring järnvägen fått nytt liv. Den gamla bebyggelsen har på några få år kom-pletterats med nya bostäder, kontor samt ett stort hotell. Samtidigt som gatumiljön byggs om och rustas upp görs även stora insatser för att Norra Bantorget åter ska bli ett levande torg med äkta parkkänsla.

Dessutom anläggs ett nytt litet torg framför det gamla expeditions-huset som gör att hela området får en mer sammanhängande grönska. Det arbetet kommer att vara klart som-maren 2009.

ÖverdäckningenMen det största projektet ligger ändå ett antal år framåt i tiden, överdäck-ningen av bangården som om den blir verklighet kommer att binda samman city med såväl området kring Norra Bantorget som med Kungsholmen.

– Här kan man verkligen tala om att bo mitt i city, nära vattnet, var-för inte med möjlighet att ha egen brygga, säger vice stadsarkitekt Per Söderberg, som förklarar att man från stadens sida tänker sig en blan-dad stadsdel med bostäder, kontor, hotell, restauranger och butiker. Troligen får byggnaderna några extra våningar och därmed en något högre skyline än övriga city.

PER-ÅKE HULTBERG

Centralstationen• Centralstationen Stockholm C är Sveriges största järnvägssta-tion med cirka 200 000 besöka-re per dag. Stationshuset invigdes den 18 juli 1871 och fram till 1925 körde tågen in i huset, på något av de fem spår som gick genom banhallen.

• Gångtunneln till T-Centralen öppnades i december 1958

• T-centralen är den enda statio-nen där samtliga tunnelbanelin-jer stannar.

Norra bantorget• 1866 öppnades en linje för re-sande med Norra Stambanan mellan Uppsala och Stockholm. Den järnvägsstation som låg på platsen har gett torget dess namn.

VÄSTRA CITY

PÅ MIDSOMMARAFTON den 23 juni 1923, på dagen 400 år efter Gustav Vasas intåg i staden, fi ck Stockholmar-na äntligen sitt Stadshus.

Det tog tolv år att bygga och det gick åt nära en miljon handslagna och sju miljoner maskinslagna tegelstenar samt arton miljoner sexhundra tusen bitar förgylld mosaik för att färdig-ställa arkitekten Ragnar Östbergs skapelse. Teglet hämtades från Lina tegelbruk utanför Södertälje och vir-ket till portarna i svartek kommer från Regalskeppet Riksäpplet som förliste i en storm utanför Dalarö 1676.

Rymmer kontorIdag är Stadshuset inte bara en ståtlig festlokal och ett populärt turistmål utan rymmer också kontor och sam-manträdeslokaler.

Visste du förresten att Blå hallen i stadshuset skulle ha varit blå, men när arkitekten Ragnar Östberg fi ck se den tegelröda färgen kände han att han omöjligt kunde dölja den under blå puts. Namnet hade satt sig och fi ck vara kvar ändå.

STADSHUSET. 400 år efter Gustav Vasas intåg stod det där med sina åtta miljoner tegelstenar och sitt 106 meter höga torn.

OMRÅDENA VID CENTRALSTATION längs med spåren, från Riddarfjärden utmed Klara strand upp mot Karl-bergs station, kan komma att överdäckas för att på så sätt möjliggöra för ny stadsbebyggelse. Först måste dock Citybanan byggas som beräknas bli klar 2017.

Stadshus värt namnet

FOTO

: YA

NA

N L

I

ÖVERTÄCKT. Överdäckningen av bangården som om den blir verklighet kommer att binda samman city med såväl området kring Norra Bantorget som med Kungsholmen.

Västra City:

Överdäckning av bangården

FOTO

: RO

SE

NB

ER

GS

AR

KIT

EK

TER

AB

Stockholm står värd för bostadsutställningen och med den skapas nya stadsdelen Annedal i Bromma. I centrum av denna finner du BRF An-

nedalsterrassen. Här bygger Byggnadsfirman Viktor Hansson och Byggnadsfirman Erik Wallin 102 moderna bostadsrätter i två intressanta

huskroppar som smälter in i den kuperade naturen. Arkitekter är Kjellander & Sjöberg Arkitektkontor. Anmäl ditt intresse redan nu.

ANNEDALSTERRASSEN

NU BYGGER VI 102 SPÄNNANDELÄGENHETER I NYA STADSDELEN ANNEDAL

www.annedalsterrassen.se

11



Ruukki bär uppStockholms nyaste

kongresscenterStockholms nyaste landmärke, kongresscentret Stockholm Waterfront som är klart 2010, bärs bokstavligen upp av Ruukki. Det är Ruukki som ska leverera stålstommen och de bärande takkonstruktionerna åt ett nytt kongresscenter som ska rymma ca 3 000 kongressdeltagare. Kongresscentret är en del av det samlade koncept som ska lanseras internationellt under begreppet Stockholm Waterfront. Leveransen är värderad till ca 6 milj. euro.

Kongresscentret kommer att byggas i hjärtat av Stockholm. Beläget bredvid Centralstationen kommer det att utgöra ett av Stockholms vik-tigaste nya landmärken med utsikt över Riddarfjärden och Stadshuset. Stålkonstruktionens största fackverk i det här krävande byggprojektet är 15 meter högt och 50 meter långt. Väggfackverkens underramar vilar mot stödtorn medan de monteras och därefter svetsas samtliga delar ihop på platsen. Väggbalkförbanden kommer att bära takfackverken, varav den största väger runt 45 ton.

”Ruukkis expertkunskap för krävande projekt i kombination med för-mågan att leverera stora volymer inom knappa tidsgränser var faktorer som spelade roll vid valet av leverantör. Med hjälp av erfarenhetsba-serad expertkunskap kunde Ruukki till exempel visa oss hur man stöd-jer konstruktionerna vid monteringen”, säger produktionschef Bengt Strandlund vid Peab Sverige AB.

Leveranserna till Peab Sverige AB startade i september 2008 och monteringen ska vara avklarad under våren 2009. Utöver stålstomme, bärande takkonstruktion, bärande takplåt, brandskydd och stålkon-struktioner åt trapporna ingår det också i kontraktet att Ruukki ska montera tolv stycken betongtrappor. Ruukkis bärande takkonstruk-tioner kommer att användas över en yta på totalt 4 600 kvadratmeter i kongresscentret. I Ruukkileveransen ingår också upprättande av mon-teringsritningar för stålkonstruktionerna.

Ruukki´s service till kunder inom byggsektorn och infrastruktursbyg-gande innefattar metallbaserade komponenter, system och integrerade system. Inom bygg inriktar sig Ruukki på kommersiella och offentliga lokaler, industri- och logistikbyggnader samt kontorsbyggnader. Inom infrastruktursbyggande kommer Ruukki’s kompetens till sin fulla rätt vid omfattande grundläggnings- samt i hamn-, väg- och järnvägs-projekt, i allt från grundförstärkningar av kulturbyggnader till broar, vägräcken och bullerskydd.

Johan Löw, Skandinavienchef, Ruukki ConstructionTel: 0704 -417440

[email protected]

© Jarlam Asset Management

Det är egentligen rätt enkelt. Vi är övertygade om att närvaro ger resultat. Nordic PM är en ny aktör inom Asset Management, som på kort tid har fått förtroende av namnkunniga aktörer såsom Brinova, The Carlyle Group och PEAB.

Vår grundidé är att vara snabbare och enklare. Genom engagemang på plats kan vi möta utmaningar innan de blir problem.

Söker ni lokal?I vår portfölj finns många attraktiva Stockholmslägen för ditt företag. Oavsett om du vill vara en del av det nya framväxande Ulriksdal, eller sitta i händelsernas centrum vid Globen City, kan vi skräddarsy lösningen för dig.

Läs mer på www.nordicpm.se

Alltid på plats!

”Vi ger våra kunder en vardag utan störningar och en bra avkastning. Det gör vi genom att förvalta och förädla fastigheter som om de vore våra egna.”Jeanette Öhrn, VD, Nordic PM

12



Var ska man träffa arkitekter om inte vid Sergels Torg? Detta bespottade Citys hjärta med minnen av Maria Johanssons elorgel, jublande hockey-

fans och upprörda demonstranter är den självklara mötespunkten. Tillsam-mans med Brunkebergstorg och Gus-tav Adolfs torg bildar platsen ”Tre torg” som utgör stommen för hela områdets planering. Stora saker är på gång.

– Första etappen var den nya upp-gången här vid ”Muttern”, sen fortsät-ter vi med inglasning vid Gallerian och runt torget, berättar vice stadsarkitekt Per Söderberg.

Lyckad inglasningPå andra sidan Klarabergsgatan stan-nar vi till framför Åhléns, ett av re-sultaten efter rivningarna av de gamla Klarakvarteren på 60-talet. Dåtidens bebyggelse fick ge vika för framtidens varuhus, kontor och bilar. Idag är en-trén omgjord och är enligt arkitekterna ett lyckat exempel på en inbjudande inglasning.

– Nu har man mer tillgång till bygg-naden än tidigare, man lockas in i af-fären, menar Per Söderberg

Att göra bottenvåningar mer pu-blika och lättillgängliga är ett av tre pågående arbetssätt att göra stadskär-nan mer levande. Det andra är att frä-scha upp de allmänna platserna som de nämnda torgen, det tredje är att bygga nya bostäder.

– Däruppe fi nns det radhus – hy-resrätter, fortsätter stadsarkitekten och

pekar på taket på ett av husen i hörnet av Drottninggatan och Mäster Samu-elsgatan.

Ingen maskin längreI övrigt är bostäderna på taken bo-stadsrätter. Lagen om tredimensionell fastighetsbildning från 2004 har gjort det lättare att bygga ovanpå kontors-byggnader och parkeringshus.

– Nu kan man ha en fastighetsägare längst ned, en i mitten och en högst upp, förklarar Tomas Enqvist, sek-tionschef på planavdelningen.

Målet har varit att skapa 1000 nya bostäder i city. Hittills har man kommit upp i 650, och några av dem går vi förbi när vi svänger in på Malmskillnadsga-tan. Det är ingen vacker syn som möter oss på denna ökända gata, kronan på verket när det gäller bygge i funktio-nalismens anda. Staden sågs som en maskin och det viktiga var teknik och rationalitet, inte konstnärliga ambi-tioner. Stängda fasader och parkerade bilar, inte ett fi k så långt ögat når.

– Här behövs nya förbindelser, ny tillgänglighet för att få ett fl öde av människor, SEN kan man öppna fi k, förklarar Per Söderberg.

Så kommer vi fram till ännu en plats med mysfaktor noll: Brunke-bergstorg.

– Det glömda torget, konstaterar Tomas Enqvist.

Ja, nog är det glömt, alltid. Vem har någonsin stämt träff med någon på Brunkebergstorg? Även här ser arkitekterna lösningen i form av mer tillgänglighet och ökat fl öde.

– Om man får till det skulle man kunna ha marknader, restauranger och

events här, säger Per Söderberg och bil-der av det framtida torget lyser i ögonen på honom.

Bilar behövsI Stadsbyggnadskontorets vision kommer platsen att bli det kulturella torget, Sergels Torg det nationella och Gustav Adolfs torg det representativa. Med andra ord kan vi lugnt samlas på det gamla vanliga stället när Tre Kro-nor vinner VM nästa gång.

Vad händer med bilarna? Vill vi ha dem inne i city? Absolut, tycker de båda arkitekterna. Bilen ger liv och den ger säkerhet eftersom den har en övervak-ningsfunktion. En storstad ska ha bilar, helt enkelt.

– Man borde släppa på trafi ken igen mellan Sergels Torg och Brunkebergs-torg, säger Per Söderberg medan vi går genom tunneln och svänger ner förbi Kulturhuset.

CitybananTillbaka till ”Gå”, sen vidare in på Kla-rabergsgatan, som var tänkt att bli den kommersiella huvudgatan, vilket den kanske äntligen kan bli efter 2017.

– Då blir Citybanan klar och hu-vudentrén kommer att bli här, säger stadsarkitekten och sätter ner väskan på trottoaren framför huset i hörnet av Klarabergsgatan och Vasagatan.

Med beräknade 30 000 människor som antas passera där varje dag kom-mer det onekligen att bli mer fartfyllt på det tänkta kommersstråket. Even-tuellt kommer man att lägga på några våningar på byggnaden för boende, hotell och kontor.

– Annars är Stockholm unik som storstad genom sin låga bebyggelse, säger Tomas Enqvist.

Men lite påbyggnader här och där skadar inte huvudstadens siluett, tvärtom blir de några högre marke-ringar som visar att det händer saker i staden.

Vi går vidare på bron över Vasagatan och stannar utanför uppgången från Centralen, den som går under benäm-ningen Klaraplatsen.

– Här skulle man kunna få till något fi nt som avslutning på gatan, Sergels Torg i ena änden och Klaraplatsen i den andra, menar Tomas Enqvist.

Ny stadsdelHela området ligger i startgroparna för en total metamorfos. Posthuset har rivits, spåren ska däckas igen och bostäder och hotell ska byggas.

– Hotell- och konferensanlägg-ningen Stockholm Waterfront blir klar 2010, säger Tomas Enqvist och pekar mot Kungsholmen.

I framtiden kommer detta även att innebära en förlängning av spårvagns-trafi ken ifrån Djurgården och hit. Jubla månde Göteborgarna.

På andra sidan gatan ställer vi oss och tittar ner på spår och annat som kommer att täckas över och ge plats för byggen ända ner till Klara sjö.

– Det blir en helt ny stadsdel med 5 000–6 000 lägenheter, säger Tomas Enqvist.

Infl yttning: 2025Stadsvandringen är slut för den här

gången. Nästa gång vi ses kanske det blir på Brunkebergstorg.

LOTTA ERIKSSON

DET KOMMER ATT HÄNDA MYCKET INNE I CITY. Alla inblan-dade är överens; politiker, fastighetsägare, gemene man, alla är med på tåget till en mer levande stadskärna. För att få reda på hur det ska gå till stämmer jag träff med två insatta visionärer från Stadsbyggnadskontoret.

KARLSSON PÅ TAKET. Tomas Enqvist och Per Söderberg frånStadsbyggnadskontoret i hörnet av Mäster Samuelsgatan ochMalmskillnadsgatan där det fi nns bostäder på taket.

FAKTA: BOENDE PÅ TAK

DÅ 1950. Klarakvarteren och Telefontornet ca 1950. FOTO: OKÄND

INSYN. Inglasade entréer är ett sätt att göra

FOTO

: RIK

KA

RD

HÄ

GG

BO

M

Stockholm City

– Igår, idag & imorgon

Stockholm City


Stockholm City


13



DEN SOM VILL BYGGA 2 500 HYRESRÄTTER SÄGER TUPPEN JA!

Hej, det är vi som är fastighetsföretaget Wallenstam. För fyra år sedan bestämde vi oss för att bygga kvalitetslägenheter som

hyresgästen verkligen gillar och kan betala för. Det går utmärkt när byggna-tionen kostnadsstyrs från dag ett. Förra året tillförde vi 380 eftertraktade lägenheter enligt konceptet. Vårt mål är att bygga 2 500 lägenheter fram till 2012.

Nu har vi såklart lagt energieffektivitet till konceptet. Och fortsätter bygga vindkraftverk så att alla våra hyresgäster kan köpa förnyelsebar el till bra pris.

Ring gärna om ni behöver hyresrätter som folk vill bo i. Vi fortsätter bygga i såväl låg- som högkonjunktur. (Vi har redan sagt tuppen ja.)

Utförande med energismart teknik: 55-60 kWh/kvm

Aktuella projekt: 48 hyresrätter i Hammarby Sjöstad, 260 hyresrätter på Lindhagen

Bygger egna vindkraftverk, med målet att vara själv-försörjande på förnyelsebar el 2012

Resterande värmebehov via bergvärme med egen-producerad vindkraftsel

Energiåtgång i grund- utförande strax under lågenergihus: 74 kWh/kvm

www.wallenstam.se -

FOTO

: ULR

IKA

AB

RA

HA

MS

SO

N

I hörnet Drottninggatan/Mäster Samuelsgatan ligger kvarteret Klara Ze-nit. Vad ingen kan vare sig se eller ana är att det fi nns ett radhusområde uppe på taket. Det kunde i princip vara vilket rad-husområde som helst. Men här befi nner vi oss alltså sex våningar över gatu¬nivå mitt i Stockholms city, med Åhléns som närmsta granne, bara ett par hundra me-ter från Sergels torg. Här höll tidigare Postgirot till men 1999–2003 byggdes kvarteret om till kontor, affärer och bostä-der.

Alla bostäder är hyresrätter, lägenhe-ter i alla storlekar och därmed en blandning

av människor och åldrar. Många av lägen-heterna är fyror på 100 kvadratmeter med klassisk radhuslösning.

Uterummet på taket är gemensamt för byggnadens alla bostäder och består av gräs, buskar, låg vegetation samt hårdgjor-da ytor belagda med betong- och natur-stensplattor. Det fi nns tre mindre "torg" och några lekplatser med sandlådor.

Att bygga på taken är naturligtvis ett sätt att skapa fl er bostäder i attraktiva miljöer. Men det är också ett sätt att öka säkerhe-ten i stadskärnorna genom att befolka dem även efter stängningsdags.

bottenvåningarna mer inbjudande.

FOTO

: ULR

IKA

AB

RA

HA

MS

SO

N

14



Så det var bara att sälja huset som de varit med från grunden och kunnat väl-ja köksluckor, handtag, vitva-ror med mera.

Varenda detalj var som de ville ha det, varenda spot satt som den skulle.

– Vi hade bara bott där ett år, säger Johanna Liljegren och berättar om det bullerbyaktiga Segersäng norr om Ny-näshamn där de hade gärdsgårdar och lamm runt knuten. Låter idylliskt för en barnfamilj, ingenting man lämnar i

en handvändning. Så för att vara säker på sin sak ägnade sig Johanna Lilje-gren åt lite detektivarbete innan hon och sambon bestämde sig.

– Jag åkte hit med barnen och pra-tade med andra föräldrar som jag träf-fade i lekparkerna. ALLA jag pratade med trivdes.

Gjorde rättDe gjorde listor med för- och nackde-lar för Hammarby Sjöstad respektive Segersäng. Resultatet blev exakt lika många i båda kolumnerna. Och efter fyra flyttar på fyra år var familjen inte

helt sugna på att packa banankar-tonger igen.

– Vi tänkte om det här blir fel, ska vi fl ytta igen då?

Men det blev inte fel, det blev jät-tebra. Här fi nns allt; bank, affärer, ca-féer nere vid vattnet och restauranger med mat från all världens länder. Nära till släkt och vänner, bara en station med tvärbanan till Gullmars-plan eller en tripp med gratisbåten till Söder.

MiljötänkHammarby Sjöstad har en stark mil-

jöprofil. Bland annat återanvänds avloppsvattnet till gas, sen har man installerat ett sopsugsystem för kom-posterbart och brännbart.

– Jag blev superimponerad när jag gick in i soprummet första gången, berättar Johanna Liljegren.

Där kan man lämna allt; papper, glas, batterier och så vidare. Inget att släpa med sig till affären, alltså.

– Ja, det är lite skillnad mot när man bor i hus och har 15 kassar med sopor hemma, fortsätter hon.

Ännu ett plus jämfört med livet i Bullerbyn.

Är det bara fördelar med att bo i här?

– Ja, faktiskt, skrattar Johanna Liljegren.

LOTTA ERIKSSON

DE HADE EN KVART PÅ SIG ATT BESTÄMMA SIG: fl ytta till Hammarby Sjöstad eller stanna kvar i det nybyggda huset strax norr om Nynäshamn. Det blev Hammarby Sjöstad. Varken Johanna Liljegren eller Christoffer Hjärne har ångrat sig en sekund sen dess.

Hammarby Sjöstad

–där alla trivs

Redan 1990 drogs de första strecken till vad som idag växer fram till Hammarby Sjöstad. Hu-vud-idéen i planarbetet var att visa på en unik möjlighet att vid-ga den centrala innerstaden med vatten i fokus, samtidigt som ett gammalt industri- och hamnområde skulle förvand-las till en modern stadsdel.I dag fi nns 6 000 lägenheter i området, fullt utbyggd år 2018 kommer de att rymma 11000 lägenheter för drygt 26 000 in-vånare. Sjöstaden binds samman av en tre kilometer lång esplanad från Skanstull till Danvikstull. Längs esplanaden koncentre-ras trafi k och service och kring vattnet parker, kajer och gång-stråk. I Hammarby Sjöstad har man satsat stort på kollektivtra-fi ken med bussar, tvärbana och färjeförbindelse över Hammarby Sjö med kvartstrafi k från tidig morgon till midnatt. Dessutom har de boende tillgång till bil-pool i området.

FLYGANDE START. Mamma Johanna med Noel, 3 år, gläder sig åt sin nya lägenhet i Hammarby Sjöstad

En till familj har kommit till Hammarby Sjöstad för att stanna.

FAKTA HAMMARBY SJÖSTAD

FOTO

: JE

AN

ETT

E H

ÄG

GLU

ND

15



JMGA

Läs mer på jm.se

Sigtuna

Vallentuna

JärfällaTensta

Spånga

Vällingby

Sundbyberg

Sollentuna Täby

Hägersten

Solna

Kungsholmen

Liljeholmskajen

Nacka

Älvsjö

Gustavsberg

Huddinge

Haninge

Västerhaninge

HO

LY D

IVE

R Foto: R

ichard Ham

marskiöld

Här bygger viframtidens utsikter.

16



Stockholm växer. Till år 2030 be-räknas regionen ha 2,4 miljo-ner invånare. Alla vill de ha någonstans att bo och arbeta.

Det behövs service och rekreations-områden. På stadsbyggnadskontoret är planerna i full gång. Det gamla in-dustri- och hamnområdet längs Lilla Värtan ska omvandlas till en modern och miljömedveten stadsdel – full av karaktär.

Gasverket får ståDen klassiska gasverksbebyggelsen kommer dock att få stå kvar. Ferdi-

NÄRA CITY, omgiven av både nationalstadspark och öppet vatten. I områdets centrum ståtar Ferdinand Bobergs vackra industrilokaler från 1800-talet. Välkommen till Norra Djurgårdsstaden, en ny stadsdel nära dig.

VÄRTAN & FRIHAMNEN. Hela utvecklingen av området kommer att pågå till cirka 2025.

.

Nybyggare sedan 1923 Efter 85 år av byg-gande och förvaltning vet vi vad som krävs.

Trygghetsgaranti HSB förbinder sig att köpa eventuellt osålda lägenheter under sju år.

Välj ett tryggt hem De flesta byggare lämnar huset så fort färgen torkat. Vi stannar kvar i styrelsen och förvaltar fastigheten.

Vi bygger inte för börsen Vinsten går till nya bostäder.

Läs mer på www.hsbbostad.se

Varförska du välja HSB?

Stort & smått – där ingen annan bott

Nära pendeltåg och t-bana i Farsta Strand, finns dessa nybyggda treor med öppna planlös-ningar, 1 resp. 2 tr upp. Lägenheterna är genomgående och ljusa med fönster åt både gård och gata. Balkong i söderläge mot går-den. Inflyttning i september–oktober 2008. Området ligger på promenadavstånd från pris-belönta Farsta Centrum samt grönområden.

