studiehandboken 02/03

Studiehandbok 2002/2003

Kungliga Tekniska hgskolan, 100 44 Stockholm

Utbildningsplaner

Materialteknik B

Materialteknik Utbildningens ml Utbildningen i materialteknik syftar till att utbilda civilingenjrer med breda kunskaper inom materialteknik, med helhetssyn och god problemlsningsfrmga. Utbildningen skall ge goda grundlggande kunskaper i matematiskt-naturvetenskapliga mnen.

Utgende frn detta skall utbildningen tcka hela kedjan inom materialteknik, frn framstllning av material, materials struktur och egenskaper till anvndning av material, frmst metalliska, keramiska och polymera konstruktionsmaterial samt materialfysik.

Utbildningen i materialteknik skall ge civilingenjren kunskap om teknikens frutsttningar och konsekvenser, att i industrin och vriga samhllet tekniken alltid r kopplad till naturresurser, energi, miljkonsekvenser och ekonomi.

Utbildningens innehll Utbildningens innehll karaktriseras av att de tilllmpade mnena bygger p en grund av fysik, mekanik och kemi. Hrutver lggs vikt vid datateknik, ekonomi och miljfrgor.

Undervisningen r gemensam fr alla studerande vid utbildningen i rskurserna 1 och 2 samt del av rskurs 3.

Den avslutande utbildningen r uppdelad s att de studerande kan vlja en bestmd huvudinriktning som grund fr yrkesverksamhet eller forskarutbildning.

Utbildningens struktur Studieplanen bestr dels av kurser som utgr det obligatoriska basblocket i rskurserna 1, 2 och halva rskurs 3 fr det utbildningsprogram och den rskull den studerande antagits till, dels av den kompetensinriktning och de valfria kurser den studerande fljer under andra delen av rskurs 3 och hela rskurs 4, samt examensarbetet p 20 pong. Studieplanen skall omfatta minst 180 pong. Drutver ingr 12 veckors praktik i form av heltidsarbete.

Matnatbasblock

Blocket innehller grundlggande kurser i matematik och naturvetenskap. Antalet kursvarianter inom dessa mnen r f. Blocket har sin huvudsakliga placering i rskurs 1. Resterande kurser ges i rskurs 2

Teknikbasblock

I detta block ingr grundlggande teknikvetenskapliga kurser inom de olika teknikomrdena, t ex strmningslra fr farkostteknik, maskinelement fr maskinteknik och materialvetenskap fr materialteknik. Blocket inleds i rskurs 1 och avslutas under rskurs 3.

Materialteknik B

Kompetensinriktingar

Kompetensinriktningen innebr en mnesfrdjupning inom ett teknikvetenskapligt omrde. mnesfrdjupningen bestr i huvudsak av fortsttningskurser och examensarbete inom ett och samma teknikomrde. Teknologer p materialteknikprogrammet kan vlja bland ca 16 inrttade kompetensinriktningar med i frvg faststllda studieplaner. Kompetensinriktningen bestr av ca 30-40 pong kurser exklusive examensarbetet. Av dessa kurser skall 10-20 pong vara p D-niv.

En avsikt med dessa kompetensinriktningar r att knyta teknologen till den institution dr examensarbetet skall utfras. Med det vill man uppn att teknologen fr nra kontakt med institutionen och en forskargrupp dr.

Teknolog som pbrjat studier inom ett teknikvetenskapligt basprogram kan avsluta med en kompetensinriktning inom ett annat teknikomrde. Fr mer utfrlig information om kompetensinriktningarna, se hftet Kompetensinriktningar 2002 och http://www.mmt.kth.se.

Mlbeskrivningar fr kompetensinriktningar Fr kompetensinriktningarna gller fljande generella utbildningsml:

Teknologen skall

utgende frn grunder som frvrvats i naturvetenskapliga och tekniska mnen anvnda och utforma verktyg eller modeller fr analys och provning

p ett ingenjrsmssigt stt trna problemlsning med tillflle till anvndning av kreativa metoder

trna att stta sig in i nya omrden och inhmta information om teknik och metoder frvrva knnedom om huvuddragen i aktuell utveckling och forskning inom det valda

frdjupningsomrdet trna att projektera, leda och deltaga i utvecklingsarbete. Detta innebr att identifiera,

analysera och specificera en produkt, ett system eller en process som skall svara mot ett specificerat behov. Det innefattar ocks ekonomisk planering, uppfljning och utvrdering samt utnyttjande av datorbaserade hjlpmedel

utveckla sin frmga till kommunikation och samarbete. Erhllna resultat och slutsatser skall p ett klart och korrekt stt kunna presenteras muntligt och skriftligt p svenska och engelska.

frst och ha respekt fr betydelsen av hur tekniken pverkar mnniskor och samhlle samt den begrnsade tillgngen till energi och material.

Affrsutveckling och medieteknik (AFM)

KTH-gemensam kompetensinriktning.

Kompetensinriktningen r ett unikt samarbete mellan Kungliga Tekniska Hgskolan och Handelshgskolan i Stockholm och utvecklas i nra samarbete med nringslivet. Nytnkande, entreprenrskap och samspel mellan ekonomi och teknik r centralt fr utbildningen och ppnar fr en bttre frstelse mellan ekonomer och teknologer.

Materialteknik B

AFM ger en unik kompetens inom medieteknik, marknadsfring och strategisk affrsutveckling.

Avancerade material (AVM)

Inriktningen kan vljas av teknologer p B-, M- och T-programmen.

Kompetensinriktningen utbildar civilingenjrer inom omrdet avancerade konstruktionsmaterial och funktionella material.

Utbildningen har som ml att ge

kunskap om avancerade konstruktionsmaterial inklusive metalliska, polymera och keramiska konstruktionsmaterial svl som kompositer

kunskap om viktiga typer av funktionella material frmga att analysera samband mellan tillverkningsprocess, mikrostruktur och

egenskaper frmga att finna optimala lsningar fr anvndning av avancerade material.

Biomedicinsk teknik (BMT)


Bearbetningsteknik - Hgskolan Dalarna (BTK)

Inriktningen kan vljas av teknologer p B-programmet.

Information om inriktningen kan fs frn Hgskolan Dalarna p adressen www.du.se.

Datorsystem fr konstruktion och tillverkning (DKT)

Inriktningen kan vljas av teknologer p M- och T-programmen

Kompetensinriktningen datorsystem fr konstruktion och tillverkning utbildar civilingenjrer som blir experter p uppbyggnad och anpassning av datorstdsverktyg fr framtagning av mekaniska produkter.


tillrckliga datortekniska kunskaper fr att frst enskilda delar i och uppbyggnaden av datorsystem fr std i en effektiv produktframtagning (CADCAM-system) vad gller maskin- och programvara

en tillrcklig konstruktions- och produktionsteknisk bakgrund fr att kunna utvrdera, infra och anpassa sdana datorsystem utifrn produktframtagningens krav

frstelse fr hur sdana datorsystem kan mjliggra och underltta integration av olika aktiviteter under hela produktframtagningskedjan

goda frdigheter i anvndning av sdana datorsystem knnedom om forskning och utveckling inom omrdet

Materialteknik B

fr att kunna

ta ansvar fr och i samverkan med slutanvndare vidareutveckla datorstdsverktyg fr att ta fram mekaniska produkter

medverka i forskning kring och i utveckling av sdana verktyg.

Energiteknik (EGI)

Inriktningen kan vljas av teknologer p B-, M- och T-programmen

Kompetensinriktningen energiteknik utbildar civilingenjrer inom omrdet maskinteknisk energianvndning och energifrsrjning. Utbildningen handlar om metoder och system fr att skapa och nyttiggra olika former av energi.

Utbildningen har som ml att

ge generellt anvndbara kunskaper inom energitekniken ge en frdjupning inom ett delomrde ge den analytiska och kreativa frmga som behvs fr att lsa avancerade

energitekniska problem

fr att civilingenjren skall kunna

analysera och utveckla energitekniska processer konstruera tillhrande komponenter och system ansvara fr drift av energitekniska anlggningar fortstta sina studier till forskarexamen.

Frbrnningsmotorteknik (FMT)

Inriktningen kan inte vljas f o m lsret 02/03.

Fordonsdynamik (FOT)


Kompetensinriktningen fr fordonsteknik utbildar civilingenjrer fr konstruktion, utveckling och verifiering av fordon och fordonssystem. Speciell vikt lggs vid fordons dynamik och deras samverkan med underlaget. Inriktningen erbjuder frdjupning mot vgfordon eller sprfordon.

Utbildningen har som mlsttning att ge kunskaper om

fordons uppbyggnad och funktion fordons dynamiska egenskaper och samverkan med infrastrukturen aktiva fordonssystem fr skerhet, vervakning och komfort fordonens roll i transportsystem och i samhllet

fr att kunna arbeta med bl a

Materialteknik B

konstruktion, utveckling, berkning och utprovning av fordon utveckling av fordonskomponenter och aktiva fordonssystem systemanalyser, energi- och miljbedmningar

Hllfasthetslra (HLF)


Kompetensinriktningen i hllfasthetslra utbildar civilingenjrer inom omrdena statisk och dynamisk dimensionering och konstruktion av lastbrande konstruktioner samt analys av materials mekaniska egenskaper och brottbeteenden.

Kompetensinriktningen har som ml att

utbilda civilingenjrer med sdan bredd och djup inom hllfasthetsteknisk modellbildning och analys att de r attraktiva fr de mest utmanande arbetsuppgifterna, bde nationellt och internationellt.

Industriell ekonomi och organisation (IEO)


Kompetensinriktningen fr industriell ekonomi och organisation utbildar civilingenjrer inom maskinteknik med frdjupade kunskaper i industriell verksamhet och utveckling.

Utbildningen har som ml att utveckla frmgan till ekonomiska bedmningar vid valet och utvecklingen av teknik i industriell verksamhet, allt frn konstruktion till marknadsfring och anvndning av industriellt framstllda produkter.

Industriell produktion (INP)


Kompetensinriktningen fr industriell produktion utbildar ingenjrer fr en helhetssyn p produktionen inom den verkstadstekniska och materialtekniska industrisektorn. Med begreppet produktion avses hr, frutom rent tillverkningstekniska aspekter, kanske framfr allt mer verordnade begrepp som organisation, logistik, flden, layout, marknadsfring och naturligtvis ekonomi.

Utbildningen har som ml att, med processkunskaper som grund, ge

kunskap om olika metoder fr analys av den ekonomiska effektiviteten insikt om kvalitetens betydelse bde fr samhlle och fretagande kunskap om hur man planlgger verkstder insikt om betydelsen av ledarskap, service och systemtnkande frdighet i att bedma och vga olika processvgar mot varandra fr att kunna bidraga

till en lnsam, effektiv och drigenom konkurrenskraftig produktion.

Materialteknik B

Integrerad produktutveckling (IPU)


Svensk industri genomgr fr nrvarande en komplicerad process, dr traditionella specialistkunskaper frvisso r ndvndiga, men inte lngre tillrckliga fr effektiv produktutveckling. kande industriella krav p bl a korta utvecklingstider, kundfokusering, miljhnsyn och god produktionsekonomi medfr behov av nya arbetsformer.

