sättrabybladet nr 2, 2008anki/sattraby/bladet/2008/sattrabybladet2_2008.pdf · med hjälp av list,...

sättrabybladet 2/2008 oktober • 1

Båtsman Viktor

2/2008

Ny

he

te

r f

rå

N S

ät

tr

ab

y b

yg

de

gå

rd

Sf

ör

eN

iNg

Läs om Viktor Zetterström från Sättraby och hans äventyr ombord på korvetten Eugenie.

Mördarsniglarna på huggetDe finns i byn och så kan vi bli av med dem.

Rockfest i bygdegården4 oktober rockar Playboys loss

Christers träkonstSättrabybladet hälsar på bland myggor och skrutt.

2 • sättrabybladet 2/2008 oktober

Domedagen fick vänta

Bygdegården förvandlades under en eftermiddag i augusti till både himmel och jord. Vi fick möta en

elgitarrspelande Gud som likt ett trot-sigt barn till varje pris skulle ha tillbaka sitt förlorade sjunde insegel för att se-dan låta domedagen falla över jorden. Som tur var, slutade historien inte så.

Det kom ett trettiotal personer för att se Friteaterns föreställning ”Änglar på drift – domedagen kan vänta”. Vi fick följa två av guds fallna änglar på flykt undan från Guds härförare och Gud själv. Med hjälp av list, charm och att de fallna änglarna, till skillnad från

Gud, kan förstå vanliga människors språk lyckas de klara sig undan do-medagen ganska länge. Ordvitsar som ”ängelska” haglade, ja, hela föreställ-ningen byggde på en ström av ord.

– Jag blev fascinerad av skådespe-larnas närvaro och deras förmåga att få med sig publiken. Det var också spän-nande hur de lyckades göra hela rum-met till en scen, säger Ing-Marie Ek, en av teaterbesökarna.

Pjäsen, som författats av Martin Lindberg, hade urpremiär i juli och kommer under hösten att spelas på ett trettiotal ställen i landet./AH

Ordförande MonicaÅrets midsommarfi-rande drog mer folk än någonsin. Det kom närmare 300 personer på dagen och försälj-

ningen slog nya rekord. Även grill-ningen på kvällen var lyckad. Tack alla ni som hjälpte till! Det är glädjande att det finns ett stort intresse för bygde-gårdens aktiviteter. Vi har fått många förslag, och det är jätteroligt, men vi efterlyser fler aktiva. Vi skulle behöva vara minst ett tiotal personer som tu-ras om att hjälpa till vid aktiviteter. Man kan vara med och dela ut flygblad i postlådor, baka, sälja mat och dryck. Är man många kan man ha mycket ak-tiviteter på gång. Både yngre och äldre är välkomna, alla kan bidra med något. Hör gärna av er till mig, tel: 630 45.

ä Änglar på drift besökte bygdegården

Friteaterns ”Änglar på drift”: Mats Nolemo (Abaddon), Jonas Granström (Manasse), Mary Stoor (Belsebub) och Peter Danielsson (Gud).

Diplom för god skogsvård till Bröderna EmilssonVad är det för ett pris ni fått? Mellanskog har gett oss diplom för god skogsvård i vår region; Roslagen. Vi har blivit en s.k. demonstrationsgård, berättar Ulf Emilsson. Vad innebär diplomet?Att vi har en produktionsskog som fungerar bra, att allmänhetens intres-sen tillvaratas och att vi avsatt områ-den med höga naturvärden, ungefär 5% av marken. Mest bergsområden.Demonstrationsgård, vad är det?Det kommer grupper ibland och tittar i skogen. Vi har gjort en slinga borta vid Trehörningen som man kan gå och diskutera olika skogsbruksåtgärder och lära sig mera. Vid vår lada finns en informationsskylt och där kan man ta lappar som beskriver rundan. Alla

är välkomna att gå rundan. Lördagen den 27 september gick det buss från Cityterminalen hit med familjer som tittade på skogen. Det blev jättelyckat med över 130 deltagare.