Visning i visningslägenhet. Ring för visn.tider.

Adress Skyltat från Ågesta Broväg Säljare Ann-Christine Almström,

0706-17 96 83, 08-785 36 00 [email protected]

Pris 2.015.000–2.075.000 kr Avgift 4.711–4.736 kr/mån

Farsta

Nya 3:or, ca 79 kvmBalkong i söderläge mot fin gård

I hörnet Mikrofonv./Tellusborgsv. bygger HSB spännande lägenheter i varierande storlekar. Milsvid utsikt från många av lägenheterna i 16-våningarshuset. I månadsavgiften ingår bl a värme, vatten, IP-telefoni, kabel-TV och bred-band. Inflyttning från januari 2009. Området lig-ger ca 300 m från Telefonplans t-bana i stadens nya konst- och designcenter.

Visning Onsdag 1/10, kl 16–19 Söndag 5/10, kl 12–14Adress Tellusborgsv. 94, Telefonplan Säljare Mia Rådelöv, 0706-17 96 88

08-785 36 00 [email protected] från 1.817.800 krAvgift från 3.093 kr/mån

Telefonplan

Nya 2–5:or, 52,5–120,5 kvmHär kan du se så långt ögat når

Här bygger HSB flera hus kring egna gröna gårdar alldeles invid Forum Nacka. Granne med både kommersiell och offentlig service samt kommunkationer. Påkostade lägenhe-ter. Parkett i alla rum. Kök med spishäll och inbyggd ugn. Badrum med kakel, klinker och komfortvärme. Vägghängd toalett och hand-fat. Tvättmaskin och torktumlare.

Visning Torsdag 2/10, kl 16.30–18.30 Söndag 5/10, kl 15–17 Visningslägenhet

Adress Serenadvägen 1A Säljare Monica Carlsson,

08-785 36 00, 0706-17 96 85 [email protected]

Pris 1.495.000–5.695.000 kr Avgift 2.137–8.998 kr/mån

Nacka C

Nya 1–6:or, 37–174 kvmBo centralt invid Forum Nacka

Världsstaden

FOTO

: STA

DS

BY

GG

NA

DS

KO

NTO

RE

T/D

YN

AG

RA

PH

17



nand Boberg ritade den som en liten stad, med trottoarer och gatlyktor. Idag är det ett stycke svensk industri-historia.

– Gasverket är ett riksintresse. Här kan man följa gasproduktionens ut-veckling från 1800-talet ända fram till idag. Men att själva gasverksamheten i Hjort -hagen läggs ned är en förut-sättning för bostadsbyggandet, säger Thomas Stoll, planhandläggare på Stockholms stadsbyggnadskontor.

Världsledande miljöteknikEn av flera förebilder för den nya stadsdelen har varit Hammarby sjö-stad, ett föredöme inom miljövänligt byggande. Sjöstaden lockar arkitekter och stadsutvecklare från hela världen till Stockholm.

– Svensk miljöteknik är världs-ledande och den visar vi gärna upp, säger Thomas Stoll.

Det planerade stadsutvecklings-området sträcker sig från Hjorthagen i norr, via Värtahamnen och Friham-nen, ner till Loudden i söder. För hela området planeras 10000 nya bostäder med såväl bostads- och hyresrätter

som studentbostäder och seniorbo-enden.

– Vi räknar även på 30000 nya arbetsplatser med handel, kontor och service. Ambitionen är en levande och innerstadsliknande karaktär i hamn-området, fortsätter Thomas Stoll.

Hamnarna däremot blir kvar och även där planeras för byggnader som kan inhysa bland annat företag inom medie- och fi nansbranschen och rede-rier. För att matcha passagerartrafi ken har Frihamnen fått en ny kryssnings-terminal som blev färdig i maj i år.

Detaljplanen snart klarTill hösten blir en första detaljplan för området klar. Det första steget blir sedan att rena marken vid gasverks-området från föroreningar. Här finns restprodukter från mångårig industri-verksamhet.

– De första bostäderna börjar byg-gas i Hjorthagen 2009, och de första boende kan fl ytta in 2011, säger Tho-mas Stoll.

Stockholm har som strategi att bygga staden inåt. Det har fl era för-delar, bland annat sparas värdefulla

naturområden utanför staden. Ett an-nat plus är att infrastrukturen redan är på plats.

Goda kommunikationer– Här i området finns både bussar och tunnelbana. Stadens ambition är att ta till vara på och utveckla den befintliga kollektivtrafiken, konstaterar Thomas Stoll.

Annars är cykel ett alternativ som hägrar på sensommaren, det tar bara några minuter till Stockholm city.

Först Hammarby sjöstad, sen Hamnstaden och Norra Djurgårdssta-den. Det är världsstaden Stockholm.

LOTTA ERIKSSON

Området från Husarviken till Loudden - Hjortha-gen-Värtan-Frihamnen - genomgår en spännande ut-veckling med nya bostäder, arbetsplatser och en moderniserad hamnverksamhet. Cirka 10 000 bostäder och 30 000 arbetsplatser. En del av projektet handlar om att utveckla Värtan-Frihamnen till ett fi nansiellt centrum, som ett komplement till city. Ett antal fi nansiella aktörer

med OMX i spetsen fi nns redan etablerade i området och andra är på ingång. Den totala investeringen i området omfattar cirka 9 mil-jarder kronor i nya vägar, pirer och terminaler. Bostads-byggandet är redan i gång – Norra Djurgårdsstaden. Hela utvecklingen av området kommer att pågå till cirka 2025.

VÄRTAN-FRIHAMNENFO

TO: J

EA

NE

TTE

HÄ

GG

LUN

D

VI BYGGER FÖR FRAMTIDEN I över 70 år har vi varit med och utvecklat staden och bidragit till att skapa nya stadsdelar.

Vi gör Stockholm attraktivare genom att bygga nya hem för dagens- och morgondagens invånare.

www.familjebostader.com

Stockholm

INTE BARA BOSTAD. – Vi räknar även på 30 000 nya arbetsplatser med handel, kontor och service. Ambitionen är en levande och innerstadsliknande karaktär i hamnområdet,säger Thomas Stoll, planhandläggare på Stockholms stadsbyggnadskontor.

18



Citybanan – egna spår till Stockholms pendlare

DEN GULA LINJEN VISAR CITYBANANS STRÄCKNING MELLAN STOCKHOLMS SÖDRA OCH TOMTEBODA.

CITYTBANANS STATIONSLÄGEN KOMMER ATT ERBJUDA DET SNABBASTE SÄTTET ATT TA SIG MELLAN VASASTAN, CITY OCH SÖDER.

BRON ÖVER ÅRSTA SPÅROMRÅDE BLIR CIRKA 14 METER HÖG.

Stockholms spårkapacitet påverkar hela Mälardalens tågtrafik. Staten genom Banverket, Stockholms läns landsting och Stockholms stad har tillsammans med Mälardalskommunerna beslutat att genomföra projektet Citybanan. Projektet ger förutsättningar för en utökad, miljövänlig kollektivtrafik, inte bara för stockholmare utan för hela regionen.

När Citybanan är klar 2017 kommer SLs pendeltåg att ha egna spår.

Varje dag görs en kvarts miljon resor med pendeltåg i Stockholms län. Man tar pendel-tåget för att kunna resa till arbetsplatser, sko-lor och nöjen.

Idag trängs pendeltåg, regionaltåg, fjärrtåg och godståg på 2 spår in mot Stockholm Central. När Citybanan är klar 2017 kommer SLs pendel-tåg att ha egna spår i en 6 kilometer lång tunnel under Stockholm.

Ett ekologiskt hållbart transportsystemAtt åka tåg är det mest miljövänliga sättet att göra resor på land – bortsett från att gå och cykla. En utbyggd tågtrafik avlastar alla former av vägtransporter – en avgörande faktor för att uppnå Sveriges klimatmål.

Resenärerna får nya pendeltågstationerCitybanans två nya stationer har placerats i omedelbar närhet till viktiga tunnelbanestationer för att underlätta byten mellan pendeltåg, tunnelbana och bussar.

Stationerna får glasväggar längs med spåren som skiljer plattformarna från spårområdet. Detta bidrar till bättre luft, sänkta bullernivåer och minskad olycksrisk. När ett pendeltåg stan-nar vid plattformen öppnas dörrar i glasväggen samtidigt med tågdörrarna.

Odenplans pendeltågstationPendeltågstationen vid Odenplan får gemensam entré med Gröna linjens tunnelbana och en uppgång mot Vanadisvägen med närhet till det planerade Norra stationsområdet. Odenplan blir en av Stockholms viktigaste kollektiva knutpunkter.

Citys pendeltågstationPendeltågstationen i City får uppgångar vid Vasa-plan, Vasagatan och Klarabergsgatan. Pendel-tågsresenärerna får nära till alla tunnelbanelinjer och tågen till och från Stockholm Central.

Europas mest avancerade järnvägsbyggeAtt bygga järnväg under Stockholms innerstad är tekniskt mycket krävande. Under hela bygg-perioden ställs kravet att staden ska fungera som vanligt. Utmed Citybanans linjesträckning finns fem kyrkor, tusentals arbetsplatser och ännu fler bostäder. Under jord finns ett nät av ledningssystem för gas, vatten och avlopp, el, bredband och tele, tunnelbanelinjer, stationer och stadens biltunnlar.

Vi spränger i berg, gräver i jord, lägger tunnel under vatten, bygger bro över spårFrån Riddarholmen kommer Citybanan att gå ner i en betongtunnel som läggs på botten av Söderström. Tunneln levereras på pråmar via Södertälje kanal i form av 20 meter breda och 100 meter långa segment. Segmenten sänks ned och gjuts ihop under vattnet för att sedan förbindas med tunneln under Mariaberget.

När Citybanan invigs 2017 kommer alla Stock-holms pendeltåg att köra på den nya Årstabron och alla andra tåg på den gamla Årstabron. Mellan Årstabrons södra fäste och Älvsjö station

19



GEOTEKNIKER ANNELI KARLSSON HAR TAGIT KOLVPROVER AV LERAN DÄR CITYBANAN SKA GÅ UNDER KUNGSGATAN.

Kortfakta

Vilka: Projekt Citybanan i Stockholm finansieras av Staten genom Banverket,som är huvudman för projektet. Stockholms läns landsting är delfinansiär och deltar genom SL. Stockholms stad är också delfinansiär och deltar via Trafik- och Exploateringskontoren.

Vad: Nya spår i en 6 km lång järnvägs-tunnel under centrala Stockholm, en järnvägsbro Älvsjö station – Årstabroarnas södra fäste, 2 nya pendeltågstationer.

Varför: Pendeltåg och all annan tågtrafik samsas idag om 2 spår för den södra infarten till Stockholm Central. En störning påverkar all tågtrafik. Citybanan ger pendeltågen och övrig tågtrafik separata spår. Kapaciteten ökar och tågtrafiken blir punktligare.

Trafikstart: 2017

Har du frågor om Citybanan?

Kontakta Projekt Citybanan på 08-762 40 40 eller besök oss på webben: www.banverket.se/citybanan

Citybanans pendeltågstation vid Odenplan får gemensam entré med Gröna linjens tunnelbana. Många får närmare till byten mellan pendeltåg, tunnelbana och buss.

Citybanan och miljön Citybanans målsättning är: Låg miljöbelastning i byggskedet, hög miljökvalitet i färdig anläggning. Vi planerar byggmetoder och konstruerar buller-skydd för att minimera påverkan från våra bygg-arbetsplatser. Vi genomför provsprängningar för att säkra minimala vibrationer på kulturhistoriska byggnader. Vi planerar bortforsling av bergmassor så att transportvägarna blir så korta som möjligt. Sprängmassor kommer att spolas med vatten för att de inte ska damma och sedan återanvändas vid andra byggen. Inom Citybanans närområde

Hur Stockholm påverkas idagRedan nu märks Citybanans förberedande arbeten på flera håll i staden: På Söder Mälarstrand får biltrafiken samsas på färre körfält förbi vår arbets-plats vid Mariaberget. Vi förstärker husgrunder och flyttar vatten- och avloppsledningar på Södermalm. För de mest berörda har vi ordnat ersättningslokaler och bostäder.

På bangården i Tomteboda, norr om Karlbergs station, lägger vi in nya växlar som förberedelse för tunnelbygget söderut. Vi har påbörjat arbetet med tillfarter till tunnelbygget vid Tomteboda,Norra Stationsgatan, Torsgatan och på ban-gården vid Stockholm Central. För vissa arbeten väntar vi på tillstånd för att fortsätta under grundvattennivån.

Det är ofrånkomligt att människor som bor, arbe-tar eller vistas i närheten av pågående arbeten märker av dem. Boende kommer att utsättas för buller och vibrationer. Bilister kommer att drabbas av trafikomläggningar. Kollektivtrafikensresenärer kommer periodvis att få anpassa sitt resande efter tillfälliga stopp i tunnelbanan och flyttade busshållplatser. Vid större planerade arbeten nära tunnelbanan kommer ersättnings-bussar att sättas in.

Genom val av arbetssätt, bullerdämpning, med mera, gör vi vad vi kan för att minska störningar för omgivningen.

När Citybanan står klar 2017 har det blivit enklare för både nya och gamla pendlare, små och stora, att resa och mötas.

byggs en 1,4 kilometer lång bro över spårom-rådet i Årsta. Bron byggs som en planskild kors-ning mellan spår för fjärrtåg och för pendeltåg.

inventerar vi alla fastigheter och kontrollmäter grundvattennivåer. Alla kemiska produkter miljö-godkänns innan de används.

Ett projekt i samverkan mellan

20



VISSTE DU ATT...

• Södermalm omnämns redan 17 juni 1288 i ett brev från biskop Anund i Strängnäs. Området kallades tidigare Åsön och avses gör förmodligen Brunkebergsåsen. Namnet Ås lever kvar idag i namn som Åsögatan och Åsöberget.

Du har ju släkt från Tyskland bland annat. Vad tycker du mest om att visa upp när de kommer till Stockholm på besök?

– Det är svårt att summera, man blir så lätt hemmablind. Jag brukar skicka iväg dem en sväng till Vasamuseet och för de yngre blir det Junibacken. Mina släktingar uppskattar överhuvudtaget alla gamla hus. I Köln är ju i stort sett allt före 1945 utbombat. Själv tycker jag om att åka eller gå längs Katarina-vägen för utsiktens skull.

FarstakilleVilka minnen har du från Farsta där du växte upp?

– Jag har alltid gillat ABC-föror-ten som idé. Bilvägarna går utanför bebyggelsen, det är mysigt och barn-vänligt. När Farsta stod klart fylldes det genast med nygifta par, vilket säkert var trevligt, bara det att det uppstod ett litet oväntat problem 13 år senare när alla kom i puberteten exakt samtidigt (det vart kaos!). Men jag har många goda minnen därifrån. Högstadiet som jag gick på har för-vandlats till bostadshus idag och in-vånarna är inte detsamma, trots det

tycker jag om att åka dit när jag får en chans.

HistorielärareDu säger dig ha ett särskilt historiein-tresse. I början av din karriär arbetade du till och med som historielärare. Vil-ken Stockholmsepok ligger dig varmast om hjärtat?

– Jag är fascinerad av stormakts-tiden, när staden gick från att vara en unken medeltidshåla till en prålig palatspark. Här nere i Kungsträdgår-darna låg till exempel palatset Maka-lös som tyvärr brann ner. Men jag är också fascinerad av det förra sekelskif-tet och den stenstad som växte fram. Tänk hur man schaktade ut en hel ås och byggde sveavägen till exempel.

– Det är kul att fundera över allt som har hänt i stan och hur det har sett ut tidigare. Jag tycker om att tänka bort nutida byggnader och fantisera om gamla platser. Visste ni att Europas längsta träbro låg här runt hörnet och gick över till Kungsholmen? Ibland kan jag nästan höra smattret från alla fötter som har gått på Stockholms gator.

Mer kollektivtrafi kOm du fick chansen att förändra Stock-holm, vad skulle du göra då?

– Jag skulle gärna se mer kollek-

tivtrafi klinjer. Om jag fi ck fantisera fritt skulle jag göra som i Sydney med spårvagnsräls upp i luften som banar sig fram mellan hus och bakgårdar. El-ler över, för tusan! Vore ju ascoolt att få kliva av uppe på kulturhuset. Eller tänk er en spårväg från Mariatorget till Odenplan, bara raka vägen, inga genvägar. Den får liksom ta sig fram bäst den kan.

– Hade Stockholm varit vilken storstad som helst i Asien så hade de byggt 4-5 viadukter över Brom-

marondellen för länge sen.

På fritidenVad gör du en ledig söndag i Stockholm?

– Jag har nästan aldrig några lediga söndagar (skratt). Fast i våras gjorde jag och familjen äntligen den där promenaden genom Hagaparken och bort till Naturhistoriska riksmuseet. Hagaparken är en favorit. Jag börjar alltid drömma mig till slutscenen i Love Almqvists ”Drottningens ju-velsmycke” och ser Tintomara dansa

omkring mellan träden. Gustav den III:s ande vilar verkligen över platsen. Han höll på att mördas där, men at-tentatsmännen vågade inte fullfölja sitt dåd.

Du bor i Vasastan, är det din favo-ritstadsdel?

– Nej, min favoritplats är faktiskt Kungsholmstorg. På vintern ser det lite ut som en adventskalenderkuliss med små luckor som man kan öppna överallt.

EDITH SÖDERSTRÖM

ANDERS LUNDIN ÄR I FULL GÅNG och repe-terar inför REA:s nypremiär på Hamburger Börs om två dagar.

Under en kort paus lyckas vi lägga be-slag på honom för att ställa några frågor om hans förhållande till den vackra huvud-staden.

Anders Lundin:

– Jag kan höra smattret från alla fötter som har gått på Stockholms gator

STOCKHOLMAREN. – Hagaparken är en favorit. Jag börjar alltid drömma mig till slutscenen i Love Almqvists ”Drottningens juvelsmycke” och se Tintomara dansa omkring mellan träden, säger Anders Lundin.

FOTO

: JE

AN

ETT

E H

ÄG

GLU

ND

”Jag är fascinerad av stormaktstiden när stan gick från att va en unken medeltidshåla till en prålig palatspark”

• Den del av Drottningholmsvägen som kallas för 100 knutars backe, har fått sitt namn efter att vägen där sluttar nedåt i en betongränna. Vilket lockar många bilister till att gasa på lite extra.

FOTO

: IS

TOC

KP

HO

TO

FOTO

: IH

AN

S S

TRA

ND

/ N

OR

DIC

PH

OTO

S

21



AB Färdig Betong • Tfn 0104-50 50 00 • [email protected] • www.fardigbetong.se

Hur får manhusstommen till lägst kostnad?

Svaret är FB Total:

• Ett pris som inkluderar allt som berör Färdig Betongs hela materialleverans till projektet.

• Smarta och kostnadseffektiva konstruktioner.

• Smarta produktionstekniska lösningar.

• Trygghet i kalkylskedet och genom hela projektet.

• Avlastning för arbetsplatsledningen.

• Utbildning av betongarbetare och arbetsplatsledning.

Fastighetsutvecklings – och byggföretaget Arcona arbetar enligt ett unikt koncept som tilltalar kunden.

– Vi erbjuder ett brett sortiment av kva-lifi cerade produkter och tjänster inom byggnation och fastighetsutveckling enligt metoden Arcona Lean Construction. Det ger kunderna bra, snabba och kostnads-effektiva leveranser, säger projektledaren Niklas Virving.

Arcona består av fyra affärsenheter: Arcona Concept arbetar med fastighetsutveckling i ett tidigt skede och erbjuder kom-petenta konsulttjänster i projektutveckling och delägande i fastigheter. Lean Construction, som ansvarar för utförande och byggnation på plats, arbetar efter det så kallade Lean Construction-konceptet med samverkan i alla led. Det be-tyder att i ett tidigt skede skapa ett öppet samarbetsklimat och därigenom samsyn mellan beställare och leverantör. Ar-cona Office erbjuder konsulttjänster vid förflyttning eller förändring av kontoret och Arcona Living utvecklar samt säljer bostäder i stockholmsområdet. I företaget ingår även dotterbolaget BSK Arkitekter, som tillsammans med övriga koncernbolag exempelvis uppförde nya Posten Hk i Solna.

Strategiska leverantörerArconas breda kompetensregister samt det unika sätt på vil-ket de arbetar med Lean- konceptet och utvalda leverantörer, så kallade strategiska leverantörer, innebär många fördelar.

Kvarteret Sågen vid Hornstull är ett bra exempel på att Arcona kan stå till tjänst genom hela arbetsprocessen. I sam-

band med att Kv. Sågen var till försäljning såg Arcona Con-cept möjligheterna och synergierna för en fastighetsägare i närområdet. Kontakten togs och idéerna presenterades. Affärskoncept togs fram vilket senare ledde till köp av kv. Sågen. Som utförare av de tidiga idéerna valdes Arcona Lean Construction, som ser till att ombyggnationen görs i enlighet med Lean Construction-konceptet och att de gamla byggnaderna byggs om till nya moderna kontorslokaler samt butiker.

TeamkänslaNiklas Virving berättar att Arconas arbetsmetod inte bara ger mervärde för kunden. Även medarbetarna har fördelar av arbetssättet som ger insyn, tydlighet och sammanhang i projekten, vilket i sin tur skapar teamkänsla.

– Det är många som söker sig hit. Särskilt yngre tilltalas av det moderna arbetssättet som ligger i tiden, säger Niklas Virving och tillägger:

– Arconas personalpolitik med bland annat friskvårds-timme och fokus på hälsa gör oss till ett piggt företag. Ny-ligen var hela Arcona på äventyr och besteg Kebnekaises sydtopp!

Samverkan i alla led ger mervärde för kunden

– Vi kan både fungera som entreprenörer och som konsulter. Dessutom kan vi ta ett helhetsansvar och säkra upp tid, kostnad och kvalitet redan på ett tidigt stadium. Det inger förtroende hos kunden, säger projektledaren Niklas Virving.

FOTO

: TO

MM

Y Ö

STM

AN

Läs mer om Arcona på www.arcona.se

Övriga i Arconas team på Kv Sågen:Omi Scott, ProduktionschefCarola Angeria, AdministrationFredrik Pennhag, ProduktionsledareMikael Wiman, Installationssamordnare

22



Nu när betongen vittrar sönder och man har fått nog av att lappa och laga Slussen är det dags att åter vända blad i Slussens histo-

ria. I mitten av oktober ska förslagen från fem olika arkitektkontor visas upp, bland annat deltar den franske stjärnarkitekten Jean Nouvel.

Det vinnande förslaget för Slus-sens nya grundutförande valdes redan 2003 i en arkitekttävling. Nu putsar fyra arkitektkontor på detaljerna inför platsens slutgiltiga gestaltning. Idel internationella infl uenser då kontoren fi nns i Paris, London, Köpenhamn, förutom i Stockholm.

– Jag har tittat på de tidiga skis-serna nu och det ser lovande ut. En hel del nytänkande, säger Ulla-Britt Wickström, planhandläggare på stads-byggnadskontoret och spindeln i nätet i Slussenbygget, just hemkommen från besök på arkitektkontoren i Nice och Köpenhamn.