Utbildningen har som ml att ge en grundlig trning i reflekterande industriell produktutveckling genomfrd enligt grupporienterade former fr samverkan. Genom en parallell behandling av teknisk produktutveckling, problemlsning, projektmetodik och gruppdynamik erbjuds ett helhetsperspektiv p utvecklingsprocessen.

Ljud och vibrationer (LJV)


Kompetensinriktningen fr ljud och vibrationer utbildar civilingenjrer med en frdjupning inom ljud- och vibrationsomrdet.

Utbildningen har som ml att ge kunskap om

hur ljud och vibrationer alstras och fortplantas i farkoster, maskiner och byggnader samt de matematiska modeller som krvs fr svl berkningar, kvalitativa bedmningar som experimentell verksamhet inom omrdet

aktuella mttekniska och datorbaserade diagnosmetoder.

Kunskaperna skall frmst kunna nyttjas fr att utforma tystare och vibrationsfria farkoster, maskiner, processer och miljer.

Lttkonstruktioner (LKR)


Kompetensinriktningen fr lttkonstruktioner utbildar civilingenjrer inom omrdet dimensionering och konstruktion av ltta konstruktioner.


frmedla allmngiltig kunskap och metodik fr frmst berkning och dimensionering av ltta konstruktioner och konstruktionselement samt knnedom om material fr dessa

ge kunskaper om kompositmaterial och sandwichkonstruktioner, samt deras tillverkningsmetoder, dimensioneringsprinciper och miljaspekter

ge kunskaper om datorbaserade berknings- och optimeringsmetoder samt modern dimensioneringsfilosofi med hnsyn till skador och komplicerade belastningsfall

fr att kunna

Materialteknik B

arbeta med analys, dimensionering och/eller underhll av ltta konstruktioner inom vilken som helst av den mngfald av industriella tillmpningar dr de frekommer.

Maskinelement (MET)


Kompetensinriktningen fr maskinelement utbildar civilingenjrer, som kan analysera och utveckla mekaniska och mekatroniska produkter och komponenter. Mnga produkter r idag moduluppbyggda med integrerade mekaniska, elektroniska och optiska delsystem. Inriktningen behandlar sdana produkter och delsystem frn bde teknisk och metodmssig synvinkel. Kompetensinriktningen ger drmed en ingenjrsmssig bas fr kommande arbete med moderna integrerade och modulariserade produkter, med mjlighet till olika mnesmssiga profileringar.

Utbildningen har som ml att:

utgende frn naturvetenskapliga och tekniska grundvetenskaper analysera och optimera mekaniska och mekatroniska system och komponenter

projektera, delta i eller leda utvecklingsarbete av moderna integrerade och modulariserade produkter.

Utbildningen skall ge trning i att:

tillmpa kreativa problemlsningsmetoder utnyttja datorhjlpmedel fr konstruktion, simulering, analys etc tillmpa kvalitets- och tillfrlitlighetshjande metoder kommunicera tekniska resultat skriftligt och muntligt, p svenska och engelska.

Materialfysik (MFY)

Individuell inriktning

Val till inriktningen sker den 15 maj i rskurs 2.

Individuell inriktning fr materialfysik som utbildar ingenjrer inom grundlggande aspekter av materialfysiken.

Utbildningen har som ml att ge:

grundlggande kunskaper inom det utomordentligt vittomfattande flt som materialfysik och materialvetenskap utgr med mjligheter till svl djup som bredd i utbildningen, baserade p bde kvantfysik och klassisk fysik

aspekter p tillmpningar inom olika omrden alltifrn avancerad materialdesign p atomr niv med nanoteknik, mtmetoder och simuleringar till utnyttjande av olika materialtypers makroskopiska fysikaliska egenskaper

fr att kunna

Materialteknik B

deltaga i forskning och utveckling av avancerade material inom olika omrden, t ex halvledarmaterial, magnetiska material eller biomaterial.

Maskinkonstruktion (MKN)

Inriktningen kan vljas av teknologer p M- och T-programmen.

Kompetensinriktningen fr maskinkonstruktion utbildar till civilingenjr med huvudsaklig verksamhet inom produktutveckling/konstruktion.

Utbildningen har som ml att ge teknologerna:

frdighet i att planera, leda och deltaga i industriellt konstruktionsarbete knnedom om utfrda maskiners, systems och apparaters byggnad, arbetsstt och drift knnedom om tillfrlitlighets- och kvalitetsteknik frmga att anvnda ritningar och andra kommunikationshjlpmedel en orientering om patentbehandling trning i att tillmpa och utveckla tekniker fr idutveckling i de olika

konstruktionsfaserna vid produktutveckling frdighet i datoranvndning vid konstruktionsarbete.

Kompetensinriktningen frbereder fr yrkesverksamhet inom industriell produktutveckling, konstruktion, berkning, provning etc.

Miljledning (MLG)


Kompetensinriktningen miljledning r en KTH-gemensam kompetensinriktning som vnder sig till teknologer som nskar frdjupade kunskaper inom omrdena miljskydd/miljskyddsteknik och miljkontroll/miljledning med sikte p att arbeta med miljledningsfrgor inom olika fretag, myndigheter och andra organisationer.

Mlen fr inriktningen r att ge medvetenhet om och frmga att integrera miljfrgor, verktyg och teknik s att ett hllbart samhlle kan frverkligas samt frmga att leda ett frndringsarbete inom olika typer av organisationer.

Detta frutstter:

Kunskaper om mnniskans frutsttningar i tekniska och sociala system. Kunskaper om effekter av mnsklig verksamhet p mnniska och milj. Kunskaper om miljlagstiftning, handlggning av industriella miljskyddsrenden. Kunskap om arbetsorganisation och ledarskap. Kunskaper om tekniska system samt strategier och teknik fr en bttre milj.

I utbildningen ingr frutom olika teknikkurser ett antal obligatoriska kurser som behandlar milj- och miljskyddsfrgor. Genom val av frdjupningskurser och mnet fr examensarbetet kan inriktningens tyngdpunkt frskjutas mot olika delomrden av mnesomrdet.

Materialteknik B

Metallurgisk processvetenskap och framstllningsteknik (MPF)

Inriktningen kan vljas av teknologer p B-programmet.

Kompetensinriktningen fr metallurgisk processvetenskap och framstllningsteknik utbildar civilingenjrer inom omrdet fr framstllning och raffinering av metaller, keramer och avancerade material.


kunskap om dagens processer och ven tillrcklig kunskap fr att bedma framtida utvecklingsmjligheter

kunskaper som grund fr bedmning av de ekonomiska, milj- och energimssiga konsekvenserna ur industrins, samhllets och nationens synvinkel samt ur ett globalt perspektiv

en djupare frstelse fr de bakomliggande principerna fr de fenomen och operationer som ingr i metallframstllnings- och hgtemperaturprocesser

fr att kunna

deltaga i arbetsledning, forskning och utveckling av industriella processer fr framstllning av metaller, keramer och avancerade material.

Mekatronik (MTK)


Kompetensinriktningen fr mekatronik utbildar civilingenjrer som kan utveckla nya komplexa produkter och system dr en integration av maskinteknik, elektronik och datateknik r ptaglig.

Utbildningen har som mlsttning att ge:

frdjupade kunskaper inom mnesomrdena maskinkonstruktion, elektronik och reglerteknik

frmga till systemtnkande fr att lsa sammansatta problem frdigheter att nyttja modeller och metoder fr produktutveckling samt frdigheter att nyttja datorhjlpmedel i ingenjrsarbetet

fr att kunna

deltaga i industriellt utvecklingsarbete eller utveckla nya tekniker, processer eller produkter eller fortstta med forskarstudier.

Materialvetenskap (MVE)

Inriktningen kan vljas av teknologer p B- och M-programmen

Materialteknik B

Kompetensinriktningen fr materialvetenskap utbildar civilingenjrer inom materialteknikens grundlggande aspekter. Utbildningens tyngdpunkt ligger p metalliska material, men genom det valfria kurspaketet kan tyngdpunkten frskjutas mot keramer och/eller polymera material.


ge frmga att bedma frmst de metalliska materialens tillstnd och egenskaper, hur de pverkas av sammansttning, tillverkningsmetod och efterbehandling och hur de uppfr sig vid anvndning

fr att den frdige civilingenjren skall kunna

arbeta med material- och processutveckling fr att materialet skall f nskad egenskapsprofil

bedma materialens funktionsstabilitet i krvande tillmpningar, t ex hga temperaturer, korrosiva miljer och stora mekaniska pknningar

utreda hur materialfel kan inverka p haverifrlopp.

Pappersteknik (PAT)


Kompetensinriktningen fr pappersteknik utbildar civilingenjrer inom omrdena tillverkning av papper och pappersprodukters egenskaper.

Utbildningen har som mlsttning att ge

frmga att bedma olika rvarors egenskapspotential samt de olika processtegens mjligheter och begrnsningar vid papperstillverkning

frmga att utvrdera och bedma pappersprodukters egenskaper vad avser mekaniska och trycktekniska tillmpningar

frmga att bedma de miljtekniska aspekterna inom papperstekniken

fr att kunna

arbeta vid papperstillverkande industrier, hos leverantrer till pappersindustrin eller vid industrier fr konvertering av pappersprodukter.

Polymera material (POM)

Inriktningen kan vljas av teknologer p B-programmet

Kompetensinriktningen fr polymera material utbildar civilingenjrer inom plast-, gummi- och kompositomrdet.


ingende kunskaper om de polymera materialens uppbyggnad, egenskaper, bearbetning och anvndning

Materialteknik B

frmga att optimera sambanden mellan material, dimensionering/design, bearbetning och produktprestanda

fr att genom nogsam avvgning mellan grundlggande kunskaper och mer tillmpade frdigheter skapa

god frstelse fr dagens tekniska frgestllningar bsta frutsttningar att lsa morgondagens polymertekniska problem.

Publiceringsteknik (PUB)


Kompetensinriktningen fr publiceringsteknik utbildar civilingenjrer som skall arbeta inom den grafiska industrin och i informations-, medie- och leverantrsfretag med inriktning p digitala medier


generella tekniska och produktionsinriktade kunskaper systemanalytisk och produktionsadministrativ kompetens insikter i mediemarknad, medieinnehll och produktutformning

fr att civilingenjrerna skall kunna:

bygga upp och administrera rtt produktionslsning med rtt teknik fr varje produktionssituation.

Tillverkningsprocesser (TIP)


Kompetensinriktningen fr tillverkningsprocesser utbildar ingenjrer med intresse fr process- och produktionsteknik inom den verkstadstekniska och materialtekniska industrisektorn. Utbildningen r koncentrerad till metalliska material och r av utprglat tvrvetenskaplig karaktr med mjligheter till frdjupning inom svl termiska som mekaniska processer.


en helhetsbild av olika tillverkningskedjor frn smlta till detalj eller konstruktion frdjupade kunskaper om olika processteg, deras styrning och msesidiga beroende

med avseende p produktivitet, utbyten och produkternas slutliga prestanda med tanke p deras anvndning

insikt om kvalitetens betydelse bde fr samhlle och fretagande frdighet i analytiskt tnkande, processmodellering och datorsimulering kunskap om mtteknik goda kunskaper i experimentell teknik

fr att kunna

Materialteknik B

optimera befintliga processteg/processkedjor rationalisera och utveckla nya processer utveckla material med unika egenskaper bedriva forskning vid industri eller hgskola.

