Andrahalvlek

Carnegies nya lagledare Dags för offensiv börsstrategi?

Ravelli tippar EM

nummer 4 • 2008

carnegie

� ledAre

CArnegie ChroniCle - vAlpskAtt oCh börsmoppe blev nya svenska modeord på 1980-talet. Och yuppies blev mer eller mindre ett skällsord. Upprinnelsen till

Har du hört talas om Bullerby-syndro-met? Det lär vara ett tyskt uttryck som syf-tar på en patologisk längtan att framställa tillvaron i en oskuldsfull, lycklig och rosa-skimrande drömskrud.

Varje sommar reser tusentals tyskar till Sverige där Småland är ett av de mest själv-klara resmålen. Det finns en reseguide som heter “Wo ist Bullerbü? Auf den Spuren von Astrid Lindgren durch Schweden”.

Pippi, Emil och andra Lindgren-karak-tärer har skapat ett tyskt sug efter svensk idyll. TV-kanalen ZDF:s megasuccé ”Inga Lindström” har tagit genren till helt nya höjder. Tyska skådespelare på plats i Sverige spelar in historier så märkliga att de lång-strumpska äventyren förefaller högst tro-värdiga. Alla har svenska namn, talar tyska och rör sig i extrempittoreska skärgårdsmil-jöer. Snabbköpen är ersatta av lanthandlare. Poliserna har antika uniformer och det går till och med att hitta en godsägare med älg-farm. Vädret är alltid vackert, blommorna alltid nyutslagna och gräset alltid grönt.

Själv lider jag knappast av Bullerby-syn-dromet, tvärtom har jag blivit beskylld för att vara pessimist. Skälet är att jag har för vana att tippa finskt. De få gånger jag spelar på sportodds brukar jag satsa på att Sverige

konsten att tippa finskt

Andra halvlek1946. Fotbollsmatchen mellan Charlton mot AIK på Råsunda. 7-1. Publiken börjar gå hem. Matchen slutar 7-7.

1958. Nils Liedholm gör 1-0 till Sverige i VM-finalen i fotboll (bilden). Brasilien vinner med 5-2.

1976. England. Curage Colts möter Midas FC. Colts gör första målet. Midas vinner matchen med 59-1.

1989. Hammarby gör tre mål på matchens tre sista minuter och går till Allsvenskan.

1974. Ralf Edström gör 1-0 till Sverige i VM. Västtyskland vinner med 4-2.

1974. VM-final. Holländskt straffmål i andra minuten. Västtyskland vinner med 2-1.

1969. El Salvador – Honduras 3-0. Det blev krig. 6 000 människor dödades i striderna.

1995. Landskrona-Hässleholm 3-0. På 89 sekunder gör Magnus Arvidsson i Hässleholm tre mål. Hässleholm vinner.

ska förlora. Pessimistiskt eller inte, för mig är det rationellt. Jag hedgar bort känslo-mässig risk. Vinner Sverige blir jag nöjd. Förlorar Sverige kan jag vinna lite pengar.

Sommaren 1994 var jag grundmurat skeptisk. Jag tillhörde dem som fick fjärilar i magen varje gång Thomas Ravelli rullade bollen mellan sina händer – bakom ryggen på sig själv.

Inledningsmatchen mot Kamerun im-ponerade inte. Ett sent kvitteringsmål av Martin Dahlin räddade en poäng åt Sverige. Matchen mot Ryssland började katastrofalt med ett straffmål i baken efter bara tre mi-nuter. Sedan började det plötsligt rulla på.

Jag vann inga pengar men det blev en riktigt bra sommar. Och Thomas Ravelli var störst.

I det här numret av CC: bjuder vi på en blandad sommarkompott. Fokus ligger på ”andra halvlek”. Efter ett jobbigt första halvår på marknaderna lyfter vi blicken och lägger en mer offensiv strategi inför resten av året med bland annat en femstjärnig an-fallare på topp. Självklart har vi en intervju med Carnegies nye lagledare.

Vi har träffat en svensk godsägare som visserligen inte har en älgfarm, men som vårdar det svenska kulturarvet med hjälp av

optioner och terminer samt tyska turister som söker svensk sommaridyll.

Dessutom har vi sprungit på Thomas Ravelli som visade sig ha bländande kun-skaper i fler sporter än bara fotboll. Och så ger vi några tips på hur man bäst kan njuta av sommaren.

Slutligen ett finskt tips: Även om jag tror på en mer optimistisk strategi fram-över ska man alltid ha en beredskap för att det kan bli bakslag. Såväl på marknaderna som i fotbolls-EM. Inga Bullerby-syndrom här, inte!

Tomas Linnala

Vorsprung durch Technik www.audi.se

Den långsammaste bil vi någonsin byggt.Äkta hantverk tar tid. Det är Audi R8 ett tydligt exempel på. Det arbete som robotar vanligtvis utför, görs för hand av våra skickligaste specialister. Varje moment i produktionen granskas av de mest erfarna ingenjörerna. Hela processen kräver tid. Därför är det endast ett fåtal bilar som lämnar fabriken varje dag. Och det är därför efterfrågan alltid kommer att överstiga tillgången.

Nya Audi R8.

BR

ÄN

SLE

FÖR

BR

. BL.

KÖ

RN

ING

R8:

13,

6-14

,6 L

/100

KM

. CO

2 UTS

L. 3

25-3

49 G

/KM

. MIL

JÖK

L. 2

005.

BIL

EN P

Å B

ILD

EN Ä

R E

XTR

AU

TRU

STA

D. .

STE

NS

TRÖ

M R

ED C

ELL

Audi_CC_210x297_R8-Fram.indd 1 08-05-26 13.49.16

� �

29

ny lagledare Det tog inte lång tid för 47-årige Mikael Ericson att säga ja när han blev erbjuden jobbet som koncernchef på Carnegie. Vem är han? Vad har han för ledarstil? Hur kommer Carnegie att förändras under hans ledarskap? Svaren på frågorna får du i en intervju med Mikael på sidan 18 i detta nummer. Fritidsintressen? Det blir inte mycket tid över, säger Mikael. Inte med ett jobb som ansvarig på Nordens största investmentbank.

6 offensiv börssyn Efter ett bekymmersamt första halvår på finansmarknaderna står vi inför

ett spännnade andra halvår. Oro, ja, men mycket talar för en bättre börs.

7 pricing power Leta efter bolag med god pricing power. Det rådet ger Peter Lagerlöf på

Carnegie till er som vill ha koll på aktiemarknaden.

8 ryssland eller kina?

Var ska man investera? Erik Nielsen svarar på frågor om

risker och möjligheter för svenska investerare.

9 dans i Folkets park Sommar, sommar, sommar. Det är dans i Folkets Park. Vilka planer

för sommaren har medarbetarna på Carnegie?

11 hitta rätt aktier Martin Nilsson utsågs nyligen till en av de bästa i Europa

på att hitta rätt aktier, en top stock picker. Så jobbar han.

12 öva dig till glädje

Thomas Ravelli har stått inför många avgörande ögonblick i sitt liv som

målvakt. Tore Davegårdh fick en pratstund med honom.

18 skydda familjen Du ska kunna känna dig trygg med att veta att familjen klarar sig även om du skulle

gå bort i livet. Här är goda råd från Max Matthiessen.

20 vad tror du om börsen?

Denna eviga fråga. Denna omöjliga fråga. Johnny Torssell, vår krönikör, funderar

över vad han som expert ska svara.

22 kulturvård, kanske affär Ulf och Christina Källåker köpte en herrgård. De bygger verksamheter som

ska finansiera fastigheten. Ribbingshov ska bli självförsörjande.

26 gömställen Har du planerat din semester? Här hittar du de nya turistmålen. Hitta ställen där

ingen kan nå dig, där du glömmer vardagslivet.

29 människosyn eller... Jörgen Grönlund, skattejurist, funderar över filmvisning och värnskatt. Håller du med

honom?

30 kalender för juli Sånt som gör livet rikt; konst, resor, fester, mat. Här får du tips från hela världen. Åk till

New York och se på konst, res till Helsingfors och basta, far till Köpenhamn och ät!

redaktionCC: utges av

Carnegie Investment Bank AB

Västra Trädgårdsgatan 15

103 38 Stockholm

Tel 08 676 88 00

Fax 08 676 88 95

tore.davegardh@carnegie.se

tomas.linnala@carnegie.se

Ansvarig utgivare: Mats Olsson

Chefredaktör: Tore Davegårdh

Redaktör: Tomas Linnala

Redigering: Jan Törnqvist

Layout: Jörgen Melin

Omslag: Magnus Pehrsson

Foto: Magnus Pehrsson, IBL, m fl

Repro och tryck: Brommatryck-Brolins

Är du intresserad av att bli kund hos Carnegie Private Banking? Kontakta:

Olle Eckerbom 08-5886 94 16, olle.eckerbom@carnegie.se eller

Charlotte Ugander 08-5886 92 58, charlotte.ugander@carnegie.se

Annonser: Christian Danielsson christian.danielsson@telia.com 070 571 65 88

Innehållet i detta nyhetsbrev (informationen) utgör allmän

information och inte finansiell rådgivning till enskild person. Även

om Carnegie Investment Bank AB (Carnegie) har strävat efter att

verifiera informationen kan det inte garanteras att denna i alla avse-

enden är korrekt, fullständig eller rättvisande. Informationen tar inte

hänsyn till enskild persons specifika ekonomiska eller skattemässiga

situation. Finansiell rådgivning bör sökas från kvalificerad rådgivare

innan någon konkret transaktion genomförs eller handling vidtas.

Alla prognoser är förenade med osäkerhet och det faktiska utfallet

kan bli ett annat än prognosen. Värdet på finansiella instrument kan

variera och reduceras och såvitt avser vissa finansiella instrument

även bli negativt. Carnegie friskriver sig från ansvar för samtliga

skador och förluster, såväl direkta som indirekta, som kan uppstå i

anledning av informationen. Informationen är skyddad av upphovs-

rätt och får inte utan Carnegies tillstånd kopieras, distribueras eller

publiceras. Tvister i anledning av informationen skall prövas enligt

svensk rätt av svensk domstol exklusivt.

Semester, men hektiskt för oss Man drömmer till och med om aktier. Det säger Leemon Wu,

fondförvaltare på Carnegie. Hon ser med spänning fram mot

sommaren. Juli är en av de jobbigaste månaderna. Är vårens

återhämtning uthållig? Eller inte?

18

6

12

30

26

16

innehåll nr 4 / 2008

den nya språkdräkten härleds till den stora förändring finansmarknaden genomgick på 1960- och 70-talen och som blommade ut under 1980-talet, en tid då börsen ännu inte blivit en mogen marknad och utrymmet för enskilda individer fortfarande var stort. I början av 1960-talet såldes Carne-

22

� �CArnegie CompAss

Andra halvlek – mer offensiv börssyn EM i fotboll är i full gång. Hur ska det gå för Sverige?På finansmarknaderna står vi inför en spännande andra halvlek efter en bekymmersam första. Orosmoment saknas inte – stigande inflation och sämre konjunktur är några. Men flera faktorer talar för en bättre börs.

Det finns fortfaranDe elänDe som skrämmer. Världskonjunkturens svagare utveckling är nog den viktigaste. Vi ser tyd-liga tecken på att BNP-tillväxten blir lägre både 2008 och 2009 jämfört med det star-ka fjolåret och att bolagsvinsterna faller.

USA är inne i en lågkonjunktur. Nu diskuteras det om hur djup, eller grund, svackan kan bli.

Ett annat orosmoment är en stigande inflation. Framför allt är det priset på livs-medel, kläder och energi som drar upp in-flationen.

De ursprungligen amerikanska proble-

men på kreditmarknaden har smittat av sig runt om i världen. Förlusterna har varit gigantiska i främst det amerikanska, men även i det internationella, banksystemet de senaste kvartalen. Bear Stearns hade gått i konkurs utan hjälp från amerikanska cen-tralbanken Fed. Citigroup har redovisat enorma förluster liksom försäkringsbolaget AIG. Även i Europa har banker som UBS och HSBC tagit stora smällar. De svenska bankerna har hittills klarat sig relativt bra även om SHB, SEB och Swedbank tvingats avsätta några miljarder för kursförluster på finansiella instrument.

