Strukt-nytt STRUKTURINVESTS

KUNDTIDNING NR 9 | JULI 2015

"Jag tror att börsen är högt värderad, men inte övervärderad" Jan Rosenqvist, Granit Fonder

"Det har varit långsiktigt framgångsrikt att följa trender på börsen" Robert Ozanne, Granit Fonder

2

Strukturinvest Fondkommission är ett oberoende värdepappersbolag speciali-serat på utveckling och implementering av finansiella investeringslösningar. Vi har skapat en marknadsnära verk-samhet som tillgodoser och är lyhörd för marknadens skiftande behov och vi arbetar för att skapa attraktiva kombinationer av avkastning och risk, med investerarens intressen i fokus. Strukturinvest Fondkommission har en genomgående hög kvalitetsnivå på såväl produkter som service, med syfte att långsiktigt skapa en nytta som överträf-far vad övriga aktörer i marknaden har att erbjuda. Strukturinvest Fondkom-mission står under Finansinspektionens tillsyn.

3

S edan starten för 6 år sedan har Strukturinvest givit ut närmare 900 strukturerade placeringar på den svenska marknaden. Strukturerade

placeringar är utan tvekan komplicerade instrument, en del mer komplicerade än andra. Under de senaste årens tvära kast på aktiemarknaden har allt fler marknadsaktörer kommit till insikt om att komplice-rade placeringar inte nödvändigtvis är något negativt. Komplexiteten fyller dock ingen funktion om placering-ens konstruktion inte lyckas skapa något mervärde för investeraren. Därför blir det intressant att löpande vända blicken bakåt och utvärdera tidigare utgivna strukturerade placeringar och ställa dem i relation till vad exempelvis en direktinvestering i underliggande tillgång skulle ha givit under motsvarande tidsperiod. I detta nummer av Struktnytt inleder vi serien ”Pla-ceringar vi minns” där vi uppmärksammar tidigare utgivna placeringar med en lite mer annorlunda kon-struktion. Först ut är Indexbevis Sverige MiniMax med exponering mot den svenska aktiemarknaden. Indexbevis Sverige MiniMax har liksom många an-dra Sverigeplaceringar gynnats av den långa uppgång-en på den svenska aktiemarknaden. Som så ofta efter längre börsuppgångar väcks dock frågan om huruvida festen börjar närma sig sitt slut. Vi ställer frågan till Jan Rosenqvist, förvaltningschef på Granit Fonder.

I detta nummer gratulerar vi också Granit Fonders Basfonden som fyller tre år. Strukturinvests Peter Jönsson delar med sig av sina bästa grilltillbehör och personalen tipsar om badplatser.

Trevlig läsning!

InnehållIndexbevis Sverige MiniMax ....................................................4Tre år av framgångsrik förvaltning ......................................8"Börsen är högt värderad, men inte övervärderad" ........10"Att följa trender på börsen har varit framgångsrikt" ....12Provläs ”Guide till Strukturerade Placeringar” .................14Somriga smaker ......................................................................20Strukturinvest tipsar om badplatser ..................................22

Strukturinvest Fondkommission (FK) AB (”Strukturinvest”) är ett vär-depappersbolag med tillstånd att driva värdepappersrörelse. Struktur-invest står under Finansinspektionens tillsyn. Säte: Göteborg. Organi-sationsnummer: 556759-1721. Besök gärna vår webbplats på www.strukturinvest.se Denna trycksak är gratis och riktar sig till förmedlare/rådgivare, som bl.a. förmedlar Strukturinvests produkter och tjänster. Den utkommer högst tre gånger per år. Informationen i trycksaken är baserad på källor som Strukturinvest bedömt vara tillförlitliga. Informationen är endast avsedd som allmän information och utgör inte i något fall rådgivning, rekommendationer eller vägledning vid beslut om investeringar. Det an-

kommer på läsaren att själv värdera lämpligheten och användbarheten av de tjänster som beskrivs eller tillhandahålls samt den information som förmedlas. Läsaren bör alltid konsultera rådgivare vad gäller just dennes personliga förhållanden. Att investera i strukturerade produkter, fonder och andra finansiella instrument innebär ett risktagande. Värdet och avkastningen på en investering kan såväl öka som minska och hela eller delar av det in-vesterade kapitalet kan gå förlorat. Det är således inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Historisk avkastning och historiskt resultat är inte någon garanti för framtida avkastning och resultat. Strukturinvest ansvarar inte i något fall för skada i någon form som

direkt eller indirekt orsakats av, eller på något sätt relaterar till, infor-mationen i trycksaken. Alla rättigheter till varumärken och kännetecken i trycksaken tillhör Strukturinvest, dess licensgivare eller andra samarbetsparter. Varu-märken och kännetecken tillhörande Strukturinvest får inte användas utan Strukturinvests skriftliga tillåtelse. Allt innehåll i trycksaken såsom text, grafik, märken, bilder innehas av Strukturinvest med äganderätt eller har licensierats för användande av Strukturinvest och skyddas av upphovsrättslagen eller motsvarande internationell lagstiftning. Det innebär bl.a. att allt återgivande av mate-rial eller delar därav förutsätter upphovsmannens tillstånd.

4

Indexbevis Sverige MiniMaxSedan starten för 6 år sedan har Strukturinvest givit ut närmare 900 struk-turerade placeringar på den svenska marknaden. Strukturerade placeringar är utan tvekan komplicerade instrument, en del mer komplicerade än andra. Under de senaste årens tvära kast på aktiemarknaden har allt fler marknads-aktörer kommit till insikt om att komplicerade placeringar inte nödvändigtvis är något negativt. Komplexiteten fyller dock ingen funktion om placeringens konstruktion inte lyckas skapa något mervärde för investeraren. Därför blir det intressant att löpande vända blicken bakåt och utvärdera tidigare utgivna strukturerade placeringar och ställa dem i relation till vad exempelvis en di-rektinvestering i underliggande tillgång skulle ha givit under motsvarande tids-period. I detta nummer av Struktnytt inleder vi serien ”Placeringar vi minns” där vi uppmärksammar tidigare utgivna placeringar med en lite mer annorlun-da konstruktion. Först ut är Indexbevis Sverige MiniMax med exponering mot den svenska aktiemarknaden. Vi pratar med Olof Gustafsson, en av två grunda-re av Strukturinvest, som var med och tog fram placeringen när det begav sig.