Tillverkningssystem (TIS)


Kompetensinriktningen fr tillverkningssystem utbildar civilingenjrer inom omrdet moderna produktionssystem med tonvikt p automatisering och styrteknik.


kunskap om principer och teorier fr uppbyggnad av tillverkningssystem frstelse fr hela produktframtagningskedjan och hur tillverkningssystemet ingr i

denna kunskap om de komponenter som utgr tillverkningssystemet ssom

verktygsmaskiner, industrirobotar, interntransportutrustning, styrsystem, datorsystem och hur de anpassas fr mnskliga behov och frutsttningar

fr att kunna

bearbeta och lsa verkstadstekniska problem p ett ingenjrsmssigt stt arbeta med utveckling och infrande av tillverkningssystem i fretrdesvis

verkstadsindustri.

Trteknologi (TRT)


Kompetensinriktningen fr trteknologi utbildar civilingenjrer inom omrden som r aktuella fr den trmekaniska industrin och dess serviceenheter.


grundlggande kunskaper om tr som material, dels frdling av tr inom den mekaniska trindustrin och dels trprodukters anvndning och egenskaper

frmga att driva utveckling av produkter och produktionsteknik inom mnesomrdet

fr att kunna

arbeta med och utveckla trmekaniska produktionssystem, inklusive produktutveckling, inom olika slags trmekaniska industrier alltifrn sgverk, limtr-, snickeri-, mbel- och komponentfabriker till skivindustrier

deltaga i forskning och utveckling samt utbildning inom mnesomrdet.

Materialteknik B

Studieberttigande Villkor fr deltagande i undervisningen

Fr studier i rskurs 2:

Minst 25 pong ur rskurs 1 skall vara avklarade t o m augustiperioden. Fr teknologer som ej uppfyller detta krav skall individuell studieplan upprttas i samrd med studievgledare.

Fr studier i rskurs 3:

Inga centrala moment frn k 1 fr finnas kvar efter augustiperioden i k 2. Dessutom skall minst 30 pong ur k 2 vara avklarade t o m augustiperioden.

Villkor fr deltagande i kompetensinriktning

I brjan av rskurs 3 sker val av kompetensinriktning. Villkor fr deltagande i valet r att 60 pong av de obligatoriska kurserna i rskurs 1 och 2 avklarats t o m augustiperioden. Kompetensinriktningarna har ett begrnsat antal platser och urval till platserna kan drfr komma att ske.

Den som ej uppnr 60 pong i samband med omtentamensperioden i augusti skall kontakta sin studievgledare fr mer information. Infr valet av kompetensinriktning faststller utbildningssnmnden fr maskin- och materialteknik (UNMMT) urvalsregler och maximalt studerandeantal.

Val av kurser och kompetensinriktningar Anskan till valfri kurs och kursregistrering

Den studerande r skyldig att anska till de valfria kurser hon/han nskar flja nstkommande termin. Beslut om platstilldelning p kurs fattas av Kansli MMT. Hnsyn tas till ekonomiskt utrymme samt fysisk platsbegrnsning. Anskan till valfri kurs skall lmnas till Kansli MMT senast den

15 maj infr hstterminen 15 november infr vrterminen.

Anskan grs i formulr p MMTs webbsidor. Se http://www.mmt.kth.se.

Anskan inlmnad efter sista anskningsdatum beaktas endast i mn av plats. I samband med kursval skall anmlan till test fr nivplacering av sprkkurs gras direkt till avdelningen fr sprk.

Kursanmlan till obligatoriska kurser sker i de flesta fall automatiskt (genom kansliet). Separat anmlan krvs fr den som lser individuell inriktning och fr den som vljer bland alternativt obligatoriska kurser eller motsvarande. Det grs i formulret p MMTs webbsidor, precis som fr valfria kurser.

Materialteknik B

Teknolog skall vid frsta schemalagda undervisningstillflle registrera sig p kursen. Kursregistrering p bde obligatoriska och valfria kurser mste gras individuellt (p institutionen). Den som registrerat sig p en kurs och drefter beslutar sig fr att inte fullflja kursen skall snarast anmla detta till berrd institution.

Val av kompetensinriktning

Val av kompetensinriktning grs i slutet av period 1 i rskurs 3. Infr valet anordnas en mssa dr samtliga kompetensinriktningar stller ut och informerar.

Urvalskriterier vid val till kompetensinriktning

Fr lsret 2002/03 gller fljande urvalskriterier:

Behriga att ska: 60 pong frn k 1 och 2 vid augustiperiodens slut, inrapporterade i Ladok senast 10 oktober.

1. Pongkvot A/M, dr

A=(antal avklarade obligatoriska pong i rskurs 1 och 2 p programmet) M=(antal mjliga obligatoriska pong i rskurs 1 och 2 p programmet)

2. Betyg. Betygen viktas med kurspongen (betyg*kurspong)

3. Studietid. Vid lika pongkvot och betyg ger kortare studietid fretrde.

Fr antagna till hgre rskurs gller pongkvot A/M, dr

A = antal avklarade obligatoriska pong, inklusive tillgodorknade kurser, i rskurs 1 och 2

M = mjliga obligatoriska kurser inklusive tillgodorknade kurser enligt dispensbeslut vid antagning

Medelbetyget berknas endast p kurser avklarade vid KTH.

Se ven broschyren Kompetensinriktningar 2002 och http://www.mmt.kth.se.

Studieanmlan Studieanmlan och terminsregistrering

Varje studerande skall infr varje lsr, senast 15 maj, till Kansli MMT lmna in studieanmlan och i denna ange planerade studier under den kommande terminen.

Studieanmlan mjliggr betygsregistrering samt utbetalning av studiemedel frn CSN. Anmlan grs i formulr p MMTs webbsidor. Se http://www.mmt.kth.se.

Studieuppehll

Materialteknik B

Studieuppehll innebr att den studerande inte deltar i undervisningen under minst en lsperiod. Studieuppehll beviljas inte under rskurs 1, utom om srskilda skl freligger.

Beviljat studieuppehll ger den studerande rtt att terkomma till studierna vid angiven tidpunkt. Under studieuppehll fr den studerande gra kompletteringar och deltaga i examination i tidigare pbrjad kurs.

Anskan om studieuppehll lmnas till Kansli MMT, som beviljar eller avslr anskan. Nr den studerande avser att teruppta studierna skall en ny studieanmlan gras. I vrigt se Allmnna anvisningar fr de studerande.

Examensarbete I utbildningen ingr ett examensarbete som motsvarar en kurs om 20 pong. Detta innebr omkring 20 veckors heltidsstudier.

Examensarbetet fr ej pbrjas innan uppgiften godknts av examinator vid vald institution och anmlts till programkansliet.

Huvuddelen av studierna, minst 140 pong, skall vara avklarad. Examinator svarar fr att den studerande har tillrckliga frkunskaper fr den valda uppgiften.

Examensarbetet grundas p de kunskaper som inhmtats under hela studietiden och skall normalt utfras under 9:e terminen inom den mnesfrdjupning (kompetensinriktning) den studerande valt. Om den studerande nskar utfra examensarbete inom annat mnesomrde skall detta godknnas av programansvarig.

Examensarbetet skall ge trning i ett vetenskapligt arbetsstt med kritisk vrdering, analys och syntes. Examensarbetet kan inkludera moment som seminarier, informationsskning, auskultationer eller andra inslag som examinator eller handledare bedmer lmpliga.

Handledare utses av examinator. Examensarbetet redovisas dels vid ett seminarium dels i en skriftlig rapport. Den

studerande skall drutver opponera p annan studerandes examensarbete.

Fr examensarbeten erhlls mer detaljerade regler och riktlinjer vid respektive institution.

Valfria kurser I utbildningarna ingr obligatoriska och valfria kurser. De obligatoriska kurserna definieras fr varje rskurs och inriktning i lro- och timplanerna. De olika kursernas ml, frkunskapskrav, innehll samt kursfordringar terfinns i kursplanerna. Se http://www.mmt.kth.se

Valfri kurs kan vljas ur KTHs kursutbud. ven kurser frn andra hgskolor/universitet kan f tillgodorknas.

Fr valfria kurser gller fljande begrnsningar:

Valfri kurs fr ej lsas i rskurs 1. Endast undantagsvis fr valfri kurs lsas i rskurs 2.

Materialteknik B

Fr o m vrterminen i rskurs 3 kan teknologen lsa valfria kurser, dock inte mer n en sprkkurs samtidigt. Antalet pong som fr vljas per termin kan begrnsas.

Tidigare lst sprkkurs skall vara avslutad innan anmlan till ny sprkkurs kan gras.

Se vidare Anskan till valfria kurser och kursregistrering.

TMS

Vid KTH skall minst 12 pong kurser inom omrdet teknik - mnniska - samhlle ing i civilingenjrsexamen. I B-, M-, T- och MEDIA-programmen ingr dessa 12 pong som obligatoriska kurser inom de teknikvetenskapliga basblocken eller som integrerade delar i kurser inom kompetensinriktningarna. Antalet pong TMS-kurser i examen r inte begrnsat fr B, M, T och MEDIA.

Tillgodorknande av kurs

Teknologer har mjlighet att anska om att f tillgodorkna sig resultat frn kurs/kurser vid annan hgskola/universitet inom eller utom landet. Frutsttningen r att kursen/kurserna har en sdan omfattning och innehllsmssig verensstmmelse att de svarar mot obligatoriska kurser i civilingenjrsprogram B.

Utlandsstudier Teknologer vid B-, M-, och T-programmen har mjlighet att frlgga ett lsrs studier vid hgskolor i Europa, Australien, Chile och Nordamerika utan att behva betala de kursavgifter som annars tas ut av utlndska studerande. Utbytesstudier kan ske under tredje eller fjrde rskursen. Det r ven mjligt att gra examensarbete eller praktik utomlands. Se Praktik.

Sista anskningsdag fr studier i Europa och Nordamerika r 15 januari 2003 och studier i Australien 15 september 2002.

Information om utlandsstudier ges en kvll under hsten 2002.

Fr mer information se http://www.mmt.kth.se.

Anskningsblankett finns p Kansli MMT.

Utlandsstudierna kan efter bedmning tillgodorknas som en del av civilingenjrsutbildningen. Studierna bedrivs normalt p det sprk som talas i landet/regionen om ej annat anges. Det finns mjligheter fr teknologer som blir antagna till utbytesprogrammen i tysk-, fransk-, spansk- och italiensktalande lnder att flja en frberedande sprkkurs innan den ordinarie terminen brjar.