FyrklövermodellenSlussen är en omtyckt plats och många skulle vilja se att området med den

karaktäristiska trafikkarusellen beva-rades som den är.

Förslaget “Nybyggt bevarande”; att man skulle bygga en ny konstruk-tion som skulle se ut som den gamla med den karaktäristiska fyrklövern, skrotades av politikerna.

Den gången när karusellen, som fyrklöversmodellen också kallas, byggdes på 30-talet var trafi ken hårda-re från söder då enda platsen att ta sig till övriga malmar var genom Slussen. Idag har vi ju bland annat Västerbron som leder mycket trafi k från söder till övriga delar av staden.

Arne Fredlund är planchef på Stadsbyggnadskontoret och har ar-betat med Slussens omdaning under fl era år.

– Den här Slussenmodellen häm-tad från USA var en smart lösning på sin tid men är överdimensionerad för dagens trafi ksituation och behövs därför inte. Vi har principlösningarna klara för oss men tycker fortfarande inte att vi har hittat samma starka själ som fi nns i det nuvarande Slussen.

Kolingsborg försvinnerRedan idag vet man att Katarinahis-sen, Stomatolskylten och de större byggnaderna runt Slussen kommer

att vara kvar. Bussterminalen kom-mer att flyttas och placeras framför KF-huset och den runda byggnaden mitt i trafikkarusellen, Kolingsborg, försvinner. På Katarinavägen, där det finns en bensinstation idag, ska den nya stationen för Saltsjöbanan ligga. Musikklubben Debaser hoppas man kunna hitta nya lokaler för.

– När ytorna för trafi ken minskar, i och med att trafi kkarusellen försvin-ner får vi fl er platser där människor kan vistas – så det kan bli väldigt po-sitivt, säger Ulla-Britt Wickström.

Ombyggd fyra gångerDet rockiga lite ruffiga Slussen har man inga ambitioner att återskapa utan det blir tidens tand som får sätta sin prägel på platsen som fram till idag i och med den nya ombyggnaden har byggts om fyra gånger.

– En stad ska ha ett växelspel mellan lite ruffi ga baksidor och mer välordnade platser men det går inte att skapa det i ett stort nybygge, säger Ulla-Britt Wickström.

– Vi vill välja ett förslag där man har lyckats bevara något av det som Slussen står för: storstad och en stark identitet. Man kan inte säga att Slus-sen idag är speciellt vacker även om

omgivningen med allt vattnet förskö-nar, säger Arne Fredlund. Han minns hur Slussen på 60-talet omtalades som ett tillhåll där man kunde köpa svart-sprit under sena kvällar.

Att det har tagit så lång tid att komma fram till hur man vill att det ska se ut, beror på att det inte är ett helt okomplicerat bygge man ska ge sig i kast med. Det är så många intressen som ska förenas: biltrafi ken, bussar, fotgängare, båtar som ska slussas och vattenreglering av Mälaren.

– Slussen måste som idag fungera som omstigningsplats från tunnel-bana och bussar. Och så vill vi att det ska bli en plats att uppleva och vistas på och inte bara åka igenom som idag, säger Arne Fredlund.

Utmaning med trafi ken– Den största utmaningen är hur tra-fiken ska regleras. Vi vill ha så mycket yta som möjligt för träffpunkter och rekreation men trafiken från Söder-malm måste också kunna ta sig fram, säger Ulla-Britt Wickström. Man vill också bygga fl er platser där stockholmarna och turisterna kan njuta av kvällssolen, en bristvara i da-gens Stockholm. På önskelistan står en även stark kulturbyggnad, exem-pelvis ett danshus.

När bygget startar 2012 kommer det att byggas om i etapper, men det ska gå att köra igenom och ta sig fram med cykel och som gående. Det blir proviso-riska lösningar för busstrafi ken.

MAJ STABERG

POSITIV. – När ytorna för trafi ken minskar i och med att trafi kkarusellen försvinner får vi fl er platser där människor kan vistas på – så det kan bli väldigt posi-tivt, säger Ulla-Britt Wickström, planhandläggare på stadsbyggnadskontoret.

2008 - i oktober ska fem arki-tektkontor lämna in nya förslag2009 - det defi nitiva planförsla-get ställs ut.2010 - stadsfullmäktige fattar beslut2012 - bygget kan starta2018 - bygget kan vara klart

TIDTABELL FÖR SLUSSENBYGGET:

UTSIKTSPLATSER PLACERADE SÅ ATT VI KAN UPPLEVA den sista kvällssolen. Ett fl ertal torg som sjuder av liv och spännande möten. Nya butiker. Kanske en kulturbyggnad som sätter en speciell prägel på hela platsen.Så ser visionen för nya Slussen ut. Och om allt går efter planritningen ska stockholmarnas nya favoritplats stå färdigt år 2018.

FOTO

: MA

J S

TAB

ER

G

FRAMTID. Redan idag vet man att KatarinahBussterminalen kommer att fl yttas och placerner. På Katarinavägen, där det fi nns en bensin

DÅ 1755. Slussen har alltid varit en viktig k

Arkitekter

Hittar SlussArkitekter

Hittar Sluss

23



DÅ 1922. Spårvagnar var ett ståeende inslag på Slus-sen.

DÅ 30-TAL. Full rush på Slussen under depressionen.

issen, Stomatolskylten och de större byggnaderna runt Slussen kommer att vara kvar. as framför KF-huset och den runda byggnaden mitt i trafi kkarusellen, Kolingsborg, försvin-station idag, ska den nya stationen för Saltsjöbanan ligga.

nutpunkt för stockholmarna.

ens själens själ

24



VISSTE DU ATT...

• Lars Johan Hierta grundade inte bara Aftonbladet utan även Liljeholmens stearinfabrik 1839.

• Arkeologiska utgrävningar visar att området kring Hammarby Sjöstad var bebott redan under 1000-talet!

• Under Stockholms blodbad 1520 avrättades 94 personer, vilket motsvarade 1,5 % av stadens invånar- antal. De fl esta som avrättades var inte från staden utan besökare. Här syns Gustav Vasas blodbads- plansch.

”Efter Södra länken, som blev en sådan succé, kommer nu också äntligen Norra länken, dessutom Förbifart Stockholm, som faktiskt funnits med i planeringen ända sedan 50-talet.”

Ingela Lindh om Hammarby sjöstad:

– En framgångs-saga

Ingela Lindh om Hammarby sjöstad:

– En framgångs-saga

25



Ingela Lindh har under sina åtta år som stadsbyggnadsdirektör i Stockholms stad sett mängder av byggprojekt, både på-börjas och slutföras. Annat var det på 90-talet. Undantaget då var Hammarby Sjöstad som tack vare draghjälp av den tänkta olympiabyn, trots många belacka-res starka tvivel, ändå kom till stånd. ”Det

går inte, det blir för dyrt”, sa man på 90-talet. Nu vet vi att det gick, att det blev succé och att det blev starten på en stadsutveckling som vi ännu bara sett början på och som kommer att fortsätta under de närmaste 20-30 åren.

– Hammarby Sjöstad är en verklig fram-gångssaga, säger Ingela Lindh. Ett riktigt lyft för Stockholm. Det är nytt, tryggt och läckert med spännande design. Lägenheterna sålde som smör och det är fortfarande högt tryck. Vi planerade för seniorer och undrade om det kanske låg för långt ut från city. Problemet nu är att vi inte har tillräckligt med dagis och sko-lor. Massor av människor i alla olika åldrar vill bo där, det känns fantastiskt roligt, säger Ingela Lindh, och konstaterar att Stockholm nu har en generation som är urban, de ser staden som det naturliga stället att leva i, det är där man har sina rötter och sin trygghet.

TillväxtstrategiIngela Lindh berättar att Hammarby Sjöstad inneburit ett trendbrott, att nybyggda lägen-heter nu är hett eftertraktade. Tidigare var det äldre våningar i innerstaden som gällde. Nytt var lika med dåligt. Så är det inte alls längre. Och tur är väl det, för nu kommer alltså den ena nya stadsdelen efter den andra. Det nya Stockholm håller så sakteliga på att växa fram.

En strategi för tillväxt antogs 1999 med bred politisk uppslutning. Den gick ut på att bygga nya stadsdelar på redan exploaterad mark, ”det halvcentrala bandet”, som började med Ham-marby Sjöstad och fortsätter likt en krans i in-nerstadens omedelbara närhet. I Hammarby Sjöstad återstår bara en etapp. Liljeholmen-År-stadal och Nordvästra Kungsholmen är i full gång sedan några år tillbaka. På uppgång är även Norra Djurgårdsstaden-Värtan-Friham-nen och Norra station.

Möjliggöra bostadsområden– På sikt räknar vi även med att däcka över

spårområdet, från Centralen till Karlberg, och därmed möjliggöra för ny stadsbebyg-gelse. Vi kommer även att komplettera med bostäder i ytterstaden, framför allt nära kol-lektiva knutpunkter, i till exempel Alvik, Gullmarsplan och Farsta. Även Vällingby som i dag har hälften så många invånare som när det byggdes på 50-talet, kommer att för-stärkas med nya bostäder. Det är viktigt att hela staden lever och att alla stockholmare, och blivande stockholmare, kan hitta sin del av staden där man trivs.

InfrastrukturenMen stadsbyggnad handlar självklart inte bara om bostäder. Fler människor och nya bostäder kräver även ny infrastruktur och satsningar på offentliga projekt av olika slag, vägar, spårvägar, skolor, kultur-, idrotts- och fritidssatsningar och så vidare. Citybanan, den nya spårvägen i tunnel genom Stock-holm, kan förhoppningsvis börja byggas 2009. Trots att den är under jord, kommer den att påtagligt påverka stadsbilden, främst runt Centralen och Odenplan, som blir Sve-riges näst största station.

Norra länken– Efter Södra länken, som blev en sådan suc-cé, kommer nu också äntligen Norra länken, dessutom Förbifart Stockholm, som faktiskt funnits med i planeringen ända sedan 50-talet. Och sedan har vi ju utbyggnaden av både tvärspårbanan och tunnelbanan för att inte tala om ”Nya Slussen”. Det är så otro-ligt mycket som händer just nu, säger Ingela Lindh och konstaterar att en kommun måste ha en klar vision, och det har Stockholm idag, Stockholm ska växa!

– Det är nog det mest fantastiska som hänt sedan 90-talets början. Då tänkte man att det var färdigbyggt, att det inte fanns något mer att göra. Idag fi nns ett sug efter att bygga och utveckla staden och ett fantastiskt enga-gemang bland stockholmarna för allt som är på gång. Alla har synpunkter, det gillar jag. Det gör det otroligt spännande att jobba med de här frågorna. Jag har utan tvekan ett av Stockholms mest spännande jobb!

PER-ÅKE HULTBERG

STOCKHOLM HAR GJORT EN STOR SATSNING på bostadsbyggande under 2000-talet, större än vad kanske någon trodde var möjligt. När antalet påbörjade projekt nu minskar i övriga landet fortsätter Stockholm i det höga tempot. Målet är 15 000 nya bostäder till 2010. Till 2030 beräknas Stockholm ha fått 80 000 nya bostäder.

RUTINERAD. Ingela Lind, stadsbygg-nadsdirektör i Stockholms stad sedan åtta år tillbaka.

Läs mer på svenskabostader.se om våra nybyggen och om hur du kan söka lägenhet hos oss.

Enskededalen 169 Gärdet 41 Vasastan 139 Åkeslund 32 Kärrtorp 83 Fagersjö 77 Hökarängen 97 Blackeberg 102 Farsta 196 Liljeholmen 78 Bagarmossen 98 Solberga 97 Hammarbyhöjden 67

Det kan Det kan aldrig bli aldrig bli för mycket för mycket Stockholm.Stockholm.Nu bygger vi över 1250 nya hyresrätter.

Antalet påbörjade bostäder i Stock-holm ökar. Trots vikande byggsiffror i öv-riga landet är byggandet i Stockholm mer omfattande under det första halvår-et 2008 jämfört med samma period fö-regåeende år. 1 335 bostäder har påbörjats under våren jämfört med 805 våren 2007, enligt Statistiska centralby-rån. Med den takten kommer Stock-holm stads mål om 15 000 bostäder till 2010 att uppfyllas med råge.

STARKA SIFFROR FÖR BOSTADSBYGGANDET I STOCKHOLM

• Ute i landet fi nns det fl era gårdar som också heter Stockholm men även städer i USA, Kanada och på Papua Nya Guinea!

FOTO

N: L

EN

NA

RT

JOH

AN

SS

ON

Sbk

26



Det handlar om ett lyft i både stort och smått, berättar Mag-nus Andersson. Alltifrån att rusta och byg-ga nytt, satsa

på utbildning och språkundervisning till att skapa fler arbetsplatser. Få till mer kultur- och fritidsaktiviteter och inte minst att skapa ökad trygghet och trivsel.

– Att helt enkelt komplettera det som saknas och att göra Järva till ett mer attraktivt område, ett område dit folk vill fl ytta - och stanna kvar.

MiljonprogrammetVi talar alltså om Sveriges mest kända

miljonprogramsområde, följaktligen också om miljonprogrammets alla för- och nackdelar.

– Här fi nns uppenbara problem och det är nästan alltid de som lyfts fram, säger Magnus Andersson. Visst, nackdelarna fi nns, mätbara problem som till exempel högre arbetslös-het än i övriga Stockholm. De olika stadsdelarna är ofta separerade från varandra, från omgivningen och från arbetsplatser. Här fi nns också en en-sidighet i bostadsutbudet av både lä-genhetstyper, hustyper, arkitektur och upplåtelseformer.

Social samhörighet– Men det är bara en sida av myntet, fråga dom som bor på Järvafältet. Här finns en stark social samhörighet och en tydlig hembygdskänsla, minst lika stark som i andra delar av Stockholm. Det finns också många andra förde-lar, betonar Magnus Andersson. Det är mycket som är riktigt bra och som alla som bor härute väl känner till; när-heten till naturen, de trafiksäkra mil-jöerna, de goda kommunikationerna och inte minst husen - det nedsablade miljonprogrammets alla ”grå och fula” betonghus.

– Den stora resursen utöver människorna är faktiskt de befi nt-liga byggnaderna. Det är inga dåliga

hus, tvärtom. De är mycket ratio-nellt byggda. Det är därför möjligt att göra både spännande och begå-vade ombyggnader som tillsammans med kompletterande nybyggnation kommer att lyfta området. Nu fi nns dessutom nya radhus i både Rinkeby och Tensta. Det är en väg att gå vi-dare på, säger Magnus Andersson, som snarare ser sig som koordinator och samordnare än som projektle-dare. Det här arbetet är något som alla inblandade parter måste göra tillsammans.

Gå åt samma hållTillsammans och i dialog med de lo-kala krafterna, i skolorna, i politiken, i förenings- och näringslivet vill vi nu konkretisera Järvalyftets målbild så att vi alla kan dra åt samma håll. Det viktigaste är att ta reda på: Vad tycker Järvaborna själva och vad vill man för-ändra och förbättra i sin närmiljö?

– Det kan handla om allt från en saknad förbindelse över Järvafältet till en ny linje på Tensta gymnasium. Det viktiga är att utgå från tankar, idéer och önskemål hos dem som bor och jobbar kring Järva – både bland da-gens Järvabor och bland dem vi vill välkomna hit i framtiden, avslutar Magnus Andersson.

PER-ÅKE HULTBERG

10 11

DÅ 1939. Strids-vagnskompani av 1939 års modell övandes på Järvafältet.

JÄRVALYFTARE. Magnus Andersson, projektledare för Järvalyftet.

PYRAMIDERNA. Nu skall stadsdelarna kring Järvafältet få både spännande och begåvade ombyggnader, som tillsammans med komplet-terande nybyggnation kommer att lyfta områ-det.

Järvalyftet:

Område dit folk vill fl ytta

- ATT SKAPA NYA JOBB är den enskilt viktigaste uppgiften. Men det är också oerhört viktigt att ändra bilden av Järva bland övriga stockholmare, säger Mag-nus Andersson, projektledare för Järva-lyftet, Stockholms stads breda och lång-siktiga satsning på en positiv utveckling i stadsdelarna kring Järvafältet; Akalla, Hjulsta, Husby, Kista, Rinkeby och Ten-sta.

12 13

--

--

Koppla ihop gatunätet – där det gör nytta

Utveckla de centrala stråken

Respektera och utveckla

Bygg nytt i strategiska lägen

Länka samman stadsdelar

Bdet gör nytta

Gör gångvägnätet tydligare

Använd ny bebyggelse för att stärka identiteten

Aktivera Järva friområde ochstärk koppling till stadsdelarna

FO

TO: P

AN

SAR

MU

SE

ET.S

E

FOTO

: JE

AN

ETT

E H

ÄG

GLU

ND

ILLU

STR

ATIO

N: K

JELL

AN

DE

R

SJÖ

BE

RG

AR

KIT

EK

TKO

NTO

R

27



Äppellunden - BrommaFörsäljning pågår!37 st radhus med äganderätt, 4-5 rok

Brf Snökristallen - VästertorpSäljstart: hösten 200839 st bostadsrätter, 2-4 rokTellHus (Veidekkes klimatsmarta boende)

Annedal - MariehällSäljstart: våren 2009Ca 68 bostadsrätter, 2-5 rokTellHus (Veidekkes klimatsmarta boende)

Kista gård - KistaSäljstart: våren 2009Ca 50 bostadsrätter

Brf Alléträdet - Sollentuna Försäljning pågår!100 st bostadsrätter, 1-6 rok

Brf Äppelgården - BrommaFörsäljning pågår!60 st bostadsrätter, 1,5-4 rok

Rikssten Friluftsstad - TullingeFörsäljning pågår!54 st äganderätter, 5 rok

Brf Stjärnstaden - SundbybergSäljstart: våren 2009Ca 40 st bostadsrätter, 1-5 rok

FörslagIllustrationsplan för del av Kista gård m mi stadsdelen Kista i Stockholm

Stockholms stadsbyggnadskontorYtterstadsavdelningen

Kan norrmän bygga hus?Att norrmän är duktiga på olja och skidor är väl de flesta överens om. Men att vi också skulle vara bra på att bygga bostäder får nog ett och annat ögonbryn att skjuta i höjden. Veidekke startade 1936 och är idag Nordens fjärde största byggföretag. Till Sverige kom vi år 2000 med målsättningen att bli en frisk fläkt på bostadsmarknaden. Vi tror att det behövs en norrman för det. Vi har byggt drygt 1800 lägen-heter och hus i Skåne och Mälardalen. Nu står Västra Sverige på tur. Vår affärsidé är enkel men ändå förbluffande unik: Vi bygger vackra, genomtänkta och funktionella hem till ett attraktivt pris. Med vårt koncept TellHus gör vi det lätt för dig att leva klimatsmart på ett enkelt sätt och dessutom få mer pengar över i plånboken. Välkommen till Veidekke.

Vi antar utmaningen

BESÖK OSS!Visningsdag: 5 oktoberPlats: Allén 7, SundbybergTid: kl 13-16Vi bjuder på tre intressanta föreläsningar, ekonomisk rådgivning från bank, barnpassning samt Tobbe Trollkarl! Läs mer på www.veidekkebostad.seVälkomna!Se även vår annons på sid. 36

Utsiktsbild

Att köpa nyproduktionStaffan Windrup, Säljchef på Erik Olsson

Klimatsmart boendeJohnny Kellner, Miljö - och teknikchef

Homestyling Jessica Hoffmann, Inredare

UnderhållningTobbe Trollkarl

Visningsdag med trolleri!

1

3

Siffran hänvisar till platsen på kartan, se nästa sida.

Siffran hänvisar till platsen på kartan, se nästa sida.

28



ILLU

STR

ATIO

N: B

JÖR

N L

UN

DK

VIS

T IL

LUS

TRAT

ION

TILL 2030 BERÄKNASSTOCKHOLM HA FÅTT80 000 NYA BOSTÄDER

29



Det nya Stockholm växer fram

2008 till 2030- ett urval påbörjade projekt1. KISTA SCIENCE CITY – Ett av världens ledande kluster inom IT och telekom. Utbyggnaden av arbetsplatser och bostäder fullföljs i det strategiska läget mellan E4 och E18 i stråket mot Arlanda. Byggtid: Pågår t o m 2025 Antal lägen-heter: 3 600 Arbetsplatser: 14 500 kvm. Se sid 4-5.

2. VÄLLINGBY CENTRUM – Nytt prisbelönt Vällingby centrum - invigt mars 2008 - ett av landets största centrum-förnyelseprojekt.

3. ANNEDAL – Stort stadsutvecklingsområde vid Bäll-staviken. Strategiskt läge nära Bromma flygplats. Pla-nering tillsammans med Solna stad och Sundbybergs kommun. Rymmer ett stort antal bostäder och arbetsplat-ser. Byggtid: 2008-2015. Antal lägenheter: 2 400. Se sid 57.

4. KAROLINSKA - NORRA STATION – En ny blandad stadsdel i samverkan med landstinget och Solna stad. Fokus på världsledande forskning och företagande inom life science. Byggtid: 2010-2025. Antal lägenheter: 6 000 Arbetsplatser: 10 000. Se sid 48.

5. VÄRTAN - FRIHAMNEN – Från Husarviken till Loudden. Spännande utveckling med nya bostäder och arbetsplatser. Finansplats Värtan, en moderniserad hamnverksamhet med nytt resecentrum blir starka profiler i området. Byggtid: pågår till och med 2025 Antal lägenheter: 10 000. Arbetsplatser: 30000. Se sid 16-17.

6. NORDVÄSTRA KUNGSHOLMEN – Förtätningsprojekt i innerstaden med 15000 arbetsplatser, 8 000 invånare, bu-tiker, restauranger och caféer. Byggtid: 2007-2017. Antal lä-genheter: 5 000. Arbetsplatser: 300 000 kvm.

7. HAMMARBY SJÖSTAD - Ett av landets största utveck-lingsprojekt med vatten i fokus och en stark miljöprofil. Här kommer cirka 30 000 personer att bo och arbeta. Byggtid: pågår till och med 2017 Antal lägenheter: 11000. Arbets-platser: 150000 kvm. Se sid 14.

8. LILJEHOLMEN - ÅRSTADAL – Pågående omvand-ling av Liljeholmen–Årstadal. Innebär att innersta-den tar språnget över Årstaviken. Innerstadens täthet och varierade utbud kombineras med närhet till natur och rekreation. Byggtid: 2000-2015 Antal lägenheter:4 000. Arbetsplatser: 150000 kvm.

9. TELEFONPLAN – Nytt område med fokus på form och design i klassiska industrimiljö vid Telefonplan. Byggtid: på-går till och med 2013 Antal lägenheter: 2000. Arbetsplatser: 70 000 kvm. Se sid 31.

10. KUNGENS KURVA - SKÄRHOLMEN – Utvecklas till en sammanhållen regional kärna vid E4-E20 genom ett samar-bete med Huddinge kommun. Nordens största handelsom-råde förstärks som ett framtida alternativ till city. 11. ÄLVSJÖ CENTRUM – Ska moderniseras till en starkare regional knutpunkt. Utvecklingen av Stockholmsmässan och planerna på Spårväg Syd och förlängningen av t-banan från Hagsätra är viktiga delar i utvecklingen. Byggtid: 1998-2013. Antal lägenheter: 600.