Anders Erikssonsparar gammelskogAnders Eriksson, du har avsatt en nyckelbiotop, varför då?– Det är en frivillig avsättning av 5,5 ha gammelskog borta vid Görvälstorp, mitt utskifte. Skogsstyrelsen gjorde en inventering och konstaterade att den var mycket värdefull och de gav mig ett erbjudande som jag accepterade. Så du tycker att du har fått rimlig kompensation för avsättningen?Ja det är en lägre kompensation än vad en avverkning skulle ha gett, men för mig känns det rätt. /PB

Det rör sig i skogen


På 1940- och 1950-talen vistades jag ofta i Sättraby, dels hos mor-bror Erik och moster Hildegard

Lindberg i Sanda och dels hos morfar Viktor och mormor Josefin Zetter-ström i Marieborg. Viktor berättade ofta spännande och läskiga historier från sin tid som båtsman på seglatser långt bort på främmande och storman-de hav.

Min morfar föddes den 27 decem-ber år 1868 på Sättra ägor och dog i Sättraby den 18 juli 1956. Han växte upp i den lilla stugan Talludden som finns kvar mellan Sanda och badet vid Smalsjön. Hans föräldrar var Eva Lot-ta Jansdotter samt skräddare Eric Gus-taf Lindqvist. Viktor hade två syskon, Anna Charlotta född 1866 och Maria Sofia 1876. För några år sedan fann jag i Viktors kvarlåtenskap följande ord nedtecknade.

Kjell Fransson har under tio år släktforskat om sina anor i Roslagen. Här får vi ta del av de fakta han fått fram om sin morfar, Viktor, under hans tid som båtsman.

Min morfar Viktor var siste båtsman N:o 35 Sätterström

”Jag gick i skolan på tre ställen för en lärare som hette Johan Lundin han var lärd till skogvaktare, och som höll skola både i Sättra och Smara. Jag fick gå i skolan var fjortonde dag. Skolan hölls i en stuga i närheten av Norrboda. Senare en byggnad vid vägen nedanför skomakare Lindströms. Emellanåt så fick man i bland försöka förtjäna en 25 öre. Så gick jag och leste när jag var 14 år och sedan tjena kodräng hos A. P. Andersson, Sättra. Han var Storbonde och Nämndeman och der fick man arbeta hårt ock långa dagar och dålig kost men jag hade god hjelp av honom sen jag blef äldre. Han hade två drengar och två statare.

Inskräfs till Båtsman 1884 och fick då namnet Zetterström, blev inkallad till tjenstgöring på Skeppsholmen den 1 September 1855 och var på 17 året. Då exsera, ock hård gymnastik, lite betalt, 10 öre per dag av kronan ner vi fik göra 8 sjömånader o straffade så fik vi upmuntringstekenen vinkel på armen då hade vi 10 öre till per dag på sjön. Kosten var enformig ock dålig. En del blef mycket illa behandlade, man hade ingenting att sega till om, sparkar och slag var det dagliga. Jag var lejd av bönderna och hade ett lite stelle på tre tunnland så man kunde föda två kor, så fik ved hemkörd likdant som prest, stellet låg vid Björksätra. Dit fanns ej någon veg på den tiden, Sma-ra bönderna körde den vegen ner dom skulle åt Rimbo hollet dom satt fast i groparna i bland så dom fik skaffa hjelp för att komma loss.”

Viktor Zetterström från Sättraby var båtsman och seglade bland annat med segelkorvetten Eugenie under åren 1885–1886.

ä


Kontrakt

Med ArbetarSonen Erik Wiktor Lindqvist som nu är antagen till Båtsman för Roten n:o 35 vid norra Roslags 3je Compagni med

bibehållande af Rotenamnet Sätterström är följande Contrakt uprättat.

1. Sättersröm har erhållit i handpenning 8 Kr

2. - ” - - ” - - ” - - ” -Lega 12 Kr

3. Årlig lön under sin tjenstetid 4 Kr

4. Den nya Båtsmannen får den plats som genom Lantmeteri förrettningen vid Sättra by blifvitt utvisad,

der Roten underhåller stugubyggnaden samt Fehus med foderlada och logkista.