Ytterligare information

ldre teknologer som har varit utbytesstudenter kan givetvis vara en klla till information, dessutom gstas KTH stndigt av ett antal utlndska utbytesstudenter. Ls ocks information som finns publicerad p MMTs webbsida: www.mmt.kth.se.

Materialteknik B

Du r alltid vlkommen att kontakta kansliet: antingen Rebecca Ljunqvist, tel 08-790 9253, e-post [email protected] eller Eva Engstrm, tel 08-790 7659, e-post [email protected].

Praktik Fr att f ut civilingenjrsexamen fordras 12 veckors praktik. Syftet r att den studerande skall vara frtrogen med arbetsmiljn i en verksamhet utanfr hgskolan och med samspelet mellan individer och olika kategorier av anstllda p en arbetsplats. Frutom arbetsmssiga erfarenheter skall praktiken ka teknologens frmga att ta personligt ansvar samt ge sociala erfarenheter. Arbetsplatsen skall under praktikperioden ha haft minst 5 anstllda och fretaget skall ha haft ett organisationsnummer. Varje praktikperiod skall omfatta minst 4 veckors heltidsarbete.

Praktik utfrd fre inskrivning till civilingenjrsutbildningen rknas med hgst 6 veckor. Individuell bedmning sker vid antagning till senare del av utbildningen, dvs hgre rskurs. Sammanhngande anstllning som varat minst 9 mnader kan rknas som fullgjord praktik.

Praktiken godknns i form av heltidsarbete eller deltidsarbete p minst 75% omrknat till heltid.

Praktik utomlands bedms p samma stt som praktik i Sverige. Detta gller ven praktik via Comett, IAESTE, MUST och liknande organisationer. Datum fr praktikens godknnande r det datum d praktiken slutfrts. Praktik som i sin helhet utfrts fre inskrivning vid KTH registreras p inskrivningsdatum. Ingen form av vrnpliktstjnstgring eller arbete vid KTH eller annat universitet/hgskola rknas som praktik.

Praktik fre 18 rs lder godknns inte. Ifylld sammanstllningsblankett och vidimerade kopior av arbetsintyg skall lmnas till programkansliet fr bedmning i god tid fre examensanskan. Av arbetsintygen skall det klart framg vad arbetsuppgifterna inneburit.

Examen Fr att avlgga civilingenjrsexamen (eng. Master of Science in Engineering) krvs godknt betyg i samtliga kurser som ingr i den studerandes studieplan. Studieplanen skall omfatta minst 180 pong vari ingr ett examensarbete omfattande 20 pong. Drutver ingr 12 veckors praktik i form av heltidsarbete.

Fr att f examen skall du anska om detta p MMTs kansli.

Byggteknik och ekonomi, 120p BEK

Byggteknik och ekonomi, 120p Utbildningens ml Hgskoleingenjrsprogrammet i byggteknik och ekonomi utbildar hgskoleingenjrer inom ett brett kompetensomrde. Utbildningen har en teoretisk-praktisk profil, och den utexaminerade skall kunna anvnda och vidareutveckla svl praktisk frdighet som teori och ny teknik. Kombinationen teknik och ekonomi ger en bra grund fr administrativa uppdrag. Utbildningen ska ge teknologen baskunskaper inom mnesomrdena och god orientering i styrande moment ssom: projektering, produktion och frvaltning av byggnader och anlggningar. Hrvid tas hnsyn till samhllets ml avseende resurshushllning, ekonomi och milj. Fr att kunna flja den tekniska utvecklingen och de krav som detta stller trnas hgskoleingenjren i att stta sig in i nya teknikomrden och frnderliga frutsttningar. Hgskoleingenjrsutbildningen i byggteknik och ekonomi skall ge:

kunskaper och frdigheter i matematiska, naturvetenskapliga och tekniska mnen grundlggande kunskaper inom mnesomrdena byggteknik och ekonomi svensk branschknnedom kunskaper om effektiv och miljvnlig teknik

Hgskoleingenjrsutbildningen i byggteknik och ekonomi ger trning i:

problemformulering analys och lsning av problem anvndning av datorbaserade hjlpmedel arbete i projektform samverkan och kommunikation muntlig och skriftlig presentation informationsskning

Utbildningens innehll Utbildningens frsta r gnas huvudsakligen t kurser inom matematik samt kurser i byggtekniska mnen och ekonomi. Under det andra ret dominerar byggtekniska mnen och ekonomi. Utbildningens tredje r har inriktningar mot projektering och produktion.

Utbildningens struktur I utbildningen ingr svl tekniska som ekonomiska kurser. De obligatoriska kurserna definieras fr varje rskurs i lro- och timplanen. Kursernas ml, frkunskapskrav, innehll samt kursfordringar terfinns i kursplanerna. Ekonomikurser Ekonomikurser ges i samarbete med Sdertrns hgskola och Stockholms Universitet och omfattar 20 pong. I utbildningen ges mjlighet att lsa ytterligare 20 pong ekonomi (totalt 40 pong) om s nskas. ven kurser frn andra hgskolor och universitet kan tillgodorknas. Hrvid gller att kurserna skall lsas efter det att den studerande antagits till hgskoleingenjrsutbildningen. Tillgodorknande av kurs Teknologer har mjlighet att anska om att f tillgodorkna sig resultat frn kurser vid annan hgskola/universitet. Frutsttningen r att kurserna har en sdan omfattning och


innehllsmssig verensstmmelse att de svarar mot obligatoriska kurser i hgskoleingenjrsutbildningen fr byggteknik och ekonomi.

Kompetensinriktingar Inriktningen innebr en mnesfrdjupning som i huvudsak bestr av fortsttningskurser och ett examensarbete. Utbildningen har inriktningar mot projektering och produktion.

Produktion (PRDA) Inriktningen syftar till att du skall f kunskaper om entreprenrens/byggarens arbete i byggprocessen. Utbildningen r i stor utstrckning baserad p ett verkligt projekt dr du genom "learning by doing" genomfr samma arbete som i ett verkligt byggfretag. Inriktningen r avsedd fr att deltagarna direkt skall kunna ing i en organisation hos ett byggfretag eller hos en bestllare. Arbetssttet som trnas in r det samma som anvnds i samtliga projekt oavsett det gller nybyggnad, tillbyggnad eller ombyggnad. Alla projekt som genomfrs krver de kunskaper som lrs ut i denna inriktning.

Projektering (PROA) Fr att ett frdigt byggnadsverk skall ha de egenskaper och kvaliteter som byggherren nskar mste dessa beskrivas i text och p ritningar s att en upphandling av arbetet med att bygga huset eller anlggningen kan ske utan missfrstnd. En god projektering med utnyttjande av specialister dr s erfordras r en frutsttning fr ett lyckat slutresultat. Inriktningen syftar till att ge den som studerar kunskaper s att han/hon kan tillmpa dagens teknik och direkt efter examen medverka vid projektering. Arbetet med projektering genomfrs ofta med hjlp av konsulter. Arkitekt- och byggfirmor r sledes en del av den framtida arbetsmarknaden fr de som vljer denna inriktning. Andra r industrins fastighetsavdelningar, kommunala frvaltningar, statliga myndigheter, byggmaterialindustrin med flera.

Studieberttigande Villkor fr deltagande i undervisningen i rskurs 2 och 3 Fr studier i rskurs 2 krvs att minst 24 pong ur rskurs 1 skall vara avklarade t o m tentamensperioden i augusti. Fr teknologer som ej uppfyller detta krav skall individuell studieplan upprttas i samrd med studievgledare. Fr studier i rskurs 3 krvs att minst 60 pong ur rskurs 1 och 2 skall vara avklarade t o m tentamensperioden i augusti. Fr teknologer som ej uppfyller detta krav skall individuell studieplan upprttas i samrd med studievgledare. Terminsregistrering Varje studerande skall infr varje termin terminsregistreras. Registreringen mjliggr betygsregistrering samt utbetalning av studiemedel frn CSN. De studerande som inte uppfyller behrighetskraven fr rskursen skall kontakta sin studievgledare. Studieuppehll Studieuppehll innebr att den studerande inte deltar i undervisningen under minst en termin. Studieuppehll beviljas inte under rskurs 1 om inte srskilda skl freligger. Beviljat studieuppehll ger den studerande rtt att terkomma till studierna vid angiven tidpunkt. Under studieuppehllet fr den studerande gra kompletteringar och delta i examination i tidigare pbrjad kurs. Anskan om studieuppehll lmnas till utbildningsledaren, som beviljar eller avslr anskan. Nr den studerande avser att teruppta studierna skall en studieanmlan gras.

Examensarbete I utbildningen ingr ett examensarbete p 10 pong. Det innebr omkring 10 veckors heltidsstudier.


Fr examensarbetet gller

Det fr pbrjas efter att uppgiften godknts av utbildningsledaren. Det grundas p de kunskaper som inhmtats under studietiden och skall normalt

utfras under termin 6 och inom vald inriktning. Det skall utgra prov p ett sjlvstndigt, ingenjrsmssigt arbete omfattande teoretisk

och/eller experimentell verksamhet (ven utredningsuppdrag) med tfljande rapportskrivning och muntlig presentation.

Handledare utses av utbildningsledaren.

Utlandsstudier Teknologer vid Ingenjrsskolan har mjlighet att frlgga ett lsrs studier vid ett antal utlndska hgskolor som KTH samarbetar med utan att behva betala de kursavgifter som annars tas ut av utlndska studerande. Utbytesstudier kan ske under tredje rskursen. Det r ven mjligt att gra examensarbete eller praktik utomlands. Information om utlandsstudier ges av studievgledarna eller av handlggaren fr internationalisering vid IS Kansli, som ocks kan meddela aktuella anskningstider. Anskningsblanketter finns hos studievgledarna och hos internationaliseringshandlggaren. Utlandsstudierna kan efter bedmning tillgodorknas som en del av hgskoleingenjrsutbildningen. Studierna bedrivs normalt p det sprk som talas i landet/regionen. Det finns mjligheter fr teknologer som blir antagna till utbytesprogrammen i tysk-, fransk-, spansk- och italiensktalande lnder att flja en frberedande sprkkurs innan den ordinarie terminen brjar.

Praktik Kravet p obligatorisk praktik inom utbildningsprogrammen vid KTH avskaffades frn och med den 1 juli 2002 enligt beslut i universitetsstyrelsen. Drmed upphr ven kravet p obligatorisk praktik fr att erhlla examen fr de studerande som pbrjade sina studier fre den 1 juli 2002. Praktiken r emellertid en vrdefull del i frberedelserna fr det kommande yrkeslivet, och drfr kan studerande, antagna fre den 1 juli 2002, ven fortsttningsvis f godknd praktik infrd i examensbeviset. Praktiken skall vara godknd enligt de regler som tidigare gllt vid KTH. Dessa regler samt vergngsbestmmelserna finns angivna i KTH-Handboken del 2, flik 17.2 (http://www.kth.se/info/kth-handboken/).