30



Telefonplan ge-nomgår just nu de största förändringarna sedan telefon-aktiebolaget LM Ericsson satte sin prägel

på området, detta efter att företaget flyttade ut till nya moderna fabriks-lokaler i Midsommarkransen 1940. Även om Ericsson nu flyttat både huvudkontor och all sin produktion härifrån är företaget fortfarande en av de stora arbetsgivarna i området med cirka 2 000 anställda.

Länge talade man om LM-sta-

den, en för Sverige unik stadsdel med nya bostadshus, daghem, idrottsanläggningar och andra moderniteter för LM Ericssons an-ställda placerad i direkt anslutning till fabriken.

FolkhemstankarFöretaget hade en uttalad ambition att kombinera bra arbetsmiljö med en modern boendemiljö. En hel-het genomsyrad av omsorg om de anställda, helt i linje med den då aktuella folkhemstanken och funk-tionalismens framtidstro.

När tunnelbanan drogs ut till

Midsommarkransen på 60-talet fi ck stationen och hela området det självklara namnet Telefonplan.

Form och designHär håller nu alltså en helt ny stads-del med fokus på form och design att växa fram runt den klassiska in-dustrimiljön. Då Konstfack flyttade ut ifrån Stockholms innerstad, med sina dryga 600 studenter och 200 lärare till Ericssons ombyggda hu-vudfabrik. Har deras kreativa verk-samheter med ett femtiotal företag och på sikt ytterligare ett par tusen nya lägenheter, studentbostäder in-

kluderat. Det blir en blandning av bostadsrätter och hyresrätter, dels i befintliga industribyggnader, dels i helt nyproducerade fastigheter.

Byggandet har påbörjats och kommer att pågå under de närmas-te fem åren. De många studenterna har redan satt sin prägel på Telefon-plan, vars restaurangutbud fått en välkommen nytändning. Här kan man få den livliga stadsmiljö som ofta saknas utanför tullarna.

PER-ÅKE HULTBERG

VID TELEFONPLAN SAM-SAS sedan några år tillbaka klassisk industrihistoria och nyskapande design. Inom fem år kommer området att ha utökats ytterligare, med 2 000 nya lägenheter och 40000 kvadratmeter kon-tor.

60 TALSDESIGN. LM Ericsson satte sin prägel på området efter att företaget flyttade ut till nya moderna fabrikslo-kaler i Midsommarkransen 1940.

2008. De många studenterna har redan satt sin prägel på Telefonplan.

DÅ 1925. AB LM Ericssons verk-städer på Tulegatan i centrala Stock-holm. FOTO: LM ERICSSON

Telefonplan:

Från telefon- till designstadTelefonplan:

Från telefon- till designstadFO

TO:J

ON

NY

VO

N W

ALL

STR

ÖM

FOTO

: TE

LEFO

N A

B L

M E

RIC

SS

ON

ANNEDALSTERRASSEN

NU BYGGER VI 102 SPÄNNANDE LÄGENHETR I NYA STADSDELEN ANNEDALDu glömde väl inte att gå in på www.annedalsterrassen.se?

31



Värd för utställningen:

BY

GG

ER

Stockholm

32



Varje år ökar fjärrvärmeverksamheten i Stockholm med 300 GWh. Det är motsva-rande ett Kalmar extra om året.På Fortum jobbar man för fullt för att se till att gamla och nya Stockholmare ska hålla sig varma på fortsatt miljövänligt sätt.

– Det ska vara enkelt, säkert och rent, säger Erik Rylander, distributionschef på Fortum Värme.

Fortum Värme producerar och distribuerar fjärrvärme och fjärrkyla i Stockholm och verkar dessutom i ytterligare 17 kom-muner. Miljö och samhällsansvar står högt upp på bolagets agenda.

– Vi tar till vara energi som annars hade gått förlorad, fortsät-ter Erik Rylander och förklarar själva poängen med fjärrvärme. Istället för att tära på jordens resurser så använder vi till över 75 procent förnybara bränslen.

– På Högdalenverket tar vi tillvara energin i Stockholmar-

nas hushållsavfall. Det ger oss en stor del av vår basproduktion, säger Erik Rylander. Vidare har vi värmepumpar i Hammarby för att utvinna värmen ur Stockholms avloppsvatten och i Ropsten fi nns världens största värmepump för sjövatten.

Det varma vattnet från Fortum Värmes anläggningar går sen via rör till hushållens lokala system, kyls av och pumpas tillbaka till produktionsanläggningen. Lite som ett hjärta som pumpar blod, ett helt slutet system med hög driftsäkerhet. Under Stockholms gator och torg fi nns idag 1 500 kilometer fjärrvärmerör. Systemet sträcker sig från Sigtuna/Märsta i norr till Akalla/Hässelby i väst, inkluderar Lidingö och City och slutar först i Skärholmen i söder.

Utbyggnad i Stockholm och TäbyDet görs förtätningar av befintligt nät och satsningar på anslutning av nya bostadsområden. Det rör sig i dagsläget framförallt om tre områden: södra delarna av staden, Norra Kungsholmen vidare västerut, samt Täby.

Västerut bygger man ut från Norra Kungsholmen, via Essingeöarna och ut till Bromma.

– Essingeöarna kom-mer med nu, dit leve-rerades bara gas tidigare, fortsätter Erik Rylander.

I Bromma fi nns redan fjärrvärme, men systemet förstärks nu genom att kapaciteten via Kungsholmen ökas så att fl er kan ges tillgång till fjärrvärmen.

Till Täby Centrum med omnejd levererar Fortum idag 72 GWh och planerna är att fördubbla siffran inom en treårspe-riod.

– Vi jobbar väldigt aktivt på Täbyhållet, säger Erik Rylan-der

Inom fem år ska hela Täby vara anslutet till det stora fjärr-värmenätet.

Enkelt, säkert och rent.

Kylskåpet under Ku

– Vi tar vara på energi som annars går förlorad som till exempel Högdalenverket där vi utvinner energin från Stockholmarnas hushållsavfall, säger Erik Rylander, distributionschef på Fortum Värme.

Kungsholmen

Vasastaden

Riddarfjärden

Hornsberg

Vårt klimat till trots så behöver vi faktiskt kyla. Den stän-digt ökande efterfrågan kommer från arbetsplatser, gal-lerior, livsmedelsbutiker och andra miljöer där människor och maskiner skapar värme. Istället för energislukande kylanläggningar har Fortum satsat på naturens egna kylskåp: havet och bergrummet.

Fjärnä

n

33



För mer information: www.fortum.se

Faktaruta Fjärrvärme

Fjärrvärme produceras i en central produktionsan-läggning och distribueras genom ett kulvertsystem till hushållen. Processen är miljövänlig och tar ofta tillvara energi som annars skulle gå förlorad, till exempel spill-värme från industrin, energi ur avfall och rester från skogsavverkning. Värmen distribueras i ett slutet sys-tem med hett vatten i välisolerade rör. Driftsäkerheten är näst intill 100 procent. Priset på fjärrvärme sätts lo-kalt i respektive kommun.

Den går inte att köpa – än. Men om ett par år kommer plugin-hybriden att fi nnas på marknaden.

På Fortum provar man redan idag bilen som man kan ladda via elnätet.

I grunden rör det sig om en vanlig hybridbil som är omgjord till en plugin, eller så kallad laddhybrid.

– Skillnaden är att batteriet är större och att det går att ladda från elnätet, förklarar kommunikationschef Fredrik Karlsson.

På Fortum fi nns fem laddhybrider som används av ett tju-gotal personer. Som energibolag vill man vara förberedd den dagen då marknaden går över till den här typen av bilar.

– Vi vill veta hur behovet av laddning kommer att se ut, om efterfrågan på el kommer att öka med mera, fortsätter Fredrik Karlsson.

Växlingen mellan bensin- och elmotor sker automatiskt. Till exempel laddas batteriet då man motorbromsar och på sätt kan man ta vara på bilens rörelseenergi.

– Den laddas alltså också när den är i drift, förklarar Fredrik Karlsson.

Med en laddhybrid kommer man en bra bit längre på elen än vad man gör med en vanlig hybrid.

– Fyra mil jämfört med några kilometer, säger Fredrik Karlsson.

En ren, billig och tyst stadsbil som kan ta dig ända ut till landet.

Fortum testar framtidsbilen

Fjärrkylalagret är utformat som ett bergrum i Hornsberg på Kungsholmen. Själva hålet är sprängt och klart, sen ska utrust-ningen komma på plats.

– Det ska vara i full drift i november nästa år, men vi tror att det blir klart redan till sommaren, säger Anders Hill, projektansvarig för fjärrkylalagret i Hornsberg.

Fjärrkylan tar vara på kallt bottenvatten från Östersjön och växlar över havskylan till det stora rörsystem som trans-

porterar kyla till fastigheter. Nattetid kommer 50 000 kubik-meter vatten att kylas ner till fyra grader för att sen pumpas ut i systemet på dagarna. Genom att kyla kan produceras på natten när användningen är låg, kan fjärrkylan utnyttjas mer effektivt.

Utnyttjar befi ntligt systemDet finns flera anledningar till att Fortum valde just Horns-berg.

– Nästan all produktion sker idag i Värtan, vi ville ha en an-läggning i andra änden av nätet också, förklarar Anders Hill.

På så sätt behöver inte kylan transporteras lika långt, vilket spar både tid och pengar. En annan anledning var det redan fanns ett rörsystem i området.

– Det är bara att koppla på det befi ntliga nätet, säger An-ders Hill.

Med det nya lagret på plats beräknas effekten i fjärrky-lanätet att kunna öka med 100 MW. Det innebär att det blir möjligt att ansluta ytterligare 200 normalstora kontorsfastig-heter till fjärrkylanätet. Vinst i minskade koldioxidutsläpp från Hornsbergsanläggningen: 25 000 ton per år, lika mycket som utsläppen från 10 000 bilar.

Bättre i markenFinns det fler fjärrkylalager i bergrum?

– Nej, det här är det första, säger Anders Hill.Men säkerligen inte det sista. Marken är dyr och cisterner

ovan jord är varken vackra eller miljövänliga.– Då är bättre att bygga bostäder, menar Anders Hill.Och om det råkar ligga ett fjärrkylalager under lägenheten,

så varken hörs eller märks det över huvud taget.

ngsholmen

Varde ljusI december 2006 presenterade Fortum och Stockholms Stad ett samarbete i syfte att lysa upp staden. Så här två år senare har man kommit en bra bit på väg.

För att vara säkra på var i staden Stockholmarna tycker att det är för mörkt så har man gjort en opinionsunder-sökning.

– Så jobbar vi tillsammans med en referensgrupp, berät-tar Fredrik Karlsson på Fortum.

Med i gruppen är representanter från Polisen, Farsor & Morsor på stan samt Alla Kvinnors Hus.

Det har framförallt varit parker, gång- och cykelstråk som har legat högt upp på gruppens önskelista.

– Hittills har vi åtgärdat Londonviadukten på Söder, Finlandsparken på Gärdet, Humlegården och Lappkärrs-berget, fortsätter Fredrik Karlsson.

Område för område blir Stockholm lite ljusare och lite trevligare, dessutom med. energisnål och miljövänlig be-lysning. Totalt bidrar Fortum med 10,5 miljoner under en sjuårsperiod till projektet.

rvärmen rmar sig ya höjder

34



Jag och många andra är beroende av att snabbt kunna ta oss till Stockholm, säger han. Bromma är en väl belä-gen flygplats. För mig tar det bar två timmar från kontor till kontor.

Med tåg tar det fyra timmar. Men Gert Wingårdh har natur-

ligtvis mycket mer att säga om den förändrade stadsbilden i Stockholm, än att Bromma fl ygfält måste få vara kvar.

Stadens ambitioner att utnyttja cen-tralt belägna markområden, att förädla områdena kring Norra Bantorget och att bygga över bangården vid Stockholms central för att därmed frigöra plats för ny stadsbebyggelse får beröm.

Gert Wingårdh som har gjort sig ett namn långt utanför Sveriges grän-ser genom sina många prisbelönta ar-beten, är sedan många år tillbaka fl itig besökare i Stockholm.

Redan 1985 etablerade Win-gårdhs Arkitekter kontor i Stock-holm, sedan 3 år på Södermalm och är idag efter en blygsam start, ett av fl era arkitektkontor som i högsta grad medverkar i arbetet att skapa det nya Stockholm.

Vackrast– Stockholm är världens vackraste stad. Just blandningen av typografi, höjder och stora vattenytor är så speci-ell. Det är också en burgen stad där allt är mer eller mindre välvårdat. Det är

rent, lite trafik och en väl fungerande kollektivtrafik. Man frapperas över hur väl allting fungerar. Just den hel-heten är Stockholms styrka.

Vilka är din favoritbyggnader?– Personligen är jag förtjust i Hö-

torgsskraporna i stadens absoluta cen-trum. De står för en positiv modernitet tillsammans med Kulturhuset vid de-ras sida.

– Även Stadshuset är en fantastisk byggnad som verkligen tar sin självkla-ra plats i besittning vid Mälaren. Det är som att staden styr över regeringen en bit bort.

Puls dygnet runtVar i Stockholm trivs du bäst?

– Vi har vårt kontor på Söder-

malm på promenadavstånd till Mariatorget, där trivs jag. Där är det puls dygnet runt, alltid folk på torget. Där fi nns människorna, cyk-larna, tunnelbanan, bilarna och även båtarna vid slussen och fl ygplanen som drar förbi. Det är storstad per defi nition.

Vad säger du om det byggtryck som vi just nu har i Stockholm och som du som arkitekt naturligtvis är högst del-aktig i?

– Det är otroligt positivt, det är samma entusiasm och positiva ton-gångar som under 60-talet. Samtidigt är det som i alla högkonjunkturer att allt ska fram väldigt fort. Ibland behövs plats för eftertanke. Nu är det nästan så att man börjar bygga innan det är färdigritat. Så det är ett tryck som är både bra och mindre bra.

Intressant utveckling Du är alltså engagerad i ett antal pro-jekt i Stockholm just nu…

– Ja vi tävlar om Slussen, ritar för-

slag på höga hus vid ett antal ställen och deltar i en serie bostadsprojekt.

Man hör ibland att vi bygger fegt i Sverige och att allt ser likadant ut, att ingen vågar sticka ut, håller du med?

– Absolut inte! Det fi nns ett stadigt ökande engagemang för god arkitektur och samtidigt en ökad efterfrågan efter uttrycksfulla, spännande byggnader med själv-ständighet, både från politiker och tjänstemän, kanske mest uttalat i storstadsregionerna. Det är en väl-digt intressant utveckling.

– Vi arkitekter har nu också de instrument som krävs för att kunna skapa helt fantastiska byggnader, en helt ny formvärld som utan datorer vore omöjliga att rita. Efterfrågan fi nns, det handlar bara om att vi arkitekter måste vässa oss. Samti-digt får man inte glömma att mär-kesbyggnader kostar. Ofta är det en prisfråga om man har råd att betala vad det kostar.

PER-ÅKE HULTBERG

– RÖR INTE BROMMA FLYGPLATS, säger den välkände arkitekten Gert Wingårdh, halvt på skämt halvt på allvar. På telefon från hemstaden Göteborg svarar han på frågan Vad har han som arkitekt och göteborgare att säga om Stockholm och den spännande förändring av stadsbilden som nu börjar bli allt mera påtaglig?

• Svensk arkitekt född 1951.

• Är den i Sverige och utomlands mest uppmärksammade svenska nu levande arkitekten.

• Är den ende som tilldelats Kapser Salin priset fem gånger - anses vara det för- nämsta arkitektpriset i Sverige. Senast 2007 för House of Sweden, den svenska

ambassaden i Washington, för vilket han också fi ck ta emot American Architecture Awards.

• Är från och med höstterminen 2007 professor i form och teknik på deltid vid Chalmers. Gert Wingårdh Arkitektkon- tor AB har sitt huvudkontor i Göteborg och fi lial i Stockholm. Kontoret har cirka 130 anställda.

FAKTA GERT WINGÅRDH

VÄLKÄND. – Det betyder enormt mycket för mig att få skapa byggnader som har betydelse för många människor, säger Gert Wingårdh, välkänd arkitekt långt utanför Sveriges gränser.

Gert Wingårdh

Engagmang för god arkitektur

FOTO

N: A

ND

ER

S K

ÄM

PE

”Stockholm är världens vackraste stad. Just blandningen av typografi , höjder och stora vattenytor är så speciell”

35



Lindhagensterrassen bygger på 750-årig grund. Inte konstigt att det blir så modernt.

Stockholm lär vara en av de

städer i världen som människor

helst vill besöka. Det måste

glädja Birger Jarl som enligt

sägnen satte det första spad-

taget i jorden för att bygga

Stockholm år 1252. När vi

på Skanska bygger vidare på

Stockholm, gör vi det med hänsyn både till Birger Jarls mästerverk och till alla

gäster, men framförallt till dig som bor och jobbar här. Och till dem som ska

göra det i kommande generationer. Lindhagensterrassen på Västra Kungs-

holmen är ett gott exempel. Här bygger vi en ny stadsdel med kontor och

bostäder, service och grönska. Dessutom är det väldigt enkelt att ta sig hit

både med bil och kommunalt. Arkitekturen måste naturligtvis smälta in bland

områdets äldre hus, men samtidigt också möta samtida krav på estetik och

funktion. Dessutom bygger vi med

hänsyn till klimatpåverkan och när-

miljön. I korta drag allt det vi kallar

”hållbart byggande” och som för-

hoppningsvis bidrar till att alla som

älskar Stockholm får njuta av staden

i mer än 800 år till. Ring oss på

08-504 350 00 så berättar vi gärna

mer om våra bostäder och kontors-

fastigheter på Lindhagensterrassen

eller besök www.skanska.se.

www.skanska.se08- 504 350 00

Kopare bild

36



Vi har kunskap om var de ut-satta områdena finns, säger Torsten Malm-berg, chef för strategiska av-delningen på

Stockholms stadsbyggnadskontor. Med den kunskapen som underlag kan man från fall till fall ta ställning till om det är möjligt att bygga på utsatt plats.

– Vi måste räkna med extrema vädersituationer i framtiden, till exempel häftiga skyfall. Risken för översvämningar är då stor och vissa platser är särskilt utsatta. På kort sikt räknar vi med att en stigande vatten-nivå i Mälaren kan vålla problem, på längre sikt kan även Saltsjön få höga

vattennivåer.Det gäller därför att redan nu

tänka på detta vid planering av nya stadsdelar, till exempel Norra Djur-gårdsstaden, som är ett av Stock-holms stads två spjutspetsområden för ny teknik och särskilda miljöin-satser. Vilket det andra området blir är i dagsläget inte fastställt.

Olika möjligheterEn möjlighet att hindra höga vat-tenflöden från att skada bebyggelsen är att bygga pirar, som vid normalt vattenstånd kan användas som gång- och cykelbanor.

– Vi kan också genom planbe-stämmelser och tekniska krav se till att användningen blir den rätta och bebyggelsen klarar det utsatta läget,

säger Torsten Malmberg.Ombyggnaden av Slussen är ändå

den enskilt viktigaste insatsen för att undvika framtida översvämningar. Vid stigande vattenstånd i Mälaren, orsakad av häftiga regn, måste slus-sen kunna avtappas i större omfatt-ning än vad som är möjligt idag.

Tar hänsynVissa platser i Stockholm, till exempel Gamla Stans tunnelbanestation och Klarastrandsleden, riskerar annars att översvämmas. I samband med den planerade stora ombyggnaden av Slussen kommer man därför att ta hänsyn till klimateffekterna och se till att öka avtappningförmågan. En ombyggnad som tidigast kommer att vara färdig omkring 2017-2018.

Staden har bereklimatpåverkanSTADEN RUSTAR SIG för ett varmare, blötare klimat med plötsliga skyfall. Slussen är en nyckelfråga. Efter ombyggnaden måste den klara höga vattenstånd i Mälaren som Salt-sjön. Två nya stadsdelar blir spjutspetsområden med miljöanpassad teknik för att klara följderna av klimatförändringarna.

Är du redo för ett klimatsmart beslut?– Vi kan sänka CO2-utsläppen med mer än 50 %.

1. Tillförd energi – vi ansluteralla våra TellHus till den energi-källa som är bäst ur koldioxid-synpunkt vilket innebär miljövän-lig fjärrvärme eller motsvarande för uppvärmning. Elen som används är huvudsakligen grön el.

2. Husets egenskaper – TellHus har tekniska lösningar som reducerar husets påverkan på koldioxid-utsläppen som ökad isolering, superisolerglas,värmeväxlare och komfortgolvuppvärmda av fjärrvärme.

3. De boendes beteende – föratt underlätta för de boende attleva klimatsmart utan att ge avkall på boendekomforten har TellHus en display som visar förbrukning av vatten och el, högsta miljöklassade vitvaror, central avstängning av standby-funktioner etc.

TellHus® är vårt koncept förklimatsmart boendeTellHus bygger på analysen avsambandet mellan kvalitén påden tillförda energin, husetsegenskaper och de boendesbeteende. TellHus mer än halv-erar koldioxidutsläppen och har 40% lägre energibehov jämfört med Boverkets ”normhus”. TellHus överträffar alla andra huskoncept ur klimatsynpunkt.

Vill du veta mer om TellHus®? Kontakta Johnny Kellner på 08 635 61 04 eller e-post [email protected]

Sedan år 2000 har vi utmanat den svenska byggbranschen. Med tydliga värderingar, delägarskap och medarbetarinvolvering har vi befäst vår plats på kartan och på vägen har vi nog fått ett och annat ögonbryn att skjuta i höjden. Veidekke startade 1936 och är idag Nordens fjärde största byggföretag. Vår affärsidé är enkel men förbluffande unik. Vi bygger vackra, genomtänkta och funktionella hem till ett attraktivt pris. Nu fortsätter vi att satsa på bostäder som både är attraktiva för våra kunder och hållbara ur ett klimatperspektiv. Vi antar utmaningen

Välkomna på Visningsdag den 5 oktober på vårt huvudkontor i Sundbyberg där bland annat Johnny Kellner, vår Miljö- och teknikchef, kommer att föreläsa. Läs mer i vår annons på sid. 27 i denna bilaga samt på vår hemsida www.veidekkebostad.se!

→ ↔

FOTO

: LE

NN

AR

T JO

HA

NS

SO

N S

bk

37



dskap för

Än så länge råder brist på biogas i Stockholm. Men med hushållskvar-nar i köken skulle stockholmarna snart bli självförsörjande på biogas till miljöbilar, taxi, sopbilar och annan nyttotrafik. Idag slänger vi stockhol-mare 290 kilo hushållsavfall per per-son varje år. Nästan hälften av detta

består av matrester. Om man istället maler ner det i sin hushållskvarn kan reningsverken omvandla matavfallet till biogas. Avfallskvarnar hemma i köken skulle också göra att antalet sophämtningar minskar vilken kan leda till sänkt sophämtningsavgift.