5

6

Det är början på 2011. Innan börsåret är slut kom-mer världen ha upplevt en svettig sommar med en

börsnedgång om cirka 20 procent under sommarmå-naderna till följd av oroligheter i Sydeuropa. ”Självklart hade vi inga föraningar om den turbulens som skulle komma under 2011 när vi i slutet på 2010 började titta på att konstruera Indexbevis Sverige MiniMax inför lanseringen i början av 2011. Samti-digt, efter två goda börsår med över 40 respektive 20 procents årsavkastning under 2009 - 2010, kände vi att det fanns en viss risk för vinsthemtagningar. Och vi började se alltfler orosmoln på den europeiska finans-marknaden, framförallt i Sydeuropa. Vi ville därför skapa en placering som på ett effektivt sätt kunde ut-nyttja börsens svängningar och eliminera den tajming-problematik som investerare ofta upplever”, förklarar Olof Gustafsson. Indexbevis Sverige MiniMax är ett indexbevis, en strukturerad placering av medelriskkaraktär, som under teckningsperioden erbjöds med en indikativ deltagandegrad på 100 procent. Deltagandegraden fastställdes sedan till 109 procent när placeringen handlats upp. Placeringen följer Stockholmsbörsens OMXS 30 Index och tecknades för 11 000 kronor per post med ett nominellt belopp på 10 000 kronor. Det innebär att avkastningen beräknas på 10 000 kronor och den avkastning som skapas i placeringen kom-mer att räknas upp med placeringens deltagandegrad, d.v.s. med en faktor på 1,09. En uppgång på 10 procent

skulle alltså ge 10,9 procent i avkastning.

Det unika med placeringen är emellertid inte detta, utan att avkastningen på placeringens slutdag

beräknas som skillnaden mellan det högsta och lägsta noterade värdet på något av de månadsvisa observa-tionsdatumen under löptiden, under förutsättning att börsens indexnivå på slutdagen är lika med eller högre än börsens indexnivå på startdagen, d.v.s. vid oföränd-rad eller positiv börsutveckling sett över femårsperio-den. På så sätt kunde man som investerare dra nytta av en stor prisrörlighet under löptiden, utan att vara bunden till startkurs och slutkurs. ”Vi vet alla att börsen under en period på fem år inte är statisk. Detta eftersom risk och avkastning inte är konstant. Under den amerikanska finanskrisen 2008 var vi nog många som insåg att börskurserna kan röra sig snabbt uppåt och nedåt på kort tid. Oavsett om man är en professionell portföljförvaltare med bästa tänkbara förutsättningar att handla och agera snabbt, eller en privatperson som handlar mer oregelbundet via sin internetbank, så är det i praktiken helt omöjligt att sälja på börsens absolut högsta nivå, och köpa på den absolut lägsta nivån. Indexbevis Sverige MiniMax löste detta på ett effektivt sätt och erbjöd en form av aktiv förvaltning i ett passivt och bekvämt investe-ringsformat som gjorde att man som investerare inte behövde agera själv för att uppnå en optimal tajming”, säger Olof.

FÖRKLARING INDEXBEVIS SVERIGE MINIMAX

Lägsta noterade indexvärde

Högsta noterade indexvärde

Startkurs Slutkurs

Utbetalt belopp = Nominellt belopp x [1 + deltagandegrad x (Högsta noterade indexvärde – lägsta noterade indexvärde)]. Förutsatt att index på slutdagen stänger över sin startkurs.

År 1 År 2 År 3 År 4 År 5

HISTORISK UTVECKLING*

Period: 11 mars 2011 – 17 juni 2015.50

100

150

200

250

Marknadsutveckling

Marknadsvärde

Indexutvecklingen beräknas som skillnaden mellan högsta och lägsta värde vid månadsvisa observationer under löptiden, förutsatt att index på slutdagen stänger över sin startkurs. Det innebär att stora rörelser i underliggande index påverkar avkastningen positivt. Det spelar ingen roll när under löptiden högsta och lägsta värde noteras eller om botten inträffar före eller efter toppen. Bilden nedan visar placeringens marknadsvärde i förhållande till utveck-lingen i underliggande index under löptiden. Tack vare att placeringen är knuten till skillnaden mellan högsta och lägsta indexvärde har placeringens marknadsvärde stigit mer än underliggande index.

7

Sedan placeringens startdatum, den 11 mars 2011, är Stockholmsbörsen upp cirka 44 procent sedan

startnivån (när index stod i 1102). Resan har dock inte varit rak. Till en början föll index kraftigt i spåren av Greklandskrisen till en lägsta nivå på 862, vilket motsvarar en nedgång på 22 procent sedan start. Sannolikt var det ytterst få investerare som lyckades med konststycket att köpa vid bottennoteringen 862. Därefter fortsatte börsen upp och noterade en (hit-tills) högsta nivå på 1700, vilket innebär en uppgång från start på 97 procent från bottennoteringen och 44 procent från börsens notering på startdagen. Sedan dess har börsen fallit tillbaka något. Av det fåtal inves-terare som köpte på botten var det med all sannolikhet ännu färre som lyckades pricka in toppen och sålde på indexnivån 1700. ”Tjusningen med den här placeringstypen är att det inte spelar någon roll i vilken ordning som toppen och botten kommer, eftersom din avkastning ändå bestäms som skillnaden mellan högsta och lägsta nivå på bör-sen, noterad på månadsbasis under hela placeringens löptid. Det blir ingen skillnad i avkastning om toppen är i början av löptiden och botten i slutet, eller tvärtom,