TExT: tOrE DaVEgårDH FOTO: bIlDbyråN leta bolag med pricing power

börsen reagerar ofta tidigt och mycket talar för stigande kurser under andra halvåret. Mest intressant är bolag med god pricing power, alltså sådana som kan överföra stigande kostnader till kundledet, anser Peter lagerlöf.

vad tror du om krisen i kreditmarkna-den, är det värsta över?– Mycket talar för det. Centralbankerna i de stora ekonomierna visar en oerhörd beslut-samhet att banksystemet inte får komma till skada. Det såg vi med konkurshotade Bear Stearns, vi har sett det med återkom-mande räntesänkningar från amerikanska Fed och att centralbankerna generellt står beredda att pumpa in likviditet i markna-den. Interbankmarknaden fungerar fortfa-rande inte bra, men kreditspreadarna har trots allt minskat. Åtminstone har jag lite vändningskänsla.

hur skiljer sig de olika marknaderna?– I USA räknar vi med en ekonomisk till-växt kring nollstrecket. Fastighetspriserna har fallit kraftigt och kanske faller ytterli-gare, men vi räknar inte med någon accele-rerande nedförsbacke. Ser vi på emerging markets är det fortfarande bra fart i många ekonomier. För Kinas del blir tillväxten i år sannolikt kring nio procent och kanske ”bara” sju procent 2009. Det är visserligen lägre än tidigare år, men det innebär en fortsatt stark tillväxt. Ryssland ser otroligt bra ut med en kraftigt stigande inhemsk efterfrågan.

och europa?– I Europa skiljer sig länderna kraftigt åt. Generellt kan man säga att det ser besvär-ligt ut i södra Europa men väsentligt bättre i norra. I Spanien är det tvärstopp, mycket på grund av landets fastighetskris. Italiens industri är underinvesterad och exportbola-gen har svårt att hävda sig, speciellt nu med den starka euron och den svaga dollarn. Tyskland tuffar på bra och i Norden är vi hittills relativt opåverkade av turbulensen

i världen. Baltikum är emellertid ett pro-blemområde med alltför hög inflation.

vad tror du om stockholmsbörsen?– Vi har varit ganska försiktiga en tid. Det ser bättre ut nu men man får se upp och inte bli överoptimistisk. Ett orosmoment är den stigande inflationen som skapar problem för Riksbanken. Konjunkturutvecklingen talar för en räntesänkning samtidigt som inflationen snarare talar för en höjning. Jag bedömer att Riksbanken låter styrräntan ligga still på 4,25 procent under hela 2008.

Men det finns mycket som ändå talar för att Stockholmsbörsen kommer att bli bra under andra halvåret. Börsen reagerar ofta tidigt och även om konjunkturen för-svagas ytterligare kan aktiemarknaden ta ut vändningen i förskott. De stora kursfallen har också medfört att aktier är vettigt vär-derade, även om jag tror att analytikernas estimat för årets vinster troligen är något för höga. Men vi tål ganska stora nedrevide-ringar av bolagens vinstprognoser utan att värderingarna känns ansträngda.

vilka är dina favoritsektorer?– Inflationen kommer, som sagt, att vara en stötesten det kommande året. Jag föredrar därför bolag med god pricing power, det vill säga bolag som har en så stark position att de kan överföra stigande priser till sina kun-der. Dit kan man räkna hela energisektorn. Då talar jag inte bara om olje- och kraftbo-lag utan en rad andra företag som gynnas av de höga energipriserna. Bra svenska ex-empel på det är Alfa Laval och ABB. Båda bolagen visade i rapporten för första kvarta-let både goda vinster och stark orderingång. Alfa Laval gynnas t.ex. av ett ökat intresse för alternativa bränslen till bensin och ABB

när det gäller utbyggnad av infrastruktur inom elkraftområdet. Jag räknar med att de nya order bolagen tar in sker till högre marginaler än tidigare, medan det sanno-likt är tvärtom i traditionella verkstadsbolag som Sandvik och Atlas Copco. När det gäl-ler oljebolagen kommer troligen vinstprog-noserna att justeras upp kraftigt i takt med att analytikerna höjer sina antaganden om nivån för ett uthålligt oljepris.

Andra branscher du tror eller inte tror på?– Verkstadsbolagen generellt tror jag klarar sig hyggligt men utan att sticka ut. Volvo ser lovande ut. Den svaga amerikanska marknaden ser ut att ha passerat botten och orderna på lastvagnar har stigit kraftigt de senaste månaderna. Skogsbolagen har haft det tungt under lång tid. Det ser inte bättre ut nu. De står inför en besvärlig period med höjda priser på vedråvara och elkraft samti-digt som det blir svårt att överföra kostna-derna till kund.

Läkemedelssektorn tror jag kan få en bra utveckling. Priset på läkemedelsaktier har fallit kraftigt och de närmaste åren blir inte patentutgångarna på storsäljande läke-medel särskilt omfattande. Meda och Elek-ta har en god försäljningstillväxt samtidigt som de är opåverkade av prisstegringar på råvaror. Men utöver energiområdet tror jag vi är inne i en ”stock picking-marknad”. Det blir helt enkelt viktigare än normalt att välja rätt aktier. Jag letar som sagt bolag med pri-cing power. Utöver Alfa och ABB har stål-bolagen en bra position. SSAB mår bra i det här klimatet och bolaget aviserade nyligen höjda priser.

TExT: tOrE DaVEgårDH FOTO: MagNUS PEHrSSON

Carnegies chefstrateg Peter Lagerlöf

nu till det positiva:• sjunkande kreditförluster• bra tillväxt i emerging markets• Attraktiva värderingar

Reserveringarna för kreditförluster fram-över ser ut att bromsa in. I vissa fall speku-leras det till och med om återföringar efter tidigare alltför pessimistiska antaganden. De tagna förlusterna har varit enorma och innan det hela är över talas det om totalt flera hundra miljarder dollar. Uppgifterna varierar dock kraftigt. Genom viss statlig hjälp, men främst genom nyemissioner, är ändå banksystemet intakt. Förutsatt att lavinens framfart dämpas talar det för att kreditmarknaden successivt blir stabilare under andra halvlek.

Den senaste tidens amerikanska sta-tistik har skapat viss optimism kring att konjunkturnedgången blir begränsad både i djup och tid. Det är i så fall upplyftande. Tror marknaden på ett sådant scenario kan vi få en bra börsutveckling, samtidigt som tidningarna skriver om neddragningar i in-dustrin och ökande arbetslöshet.

En svag konjunktur kan hålla kvar rän-torna på rimliga nivåer även om inflationen oroar. Positivt är också att Ryssland och flera emerging markets tycks vara tämligen obe-rörda av den finansiella krisen. Visserligen räknar vi med en lägre tillväxt även i Kina kommande år, men den växer fortfarande bra och det från en bas som blivit mycket större de senaste åren. Börsen brukar stiga när det finns tecken på att den ekonomiska nedgången dämpas. Vi tror att vi får se fler tecken på detta under sommaren. Uppfylls den tron bör börsen bli positiv – vi blir nå-got mer offensiva under andra halvlek. Läs intervjuerna härintill med strategerna Pe-ter Lagerlöf och Erik Nielsen.

CArnegie CompAss

gies industriverksamheter och företaget omvandlades till ett förvaltningsbolag där vinsterna från försäljningarna placerades i börsnoterade aktier. 1964 köptes den närstående bankirfirman langenskiöld och Carnegie börsnoterades. aktiemäkleriet var tämligen oansenlig och arbetade främst med familjerna Ekmans och langenskiölds affärer. 1968,

� �CArnegie CompAss

ryssland lockar –kina mer osäkert

Kina och ryssland har länge varit populära geografier att både direkt eller indirekt investera i via något nordiskt bolag som gynnas av den starka tillväxten.

CC: frågar erik nielsen, ryssland eller kina?– Definitivt Ryssland. Här talar vi om till-växt på alla plan. BNP accelererar, nettoex-porten ökar kraftigt, reallönerna ökar re-kordartat. Det ger i sin tur en mycket stark konsumtionstillväxt, samtidigt som inves-teringarna ökar snabbt.

Kina ställs istället inför stigande pro-blem och även om landet växer kraftigt är tempot sjunkande.

vilka problem ser du i kina?– Många har troligen extrapolerat Kinas snabba tillväxt för många år framåt. Det finns emellertid flera oroande tecken. Reallönetillväxten sjunker, en viktig faktor är de kraftigt stigande livsmedelspriserna. Människors köpkraft eroderas och det blir mindre utrymme för köp av bilar, mobil-telefoner och andra varor. Kina har också stora problem inom energiproduktionen, som inte hinner med BNP-tillväxten. En sjunkande nettoexport oroar också på sikt.

varför faller nettoexporten?– Det beror på en kombination av starkare valuta mot dollarn och regler om minskad export av energiintensiva varor (som stål). Tidigare har regeringen inte brytt sig om de miljömässiga effekterna av till-växten, men nu tvingas den göra det. Cirka 70 procent av Kinas energiproduktion

är kolbaserad. Staten stänger nu både legala och illegala kolgruvor och kolkraftverk på löpande band, ofta även av säkerhetsskäl ef-ter många olyckor. Samtidigt har det blivit svårare att importera tillräckliga mängder kol. Kraftiga oväder har skapat problem i Australiens stora kolgruvor vars export minskar. Sammantaget fördyrar och häm-mar det Kinas elproduktion, vilket leder till lägre industriproduktion. Nettoexporten har halverats om man jämför sista kvartalet 2007 och det första i år.

okej, vi väljer ryssland. vad ska man investera i?– Många tänker självklart på olika Ryss-landsfonder, men man kan med fördel in-vestera i bra västerländska bolag, som är mer transparenta och välskötta, och som kan dra nytta av den starka tillväxten. Ryska

staten ska investera bortåt 1 000 miljarder dollar under en tioårsperiod. Det är en gi-gantisk siffra och motsvarar en tredjedel av Kinas totala BNP. Bolag med koppling till infrastruktur är därför intressanta. Den snabba reallönetillväxten talar också för bo-lag inom konsumtions- och kapitalvaror.

vilka bolag talar du om? – Nordiska bolag som gynnas är Volvo, Sca-nia, Alfa Laval, ABB, FLSmidth, Carlsberg och Nokian Tyres men även mindre bolag som Oriflame, Zodiak och MTG mår bra på den ryska marknaden.

Behovet av västerländska lastvagnar är påfallande och marginalerna för tillver-karna stiger kontinuerligt. Efterfrågan på västerländska bildäck överskrider kraftigt utbudet, vilket leder till bättre marginaler. Infrastruktursatsningarna ger stora möj-ligheter, kanske främst för Alfa Laval som är rätt positionerat med alla sina produkt-linjer i Ryssland men även i Kina faktiskt. FLS, med produkter för gruv- och cement-industri, är ett annat bra val.

om jag söker bolag med all omsätt-ning i ryssland?– Vi har några intressanta svenska energi-bolag som West Siberian Resources Oil,

Vostok Gas och EOS. Andra bolag med i stort sett hundra procent av verk-samheten i Ryssland är Vostok Nafta, Black Earth Farming, Rurik och Va-ryag Resources.

erik nielsen arbetar tillsammans med Peter La-gerlöf i Carnegies Makro & Stra-

tegiteam och har utöver strate-giarbetet ett speciellt ansvar

för bevakning av de ryska och kinesiska marknaderna.

TExT: tOrE DaVEgårDH FOTO: aNNa rONgE

Den 6 maj i år tog Carnegies strateger in Vol-

vo i den exklusiva skaran av nordiska aktier som

kallas Carnegie Movers. Skälet var bland annat att

värderingen av aktien blivit attraktiv samtidigt som

risken i resultatutvecklingen sjunkit.

Samtidigt åkte Hennes & Mauritz ut i sam-

band med att rekommendationen på aktien sänktes

till neutral. Bland annat den kalla våren väntas leda

till pressade försäljnings- och resultatsiffror och

den allmänna marknadstrenden kring detaljhan-

delssektorn försämrades.

Två veckor senare hade H&M-aktien sjunkit

åtta procent efter att bolagets försäljning under

april månad inte svarat upp mot marknadens för-

väntningar. Volvos B-aktie hade däremot stigit

under samma period med drygt sex procent, bland

annat efter att bolaget rapporterat mycket starka

leveranser av tunga lastbilar.

vad är då Carnegie movers? Movers kan liknas vid en etikett som lyfter fram

de aktier i nordiska storbolag som våra analytiker

och strateger bedömer ha den bästa potentialen

just nu. För att en aktie ska klassas som en Movers

krävs en kurspotential på lägst 20 procent på tre till

sex månaders sikt.

Mellan fem och tio olika aktier kan ingå i Car-

negie Movers. I skrivande stund är det sex stycken;

Danska transportföretaget DSV, norska banken

DnB NOR, danska verkstads- och byggmateriel-

företaget FLSmidth, danska läkemedelsföretaget

NovoNordisk, svenska SSAB och senaste tillskot-

tet Volvo.

Innehållet eller inriktningen på Carnegie Mo-

vers är inte hugget i sten utan sammansättningen

förändras så fort förutsättningarna har förändrats.

Att det senaste bytet mellan H&M och Volvo var två

svenska aktier var mer eller mindre en tillfällighet.

Våra analytiker i Sverige, Norge, Danmark och

Finland möter, analyserar och lämnar rekommen-

dationer på omkring 350 nordiska bolag. Det finns

med andra ord en betydande kunskap om olika

nordiska aktier i företaget. Olika oberoende un-

dersökningar visar också att Carnegie är Nordens

ledande analyshus.

