stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / asperger
DESCRIPTION
Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger. Diana Lorenz Kurator, Neuropediatriska avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt? (Ashleigh Brilliant). Stress. Uppstår vid obalans mellan krav och förmåga - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
DIANA LORENZ
KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN
ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS
Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism /
Asperger
Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt?
(Ashleigh Brilliant)
Stress
Uppstår vid obalans mellan krav och förmågaVi behöver ett visst mått av stress för att
utvecklasPositiva förväntningar och positiva
erfarenheter av tidigare stresssituationer ökar motståndskraften
Skadlig stress
LångvarigUtan återhämtningNär glappet mellan krav och förmåga är för
stortNär sammanhanget upplevs negativtNär tidigare erfarenheter av stressituationer
har varit negativa
Stresshärdar vid AST
Socialt samspel , särskilt i grupp och under tidspress (mentalisering, kommunikation)
Nya situationer, nya sammanhang (central koherens, förmåga att generalisera)
Krav på att vara självständig, självstyrande (exekutiva funktioner)
Många och starka sinnesintryck (annorlunda perceptuell känslighet)
Förr lotsades ungdomar in i vuxenlivet, nu måste de i stället slå sig in.
(Mia Margulies Brodin, IFO-chef, Sundsvalls kommun)
AST kan försvåra stresshantering
Osäkerhet på vad det är man kännerKan inte förklara för andra eller för sig självKan inte lugna ner sig självFastnar i gamla dåliga lösningarGrubblar och ältar (och återupplever det svåra)Gamla trauman bearbetas inte utan hjälp
Den fysiologiska bromssträckan efter att stressfaktorn har tagits bort är ovanligt lång hos en del med AST (Gunnar m fl, 2001)
Skadlig stress -- konsekvenser
Minskad förmåga till nyinlärningPersonen tappar nyligen utvecklade, mest
avancerade kognitiva funktionerPersonen blir mer funktionshindradMinskad motståndskraftÖkad risk för kroppslig sjukdom och psykiska
besvär
Ett oupptäckt och okompenserat autismspektrumtillstånd innebär mycket stor risk för depression, ångesttillstånd, våldsamma och självskadande beteenden liksom för att utvecklingen ska avstanna eller inte fortgå i sådan riktning att personen kan leva självständigt och produktivt som vuxen.
(Harald Sturm, barnneurolog/barnpsykiater, Neuropsykiatriska resursteamet Sydost, BUP Stockholm)
Några exempel: depression
Studier pekar på att 25 - 70% av barn, ungdomar och unga vuxna med AST har haft en depressiv episod (Ghaziuddin 2005; Leyfer m fl (2006), Lugnegård (2012)
Jämfört med 5% i hela befolkningen (Olsson 2005)
Några exempel: ångeststörningar
Paniksyndrom, social fobi, specifika fobier, tvångssyndrom, generaliserat ångestsyndrom, posttraumatiskt stressyndrom, separationsångest, selektiv mutism
Symptoms of anxiety are often present in persons with autism and Asperger syndrome. Because of this, the diagnosis of anxiety is often not made in this population.
(Ghaziuddin, 2005)
Reaktionssätt i stressfyllda situationer
Att undvika och vägraAtt analysera och grubblaAtt söka trygghet hos andraRutiner, ritualerUtbrott, ”inbrott”, panikattackerAtt skada sig självTankestörningar, ”overkliga” upplevelserProblem med kroppen, ätandet och sömnenNedstämdhet
Att undvika och vägra
Har inte verktyg för att påverka, maktlös, skyddslösSaknar överblick, saknar nödutgångSer inte någon meningNegativa erfarenheter / föreställningar, feltolkningarSituationen väcker känslor man inte kan hanteraUndvikande som alternativ till t ex utbrottMåste spara på orken
Jämför med fobisk rädsla, som är ”överdriven eller orimlig” i förhållande till den verkliga faran. (APA 2002)
Att analysera och grubbla
Hänger inte med i sociala situationer, analyserar efteråt
Tvungen att ”återuppfinna hjulet” i varje ny situation
Fokus på detaljer gör processen långsamSvårt att avgränsa, att släppa ämnet om inte
alla frågor är besvarade; återupplever det jobbiga
Att analysera är positivt. Stötta genom att vara medforskare och bollplank. Stå för strukturen.
Att söka trygghet hos andra
Minskar stressen och utsatthetenGer möjligheter till social inlärningSeparationsångestSyskon / kompis som social handledare / hjälpjagAtt kopiera någon annans lösningarAtt låna någon annans framtoningAtt bli medlem i en grupp
Arbeta jagstärkande. Lyft fram att detta är personens egen lösning. Avfärda inte personens manus, påtagna identitet.
Rutiner och ritualer
Kompenserar för svårigheter med planering och överblick
”Mer av samma” upplevs lugnande, skänker vila
Ökar när vardagen saknar struktur, när kommunikationen är otydlig, när personen mår psykiskt eller fysiskt dåligt
Att kräva att andra följer en viss rutin handlar inte om att vilja bestämma över andra, utan om att skydda sig mot kaos
Ritual eller tvång?
Ritualens funktion: att organisera tillvaron och skapa vila. Personen upplever ritualen som rimlig.
Tvångshandlingens funktion: att bli av med inre obehag (t ex ångestladdad tanke). Personen upplever handlingen som orimlig (obs, gäller vuxna!) men kan inte låta bli.
Ritual och tvångshandling kan se identiska ut.
Gränsen kan vara flytande.
