studiehandledning kurs 9, ht20 · 2020. 8. 21. · simulerade patienter, och grupphandledning av...

Medicinska fakulteten Linköpings universitet

581 83 Linköping www.liu.se/medfak/lakarprogrammet

Studiehandledning Kurs 9, Ht20 Klinisk medicin 3 Kurskod 8LAA09 Läkarprogrammet

LINKÖPINGS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN

2(22)

Innehåll

Introduktion ............................................................................................................ 3

Teman ...................................................................................................................... 3

Obligatoriska moment ............................................................................................ 8

Examination ............................................................................................................ 8

Lärandemål ............................................................................................................. 9

Förtydligande av lärandemål ................................................................................. 12

Kursledning ........................................................................................................... 20

Kontaktuppgifter till temagrupperna .................................................................... 21

Litteraturlista ......................................................................................................... 21

Schema ................................................................................................................... 21

Terminstider ........................................................................................................... 21

Information om personuppgiftsbehandling enligt dataskyddsförordningen (GDPR) .................................................................................................................. 22


3(22)

Introduktion

Läkarprogrammet vid Linköpings universitet är upplagt i ämnesintegrerade teman som återkommer regelbundet under hela utbildningen. Första gången ett tema introduceras kan det till exempel handla om normalfunktion i ett organsystem, hur det fungerar hos den friska människan. Några kurser senare behandlar samma tema hur störningar och sjukdomar kan uppkomma i detta organsystem och vad detta innebär, och senare under utbildningen hur störning och sjukdom kan förebyggas, lindras, behandlas och botas.

I kursen ”Klinisk medicin 3” ingår verksamhetsförlagd utbildning (VFU). För uppfyllande av lärandemålen och för att adekvat bedömning av verksamhetsförlagd utbildning ska kunna göras behövs aktivt deltagande under 30 schemalagda timmar per vecka. Typfallsgenomgångar ingår i dessa timmar medan förberedelse för dessa och Fältstudien skall ske på tid utanför dessa 30 timmar.

Terminen börjar med 4 teoriveckor med innehåll från Temagruppen för Neuro-Sinne-Psyke-Rörelse (NSPR), Professionell utveckling (PU) och ett moment avseende Klinisk Farmakologi (KF) från Temagrupp Generalist. Dessutom sker en Ledarskapsutbildning (Int) som är ett obligatoriskt moment i sin helhet. De följande 12 veckorna är VFU där innehållet växlas i 4 veckorsperioder mellan Psykiatri; Neurologi (inklusive IPS-Stroke)-Professionelt perspektiv i samverkan (KUAKUM); och ÖronNäsaHals-Ögon-Strimma Samtalskonst Steg 2. Terminen avslutas med teoriveckor följt av förberedelsetid för skriftlig terminstentamen samt praktisk OSCE tentamen.

Teman

Professionell utveckling (PU)

Tema PU fokuserar under kurs 9 på läkaren i samhället som en aktör bland andra samhällsaktörer som alla har betydelse för individers hälsa och med vilka läkaren måste kunna samarbeta. Läkaren verkar inom en hälso- och sjukvård som både påverkas av och påverkar klimatförändringar, och under kurs 9 uppmärksammas därför läkarens möjligheter att bidra till en hållbar utveckling. Den sårbara patienten, flykting- och migrationsmedicin och vård för papperslösa är också ämnen som tas upp. Vidare fokuseras på läkaren som


4(22)