Samtidigt finns det bland kunderna ett stigande

intresse för nordiska aktier, men oftast är kunska-

pen om grannländernas bolag och aktiemarknader

begränsade. Carnegie Movers är en bra utgångs-

punkt för den som vill bredda sin portfölj geogra-

fiskt. Genom urvalet visar våra analytiker vilka

nordiska storföretag som anses vara mest intres-

santa just nu.

Att investera i en handfull aktier istället för en

bred fond eller aktieindexobligation har sina risker.

Carnegies urval i form av Movers innebär ingen ga-

ranti för att det blir bra affärer. Men som Nordens

högst rankade analyshus, med en bred lokal kun-

skapsbas, är förutsättningarna goda för att vi ska

hitta de bästa nordiska aktierna.

Carnegie movers – nordisk stock picking

när vänstervågen stormade fram över Sverige, hade langenskiöld en handfull anställda och bara en mäklare.

3 frågor till sommaren

svar:lotta byström eek• VD för Carnegie Fond AB

• Steven Pinkers ”How the mind works” som jag ald-rig tröttnar på. Spännande odyssé i hjärnforskning och beteendevetenskap. Udda frågor och svar som in-spirerar och underhåller.

• Dukar fram all möjlig plockmat på bordet som passar alla, stora och små. Hos oss umgås alla runt det stora bordet, oväntat besök alltid välkommet!

• Packar regnkläder, besöker en djurpark eller bara myser och njuter av att vara ledig. Går på museum, spelar spel eller hälsar på de man inte hinner träffa så ofta.

staffan billgert • Rådgivare Carnegie Private Banking Stockholm

• ”Frälsaren”, en deckare av Jo Nesbø. Eller någon av hans andra böcker om Harry Hole.

• Thielska Galleriet och en bit mat på Rosendals Träd-gård på Djurgården. Om besökarna är många så kör vi en femkamp på närmaste friidrottsplan. Där finns möj-lighet att låna ihop utrustning för längd, höjd, kula, 60 meter och 400 meter. Riktigt kul!

• För oss blir det mycket fiske oavsett väder. Spinnfiske med barnen och flugfiske för de äldre. Fantastiskt avkopplande. Drömmen är en hel familj som står i älven och flugfiskar om några år.

• rekommendation till hängmattan?• vad hittar du på när du får oväntat besök?• plan b om semestervädret är uselt?

11

top stock picker:

martin nilssonCarnegies analytiker Martin Nilsson har blivit utsedd till Europas fjärde bästa stock picker av tidningen Financial times och utvärderingsföretaget Starmine. En portfölj som skuggade hans rekommendationer slog index med hästlängder under 2007.

meD stort buller och bång har Fi-nancial Times i en 24-sidig bilaga rankat världens bästa analytiker i Nordamerika, Europa och Asien.

På fjärde plats i den europeiska tävling-en placerade sig Carnegies telekomanalyti-ker Martin Nilsson. På självaste börsgolvet på New York Stock Exchange fick han motta utmärkelsen.

Financial Times har tittat på Starmines ranking av hur väl olika analytikers rekom-mendationer har fallit ut under 2007. En fiktiv portfölj har skapats av aktier i de bolag som de olika analytikerna bevakar. Därefter har de fiktiva placeringarna gjorts på basis av köp- och säljrekommendationer. Slutli-gen har utvecklingen för den fiktiva portföl-jen mätts mot ett regionalt branschindex, i det här fallet ett europeiskt telekomindex.

Utfallet för Martin och hans team blev en avkastning som var 35,5 procentenheter bättre än index. Det stora bidraget till den lyckade utvecklingen kan till stor del till-skrivas flera fullträffar i Nokia.

– Vi höjde Nokia till köp i januari 2007 eftersom vi såg att de allmänkonjukturella signalerna såg bra ut och talade för ett gott

konsumtionsutrymme. I oktober sänkte vi rankingen på Nokia till neutral.

Martin Nilsson och teamkollegorna Charlotte Widmark och Andreas Ekström blev mer skeptiska till sektorn än de flesta andra analytikerna under hösten. Konsu-mentförtroendet i världen sjönk åter, vilket de väntade sig skulle slå negativt mot för-säljningen av telefoner.

Efter årsskiftet, det vill säga efter att mätperioden i tävlingen avslutats, sänkte de Nokia ytterligare ett steg, från neutral till underperform. Hittills har det varit rätt på basis av kursutvecklingen.

– Vad gäller Ericsson så var vi mer eller mindre skeptiska under hela perioden och svängde mellan neutral rekommendation och underperform.

Prispressen på system är stor. Världsekonomin utvecklades starkt men intjäningen har inte följt med.

– Till skillnad från tele-fonerna är inte skillnaden mellan olika märken så stor på systemsidan. Det

har varit en kraftig volymtillväxt de senaste åren men den hårda konkurrensen har lett till att intäkterna inte har ökat. Dessutom har konkurrensen från kinesiska konkur-renter bidragit till ytterligare press på mar-ginalerna.

Hur firade du utmärkelsen? – Nja, jag tog emot plaketten, gick hem

till hotellet och sov, steg upp klockan tre lo-kal tid för att vara med på en telefonkonfe-rens. Sedan hade jag fem kundmöten dagen därpå innan jag åkte hem igen. Det hanns aldrig riktigt med tid till att fira.

Nokias kursutveckling från 2007. Grafen visar kurs-

utveckling i kronor och tar inte hänsyn till jämförel-

seindex. Men även med dessa förutsättningar var

det lönsamma råd.

Nokia (i svenska kronor)

125

150

175

200

225

250

275

2007 2008

25 jan -07outperform

19 okt -07 neutral

17 jan -08 underperform

CArnegie Corner

Andreas koch• Informationschef

• Sjunga är en avkopplande sys-selsättning! I hängmattan passar det utmärkt att sjunga Taube, gärna ”Havsörnsvalsen”.

• Då bjuder jag gästerna på en exotisk drink i Vasastan-baren Tiki room som har polynesiskt tema och som bekvämt nog ligger i samma hus som jag bor i.

• Då drar man ihop sitt gamla kompisgäng för en TV-spelsturne-ring med Sony playstation.

Christian Johannesson • Förvaltare Carnegie Private Banking

Malmö

• Stieg Larsson för de få som inte läst hans trilogi, Val McDermid för övriga.

• Kommer det oväntade gäster så tänder jag grillen

• Då åker vi till Lysekil eller Smögen, där skiner alltid solen.

Annette Andersson• Carnegie marknadsavdelning,

Stockholm

• ”Drömspår” av Bruce Chatwin. Författaren följer aboriginernas förfäder i spåren längs den labyrint av osynliga vägar, som som slingrar sig över Australien.

• Då packar jag fikakorgen och går med gästerna till klipporna vid vattnet i Ekhagen, en av Stockholms mysigaste platser.

• Dåligt väder är inga problem. I sommar ska jag vandra i fjällen o c h snickra på torpet, oavsett om det regnar eller inte.

Christoffer Folkebo• Chef Max Matthiessen och Carnegie

Private Banking

• Skippa hängmattan och ta långa pro-menader med spännande människor.

Under en promenad stimuleras hjärnan av endorfiner och kreativiteten tilltar. Dessutom

är det roligt att gå.

• Yttersta skärgården är alltid sevärd, oavsett gäster och väder.

• Våga ha tråkigt, det ger tid till reflektion. Blir vädret uselt ska jag lära mina barn att ha tråkigt en stund och reflektera över livet. Livet är som sommarvädret och börsen, efter regn kommer solsken...

suzanne bergström• Assistent Private Banking

Stockholm

• Någon bok av Håkan Nesser, till exempel kriminalromanen “En helt annan historia”

• Gör ett besök ute på Hölicks fiskeläge, längst ut på Hornslandet utanför Hudiksvall. Där finns också en trevlig liten fiskrestau-rang.

• Besöker någon av de vackra Hälsingegårdarna som nu är nomi-nerade till Unescos världsarvslista.

pär bartholdsson• Chef Private Banking Göteborg

• Med barn i hängmattan blir det ”Hitta Hugo”, ett uppslukande tidsför-driv i form av bildjakt. Väljer jag själv

blir det någon kriminalroman av Giles Blunt. ”Fruset offer” är gastkramande.

• Packar picknickkorgen och åker till Amundön söder om Göte-borg. Ett underbart naturreservat med härliga bad.

• Att paddla havskajak i ordentlig blåst och hällregn är en under-skattad aktivitet. Garanterat spännande och ensamt på havet

Jennie Westergren• Carnegie Asset Management

Stockholm

• Själv kommer jag att läsa ”Aldrig fucka upp”, av Jens Lapidus. Hans debut ”Snabba cash” var så otroligt bra.

• En promenad på Djurgården med alla fantastiska picnickplatser.

• Vindsförrådet måste städas då och då. Ett utmärkt tillfälle är att göra det när det regnar.

Carl langenskiöld, son till grundaren Carl-gustav övervägde att överlåta de externa kunderna till Jacobsson och Ponsbach när bankirfirman Hägglöfs unge stjärnmäklare Erik

10 CArnegie Corner

TExT: tOMaS lINNala

CArnegie vinJett 1�

öva dig till glädje

En golfrunda med thomas ravelli. tore Davegårdh på Carnegie fick oväntat chansen på Svartinge golfbana norr om Stockholm. Det blev ett glatt möte med Sveriges allra störste idrottshjälte. Och ett samtal om mycket annat än golfsvingar, birdies och hole in ones. Hur går i EM i fotboll, thomas? tore fick svaret.

Thomas Ravelli har stått inför många avgörande ögonblick i sitt liv. Hans bästa råd för att lyckas:

TExT: tOrE DaVEgårDH FOTO: MagNUS PEHrSSON

staffan olsson, chef för Carnegies fastighetsbolag, och jag sitter och äter en pasta på Svartinge Golfbana. Vi laddar upp med kolhydrater inför eftermiddagens spännande batalj. Då kommer en levande legend in på restauranten, Thomas Ravelli.

”Typiskt, Sunes sommar” utbrister han irriterat i sin mobiltelefon. ”Kommer ni inte alls?”

Det visar sig att Thomas Ravelli har en starttid strax efter vår och att hans kompi-sar fastnat på vägen efter något trassel. Han har därmed inte någon att spela med.

Jag ser chansen till en kul runda och fö-reslår att han hakar på oss eftersom vi ändå bara är två i bollen. Thomas skiner upp. ”Vågar ni verkligen ta med en äkta smålän-ning i bollen”, säger han med överdriven dialekt.

Jag har dock ett förbehåll, att jag får göra en intervju med honom under rundan. ”Jak elskerr att giva intervjoeer”, säger Tho-mas och bryter denna gång på tyska eller kanske är det österrikiska (han lär ha påbrå från Österrike).

Ett kort samtal med Sveriges snabbaste fotograf, Magnus Pehrson, säkrar att vi kommer att få bra bilder. Magnus tar sig från Stockholm till Svartinge på mindre än tjugo minuter.

småländskt hjärtaInför utslaget på första hålet ger jag Tho-mas Ravelli några golfbollar med Carne-gielogga.

”Åh, vad snällt. Vad glad jag blir. Det värmer ett småländskt hjärta”, säger han och ler stort.

Thomas Ravelli slår ut först. Han har lägst handicap av oss med åtta extra slag.

Det går bra, trots att Magnus Pehrson knäpper bilder på honom både före och under swingen. En hyfsad drive rakt ut på fairway. Jag anar redan i det här läget att det kommer att bli tufft att sätta Thomas Ravelli på plats och påpekar att jag har nackspärr.

Vi spelar en så kallad Köpenhamnare, en trevlig variant på tre spelare. Thomas tar ledningen på första hålet med ett par. Han är tävlingsinriktad och vill vinna, men sam-tidigt är han inte missunnsam när Staffan och jag ibland slår något bra slag.

hemmagjorda svordomarVi är på fjärde hålet, ett korthål på 174 me-ter. Tidigare har Thomas varit säkerheten själv även i besvärliga lägen. Nu har han fått ett ganska svårt läge i en bunker till höger om green. Han slår, sanden sprutar åt alla håll – men ingen boll kommer upp. ”BALT-HAZAR, BALTHAZAR” hör vi Thomas il-sket ropa. Staffan och jag tittar förvånat på varandra. ”Vad är det frågan om?”

Thomas Ravelli svär inte. Istället an-vänder han en rad hemmagjorda substitut, troligen en vana från när hans tre barn var små (två tjejer och en grabb).

En dåligt slagen pitch in på green på femman åtföljdes av utropet ”MUL OCH KLÖVSJUKA”. Thomas Ravelli är full av udda, roliga specialuttryck för olika situa-tioner.

På sexans fairway känner jag mig stres-sad, vi måste få igång lite fotbollssnack. Men han är helt inne i golfen, Thomas – en sann tävlingsmänniska. Att snacka fotboll

mitt i ”matchen” är inget han är lockad av. Men jag måste ju försöka få ur honom lite synpunkter kring EM för CC:

kom igen, grabbar!Nu är det dags för fotbolls-EM. Vad säger du om den svenska uttagningen?