Matavfall blir biogas

Utöver ökad avtappning i Slussen kan även avloppssystemet komma att behöva förses med någon form av lås, som förhindrar förorenat vatten att bakvägen tränga upp i systemet och förorsaka översvämningar inne i bygg-nader med ogynnsamma lägen.

– I Stockholms stads nya översikts-plan som går ut på samråd i novem-ber-december, kommer vi att peka ut var översvämningsriskerna fi nns. I det senare detaljplanearbetet kan man då ta hänsyn till vilka åtgärder som bör vidtas, avslutar Torsten Malmberg.

YVONNE NENANDER

• Stockholms stads nya översiktsplan, ÖP, som blir klar 2010 lägger fast riktlinjerna för stadens användning av mark, vatten och bebyggelse bl a med hänsyn till klimatförändringarna.

• 2010 förväntas en ny miljödom med bestämmelser för vattenregleringen i Mälaren.

• Slussen i Stockholm ska vara ombyggd 2018. Kostnaderna delas mellan staten och berörda kommuner. Dels ska trafi kmiljön förbättras, och dels ska vattenregleringen mellan Mälaren och saltsjön bli effektivare.

• Oklart är bl a hur det regionala klimatsamarbetet ska se ut och hur vattentäkten Mälaren på sikt ska klara saltvatteninträngning från Östersjön.

FAKTA STOCKHOLMS KLIMATSTRATEGI

MED LÄGRE KOLDIOXIDUTSLÄPP och effektivare energianvändning tar Stockholm ansvar för klimatfrågan. Ett axplock av åtgärder:

• År 2010 ska hela fordonsflottan i Stockholms stad bestå av miljöbilar. Bara utrycknings- fordon är undantagna.• Mer fjärrvärme för uppvärmning.• Bättre promenad- och cykelbanor.• Fortsatt satsning på gratis låne- cyklar.• Just nu testas energisnålare belys- ning i stadens offentliga miljöer. • Under perioden 2009-2010 prioriteras klimatinvesteringar i

skolor och i miljonprograms- områdena.• Energianvändningen i stadens egna anläggningar ska minska med 10 procent jämfört med 2006.• Fyra kommunikationskampanjer i projektet ”Klimatneutrala stockholmare” ska genomföras under 2009-2011.• Samarbete, Stockholms klimatpakt, har inletts mellan Stock- holms stad och företag i regionen. Målet är att aktörerna minskar sina utsläpp med 10 procent till 2011.

Klimatpakt och biogas

Vi måste räkna med extrema vä-dersituationer i framtiden, till exempel häftiga skyfall. Risken för översväm-ningar är då stor och vissa platser är sär-skilt utsatta.

FOTO

: MA

J S

TAB

ER

G

VID VATTNET. – På kort sikt räk-nar vi med att en stigande vattenni-vå i Mälaren kan vålla problem, på längre sikt kan även Saltsjön få höga vattennivåer, säger Torsten Malmberg, chef för strategiska avdelningen på Stockholms stads-byggnadskontor.

38



1966 INVIGDES ESSINGE-LEDEN UNDER POMPA OCH STÅT. Nästa stora vägprojekt i Stockholm dröjde ända till 2004 då Södra länken togs i drift. Ett glapp på nästan 40 år. Nu tycks allt hända på en gång när det gäller lösningar på Stockholms sedan decennier väl kända trafi kproblem. Äntligen!

Efter andra världs-kriget gjordes enorma satsning-ar på att bygga bostäder och infrastruktur, till den snabbt väx-ande befolkning-

en i Stockholm. Fler människor krävde bättre kommunikationer och ambitiösa planer togs fram för nya stora vägbyg-gen. Faktum är att en motorvägsring kring Stockholm utretts och diskuterats ända sedan 1950-talet.

När Essingeleden byggdes var den tänkt som en första etapp i denna för Stockholm så viktiga ringled. Den skulle alltså fortsätta med en nordlig, östlig och sydlig etapp. Även den nu högaktuella Förbifart Stockholm, har funnits med på stadens ritbord i de-cennier. På 1960-talet, gick den under namnet Kungshattsleden, efter den ö i Mälaren där den skulle passera. Den fanns även med i Dennispaketet som Västerleden.

Dödläge– Nu i efterhand kan vi bara konstatera att staden tappade tempo i mitten av

70-talet och det i synnerhet drabbade infrastrukturen som sedan dess varit re-jält eftersatt, säger Magnus Andersson, planerare på stadsledningskontoret.

Från tidigt 50-tal fram till att den blå tunnelbanelinjen var helt utbyggd 1977, byggdes totalt 99 tunnelbane-stationer. Sedan dess har bara en enda station tillkommit. Skarpnäck. Lika illa har det varit på vägsidan. Varför, kan man undra?

Dåliga förutsättningar– Det finns flera förklaringar som förmodligen samverkade till att inget hände, menar Magnus Andersson. Först och främst brist på pengar. Låg-konjunkturen i oljekrisens kölvatten 1973 gjorde att de ekonomiska re-surserna försvann. Samtidigt började stadsplanerarna inse att planerna med en ringled ovan jord var omodernt. Det skulle bland annat inte fungera av mil-jöskäl. Skulle ringleden byggas ut måste det bli under jord. Dessutom minskade befolkningen i Stockholms stad, vilket gjorde att även det politiska trycket på väg- och kollektivtrafikinvesteringar minskade.

– Fram tills nu har det varit märkvär-digt svårt att få till politiska majoriteter för stora väginvesteringar. Det som gör att det nu äntligen lossnat är att det ända sedan 90-talet funnits en politisk samsyn över blockgränsen om de stora tagen, förklarar Magnus Andersson.

SuccélänkenSödra länken var första steget. Etapp två till en ringled var alltså klar. Alla vet att det blev en stor succé, en klar ka-pacitetsökning för Stockholmstrafiken samtidigt som miljön ovan jord förbätt-rats. Dessutom har massor av byggbar

mark frigjorts för bebyggelse. Nu pågår även bygget av etapp tre – Norra länken. En fyra kilometer lång vägsträcka, varav 3 kilometer i tunnel, från Norrtull till Hjorthagen. Den beräknas vara klar 2015.

Östlig förbindelseÄven en östlig förbindelse finns nu med i stadens översiktsplan. Någon detalj-planering har dock inte påbörjats. Det finns heller ingen finansiering.

– Även den är angelägen. Det är först med den som vi får ut den fulla nyttan av Södra och Norra länken. När det idag blir problem på Essingeleden, vilket det ofta blir, påverkar det även Södra län-ken. Det räcker med en punktering för att hela Stockholmstrafi ken ska stanna. Det om något visar hur angeläget det är med en fortsatt utbyggnad.

– Det är först när alla fyra länkar är på plats, och hela ringleden är klar, som det hela kommer till sin rätt, betonar Magnus Andersson.

Förbifart Stockholm– Nu väntar vi på besked från regeringen om Förbifart Stockholm. Alla kommu-ner i länet är överens om hur angeläget det är att bygget kommer i gång så snart som möjligt och vi är beredda att när som helst dra igång planeringen.

Förbifarten är viktig för Stock-holm och vår trafi ksituation men kanske ännu viktigare för regionen, för att knyta ihop norra och södra Stockholm. Men inga vägar löser alla trafi kproblem, vägbyggena måste kombineras med både trängselavgif-ter och utbyggd kollektivtrafi k.

PER-ÅKE HULTBERG

Var under tidiga 1960-talet Sveriges största vägbygge trots att det bara omfattade fem kilo-meter ny väg. En fabrik, fl era kolonilotter och en-skilda fastigheter, hundra lägenheter, en skola och andra fastigheter och tomter fi ck lösas in och rivas för att ge plats åt den nya vägen.21 augusti 1966 öppnades den västra körbanan med två temporära körfält i vardera riktningen.I september 1967, efter att högertrafi k införts, öppnades den östra körbanan.

Vägen blev då en av Sveriges första sexfi liga mo-torvägar. Leden är enligt Vägverket Sveriges i dag mest trafi kerade väg.Planerades 1960 för 80 000 fordon/dygn i bå-da riktningar. Hade i slutet av 1990-talet ökat till 120 000 fordon/dygn, kapacitetstaket hade då nåtts med råge. Efter att vägen fått fyra körfält i vardera riktningen – i samband med Södra län-kens öppnande - ökade kapaciteten till cirka 150 000 fordon/dygn.

I genomsnitt är trafi kmängden nu 160 000 for-don/dygn. Augusti 2007 slogs rekordet med en trafi k-mängd på ca 170 000 fordon/dygn. En lastbilsolycka 23 april 2008, då trafi ken stod stilla under stora delar av eftermiddagen, orsaka-de en samhällsekonomisk kostnad på 33 miljoner kronor.

FAKTA ESSINGELEDEN

DÅ 1966 INVIGNING. 1966 öppnades västra körbanan på Sveriges största vägbygge Essingeleden trots att det bara omfattade fem kilometer ny väg.

Stockholms trafi kleder

- Nu händer allt på en gång

NYA GENOMFARTER. Bygget av Förbifart Sder.

ILLU

STR

ATIO

N: L

OTT

A S

UN

DB

ER

G

39



”Det räcker med en punktering för att hela Stockholmstrafi -ken ska stanna. Det om något vi-sar hur angeläget det är med en fortsatt utbyggnad. ”

Stockholm beräknas ta åtta år och kan påbörjas tidigast år 2012. Kostnaden är beräknad till minst 25 miljar-

Var ska unga bo?

De kommande åren kommer tusentals unga attvilja flytta hemifrån i Stockholm. Varje år. Hurlöser vi det? Som en av landets största hyresvärdarvill vi förstås ta vårt ansvar. Här är något av detvi gör just nu:

Bygger nyttVår nyproduktion skapar fler lägenheter, rörlighetoch flyttkedjor. Varje nybyggd fyra frigör i slut-änden oftast flera mindre lägenheter.

Öronmärker smålägenheter för ungaDet är de unga som är mest intresserade av deminsta lägenheterna. Därför har vi öronmärkt vårasmå ettor upp till 30 kvm för 18-25-åringar.

Kontroller av övernattningslägenheterDe minsta lägenheterna är tyvärr också populäraatt använda som övernattningslägenheter eller förolovlig andrahandsuthyrning. Genom ökadekontroller frigör vi fler lägenheter till unga.

Bygger nytt direkt för ungaGår det med dagens byggkostnader? Vi gör ettförsök. Just nu pågår ett pilotprojekt tillsammansmed ungdomsorganisationen jagvillhabostad.nuom bygget av helt nya lägenheter förunga i Västerort.

Har du frågor eller idéer om hur vi kan underlättaför ungdomar att komma in på bostadsmarknaden?Maila oss gärna på: [email protected]

Mer om åtgärderna ovan kan du också läsa om påwww.stockholmshem.se

Och du – är du fyllda 18, bostadssökandeoch ännu inte har registrerat dig hos Bostads-förmedlingen? Gör det.

40



NCCGA

FÖR ATT VI FÅR VARA I VÄGEN

TACK

www.ncc.se

Borstar du tänderna? Köper nya skor då och då, eller byter däck på bilen? En stad som

Stockholm behöver också underhållas. Huvudstadens myllrande infrastruktur i form av vägar,

vatten, avlopp och värme måste fungera, och då krävs ibland reparationer. Kort sagt: För att

du ska ha det riktigt bra, måste vi ibland besvära dig en stund! Tack för att du förstår.

Ditt livs boendeDrömmer du om en bostad med bra planlösning, genomtänkt

design och hög boendestandard? Till en rimlig kostnad?

IKANO Bostadens ambition är att skapa prisvärda bostäder

med tidlös kvalitet. Därför

bygger vi hus med gediget

hantverk och omsorg om

detaljlösningarna.

Tycker du liksom vi

att en viktig del av kvali-

tetskänslan är att höra så

litet som möjligt av sina

grannar? Våra hus byggs

med en egenutvecklad

byggnadsstomme som

verkligen gör skillnad när det gäller ljud. Tekniken ger dess -

utom låg energiförbrukning och därmed liten miljöpåverkan.

Välkommen till IKANO Bostaden! Hos oss finns bostäder

för hushåll i livets alla skeden. Aktuella och kommande

bostadsprojekt finns på www.ikanobostaden.se. Vi bygger för

närvarande i Stockholm, Göteborg och Öresundsregionen.

I Kista Gård nära Kista Centrum bygger vi 300 bostadsrätter med inflyttning från 2010.

www.ikanobostaden.se

KU

ND

SKA

PARN

A

41



I framtiden får allt fler möjligheten att bo i stadsmiljö. När områden som utgångna spårområden och outnyttjade kajer görs om till bo-stadsområden.

– Vi bygger där för att dessa platser har väsentliga kvalitéter och förutsättningar för en god

livsmiljö i alla dess delar. Vi klarar med ett kreativt tänkande de gällande riktlinjerna för exempelvis luftkvalitét och buller, säger Torsten Malmberg, chef på strategiska sektionen, plan-avdelningen på stadsbyggnadskon-toret.

När staden byggs ”inåt” för att hushålla med marken innebär det att man öppnar kajområden och ger

möjlighet för folk, att vistas och bo på platser i stan som tidigare inte varit tillgängliga. - Det ger kortare resor och därmed högre livskvalitét. Fler kan gå, cykla eller åka kollektivt. Det ger en lägre energiåtgång för person-transporter, staden blir samtidigt lätt-tare att energiförsörja med fjärrvärme, säger Torsten Malmberg.

– Vi vill skapa den goda staden med närhet och korta avstånd, mi-nimera behovet av resande. Det ger en högre livskvalitét. Det kräver en helhetssyn och överväganden mellan olika frågor. Det går inte att fokusera på en fråga i taget – då klarar vi inte vårt uppdrag att skapa förutsättningar för den goda staden, säger Peter Ja-cobsson, verksamhetsutvecklare på stadsbyggnadskontoret.

Återanvänder markNär staden byggs inåt och tät är pla-nen att återanvända marken på redan exploaterade områden. Därför byggs

många av de nya bostäderna inom centralt belägna tidigare industri-, spår- och hamnområden som Ham-marby Sjöstad, Liljeholmen, Nord-västra Kungsholmen, Norra station och Värtahamnen.

– Vid Telefonplan och Midsom-markransen kan det byggas tusentals bostäder och arbetsplatser. Älvsjö och Gullmarsplan med hela stråket till År-sta har bra kollektivlägen och därför fi nns det bra förutsättningar där för kompletteringsbebyggelse.

150 000 nya invänareTorsten Malmberg har helt klart för sig att det innebär en del utmaningar att ta itu med som att det kan bli trångt i tun-nelbanan och på bussar, vissa tider.

– Självklart påverkar det att vi får 150 000 nya invånare. Det är viktigt att vi bygger så att vi skapar kortare av-stånd mellan hemmet och arbetsplat-sen och underlättar för människor att ta sig fram på gående eller med cykel.

Vi hoppas att många ska låta bilen stå i och med att avstånden blir kortare, säger han.

Utsikt utan bullerStadsplaneringens roll är att skapa för-utsättningar för ett gott liv i de nybygg-da områdena. Ljudnivån vid bostäder är en del av detta. Därför försöker man på stadsbyggnadskontoret att anpassa de nya byggnaderna, så att riktvärdet för bostäder uppnås. Det innebär att hälften av en bostads boningsrum ska vätta åt en tyst sida, med mindre än 55 decibel.

Ett riktvärde är bland annat att ett

burspråk placeras, så att man får en fönstersida som klarar riktvärdet 55 decibel vid fasaden, eller via avskär-made balkonger eller fönster med dub-belruta.

– Till och med vid det kritiska läget vid Essingeleden, där uppemot 170 000 bilar passerar per dygn, kan vi klara bullerriktlinjerna genom att i det mest utsatta läget skapa enkelsidiga lägenheter, med inglasad loftgång. Det kan kanske hävdas att enkelsidiga lä-genheter inte är en optimal planlös-ning, samtidigt får dessa lägenheter en fantastisk utsikt, som utgör en hög kvalitét, säger Peter Jacobsson.

MAJ STABERG

UNDER DET SENASTE DECENNIET har Stockholm växt med cirka 7000 nya invånare per år och staden beräknas ha runt en miljon invånare omkring år 2030. Den boomen ställer krav på stadsplanerarna, de måste förena stadsbyggandet och en ökad livskvalitét med normer för miljön, så att staden blir hållbar och trevlig att leva i även på längre sikt.

– Vi vill skapa den goda staden

HEMMA PÅ KAJEN. När staden byggs ”inåt” för att hushålla med marken innebär det att man öppnar kajområden och ger möjlighet för folk att vistas och bo på platser i stan som tidigare inte varit tillgängliga, som här Hammarby Sjöstad.

Stockholm planerar med sikte på 2030

• Bostäder ska utformas så att minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet får högst 55 decibel ljudnivå utanför fönster.

• Minst en balkong/uteplats till varje bostad eller en gemensam uteplats i anslutning till bostäderna ska utföras så att de utsätts för högst 55 decibel och högst 70 decibel maximal ljudnivå.

• Stomljud i boningsrum får inte överstiga ljudnivå 30 decibel där tåg passerar.

• Bostäder ska utföras så att ljudnivån i boningsrum inte överstiger 30 decibel och maximal ljudnivå inte går över 45 decibel mellan klockan 22.00 och 06.00.

FAKTA FRAMTIDA MÅL FÖR BULLERNIVÅER

Varje dygn produceras två mil-joner kilo avfall! Ju mer sopor som sorteras desto mindre blir den skadliga påverkan på miljön.

FAKTA SOPOR

FOTO

: LE

NN

AR

T JO

HA

NS

SO

N S

bk

42



Fem kilometer från city ligger detta stora, hittills näs-tan helt obebygg-da fält. Dubbelt så stort som Gärdets sportfält och fyra gånger så stort

som Humlegården. Att fältet fått förbli obebyggt, beror främst på områdets be-svärliga grundläggningsförhållanden.

Hur Årstafältet skulle kunna ut-nyttjas på ett bättre sätt har diskuterats under fl era decennier. I samband med OS-satsningarna på 80-talet fanns till

exempel tankar om att anlägga OS-byn just här. Partihallarna i västra delen av fältet har också aspirerat på att få ta en större del av fältet i besittning. Så sent som 2001 fastslogs i en detaljplan, Årstafältet skulle utvecklas till en eko-logisk landskapspark.

Park och stadsdelDet är först under nuvarande mandat-period som den politiska majoriteten i stadshuset tänkt om och tagit fasta på möjligheten att skapa stadsbebyggelse på delar av fältet. Från 35 upp till 50 procent ska dock även fortsättningsvis vara park. En stadspark i världsklass är det sagt. Idéer man sedan förankrat hos oppositionen.

– Stockholm växer och är en stad med både stor infl yttning och stora bostadsbehov, säger Katrin Berkefelt, som förklaring till den nya policyn.

Katrin Berkefelt, som är sektions-chef på planavdelningen på stads-byggnadskontoret, menar att det som

framför allt talar för Årstafältet är när-heten till Stockholms city och att det precis som Hammarby Sjöstad ligger i det så kallade halvcentrala bandet.

Här fi nns också bra kollektivtrafi k – Tvärbanan, och den nya närbelägna pendeltågsstationen Årstaberg. Man kan med andra ord ganska enkelt nå stora delar av regionen med befi ntlig kollektivtrafi k.

ArkitekttävlingDet som nu händer är en spänd vän-tan på resultatet av en arkitekttävling med några av världens främsta stads-byggare och landskapsarkitekter, en tävling som startade i augusti och vars tävlingsbidrag ska lämnas in i början av november.

Uppdraget är att skapa en övergri-pande struktur över området med en attraktiv och långsiktigt hållbar stads-miljö. Viktigt är också att skapa bättre kontakt mellan de omgivande stads-delarna, Östberga, Årsta och Enskede.

Samt att öka tillgängligheten till själva fältet. Tävlingen kan sägas vara första fasen i planprocessen för området.

Etappvis utveckling– Det vinnande förslaget eller försla-gen presenteras i januari 2009. Och vi siktar på att dra igång programsamråd om ett förslag för hela Årstafältet före sommaren, säger Katrin Berkefelt.

Då skulle det vara möjligt att börja bygga under 2010. Utvecklingen av den nya stadsdelen kommer sedan att fortskrida etappvis, under minst tio år framöver.

– Årstafältet är någonting alldeles speciellt, betonar Katrin Berkefelt. Den stora kvalitéten är givetvis möj-ligheten att skapa boende och stadsliv i en unik omgivande parkmiljö.

PER-ÅKE HULTBERG

• Öppet fält i Östberga i Söderort inom Stockholms stad, 5 km från city.

• Området på 45 hektar är drygt 1 km långt i öst-västlig riktning och cirka 500 m brett.

• På fältet fi nns idag bland annat en driving range för golf, ett rugbycenter med två spelplaner samt ett område för spontanidrott.

• Den historiskt intressanta Gamla Göta landsväg går över fältet på en sträcka av 730 meter.

• Fältet omges på norra sidan av Årsta, på södra av Östberga, östra av Enskede och västra av Årsta Partihallar.

ÅRSTAFÄLTEN

ÅRSTAFÄLTET ÄR ETT AV STOCKHOLMS STÖRSTA framtida stadsutvecklings-områden. Visionen är en ny epokgörande stadsdel och en ny stadspark i världs-klass.

FRAMTIDSPARK. Ny stadsdel kommer att uppföras där 35-50% av fältet skall bevaras som park.

V I L Ä G G E R G R U N D E N F Ö R

Betong är ett av världens viktigaste byggmaterial. Och dessutom ett rent naturmaterial. Vi på Swerock utvecklar och tillverkar betong utifrån dina byggkrav och speciella behov. Dessutom har vi ett omfattande utbud av grus och berg – allt från ballast till specialprodukter, som till exempel filtersand för vattenrening. För att våra produkter alltid ska uppfylla höga krav på kvalitet och miljö arbetar vi aktivt med produktutveckling och deltar i pågående forskningsprojekt. Givetvis är vi även kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 9001:2000 och 14001:2004. Med mer än 40 betongfabriker – från Gällivare i norr till Ystad i söder – är vi en av Sveriges största leverantör av fabriksbetong. Se till att ditt nästa projekt vilar på säker grund. Kontakta oss för rådgivning redan idag. www.swerock.se

www.rhr.se

Vid vackra Järla sjö strax utanför Stockholm är dessa flerfamiljshus uppförda i platsgjuten betong. Den

tunga stommen ger minskat energibehov och genom sin täthet isolerar den även mot fukt och vatten.

S T O C K H O L M S U T V E C K L I N G

FOTO

: LE

NN

AR

T JO

HA

NS

SO

N S

bk

Årstafältet:

Stadsdel & stadspark i världsklass

43



www.ssmfastigheter.se

ETT NYTT PROJEKT FRÅN

Midsommarkransen/TelefonplanOptimal planering, hög standard och unik karaktär Söker du ett boende utöver det vanliga? Missa då inte chansen att se våra populära bostäder i Brf Ängsgräset och Brf Midsommarblomster. I SSM:s visningslokal på Tellusborgsvägen 71, Midsommarkransen/Telefon-plan visar vi upp modell, planlösningar, prislista mm.