eller om botten eller toppen skulle uppstå någon gång mitt under löptiden. Tajmingrisken elimineras därmed i ett flertal dimensioner”, säger Olof. Med ett indikativt marknadsvärde på 178 procent vid tidpunkten då denna artikel skrivs, har de investerare som tecknade placeringen för 11 000 kronor per post efter hänsyn till courtage och andra kostnader fått en avkastning på investerat kapital på 62 procent (i jäm-förelse med Stockholmsbörsens värdestegring på 44 procent under samma period). Och då återstår ett år av löptiden. När vi frågar Olof om han anser att komplexi-teten i placeringen vägs upp av den goda avkastning som placeringen har givit investerarna så här långt är svaret givet. ”En del tycker att vi som tar fram placeringarna är smarta. Vi brukar istället prata om att det är place-ringarna som är smarta. De ger våra kunder bättre förutsättningar att skapa den avkastning som de är ute efter. Men i slutändan är det väl egentligen de kunder som investerade i Indexbevis Sverige MiniMax som är de riktigt smarta när, vi nu ser i backspegeln fyra år senare” avslutar Olof.

8

De flesta portföljförvaltare vet att det kan vara vet-tigt att sprida riskerna i en portfölj. Genom en god

diversifiering som inkluderar andra tillgångsslag än bara aktier skapas förutsättningar för en stabil avkast-ning som är motståndskraftig även under en turbulent aktiemarknad. Med detta som utgångspunkt tog Granit Fonder fram ett förvaltningskoncept som bygger på en diversifierad och stabil förvaltning med kontrollerad risk, genom en princip som kallas för ”riskbudgete-ring”. Detta resulterade i lanseringen av Basfonden, en systematiskt förvaltad blandfond, som lanserades strax innan sommaren 2012. Finansmarknaderna är under ständig förändring, vilket leder till att nya möjligheter och risker uppstår och försvinner. Risk och avkastning är inte något konstant, utan förändras hela tiden. Det som för några år sedan ansågs riskfritt, exempelvis sydeuropeiska statsobligationer, kan bara några år senare handla till en helt annan, och betydligt högre, risk. För att över tid nå bra förvaltningsresultat bör en portföljs sam-mansättning därför vara dynamisk och kontinuerligt kunna anpassas efter förändringar i marknadskli-matet avseende risk och avkastning. En framgångsrik förvaltare behöver ta hänsyn till tvära och plötsliga förändringar i risk och avkastning och anpassa sin förvaltning därefter. Basfondens allokering styrs av risk och avkastning i olika typer av tillgångsslag. Fondens verktygslåda spänner sig över åtta olika huvudkategorier av till-gångsslag: svenska aktier, aktier i tillväxtmarknads-länder, amerikanska aktier, europeiska aktier, råvaror, amerikanska obligationer, europeiska obligationer, samt kontanta medel. Vi har träffat Jan Rosenqvist som är förvaltningschef på Granit Fonder och huvud-ansvarig förvaltare för Basfonden.

”Genom att hela tiden uteslutande investera i de tillgångsslag som befinner sig i en positiv av-

kastningstrend och samtidigt premiera de tillgångsslag som uppvisar en låg risk skapas goda förutsättningar för en stabil avkastning över tid, med en långsiktig am-bition att avkasta mellan 6-8 procent netto per år över en längre tidsperiod. Så här tre år senare är vi mer än nöjda med resultatet”, säger Jan. Historiskt har aktier, råvaror och obligationer tende-rat att uppvisa en låg inbördes korrelation, vilket gör att dessa tillgångar ofta används som inslag i väldiver-sifierade investeringsportföljer. Genom att arbeta med olika typer av tillgångar som reagerar på olika yttre faktorer och över tid rör sig oberoende av varandra, kan man skapa förutsättningar för en jämnare och mindre känslig portföljavkastning än om man enbart arbetar med ett eller ett fåtal tillgångslag. ”Eftersom kapitalet på finansmarknaden är i ständig rörelse finns det oftast något tillgångsslag som ger nå-gon form av avkastning. Kapital går inte upp i rök för att aktiemarknaden faller och investerare säljer aktier, det flyttas snarare till andra tillgångsslag som exem-pelvis obligationer eller guld ”, säger Jan.

I urvalsprocessen för vilka tillgångsslag som Bas-fonden skall investera i för stunden används därför

löpande en noggrann analys av vilka tillgångsslag som befinner sig i en positiv avkastningstrend, med hän-syn till riskjusterad avkastning (d.v.s. avkastning som ställs i relation till den risk som avkastningen har varit förknippad med). Basfonden investerar endast i de tillgångsslag som enligt denna analysprocess befinner sig i en positiv avkastningstrend. Efter att ha bestämt vilka tillgångar fonden ska investera i blir nästa steg att bestämma hur mycket som ska investeras i respek-tive tillgångsslag.

Tre år av framgångsrik förvaltningDen 1 juni 2012 lanserade Granit Fonder Basfonden, en fond som investerar i olika tillgångsslag med ut-gångspunkt i dess avkastning och risk. Fonden finns sedan 2013 valbar på Strukturinvests Fondlista där den tillhör en av de mest populära fonderna. Här tittar vi närmare på den nyblivna treåringen och dess förvaltningsfilosofi.