Examen Fr att avlgga hgskoleingenjrsexamen (eng. Bachelor of Science in Engineering) krvs godknt betyg i samtliga kurser som ingr i den studerandes studieplan. Studieplanen bestr av de obligatoriska kurserna, de valbara kurser den studerande fljt samt examensarbetet. Studieplanen skall omfatta minst 120 pong. Drutver ingr 8 veckors praktik i form av heltidsarbete. Fr att f examen skall den studerande anska om detta p en blankett och bifoga kvitto p erlagd kravgift.

Byggteknik, 120p BI

Byggteknik, 120p Utbildningens ml Hgskoleingenjrsprogrammet i byggteknik utbildar hgskoleingenjrer inom ett brett kompetensomrde. Utbildningen har en teoretisk-praktisk profil, och den utexaminerade skall kunna anvnda och vidareutveckla svl praktisk frdighet som teori och ny teknik. Utbildningen ska ge teknologen baskunskaper inom mnesomrdet och god orientering i styrande moment ssom: projektering, produktion och frvaltning av byggnader och anlggningar. Hrvid tas hnsyn till samhllets ml avseende resurshushllning, ekonomi och milj. Fr att kunna flja den tekniska utvecklingen och de krav som detta stller trnas hgskoleingenjren i att stta sig in i nya teknikomrden och frnderliga frutsttningar. Hgskoleingenjrsutbildningen i byggteknik skall ge:

kunskaper och frdigheter i matematiska, naturvetenskapliga och tekniska mnen grundlggande kunskaper inom mnesomrdet svensk branschknnedom kunskaper om effektiv och miljvnlig teknik

Hgskoleingenjrsutbildningen i byggteknik ger trning i:

problemformulering analys och lsning av problem anvndning av datorbaserade hjlpmedel arbete i projektform samverkan och kommunikation muntlig och skriftlig presentation informationsskning

Utbildningens innehll Utbildningens frsta r gnas huvudsakligen t kurser inom matematik och grundlggande byggteknik. Under det andra ret dominerar byggtekniska mnen. Utbildningens tredje r har inriktningar mot projektering och produktion. I utbildningen ingr 16 pong valbara kurser dr den studerande sjlv kan vlja att profilera sin utbildning.

Kompetensinriktingar Inriktningen innebr en mnesfrdjupning som i huvudsak bestr av fortsttningskurser och ett examensarbete. Byggingenjrsutbildningen har inriktningar mot projektering och produktion.

Produktion (PRDA) Inriktningen syftar till att du skall f kunskaper om entreprenrens/byggarens arbete i byggprocessen. Utbildningen r i stor utstrckning baserad p ett verkligt projekt dr du genom "learning by doing" genomfr samma arbete som i ett verkligt byggfretag. Inriktningen r avsedd fr att deltagarna direkt skall kunna ing i en organisation hos ett byggfretag eller hos en bestllare. Arbetssttet som trnas in r det samma som anvnds i samtliga projekt oavsett det gller nybyggnad, tillbyggnad eller ombyggnad. Alla projekt som genomfrs krver de kunskaper som lrs ut i denna inriktning.

Byggteknik, 120p BI

Projektering (PROA) Fr att ett frdigt byggnadsverk skall ha de egenskaper och kvaliteter som byggherren nskar mste dessa beskrivas i text och p ritningar s att en upphandling av arbetet med att bygga huset eller anlggningen kan ske utan missfrstnd. En god projektering med utnyttjande av specialister dr s erfordras r en frutsttning fr ett lyckat slutresultat. Inriktningen syftar till att ge den som studerar kunskaper s att han/hon kan tillmpa dagens teknik och direkt efter examen medverka vid projektering. Arbetet med projektering genomfrs ofta med hjlp av konsulter. Arkitekt- och byggfirmor r sledes en del av den framtida arbetsmarknaden fr de som vljer denna inriktning. Andra r industrins fastighetsavdelningar, kommunala frvaltningar, statliga myndigheter, byggmaterialindustrin med flera.

Studieberttigande Villkor fr deltagande i undervisningen i rskurs 2 och 3 Fr studier i rskurs 2 krvs att minst 24 pong ur rskurs 1 skall vara avklarade t o m tentamensperioden i augusti. Fr teknologer som ej uppfyller detta krav skall individuell studieplan upprttas i samrd med studievgledare. Fr studier i rskurs 3 krvs att minst 60 pong ur rskurs 1 och 2 skall vara avklarade t o m tentamensperioden i augusti. Fr teknologer som ej uppfyller detta krav skall individuell studieplan upprttas i samrd med studievgledare. Terminsregistrering Varje studerande skall infr varje termin terminsregistreras. Registreringen mjliggr betygsregistrering samt utbetalning av studiemedel frn CSN. De studerande som inte uppfyller behrighetskraven fr rskursen skall kontakta sin studievgledare. Studieuppehll Studieuppehll innebr att den studerande inte deltar i undervisningen under minst en termin. Studieuppehll beviljas inte under rskurs 1 om inte srskilda skl freligger. Beviljat studieuppehll ger den studerande rtt att terkomma till studierna vid angiven tidpunkt. Under studieuppehllet fr den studerande gra kompletteringar och delta i examination i tidigare pbrjad kurs. Anskan om studieuppehll lmnas till utbildningsledaren, som beviljar eller avslr anskan. Nr den studerande avser att teruppta studierna skall en studieanmlan gras.

Val av kurser och kompetensinriktningar Anmlan till kurs och kursregistrering Studenten skall vid frsta schemalagda undervisningstillfllet registrera sig p kursen. Den som registrerat sig p en kurs och drefter beslutar sig fr att inte fullflja kursen skall snarast anmla detta till kursansvarig eller till utbildningsledaren. Den studerande r skyldig att anmla sig till de valbara kurser hon/han nskar flja nstkommande termin. Beslut om platstilldelning p kurs fattas av den institution dr kursen genomfrs. Information om vilka valbara kurser som ges inom Ingenjrsskolan (IS) en viss termin och anmlan till valbar kurs sker ver IS hemsida. Eftersom platsantalet p kurserna r begrnsat kan det ske ett urval bland de skande. Vilka som r behriga att ska till de olika valbara kurserna och enligt vilka principer urvalet sker anges p IS hemsida i samband med valet. I samband med val av sprkkurs skall anmlan till test fr nivplacering av sprkkurs gras direkt till avdelningen fr sprk.

Byggteknik, 120p BI

Examensarbete I utbildningen ingr ett examensarbete p 10 pong. Det innebr omkring 10 veckors heltidsstudier. Fr examensarbetet gller

Det fr pbrjas efter att uppgiften godknts av utbildningsledaren. Det grundas p de kunskaper som inhmtats under studietiden och skall normalt

utfras under termin 6 och inom vald inriktning. Det skall utgra prov p ett sjlvstndigt, ingenjrsmssigt arbete omfattande teoretisk

och/eller experimentell verksamhet (ven utredningsuppdrag) med tfljande rapportskrivning och muntlig presentation.

Handledare utses av utbildningsledaren.

Valfria kurser I utbildningen ingr obligatoriska och valbara kurser. De obligatoriska kurserna definieras fr varje rskurs i lro- och timplanen. Kursernas ml, frkunskapskrav, innehll samt kursfordringar terfinns i kursplanerna. Valbara kurser Valbara kurser kan vljas ur KTH:s totala kursutbud. ven kurser frn andra hgskolor och universitet kan tillgodorknas med hgst 16 pong. De valbara kurserna skall lsas efter det att den studerande antagits till hgskoleingenjrsutbildningen. Tillgodorknande av kurs Teknologer har mjlighet att anska om att f tillgodorkna sig resultat frn kurser vid annan hgskola/universitet. Frutsttningen r att kurserna har en sdan omfattning och innehllsmssig verensstmmelse att de svarar mot obligatoriska kurser i hgskoleingenjrsutbildningen fr byggteknik.

Utlandsstudier Teknologer vid Ingenjrsskolan har mjlighet att frlgga ett lsrs studier vid ett antal utlndska hgskolor som KTH samarbetar med utan att behva betala de kursavgifter som annars tas ut av utlndska studerande. Utbytesstudier kan ske under tredje rskursen. Det r ven mjligt att gra examensarbete eller praktik utomlands. Information om utlandsstudier ges av studievgledarna eller av handlggaren fr internationalisering vid IS Kansli, som ocks kan meddela aktuella anskningstider. Anskningsblanketter finns hos studievgledarna och hos internationaliseringshandlggaren. Utlandsstudierna kan efter bedmning tillgodorknas som en del av hgskoleingenjrsutbildningen. Studierna bedrivs normalt p det sprk som talas i landet/regionen. Det finns mjligheter fr teknologer som blir antagna till utbytesprogrammen i tysk-, fransk-, spansk- och italiensktalande lnder att flja en frberedande sprkkurs innan den ordinarie terminen brjar.

Praktik Kravet p obligatorisk praktik inom utbildningsprogrammen vid KTH avskaffades frn och med den 1 juli 2002 enligt beslut i universitetsstyrelsen. Drmed upphr ven kravet p obligatorisk praktik fr att erhlla examen fr de studerande som pbrjade sina studier fre den 1 juli 2002. Praktiken r emellertid en vrdefull del i frberedelserna fr det kommande yrkeslivet, och drfr kan studerande, antagna fre den 1 juli 2002, ven fortsttningsvis f godknd praktik

Byggteknik, 120p BI

infrd i examensbeviset. Praktiken skall vara godknd enligt de regler som tidigare gllt vid KTH. Dessa regler samt vergngsbestmmelserna finns angivna i KTH-Handboken del 2, flik 17.2 (http://www.kth.se/info/kth-handboken/).

Examen Fr att avlgga hgskoleingenjrsexamen (eng. Bachelor of Science in Engineering) krvs godknt betyg i samtliga kurser som ingr i den studerandes studieplan. Studieplanen bestr av de obligatoriska kurserna, de valbara kurser den studerande fljt samt examensarbetet. Studieplanen skall omfatta minst 120 pong. Drutver ingr 8 veckors praktik i form av heltidsarbete. Fr att f examen skall den studerande anska om detta p en blankett och bifoga kvitto p erlagd kravgift.