5. Hela Roten lemnar dessutom 12 kubfot 6 kan Råg, 12 kubfot 6 kannor Korn. 14 centner 40 ? hö, 16 centner Råg halm.

6. Grödan hemföres af Roten till Båtsmannens hemvist äfvensom Gödseln utföres och af Båtsmannen tilläggas.

7. 12 lass ved 9 fot i omkrets 10 fot lång skall af Roten årligen framföras till Bostället äfvensom 2½ lass Gärdsutfång

och 14 par Stör och skall Båtsmannen underretta Roten om en viss dag Wintertiden då alt detta skall levereras

af Rothållarena till Båtsmans bostället.

8. 2 qvarnresor med en Häst utgöres af Roten.

9. Båtmannens Kreatur 2 st Kor och 2 st får sammarbetas på Rotens mark fåren betas tillsammans med Rothållarnas får.

10. Båtsmannen erhåller julkost efter godtycke.

Med förutstående Kontrakt förklaras vi oss å ömse sidor till alla delar Nöjda.

Försäkras af Sättra den 2 September 1885

E W Sätterström A P Andersson Eric Andersson Lars Mattsson Carl Persson

Carl Erik Hansson J G Blomqvist Matts Perrsson Gla E G Ersson unga Jan Petter Jansson

Gaml J P Jansson J G J Jansson unga Eric Gustaf Erson Erik Ersson J E Ersson

Lars Petter Mattsson

Bevittnas af: M Nyberg Anders Jansson

Marieborg som det såg ut före 1913...

... och efter 1914.


Båtsmansrotar och båtsmanstorpEn båtsmansrote består av ett antal gårdar som tillsammans skulle hålla krigsmakten med en båtsman. Sys-temet infördes i slutet på 1600-talet. Sättra bildade en rote och bönderna i roten fick i uppgift att skaffa fram en båtsman och hålla honom med ett torp plus lite mark, service och en del speci-ficerade produkter. (Se kontrakt ned-an) Torpen placerades då vanligtvis på den mark som den rikaste bonden ägde men i utkanten, långt från byn och med sämre jord.

Båtsmanstorp N:o 35 finns ännu kvar och ligger vid Björksättra, på vä-gen mot Smara. Efternamnet Styf till-delades de båtsmän som satt på N:o 35 oavsett deras civila namn. Varför nam-net ändrades till Sätterström när min morfar tillträdde är en gåta. Morfar antogs till båtsman N:o 35 Sätterström (tidigare namn: Erik Viktor Lindqvist) vid Roslags 3:dje båtmanskompani när han var 16 år och 8 månader och var det under åren 1885 till 1894. Han var den siste båtsman innan systemet av-vecklades. Viktors farfar, Erik Ersson

Styf, var också båtsman N:o 35 i Sättra men då i mitten av 1800-talet.

Stormar i Biscayabukten och kolera i KöpenhamnUnder Viktors första tjänstgöringspe-riod som båtsman på Skeppsholmen i Stockholm år 1885 – 1886, ingick åtta månader av grundläggande exercis och utbildning till sjöman. Det kulmine-rade i en seglats på drygt 4 månader på segelfartyget korvetten Eugenie som är ett berömt svenskt segelfartyg (se bild).

Morfar berättade många spän-nande historier för mig om den resan med Eugenie. Det var berättelser om bestraffningar, stormar i Biscayabuk-ten, att klättra i masterna och reva se-gel i hårt väder och slutligen bli döpt av havsguden Neptun. Seglatsen star-tade från Skeppsholmen, gick genom Öresund och Engelska kanalen med bunkring av mat och vatten i Ply-mouth. Därefter vidare över Biscaya-bukten och ut på Norra Atlanten mot Madeira och slutligen till Azorerna. På hemresan besöktes Portsmouth.

Man avstod från besök i Köpenhamn för koleran härjade i stan. I loggböck-erna från denna resa finns inga kom-mentarer om besättningen annat än när de bestraffades för olika förseelser eller landsattes på grund av sjukdom. Viktor seglade som skansgast och blev befordrad till 3:e sjömansklassen när fartyget återkom till Skeppsholmen. Viktor gjorde ytterligare tre tjänstgö-ringsperioder innan han erhöll avsked med rotens samtycke den 6/12 1894.