9

”Det enda som betyder något i finansmarknaden är egentligen risk och avkastning. Det går att mäta om något är dyrt eller billigt i termer av risk, d.v.s. om nå-got tillgångsslag har hög eller låg risk. Men att avgöra om ett tillgångsslag, exempelvis aktier, är dyrt eller inte tenderar att bli väldigt subjektivt. Därför tittar vi uteslutande på risk och avkastning”, förklarar Jan. Hur stor del av Basfondens medel som investeras i var och ett av de tillgångsslag som för stunden befin-ner sig i en uppåtgående trend bestäms därför utifrån hur riskfyllda de olika tillgångsslagen är. Fenomenet riskbudgetering bygger på en tanke om att man i en trygg och stabil förvaltning inte vill ta mer risk än en förutbestämd nivå, en riskbudget. Har man bestämt sig för en viss total riskbudget så håller man sig till den. I Basfonden utgår förvaltningen från det tankesät-tet och köper därför mycket av de tillgångsslag (fortfa-rande endast de tillgångsslag som befinner sig i positiv trend) som har låg risk och lite av de tillgångsslag som har hög risk, så att de olika tillgångsslagens individu-ella risker summerar upp till den totala riskbudgeten. ”Fördelen med detta är att jag som förvaltare inte

kan lockas att ta mer risk än vad som är förutbestämt genom min riskbudget, vilket skapar en förutsägbarhet vad gäller risk och en långsiktigt stabil avkastning. Jag kan absolut investera hela fonden i aktier, men det byg-ger på att aktier befinner sig i en positiv trend och att aktier uppvisar en låg risk. Skulle risken öka i aktier minskas allokeringen till aktier, även om det tillgångs-slaget fortsätter att vara i positiv trend. Så fort trenden bryts tar vi bort tillgångsslaget helt”, säger Jan.

R iskbudgetering är något som många stora portfölj-förvaltare och institutioner arbetar efter, genom

att kontinuerligt observera risker i olika marknader och tillgångsslag och därefter allokera portföljen utefter en på förhand definierad risk. Genom riskbud-getering försöker man optimera den risk som tas, för att över tid kunna erhålla högsta möjliga avkastning givet den risk man har accepterat. Gör man det på ett disciplinerat och systematiskt tillvägagångssätt finns det goda förutsättningar att skapa en stabil avkastning till förutsägbar risk.

Hur har det gått? Sedan fondens startdatum fram till den 29 maj 2015 har Basfonden, trots eurokriser och Ukrainakriser, levererat en genomsnittlig årsavkastning på 6,51 %, till en risk (volatilitet) på 6,96, vilket ger en Sharpe-kvot på 0,91. Med hänsyn till fondens ambition att leverera en netto-avkastning på mellan 6 och 8 procent per år är det klart godkänt. Samtidigt har det varit under en tidsperiod då aktiemarknaden har levererat en mycket god avkastning. Utmaningen, men kanske också en mer intressant tid för

Basfonden, kommer när risken på börsen börjar gå upp och avkastningen på aktier faller. Då behövs det andra tillgångsslag i en väldiversifierad investeringsportfölj.

Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning. De pengar du investerar i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fullständig informa-tion om risker finns i respektive fonds faktablad och informationsbroschyr. Dessa finns att ladda ner på fondbolagets hemsida www.granitfonder.se eller erhållas gratis från Granit Fonder.

10

Vad tror du om utvecklingen på den svenska börsen under de kommande månaderna?Hade du frågat mig i våras hade jag varit mer skeptisk eftersom jag tyckte att börsen stigit för snabbt. Efter det fick vi en sättning, vilket jag tror var välbehövligt. Börsen är visserligen högt värderad, men jag tror att den kan fortsätta uppåt ett tag till.

Vad är det som driver börsen nu?Det är främst två saker; dels är det den låga räntan som gör att det är svårt att hitta avkastning utanför aktiemarknaden, dels tycker jag att man ser en ökad optimism i Europa. Hade konjunkturen känts bräckli-gare hade jag varit mer orolig.

Bedömer du att den svenska börsen är övervärderad?Jag tror att börsen är högt värderad, men inte över-värderad. Självklart skiljer det sig åt både mellan olika sektorer och mellan enskilda bolag. Fastighetssektorn tycker jag generellt är högt värderad. Tidigare har det alltid funnits någon rimlig koppling mellan aktiekur-serna och fastigheternas värde, men så tycker jag inte att det är längre. Tittar man på konsultbolag tycker jag däremot att man ser mer rimliga värderingar. Bland annat tycker jag att det finns IT-konsultbolag som är för lågt värderade. Under IT-bubblan var dessa bolag högt värderade, men sedan dess har värderingarna va-rit låga. De här bolagen har inte alltid lyckats visa att de kan växa, men jag tror att detta kan vända och det kan vara en intressant resa att vara med på. Dessutom ger de ofta höga utdelningar då de inte behöver binda så mycket kapital i bolaget.

Har du gjort några justeringar i fonderna med tanke på att det finns en viss oro för börsfall?För tillfället är jag inte så orolig för börsfall, men jag har ändå gjort vissa förändringar i portföljen. Nu letar jag främst efter bolag med hög och stabil utdelning, snarare än kursraketer.

Du förvaltar både en Sverigefond och en småbo-lagsfond. Är det svårare att hitta stabila bolag till småbolagsfonden?Förut var det lättare att hitta stabila bolag till Sverige-fonden, men nu är det inte så längre. Små bolag värde-ras ungefär lika högt som stora bolag. Kortsiktigt kan småbolag gå ner mer vid en börskrasch, men det beror snarare på dålig likviditet än värderingen.

Om man sparar på längre sikt, behöver man bry sig om svängningar på kort sikt?Nej, jag tror inte det. Jag tycker att det är viktigt att man sprider sina risker mellan flera olika aktier, och även att man sprider sina investeringar i tiden. Därför tycker jag att månadssparande är något som kan passa de flesta.

Vilka svenska bolag tror du mest på just nu? Om man är lite mer försiktig tycker jag att Telia kan vara intressant p.g.a. höga utdelningar, bolaget delar idag ut omkring 6 procent. Är man mer riskvillig tycker jag att Uniflex och Arise Windpower är intres-santa ur värderingssynpunkt.

Till sist, vad ska du göra i sommar?Förra sommaren seglade vi ner vår båt till Västkusten och i år seglar vi vidare därifrån till Kiel.