ledare i form av övningar i personlig utveckling, gruppers utveckling och ledarskap. Under K9 sker påbyggnad av samtalsstrimman från den prekliniska delen (Strimma samtalskonst Steg 1) i form av Strimma samtalskonst Steg 2, i vilken särskilt fokus ligger på patientkonsultationens avslutande del. Detta inbegriper förmåga att integrera medicinska kunskaper med samtalsfärdigheter, och med stöd av dessa informera patienter, kommunicera rekommendation om medicinska åtgärder/behandlingar och uppvisa terapeutisk förmåga i patientmötet. Arbetsformerna under tema PU utgörs av grupparbeten, seminarier, föreläsningar och studiebesök. Ledarskapsutbildningen sker i grupp- och seminarieform. Läkarrollen och hållbar utveckling: Läkarrollen är ett återkommande tema under hela utbildningen på läkarprogrammet. Det syftar till att ge läkarstudenten vida perspektiv på människan, hennes livsvillkor samt läkarens roll. Under kurs 9 fokuseras läkarens möjligheter att bidra till en hållbar utveckling lokalt och globalt. Läkaren verkar inom en hälso- och sjukvård som påverkas av klimatförändringar, men som enligt undersökningar samtidigt ger upphov till betydande klimatförändringar. Under kurs 9 får studenterna därför i uppgift att i grupp genomföra ett projekt inom hållbar utveckling som redovisas vid ett seminarium. I uppgiften ingår att identifiera att problem inom området hållbar utveckling i hälso- och sjukvården, föreslå en förbättring och genomföra en analys av detta ur flera perspektiv (etiskt, praktiskt, hållbarhets, juridiskt mm.). Strimma Samtalskonst Steg 2: Patientkommunikation med särskilt fokus på konsultationens avslutande del. Steg 2-strimman avser dels att rekapitulera och förstärka de färdigheter som tränats under samtalsstrimman på kurs 1–4, men framförallt att möjliggöra träning i de avslutande delarna av en patientkonsultation, vilket ej tränats under den tidigare samtalsstrimman. Undervisningen sker i grupp (5–8 studenter) under en sammanhängande vecka, under handledning av vårdcentralsläkare. Undervisningsveckan innefattar såväl teoretiska moment som färdighetsträning (patientkonsultationer) med simulerade patienter, och grupphandledning av videoinspelade patientsamtal. Målsättningen är att i patientmötet träna förmågan att uppnå en med patienten gemensam förståelse av problemet som patienten söker för, informera om den medicinska bedömningen som denna föranleder, kommunicera förslag på medicinskt motiverade åtgärder (såsom utredning, behandling eller livsstilsförändring) och tillsammans med patienten formulera en behandlingsplan, inkluderande uppföljning. De simulerade patientmötena innefattar olika former av utmaningar, såsom att hantera affekter, bemöta


5(22)

patienter med låg motivationsnivå till livsstilsförändring och att ge svåra besked, mm.

Generalist (GEN)

Klinisk Farmakologi. Läkemedelsbehandling är en av de allra vanligaste interventionerna inom hälso- och sjukvården. För att lyckas med en läkemedelsbehandling räcker det inte att känna till indikationerna för olika läkemedel. Behandlingsmål, val av läkemedel, dosering och uppföljning måste anpassas till den individuella patienten. Som läkare har vi också ett ansvar att använda sjukvårdens resurser på ett kostnadseffektivt sätt. Momentet klinisk farmakologi fokuserar på de allmänna principerna för hur man planerar, inleder, följer upp och avslutar en läkemedelsbehandling, samt belyser läkemedlets väg till patienten i ett samhälls- och myndighetsperspektiv. Under momentet arbetar studenterna självständigt i en studiegrupp och dokumenterar löpande genomförda uppgifter i en portfolio. Momentet omfattar, utöver en inledande föreläsning och handledarträff, tio lektioner med varierande innehåll; inspelade föreläsningar, filmer, typfall, rollspel kring läkemedelsordinationen och ett studiebesök på apotek.

Neuro-Sinne-Psyke-Rörelse (NSPR)

Psykiatri inklusive barn- och ungdomspsykiatri, innefattar undervisning om förekomst, diagnostik, behandling och prevention av psykiatriska sjukdomar hos barn, ungdomar och vuxna. Undervisningen innefattar bland annat depression, ångest, psykossjukdomar, beroende samt ADHD och autism. Arbetsformerna för psykiatriundervisningen är föreläsningar, typfall, fältstudier, VFU samt självständig läsning. Innehållet bygger vidare på tidigare kunskaper om psykiatriska sjukdomarnas mekanismer med fokus på kliniska färdigheter i diagnostik och omhändertagande av patienter med psykiska problem. Studenterna ska kunna utföra självständigt psykiatriskt bedömningssamtal och status. Neurologi innefattar undervisning om diagnostik, handläggning, behandling och prevention av sjukdomar och tillstånd i centrala och perifera nervsystemet samt muskelsjukdomar. Patienter med stroke, Parkinson sjukdom (PD), epilepsi (EP), hjärntumörer (TC), multipel skleros (MS), myastenia gravis (MG), Guillain-Barré syndrom (GBS), polyneuropati, normaltryckshydrocefalus (NPH) och många andra sjukdomstillstånd ingår.


6(22)