Barnbarnsbarn i MarieborgNär Viktor Zetterström kom tillbaka till Sättra och hade avslutat sitt båt-mannaskap så gifte han sig den 1 juni 1895 med Josefina Jansdotter i Stora Källberget, byggde huset Marieborg och fick tre döttrar: Sigrid 1896, Hil-degard 1902 och Magnhild 1907. Ryk-tet säger att valet av namn hade sitt ursprung i fartyg som Viktor älskade. Idag bor Viktors barnbarnsbarn i Ma-rieborg.

Text: Kjell FranssonFoton: okänd

Eugenie hade 40 kanoner och var det första svenska örlogsfartyg som seglade jorden runt. Resan tog nästan två år i början på 1850-talet.


I Christian Perssons ateljéEn jättemygga på väggen är det första jag får syn på hos träsnidaren Christian Persson som var en av utställarna på ateljérundan i somras.

Anders Eriksson på besök hos Christian som inspireras av fjärilar och farfar. Han gjorde en uggla av björkvril som Anders bidrog med.

Trä och insekter har följt varandra åt under Christians liv. Tälja i trä fick han lära sig av sin farfar som

bodde i skogen en bit från Mora. Far-far tillverkade bruksföremål som skaft och skålar som behövdes till gården. Själv växte Christian upp i Kälvesta, i sista kvarteret mot skogen. Han blev tidigt intresserad av insekter och gick med i Naturhistoriska museets ento-mologiska förening där Nils Linnman var ordförande.

– Det var en riktig gubbförening och jag var yngst. Jag brukade åka dit med min pappa och lyssna på föredrag. När det blev kaffe åkte vi hem, berät-tar Christian.

Myggor, örhängen och ruttna morötter säljer bästI början av 1980-talet gick Christian på Nyckelviksskolan. Där handlade det mest om att göra möbler. Sedan blev det mer och mer figurer i trä, både djur och frukter. Under en period var Christian medlem i hantverkskoope-rativet 125 kvadrat. Numera deltar han då och då på utställningar eller tar emot beställningar av folk som har sett hans föremål hos andra. Det som säljer bäst är myggorna, örhängen och ruttna morötter. Christian jobbar helst i furu,

vilket inte är så vanligt bland träsni-dare.

– Jag tycker om materialet, det blir så vitt och fint och är tacksamt att bet-sa, förklarar Christian.

Vril blev fantastisk ugglaEn av besökarna som blev fascinerad av Christians konst var Anders Eriks-son. Han säljer ved och hade kastat med några björkvrilar (kallas även ma-surknöl, en utväxt på trädet) när han levererade ett vedlass till Christian.

– Först verkade han inte så intres-serad, säger Anders. Han trodde väl att jag ville att han skulle göra skålar, men jag sa att han kunde göra vad han ville.

Och det var inte förrän på konstrun-dan som Anders fick se resultatet.

– Det var fascinerande att se vad han hade gjort, säger Anders. Förmå-gan att se träbitarna och vad han kun-de göra av dem. En vril som han fick av mej blev en fantastiska uggla.

Text / foto: Ingrid Sillén

Sättrabymål .........................Rikssvenska

bräckfull ............................................ kaxig (Lars Gustafsson, Nya Larudan)

raka åt sig ......... ta allt som är kvar. (Smeden Lindqvist, Norrbyggeby)

såvvel järn .......................... älgstudsare

(Lars Mattsson ”Backarn”)

flia ..............................................................tina (Gun-Britt Danielsson)

hellboda .........................................helvete (Sigvard Karlsson ”Stärken”)

Nedtecknat av NL / SD

Sättra-parlören S a m l a r b i l d e n

Tillhörande Leif & Ann-Louise Erikssonsom har 32 mjölkkor på sin gård.

S L B (svensk låglandsboskap) & S R B (svensk röd och vit boskap)

Klipp ur och ha i bakfickan!


Den spanska skogssnigeln, alias mördarsnigeln, har kommit till byn. Mängder av mördarsniglar

har setts vid Sättraby mekaniska verk-stad och i området mellan Sättraby och Saxen. Problemet med den spanska skogssnigeln är att den har få naturliga fiender här och att den kan föröka sig mycket snabbt. Några få individer på våren kan snabbt komma upp i tusen-tals och ge problem i trädgårdar och skador på odlingar.