Bioteknik BIO

Bioteknik Utbildningens ml Utbildningen har som ml att ge ndvndiga kunskaper och frdigheter fr civilingenjrens yrkesverksamhet samt att bidra till den personliga utvecklingen. En allmn mlbeskrivning fr civilingenjrsutbildningen vid KTH finns i studiehandbokens inledande avsnitt. Fr civilingenjrsutbildningen i bioteknik gller dessutom att den skall ge

kunskaper och frdigheter i grundlggande matematiska, naturvetenskapliga och tekniska mnen av betydelse fr kemin och biotekniken

kunskaper, grundlggande fr frstelsen av biologiska processer trning i ett vetenskapligt arbetsstt och analytiskt tnkande samt frmga att planera,

genomfra och utvrdera experiment kunskaper inom ekonomi, ledarskap och management kunskaper i moderna molekylrbiologiska metoder en god insikt i metoder och tekniker som mjliggr modern bioteknik kunskaper, som r grundlggande fr att kunna utnyttja mikroorganismer, vxtceller

och animalceller fr framstllning av industriella produkter samt fr biologiska reningsprocesser

kunskaper inom teoretisk biokemi och biofysik en god teoretisk kunskap och praktisk grund fr civilingenjrer inom grnslandet

fysik, kemi, biologi och medicin frmga att kritiskt granska litteratur och tekniker inom omrden relaterade till

bioteknik trning i att analysera, utvrdera och tgrda miljfaktorers inverkan p biologiska

system knnedom om den svenska och internationella biotekniska industrins struktur och

inbrdes relationer frmga att snabbt inhmta kunskaper inom nya omrden och inom mnesomrdet

bioteknologi och att tillmpa dessa fr teknisk utveckling och frnyelse frmga att i muntlig och skriftlig form presentera ider och resultat och att

kommunicera med svl andra tekniker som med personer utan teknisk-naturvetenskaplig bakgrund

frdjupade kunskaper inom ngon biokemisk eller bioteknisk specialinriktning, en s.k. kompetensinriktning

en grund fr forskarutbildning inom bioteknik

Fr att realisera dessa ml karakteriseras utbildningen av att de biotekniskt tillmpade mnena bygger p en solid grund av matematik, numerik, kemi, biokemi, bioteknik och vrig naturvetenskap

Utbildningens innehll Utbildningen, vars nominella studietid r 4,5 r, bestr under de tv frsta rskurserna av KTH-gemensamma kurser i matematiskt-naturvetenskapliga mnen och grundlggande tekniska mnen, exempelvis matematik, fysik, kemi och mekanik. Tredje rskursen bestr till strre delen av tillmpade biotekniska mnen. Den terstende studietiden gnas t kompetensinriktning, valfria kurser samt examensarbete.

Bioteknik BIO

Fr att avlgga civilingenjrsexamen vid bioteknik skall den studerande ha minst betyget godknd i samtliga obligatoriska och valfria kurser som tillsammans med examensarbetet skall omfatta 180 pong. Han/hon skall ha fullgjort en vald kompetensinriktning. Drutver ingr minst 12 veckors godknd praktik. De kurser som ingr i bioteknikutbildningen finns angivna i lro- och timplanerna fr rskurs 1-3 och fr de tre kompetensinriktningarna. Samtliga kurser under frsta och andra ret och hlften av tredje rskursen r obligatoriska med undantag fr de inledande kurserna i matematik, kemi och datoranvndning under preparandveckorna. I examen ingr ven minst 12 pong TMS-kurser (Teknik-Mnniska-Samhlle), d v s kurser som ligger utanfr de tekniska och naturvetenskapliga omrdena. Som exempel kan nmnas sprk, ekonomi, juridik, biologi och miljvrd. I utbildningens 180 pong ingr ocks 10 helt valfria pong. TMS och helt valfria kurser kan ven tillgodorknas frn annan hgskola eller universitet.

Kompetensinriktingar

Molekylr bioteknik Processbioteknik Miljbioteknik Molekylr biofysik Biomolekylr kemi Trbioteknik

Mlbeskrivningar fr kompetensinriktningar Undervisningen r uppdelad sex olika kompetensinriktningar frn och med tredje

rskursens vrtermin: Molekylr bioteknik, Processbioteknik, Miljbioteknik, Molekylr biofysik, Biomolekylr kemi, Trbioteknik. Valet av kompetensinriktning sker under hstterminen i tredje rskursen. Vren under tredje rskursen samt fjrde rskursen gnas till strsta delen t kurserna i de huvudmnen som ingr i den valda kompetensinriktningen. Studerande kan frutom kurserna inom vald kompetensinriktning lsa valfria kurser och TMS-kurser. Drefter grs examensarbetet.

Biomolekylr kemi (BIOK) Syftar till att ge en frdjupning inom det omrde av biotekniken dr den molekylra frstelsen av de kemiska interaktionerna mellan molekyler spelar en central roll. Inriktningen bygger p ett stort basblock i kemi i rskurserna 1 och 2. mlet r att ge de blivande civilingenjrerna i bioteknik en unik kompetens inom grnsomrdet kemi, biologi och medicin och ge en hg konkurrenskraft p den svenska och utlndska arbetsmarknaden samt i forskningsfronten.

Miljbioteknik (MILB) Syftar till att ge kunskap och frstelse fr mikrobiella processer i miljn, hur frmmande mnen (xenobiotika) pverkar miljn och hur biologiska processer kan anvndas fr att rena miljn. Frdjupade kunskaper om mikroorganismers metabolism, geneteik, fysiologi och ekologi ger en djupare frstelse fr hur bioprocesser kan utvecklas. Kunskap ges om hur molekylrbiologiska metoder anvnds som hjlpmedel inom miljbiotekniken. Tillgnade kunskaper har frmst en tillmpning inom biologisk rening av vatten och mark. Utmaningar r att utveckla biosensorer och processlsningar fr specifika frgestllningar.

Bioteknik BIO

Idag bedrivs ven ett stort kartlggningsarbete av naturliga organismer i miljn fr att hitta nya organismer med specifika egenskaper

Molekylr bioteknik (MOLB) Inriktningen syftar till att ge en frdjupning inom de omrden av biotekniken dr molekylrbiologiska metoder spelar en central roll. Srskild tonvikt ges p medicinska tillmpningar. Frdjupning kommer att ske inom omrden som proteindesign, industriell bioteknik, kombinatorisk proteinkemi, DNA-analys och lkemedelsteknik. Mlet r att ge blivande civilingenjrer i bioteknik kompetens inom grnsomrdet kemi, molekylrbiologi och medicin och att ge en hr konkurrenskraft p den nationella och internationella arbetsmarknaden, inklusive forskning. Viktiga tillmpningar finns inom lkemedelsindustrin, medicinsk teknik och forskningsbaserade bioteknikbolag. Utveckling av analys- och separationsmetoder baserade p molekylrbiologiskt kunnande r ocks viktiga tillmpningar.

Molekylr biofysik (MOLF) Inriktningen syftar till att ge en frdjupad kunskap om biomolekylers fysikaliska egenskaper och tredimensionella struktur. Inriktningen innehller tv obligatoriska kurser. Ett begrnsat antal obligatoriska kurser ger stora mjligheter till individuell anpassning, vilken kan gra inriktningen antingen teoretisk eller praktiskt tillmpad. Direkta tillmpningsomrden fr molekylr biofysik r t ex strukturkemi, lkemedelsutveckling enligt s k rational drug design och protein engineering. Molekylr biofysik kommer ven inom som bas fr ett flertal av de analysmetoder som anvnds inom bioteknik, vid instrumentutveckling och vid utveckling av biomaterial. Tillmpningar inom t ex strukturbiokemi r ofta beroende av effektiva metoder fr att framstlla strre mngder protein i ren form. mnet r drfr nra frknippat med praktisk proteinproduktion och teknikutveckling fr detta ndaml.

Processbioteknik (PROB) Syftar till att ge teoretiska kunskaper om den metaboliska, fysiologiska och genetiska grunden fr utnyttjandet av mikroorganismer i tekniska processer och fr frstelse av mikrobiellt frorsakade problem. Inriktningen omfattar ven den processtekniska grunden fr anvndning av enzymer, mikroorganismer och animala celler i biotekniska produktionssystem och reningsprocesser . Mikrobiell metabolism, ekologi och de biokemiska cyklerna i naturen ingr. Inriktningen ger ocks kunskaper i de molekylrbiologiska metoderna. Tillgnade kunskaper har tillmpning inom bl a bioteknisk processindustri, bioteknisk apparatindustri, biologisk rening, miljvrdsarbete, lkemedelsindustri samt livsmedelsindustri.

Studieberttigande Studieanmlan skall gras infr varje termin p srskild blankett. Den som mnar gra studieuppehll mste anmla detta i frvg. Obligatorisk kursregistrering sker vid kursstart fr varje enskild kurs. Fr vissa kurser gller speciella frkunskapskrav eller villkor fr deltagande i tentamen. Detta anges i kursplanerna. Frkunskapskrav fr studier i rskurs 2 och 3 Den teknolog som efter omtentamensperioden i augusti inte klarat 30 pong ur rskurs 1 resp 60 pong ur rskurs 1 och 2 skall lgga upp en individuell studieplan tillsammans med studievgledningen. Den teknolog som ligger under nmnda ponggrns och inte har upprttat en studieplan kommer inte att registreras p ngra kurser under kommande lsr och fr inte

Bioteknik BIO

heller tentera kurser ur hgre rskurser. Efter det att individuell studieplan har upprttats fr teknologen ter rtt att flja undervisning och tentera.

Val av kurser och kompetensinriktningar Platsbegrnsning Om antalet studerande som vljer en viss kompetensinriktning eller kurs verstiger antalet platser tillmpas fljande urvalsregler:

Teknologer, fr vilka en kurs r obligatorisk inom den valda kompetensinriktningen, prioriteras framfr vriga skande.

vriga skande rangordnas efter urval grundat p det viktade medelbetyget t o m termin 4.

Studieanmlan Studieanmlan skall gras till kansli KKB infr varje termin p srskild blankett. Den som mnar gra studieuppehll mste anmla detta i frvg. Obligatorisk kursregistrering sker vid kursstart.

Examensarbete Examensarbete inom bioteknik utfrs inom ramen fr ngon av kompetensinriktningarna och med inriktning mot ngot av fljande omrden:

Biokemi Biokemisk teknologi Mikrobiologi Trbioteknik Strukturbiokemi

Examensarbetet kan, efter tillstnd frn programansvarig p bioteknikprogrammet, ven utfras inom annat mnesomrde efter verenskommelse med berrd institution och handledare/examinator. Vederbrande examinator avgr fr vilka kurser godknt betyg krvs, innan examensarbetet kan pbrjas/godknnas. Allmnt gller att minst 140 pong av studierna skall vara avklarade innan examensarbetet fr pbrjas. Examensarbetet utfrs i regel under den nionde terminen, varvid frutstts att den studerande erhller mne fr examensarbetet fre slutet av fjrde rskursens vrtermin. Undantag kan dock gras om det kan vara till frdel fr den studerande att utfra examensarbetet tidigare, men endast under frutsttning att han/hon uppfyller villkoren fr rtt att delta i de bda hgre rskurserna. Det ankommer p examinator att kontrollera den studerandes frutsttningar i detta avseende. Examensarbetet kan, om examinator s medger, utfras utanfr lsret. Examensarbetet skall best av litteraturskning, experimentellt och/eller teoretiskt arbete. Det redovisas dels i en skriftlig redogrelse med en sammanfattning p engelska, dels muntligt vid ett seminarium. Examensarbetet utfrs vanligtvis vid ngon institution, men kan ocks frlggas till annan plats dr bioteknikingenjrer r verksamma, t ex industri eller forskningsinstitut. Det ligger examinator att tillse att examensarbete utfrs och redovisas som ovan angivits.

Examen Anskan om examensbevis grs till Kansli KKB.