– Den ser riktigt bra ut. Jag tror faktiskt Sverige har chansen att gå långt i turne-ringen. Vi har både en bra lagmaskin och ett antal fräcka killar som Zlatan, Ljung-berg och Elmander. Det är kul att Henke är med igen. Han håller fortfarande och har visat i Helsingborg att han är hyperfarlig.

På sjuan, en par femma på 439 meter, slår Thomas sin bästa drive för dagen.

”Kom igen grabbar – få se vad ni kan”. Thomas Ravelli är lättsam och redan nu känns det som vi känt varandra i åratal.

Saknar du någon i truppen?– Elfsborgs Stefan Ishizaki skulle varit

med tycker jag. Han är väldigt vass – en klar miss från Lagerbäck och ledningen. Det är också synd att Teddy Lucic tackade nej. Jag tycker faktiskt han skulle ställt upp även om han fick kallelsen sent. Blir man uttagen till landslaget ska man vara med, det är min inställning.

snabba att idiotförklaraThomas puttar för birdie på elfte hålet. Det är ingen bra putt, en av hans sämsta. Han missar med nästan en halvmeter i sida. ”SUNES JUL” blir tillmälet på den putten.

Vad säger du om målvakterna – håller de din klass?

– Njaäe. Andreas Isaksson är bäst. Rami Shaaban är också bra, kanske mer ojämn.

möten man hade velat se på golfbanan:Bill Clinton mot George W. Bush

Che Guevara mot Bill Gates

Alice Cooper mot Frank Sinatra

världens roligaste foursome:Bob Hope, Oliver Hardy (Helan), Groucho Marx och Lars Åberg

Fem golfbanor spelare drömmer om att spela på:Pebble Beach, USA

St. Andrews, Skottland

Pinehurst, USA

Ballybunion, Irland

Carnoustie, Skottland

CArnegie CoAChing12

Penser oväntat erbjöd sina tjänster. Penser tillsammans med tomas Fischer hade en idé om hur framtidens aktiemarknad skulle se ut. Det gällde att arbeta aktivt, inte reaktivt,

1� 1�

Men det är svårt att jämföra målvakter. Det är så mycket som spelar in. Hur effektiva backar man har, vilka skyttar som får full-träff eller om planen är ojämn och gropig. Det handlar till en del om tur och otur. Men det struntar tidningarna i. De är snabba till att både idiot- och helgonförklara målvakter.

sverige underskattatSvartinge är en trevlig golfbana och Tho-mas spelar stabilt. Efter tretton hål ligger han i nivå med sitt handicap. Ruffarna har ännu inte vuxit till sig och vi hittar alla bol-lar förutom ett par som gick ned i de små vattendragen längs banan. Thomas slog en boll i sjön till vänster på 16:e – det blev ”MI-NISTERSTYRE” om jag minns rätt. Själv lyckades jag med meriten att slå ned två bollar i samma sjö. Klart man blir sur, men jag har lärt mig av Thomas. ”POLLENANA-LYS” heter min nya svordom vid sådana till-fällen. Thomas nickar gillande mot mig.

Hur långt går vi i EM?– Jag tror att Sverige underskattas av

motståndarna. Det ökar våra chanser. Men det blir naturligtvis ändå tufft att gå vidare till kvartsfinal. Spanien tror jag kommer tillhöra topplagen. Ryssarna är svåra och Grekland, som är regerande EM-mästare, är ofta bättre i stora sammanhang än vad de är normalt. Mitt tips är att Spanien vinner gruppen och att Sverige blir tvåa. Då får vi möta vinnaren i grupp C; Italien, Frankri-ke, Holland eller Rumänien. Blir det Frank-rike är det väl stopp. Mot något av de andra lagen har vi en god chans.

Staffan gjorde par på 17:e hålet, men det gjorde Thomas också och eftersom Thomas vann hålet innan får han slå ut först igen. ”Du håller honnören på gamla meriter”, sä-ger Staffan.

”Jag har levt på gamla meriter i snart femton år nu”, säger Thomas och skrattar.

Vem vinner?– I finalen tror jag vi får se Tyskland mot

Kroatien eller mot Spanien. Kroatien har ett mycket bra lag i år. Robust försvar och ett snabbt effektivt anfall. Spanien ser på pap-peret starkast ut av alla – idel storstjärnor i laget. Kan de få till ett bra samarbete går de väldigt långt. Men det blir tyskarna som tar hem pokalen.

Saknar du fotbollen?– Jag saknar inte pressen att alltid för-

söka vara på topp och prestera bra i match efter match. Det är väldigt krävande. Men jag saknar kamratskapet, snacket i omkläd-ningsrummet och alla practical jokes mel-lan grabbarna.

nästan alltid kulVi närmar oss 18:e green. Thomas gör ett bra inspel, sätter putten och vinner stort. Staffan vinner över mig. Jag skyller på min nackspärr.

När svenska folket gjorde sitt val för några år se-

dan blev svaret: Thomas Ravellis avgörande straff-

räddning mot Rumänien i VM 1994.

Thomas debuterade som målvakt i Allsvenskan

för Östers IF redan som 17-åring. ”Jag var hyper-

nervös”, erkänner han. Det dröjde inte länge förrän

han också blev landslagets målvakt. Det blev 143

landskamper, svenskt rekord och länge världsre-

kord. Har blivit svensk mästare åtta gånger (två

gånger med Östers IF och sex gånger med IFK Gö-

teborg), fler gånger än någon annan svensk spe-

På nittonde går vi igenom Köpenhamns-scoren i detalj. Reducerat får Thomas tolv poäng, Staffan fyra och undertecknad noll. Jag klämmer in ett par avslutande frågor.

Är det något du ångrar från din karriär?– Jag har haft många härliga år med

Öster, Blåvitt och landslaget. Så här i efter-hand ångrar jag kanske att jag inte hoppade på något proffskontrakt när jag hade bra er-bjudanden. Då hade man kunnat sitta mer bakåtlutad med en bra slant i madrassen.

Trivs du inte med ditt nuvarande jobb?– Jo, jag tycker det är jättekul. Men jag

har nästan alltid kul. Det är nog mycket en fråga om läggning, men man kan faktiskt öva sig till mer glädje. Det märker jag vid mina föreläsningar. Det handlar om att ar-beta bort rädslan för sig själv. Vi människor duger, vi kan och vi behöver inte sätta så-dan press på oss själva att vi inte mår bra. Vad är det för liv om det inte finns glädje? Det här är min mission nu för tiden och jag tror jag är bra på det – kolla referenserna på min hemsida får du se.

tidernas idrottsögonblick? lare. Utsedd till världens näst bäste målvakt 1994.

Fick Guldbollen 1991. Avslutade karriären som

proffs i USA 1999. Tidernas idrottsögonblick

för dig, Thomas?

– När Anders Gärderud vinner 3 000 meter hin-

der i OS 1976 och sätter nytt världsrekord. Det var

ett otroligt spännande lopp.

Thomas Ravelli arbetar numera som föreläsare.

Det handlar om individutveckling i grupp och ar-

betslag. Thomas arbetar även som konferencier

samt arrangerar olika typer av evenemang. Hem-

sida: www.ravelli.nu

Staffan Olsson, Thomas Ravelli och Tore Davegårdh (med nackspärr)

skydda familjenDu ska kunna känna dig trygg med att veta att familjen klarar sig om du eller din partner skulle gå bort mitt i livet. Men många vet inte hur familjen drabbas ekonomiskt, eftersom det krävs både tid och kunskap för att försöka skaffa sig en samlad bild på egen hand.

ersättning viD DöDsfall kommer från många olika håll med olika regler. Familje-situation, barnens ålder och vilket skydd som finns genom din anställning påverkar storleken på och utbetalningstiden för ditt efterlevandeskydd. Det är klokt att kom-plettera skyddet på egen hand eftersom samhällets och arbetsgivarens ofta inte är tillräckligt.

hitta bästa skyddetMax Matthiessens rådgivare träffar varje dag kunder som får hjälp att hitta det bästa skyddet för sig och familjen. Utgångspunk-ten är familjesituationen och de ekonomis-ka förhållandena.

Det som påverkar rekommenderad försäkringslösning är bland annat om det behövs ett engångsbelopp för att bli skuld-fri eller en löpande förstärkning under en längre tid. I vissa fall kan även komplette-rande familjejuridisk rådgivning behövas, till exempel hjälp att upprätta äktenskaps-

TExT: NIKlaS MIlD FOTO: IStOCK PHOtO

förord, testamente och samboavtal.En kompletterande livförsäkring som

ser till att familjen blir skuldfri är ofta den bästa lösningen för de flesta. Men undvik bankens erbjudande om så kallad bo-kvar-försäkring eller bolåneskydd. Det finns både billigare och bättre alternativ.

Den personliga rådgivningen tillsam-mans med en total sammanställning av ditt efterlevandeskydd i Max Matthiessens Pri-vattjänst ger de flesta den hjälp de behöver.

livet förändrasDet räcker dock inte att du ser över ditt ef-terlevandeskydd en gång och sedan slår dig till ro. Utvärdera och anpassa efterlevande-skyddet om du gifter dig, får barn, skiljer dig eller byter jobb.

sambo omfattas inteOm du är eller blir sambo är det extra vik-tigt att komplettera ditt efterlevandeskydd. Sambor har en sämre situation än gifta och

omfattas inte av efterlevandeskyddet i en del försäkringssystem. I de fall de gör det, måste man ofta skriva särskilda förmånsta-garförordnanden för att det ska betalas ut ersättning.

måste ordna självaDu som är egen företagare eller anställd på ett företag utan kollektivavtal bör också se upp.

Som egenföretagare måste du ordna med försäkringsskydd och pensionsspa-rande själv. Detsamma gäller också anställ-da på företag utan kollektivavtal som inte ordnat med försäkringar och pensioner för sina anställda.

Max Matthiessen, som ingår i Carne-giekoncernen, hjälper arbetsgivare, före-tagare och privatpersoner att hitta rätt försäkringsskydd och långsiktiga pensions-sparande. Prata med din rådgivare eller kontaktperson på Carnegie för mer infor-mation, eller ring 08-613 02 00.

mAx mAtthiessen

med kundernas affärer. Mellan 1968 och 1969 steg langenskiölds omsättning med 1 500 procent. antalet anställda fyrfaldigades på tre år. Erik Penser blev intresserad av stora aktieaffärer för egen räkning. Han blev storägare i investmentbolaget asken, som i sin tur ägde 35 procent av aktierna i Carnegie, och byggde vidare på ett privat imperium.

CArnegie CoAChing

några råd• Se över och anpassa efterlevandeskyddet vid

förändrad familjesituation, privatekonomi och vid byte av arbetsgivare. Tänk på att en del arbetsgivare inte står för några försäkringar för sina anställda.

• Om du är sambo, egen företagare eller anställd på företag utan kollektivavtal eller har särkull-barn är det extra viktigt att se över och kom-plettera ditt efterlevandeskydd.

• Många saknar efterlevandeskydd efter 65. Vid behov, se till att teckna försäkring som gäller även som pensionär. Gör det i god tid.

• Teckna efterlevandeskydd medan du är frisk. Annars kan det bli svårt att få en försäkring.

• Se upp om du håller på med någon riskfylld sport. Många livförsäkringar gäller till exempel inte för bergsklättring, dykning, kampsporter och så kallade extrema sporter.

• En fristående livförsäkring är ofta bättre än bankens så kallade bo-kvar-försäkring eller

bolåneskydd.

• Samla all information om efterlevandeskydd i en pärm eller mapp och informera den närmaste familjen.

1� 1�

cc: stämDe träff med Charlotta Faxén och Leemon Wu, fondförvaltare i Sverige-teamet på Carnegie Asset Management för att be dem ta pulsen på marknaden och lis-ta några nyckelfaktorer för aktiemarknaden att hålla reda på under sommaren.

De är försiktigt optimistiska. Huvudsce-nariot är att den positiva trenden ska hålla i sig även om det inte saknas potentiella hot.

– Har man av någon anledning sålt sina aktiefonder men är intresserad av att köpa igen är det ett ganska intressant läge. För-utsättningarna ser bättre ut nu än för ett halvår sedan, säger Charlotta som förvaltar Carnegies Småbolagsfond.

– Mycket av kreditoron har släppt sitt grepp om aktiemarknaderna. Det har spe-lat in i den återhämtning vi såg under april och maj. Generellt sett har dock prog-noserna på börsbolagen kommit ned, säger Leemon som förvaltar Carnegies Sverigefond.

Leemon konstaterar dock att det alltid är svårt att pricka in bottnar och toppar. Den som säljer allt riskerar att missa uppgången när den kommer. De som kastar in allt på ett

bräde tar också en risk om det kommer en ny körare, kanske i samband med halvårs-rapporterna eller någon oväntad händelse vi inte kan förutspå idag.