Undvik oavsiktlig spridningSniglarna sprids främst genom att ägg och unga sniglar följer med transporter av växter, jord och trädgårdsavfall. De förflyttar sig också aktivt själva Man bör alltid gå igenom inköpa plantor för att kontrollera att man inte fått med snigelägg eller småsniglar. Ägg som finns inuti sniglarna som klipps itu kan inte ge nya sniglar, eftersom dessa ägg inte är mogna. Man kan inte heller

sprida mördarsnigelns ägg med de skor man trampat ihjäl sniglar med. Äggen är några mm i diameter och vitgenom-skinliga. De finns oftast i små klungor.

Olika sätt att bekämpa sniglarEtt vanligt råd för att komma till bukt med sniglarna är att skaffa sig ankor som med god aptit sätter i sig mördar-sniglarna. Dessa kräver dock sin sköt-sel. Snigelätare är, utöver ankor, även igelkottar, grävlingar och vildsvin.

Bästa tiden för snigeljakt är sena kvällar eller tidiga morgnar. Avliva dem genom att klippa itu dem eller att stoppa dem i kokande vatten. Då dör de omedelbart och smärtfritt. Bäst är att sedan gräva ned de döda sniglarna. Använd inte salt mot sniglarna. Vis-serligen dör de, men långsamt och plågsamt, och om saltet kommer ut i marken kan det förgifta jorden.

Om inte förebyggande åtgärder

hjälper och man av olika skäl inte vill plocka och döda sniglarna för hand finns tre godkända produkter som får användas av privatpersoner. De är: Ferramol Snigel Effekt, Snigel Fritt och Nemaslug. Nemaslug är ett nytt biologiskt bekämpningsmedel som godkändes av Kemikalieinspektionen tidigare i år. Produkten innehåller ne-matoder, små rundmaskar, som angri-per och dödar små exemplar av snig-lar. Forskning pågår fortfarande kring medlets effektivitet. /AH

Mördarsniglarna är här

Igelkotten fyller tio årFörskolan Igelkotten startade för 10 år sedan. Sättrabybladet får en pratstund med Eva-Lena Eliasson, föreståndare för verksamheten:Hur är läget på Igelkotten? – Det är fantastiskt att arbeta här. Vi har möjligheter som andra förskolor inte har med skogen, sjön och naturen runt om. Vi har 13 barn i förskoleverk-samheten. På fritidsdelen i bygdegår-den går åtta barn.Vad är det bästa med Sättraby?– Gemytet. Alla hälsar, även om man inte känner varandra. /PB

På igelkotten arbetar Cecilia Öhman, Therésa Hammarberg, Ann-Christine Westerdahl. Dess-utom Eva-Lena Eliasson och Eva Eriksson som ej är med på bild.

Den 19 juli ordnade Sättralunds vägförening loppis. Förutom att gamla prylar bytte ägare serve-

rades kakor och tårtor i caféet. Under loppisen i spelade Marta

dragspel och höjde stämningen.

I Sättralund har Siv Fohlin tagit initia-tivet till att bilda en kulturkommitté, gruppen hör till Sättraby bygdegårds-förening.

Siv, varför en kulturkommitté?– Vi vill arbeta för att få till stånd lite kulturevenemang här, särskilt under sommaren, Först hade vi tänkt att bilda en egen liten förening, men nu är vi istället en del av bygdegårdsfören-ingen. De var positiva till idén, och det

blev ju väldigt mycket enklare för oss.

Måste man bo i Sättralund för att få vara med i kommittén?– Nej, alla är välkomna som vill vara med! Vi vill gärna bli fler, skriv det!

Kan du avslöja några planer?– Nja, vi har ju bara börjat bolla med idéer än… och det finns det mycket av. Jag vågar inte säga så mycket än, men vi planerar för att ordna något festligt i Sättralund till juli nästa sommar. /RF

Sommarloppis

Den spanska skogssnigeln (Arion lusitanicus) är på väg att etablera sig i Sättraby.

Kultur i Sättralund

Foto: Ingrid Sandström


Det har kommit önskemål om nyårs-fest i bygdegården. Att äta mat till-sammans, skramla till fyrverkerier, lite dans eller lättare underhållning… Eller också bara ett litet knytis i all en-kelhet. Det går att ordna om man är några stycken. Flera är intresserade av att hjälpa till, men det behövs någon som planerar och samordnar. Är det någon som känner sig manad? Hör av er till Rebecka (tel. 0730-492096) eller Monica (tel. 63045).