Utbrott, panikattacker m m
När stressnivån går i taket hamnar man i inre kaos
Hinner man inte återhämta sig ökar det inre trycket dag för dag; ett mindre stresspåslag kan leda till utbrott
Utbrott vid AST har i regel inget manipulativt syfte
Att tappa kontrollen är skrämmandePanikattack kan yttra sig delvis annorlunda
vid AST; dåligt automatiserade funktioner (tal? motorik?) sätts lätt ur spel
Förhållningssätt i akutsituationer
Gå inte på; tvärtom, backaSpärra inte vägenOm du är tvungen att ingripa till skydd för personen
eller andra: avled i stället för att konfronteraPrata så lite som möjligt; helst visuella medelFörebygg nya utbrott genom att skapa
”nödutgångar”.
Rekommenderad läsning: Elvén, B.H. (2009): Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Lund: Studentlitteratur
Självskadande beteende
Att avsiktligt skada kroppen för att reducera negativa inre upplevelser (rädsla, ilska, skrämmande tankar, fysisk smärta)
Kan vara impulsivtKan vara övervägt och fungera som
nödutgångSällan ”rop på hjälp” vid ASTKan vara något man tar till för att slippa kravKan eskaleraBör alltid föranleda kontakt med psykiatrin!
Tankestörningar och overkliga upplevelser
Hög stress, t ex vid förändringar i livssituationen, kan utlösa psykosliknande episoder
Verklighetsanpassningen bryter sammanTankarna blir desorganiserade eller får bisarrt
innehållHallucinationer (att se / höra saker som inte finns)Föreställningar som inte stämmer med
verkligheten
Det handlar oftast inte om psykos. Det går snabbt över när stressfaktorn har tagits bort (SLL 2010).
Problem med kroppen, ätandet och sömnen
Kan finnas med från början som en del i ASTTilltar vid stress och psykisk ohälsaPersoner med AST kan ha tendens att missa
kopplingen till psykiska processer, fokuserar på kroppen (”hypokondri”)
Ökad risk för anorexi vid AST (Råstam 2008)Sömnsvårigheter ingår i bilden av ångesttillstånd
och depression
Vid uttalade svårigheter med mat / sömn, kontakta alltid läkare.
Nedstämdhet eller depression?
Nedstämdhet: naturlig reaktion på långvarig stress och ökande insikt i de egna svårigheterna
Inte samma som depression; kan ibland övergå i den
Depression, vanliga symtom förutom nedstämdhet: sänkt förmåga att tänka, fokusera, minnas; sänkta kroppsfunktioner; hämning; ökad ångest och oro
Grunddragen i AST kan lätt misstas för depressiva symtom. Viktigt med personlig kännedom om patienten med AST vid depressionsbedömning (Socialstyrelsen, 2007)
Att förebygga stress och psykisk ohälsa
Balans mellan krav och förmågaBalans mellan ansträngning och
återhämtningTäta avstämningar
Det som är bra för personer med AST har många andra nytta av. Ju mer vi förebygger på gruppnivå, desto mindre resurser går åt individuella anpassningar och behandling.
Förutsättningar för motivation till förändring
En klar uppfattning om:
Situationen just nu och vad förändringen skulle innebära (begriplighet)
Att förändringen är genomförbar och hur den ska gå till (hanterbarhet)
Vad som kommer att bli bättre och varför det är önskvärt (meningsfullhet)
(baserat på A. Antonovskys KASAM)
Att motivera en person med AST och psykisk ohälsa till behandling
Leta efter konkreta nackdelar med läget här och nu
Vad skulle personen vilja göra men inte klarar?Hjälp personen se dessa begränsningar som en
konsekvens av ohälsanFöreslå behandling och vilken effekt man kan
förvänta sigViktigt med nedskriven behandlingsplan med
tidsramar och utvärdering
Önskelista...
Mer pedagogik inom psykiatrinMer psykologi och terapeutiskt
förhållningssätt i skolanMer habiliteringsperspektiv i psykiatrin och i verksamheter för funktionsnedsattaNärmare till ungdomarnas vardagNärmare till varandra
Mångfald är en styrka – tror vi på det?
Om det inte vore för oss skulle ni fortfarande sitta i grottorna och umgås.
(sagt av en ungdom med Aspergers syndrom)
Källor
American Psychiatric Association (2002) Mini-D IV: diagnostiska kriterier enligt DSM-IV-TR. Danderyd: Pilgrim Press.
Ghaziuddin, M. (2005) Mental health aspects of autism and Asperger syndrome. London och Philadelphia: Jessica Kingsley Publishers.
Gunnar, M.R., Bruce, J. & Hickman, S.E. (2001) Salivary cortisol response to stress in children. I: Advances in Psychosomatic Medicine, 22.
Kopp, S. (2010) Girls with social and/or attention impairments (doktorsavhandling, Göteborgs universitet).
Olsson, G. (2005) Depressioner i tonåren: ung, trött och ledsen. Stockholm: Gothia.
Råstam, M. (2008) Eating disturbances in autism spectrum disorders with focus on adolescent and adult years. I: Clinical Neuropsychiatry (200(), 5:1;31.42.
Källor, forts.
Leyfer, O.T., Folstein, S.E., Bacalman, S., Davis, N.O., Dinh, E., Morgan, J., Tager-Flushberg, H., Lainhart, J.E. (2006) Comorbid psychiatric disorders in children with autism: Interview development and rates of disorders. I: J Autism Dev Disord, 36:849-861.
Lugnegård, T. (2012) Asperger syndrome and schizophrenia: psychiatric and social cognitive aspects (doktorsavhandling, Göteborgs universitet).
Socialstyrelsen (2007) Så här kan man göra... Vägledningsdokument autismspektrumtillstånd hos vuxna.
Stockholms Läns Landsting (2010) Regionalt vårdprogram: ADHD, lindrig utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd hos barn, ungdomar och vuxna.
Sturm, H. (2008) Autismspektrum. Differentialdiagnos. Komorbiditet.