"Börsen är högt värderad, men inte övervärderad"Under de senate åren har den svenska börsen envist fortsatt uppåt. Som så ofta efter längre börsuppgångar väcks frågan om huruvida festen börjar närma sig sitt slut. Vi pratar med Jan Rosenqvist, förvaltningschef på Granit Fonder, som bland annat förvaltar Granit Småbolag och Granit Sverige 130/30.

11

Namn: Jan RosenqvistTitel: Förvaltare och Förvaltningschef (CIO)Ålder: 51Utbildning: Ek.kand. Stockolms univer-sitet Födelseort: StockholmFamilj: Fru och dotter

12

Är det fortfarande lägligt att investera i Trendfon-derna och i så fall varför?Av naturliga skäl är det först i efterhand som det kan bedömas om det var rätt tidpunkt att investera i Trend-fonderna, men så länge som man har en sikt på fem år eller mer vill jag gärna tro att det kan bli en bra affär. Det har varit långsiktigt framgångsrikt att följa trender på börsen. Trendriktningen, trots att den är baserad på historiska data, har visat sig ha ett fint förklarings-värde även för börsens framtida rörelser. Kortfattat kan vi konstatera att de långa trenderna på de flesta tongivande börser envist pekar uppåt, vilket talar för att det bör finnas utrymme för fortsatta börsuppgång-ar. I denna mognare fas av börscykeln som vi befinner oss i är rallyt på börsen under första kvartalet ingen ovanlig företeelse. Både Granit Trend 100 och Granit Trend 50 är fullinvesterade i aktiefonder och har kun-nat ta del av börsuppgången under året.

Hur skiljer sig Trendfondernas tekniska förvaltning jämfört med en traditionell fundamental förvalt-ning?Skillnaden mellan traditionell fundamental förvaltning och teknisk förvaltning är att jag analyserar vad som händer på börsen i sig, medan de flesta förvaltningar lägger stor vikt på externa faktorer och försöker tolka hur dessa kan påverka börsen och specifika bolag. Ur fundamental synvinkel kan man säkert med goda skäl anta att bolags- och kreditvärderingarna generellt sett är ansträngda, om inte ohållbara. Trendfonderna tar ingen hänsyn till makroekonomisk statistik eller vär-deringar i etableringen av positionerna. Anledningen är bland annat att börsens utveckling karakteriseras av ojämnhet där en stor del av avkastningen är koncen-trerad till vissa tidsperioder och det är därför viktigt att ta del av dessa uppgångar. Perioder som i efterhand skulle kunna karakteriseras som finansiella bubblor är

därför oftast det allra bästa klimatet för trendföljande förvaltning.

Ligger börsen före den ekonomiska utvecklingen?En viktig utgångspunkt i förvaltningsmetodiken är att den ekonomiska statistiken kommer att släpa efter börsutvecklingen. Även om man kan argumentera för att vinstutvecklingen är primus motor för börsbola-gens utveckling kommer börsen som helhet sannolikt ha vänt innan statistiken visat att vinsterna nått sin kulmen. Därför ligger förvaltningens fokus på vad som händer på börsen, på själva marknadsplatsen, för att identifiera riktningen. Om vi tolkar trender på börsen bakåt i tiden kan vi se att de har den unika karaktären att både leda den ekonomiska statistiken och samtidigt leda bedömningen och tolkningen av marknadspå-verkande nyheter - av positivt eller negativt slag. Med andra ord följer positiva nyheter positiva trender och inte tvärtom. Det är därför nödvändigt att avläsa det dynamiska spelet mellan köpare och säljare för att tolka de psykologiska stämningarna och för det är tek-nisk analys ett utmärkt redskap. Även om orsakerna som utlöser kursrörelser varierar är beteendemöns-ter och effekter ofta likartade, exempelvis tenderar marknadsrisken att vara lägre i en börsuppgång än vid kraftiga fall. Än så länge är stämningen god bland börsens aktörer.

Hur skulle Trendfonderna agera om börsen skulle vända nedåt? Låt mig först säga att ett verkligt trendbrott inte är detsamma som en tillfällig rekyl i den pågående långa positiva trenden. Tillfälliga bakslag i den nuvarande uppgången är naturliga och ska närmast ses som and-hämtningspauser i börsens långa lopp. Men trots allt har Trendfonderna, sedan starten, klarat de kortare och mildare nedgångsfaserna väl. Den övergripande

"Att följa trender på börsen har varit framgångsrikt"För drygt två år sedan lanserades Granit Trend 50 och Granit Trend 100. Under de två första åren steg fonderna med 22 respektive 50 procent. Trots en tillta-gande oro för sättningar på börsen tror fondens förvaltare Robert Ozanne att fonderna, tack vare den trendföljande tekniska förvaltningsmodellen, kan fort-sätta uppvisa en fin utveckling framöver.

13

Bilden visar utvecklingen i Granit Trend 100 jämfört med OMXS 30 sedan fondens start, samt hur fonden varit allokerad under denna period. Under denna period har vi haft två nämnvärda sättningar på börsen: 24 maj-24 juni 2013 och 19 september- 16 oktober 2014. Under dessa nedgångsfaser föll OMXS30 9,9 % respektive 12,5 %. Granit Trend 100 föll under samma nedgångar med 1,1 % respektive 6,4 %. Trendföljande successiva omallokeringar mellan tillgångsslagen innebar att nedgångsfaserna blev mildare. När börsen så småningom rekylerade uppåt ifrån de lokala bottnarna kunde Granit Trend 100 dessutom ta del av upp-gången som följde på grund av fondens opportuna portföljkombinationer av aktie- och räntefonder och derivat.

Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning. De pengar du investerar i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fullständig information om risker finns i respektive fonds faktablad och informationsbroschyr . Dessa finns att ladda ner på fondbolagets hemsida www.granitfonder.se eller erhållas gratis från Granit Fonder.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Avkastning OMXS 30 Index

Avkastning Granit Trend 100

-10%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

2015-03-312014-10-302014-05-302013-10-312013-05-24

Derivat

Räntefonder

Aktiefonder

Nedgång Granit Trend 100 -1,1%OMXS 30 Index -9,9%.