Civilingenjr och lrare, inriktning matematik-IT/data CLMDA

Civilingenjr & Lrare, inriktning matematik-IT/Data Utbildningens ml I hgskolelagen (1 kap. 9) anges ml fr grundlggande hgskoleutbildning och i hgskolefrordningen terfinns mlen fr civilingenjrs- och lrarexamen. Drutver har KTH och LHS fljande gemensamma ml. Studenterna skall under utbildningen frvrva

god analytisk problemlsningsfrmga, goda kunskaper, frdigheter och begreppsfrstelse inom respektive

mneskombination, kunskaper och frdigheter fr att frverkliga skolans och vuxenutbildningens ml samt

fr att medverka i skolutvecklingen, insikter i frgor som berr etnicitet, genus och villkoren fr hllbar

samhllsutveckling, grundlggande kunskap om och i pedagogiskt ledarskap och det professionella

samtalet

samt utveckla frmga att

med matematiska modeller beskriva tekniska frlopp och kunna bedma dessa modellers tillmpbarhet och begrnsning i olika sammanhang,

planera och genomfra tekniska experiment och mtningar samt vrdera erhllna resultat,

utnyttja datateknikens mjligheter vid lsning av tekniska problem, snabbt inhmta kunskapsstoff inom nya tekniska omrden, utveckla lrandet i form av nya arbetsstt och arbetsomrden, delta i demokratiska vervganden, vilka ska knnetecknas av inlevelse, frstelse och

respekt fr individer med olika social, kulturell och religis tillhrighet.

Den nyutexaminerade CL-ingenjren/lraren skall, efter en kort introduktion p arbetsplatsen, sjlvstndigt kunna utfra relativt kvalificerade arbetsuppgifter inom de omrden denna profilerat sig. Efter ngot rs kvalificerad yrkesverksamhet br civilingenjren sjlvstndigt kunna medverka i utveckling och utnyttjande av ny, internationellt konkurrenskraftig teknik under beaktande av mnskliga och sociala faktorer samt kunna gra bedmningar av de lngsiktiga konsekvenserna av verksamheten fr miljn. CL-ingenjren/ lraren skall vidare sjlvstndigt och tillsammans med andra kunna planera, genomfra, utvrdera och utveckla undervisning i skolan och i annan pedagogisk verksamhet samt delta i ledningen av denna. Detta innebr bl a att ha utvecklat frmgor att hantera ett frndrat och vidgat lraruppdrag i enlighet med nationella och lokala ml, sjlvstndigt och i samarbete i arbetslag.

Utbildningens innehll Programmet Civilingenjr med lrarinriktning (CL) ges av KTH tillsammans med Lrarhgskolan (LHS) i Stockholm. Utbildningen, som omfattar 200 pong, ger den studerande mjlighet till en dubbelexamen, dels civilingenjrsexamen frn KTH med


mneskombination matematik/fysik, matematik/ IT/data eller matematik/kemi, dels lrarexamen frn LHS inom motsvarande inriktningar. Utbildningen omfattar 200 pong och r nominellt uppdelat p 5 r eller 10 terminer. Innehll och struktur i ett KTH-perspektiv: Matematiskt-Naturvetenskapligt basblock Det matematiskt-naturvetenskapliga basblocket, som definieras av KTH, utgrs av kurser i linjr algebra, differential- och integralkalkyl, differentialekvationer och transformer, sannolikhetsteori och statistik, numeriska metoder, datalogi samt grundlggande kurser i fysik/ellra/kemi. Fr nrvarande uppgr det matematiskt-naturvetenskapliga basblocket till cirka 45 pong. Teknikbasblocket Det teknikvetenskapliga basblocket definieras specifikt fr de olika mneskombinationerna Ma/Fy, Ma/Ke respektive Ma/IT-Data, och utgrs av kurser som ven ges p F- och M-programmen, K-programmet respektive D- och MEDIA-programmen vid KTH. Teknikbasblocket uppgr till drygt 40 pong. Kurser omfattande ytterligare cirka 10 pong r valfria. I utbildningen ingr ven cirka 12 pong TMS-kurser (Teknik, Mnniska och Samhlle). Kompetensinriktning Teknik och lrande CL-programmet har fr nrvarande bara en kompetensinriktning, Teknik och Lrande. Lrarkompetensen frutstter de tre obligatoriska kurserna inom det s.k. Allmnna utbildningsomrdets centrala kunskapsomrden i lrarprogrammet vid LHS, samt ett antal tvrvetenskapliga kurser som utvecklas av KTH och LHS. Vidare lses mneskurser med inriktning mot didaktik och fr lrarrollen centrala moment. Kompetensinriktningen motsvarar cirka 70 pong. Utbildningen avslutas med ett examensarbete om 20 pong. Innehll och struktur i ett LHS-perspektiv: Det allmnna utbildningsomrdet (AUO) omfattar 60 pong, varav 30 pong utgr de tre obligatoriska kurserna i centrala kunskapsomrden inom lrarprogrammet vid LHS. Resterande 30 pong bestr av tvrvetenskapliga kurser, som utvecklas av KTH och LHS. mnesstudierna omfattar 120 pong och utgrs dels av kurser som lses tillsammans med andra civilingenjrsprogram, dels av kurser utvecklade speciellt fr CL-programmet. Inom ramen fr de 120 pongen ryms fr samtliga mneskombinationer en inriktning mot matematik samt ytterligare en inriktning mot antingen fysik, kemi eller IT/data. I mneskurserna ingr ven verksamhetsfrlagd utbildning (VFU) och mnesdidaktik. Utbildningen avslutas med ett examensarbete om 20 pong. Utbildningen ska till svl innehll som arbetsstt genomgende prglas av demokratiska vrden. Kursprogram fr det frsta lsret. Termin 1 5B1120 Introduktionskurs i Matematik, 1 pong ej obligatorisk 5B1122 Matematik 1 fr lrare, 8 pong 7F1100 Individ, omvrld och lrande, 10 pong 2D1310 Programmeringsteknik, 2 (4) pong Termin 2 2D1310 Programmeringsteknik, 2 (4) pong 5B1123 Matematik 2 fr lrare, 8 pong 2A1500 Ingenjrsvetenskap, 5 pong


7F1200 Teknik, kommunikation och lrande, 5 pong

Utbildningens syfte Arbetsmarknad och yrkesroll Utbildningen kombinerar pedagogik, kommunikation och lrande med civilingenjrens frmga att hmta in ny kunskap och lsa problem. Detta ppnar fr en arbetsmarknad svl inom skolan som i kunskapsfretag och industri. Behovet av lrare inom omrdet naturvetenskap r stort och kande. Utbildningen frbereder fr en lrarkarrir inom svl gymnasieskolan som grundskolans senare r. Den unika kombinationen av tv yrkesexamina gr att ocks civilingenjrens arbetsomrden och karrirvgar str ppna. Behrighet till forskarutbildning Den kombinerade civilingenjrs- och lrarexamen ger behrighet fr forskarstudier vid KTH och en mjlig forskarkarrir i ett nytt intressant tvrvetenskapligt omrde teknik och lrande. Fr att f den srskilda behrigheten till forskarutbildning i pedagogik vid LHS krvs att den studerande lser ytterligare pong i pedagogik. Studievgledare kan ge detaljerad information.

Kompetensinriktingar CL-programmet har fr nrvarande bara en kompetensinriktning, Teknik och Lrande. Lrarkompetensen frutstter de tre obligatoriska kurserna inom det s.k. Allmnna utbildningsomrdets centrala kunskapsomrden i lrarprogrammet vid LHS, samt ett antal tvrvetenskapliga kurser som utvecklas av KTH och LHS. Vidare lses mneskurser med inriktning mot didaktik och fr lrarrollen centrala moment. Kompetensinriktningen motsvarar cirka 70 pong. Utbildningen avslutas med ett examensarbete om 20 pong.

Studieberttigande Behrighet och antagning Fr att antas till programmet Civilingenjr med Lrarinriktning krvs grundlggande behrighet samt srskild behrighet, d.v.s. matematik E, fysik B, kemi A, engelska B, Svenska B samt Samhllskunskap A. Antagning till utbildningen sker varje hsttermin. Uppflyttningsregler Fljande ponggrnser gller fr uppflyttning till nsta rskurs: Frn k 1 till k 2 - 30 pong ur k 1 Frn k 2 till k 3 - 60 pong ur k 1 och 2 Frn k 3 till k 4 - 90 pong ur k 1, 2 och 3 Fr examensarbete - 140 pong Om denna pongsumma inte uppns efter augustiperioden innevarande lsr sker ingen uppflyttning, dvs omregistrering sker p samma termin som tidigare. Nya kurser kan lsas endast efter att en individuell studieplan upprttats. Studievgledningen br kontaktas.

Studieanmlan Infr varje lsr lmnas en obligatorisk studieanmlan till studievgledningen. Studieanmlan r ett underlag fr kansliets planering. Terminsregistrering krvs fr att studieresultat skall bli registrerade och fr att CSN skall betala ut studiemedel. Sista datum fr anmlan utgr 15 maj infr kommande lsr.


Examensarbete I utbildningen ingr ett examensarbete p 20 pong, motsvarande omkring 20 veckors heltidsarbete. Examensarbetet r normalt det avslutande momentet av utbildningen och skall ligga p C- eller D-nivn. Det skall utgra prov p ett sjlvstndigt arbete inom teknik och lrande, omfattande teoretisk och/eller experimentell verksamhet med tfljande rapportskrivning. Examensarbetet skall ven ha en tydlig anknytning till lraruppdraget och 10 pong av examensarbetet skall utgras av verksamhetsfrlagda studier kopplade till de tv aktuella inriktningarna. Som exempel p lmpliga examensarbeten kan nmnas:

Utveckling av interaktiv programvara fr pedagogiskt bruk, med utprovning och utvrdering i skolmilj;

Utveckling av teknisk utrustning fr laborativa ndaml, med utprovning och utvrdering i skolmilj;

En analys och utvrdering av existerande pedagogisk programvara eller teknisk utrustning i skolmilj, med avseende p samspelet mellan mnniska, teknik och pedagogik.

En analys av valda lromedel och deras funktionalitet i skolan. Hur stimuleras frstelse av och begreppsbildning kring grundlggande matematiska och naturvetenskapliga begrepp? Hur frhller sig dessa lromedel till den vetenskapliga traditionen inom mnet?

Examensarbetet bedms som utomordentligt vrdefullt av mnga arbetsgivare. Ett vl utfrt och redovisat examensarbete r drfr en viktig merit infr intrdet i arbetslivet. Studenten tar kontakt med examinator p en institution som passar den valda inriktningen. Examinator kontrollerar att frkunskapskraven r uppfyllda. Innan examensarbetet pbrjas skall ett avtal mellan den studerande, examinator och handledare upprttas och anmlan p srskild blankett ha skickats till kansli CL. Examensarbete fr ej pbrjas frrn detta avtal r upprttat.