För att minimera risken i sitt fondspa-rande förordar hon att den som sparar på lång sikt i fonder ska månadsspara ett visst belopp. På så sätt åstadkommer man en ut-jämning av ingångsvärden över tiden.

vändning uppåtLeemon Wu och Charlotta Faxen, eller Lot-ta som hon kallas internt, tycker bägge att börshumöret åter börjat se starkt ut i USA. Valår, en centralbank som är fast besluten att få fart på ekonomin och en sysselsätt-ning som fortfarande hålls uppe talar för att den amerikanska svackan inte behöver

bli så djup. – Den svaga dol-

larn ger stöd åt ex-portindustrin.

Att sysselsätt-ningen inte ko l l ap s a t är också

viktigt, säger Lotta Faxen. – Folk har varit extremt negativa till

USA en tid men vi letar tecken på en vänd-ning uppåt. Mycket talar för en andra halv-lek som blir bra i USA, men utvecklingen i fastighetspriserna är en viktig fråga. Ska de fortsätta ned eller inte, frågar sig Leemon Wuu.

Omkring två tredjedelar av USA:s BNP kommer från privatkonsumtion. Om fastig-hetspriserna fortsätter falla kraftigt kan det få långtgående konsekvenser.

Lotta, du som är inriktad på småbolag, ser det lika ljust ut i din sektor?

– Bilden är väldigt blandad och det är omöjligt att tala om småbolagen som en homogen grupp. I en del sektorer, som un-derleverantörer till vissa verkstadsbolag, ser det ljusare ut.

Hon lyfter fram fyra favoriter som finns med i småbolagsportföljen. Kontraktstill-verkaren Note är riskfylld, men har stor potential om företagsbygget löper på som planerat. Förvärv har gett en högre tekno-logisk nivå och positivt är att bolaget startar tillverkning i Kina.

Carnegies fondförvaltare ser med spänning fram mot sommaren. När övriga Sverige tar semes-ter går deras arbete in i en hektisk period. Juli månad, när andra kvartalets rapportflod sköljer över marknaden, blir det verkliga stresstestet på om den återhämtning vi sett på börsen under våren är uthållig eller inte.

Leemon Wuu läste maskinteknik på KTH

men bytte till Handels. Första jobbet

var investeringsanalytiker på Custos.

2001 kom hon till Carnegie och hann

analysera skog, stål, gruvor, banker och

investmentbolag innan hon tog kli-

vet över till Asset Management

där hon nu förvaltar Carne-

gies Sverigefond. Sportdykare

som talar fem språk.

CArnegie CompAss

när du har semester gör fondförvaltarna leemon och Charlotta på Carnegie sina val:

våra favoriter på börsen i höstEn annan intressant underleverantör till industrin är BB Tools. Bra tillväxt med för-siktig värdering. Teknikkonsulten ÅF är en annan favorit som drar fördel av investe-ringsbehov inom gruvnäringen, miljö och infrastruktur. Den fjärde är Nederman, miljöteknikbolaget som börsintroducera-des för ett år sedan.

– Nederman är en bortglömd darling. Lite för litet för att analytikerna ska lägga tid på bolaget, men otroligt välskött och gör bra förvärv.

Och dina favoriter bland storbolagen just nu, Leemon?

– Volvo, AstraZeneca och Assa Abloy. Alla tre är billiga.

Det som lockar i Volvo är hög vinsttill-växt och möjligheten att få vara med om en återhämtning i den amerikanska lastvagns-marknaden. Volvo har länge kämpat med marginaler som släpar efter Scanias så det finns en tydlig förbättringspotential.

– AstraZeneca har, utöver det låga värde-ringen, handlats till en stor rabatt mot kon-kurrenterna på grund av hotet från billiga generiska läkemedel. Men den omedelbara risken har minskat efter uppgörelsen med Ranbaxy i våras.

En annan faktor att tänka på är att lä-kemedelssektorn under hela den här börs-cykeln har släpat efter marknaden, säger Leemon Wuu.

Hon tycker att Assa Abloys aktie är bil-lig och gillar de grepp bolaget tar för att för-bättra lönsamheten. De nuvarande åtgär-derna lanserades för två år sedan och vi får se hur uppföljningen blir under hösten.

– Sedan är Hennes & Mauritz lite av en favorit. På kort till meddellång sikt kan ak-tien ha det fortsatt kämpigt, men placerar man långsiktigt är det bättre värden än ex-empelvis Ericsson.

Carnegie var samtidigt näst störste ägare i asken. 1980 bytte langenskiöld namn till Carnegie Fondkommission och den första utlandsetableringen gjordes. Framgångsvågen

Bankerna, då. Borde inte de kunna återhäm-ta sig nu när den internationella kreditfros-san klingat av?

– Banker kan nog återhämta sig på glo-bal basis men SEB och Swedbank har sina egna unika bekymmer i Baltikum. Han-delsbanken och Nordea har däremot hållit emot bra och kan inte sägas ha blivit mycket billigare under kreditfrossan. Sedan ska man komma ihåg att banking är en sen-cyklisk bransch. Kreditförlusterna har varit exceptionellt låga under flera år men kan

börja stiga med en europeisk konjunktur-försämring.

Hur är det att vara förvaltare? Tänker man på aktier från att man vaknar till att man går och lägger sig?

– Man drömmer till och med om aktier. Har man fått förtroendet att ta hand om andras sparpengar kan man inte rycka på axlarna. Man lever med aktier och sina pla-ceringar dygnet runt, säger Lotta Faxen.

– Text-TV:n står på jämt, konstaterar Le-emon Wuu.

Lotta Faxen läste marknadsföring och tyska innan hon insåg att arbetet med aktier är väldigt

stimulerande. Hon har arbetat på Carnegie sedan 2000 och knöts till Småbolagsfonden 2003.

Sprang i fjol Stockholm Marathon på 5 timmar och 5 minuter. Det ska bli bättre i år, lovar hon.

TExT: tOMaS lINNala FOTO: MagNUS PEHrSSON

”Förutsättningarna ser bättre ut nu än

för ett halvår sedan”

” man drömmer till och med om aktier”

1� CArnegie vinJettCArnegie Ceo 1�

fortsatte på 1980-talet när fler namnkunniga “stjärnmäklare” som Mats Qviberg och Johan björkman rekryterades till verksamheten. Nya finansiella instrument som optioner lanserades

mikael ericson:

Carnegie har en enorm potential

Etablera en koncernledning, dela upp verksamheten i effektiva affärsområden och fokusera på att visa upp Carnegies värden. Så kan nye koncernchefen Mikael Ericsons mål för det närmaste året sammanfattas. På längre sikt ser han en mycket ljus framtid för Carnegie.

Vad lockade mest med Carnegie?– Jag hade ett bra och spännande ar-

bete som vice VD på Handelsbanken med ansvar för investmentbanken Capital Mar-kets. Men att bli chef för Nordens starkaste investmentbank Carnegie – det gick helt en-kelt inte att avstå från. Jag behövde inte lång betänketid för att anta den utmaningen.

Var de processer som pågår och Finans-inspektionens häftiga kritik mot Carnegie något som gjorde dig tveksam?

– Det där hände ju före min tid, men jag skulle gärna ha sett att det var överståndet. Självklart tar vi till oss kritiken från Finans-inspektionen och Stockholmsbörsen. Det har redan gjorts ett stort arbete för att för-bättra affärskontrollen och för närvarande arbetar vi med ett system som ska säkra att den administrativa kontrollen utvecklas i samma takt som affären.

Om du jämför med Handelsbanken, finns det något du vill kopiera?

– Inom Handelsbanken har varje chef ett tydligt ansvar för både intäkter och kost-nader för sin verksamhet. Carnegie har också en decentraliserad organisation, men fördelningen av kostnader är idag inte helt tydlig. Det kommer jag att arbeta mycket med redan i år och ser i detta goda förut-sättningar till ökad effektivitet.

Blev det en stor omställning att bli VD för ett börsföretag?

– Det är lite tidigt att svara på. Tidi-gare var jag chef för en relativt liten grupp inom Handelsbanken. Nu passerar jag en storleksgräns där det blir svårt att kunna namnen på alla medarbetare. Självklart blir man också en mer publik person, vilket är en ny situation. Jag inser också att jag kom-mer att behöva lägga en stor del av min tid för analytiker och journalister, speciellt i samband med finansiella rapporter och så vidare. Detta är en viktig del i VD:s arbets-

uppgifter. Vi har varit för dåliga på att sälja Carnegie.

Vad kan vi förvänta oss för ledarstil?– Carnegies enda egentliga tillgång är

bolagets personal. Drygt 1 000 människor ska finna sitt arbete intressant, välavlönat och därmed inbjudande till topprestatio-ner. Carnegies personal är långt drivna specialister. Jag träffar dagligen personer som kan mycket mer än jag själv på sina respektive områden. Det kräver en ödmjuk inställning och en nära ledarstil om jag ska kunna skapa ytter-ligare hävstång på vår personals kom-petens.

Du har ju arbetat inom Carnegie tidi-gare. Var det något som överraskade dig när du nu åter-vände?

– Jag arbetade i Carnegie från 1987 till 1993. Då fanns en mycket stark familje-känsla i företaget. Det överraskade mig att denna känsla fortfarande är lika stark, 15 år senare och efter stora förändringar i både bolaget och omvärlden. Det finns en ovan-lig värme och mycket påtaglig företags-känsla inom Carnegie – en stolthet över att tillhöra bolaget. Den är viktig för Carnegies framgångar och jag ska göra allt för att bi-behålla och nära den.

Styrelsen har tagit beslut att Carnegie ska delas upp i en förmögenhetsförvaltning och en investmentbank. Hur kommer det att på-verka företaget?

– Ett viktigt motiv är att på allvar ta vara på de stora synergier vi ser mellan främst Private Banking och Max Matthiessen. De har liknande inriktning och tillsammans kommer vi att kunna gå ut med ett mycket större kunderbjudande. Både PB och Max

arbetar med en öppen arkitektur. Det inne-bär att vi kan leverera de bästa tjänsterna och produkterna som finns på marknaden till våra kunder – inte bara Carnegies egna. Vi ser alltid till kundens bästa – här kom-mer storbankerna att stå inför verkliga ut-maningar framöver.

Christoffer Folkebo, VD för Max Matthiessen, har nyligen utsetts till chef även för Private Banking och han har redan börjat arbeta för en omfattande integrering av verksamheterna. Här finns mycket krut

som vi ska sätta fyr på!Var kommer fonder-

na, Asset Management, in i bilden?

– Asset Manage-ment kommer eventu-ellt att ingå i en gemen-sam struktur med Max och PB, vi har inte rik-tigt satt ned foten där

ännu. Men Asset Management skulle stå starkt även på egna ben, med runt 125 mil-jarder kronor under förvaltning. Här kan man tala om spetskompetens. Med tanke på hur många av våra fonder som rankas med toppbetyget fem stjärnor i Morningstar är tillväxtmöjligheterna mycket goda. Fram-tiden går mot öppen arkitektur och inom några år får vi sannolikt se storbankerna sälja Carnegiefonder till sina kunder.

Och vad betyder en uppdelning för in-vestmentbanken?

– Carnegie är redan idag Nordens star-kaste investmentbank. Inom Securities har vi Nordens bästa analyskår. Vi utsågs till nummer ett i 13 av 15 olika branschkatego-rier av undersökningsföretaget Prospera i vintras. Det visar en enorm styrka. Nyligen utsågs analytikern Martin Nilsson till en av världens bästa stock pickers. Även interna-tionellt har vi ett starkt varumärke, vilket är

viktigt även på hemmaplan. Investmentbanken har visserligen haft

det tuffare en period. Oroliga kreditmark-nader och en fallande börs är inte det bästa klimatet för börsintroduktioner och andra företagsaffärer. Men styrkan finns och den kommer att visa sig när marknaden pigg-nar till. Vi är bäst i Norden och ska så förbli även på längre sikt.

Carnegies bonussystem utmålas ofta i pressen som orimligt förmånligt. Kommen-tar?

– Aktieägare och anställda delar 50/50 på vinsten. Det innebär att Carnegie kan rekrytera de allra bästa inom varje område och det gynnar i sin tur även ägarna. Det råder en stor enighet om att det är ett bra system för alla och styrelsen har inga in-vändningar. Man måste komma ihåg att framgångar inom vår verksamhet är ex-tremt beroende av att kunna rekrytera och behålla duktiga människor.

Det sägs ”på stan” att uppdelningen i olika affärsområden är en förberedelse för försäljning av någon verksamhet. Är det så?

– Jag och styrelsen ser en enorm poten-tial i Carnegie, vilken kan förstärkas genom en uppdelning. Utöver att ta vara på syner-gier vill vi självklart visa upp de stora värden som finns i företaget. Om det skulle skapa intresse från andra på marknaden är det bara positivt som jag ser det. Vi har emel-lertid inga planer att sälja någon enhet.

Vad är Carnegieaktien värd?– Börsen fungerar som en daglig vär-

demätare och är effektiv. Det hindrar inte att jag ser en enorm potential i företaget. Carnegie har ett fantastiskt varumärke, kompetent personal och en hög andel nöjda kunder. Med det i ryggen har vi goda förut-sättningar att vinna ytterligare marknads-andelar och skapa större värden för både aktieägare och anställda.

mikael ericsonUtbildning: Civilekonom, halv doktorandutbildning.