Nedgång Granit Trend 100 -6,4%OMXS 30 Index -12,5%.

målsättningen med Trendfonderna är att undvika de djupaste sättningarna och fonderna kännetecknas av en mycket aktiv kapitalhantering. Vid alla former av negativa trendbrott sker en tvingande och automatisk omallokering ifrån riskfyllda aktiefondsplaceringar till defensiva räntebärande placeringar i förvaltningen. Omallokeringen kan närmast beskrivas som en stop loss funktion där tidigare vinster låses in i väntan på bättre och säkrare tider.

Kan man få avkastning även om marknaden faller?Trendfonderna har möjlighet att köpa andra finan-siella instrument än traditionella värdepappersfonder. Mot bakgrund av den långvariga börsuppgången har fonderna inhandlat säljoptioner mot Stockholmsbörsen till ett attraktivt pris som löper året ut. Vid händelse av en hastig sättning på börserna kommer derivaten att utgöra en krockkudde och ge ett positivt avkastnings-bidrag under själva nedgångsfasen. Det är dessutom

gynnsamt för de sparare som kortsiktigt haft oturen att köpa andelar i fonderna vid fel tillfälle. Därefter kan portföljrisken reduceras i ett relativt tidigt skede vid ett omslag i förvaltningens medellånga trender. I ett osäkert mellanläge där trenderna pekar åt olika håll kan aktiederivatspositioner även användas för att balansera risker och för att uppnå en attraktiv risk- och avkastningsprofil utan att släppa möjligheten till aktieexponering. Skulle börsen fortsätta neråt i nya volatila faser kommer nya utslag i trendindikatorerna innebära att portföljen så småningom enbart består av fonder med ränteplaceringar. I tillägg kan börsras också ge gynnsamma utslag i säljderivatpositionerna. Förvaltningen är dynamisk och flexibel och ytterst handlar det om trendriktningen. Summa summarum, skulle man kunna se det som att det finns en inbyggd defensiv hållning i förvaltningen av Trendfonderna som är välbeprövad för att trygga kundernas sparka-pital.

14

Provläs ”Guide till Strukturerade Placeringar”Det är inte Strukturinvests uppgift att avgöra om strukturerade placeringar som investeringsform är bra eller då-ligt. Däremot är det odiskutabelt att ytterligare kunskap om sparformen är en bra utgångspunkt för att man som investerare själv ska kunna bilda sig en uppfattning i frågan. I stor utsträckning saknas det tillräcklig kunskap på den svenska marknaden för att marknadens aktörer ska kunna fatta rätt beslut kring olika strukturerade placeringar. För att bidra till en ökad kunskapsspridning har Strukturinvest tagit fram Guide till Strukturerade Placeringar. Den första utgåvan gavs ut redan 2010. Nu finns det en andra utgåva som bland annat innehåller nya kapitel och ett lexikon. Guiden kan beställas kostnadsfritt från Strukturinvest på info@strukturinvest.se

15

Kapital- skyddade placeringarKapitalskyddade placeringar består av en obligations-

del och en optionsdel. Obligationen växer under löptiden till

en på förhand bestämd ränta för att på slutdagen uppgå till

det nominella beloppet. Obligationen utgör därmed kapital-

skyddet i placeringen. Optionsdelen utgör tillväxtmöjligheten

i placeringen och kan vara knuten till en eller flera under-

liggande tillgångar, såsom aktier eller råvaror. Om under-

liggande tillgångar utvecklas positivt under placeringens löp-

tid utbetalas en avkastning som står i relation till denna upp-

gång. Om utvecklingen i underliggande tillgångar skulle vara

negativ återbetalas det nominella beloppet från obligationen.

16

Kapital- skyddade placeringarKapitalskyddade placeringar är kanske den mest

allmänt kända formen av strukturerade placeringar.

Placeringen kan gå under namnet aktieindexobliga-

tion, indexobligation, fondobligation etc. beroende

på vilken typ av underliggande tillgång placeringen är

exponerad mot. Kapitalskyddade placeringar konstru-

eras i sin enklaste form av en nollkupongobligation och

en eller flera köpoptioner. Obligationen växer under

löptiden med en på förhand bestämd ränta för att på

slutdagen uppgå till det nominella beloppet. Obliga-

tionen utgör därmed kapitalskyddet i placeringen.

Optionsdelen utgör tillväxtmöjligheten i placeringen

och kan vara knuten till en eller flera underliggande till-

gångar, såsom aktier eller råvaror. Om underliggande

tillgångar utvecklas positivt under placeringens löptid

utbetalas en avkastning som står i relation till denna

uppgång. Om utvecklingen i underliggande tillgångar

skulle vara negativ återbetalas det nominella beloppet

från obligationen.

Konstruktion av en kapital- skyddad placeringAntag att du vill konstruera en aktieindexobligation

med exponering mot OMX Index med en tecknings-

kurs om 100 kr per obligation och en löptid på 5 år.

Antag vidare att OMX Index idag står i 1 000 punkter.

1. Som första steg köper du en nollkupongobliga-

tion med fem års löptid. Om vi antar att 5-årsräntan

idag är 5 procent kostar obligationen ca 78 kr (utan

hänsyn tagen till kreditrisk) och ger 100 – 78 = 22 kr

kvar av de investerade 100.

2. Därefter köper du femåriga köpoptioner på OMX

Index med den medföljande rättigheten att köpa

indexet för 1 000 punkter om detta på slutdagen

stänger över sin startkurs (dvs. 1 000 punkter). Antag

att köpoptionen kostar 22 kr. Du kan då köpa en kö-

poption för varje obligation. Placeringen får i detta fall

en deltagandegrad om 100 procent. Deltagandegra-

den är ett mått på placeringens exponering mot den

underliggande marknaden. När deltagandegraden är

100 procent betyder det att investeraren får ta del av

100 procent av marknadsuppgången.