I Brf Ängsgräset omvandlar SSM ett kontorshus från 40-talet till 54 nya moderna bostäder. Byggna-den har fantastiska kvaliteter såsom stora fönster och en takhöjd på upp till ca 3,50 vilket skapar en ateljékänsla. Lägenheterna varierar i storlek mellan 1-4 ROK, alla med balkong, uteplats eller terrass. Här fi nns även tillgång till pool samt möjlighet att hyra garageplats.

På www.erikolsson.se/nyproduktion fi nner du mer information om Brf Midsommarblomster och Brf Ängsgräset

Ansvarig mäklare: Per Östberg och Andreas FastessonTelefon växel: 08-5555 [email protected]/[email protected]

Brf Midsommarblomster omfattas av totalt 50 lägenheter som erbjuder ett boende som bland an-nat inspirerats av ”loft living” i London och New York. Huset har fyra olika plan med högt i tak och snygga detaljer som synliga pelare och balkar. Stora fönster släpper in mycket ljus i de moderna och bekväma lägenheterna. Även här fi nns tillgång till pool.

Nu fi nns det ett fåtal lägenheter kvar till försäljning så gå in på www.ssmfastigheter.se eller www.erikolsson.se/nyproduktion och läs mer om våra bostäder.

Brf Midsommarblomster

Brf Ängsgräset

Om du vill ha ett eget smultronställe

Det började redan 1927 under namnet Stock-holms stads småstugebyrå, då de första självbyggarna reste sina 231 småhus i Olov-slund och Åkeshov strax utanför Stockholms centrum. Sedan dess har Småa byggt cirka 20 000 omtyckta hus i olika delar av stock-holmsregionen.Sedan 1994 är Småa ett aktiebolag men andan och idén är sen samma som för 81 år sedan när allting startade. Stor tonvikt ligger på det som man kallar ”personliga hem”.

– Det handlar om att vara med och bygga livsstilar, säger vd Peder Williamson.

Som kund hos Småa får man själv vara med i byggpro-cessen och påverka både arkitektur och inredning. Småa tar fram detaljplanen i samråd med stadsbyggnadskontoret, sedan är det kunden som får bestämma i den mån det är möjligt. De som vill kan var med och bygga själva. Som självbyggare fi nns möjlighet att hitta nya lösningar och man kan också välja andra material. Småa säljer emellertid de fl esta husen och lägenheterna nyckelfärdiga, vilket innebär att kunden har ett stort inredningsvalsprogram att välja ur samt att han/hon får stöd av Småas inredningsarkitekter.

Lång kö– Vi vill ge kreativiteten så stort spelrum som möjligt. På det här sättet skapar vi ett mervärde, säger Peder Williamson.

Att konceptet är uppskattat ser man på den tillströmning av köande som skett under årens lopp. Idag står 8000 i kö hos Småa. På företaget är man mån om att ständigt uppdatera och föra dialog med de köande. Peder Williamson berät-tar hur kön fungerar som en mätare på de olika projektens popularitet.

– De är som en supportergrupp. Det är viktigt att känna ett engagemang, både från dem och från oss, säger Peder Williamson.

Idag har man fl era nya spännande projekt på gång. Bland annat 22 stadsradhus på Kungsholmen, nya attraktiva fl er-bostadshus även dem på Kungsholmen, stadsradhus i Kärr-torp och 60 nya lägenheter på Södermalm.

TrädgårdsstädernaMen Småa är också berömt för sina trädgårdsstäder runt om i Stockholmsområdet.

– Jag brukar säga att vi inte bara säljer bostäder vi säljer också mellanrummen, fortsätter Peder Williamson.

Miljöfrågan är något man vill betona. För att få ner

energiförbrukningen har man på företaget satsat på bättre isolering och tätare hus. Man har också gjort ett pilotprojekt i Farsta med ett individuellt mätsystem där de boende kan har uppsikt över den energi de förbrukar via en display. I framtiden räknar man på Småa med att det nya mätsystmet kommer att bli standard i alla bostäder.

I höst fl yttar Småa från Gröndal till ett nytt kontor i Marievik. I takt med att företaget växer och omsätter allt mer krävs större lokaler.

– Småa tar ett steg vidare, avslutar Peder Williamson.

För mer info: www.smaa.se

På Kungsholmen planerar man för 22 så kallade stadsradhus eller ”townhouses”. Det första spadtaget beräknas tas år 2010.

– Vi vill främja människors kreativitet!

44



Ett 90-tal butiker. 900 parkeringsplatser. Ett brett utbud av restauranger, kultur och service.

Liljeholmen är ett av Stockholms mest snabbväxande områden för boende och arbete. Genom nya Liljeholmstorget blir det dessutom en mötesplats för shopping, service och umgänge.

Invigning hösten 2009.

NYA LILJEHOLMEN. ÖPPNAR HÖSTEN 2009.

www.citycon.com

www.liljeholmstorget.net

45



Ny infrastruktur och offentliga byggnader

46



Åtskilliga un-dersökningar visar hur tren-den med folk-strömning till storstäderna håller i sig. År 2030 räknar

man med att ytterligare 150 000

människor kommer att ha bosatt sig i Stockholm. Följden blir att stads-livet utvidgas.

– Vad vi ser är en typisk urba-niseringsprocess, där stadslivet som tidigare varit begränsat till innerstan, breder ut sig. För att underlätta i pro-cessen krävs en god planering av sta-dens infrastruktur, säger Klas Groth

arkitekt och stadsplanerare.

UtbyggnationNu sker alltså en rad förändringar. Tun-nelbanan byggs ut men också spårvä-garna och tvärtrafiken.

Därutöver kommer den nya cityba-nan som ska underlätta för pendeltåg-

trafi ken genom city med nya stationer och spår under jorden. Trots att de nya utbyggnadsplanerna är omfattande, har man varit noga med att ta hänsyn till Stockholms särprägel och skönhet.

– Vattnet och grönskan ska få fort-sätta att utgöra Stockholms främsta kännetecken, säger Klas Groth.

EDITH SÖDERSTRÖM

• Trafi ken med hästspår- vagnar börjar i Stockholm 1877.

• Eldrivna spårvagnar införs 1901 på söder.

• 1904 kommer spårvagnarna till norr.

• 1922 står förbindelsen över broarna vid slussen klar. Staden får ett sammanhäng- ande spårvägsnät samma år.

• 1933 byggs en tunnel mellan Slussen och Skanstull för underjordisk spårvägs- trafi k och får namnet ”tunnelbanan”. Här föds idén till det som senare ska bli Stockholms tunnelbana.

• 1957 beslutar Stockholms stadsfullmäktige att spår vägstrafi ken i innerstaden ska läggas ned.

• Nockebybanan och Lidingöbanan är rester av Stockholms en gång omfattande spårvägsnät.

STOCKHOLMS TUNNELBANA är en av de mest nyttjade i världen. 78 procent av stock-holmarna använder sig idag av kollektivtrafi ken vilket i ett internationellt perspektiv är ett mycket högt antal.

– Det beror på att de styrande i Stockholm var så förutseende och tidigt satsade på infrastrukturen. Vår tunnelbana är världsberömd. Den har fungerat hur bra som helst i snart 60 år. Men nu har det blivit dags att se över och bygga ut den ytterligare, säger Tomas Enqvist, arkitekt och stadsplanerare.

TVÅ PLANERAR. Tomas Enqvist och Klas Groth är stadsbyggnadsarkitekter i Stockholm. De är med och planerar för utbyggnaden av stadens spårvägar.

FAKTA SPÅRVAGNAR I STOCKHOLM

Stockholms spårtrafi k

–Går in ien ny fas

FOTO

: LU

BB

E G

AR

RE

LL

Kommunikationerna breddas i takt med att Stockholm växer

På Brunnberg & Forshed arkitektkontor arbetar vi just nu med området

LINABERG i Mariehäll tillsammans med Skanska Nya Hem. Projektet är ett av

våra pågående lågenergihusprojekt

Stockholms spårtrafi k

–Går in ien ny fas

47



Tunnelbana och pendeltåg ut-gör ju ett pärlband med statio-ner från förorten in till stan. Med tvärbanan skapas helt

nya förutsättningar att resa på tvären, säger Tomas Enqvist.

Stockholmspolitikerna har insett vikten av goda tvärförbindelser. Nu planerar man att bygga ut på fl era håll och kanter. Bland annat fi nns det planer på att förlänga den redan existerande tvärbanan i både nordlig

och östlig riktning. Om allt går enligt planerna kommer den att förlängas från Alvik till både Solna och Kista i norr och bindas samman med Salt-sjöbanan i öst.

Linje mot VärtahamnenDet är drygt 60 år sedan man be-slutade att lägga ner spårvagnstra-fiken i Stockholm. Djurgårdslinjen är den enda spårväg som finns kvar i innerstaden, en turist/museispår-väg som har hög beläggning under

sommarhalvåret. Nu har man beslutat att utreda

förutsättningarna för en förlängning av Djurgårdslinjen. Den kommer att sträcka sig från Kungsholmen i väst till Värtahamnen i nordöst och få namnet Tvärbana City. Man har tagit intryck av andra städer i Europa där spårvägar och Tramways i inner-städerna blir allt populärare.

– Titta bara på städer som Lille, Lyon och Dublin, säger Klas Groth.

EDITH SÖDERSTRÖM

TUNNELBANANS VÄSENTLIGA FUNKTION i dag är att knyta samman förorterna med innerstaden. Men i takt med att staden växer och breder ut sig blir också behovet av tvär-förbindelser allt större. Tvärbanan mellan Alvik och Sickla udde som byggdes 2000 har redan blivit en succé. Nu fi nns det även planer på att bygga ut Djurgårdslinjen i stan från Kungsholmen till Värtahamnen.

Spårvagnarna tillbaka med besked

Under de närmaste åren kom-mer flera tusen nya bostäder och arbetsplatser att byggas i norra stationsområdet och

ett nytt universitetssjukhus kommer att skapas.

Det gäller att möta den kraftiga exploateringen med en kollektivtrafi k som är kapacitetsstark, säger Tomas Enqvist.

Tunnelbanan kommer att byggas ut med ytterligare en plattform, bredvid den som redan fi nns på Odenplan. Sedan kommer den att gå under jord, längs Karlbergsvägen och svänga av norrut vid korsningen St Eriksgatan.

Än så länge har man inte riktigt be-stämt läget för den nya stationen. Olika uppgångar diskuteras.

EDITH SÖDERSTRÖM

GRÖNA LINJEN kommer att få en ny avstickare, med änd-hållplats vid Karolinska Sjuk-huset. Det rör sig endast om en extra sträcka som kommer att gå från Odenplan till Ka-rolinska sjukhuset, men som kommer att få en stor bety-delse för integreringen av den nya stadsdel som håller på att växa upp i området.

Gröna linjen får en ny avstickare

TVÄRBANAN. En förlängning av Djurgårdslinjen är under utredning. Den kommer att sträcka sig från Kungsholmen i väst till Värtahamnen i nordöst och få namnet Tvärbana City.

www.y2.se

FOTO

: LE

NN

AR

T JO

HA

NS

SO

N S

bk

48



• Många som fi kat eller lekt på Nytorget vet nog inte att platsen tidigare använts för bestraffningar och avrättningar. Bland annat piskades Gustav III:s mördare Johan Jacob Anckarström där i tre dagar.

VISSTE DU ATT...

• Stockholm är en av världens mest museitäta städer, med om kring 70 museer, som besöks av mer än 9 miljoner personer varje år.

BOSTAD PÅ VÄG. Norra Stationsområdet med den centrala parken, vy mot Brunnsviken.

Förädlingen av Norra station och Karolin-ska sjukhusområdet är kanske det mest intressanta av alla stadsutvecklings-projekt som just nu pågår runt om i

Stockholmsregionen. Dels genom sin storlek och kom-

plexitet – det är en av Stockholms största stadsutvecklingssatsningar nå-gonsin – dels genom visionen om en levande stad där bostäder, kultur och

kommers förenas med världsledande forskning och företagande inom life-science i en levande stadsmiljö.

För att det ska bli möjligt kommer hela området, från Norra Stationsga-tan upp mot Karolinskaberget att däckas över och från Solnabron till Norrtull i den andra riktningen.

Jättelock på motorvägen– Det blir som att lägga ett jättestort lock över motorvägen och järnvägen, förklarar Emelie Eriksson, biträdande

projektledare för detaljplanearbetet för Norra Stationsområdet vid Stock-holms stadsbyggnadskontor.

Utvidgningen av innerstaden är en unik händelse i Stockholms stads-byggnadshistoria, någon liknande operation har inte skett sedan 1930-talet då Gärdet byggdes.

Emelie Eriksson berättar att det redan på tidigt 90-tal fanns idéer om att bygga stad på den dåligt utnyttjade marken vid Norra station. I översikt-planen från 1999 nämns området som ett framtida stadsutvecklingsområde.

2005 togs så de första konkreta stegen mot att skapa en ny stadsdel över kommungränsen mot Solna stad. Men det är så sent som nu i augusti och september som kom-munstyrelserna i Solna respektive Stockholm antagit den gemensam-ma fördjupade översiktplanen för

den nya stadsdelen. Sedan en tid pågår även ett in-

tensivt arbete med att ta fram de-taljplanen för Norra Station, med Aleksander Wolodarski som ansvarig planarkitekt.

15 år att bygga– Ambitionen, säger Emelie Eriks-son, är att kunna börja bygga 2010.För Solnas del handlar det först och främst om det nya sjukhuset som i så fall står klart 2015.

– Vi i Stockholm börjar med överdäckningen och med att bygga bostäder längs Norra Stationsgatan. De första kommer att vara infl ytt-ningsklara 2012, men det kommer att dröja ytterligare uppåt 15 år innan hela området är färdigbyggt.

PER-ÅKE HULTBERG

Karolinska – Norra station:

Ny stadsdel ovanpå motorväg och spårområde

Barriären mellan Stockholm och Solna byggs bort

PLANERARE. – Det blir som att lägga ett jättestort lock över motorvä-gen och järnvägen, förklarar Emelie Eriksson, biträdande projektledare för detaljplanearbetet för Norra Sta-tionsområdet vid Stockholms stads-byggnadskontor.

IDAG GODSBANGÅRD, parkeringsplats och högtrafi kerad motorväg. Om femton år en stadsdel med 12 000 invå-nare och 30 000 arbetsplatser, en fortsättning av Vasas-tan som på ett naturligt sätt binder samman Stockholm med Solna och det nya universitetssjukhuset, Nya Karo-linska Solna.

• Eriksdalsbadet byggdes 1962 till sim-EM och invigdes på nytt 1999 efter en omfattande renovering av 400 miljoner kronor. På platsen låg det tidigare en teater som förstördes när ett sovjetiskt plan 1944 släppte en bomb över området.

FOTO

: STA

FFA

N W

AE

RN

DT

49



Septem

ber 20

0

2 fl ygplatser. 80 fl ygbolag. 170 destinationer.

850 kilometer i timmen.

Vi sätter Stockholm mitt i världen.

Qatar Airways Rossiya-Russian Airlines Sky AirlinesSAS Scandinavian Airlines Sky Express Cargo

Hellas Jet

Estonian Air

Iberia

Iberworld Icelandair Israir

Adria Airways

Arkia Israeli Airlines Atlas Jet

Air Berlin Air Carabies Atlantic Air China Air France

Air Åland British Airways

China Airlines Cargo Cimber Air Continental Airlines DHL

FedEx

TUIfl y.comTNT Turkish Airlines

Tap Portugal

TUIfl y Nordic

FlyLAL

LOT Polish Airlines Malaysia Airlines Malev Hungarian Airlines

Thai Airways InternationalSkyways

Iran Air

Amapola

Delta Air Lines

UPS

Map Jet Mistral AirLufthansa German Airlines

Air Via

Cathay Pacifi c Cargo

Germanwings

Air Baltic

Syrian Arab Airlines

Blue 1

Novair Primera Air

Spanair

Aerofl ot

Austrian Airlines

Finnair

KLM Royal Dutch Airlines

Norwegian

Swift Air

Free Bird International

Aerosvit Airlines

Korean Air Cargo

Nouvelair Tunisie

Swiss

Thomas Cook Scandinavia

Jat AirlinesIceland Express

Nordic Airways

Sun ExpressSterling

Malmö Aviation

Atlantic Airways

Ethiopian Airlines

Jade Cargo

Nextjet

CSA Czech Airlines

US Airways Viking Airlines West Air Sweden

Fly Niki Golden Air

EasyJet

50



Skillnaden mellan ett så kallat seniorboende och vanligt boende är margi-nell.

– Vi bygger i första hand inte för olika grup-per, utan för alla, säger Bengt Andrén, planchef

på Stadsbyggnadskontoret.Vi ser till att de boende får rejält med ut-

rymme i till exempel badrum och kök.– Annars är det ju lägenheten som gör dig

handikappad, inte handikappet, menar Bengt Andrén.

Kunna bo hemmaOm man skulle bli exempelvis rullstolsburen ska man inte behöva flytta hemifrån. Byggandet är förenat med strikta regler om ramper, hissar och andra hjälpmedel för allt som går på hjul.

– Poängen är att man ska kunna bo hemma så länge som möjligt vilket ger en frihet för in-dividen, samtidigt som samhället spar pengar, fortsätter Bengt Andrén.

Ett lyckat exempel på seniorboende är Lin-darna 9 i Äppelviken som blev klart för några år sen.

– Det är cirka 20 helt vanliga lägenheter, enda skillnaden är att en i familjen måste ha fyllt 55, förklarar Maria Pettersson, planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret.

Namnet till trots fi nns alltså ingen vård eller service kopplat till huset.

Medelåldern ligger idag på närmare 75 än 55 och många är Brommabor sen tidigare.

– I Bromma fi nns det mycket villor och lägenheter utan hiss. Det här blev en möjlighet för de äldre att kunna stanna kvar i ett område där de trivs, fortsätter Maria Pettersson.

Huset ligger vid spårvagnshållplatsen vid Alléparken och smälter fi nt in i omgivning-en.

– Det är ett större hus med samma uttryck som de befi ntliga centrumbyggnaderna, säger Maria Pettersson.

Ny studentbostäderEtt annat lyckat projekt är utvecklingen av stu-dentbostäder i Kista. KTH och Stockholms uni-versitet startade IT-universitet 1999 och många fler behövde någonstans att bo i området.

– I början hade Svenska Bostäder cirka 450 tillfälliga bostäder på idrottsplatsen, säger Ag-neta Larsson, områdesansvarig på planavdel-ningen på Stadsbyggnadskontoret.

Idag fi nns det dels studentbostäder ovanför Kista Galleria och vid Ärvingevägen, och dels forskarlägenheter insprängt i ett bostadsom-råde.

Men nyproduktion kostar pengar. Alltid. Att bygga nytt och billigt är en stor utmaning.

– De billiga bostäderna är de gamla, säger Bengt Andrén.

De med höga trösklar och utan hiss.

LOTTA ERIKSSON

SÅ TÄNKER MAN och så planerar man på Stockholms Stadsbyggnads-kontor. Oavsett ålder och eventuella funktionshinder ska bostäderna vara funktionella och tillgängliga.

En stad för alla

Bli VIP-kund och få förtur till våra bostäderSeniorgården bygger bostadsrätter för alla över 55 år. Vackra och funktionella hem där du kan bo kvar länge. Att bli VIP-kund är ett sätt att försäkra dig om att du får en bostad du verkligen vill ha. Du får bland annat förhandsinformation om planerade bostäder och kan göra din intresseanmälan direkt när vi säljstartar.

Läs mer och anmäl dig på www.seniorgarden.se eller ring Seniorgården kundtjänst på 020-120 00 22.

FOTO

: MIC

HA

EL

LAN

DE

R/N

OR

DIC

PH

OTO

S

51



På BinSell i Uppsala AB tar man inte med sig tjänstebilen hem på kvällen. Om man inte har råd att hyra hela kvarterets p-rutor på en gång förstås. Planen utanför kontoret är nämligen fylld av imponerande fl otta av gigantiska mo-bilkranar.

Med över tjugo mobila kra-nar, och flera andra fordon, är de 40-talet erfarna ma-skinförarna på BinSell väl rustade att flytta på det mes-ta du kan komma på. När den största kranen spänner musklerna – eller vajrarna kanske man ska säga - så är det inte mindre än 300 ton som stiger till väders. Det är 150 Volvobilar med passa-

gerare och allt, i ett lyft.Vi hittar företagets VD,

Jan Winberg, i kvarteret Bylingen vid Södersjukhuset där en av de större kranarna just nu är i färd med att lägga pussel i jätteformat. Som underleverantör till Strängbetong har man uppdraget att lyfta prefabricerade betongstommar på plats i ett stort husbygge. De tunga betongstyckena far till väders som om de vore av balsa och ställs varsamt på plats av den rutinerade kranföraren, med millimeterprecision.

Mycket jobb i Stockholm– Just nu har vi väldigt många uppdrag i Stockholms-regionen, berättar Jan Winberg. Utöver det här bygget finns vi också på plats vid bland annat Liljeholmstorg,

och från mitten av oktober lyfter vi med två larvkranar vid Älvsjömässan.

Den stora kranen pilar oväntat smidigt omkring på byg-get på enorma larvfötter. En skarp kontrast mot de kranar man är van att se som står med fyra stödben stadigt förank-rade i myllan.

– Vi satsar rätt rejält på den här typen av kranar, säger Jan. Larvfötterna ger med sin stora anliggningsyta ett betydligt lägre marktryck än traditionella kranar och som du ser så är de betydligt rörligare. Det är en tidskrävande procedur att fl ytta en äldre kran, stödbenen ska fällas in eller ut och de vilar på tunga metallplattor som måste fl yttas med när kranen byter uppställningsplats.

TunggodshanterareMen det är inte bara på byggen som BinSells kranar gör nytta. En viktig verksamhet är den så kallade tunggods-hanteringen. Där samverkar kranarna med tunggodshan-terare, teleskoptruckar och lastbilar när till exempel stora kyl- och ventilationsaggregat ska lyftas på plats eller tas in i byggnader. Mobilkranarna används ofta för lyft vid monte-ring och demontering av konventionella byggkranar, eller för att lyfta byggbodar.

Tycker du att ditt hus har tråkig utsikt så är man på BinSell inte främmande för att hjälpa dig att fl ytta det dit lärkorna sjunger och vågorna kluckar.

– När man skulle bygga ett nytt bostadsområde i Elmsta vid Väddö kanal, hjälpte vi till att fl ytta några äldre hus, berättar Jan Winberg. Ett av husen lyfte vi med hela bohaget. El och vatten kopplades bort på morgonen, vi lyfte upp hela kalaset och på kvällen stod det på sin nya adress med el och vatten anslutet.

Och skulle alla kranarna vara upptagna så kanske Jan

rycker ut på egen hand. Han var nämligen en gång i tiden svensk rekordhållare i tyngdlyftning, då han hivade upp hela 262,5 kilo i marklyft.

För mer info: www.binsell.se

För oss är det viktigt att ett boende är attraktivt. Både när det gäller själva objektet men också läget. Genom SBC får du både och.

Vi projekterar för fullt i Stockholm. Varje bostadsprojekt är unikt och kännetecknas av ett attraktivt läge men också av hög kvalitet vad gäller materialval, arkitektur, utformningoch utrustning. Dessutom slipper du budgivning, alla priser är fasta på våra nyförsäljningar.