Karriär: Totalsammanställare på Finansdepartementet,

penningmäklare på Carnegie, och sedan 1993 olika befatt-

ningar inom Handelsbanken, den senaste tiden som chef för

investmentbanken Capital Markets.

Ålder: 47 år.

Familj: Fyra barn sedan tidigare plus sambo med två barn.

Fritid: Det blir inte mycket tid över.

Pilot i Carnegie: 48 100 aktier.

TExT: tOrE DaVEgårDH FOTO: MagNUS PEHrSSON

1985. Erik Penser hade flyttat till England men fortsatte göra stora och

”Jag behövde inte tänka länge för att anta utmaningen”

20

Barn som får alkohol hemma dricker sig berusade

oftare än andra barn

Med

iaM

onde

F

oto:

Gun

nar

Nyd

rén

Win

eWor

ld A

B •

08-

662

18 0

0 •

ww

w.w

inew

orld

.se

ÅRETS RÖDA NYHETUtsågs till ”Årets Röda Nyhet” av de 33 vinjournalister, som deltog i 2007 års omröstning, publicerad i Allt om Vin nr 1/2008.

6506 Kevin Arnold ShirazRött vin från Sydafrika • Alkoholhalt: 14% • 169:-

FYND!”När jag nyligen genomförde en provning av över sjuttio syrahviner från 2006 till 1972, så kom detta ut som en av de stora sensationerna. Extremt mockarostad, helt förförisk doft med massor av extrakt och kraft. Mycket inbjudande, nästan övertydlig, markant fatkryddad, eldig smak i synnerligen lättgillad, modern och väl skräddad stil. Världsklass!”.DAGENS NYHETER 30/9 2007 ”KRONSTAMS FAVORITER

BÄSTA KÖP!ALLT OM VIN NR 9/2007

FYND • BÄSTA KÖPSUNE LILJEVALL, UPSALA NYA TIDNING DEN 27/9 2007

Oj så gott! Superhärlig smakrikedom med mognad i frukten som kompletteras av choklad, läder, kryddor och fat. Allt i god balans med viss strävhet som ger extra dimension. Lång eftersmak. Utmärkt till romantiska middagar eller som present till någon du gillar.AFTONBLADET 20/8 2007

FYNDPER BILL, DINA VINER NR 10/2007

JENS DOLK, SVENSKA DAGBLADET

ANDERS RÖTTORP, DAGENS INDUSTRI WEEKEND NR 29/2007

VIN

ORD

ICWINE CHALLEN

GE

STOCKHOLM

BESTVALUE2008

VIN

ORD

IC

WINE CHALLENG

E

STOCKHOLM

GOLD

TROPHY

2008

Sveriges mest prisvärda röda vin!I Vinordic Wine Challenge 2008 utses Sveriges mest prisvärda viner. Bästa röda blev Kevin Arnold Shiraz!Vinordic Wine Challenge arrangeras av Vinordic i samarbete med tidningen Allt om Vin.

+

iblanD får jag, liksom många andra i den här branschen, sådana här frågor. En av mina skickliga mäklarkollegor fick här-omdagen frågan och svarade i sann Karin Boye-anda: ”Målet är inte det viktigaste – det är ju vägen dit som är intressant.”

Jag som agerar på kort till medellång sikt tycker att detta är en klockren syn-punkt. Om vi tror att börsen ska gå upp tio procent är det förvisso intressant. Men mycket mer intressant är vägen dit. Och det är just därför placerare är intresserade av att agera på kort till medellång sikt.

Tänk dig tillbaka till den 29 december år 2006. Ponera att du fick frågan om börsen på tolv månaders sikt. Ponera också att du gissade att den skulle upp med tio procent, vilket många gör eftersom det är så mycket börsen i snitt gått upp per år. Utfallet var att index föll tio procent.

I stället för att fokusera på helåret kan vi titta på två sekvenser i helårsrörelsen, en upp- och en nedgångssekvens. Från januari till juli steg index 14 procent på drygt sju månader och analysen var så långt riktig. Därefter föll index 22 procent på cirka fem månader. Är det skäl nog att handla i ett

kortare perspektiv? I diagrammet uppe till hö-

ger har jag ritat in de kort-siktiga ”swing”-rörelserna

som blå och röda streck. De samlade uppgång-arna – räknat på intra-dayrörelser – uppgår till drygt 67 procentenheter och nedgångsrörelserna drygt 70 procentenhe-ter. Detta visar vilken enorm teoretisk poten-tial en skicklig swing-trader har. Hon eller han kan mångdubbla vinstmöjligheten. Hur

fantastiskt detta än kan låta är det ändå bara teo-ri, eller?

Låt oss på skoj granska vårt marknadsbrev Short Term vid dessa bottnar. Vid första botten var jag tyvärr på semester. Jag skri-ver tyvärr eftersom den nedgången avsluta-des med en skolboksliknande svansforma-tion för uppgång som jag inte hade missat om jag hade varit på plats. Men nu var jag inte det.

Vid nästa botten skrev jag i Short Term 14 maj att en så kallad snap-back uppåt skulle påbörjas. Vid den tredje botten skrev jag i Short Term den 11 juni att ”botten är träffad och det ska upp”.

Vid nästföljande botten hittade jag inget bra köpläge. Vid den femte skrev jag att ”vi har just nu ett köpläge baserat på statisti-ken”. Vid den senaste botten, skrev jag att vi hade en hårt spänd gummisnodd samt att månadsskiftesanomalin skulle kicka in.

Fyra av de fem bottnar jag kunde pricka in.

Gott så. Men det borde ha varit fem av sex om jag inte varit på semester (jag får prata med min fru om det här med semes-ter i fortsättningen). Hur som helst, det finns potential i kortsiktig aktiehandel, som du förstår, men man måste ha kunskaper – precis som inom vilket yrke som helst.

Så vad tror jag då om börsen på helåret? Ingen aning!

För mig är det ointressant och dessutom omöjligt att spå med en hög träffsäkerhet. Det är som att försöka spå vädret en månad framåt. Det är betydligt lättare ett par dagar till en vecka framåt.

Johnny Torssell

1050

1100

1150

1200

1250

1300

1350

OMX Stockholm 30-index

Det svänger. Grafen visar de kortsiktiga svängningarna mellan bottnar och toppar i OMX-index under 2007.

vad tror du om börsen fram till årsskiftet?

CArnegie CommentAry

”målet är inte det viktigaste – det är ju vägen dit som är

intressant.”

som kunde ge full service. – Själv har jag så många järn i elden

att jag inte kan sitta vid en skärm hela da-garna. Jag träffade många olika banker och fondkommissionärer men kände att kom-petensen inte räckte till. Sedan hittade jag Carnegie.

Alla ska hålla samsOch service får han. Under intervjun piper SMS när avslut har gjorts och hans rådgi-vare Olle Eckerbom ringer för att diskutera strategin, liksom för att höra sig för om re-portern sköter sig.

Så småningom tänker Ulf Källåker sam-la alla de långsiktiga försörjningarna under ett gemensamt paraply – aktiebolag eller stiftelse – med en extern styrelse som skö-

ter om affärerna, huset och de anställda.– Min tanke är att systemet ska göra att

alla håller sams. Arvskiften kan bli gräs-liga, konstaterar han.

Samtidigt är han mån om att Ribbings-hov inte blir familjens privata paradis. Tre hus nedanför herrgården, tidigare tjänste-bostäder, hyrs ut till främst tyska och svens-ka turister. Läget vid vattnet, den storslagna naturen och närheten till Katthult och Ast-rid Lindgrens värld lockar. Sommargäs-terna bidrar med försörjningen till gården, vitaliserar miljön och ger upphov till arbete på orten.

– Jag skulle däremot aldrig göra om hu-set till ett hotell eller en konferensanlägg-ning. Det skulle förstöra mer än det tillför.

Ulf Källåkers råd till den som vill köpa, renovera och återställa en gammal

byggnad är att ta god tid på sig. Det är en investering som betalar sig.

– Sätt aldrig några tidsgränser när någonting ska vara klart. Det kan

ta år att hitta rätt saker. Lev hellre utan golvlister i två år än att sätta in

fel. Har du bråttom tar du till nödlösningar istället för att leta efter de där

extra fina sakerna.

Det finns många duktiga och utbildade byggnadsantikvarier som kan

avgöra på årtalet när en list eller en kakelugn är tillverkade, och hur de

ska se ut för att fånga den rätta tidsandan. Kring själva husköpet finns det

licensierade besiktningsmän som inte bara påpekar fel utan också föreslår

lämpliga åtgärder. Ulf Källåker är själv kunnig på området och behövde

inte ta hjälp av besiktningsman.

– Jag tittade framför allt på vägg- och takstommar och letade efter

hussvamp – är det hussvamp så ska man i princip inte köpa. Men oftast

ligger den här typen av hus på en hög plats och har en rejäl stenfot, så

fukt- och översvämningsrisken är ofta låg.

Däremot har han konsekvent anlitat de bästa hantverkarna. När ex-

empelvis hallen restaurerades och den moderna trappan ersattes av den

ursprungliga dubbeltrappan till övervåningen, kallades en kyrkomålare

från Norrköping in för att marmorera träytorna.

Gamla ritningar och fotografier som kan hittas hos landsarkiven, på

museer och hos hembygdsföreningen är god hjälp för att se hur byggnaden

såg ut innan ombyggnadsraseriet blommade ut på mitten av 1900-talet.

Sedan måste man bestämma sig hur högt man sätter ribban. Att byta

ut gobelängtapeterna från 1970-talet till handtryckta tapeter med gamla

motiv är relativt enkelt. Och man kan med visst fog kalla sig vårdare av

det svenska kulturarvet utan att behöva gå så långt som när Ulf Källåker

beställde franska kalvlädertapeter till sitt bibliotek.

I hans fall är miljön lika viktig som byggnaden. Strandlinjen runt huset

är noggrant stensatt och snart ska rundeln framför huset åtgärdas.

– Jag ska riva upp asfalten. Jag har hittat rätt sorts grus som jag ska

beställa från England. Men jag kommer att behöva en landskapsarkitekt.

Mitt mål är att skapa en engelsk park och nu letar jag efter ritningar över

hur parken tidigare såg ut.

Att köpa en stor gård på en liten ort innebär också att man får en

viss roll på köpet. Ryktet gick i bygden att Ragnar Skanåker hade köpt

Ribbingshov.

– Så fort köpet var klart gick jag runt och hälsade på alla grannar och

jag tror att det uppfattades positivt.

Frågan om vilka sorts verksamheter som går att lägga i en gemensam

juridisk enhet, och om bolag eller stiftelse är bästa sättet att skapa en

varaktighet kring en egendom skiljer sig från fall till fall. Carnegies jurister

kan utreda vad som är lämpligast beroende på tidsaspekter, verksamhe-

ter och specifika önskemål.

”ta god tid på dig”

Bengt Magnusson nämns som lagman i Öster-

götland första gången 1269. Han ärvde titeln

efter sin far, Magnus Bengtsson. 1288 blev han

medlem av riksrådet. Året därpå gav han sig ut

på pilgrimsfärd och sonen Magnus Bengtsson

blev tillförordnad lagman. Äldsta dottern i det

andra äktenskapet, Ingeborg Bengtsdotter, gifte

sig med lagmannen Birger Persson. Tillsammans

fick de dottern Birgitta, som blev kanoniserad och

numer kallas Heliga Birgitta.

Titeln lagman är känd från den förkristna tiden.

Lagmannens roll var att läsa och tillämpa lagen

vid tinget. Lagmannens politiska makt kunde vara

stor, vilket visas i historien om hur Torgny lagman

1018 tvingade Olof Skötkonung till fred med nor-

ske Olav den helige. Det område som lydde under

en lag kallades lagsaga. Namnet lagsaga visar på

den ursprungligen muntliga traditionen, att lagen

skulle sägas på tinget.

Fideikommiss (latin: in fidem, i förtroende). En

rätt att motta en egendom med krav att överläm-

na den i samma eller bättre skick till nästa gene-

ration. Innehavaren, fideikommissarien, har rätt

till avkastningen men inte att sälja utan tillstånd.

1 januari 1964 beslutades att rättsinstitutet ska

avvecklas i takt med att de sista fideikommissari-

erna avlider. Fortfarande finns fideikommiss kvar

som Erstavik, Fiholm och Ericsberg.

2�

kulturvård med optioner och terminer

För några år sedan köpte Ulf och Christina Källåker ribbingshovs herrgård i södra Östergötland. Sedan dess har de målmedvetet arbetat med att restaurera byggnaden. En viktig del i den lång-siktiga planen är att bygga stabila framtida kassaflöden, något de gör med hjälp av Carnegie.

risk. Hit hör hyres- och skogsfastigheterna samt vattenkraftverket. De kassaflöden som skapas där kan antingen användas till ytterligare långsiktiga investeringar eller till vården av Ribbingshov.

dröm om vattenkraftverk– Det kapital jag bygger ska räcka till att mina tre pojkar kan ta över av lust – inte av tvång. Deras löner ska inte behöva gå hit och de ska kunna åka hit utan att känna sig pressade att arbeta. Tillgångarna ska ge kassaflöden så att gården har råd att bland annat ha en vaktmästare.