Praktik Verksamhetsfrlagd utbildning - VFU I utbildningen ingr 30 pong verksamhetsfrlagd utbildning, VFU. Denna utgr inga egna kurser i utbildningen utan r kopplad till kurser inom det allmnna utbildningsomrdet och inriktningarna. I de verksamhetsfrlagda delarna av utbildningen skall studenterna genom utforskande och deltagande lra knna den komplexa verksamheten och dess frgor samt knyta sin kunskapsutveckling till dessa. Innehllet i VFU bestms av de kurser den ingr i och skall framg av respektive kursplan. I kurserna inom det allmnna utbildningsomrdet (AUO) ingr 10 pong VFU. I varje inriktning med frdjupning ingr 10 pong VFU, som ven utgr en del av examensarbetet (se vidare nedan). Utbildningen ger ocks mjlighet till andra verksamheter som direkt knyter an till den pedagogiska praktiken, t.ex. i form av s kallad Supplemental Instruction (SI) - undervisning och pedagogisk handledning samt pedagogisk/experimentell verksamhet p ett Science Center.

Examen I god tid fre uttagande av utbildningsbevis skall en srskild examensanmlan inlmnas.

Civilingenjr och lrare, inriktning matematik-fysik CLMFY

Civilingenjr & Lrare, inriktning matematik-fysik Utbildningens ml I hgskolelagen (1 kap. 9) anges ml fr grundlggande hgskoleutbildning och i hgskolefrordningen terfinns mlen fr civilingenjrs- och lrarexamen. Drutver har KTH och LHS fljande gemensamma ml. Studenterna skall under utbildningen frvrva





samtalet









mneskombination matematik/fysik, matematik/ IT/data eller matematik/kemi, dels lrarexamen frn LHS inom motsvarande inriktningar. Utbildningen omfattar 200 pong och r nominellt uppdelat p 5 r eller 10 terminer. Innehll och struktur i ett KTH-perspektiv: Matematiskt-Naturvetenskapligt basblock Det matematiskt-naturvetenskapliga basblocket, som definieras av KTH, utgrs av kurser i linjr algebra, differential- och integralkalkyl, differentialekvationer och transformer, sannolikhetsteori och statistik, numeriska metoder, datalogi samt grundlggande kurser i fysik/ellra/kemi. Fr nrvarande uppgr det matematiskt-naturvetenskapliga basblocket till cirka 45 pong. Teknikbasblocket Det teknikvetenskapliga basblocket definieras specifikt fr de olika mneskombinationerna Ma/Fy, Ma/Ke respektive Ma/IT-Data, och utgrs av kurser som ven ges p F- och M-programmen, K-programmet respektive D- och MEDIA-programmen vid KTH. Teknikbasblocket uppgr till drygt 40 pong. Kurser omfattande ytterligare cirka 10 pong r valfria. I utbildningen ingr ven cirka 12 pong TMS-kurser (Teknik, Mnniska och Samhlle). Kompetensinriktning Teknik och lrande CL-programmet har fr nrvarande bara en kompetensinriktning, Teknik och Lrande. Lrarkompetensen frutstter de tre obligatoriska kurserna inom det s.k. Allmnna utbildningsomrdets centrala kunskapsomrden i lrarprogrammet vid LHS, samt ett antal tvrvetenskapliga kurser som utvecklas av KTH och LHS. Vidare lses mneskurser med inriktning mot didaktik och fr lrarrollen centrala moment. Kompetensinriktningen motsvarar cirka 70 pong. Innehll och struktur i ett LHS-perspektiv: Det allmnna utbildningsomrdet (AUO) omfattar 60 pong, varav 30 pong utgr de tre obligatoriska kurserna i centrala kunskapsomrden inom lrarprogrammet vid LHS. Resterande 30 pong bestr av tvrvetenskapliga kurser, som utvecklas av KTH och LHS. mnesstudierna omfattar 120 pong och utgrs dels av kurser som lses tillsammans med andra civilingenjrsprogram, dels av kurser utvecklade speciellt fr CL-programmet. Inom ramen fr de 120 pongen ryms fr samtliga mneskombinationer en inriktning mot matematik samt ytterligare en inriktning mot antingen fysik, kemi eller IT/data. I mneskurserna ingr ven verksamhetsfrlagd utbildning (VFU) och mnesdidaktik. Utbildningen avslutas med ett examensarbete om 20 pong. Utbildningen ska till svl innehll som arbetsstt genomgende prglas av demokratiska vrden. Kursprogram fr det frsta lsret. Termin 1 5B1120 Introduktionskurs i Matematik, 1 pong ej obligatorisk 5B1122 Matematik 1 fr lrare, 8 pong 7F1100 Individ, omvrld och lrande, 10 pong 2D1310 Programmeringsteknik, 2 (4) pong Termin 2 2D1310 Programmeringsteknik, 2 (4) pong 5B1123 Matematik 2 fr lrare, 8 pong 2A1500 Ingenjrsvetenskap, 5 pong 7F1200 Teknik, kommunikation och lrande, 5 pong


Utbildningens syfte Arbetsmarknad och yrkesroll Utbildningen kombinerar pedagogik, kommunikation och lrande med civilingenjrens frmga att hmta in ny kunskap och lsa problem. Detta ppnar fr en arbetsmarknad svl inom skolan som i kunskapsfretag och industri. Behovet av lrare inom omrdet naturvetenskap r stort och kande. Utbildningen frbereder fr en lrarkarrir inom svl gymnasieskolan som grundskolans senare r. Den unika kombinationen av tv yrkesexamina gr att ocks civilingenjrens arbetsomrden och karrirvgar str ppna. Behrighet till forskarutbildning Den kombinerade civilingenjrs- och lrarexamen ger behrighet fr forskarstudier vid KTH och en mjlig forskarkarrir i ett nytt intressant tvrvetenskapligt omrde teknik och lrande. Fr att f den srskilda behrigheten till forskarutbildning i pedagogik vid LHS krvs att den studerande lser ytterligare pong i pedagogik. Studievgledare kan ge detaljerad information.

Kompetensinriktingar CL-programmet har fr nrvarande bara en kompetensinriktning, Teknik och Lrande. Lrarkompetensen frutstter de tre obligatoriska kurserna inom det s.k. Allmnna utbildningsomrdets centrala kunskapsomrden i lrarprogrammet vid LHS, samt ett antal tvrvetenskapliga kurser som utvecklas av KTH och LHS. Vidare lses mneskurser med inriktning mot didaktik och fr lrarrollen centrala moment. Kompetensinriktningen motsvarar cirka 70 pong. Utbildningen avslutas med ett examensarbete om 20 pong.

Studieberttigande Behrighet och antagning Fr att antas till programmet Civilingenjr med Lrarinriktning krvs grundlggande behrighet samt srskild behrighet, d.v.s. matematik E, fysik B, kemi A, engelska B, Svenska B samt Samhllskunskap A. Antagning till utbildningen sker varje hsttermin. Uppflyttningsregler Fljande ponggrnser gller fr uppflyttning till nsta rskurs: Frn k 1 till k 2 - 30 pong ur k 1 Frn k 2 till k 3 - 60 pong ur k 1 och 2 Frn k 3 till k 4 - 90 pong ur k 1, 2 och 3 Fr examensarbete - 140 pong Om denna pongsumma inte uppns efter augustiperioden innevarande lsr sker ingen uppflyttning, dvs omregistrering sker p samma termin som tidigare. Nya kurser kan lsas endast efter att en individuell studieplan upprttats. Studievgledningen br kontaktas.

Studieanmlan Infr varje lsr lmnas en obligatorisk studieanmlan till studievgledningen. Studieanmlan r ett underlag fr kansliets planering. Terminsregistrering krvs fr att studieresultat skall bli registrerade och fr att CSN skall betala ut studiemedel. Sista datum fr anmlan utgr 15 maj infr kommande lsr.


Examensarbete I utbildningen ingr ett examensarbete p 20 pong, motsvarande omkring 20 veckors heltidsarbete. Examensarbetet r normalt det avslutande momentet av utbildningen och skall ligga p C- eller D-nivn. Det skall utgra prov p ett sjlvstndigt arbete inom teknik och lrande, omfattande teoretisk och/eller experimentell verksamhet med tfljande rapportskrivning. Examensarbetet skall ven ha en tydlig anknytning till lraruppdraget och 10 pong av examensarbetet skall utgras av verksamhetsfrlagda studier kopplade till de tv aktuella inriktningarna. Som exempel p lmpliga examensarbeten kan nmnas:

Utveckling av interaktiv programvara fr pedagogiskt bruk, med utprovning och utvrdering i skolmilj;

Utveckling av teknisk utrustning fr laborativa ndaml, med utprovning och utvrdering i skolmilj;

En analys och utvrdering av existerande pedagogisk programvara eller teknisk utrustning i skolmilj, med avseende p samspelet mellan mnniska, teknik och pedagogik.

En analys av valda lromedel och deras funktionalitet i skolan. Hur stimuleras frstelse av och begreppsbildning kring grundlggande matematiska och naturvetenskapliga begrepp? Hur frhller sig dessa lromedel till den vetenskapliga traditionen inom mnet?

Examensarbetet bedms som utomordentligt vrdefullt av mnga arbetsgivare. Ett vl utfrt och redovisat examensarbete r drfr en viktig merit infr intrdet i arbetslivet. Studenten tar kontakt med examinator p en institution som passar den valda inriktningen. Examinator kontrollerar att frkunskapskraven r uppfyllda. Innan examensarbetet pbrjas skall ett avtal mellan den studerande, examinator och handledare upprttas och anmlan p srskild blankett ha skickats till kansli CL. Examensarbete fr ej pbrjas frrn detta avtal r upprttat.

Praktik Verksamhetsfrlagd utbildning - VFU I utbildningen ingr 30 pong verksamhetsfrlagd utbildning, VFU. Denna utgr inga egna kurser i utbildningen utan r kopplad till kurser inom det allmnna utbildningsomrdet och inriktningarna. I de verksamhetsfrlagda delarna av utbildningen skall studenterna genom utforskande och deltagande lra knna den komplexa verksamheten och dess frgor samt knyta sin kunskapsutveckling till dessa. Innehllet i VFU bestms av de kurser den ingr i och skall framg av respektive kursplan. I kurserna inom det allmnna utbildningsomrdet (AUO) ingr 10 pong VFU. I varje inriktning med frdjupning ingr 10 pong VFU, som ven utgr en del av examensarbetet (se vidare nedan). Utbildningen ger ocks mjlighet till andra verksamheter som direkt knyter an till den pedagogiska praktiken, t.ex. i form av s kallad Supplemental Instruction (SI) - undervisning och pedagogisk handledning samt pedagogisk/experimentell verksamhet p ett Science Center.

Examen I god tid fre uttagande av utbildningsbevis skall en srskild examensanmlan inlmnas.

Civilingenjr och lrare, inriktning matematik-kemi CLMKE

Civilingenjr & Lrare, inriktning matematik-kemi Utbildningens ml I hgskolelagen (1 kap. 9) anges ml fr grundlggande hgskoleutbildning och i hgskolefrordningen terfinns mlen fr civilingenjrs- och lrarexamen. Drutver har KTH och LHS fljande gemensamma ml. Studenterna skall under utbildningen frvrva





samtalet








studiehandboken 02/03

Documents