På www.sbc.se/nybostad kan du spana in fler av våra på-gående projekt. Här kan du dessutom läsa mer om fördelarna med bosparande hos oss (vilket till exempel innebär att du kan välja objekt före alla andra). Varmt välkommen till SBC.

Nya drömboenden till salu!

Stockholm, Hornsbergs strandHär byggs just nu 62 exklusiva terrasslägenheter med dubbla balkonger och mycket hög standard. Utsikt mot Mälaröarna och vackra omgivningar ingår. Försäljning pågår och är öppen för alla.

Stockholm, LiljeholmskajenHär projekterar vi för ytterligare 360 lägenheter. Området kombinerar närheten till innerstaden med ett naturskönt läge vid vattnet. Säljstart från 2009.

Stockholm, Norra DjurgårdsstadenUpptäck en ny vacker stadsdel där 70 moderna bostadsrätter blandas med byggnader av kultur-historiskt värde och stora gröna ytor med plats för lek och rekreation. Försäljningsstart 2010.

Stockholm, EkeröNära Ekerö centrum planeras 35 bostadsrätter med trygghetsboende. Säkerhetsdetaljer, service-tjänster och gemenskapsutrymmen är perfekt för dig som vill klara eget boende så länge som möjligt. Försäljningsstart 2009.

Med över tjugo mobila kranar, och fl era andra fordon, är de 40-talet erfarna maskinförarna på BinSell väl rustade att fl ytta på det mesta du kan komma på.

Företagets VD, Jan Winberg.

FOTO

: ULR

IKA

AB

RA

HA

MS

SO

N

BinSell i Uppsala AB, ett lyft för varje bygge

52



Vi står i dag inför helt nya utma-ningar. Ett bibli-otek handlar inte längre enbart om böcker utan också om ljud, bild, IT

och andra medier, säger Per Söder-berg, vice stadsarkitekt på stadsbygg-

nadskontoret i Stockholm.Stadsbiblioteket i Stockholm är

ett av de första folkbiblioteken i Eu-ropa. Vid tiden då det byggdes var idén om folkbildning relativt ny.

Gunnar Asplund, husets arkitekt, hade bedrivit forskning i USA och blivit inspirerad av folkbildningsrö-relsen där. Med fi nansiell hjälp från

bland annat Knut och Alice Wallen-bergs stiftelse, fi ck man slutligen ihop pengar till bygget. Det var viktigt att hålla nere kostnaderna och göra det så funktionellt som möjligt.

Stadsbiblioteket uppfördes precis i brottet mellan klassicism och funk-tionalism i Sverige. Asplund skissade i fl era år. Från början ville han ha en

kupol över rotundan, på grund av kostnaderna så han fi ck kapa av den. Därav den världsberömda platta pro-fi len.

ArkitekttävlingenI maj 2006 beslöt sig Stockholm stad för att genomföra en öppen internationell arkitekttävling om en tillbyggnad av stadsbiblioteket.

Man fi ck in hela 1170 förslag varav sex fi nalister valdes ut. Vin-naren blev tyska Heike Hanadas ”Delphinium”. Namnet betyder Riddarsporre på latin och har inte,

något med det omhuldade däggdju-ret i haven att göra. Heike Hanada säger sig helt enkelt ha inspirerats av formerna på den torkade blomman. Iförslaget pryds fasaden på det nya huset följaktligen av diskreta grafi ska varianter av riddarsporren. Vinnar-förslaget har hyllats för sin funktio-nalitet och förmåga att smälta in i stadsbilden.

PendeltågsstationDelphinium är utformat som en förlängning av observatorielunden, med kortsidan ut mot Odengatan.

STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK TORNAR UPP SIG som en terracotta-röd ridhatt i hörnet Sveavägen och Odengatan. Hit har människor vallfärdat sedan 1928 för att låna böcker och förkovra sig i allsköns blandning av dikter, prosa och facklitteratur eller för att be-undra arkitekturen. Nu, nästan 80 år efter att den världsberömda byggnaden stod klar, har huset blivit redo för utökning.

Patrik Schyl-ström är bib-liotekarie på stadsbiblio-teket i Stock-holm. Enligt honom finns det behov av

en utbyggnad. I dagens samhälle där så många aktörer slåss om folks upp-märksamhet, krävs det att biblioteken får medel att möta konkurrensen, me-

nar han och tillägger att läsning och lä-rande också är en sorts konsumtion.

MötesplatsHan pekar också på vikten av en mö-tesplats för unga.

– Idag är det PUNKTmedis på medborgarplatsen som ungdomarna kan gå dit. Vi vill kunna erbjuda fl er sådana platser dit man kan komma och prata och diskutera.

Den nya utbyggnaden kommer att ha fokus på nya media. Men man gör också en satsning på en ordentlig musikavdelning.

Elektroniska anslagstavlor är en annan nyhet, där besökarna kommer att kunna ta del av vad som händer i staden. Det kommer också att fi nnas plats för utställningar av alla de slag.

– Vi planerar dessutom att inrätta så kallade Speakers corners dit man kan gå och säga sin mening, säger Patrik.

”Ett modernt bibliotek kan inte

ASPLUNDSHUSET. Det karaktäriarkitektur, tornar upp sig i hörnet Sv

BOKKUNNIG. – Vi planerar att inrätta så kallade Speakers corners dit man kan gå och säga sin mening, säger Patrik Schylström, bibliotekarie på stads-biblioteket i Stockholm.

FOTO

: LU

BB

E G

AR

ELL

Stockholms nya stadsbibliotek

– Asplundhuset får vFO

TO: H

EIK

E H

AN

AD

A L

AB

OR

ATO

RY

OF

AR

T A

ND

AR

CH

ITE

CTU

RE

53



Det förbinds med Asplundhuset via en gång under mark. Den klassiska litteraturen kommer att finnas kvar i Asplundhuset medan man satsar på nya media i tillbyggnaden. Det ska även byggas en uppgång från den nya pendeltågsstationen Odenplan som leder direkt till bib-lioteket.

Pendeltågsstationen Odenplan kommer att bli Sveriges näst största station och en viktig knutpunkt. En direkt anknytning till biblioteket kommer att locka upp många nya besökare, säger Per Söderberg.

EDITH SÖDERSTRÖM

vara tyst”

Reza Shanchi - Systemutvecklare och Stockholmare

Hur ofta går du till stads-biblioteket? Kanske en så där 3-4 gånger om året.Vad tycker du bäst om här? Här finns datorer och all litteratur jag behöver.Tycker du att det behövs

en utbyggnad av biblioteket? Ja, det skulle vara ett positivt tillskott.

Martin Johansson – andra året på John Bauer gymnasiet

Hur ofta går du till stads-biblioteket? Varannan månad unge-fär.Vad tycker du bäst om med biblioteket? Det är lugnt och skönt och väldigt fint. Särskilt utifrån.

Tycker du att det behövs en utbyggnad av biblio-teket? Ja, varför inte. Det kan nog locka hit fler i min ålder.

Jenny Lindell – Uppsalabo, lärare i samhällskunskap och historia på John Bauer gymnasiet.

Hur ofta går du till stadsbiblioteket? Inte så ofta, jag bor ju i Uppsala.Vad tycker du bäst om med biblioteket? Till skillnad från i Uppsala finns allt sam-lat på ett ställe. Det är skönt. Sen är det väl-

digt snyggt också.Tycker du att det behövs en utbyggnad av biblioteket? Det är bra ifall det ökar tillgängligheten till fler medier. Idag är det alldeles för få gymnasieung-domar som går på bibliotek.

Mångfacetterad byggnadEnligt honom kan inte ett bibliotek ba-ra handla om tysta läsesalar. Det måste finnas utrymme för flera saker.

Ett modernt bibliotek kan inte vara tyst. Det ska fungera som en mötesplats för alla i alla åldrar. Ett bibliotek måste rymma både breda och smala frågor.

stiska Asplundhuset, berömt för sin säregna eavägen och Odengatan.

FOTO

N: L

UB

BE

GA

RE

LL

Locum AB är en av Sveriges större fastighetsförvaltare med ett fastighetsbestånd på cirka 2,2 miljonerkvadratmeter lokaler i Stockholms län. Bland hyresgästerna dominerar sjukvården i länet. Locum ABhar idag cirka 220 medarbetare och ägs av Stockholms läns landsting.

Vi har minskat sjukvårdens koldioxidutsläpp med 65%.

Det vinner alla på!

Vi har de senaste tio åren minskat utsläppen av koldioxid – idag merän någonsin en aktuell fråga – från 30 till 10 kilo/kvadratmeter ochår. Energianvändningen är den största miljöpåverkande faktorn ilandstingets fastigheter eftersom husen och verksamheten i dem ärså energikrävande. Att kraftfullt driva miljöfrågorna är en viktig delav vårt samhällsengagemang.

Vill du veta mer? Gå in på www.locum.se och hämta informationeller prenumerera på vår tidning ”Locum Rum”.

äxa

FOTO

: LE

NN

AR

T JO

HA

NS

SO

N S

bk

54



Spårvagnar i Stockholms innerstad

Ingen har väl missat museispårvägslinje 7, som sedan 1991 trafikerar Waldemarsudde och Norrmalmstorg. Ändå sedan Tvärbanan, spårvägen som binder samman Stockholms pen-deltågs- och tunnelbanenät på tvären invigdes 1999, har fler spårvägslinjer i Stockholms varit ett hett diskussionsämne.

Spårvagnslinje 7, som i dag trafi keras av museifordon kommer i utbyggd och förlängd version att utgöra en del av

SLs reguljära innerstadstrafi k. På en sträcka från Norrmalms-torg till Hornsbergs strand i väst och från Strandvägen till Ropsten i öst, förstärks Stockholms tvärförbindelser.

De olika etappernaI en första etapp rustas nuvarande Djurgårdslinje upp och förlängs till Fridhemsplan eller Hornsberg. I andra etappen kommer SL att samordna utbyggnaden med Stockholms stads byggplaner i Värtahamnen. Denna sträckning avslutas vid Ropsten.

Ambitionen är att första etappen invigs i maj 2011. Spår-väg City kommer att byggas och drivas på koncession, vilket innebär att SL lägger ut byggande, anskaffning av fordon och drift på en koncessionsinnehavare. Koncessionen gäller i minst 15 år och därefter kan SL återta banan och driften.

– Spårväg City är ett väl avgränsat trafi kprojekt där det

fi nns goda förutsättningar för att genomföra en koncession. SL har utformat en specifi ka-tion av minimikrav som rör teknik, säkerhet, utformning av bana och vagnar som kon-cessionsinnehavaren måste möta, berättar Gunilla Glantz, ansvarig gruppchef för SL:s tra-fi kplanering.

En avgörande premiss för Spårväg City är en depå för uppställning, tvätt och ser-vice.

– Det är en viktig förutsättning för hela projektet att vi hittar det bästa läget, här jobbar vi tillsammans med Stock-holms stad, säger Gunilla Glantz.

Spårväg Citys dragning: Mellan Djurgården och Nybroplan går spåren i befi ntlig sträckning. Den västra delen av Spårväg City ansluter till den befi ntliga Djurgårdslinjen vid Nybroplan och pla-neras sedan gå vidare längs Hamngatan till Sergels torg. Därefter viker spårvägen in på Klarabergsgatan, förbi Centralstationen. Efter Centralen föreslås spårvägen Västra gå över till Kungs-bron, där banan viker av in på Flemminggatan, fram till Fridhemsplan. Härifrån föreslås en sträckning fram till Lindhagensplan och Hornsbergs strand.Den östliga sträckningen ansluter till befi ntlig Djurgårdslinje vid Djurgårdsbron, fortsätter längs Strandvägen, in på Oxenstiernsgatan, förbi Valhallavägen, in på Lindarängsvägen och vidare upp till Värtan och slutstationen Ropsten.

Gunilla Glantz, chef för SLs trafi kplanering.

I takt med att befolkningen i Stockholms län växer med drygt 20 000 invånare per år, ökar också be-hovet av väl fungerande infrastruktur, inte minst kollektivtrafi k. Just nu planerar, förbereder och genomför Storstockholms Lokaltrafi k, SL, fl era omfattande utbyggnader av spårtrafi ken i länet.

Kommunikationsmöjligheternamed Stockholm

FAKTA KONCESSION

En koncession innebär att det företag eller konsortium som lämnar den mest in-tressanta och ekonomiskt fördelaktiga of-ferten utses till koncessionsinnehavare.

Ersättningen utgörs huvudsakligen av rätt-ten att nyttja spårvägen och tillgodogöra sig intäkterna under avtalstiden.

FAKTA SPÅRVÄG CITY

Längd: 10,3 kilometer.

Hållplatser: cirka 20.

Biljettpris: SL taxan kommer att gälla på spårvagnen.

Inriktning för byggstart: 2010.

Inriktning för trafi kstart: maj 2011

55



ILLU

STR

ATIO

N: W

SP

Mellan Vasastaden och Karolinska sjukhuset växer en helt ny stadsdel fram. Redan nu reser dagligen drygt 17 000 personer med SL till och från området vid Karolinska. När utbyggna-den är klar kommer 13 000 människor att bo här och 33 000 personer att ha sitt arbete förlagt till området. Just nu pågår en planeringsprocess, där SL arbetar för en ny tunnelbanegren på Gröna linjen, från Odenplan till området vid Karolinska och Norra Station. Vid Odenplan kommer resenärer – när Citybanans nya pendeltågsstation står klar – att kunna byta mellan pendeltåg och tunnelbana. SL har studerat två möjliga lägen för den nya stationen – ett inne i Karolinskas område

och ett vid Norra Station. Båda alternativen har en entré till tunnelbanan vid det nya sjukhuset, som ligger centralt i den nya stadsdelen.

Området mellan Vasastaden och Karolinska sjukhuset växer. Här kommer inom kort nya bostäder, arbetsplatser och ett helt nytt sjukhus att byggas. En ny stadsdel kräver nya lös-ningar för kollektivtrafi ken.

Skiss på Nya Karolinska Universitetssjukhuset, Solna - ett helt nytt universi-tetssjukhus på Karolinskas område i Solna. Resandet till och från området kommer på sikt att mer än fördubblas.

Mer information om SL:s infrastrukturprojekt: sl.se

ILLU

STR

ATIO

N: I

WH

ITE

/WH

ITE

VIE

W

växer

FAKTA

Inriktning för byggstart: 2011Inriktning för trafi kstart: 2015

En utbyggnad norrut av Tvärbanan skapar bland annat nya bytesmöjligheter mellan regionaltåg och tunnelbana, pendel-tåg och buss. Längs den tänkta sträckningen ligger några av Stockholmsregionens mest betydelsefulla utvecklingsområ-den. Tvärbana Norr binder också samman befolkningstäta områden som i dag inte är spårförsörjda. Solnagrenen utgår från Alvik via Ulvsunda, går sedan vidare genom centrala Sundbyberg till Solna station. Den föreslagna sträckan knyter samman fyra viktiga bytespunkter längs vä-gen: Alvik, Sundbybergs station, Solna centrum och Solna station.

Områden med kraftig tillväxtTvärbana Norr Kista utgår från Tvärbana Norr Solna vid Ulvsunda och går vidare till Kista. Sedan dras den vidare till något av stationslägena Helenelund, Sollentuna C eller Häggvik där koppling sker till pendeltåg och regionaltåg. Vilket av de tre stationslägena som ska väljas analyseras i en pågående förstudie. Förutom Kista passerar Kistagrenen flera områden där kommunerna planerar för en kraftig tillväxt av bostäder och arbetsplatser. Exempel på sådana områden är Ulvsunda, Brommafältet och Annedal i Stockholms stad, Rissne och Stora Ursvik i Sundbybergs stad och flera områden i Sollentuna kommun. Kistagrenen blir mellan sju och tolv kilometer lång beroende på vilket alternativ som väljs.

Tvärbanan sträcker sig i dag mellan Ham-marby sjöstad och Alvik. Varje dag reser här drygt 35 000 personer. Tvärbana Norr är tänkt som en förlängning från Alvik till Solna station (Solnagrenen) respektive Helenelund, Sollentuna C eller Häggvik (Kistagrenen). Bå-da grenarna passerar genom Sundbyberg.

Tvärbana Norr – lättare att resa på tvären

Tunnelbana till Karolinska sjukhuset

FAKTA

Inriktning för byggstart: Solnagrenen: 2009

Inriktning för trafi kstart: Solnagrenen 2013

Att bygga ut Stockholms transportsystem med spårförbin-delser i tvärled är en viktig del av den regionala utvecklings-planeringen.

Så här planeras byggande av järnväg

Planeringsprocessen för byggande av järnväg regleras i ”Lagen om byggande av järnväg” och miljöbalken. Planeringen följer en prövningskedja där Banverket medverkar och medborga-re, företag och organisationer kan påverka genom samråd. Enligt lagen ska järnväg planläggas och byggas på ett sätt så att ändamålet uppnås med minsta möjliga intrång, olägenhet och till skäliga kostnader.

Den normala planeringsprocessen består av idéskede, för-studie, järnvägsutredning och järnvägsplan, där planeringen

successivt detaljeras från översiktliga studier till detaljpro-jektering.

I de tre första skedena görs framförallt avvägningar mellan allmänna intressen. I järnvägsplansskedet görs avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen. Hela processen är omfattande och tidskrävande, vilket gör att tiden från idé till färdig järnväg sträcker sig över fl era år.

KÄLLA: BANVERKET.

56



Flera av Stockholms viktiga tillväxt-områden finns i ytterstaden. Både större stadsutveck-lingsområden och framförallt majo-riteten av mindre

gluggar för bostadsbyggande, så kall-lade förtätningsprojekt.

På papperet är Stockholm full-byggt. Länge var det också den allmän-na uppfattningen att stan inte rymde

fl er människor. Nu vet vi bättre. Den kan både förtätas och förnyas och det på två olika sätt, dels genom utbygg-nad i stora stadsutvecklingsområden som Hammarby Sjöstad, där gamla industri- och hamnområden ”återan-vänds”, dels genom att bebygga min-dre outnyttjade gluggar.

Levande stadsmiljöer– Vi har stora markreserver för stads-utveckling, säger Magnus Andersson,

planerare på stadsledningskontoret. Liljeholmen. Ett småsyskon till Ham-marby Sjöstad som redan är i full gång och växer så det knakar.

– Vi vill, förklarar han, att yt-terstaden ska bli lika blandad som innerstaden med levande täta stads-miljöer där bostäder och arbetsplatser blandas med idrottsarenor, kultur och handel.

Anledningen är helt enkelt att Stockholm är på väg att växa till en riktig storstad och har därför behov av fl era starka kärnor med väl utbyggda kommunikationer och som precis som

innerstaden kan erbjuda märkesbygg-nader och spännande arkitektur.

Ständig förändring– Kontinuerlig förnyelse av Stock-holm har pågått sedan Birger Jarls dagar och så kommer det att fortsätta. Det är en del av en ständigt pågående och naturlig process att hela tiden vilja växa och utvecklas, menar Magnus Andersson,

Han som poängterar att varje generation ser på sin stad med nya ögon och därför vill sätta sina av-tryck på stadens utveckling – skapa

sina årsringar.Samtidigt betonar han det faktum

att Stockholm stad avsatt mycket stora ytor för friluftsliv och rekreation. Det är aldrig långt till natur- och grönom-råden, oavsett var man befi nner sig.

– Vi har fl era områden som är he-liga, som vi aldrig kommer att bebygga, exempelvis Gärdet, Djurgården och Nackareservatet. Om vi förtätar enligt planerna, kommer Stockholm ändå att vara en av de grönaste storstäderna i världen – det är en del av stadens pro-fi l.

PER-ÅKE HULTBERG

• Karlbergskanalen är cirka 400 meter lång och den grävdes och muddrades 1832 -1833 till en kostnad av 9 400 riksdaler.

• DN-skrapan är 26 våningar och med sina 84 meter är den Sveriges tredje högsta skyskrapa.

VISSTE DU ATT...

• Äkta söderkisar skulle aldrig drömma om att säga ord som systembolaget och hatt. Nä, istället det är apoteket röda näsan och gangsterpralin som gäller!

Ny stadsbebyggelse äveni ytterstaden

ANNEDAL. Annedal - är ett stort stadsutvecklingsområde runt Bällstaviken – Mariehäll, med strategiskt beläget nära Bromma fl ygplats. Planeringen sker tillsammans med Solna stad och Sundby-bergs kommun och rymmer ett stort antal bostäder och arbetsplatser. Byggtid: 2008-2015. Antal lägenheter: 2 400

HELT NATURLIGT

www.betongindustri.se

Sjömil istället för lastbil.Betongindustri har två sjönära fabriker i Stockholms innerstad.Eftersom även grustagen ligger i närheten av vattendrag kanballasten till fabrikerna transporteras med båtar. En lastpråm rymmer lika mycket som 100 lastbilar och drar bara en fjärdedel så mycket energi som en lastbil på motsvarande sträcka.

Grusfartyg är självlossande. I hamnen väntar en inkapslad bandtransportör med kapacitet att forsla upp flera hundra ton ballast i timmen från kaj till fabrik.

NIM

BU

S

Stockholm - en av de grönaste storstädernaJÄRVAFÄLTETS olika stadsdelar, Globen-Gullmarsplan, centrala Älvsjö, Brommafältet, centrala Spånga med fl era områden kommer att berikas med ny stadsbebyggelse.

57



FAKTASvensk Byggtjänst är byggbranschens ledande informa-tionsföretag. Sedan 1934 har Svensk Byggtjänst samlat in, strukturerat och sålt den information som krävs för att pla-nera, konstruera, bygga och förvalta hus och anläggningar.

För mer information

www.byggtjanst.se

De totala investeringarna inom bygg och anläggning uppgick år 2006 till cirka 175 miljarder kronor. 13 procent av denna summa, eller drygt 22,5 miljarder kronor, kan beräknas vara kostnadsökningar till följd av bristande kommunikation. Det här visar en undersökning från Svensk Byggtjänst.

BRISTANDE KOMMUNIKATION KOSTAR BYGGSEKTORN 22 MILJARDERAtt bristande kommunikation leder till högre kostnader inom byggsektorn är ingen nyhet. Det anmärkningsvärda i Svensk Byggtjänsts undersökning är den väldiga besparingspotential som anges; mer än 22 miljarder kronor på ett år. Det är lika mycket som årsomsättningen för hela den svenska möbelindustrin.Svensk Byggtjänsts undersökning, som är gjord bland 240 beslutsfattare inom byggsektorn, pekar tydligt ut den största typen av merkostnad till följd av bris-tande kommunikationen. 77 procent anser att det är byggfel som görs på grund av missuppfattningar som sedan måste ändras. De intervjuade menar vidare att den främsta orsaken till bristande kommunikation, och därmed högre kostna-der, är dåliga projekteringsunderlag.– Det är främst byggherrarna, och även i hög grad huvudentreprenörerna, som måste ta på sig ansvaret för att förbättra kommunikationen och därmed minska kostnaderna. Det är dessa aktörer som har det reella infl ytandet över byggpro-cessen, säger Erik Hellqvist vd i Svensk Byggtjänst.