Fastighetsbeståndet hade Ulf Källåker börjat bygga på redan under 1990-talet. Och han var egentligen på jakt efter ett större skogsinnehav när han av en händelse stötte på herrgården. Han fick höra talas om att Ribbingshov kanske var till salu. Eftersom han ändå var i trakten körde han förbi för en titt och det blev kärlek vid för-sta ögonkastet. På en udde, vid sydspetsen av sjön Sommen, låg en magnifik byggnad han inte kunde värja sig mot.

Drömmen om ett vattenkraftverk har levt länge och han tittade på många innan rätt objekt dök upp i en annons. Byggt 1912, med axelhaveri, var det åter renoverings-dags. Till midsommar ska kraftverket vara igång med toppmodern och fjärrstyrd me-kanik som kan försörja cirka hundra villor per år med el.

hittade Carnegie– Det är lite nostalgi. Hemma på gården i Småland fanns ett kraftverk som pappa och jag såg till varje dag när jag var barn.

Nostalgi eller inte så blir det förmodli-gen en god affär. De flesta prognosmakarna räknar med fortsatt höga elpriser.

Carnegie kom in i bilden för några år sedan. Ulf Källåker sökte en ”sparringpart-ner” för sina options- och terminsaffärer ,

– jag har 30 år att förvalta Det här. Jag hoppas kunna återställa allting i 1700-tals-stil, säger Ulf Källåker.

Hans passion för kulturvård stannar inte vid huset. Han renoverar bland annat en gammal klassisk svensk träbåt, samlar på veteranbilar och ska snart inviga sitt ny-renoverade vattenkraftverk.

långsiktig ekonomisk strategi– En del väljer att köpa hus i södra Frank-rike när de har avslutat sin karriär. Men vad gör man sedan? Äter långa luncher, blandar drinkar och går på golfbanan. Det kan sä-kert vara trevligt, men det är ingenting för mig. Ena dagen är jag i skogen, den andra vid mitt kraftverk. Ibland är jag på Auk-tionsverket och letar möbler. Och så pratar

jag med Carnegie flera gånger om dagen.Men det som skiljer honom från många

andra i samma situation är den långsiktiga ekonomiska strategin: På samma vis som när lantegendomarna var ekonomiska cent-ra i Sverige tänker han göra Ribbingshov till en självförsörjande och förhoppningsvis avkastande ekonomisk enhet.

För att hans och Christinas arbete inte ska bli en engångsinsats, utan resultatet be-stående under lång tid, har han metodiskt byggt upp flera verksamheter som ska fi-nansiera fastigheten.

Modellen bygger på en kombination av kort- och långsiktighet, hög och låg risk. Vinster från kortsiktiga värdepappersaf-färer investeras i tillgångar som genererar långsiktiga och stabila kassaflöden till låg

Ribbingshov i Ydre kommun kallades tidigare Vi och ägdes i slutet av 1200-talet av lagman Bengt Magnusson. ”Vi” kan härledas ur fornsvenskans benämning på en offer- eller kultplats. Den nuva-rande byggnaden uppfördes på 1600-talet, då egendomen genom gifte tillföll ätten Ribbing som gett den dess nuvarande namn. Blev fideikommiss 1782 under ätten Ridderborg.

TExT & FOTO: tOMaS lINNala

CArnegie Culture22

spektakulära affärer. 1983 köpte asken detaljhandelskoncernen JS Saba. 1985 köpte sedan Saba Investmentbolaget Carnegie, inklusive Carnegie Fondkommission. D. Carnegie & Co blev moderbolag med ett ben i livsmedelssektorn och ett ben i finanssektorn. Den politiska misstänksamheten mot det mesta på finansmarknaden var kompakt. lO:s dåva-

för inte så länge seDan var det främst intresseorganisa-tioner och offentliga aktörer som med stöd av skattepengar slukade de slott och herresäten som bjöds ut till försäljning. Men i takt med att deras bud-getar blivit stramare, samti-

digt som samhällets syn på privata förmögenheter och företag blivit mer positiv, har många anrika byggnader fått nya ägare.

Och det har visat sig att det inte bara är politiska partier, fack-föreningar, kommuner och myndigheter som kan förvalta det svenska kulturarvet. Privatperso-ner och företag har visat sig vara minst lika dugliga i att inte bara vårda utan också utveckla fastig-heter och verksamheter.

En genomgång av fastighets-mäklarnas objektslistor visar att det finns ett slott eller en herrgård till salu i varje landskap. Här föl-jer några axplock:

Wenngarns slott i sigtuna är till salu. Totalt 38 hektar och 70 byggnader med en sammanlagd yta på 22 000 kvadratmeter ingår i egendomen. Omnämns för-sta gången 1167 i Sveriges äldsta bevarade pergamentshandling. Slottet beboddes av Gustav Eriksson Vasa. Magnus Gabriel De la Gardie blev ägare och genomförde en stor ombyggnation 1653-1670. Drogs in till kronan av Karl XI och utarrenderades sedan fram till 1916 då slottet blev en anstalt för alkoholistvård fram till 1980-talet. Prisbild okänd.

hynboholms herrgårD utanför KarlstaD uppfördes 1847. Boytan är 480 kvadratmeter. Garage med fyra portar, pool, pota-tislager med en kapacitet på 450 ton och nio hektar mark, varav en tredjedel åkermark. Budgivningen uppges starta på sex miljoner kronor.

i lilla eDet, strax norr om göteborg, bjuds Thorskogs slott ut till försäljning. I dag ett hotell där presidenterna Bush och Gorbat-jov bott. Komplett med damm, lerduvebana, eget vattenkraftverk och kaj vid Göta älv. Anor från år 1249 då norske kungen Håkon

Håkonsson d.ä. och Birger Jarl slöt den eviga freden mellan Norge och Sverige. Slottet byggdes 1892.

i asKersunD står en pampig

byggnaD och väntar på en kö-pare. Byggd 1897, drygt två hektar park och 1 700 kvadratmeter boyta fördelat på 30 rum. Har varit ett vårdhem men fungerar lika bra som slott.

eller varför inte en egen ö? Nästan hela Hanö, omfattande 193 hektar, är till salu. Hanö har varit i privat ägo sedan 1759. Två fa-miljer, med många ättlingar, har kommit överens om att sälja. Den välbekanta vita fyren ingår inte, men sannolikt jakten på dovhjor-tarna på ön.

Även Tjärö, ut-anför Karlshamn, är till salu. Svenska Tu-ristföreningen säljer hela ön på 76 hektar inklusive vatten om 234 hektar med vand-rarhem, gästhamn och allt. Prisbild: 24 miljoner kronor.

hässelby slott, i Den

norDvästra utKanten av stocKholm, ägs av Stockholms kom-mun och den politiska ledningen har indikerat att en försäljning kan bli aktuell. På 1640-talet påbörjade riksrådet Carl Bonde slotts-bygget som slutfördes av sonen, riksskattmästaren Gustav Bonde. Idag huserar en konferensverksamhet på slottet. En runsten ingår i fastigheten.

Samhällets syn på att slott och her-resäten hamnar i privata händer har blivit mer positiv än tidigare. Privata pengar och engagemang spelar en stor roll i vårdandet av det svenska kulturarvet.

CArnegie CAstle2�

högsta betyg för safety 90

Carnegie Safety 90 Sverige har fått fem stjärnor av ratinginstitutet Morningstar. Det är högsta betyg för förvaltaren thierry reynier. Fonden är osedvanligt trygg och en utmärkt bas i svenska aktier.

vad innebär fem stjärnor thierry?– Det är ett betyg på att produkten fungerar bra. Kravet är att fonden ska tillhöra de tio procent bästa fonderna i kategorin under de senaste tre åren.

varför kom beskedet just nu?– Fonden har varit bra länge, men först nu fyllde den tre år. En bra födelsedagspresent alltså.

hur viktigt är det?– Det är viktigt eftersom Morningstar är den mest använda rankingen av fonder. För kunderna innebär rankingen en kvalitets-stämpel. Carnegie Safety 90 Sverige är en

osedvanligt trygg fond med god avkastning och de fem stjärnorna visar att vår filosofi fungerar.

varför är safety 90 tryggare än andra fonder?– Safety 90 innehåller mycket aktier när marknaden är stark och lite eller inga alls när marknaden är svag. Genom att vi suc-cessivt lägger in trygghetsnivåer på 90 pro-cent av substansvärdet låses vinsterna till stor del in. Efter starka börsperioder förlo-rar man bara en mindre del av uppgången när marknaden blir svag. Med tanke på det svängiga börsläget de senaste åren ger det en bra stabilitet och har också medfört vä-

sentligt bättre avkastning än de flesta aktie- eller blandfonder.

hur stor del av portföljen är rimligt att lägga i safety 90?– Det varierar kraftigt beroende på vilken avkastning man jagar. Jag anser att Safety 90 passar bra som bas i svenska aktier både för institutioner och privatpersoner. Sedan kan man krydda med olika mer bransch- eller marknadsspecifika investeringar. En försiktig placerare kan med gott mod lägga allt kapital i fonden och sova gott. Vi har en daglig översyn av fonden och balanserar om den beroende på börsutvecklingen.

CC: 2�

80

90

100

110

120

130

140

150

Apr-05 Aug-05 Dec-05 Apr-06 Aug-06 Dec-06 Apr-07 Aug-07 Dec-07 Apr-08

Aktie-Ansvar GraalCarnegie Safety 90 SverigeSkyddsnivå, S90 SverigeCatella Hedge

Safety 90 med skyddsnivå, Catella Hedge och Graal Off.

rande ordförande Stig Malm kallade mäklare för finansvalpar 1987 och förordade en omsättningsskatt på värdepapper. Den så kallade valpskatten gällde 1987-1990 innan dess skadliga effekter blev övertydliga. 1988 såldes Saba till axel Johnson ab och den oväntade affären att statliga PK-banken köper Carnegie Fondkommission för 2,7 miljarder kronor

TExT: tOrE DaVEgårDH FOTO: MagNUS PEHrSSON

CArnegie CArAt 2�

Allt fler svenskar reser utomlands. Rese-byråbranschen blomstrar. Turism är fram-tidens näring. Och svenskarna är med i satsningen.

Det finns en tydlig trend. Finna ensam-heten, hitta gömställena.

I Bahia i Brasilien blickar Sandro Cate-nacci, ägare till Operakällaren i Stockholm, ut över den fem kilometer långa strandtom-ten; där ska han bygga hotell och villor på sina 1 800 hektar.

På Maldiverna inspekterar före detta fo-tomodellen Eva Shivdasani, född Malm-

ström i Karlstad och gift i Indien, sitt hotell Soneva Gili; ett av hennes

många, i Vietnam, i Thailand, i Oman, i Fiji, luxuriously

back to nature.På ön Furillen på Gotland

lyfter Jo-

han Hellström, verksam som modefotograf i USA och numera hotellägare med lyftkran ner en av sina eremitkojor i den karga got-ländska naturen; här ska de som lockas att koppla av i ensamhet få nattro.

På Jebel Ali Golf & Spa, en så kallad re-sort, på stranden mittemot Palm Jebel Ali Island i Dubai, funderar hotelldirektören Fredrik Reinish, ursprungligen från Eslöv, på vad han ska hitta på med Signature, en av de 13 krogarna på Jebel Ali; kanske en svensk kock?

Drygt en miljon svenskar reser utom-lands varje sommar. De populäraste resmå-len är Kanarieöarna och Thailand. Men årli-gen lockas svenskarna att pröva nya resmål; i år Oman och Venezuela.

Det var 1953 som svensken Göte Rosén hittade på det här med charterresor. Den första charterresan gick från Sverige till Mallorca. Den gången var det ett enkelt arrangemang. Man bodde på ett hotell vid en strand, man solade och badade och den mest minnesrika stunden var grisfesten.

Idag finns tusentals resealternativ och ar-rangemang på resmålen.

Och många svenska turister vill bort från alldagligheten.

Bo på en resort. Helt enkelt en semester-anläggning där du nästan varje minut kan hitta en aktivitet. Bada på stranden eller i poolen. Byta restaurang varje kväll, men inte lämna hotellet.

Så långt bort man kan komma. Helst utan telefon och klocka.

Ett trätoppshotell i Kerala i Indien. En flodbåt i Botswana i Afrika. En egen liten ö, Taprobane Island utanför Sri Lanka.