Avkastning på slutdagenOm OMX Index på slutdagen har stigit med 10 pro-

cent, från 1 000 till 1 100 punkter, är varje köpoption

värd 10 procent av investerat belopp (som i det här

fallet är 100 kr). Detta eftersom innehavaren har rätt

att köpa något för 1 000 som är värt 1 100. Noll-

kupongobligationen, som är oberoende av marknads-

utvecklingen, har stigit till 100 kr på slutdagen och

utbetalningen från aktieindexobligationen blir såle-

des 100 + 10 = 110 kr. Om OMX Index på slutdagen

istället har fallit med 10 procent förfaller köpoptionen

värdelös eftersom en rättighet att köpa OMX för 1 000

när marknadsvärdet är 900 inte kommer att utövas.

I detta fall återbetalas det nominella beloppet från

obligationen, 100 kr.

Nollkupong-obligation:

78 kr

Nollkupong-obligation:

100 kr

Option: 22 kr

Option: 10 kr100 kr

17

Konstruktion av en kapital- skyddad pla-cering med överkursDeltagandegraden i en kapitalskyddad placering beror

på hur många köpoptioner som kan köpas, vilket i sin

tur beror på priset på obligationen och optionerna.

Deltagandegraden kan både över- och understiga

100 procent. För att ge möjlighet till en högre delta-

gandegrad, och därmed en högre avkastning vid en

stigande marknad, kan en placering konstrueras med

överkurs. Överkurs innebär att placeringen tecknas till

ett belopp som överstiger det nominella belopp som

är kapitalskyddat genom obligationen på slutdagen,

vilket innebär att det finns mer pengar att köpa kö-

poption för.

Antag att du vill konstruera samma aktieindexobli-

gation som i tidigare exempel men att teckningskursen

istället sätts till 110 procent av nominellt belopp, dvs.

110 kr.

1. Som första steg köper du precis som tidigare en

nollkupongobligation med fem års löptid. Om vi antar

att 5-årsräntan idag är 5 procent kostar obligationen

ca 78 kr (utan hänsyn tagen till kreditrisk) och ger 110

– 78 = 32 kr kvar av de investerade 110.

2. Därefter köper du femåriga köpoptioner på OMX

Index med den medföljande rättigheten att köpa

indexet för 1 000 punkter om detta på slutdagen

stänger över sin startkurs (dvs. 1 000 punkter). Om

köpoptionen kostar 22 kr kan du köpa 32 / 22 = ca

1,45 köpoptioner för varje obligation. Placeringens

deltagandegrad blir nu 145 procent, vilket betyder att

din avkastning vid positiv indexutveckling motsvarar

145 procent av indexuppgången.

Avkastning på slutdagenOm OMX Index på slutdagen har stigit med 10 pro-

cent är varje köpoption värd 10 procent av nominellt

belopp (som i det här fallet är 100 kr). Eftersom varje

aktieindexobligation innehåller 1,45 köpoptioner blir

det totala värdet på optionsdelen 1,45 x 10 = 14,5

procent. Nollkupongobligationen, som är oberoende

av marknadsutvecklingen, har stigit till 100 kr på slut-

dagen och utbetalningen från aktieindexobligationen

blir således 100 + 14,5 = 114,5 kr. Om OMX Index

på slutdagen istället har fallit med 10 procent förfal-

ler köpoptionen värdelös. I detta fall återbetalas det

nominella beloppet från obligationen, 100 kr, och över-

kursen går därmed förlorad. Som exemplet visar krävs

det en viss uppgång i underliggande marknad för att

det ska löna sig att köpa en placering med överkurs,

då det krävs en viss uppgång för att avkastningen på

investerat belopp ska överstiga den från en placering

som tecknas utan överkurs.

Nollkupong-obligation:

78 kr

Nollkupong-obligation:

100 kr

Optioner:14,5 krOptioner

1,45 x 22 kr = 32 kr

100 kr

18

Underliggande marknadKapitalskyddade placeringar kan genom köpoptionen

ge exponering mot en mängd olika tillgångar. Tack

vare att det nominella beloppet är skyddat vid negativ

marknadsutveckling kan en investerare genom kapi-

talskyddade placeringar placera på marknader som

kanske annars skulle bedömas som alltför riskfyllda.

En direktinvestering i en tillgång med stora prisrörelser

kan medföra såväl hög avkastning som stora förluster.

Genom att investera i denna tillgång i kapitalskyddad

form kvarstår möjligheten till hög avkastning samtidigt

som risken förknippad med negativa marknadsrörel-

ser elimineras. Genom att vid positiv marknadsutveck-

ling aktivt sälja av en kapitalskyddad placering som har

stigit i värde och köpa en ny motsvarande placering,

kan även en vinst låsas in och kapitalskyddas mot en

framtida negativ marknadsutveckling.

Värdet under löptidenStrukturerade placeringar har en förutbestämd löptid

och är konstruerade för att i första hand hållas till

slutdagen. Det är först på slutdagen som obligatio-

nens värde uppgår till hela det nominella beloppet

och definierad beräkning av avkastning gäller. Under

normala marknadsförhållanden finns det dock möjlig-

het att avyttra placeringen i förtid. Har underliggande

marknad stigit kraftigt kan det vara en god idé att ta

hem vinsten genom en förtida försäljning eller om-

strukturering. Placeringens värde under löptiden beror

på värdet på placeringens olika delar som i sin tur

bland annat beror på marknadsutveckling, volatilitet,

återstående löptid och räntan.