TRE VIKTIGA ÅTGÄRDSPUNKTERSvensk Byggtjänsts undersökning visar på tydliga möjligheter att förbättra kom-munikationen, och därmed höja lönsamheten och sänka kostnaderna. Erik Hell-qvist sammanfattar:– För det första måste medvetenheten öka om hur viktig kommunikationen är och hur den kan förbättras. Detta gäller inte minst byggherrar, föreskrivande led och stora entreprenörer. För det andra krävs effektiva verktyg för kommu-nikationen, till exempel referensverket AMA (Allmän Material- och Arbetsbe-skrivning) och digitala modeller som BIM (Building Information Modelling). För det tredje behöver rutinerna för hur kommunikationen bedrivs och hur verkty-gen används förbättras.

EFFEKTIVARE KOMMUNIKATION– Det är inte frågan om några märkvärdiga insatser, menar Erik Hellqvist. Byggsektorn måste gå från en hantverkskultur där man gissar hur saker ska göras, till en modern och mogen industri som kan kommunicera tydligt och effektivt genom hela processen.– Med den aktuella undersökningen har vi fått en kvalifi cerad och konkret bedömning av hur mycket bättre värd kommunikationen är. Det borde sporra byggsektorns aktörer – i första hand byggherrarna – att agera. Det borde ock-så få aktieägare att ställa krav. De fl esta bolag inom byggsektorn skulle vara klart mer lönsamma med effektivare kommunikation, avslutar Erik Hellqvist.

Vi utvecklar den nya stadsdelenVästra City

JERNHUSEN ÄGER, FÖRVALTAR OCH UTVECKLAR FASTIGHETER LÄNGS DEN SVENSKA JÄRNVÄGEN

Stockholm får en ny ryggrad. Längs med Klara sjö

slingrar sig ett område som hittills bara tågen använt.

Nu utvecklar vi vår del av området närmast Central-

station Stockholm och förstärker stationens roll som

kommunikationsnav. Vår ambition är också att stadsbe-

byggelsen ska flytta in och erbjuda kontor, bostäder

och handel.

Utvecklingen är långsiktig och sker etappvis, men

inom några år är kan vi erbjuda ett enklare resande och

redan 2010 står den miljösmarta kontorsfastigheten

Kungsbrohuset klar för inflyttning.

Välkommen till en ny del av Stockholm!

Vision för framtidens Stockholm – en tänkbar bild över utvecklingen framtagen av Jernhusen i samarbete med Stockholm Stad, Banverket och SL.

58



När våra städer industrialisera-des från 1880-talets mitt och framåt var det av naturliga skäl oftast sjö-nära markom-

råden som togs i anspråk. – Fabrikerna Bolinder, Barnängen

och Rörstrand låg samtliga på mal-marna, nära vatten och nära till arbe-tarnas bostäder, berättar Mats Pemer, arkitekt och planerare, tidigare bland annat stadsbyggnadsschef på Stads-byggnadskontoret.

Med tåg och spårvagnars intåg blev det möjligt att fl ytta ut från mal-marna.

I början på 1900-talet och på initiativ av Stockholms stad, började fl era industriområden anläggas utan-för stadskärnan. Många vid vatten eftersom sjötransporter var viktiga. Liljeholmen, Hammarbyhamnen, Värtan-Frihamnen med fl era.

Uppdelad stadKommunikationerna gjorde också att människor kunde bosätta sig en bit ifrån arbetsplatserna. Mer förmögna skapade sig nya bostads-områden som Djursholm och Salt-sjöbaden.

Fabriksarbetarna fl yttade till mer eller mindre spontant uppkomna förstäder som Liljeholmen och Ha-galund i Solna.

Staden började engagera sig i förortsutbyggnaden och så kallade trädgårdsstäder etablerades, bland andra Enskede och Ålsten-Smedslät-ten. De följdes sedan av en mängd förortsstadsdelar, och tunnelbanan gjorde det möjligt att bygga dem längre och längre ut.

– Tanken från stadsplanerarnas sida var att skilja på arbete och bo-städer, förklarar Mats Pemer.

Fabriker var smutsiga, där skulle människor inte bo. Att dela upp sta-den i användningsområden var ka-rakteristisk för all samhällsplanering

under hela 1900-talet, genomsyrades av funktionalism och modernism.

Industrier fl yttadeDen strikta uppdelningen skulle dock komma att upphöra som resultat av ny möjligheter som uppstod i och med strukturomvandlingarna inom nä-ringslivet med början under 70-talet. Varv och fabriker lades ner eller flytta-de iväg, framför allt tyngre industrier. De som stannade kvar var lätt industri som inte var så ytkrävande. Och ande-len kontorsarbetsplatser växte.

– Länge försökte man från stadens sida behålla traditionella industrier och underlätta för fortsatt verksam-het. Förutsättningarna för tung in-dustriell verksamhet i Stockholm i någon större skala fanns inte längre kvar, konstaterar Mats Pemer. Marken var dyr och det blev för krångligt att driva tung industri i en trång stad.

Funkis funkadeUtvecklingen skapade möjligheter för en stad med mer blandade verksam-heter, teknik, IT-data, administration och handel.

De var klart mer läm-pade för nya stadsbild-ningar där även bostäder, service och kultur kunde samexistera med arbets-platser. Att det här fi ck konsekvenser för stads-byggandet blev uppenbart bland stadsplanerarna vid 90-talets mitt.

– Stockholm var världs-berömd för funktionalis-men. Det fungerade bra och var effektivt. Vi hade en fantastisk utveckling under några årtionden, från 30– till 60-talet, men det höll inte för den postindu-striella eran. Den nya ekono-min behövde helt enkelt en ny stad, betonar Mats Pemer. Vi kan nu tydligt se att idén om den funktionalistiska sta-

Industriområden blir nya stadsdelar

DET BÖRJADE MED HAMMARBY SJÖSTAD. Nu kommer he-la raden av nya spännande stadsdelar, samtliga i sjönära lägen på gamla och uttjänta industri- och hamnområden.

ANALYS. – Att den funktionalistiska staden genom sin struktur - uppdelning mellan arbete och bostad underlättar för segregation blev uppenbart bland stadsplanerarna vid 90-talets mitt, säger Mats pemer, arkitekt och planerare, tidiga-re stadsbyggnadschef på stadsbyggnadskontoret.

VISSTE DU ATT...

• Landskapsgränsen mellan Söderman- land och Uppland korsar Västerbron cirka 140 meter norr om Långholmens strand. Om du går på den östra sidan kan du räkna 12 lyktstolpar från trappan till Långholmsparken för att hamna rätt. Bilden är från invigningen 1935.

• Östermalm kallades tidigare Ladugårds- landet och Ladugårdsgärdet, på grund av de fyra kungsladugårdar som låg där. Området var under en period känt som en fattig och smutsig stadsdel, vilket ändrades efter den omfattande ombyggnaden i mitten av 1800-- talet. 1885 fi ck stadsdelen sitt nya namn.

FOTO

: JE

AN

ETT

E H

ÄG

GLU

ND

59



”De nya idéerna på 90-talet vände på hela det gamla stadsbyggnadskonceptet. Vi gick från funktionsseparering med sovstäder och tråkiga industriområden till integration och mångfunktionalitet.”

FOTO

: IS

TOC

KP

HO

TO

• I Stockholm fi nns det fl era universitet och högskolor, till exempel Danshögskolan, Dramatiska Institutet, Försvars- högskolan, Handelshögskolan, Karolinska Institutet, Kungliga Musikhögskolan, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholms Universitet med fl era.

FOTO

: IS

TOC

KP

HO

TO

Akademiska Hus äger idag fastigheter vid 45 campusområden på 32 or-ter i Sverige. Detta gör dem till ett av landets största fastighetsbolag.

– Vi ser en utveckling där de stora läroanstalterna närmar sig varandra allt mer, både sammarbetsmässigt och geografi skt, säger Anders Ros-qvist, fastighetsutvecklare på Akademiska Hus.Anders Rosqvist berättar om hur det planeras för nybyggen på det så kallade Albanoområdet, ett område som i dag består av obebyggd industrimark, beläget mittemot Kräftriket mellan KTH och Stockholms universitet. Stockholms Universitetet driver här ett projekt för att binda samman högskolorna med nya institutioner för matematik, ekonomi, statistik och miljöforskning.

– Med detta önskar man bland annat uppnå större interaktion och kommunikation mellan Universitetet och KTH, säger Anders Rosqvist.

Förutom de nya institutionerna som Akademiska Hus står bakom, planeras det också för nya bostäder, både för studenter och för forskare. Idén är att skapa en kreativ och bra miljö genom att integrera universitetet i den omgivande Nationalstadsparken. Nya Albano räknas att stå klart 2012-2014.

Karolinska blir dubbelt så stort Men det akademiska Stockholm växer även på andra håll. Karolinska Institutet (KI) som idag rumsterar över lokaler på ca 150 000 kvadratmeter beräknas växa till det dubbla inom en period på 15 år.

– Karolinska Institutet Science Park är ett nytt spännande projekt som håller på att ta form på campus, berättar Mårten Tiselius, fastighetsutvecklare.

I Science Park kommer såväl forskningsföretag som KI att kunna bedriva verksamhet. Idén är att skapa en kreativ miljö med möjligheter för möten och utbyte mellan akademi och näringsliv. Två av tre formsköna ovala byggnader står redan klara och infl yttning kan påbörjas 2009.

Det akademiska Stockholm binds samman

Anders Rosqvist och Mårtin Tiselius, fastighetsutvecklare på Akademiska Hus ser båda ett ökat samarbete mellan de stora läroanstalterna.

FOTO

N: J

EA

NET

TE H

ÄG

GLU

ND

STEN WETTERBLAD är nybliven regiondi-rektör för Stockholm. Här berättar han om vad som får honom att brinna för sitt yrke.Vad lockade dig till det här jobbet?Det är spännande att få utveckla Stockholm. Vi vill vara med och skapa en stad i världsklass och det kräver naturligtvis akademiska lokaler i världsklass dit studenter och forskare från hela världen dras. Vari ligger utmaningarna? Vi vill kunna presentera planer på vackra, funk-tionella och miljömässigt hållbara byggnader. Vi måste kunna bygga med hög kvalitet och ändå kostnadseffektivt så att våra hyresgäster, som ofta kämpar med en knapp budget har råd att hyra in sig hos oss.

Möt oss på www.akademiskahus.se

”Vi är viktiga för studenterna!”

DÅ1896. Rörstrandsområdet med Rörstrands porslinsfabrik.

DÅ SEKELSKIFTET. Barnängen från syd.

den, genom sin fysiska struktur, underlättar för segregation. Men med den tidens ögon var det den enda möjligheten, att bygga snabbt och rationellt.

Integration– De nya idéerna på 90-talet vände på hela det gamla stadsbyggnadskonceptet. Vi gick från funktionsseparering med sovstäder och tråkiga industriområden till integration och mång-funktionalitet, till att åter bygga en klassisk stad med butiker i bottenvåningen och arbets-platser insprängda bland bostadsbebyggelsen, säger Mats Pemer.

Den nya insikten med nya blandade stads-delar formulerades för första gången i den över-siktplan för Stockholm som antogs 1999. Den fi ck bred politisk uppslutning och en engagerad förespråkare i Mikael Söderlund. Han gjorde då sin första period som

stadsbyggnadsborgarråd.– Vi hade nu börjat identifi era områden där

vi kunde bygga den nya staden. Hammarby Sjöstad var redan i full gång och det var nu ganska självklart att gå vidare med att förvandla andra gamla verksamhetsområden till attrak-tiva stadsdelar, innehållande både bostäder och nya arbetsplatser. Liljeholmen-Årstadal, Norra stationsområdet, Västra Kungsholmen och Västra city. Senare har även Värtan-Frihamnen tillkommit.

– Det nya för framtiden är att i de nya täta stadsdelarna kan vi täcka en stor del av det fram-tida behovet av både bostäder och arbete.

– Självklart kommer det också i framtiden att behövas vissa områden för bullriga verk-samheter eller är besvärliga på annat sätt, så alla industriområden kommer inte att för-svinna.

PER-ÅKE HULTBERG

60



På Riksbyggen går produktionen på högvarv. Tittar man på en översiktskarta upptäcker man pågående byggprojekt över hela Storstockholm. Riksbyggen är mer än en vanlig byggherre: man utvecklar nya områden, bygger, säljer och för-valtar sedan fastigheterna.

– Själva idén är att vara en långsiktig byggherre som inte lämnar över ansvaret till någon annan bara för lägenheterna är infl yttningsklara, förklarar Göran Sundin, byggchef på Riksbyg-gen. Tillsammans med Linda Ulvegren, nytillsatt säljchef, berät-tar han om Riksbyggens kommande projekt. Tre byggprojekt

med tre olika utgångspunkter och förutsättningar, samtliga med unika lägen i Stockholms närförorter, kommer de närmaste åren att se dagsljuset.

Riksbyggen är en sedan länge etablerad kooperativ förening som erbjuder sina medlemmar ett bosparande. Medlemmarna ställer sig i Riksbyggens bosparkö och får sedan, i turordning, chans att förvärva nya, attraktiva lägenheter. Finns det sedan lägenheter över, säljer man dem på den öppna marknaden

Stor spännvidd– Vi vill vara överallt och vara attraktiva för alla målgrup-

per. Innerstadsbor som förortsbor, gamla som unga, säger Linda Ulvegren.

Deras pågående projekt gestaltar den visionen i allra hög-sta grad. Byggena har en spännvidd från Kungsholmen till Farsta, från enrummare till större lägenheter och radhus.

Miljöarbete i praktikenInom företaget fi nns en uttalad ambition att verka för en

bättre miljö. Bostadsbyggandet ska utföras i samklang med det naturliga kretsloppet. Man arbetar därför löpande med energieffektivisering. För att verkligen få genomslag i sitt

Räkna med Riksbyggen - en aktör med hela Storstockholm so

Tre byggprojekt med tre olika utgångspunkter och förutsättningar, samtliga med unika lägen i Stockholms närförorter, kommer de närmaste åren att se dagsljuset, säger Göran Sundin, byggchef p åsäljchef,

FOTO

N: L

UB

BE

GA

RE

LL

61



m arbetsplats

FAKTA RIKSBYGGEN

Riksbyggen är en kooperativ ekonomisk förening med syfte att tjäna sina medlemmar.Riksbyggen utvecklar, bygger, säljer och förvaltar sina fastighe-ter.

• Snöängeln - Fruängen

I hjärtat av Fruängen håller byggstarten av Brf Snöängeln på att planeras. Försäljningen av de 104 bostadsrätterna påbörjas i september.

• Ågesta Broväg - FarstaHär byggs 95 lägenheter nära Farsta centrum. Ljusa flerfamiljs-hus med utsikt över en grönskande gård är ute till försäljning.

• Hornsbergsstrand - KungsholmenMed ett ypperligt cityläge på Kungsholmen byggs 63 lägenheter i brf Lycksalighten med en hänförande sjöutsikt. Försäljning pågår. Brf Hänryckningen med 58 lägenheter i samma område säljstartar under våren 2009.

• Hässelby Strand Brf Sydfrukten och Brf Fruktskålen med totalt 124 lägenheter är ute till försäljning efter årsskiftet. Närheten till grönska och vatten, centrum och kommunikation skapar detta ypperliga läge.

• RåckstaI närheten av Råcksta sjukhem slutförs nu bygget av Brf Vård-trädet. Brf Båtmanstorpet byggstartar nu under hösten 2008, lägenheterna beräknas vara helt färdigställda under 2010.

Här bygger Riksbyggen idag:

å Riksbyggen. Tillsammans med Linda Ulvegren, nytillsatt

• Naturskön parkmiljö i Beckomberga.

Beckomberga är bekant för de flesta som en sjukhusinstitution, men det är nu många år sedan den sista patienten flyttade ut. I våras förvärvade Riksbyggen fastigheten och snart påbörjas planeringen av ca 350 lägenheter. Den vackra byggnaden och den gamla engelska parken gör miljön unik i sitt slag. Man har även idéer att projektet skall inrymma andra verksamheter såsom närbutiker, förskolor m.m.

• Genuint 40-tal i BandhagenInte lång från Beckahagens skola planerar Riksbyggen 30 nya lägenheter. Vackra, grönskande omgivningar, närhet till T-bana och övrig kommunikation skapar en självklar efterfrågan.

• Populära TranebergPå Tranebergsvägen i centrala Traneberg planeras bygget av två flerfamiljshus, med sammanlagt 40 lägenheter. Platsen som idag består av tennisbanor, ligger endast ett par minuter från Mälaren och Alviks torg.

Aktuella projekt med byggstart 2011

För vidare information gå in på :www.riksbyggen.se

miljöarbete har man satt upp ett par konkreta mål för hela verksamheten:

* Skapa bra bostäder och väl fungerande bo-ende- och samhällsmiljöer, som är långsiktigt hållbara och anpassade till ett naturligt krets-lopp.

* Minska skadlig miljöpåverkan genom att steg för steg förändra metoder och arbetsruti-ner.

* Använda de varor och tjänster, som innebär att vi nyttjar de resurser, som ingår i ett naturligt kretslopp.

I våras förvärvade Riksbyggen Beckomberga gamla sjukhusinstitition och snart påbörjas bygget av 350 lägenheter. Den vackra byggna-den och den gamla engelska parken gör miljön unik i sitt slag.

62



STO

RA

BIL

DE

N: J

EA

NE

TTE

HÄ

GG

LUN

DS

MÅ

BIL

DE

RN

A: M

AJ

STA

BE

RG

Rosemari Pousette, 68 år. Bor på Södermalm.

–

Det är fritt och mycket att göra här, som att gå till simhallen och promenera utmed Årstaviken och i Tantolunden. Jag ångrar absolut inte flytten från villan i Huddinge in till stan för 21 år sedan!

– Jag vill bara bo här och ingen annanstans, här ska jag bo!

Linda Mallic, 40 år. Bor vid Mariatorget.

– Vi har två små barn och tycker det fungerar bra att bo så här centralt med barn. Jag har pro-vat att bo utanför Stock-holm men flyttade in till stan igen.

– Jag är lite orolig för citytunneln som ska byg-gas här i närheten men

tycker också att förändringar be-hövs i en stad.

Caroline Gentele, 40 år. Bor i Gröndal.

– Jag har bott i andra städer och turnerat i många småstäder men jag gillar att bo i Stockholm. Det finns ett stort utbud av nöjen och restauranger men också närheten till naturen och vatten gör det så bra att bo här.

– Trots att jag har bil tycker jag det är bra med biltullar eftersom luften blir bättre i innerstan – spe-ciellt med tanke på barnen.

Ann Pettersson, 43 år. Bor i Bromma.

– Det är bra kommunikationer i Bromma och de förbättras hela ti-den. Exempelvis så ska Tvärbanan

dras igenom mitt område inom fem år.

– Jag är också tacksam

över att Bromma fl ygplats fi nns i närheten när vi reser till Malmö. Resan dit tar en och en halv timma, från dörr till dörr, tack vare närheten till fl ygplatsen.

Didrick Reel, 13 år. Bor på Östermalm.

– Det är trevliga människor här och det finns så mycket att göra på stan. Jag går ofta och badar eller fikar med kompisarna. Favoritstället är café Madeleine vid Stureplan där jag dricker te – det är mysigt.

– En annan favoritplats jag har är Skansen dit jag går ibland med mina två småsyskon. Vi tittar på djuren. Helst på älgarna som är så ståtliga och fi na.

Abubarat Ziaus Shams, 33 år. Bor i Skarpnäck.

– Skarpnäck är bra för det är nära grönområden och vatten. Det är lugnt fastän det är så nära in till

stan. Det finns gott om utrym-me för män-niskor att röra sig på i Stock-holm i motsats till mitt hemland Bangladesh där det är mycket folk på li-ten yta.

– Jag promenerar också ofta på Djurgården och gillar att träffa vänner i Gamla stan.

Philippe Cailluet, 44 år. Bor i Kristineberg.

– Det är många unga människor som bor i Kristineberg eftersom det är små lägenheter och billiga hyror. Det jag gillar med Stockholm är att det är mycket folk ute på kvällarna; på restaurangerna och barerna.

– Det känns också säkert att röra sig på stan även sena kvällar. Man kan åka tunnelbana sent på natten utan att känna sig otrygg.

MAJ STABERG

ROSEMARI. – Jag skulle vil-ja att pensionärerna fi ck åka gratis på kollektivtrafi ken dagtid, säger Rosemari Pous-ette.

CAROLINE. – Det finns ett stort utbud av nöjen och restauranger men också närheten till naturen och vatten gör det så bra att bo här, säger Caroline Gentele.

ANN. – Jag är tacksam över att Bromma fl ygplats fi nns i närheten när vi reser till Malmö, säger Ann Pettersson.

DIDRICK. – Jag går ofta och badar eller fikar med kompisarna, säger Didrick Reel.

ABUBARAT. – Jag brukar spela schack på Kulturhuset under hel-gerna, säger Abubarat Ziaus Shams.

PHILLIPPE. – Det är avslappnat och lugnt här. Luften är ren om man jämför med London och Paris, säger Philippe Caiullet.

Hur är det att bo i Stockholm?

LINDA. – Jag tycker ock-så att förändringar behövs i en stad, säger Linda Mal-lic.

63



En del av Stockholm

Handen på hjärtat alla bredbandsbolag, men är inte naturen som arbetsplats aningen överskattad?

Vi gillar också idén med att sitta ute i det fria och arbeta, men oftast blir verklighetenbara en blek variant av tanken. Istället utvecklar vi lokaler där det bästa med att vara utomhus vävs samman med det moderna kontorets alla fördelar och individens allaolika slags behov. Ring så berättar vi mer – 08-555 148 00. Vi fi nns på kontoret.

64



TILLVÄXTEN KOMMER INIFRÅN

www.humlegarden.se

Uppåt inte nedåt, framåt inte bakåt, utåt inte inåt. Tillväxt har inga begränsande ramar. Men tillväxt har en riktning. Tillväxten kommer inifrån. Samma sak gäller för Stockholm. Här sker tillväxten inte bara genom nya områden utanför kärnan. Utan själva kärnan växer också. Både dess gränser och innehåll. Det är oftast här som vi på Humlegården Fastigheter verkar.

Vi förnyar och får Stockholm att växa. Genom att förädla befintliga fastigheter, inte bara i city utan även i citynära lägen på bland annat Blasieholmen, Norrmalm och Kungsholmen, växer kärnan och dess innehåll. Dessutom tar vi tillvara på fastigheter i väl valda lägen utanför tullarna.

Vårt senaste innerstadsprojekt är gamla MEA-huset på Norrmalmstorg, Hamngatan 15. Inflyttning planeras till mitten av 2010. Då har vi växt Stockholm en bit till.

Översta raden från vänster: Chinateatern, Humlegårdens kontor på Birger Jarlsgatan 25 och Bilpalatset (St Eriksgatan 117). Andra raden från vänster T-House (Engelbrektsplan 1), Kungsbroplan 2 och Tegeluddsvägen 15-23. Tredje raden från vänster: Sturegatan 9-11, Nybrokajen 5 och Hovslagargatan 3. Nedersta raden från vänster: Hamngatan 15 och trappspindel från Linnégatan 2.

stockholm stad

Documents