Bli behandlad som en kunglighet. Dricka de finaste vinerna, äta den godaste maten. På Soneva Gili bodde Sven-Göran Eriksson med sin Nancy. Pris per natt: 8 000 kronor. Här finns också världens största villa byggd på pålar i vattnet. 1 400 kvadratmeter, pri-vat spa, egen speedbåt, gym, stjärnkikare och två butlers. Då räcker inte 8 000 kro-nor för natten, snarare 60 000, en krona i sekunden.

soneva gili. maldiverna. Från 4 200 kronor per natt. En liten korallö, 20

minuters båtfärd från huvudstaden Male. Villor

på pålar i vattnet. Om du vill kan du bo i en villa

som du bara når med båt. Bara några steg från sol-

däcket till morgondoppet. Under glasgolven sim-

mar tropiska fiskar. Middagen kommer till dig, i en

roddbåt i månskenet. Kom hem utvilad.

www. sixsenses.com

Furillen. gotland. 6 000 kronor för två nätter. Bo i en liten koja utan el eller rinnande

vatten. Utan några grannar. Men med en bred, mjuk säng och

en kamin. Här brukar Håkan Nesser koppla av från författandet.

Kojorna är gjorda av virke från norrländska härbren. En natt i ko-

jan, en natt på hotellet, i en gammal kalkstensfabrik. Att hyra: en

cykel. Kom hem med en ny erfarenhet.

www.furillen.nu

Gömställen2�

Just nu planerar hundratusentals svenskar sin semester. grisfest i Spanien? glöm det, trenden är att hitta orter där ingen kan nå oss och där nya upplevelser får oss att glömma vardagslivet.

Jebel Ali golf & spa. dubai. Från 3 000 kronor per natt. 45 minuter från flygplatsen. Inom en timme till alla

turistattraktioner i Dubai: skidbacke inomhus, världens högsta hus, ökensafari,

shopping i tusentals butiker. Men du behöver egentligen inte lämna hotellet:

rid, skjut lerduvor, spela golf, gå på spa, lira fotboll. Kom hem vältrimmad.

www.jebelali-international.com

TExT: JaN tÖrNQVISt

Filmvisning, skatter och människosyn

jag träffaDe en KunD häromdagen som berättade om en händelse som fick mig att börja fundera lite på det här med männis-kosyn.

Så här var det. Kundens son kom gläd-jestrålande hem en dag för några månader sedan och berättade att han fått se film på lektionstid. Lärarna hade nämligen bestämt att alla de som under höstterminen kommit i tid till lektionerna skulle få gå ifrån i två timmar för att se filmen National Treasure. Det här skapade förstås ett väldigt hallå bland den majoritet av barnen som inte fick se filmen. Men sonen tyckte att det var kul att för en gångs skull få lite uppmärksam-het trots att han sköter sig i skolan.

Här kunde det ha stannat. Men det gjor-de det inte. Några av föräldrarna till barnen som inte fick se filmen blev mycket förban-nade. Att deras barn skulle behöva utsättas för en sådan kränkande särbehandling av skolan var helt oacceptabelt, fruktansvärt orättvist.

Möten tillkallades, skolan fick be om ursäkt och alla ungarna fick gå på filmvis-ning. Ja, alla och alla, de barn som såg fil-men den första gången fick förstås inte vara med. Det hade ju varit orättvist om de fått slippa lektionerna två gånger.

rimligt alla bidrarVad har det här då med människosyn att göra? De av er som har läst något jag skrivit tidigare vet att jag inte är någon skattehata-re, utan tvärtom tycker att det är rimligt att vi alla bidrar till nödvändiga gemensamma funktioner och till att ta hand om dem som inte har förutsättningar att göra det själva. Jag är dock mycket kritisk till den extrema skatt på arbete som vi har i Sverige. Berät-telsen om filmen i skolan gav mig en idé

om varför ingen driver frågan om skatte-sänkningar för dem som arbetar mest. Det handlar förstås om människosyn!

två synsättJag tror att det med lite generaliseringar går att konstatera att det finns två sätt att se på beskattning av arbete. Enligt det ena synsättet saknar människor helt ansvar för sin egen situation. Om inte alla får se fil-men är det orättvist. För dem som står för detta synsätt innebär ett rättvist skattesys-tem i princip att staten tar in alla inkom-ster i skatt och därefter fördelar ut dessa medel på medborgarna så att alla får lika. Det andra synsättet är då förstås att det är rätt att de barn som faktiskt ansträngt sig och kommit i tid till lektionerna får en be-löning för det. För dem, inklusive mig själv, är det rimligt att den som anstränger sig mer också får mer. För oss är det inte själv-klart att staten ska ta in hela inkomsten i skatt och sedan sprida ut den. I stället vill vi ofta vända på det och fråga hur mycket av en inkomst som det är rimligt att den som arbetar får behålla.

det handlar om människosynJag har funderat lite på om de barn som kommit i tid till lektionerna skulle ha gjort det även om de inte fått se en film. Ja, det är klart att de skulle, de visste ju inte ens om att de skulle få en belöning. Och samma fråga kan ställas om dem som i dag betalar värnskatt. Samman-taget med sociala avgifter, varav en stor del inte är förmånsgrundande, betalar dessa personer en skatt med upp mot 70 procent. Skulle de arbeta lika hårt om skatten var 80 eller 60 procent. Ja, det tror jag. Vår finansminister

har samma uppfattning. Han har ju hävdat att det är meningslöst att sänka skatten för dessa personer eftersom en sådan skatte-sänkning inte kommer att få dem att arbeta mer. Jag kan inte argumentera emot den slutsatsen, den som arbetar maximalt kan inte arbeta mer.

Frågan jag ställer mig är dock om det bara därför är rätt att dessa människor ska tvingas ge bort huvuddelen av sina inkom-ster till staten.

Det handlar nog egentligen inte om skatt. Det handlar om människosyn.

Jörgen Grönlund

Jörgen Grönlund är skattejurist vid Carnegie Private Banking

2�CC:

annons

Beställ den nya katalogen på www.faluhus.se

eller ring oss på 0243–21 72 10

I vår senaste katalog erbjuder vi 50 helt nya modeller i

67 olika utföranden. Vårt utbud spänner från moderna

funkishus via klassiska stadshus till traditionella trävillor.

På Faluhus värderar vi frihet och ansvar högt. Vi är över-

tygade om att det ger dig mera liv, inte minst genom

möjligheten att välja ett hem som passar för din livsstil.

Av den anledningen är alla våra hus arkitektritade och

anpassas unikt efter dina önskemål.

Vi väljer också att ta ansvar för vår värld genom att till-

verka marknadens energisnålaste hem. Väljer du ett

Faluhus kan du sova gott om natten.

67 nya moderna hem

kablades ut bara dagar efter. Erik Penser blev storägare i PK-banken, en svårsmält karamell i vissa politiska kretsar.

FOTO: aNNa rONgE

�0 �1

NorgeCarnegie Kapitalforvaltning ASFjordalléen 16, Aker BryggePO Box 1434 VikaNO-0115 OsloTel +47 22 00 98 00Fax +47 22 00 98 11E-mail: kapitalforvaltning@carnegie.no

Carnegie ASAStranden 1, Aker BryggePO Box 684 SentrumNO-0106 OsloTel +47 22 00 93 00Fax +47 22 00 94 00

DaNMarkCarnegie Bank A/SOvergaden neden Vandet 9 BDK-1414 København KTel +45 32 88 02 00Tel +45 32 96 10 22E-mail: carnegiebank@carnegie.dk

Carnegie Asset Management Fondsmæglerselskab A/SDampfærgevej 26DK-2100 København ØTel +45 35 46 35 00Fax +45 35 46 36 00E-mail: carnegieam@carnegieam.dk

STockholM Västra Trädgårdsgatan 15 Gustav Adolfs torg 18SE-103 38 StockholmTel +46 8 676 88 00

göTeBorg Sankt Eriksgatan 6SE-411 05 GöteborgTel +46 31 743 08 80

karlSTaD FFP, Familjeföretagens PensionsredovisningBox 1517SE-651 21 KarlstadTel +46 54 24 06 40

MalMöStortorget 9SE-211 22 MalmöTel +46 40 665 52 00

Max MaTThieSSeNBirger Jarlsgatan 53Box 5908SE-114 89 StockholmTel +46 8 613 02 00E-mail info@maxm.se

CArnegie ContACt

FiNlaNDCarnegie Investment Bank AB, Finland BranchEteläesplanadi 12FI-00130 HELSINKITel +358 9 61 87 11E-mail: info@carnegie.fi

Carnegie Asset Management Finland AbKeskuskatu 1B, 4 krsPO Box 46FI-00100 HelsinkiTel +358 9 618 711Fax +358 9 618 71 401E-mail: sijo@carnegie.fi

luxeMBurgBanque Carnegie Luxembourg S.A.PO Box 1141LU-1011 LuxembourgTel +352 40 40 301Fax +352 49 18 02

SchweizCarnegie Asset Management S.A.6, rue de la ConfédérationCH-1204 GenevaTel: +41 22 316 6565Fax: +41 22 316 6560

STorBriTaNNieNCarnegie Investment Bank AB, UK Branch24 Chiswell Street London EC1Y 4UE, UKTel +44 20 7216 40 00Fax +44 20 7417 94 24/26

uSaCarnegie, Inc.20 West 55th Street New York N.Y. 10019, USATel +1 212 262 58 00Fax +1 212 265 39 46

20 juni Fest: ner i gropen i leksandMidsommarafton. Svenskarnas egentliga national-

dag tycker många, är en av få helger som inte har

kristen grund. Midsommarafton var en hednisk

offerfest och midsommar ska infalla precis som

det låter; sommarens mitt, sommarsolståndet,

dygnet med längsta dagen (midsommardagen).

Mest klassiskt; i ”gropen” i Leksand.

2 juli sport: lutande torgetPalio: den klassiska hästkapplöpningen på det lu-

tande torget i Siena i Italien, den 2 juli. Ny tävling:

16 augusti. Även om du inte är hästintresserad är

Siena en härlig stad.

4 juli konst: Centrum i usA Östkustens viktigaste konstcentrum för konstvän-

ner. Dia:Beacon i New York. Ta pendeltåget

från Grand Central Station till Beacon. Här visas

framförallt skulpturer och installationer. Som

Michael Heitzders golvhål och Richard Serras

jättelika järnplåtar. Bli ett med konsten på USA:s

nationaldag, 4 juli.

22 juli väder: gråt inte! Regnar det på Margaretadagen (20 juli) blir skörden

svår att bärga, Magdalena (22 juli) gråter gärna (det

blir regn), om Emma (23 juli) är klar blir det ett fort-

satt gott år och om Jakob (25 juli) är varm blir julen

kall. Allt enligt Bondepraktikan.

26 juli mat: hett i köpenhamn Hot tables. I varje fall enligt resetidningen Condé Nast

Traveller som rest runt och käkat i 32 länder. Förslag:

Karriere i Köpenhamn, japanskinspirerad mat. Prova

ankbröst eller ångkokta musslor. Dans på lördagskväl-

lar. DJ denna kväll: Thomas Ochu.

28 juli resor: inte bara ruiner Äventyrlig? Trött på gamla resmål? Stick till Peru.

Inte bara Machu Picchu. Peru är ett land med många

ansikten: gamla städer, sjöar, berg, öken, regnskog,

ruiner, kultur. Nationalfirande: 28 juli. Researrangör

som skräddarsyr din resa: cazloyd.com

CArnegie CAlendAr

2 juli

20 juni

18 juli Avkoppling: bastu Fruntimmerveckans första dag. Denna vecka är

ett finskt begrepp sedan medeltiden. Fira den i

Helsingfors. Ny mötesplats: Hotel Glo har öppnat

spa med bastubad och behandlingar för besökare,

Palace Kämp Day Spa. Specialbehandling: Golden

Caviar Face Treatment.

18 juli

4 juli

22 juli

26 juli

28 juli

affärerna snurrade allt fortare. Sverige var på väg in i en finansiell överhettning som snart skulle leda till fastighetskris, bankkris och växelkurskollaps 1992. Många stjärnor dalade på finansmarknaden, liksom försäljningen av ”börsmoppen” Porsche.

kundtjanst@carnegie.se

År 1874 satte Chris Craft standarden som sedan användes för att dimensionera andras båtar. Idag har inget förändrats.Oslagbar kvalitet, högsta andrahandsvärde. Chris Craft-lånet ger bästa ränta och amorteringstid.

Köp en legend(från 4.995:– /mån*)

* Corsair 25 från 875.000:– handpenning 20 % (175.000:–) månadskostnad med Chris Craft-lånet 4.995:– / mån, amorteringstid 240 mån, ränta 5,95 %

HALMSTADStationsgatan 74302 45 HalmstadTel. 035-522 80

GÖTEBORG(öppnar 1/7 2008)Arnegårdsgatan 11

431 49 MölndalTel. 031-87 28 80

KRISTIANSTADKärleksgatan 66296 72 Yngsjö

Tel. 0708-77 33 81

BORÅSÅlandsgatan 13504 41 Borås

Tel. 033-12 12 77

gulves.se stockholm.gulve.se gulves.no

STOCKHOLMVästberga Allé 60126 75 StockholmTel. 08-770 22 00

NORGEFredrikstad

Tel. +47 913 755 56