Gammelskogens hemligheter

Exkursion lördag 4 okt kl 13.00 – ca 15.00

Varför har Skogsstyrelsen slutit ett naturvårdsavtal med Anders Eriksson för hans skog i Görväls-torp? Vi gör en vandring i skogen för att få reda på svaret, under led-ning av biologerna Per Bengtson och Niklas Wikström. Samling vid Görvälstorps handelsträd-gård. Medtag fika om vädret är bra. Alla välkomna!

– där det händer

Bokning av lokal i bygdegården görs hos Birgitta Lindström, tel 0175-631 44, e-post: [email protected]ästare i bygdegården är Nisse Mattsson, tel 0175-633 23.Medlemsavgift: 100 kr per medlem och år eller 150 kr per familj. Pg. 496 22 70-7.

Ansvarig utgivare: Monica Larsson, ordf. Sättraby Bygdegårdsförening, tel 0175-630 45.Medarbetare i detta nummer: Per Bengtson (PB), Ann-Katrin Hallin (AH), Rebecka Fransson (RF), Nannie Liegnell (NL), Sven-Erik Danielsson (SD), Maria Lewander. Form, redigering: Maria/Per. Foto: Per Bengtson, om inget annat anges.Skicka material till: Per Bengtson, [email protected], tel 0709-46 88 51. Vi tar gärna emot material till Sättrabybladet, men förbe-håller oss rätten att korta texterna.

KalENDaRIuM

Gammelskogens hemligheter 4 oktober (se notis nedan)

Oktoberrock lördag 4 oktoberMissa inte Playboys i bygdegården!

Ny aktivitet: Klättring 5 oktoberKom och testa bygdegårdens nya klättervägg, kl. 14.00

Loppis söndag 19 oktoberFynda fantastiska ting kl 10–13 i bygdegården. Vill du sälja, boka bord (gratis) av Monica, tel 63045.

Skrivarkurs 8–9 novemberSkrivarkurs med Pelle Olsson.

Luciapub 13 decemberJulstämning med stämsång.

Övriga löpande aktiviteterPingis för vuxna. Måndagar 18.30–20.00 (från 20/10) Kontakt: Uffe, tel. 631 34

Öppet hus för damer. Torsdagar 12.00–15.00 Kontakt: Anne-Marie, tel. 630 74

Pingis för barn och ungdom. Torsdagar 18.00–19.30 Kontakt: Jimmy, tel. 631 81

Klättring för alla. Söndagar 14.00–16.00 (start 5 okt.)Kontakt: Stefan, tel. 070-3943718

Sång med Sättrorna. Söndagar 19.00–21.00 Kontakt: Anki, tel. 633 33

Sä

tt

ra

by

–t

he

ca

pit

al

of

ro

Sl

ag

eN

Rockfest med PlayboysLördag 4 oktober släpper Playboys loss i Sättraby bygdegård med dansanta co-vers och ösig rock.Kl. 20.00-01.15. Mat: Varm korv och chips. Dryck: I baren. Inträde: 100 kr. Anmälan krävs för alla som inte är medlemmar i bygdegårdsföreningen. Telefon: 0730-492 096. Välkomna!

Den 26 oktober leder Jeanette Lindh en stor musikproduktion i Roslagssko-lans aula. Den musikhistoriska utveck-lingen är i fokus, från spirituals till pop via blues, jazz och rock.

– Vi har ett varierat program med kör, damensemble, solister och instru-mentalmusik. Sättraby, med omnejd, bidrar med några av kvällens röster och fantastiska musiker kommer att medverka, berättar Jeanette.

Biljetter kan köpas direkt av Jeanet-te under en begränsad tid och därefter från turistbyrån i Norrtälje eller Flyg-fyren. Biljettpris: 120 kr (vuxna), 60 kr (barn 5–16 år).

Musikhistorisk resa

Nyårsfest i byn?

sättrabybladet nr 2, 2008anki/sattraby/bladet/2008/sattrabybladet2_2008.pdf · med hjälp av list,...

Documents