19

Kapital- skyddade placeringar och emittentenEmittenten är den juridiska entitet som ger ut och

garanterar en strukturerad placering. I en kapital-

skyddad placering förbinder sig emittenten, under

förutsättning att den inte hamnat på obestånd, att

återbetala det nominella beloppet samt eventuell yt-

terligare avkastning från optionsdelen. Kapitalskyddet

och avkastningsmöjligheten är således beroende

av emittentens finansiella förmåga att på slutdagen

fullgöra sina åtaganden.

Den första delen av kolkraftverket Battersea Power Station stod klar 1935 och var vid driftstarten Europas

största. Kraftverket ligger på floden Themsens södra strand

och är den största tegelbyggnaden i Europa. Battersea Power Station har blivit ett välkänt landmärke som bland

annat dykt upp i Beatlesfilmen Help! och på framsidan av

Pink Floyds album Animals. Kraftverket var i drift till 1983

och byggnaden har sedan dess i princip varit outnyttjad. 2012

såldes den till ett konsortium lett av malaysiska

SP Setia för 400 miljoner pund och året efter lades de första

lägenheterna i byggnaden ut för försäljning.

20

Somriga smakerSommartider är grilltider. Här tipsar Strukturinvests matintresserade säljare

Peter Jönsson om tillbehör till sommarens grillfester.

INLAGDA CITRONER

Ett strålande tillbehör när det behövs syra och

sälta, vilket ofta är fallet när man har grillat.

Citroner, ekologiska

Havssalt, 100 g per kg citroner

Ta en stor glasburk med tättslutande lock. Koka

burken så att den blir steriliserad. Skölj citro-

nerna, dela dem på hälften och skär sedan nästan

igenom dem ner till änden så att de kan öppnas en

aning. Salta i denna springa så att saltet kommer

åt citronköttet. Lägg lite salt i botten på bur-

ken, packa sedan ner citronerna, häll på resten

av saltet och pressa sedan citronsaft över så att

alla citroner täcks av saften. Stäng locket och

vänd på burken varje dag första veckan, sedan

några gånger i månaden tills allt salt har löst

sig. Efter 8-10 veckor är dessa citroner kanon!

Vid serveringen, hacka sönder dem och blanda med

en neutral olja för att servera till fläskkött,

fågel eller fisk.

CHIPOTLERUB

Att göra egen rub är enkelt och gott. Dessutom

slipper man alla tillsatser som annars brukar

förekomma i de färdigköpta.

2 delar paprikapulver

2 delar farinsocker

2 delar salt

1 del svartpepparkorn

1 del korianderfrön

2 delar chipotle eller annan torkad favorit-

chili

Lägg allt i en matberedare, mixa, smaka av. Strö

på köttet i god tid innan det läggs på grillen.

Denna rub passar bäst då du kör indirekt grill-

ning, då sockret annars kan bli bränt av den

intensiva hettan direkt över glöden. Vill du ha

en rub som passar för direkt grillning, minska

andelen socker.

JORDNÖTSSÅS

En god sås till grillat nötkött.

1 dl jordnötssmör med crunch

0,5 dl sriracha (asiatisk chilisås)

Blanda smöret med srirachan. Smaka av med salt

om det behövs.

GRILLADE NEKTARINER

MED CRÈME FRAICHE OCH MANDEL

4 nektariner

2 dl crème fraiche

0,5 msk vaniljsocker

Mandelspån

Smör

Blanda crème fraiche med vaniljsocker och rosta

mandelspånen. Dela nektarinerna på hälften,

ta bort kärnan, pensla med smält smör och lägg

sedan på grillens svalare del med den skurna

sidan nedåt. När nektarierna börjar bli en aning

mjuka, pensla med ytterligare smör och servera

med crème fraiche samt rostad mandel.

21

22

Sommartider!Från uppfriskande morgondopp till stillsamma kvällsdopp. Här badar vi helst i sommar.

Falsterbo, SkåneOlof Gustafsson, Strukturinvest

Fjällbacka, Bohuslän Fredrik Langley, Strukturinvest

Busviken på EkeröBill Malm, Svensk Värdepappersservice

Ramsö, BohuslänMartin Fredriksson

Apikal Fastighetspartner

Glommen, HallandMathias Bengtsson Lau

Strukturinvest

Budskär, HallandAnna Rignér, Strukturinvest

Strukturinvest har sedan starten för 6 år sedan givit ut 170 autocalls som hit-tills haft minst en observation. Den årliga snittavkastningen för dessa har varit 10,6 %. Ingen autocall har ännu stängt under riskbarriären och inneburit en förlust för investeraren. 55 % av dessa autocalls har förfallit i förtid med en ge-nomsnittlig årsavkastning om 16,1 %. Den genomsnittliga löptiden för dessa är 1,54 år. Av de 45 % procent som ännu inte förfallit befinner sig 64 % över sin ku-pongbarriär och skulle därmed betala ut positiv avkastning vid dagens nivåer. 10 % skulle återbetala nominellt belopp vid dagens nivåer och 26 % befinner sig för tillfället under riskbarriären.

Smartare placeringar

170

Autocalls som haft observation

10,6%

Årlig snittavkastning

16,1%

Genomsnittlig årsavkastning för förfallna autocalls

1,54 år

Genomsnittlig löptid för förfallna autocalls

Fördelning autocalls som haft minst en observation

Ej förtida förfall 45%

Förtida förfall 55%

Fördelning autocalls som inte förfallit

Under riskbarriär 26%

Nominellt belopp 10%

Över kupong-barriär 64%

Månadssparandet riktar sig till dig som söker ett långsiktigt sparande i fonder, men inte har tid att vara aktiv. Vid månadssparande investerar du löpande varje månad via autogiro, vilket innebär att du kommer att köpa till olika kurser varje gång och minskar risken för att investera vid fel tillfälle. Vid stigande kurser stiger värdet på ditt befintliga innehav, men du går också in till ett högre värde. Vid fallande kurser får du däremot möjlighet att investera till en lägre ingångskurs.

Läs mer om månadssparande i fonder på www.strukturinvest.se

Ett långsiktigt sparande som sköter sig självt