Arbetsformerna inkluderar föreläsningar, EDIT-fall samt VFU. Vid basgruppstillfällen under VFU kommer typfall att gås igenom. Innehållet under K9 bygger vidare på tidigare införskaffad kunskap om nervsystemet och studenterna förväntas fördjupa, bredda och öka sin förståelse och färdighet inom området och nyansera sin kunskap och förståelse inom temat. Rutinneurologiskt status ska kunna utföras självständigt och dras slutsatser ifrån. Öron-näsa-hals, huvud- och halskirurgi innefattar undervisning om diagnostik, handläggning, behandling och prevention av sjukdomar och tillstånd i ytter- mellan- och innerörat och deras närmaste omgivningar, näsan och bihålorna, spottkörtlar, munhåla, svalg och matstrupe, larynx och nedre luftvägar, halsens spatier och kärl, vissa hudtumörer, liksom hörsel- och balanssjukdomar. Tillsammans med tandläkare undervisas basala kunskaper om tänder, käkar och frakturer i splanchnokraniet, vilket även i vissa fall kan erbjudas vid studiebesök på käkkirurgisk enhet. Patientklientelet löper från den nyfödde till 100-åringar. Arbetsformerna inkluderar föreläsningar, EDIT-fall, auskultationer samt VFU. Vid basgruppstillfällen under VFU kommer typfall att gås igenom. Innehållet under K9 bygger vidare på tidigare införskaffad kunskap om organens patofysiologi och studenterna förväntas fördjupa, bredda och öka sin förståelse och färdighet inom området och nyansera sin kunskap och förståelse inom temat. Rutinstatus inom hela ämnesområdet ska kunna utföras självständigt och dras slutsatser ifrån. Ögonsjukdomar: Diagnostik, handläggning, behandling och prevention av sjukdomar och tillstånd i ögat och dess adnexa samt synbanorna behandlas under kursen. Målet är att förbereda studenterna för att utanför ögonklinik klara adekvat handläggning av ögonrelaterade frågeställningar hos barn och vuxna, framförallt ytliga infektioner/inflammationer och lätta trauman, samt ge kännedom om de vanligaste diagnosgrupperna inom ögonspecialiteten, exempelvis glaukom, katarakt och makulasjukdomar. Undervisningen under K9 bygger vidare på tidigare införskaffad kunskap om ögats och synbanornas uppbyggnad och funktion, och studenterna förväntas öka sin förståelse och färdighet inom området och nyansera sin kunskap och förståelse inom temat. Arbetsformerna inkluderar föreläsningar, EDIT-fall samt VFU. Vid basgruppstillfällen under VFU kommer typfall att gås igenom. Vidare kommer studenterna under VFU att tillägna sig färdigheter som undersökning av ögat med oftalmoskop och hornhinnemikroskop och förvärva kännedom om apparatur för bl a ögontryckmätning och synfältsmätning.


7(22)

Interprofessionellt lärande (IPL)

Medicinska fakulteten i Linköping var först i världen 1986 att starta utbildningsmoment som syftade till att utveckla studenternas interprofessionella kompetens. Ett bättre samarbete mellan professioner leder till en vård med högre kvalitet, högre säkerhet och bättre effektivitet, vilket skapar ett mervärde för patienten. Interprofessionellt lärande handlar om att ”lära tillsammans för att kunna arbeta tillsammans”. Genom återkommande utbildningsmoment under hela utbildningen möts studenter från alla program för att lära och utvecklas tillsammans.

“Interprofessional education, occurs when two or more professions learn with, from, and about each other to improve collaboration and the quality of care”

Centre for Advancement of Interprofessional Education (CAIPE, 2002).

Professionellt perspektiv i samverkan – KUAKUM. Under K9 sker en VFU-placering på en klinisk undervisningsavdelning (KUA) eller klinisk undervisningsmottagning (KUM) som drivs av studenter från flera utbildningsprogram, på fyra studieorter. Syftet är att träna och utveckla kompetenser för att i framtida verksamheter arbeta i team. De mål i Kursplanen som är relevanta för KUAKUM handlar om hur man skapar och utvecklar ett fungerade lagarbete och inte om de störningar/sjukdomar som förekommer hos de patienter man möter under arbetet på avdelningen/mottagningen. Interprofessionell simulering – IPS-Stroke handlar om teamarbete kring en vanlig neurologisk åkomma där insatser från flera professioner behövs. Omhändertagandet av en patient i olika faser av sjukdomen kräver inte enbart goda yrkesspecifika kunskaper utan ställer krav på att olika professioner kan anpassa insatserna till varandra. Undervisningen sker på samtliga Campus i sydöstra sjukvårdsregionen med studenter från de tre lärosätena. Den interprofessionella simuleringen gäller vårdförloppet för en strokepatient och genomförs under en dag som räknas till VFU inom Neurologi. Arbetsformerna är simulering, observation och reflexion. En reflexionsuppgift skall lämnas in efter genomfört moment.


8(22)

Obligatoriska moment

De obligatoriska momenten är verksamhetsförlagd utbildning inkluderande basgruppsarbete med typfall. Därutöver är färdighetsträningar, momentet om ledarroll och ledarskap och inlämningsuppgifter obligatoriska moment. Verksamhetsförlagd utbildning 12,5 hp VEF9 Förutom klinikplaceringar inom Psykiatri (4v), Neurologi (2v inklusive IPS-Stroke), Öron-Näsa-Hals (2v) och Ögon (1v) där det ingår basgruppsarbete med Typfall, sker en placering på studentdriven interprofessionell avdelning (KUA) eller mottagning (KUM) (2v) där det ingår en individuell portfoliouppgift samt Strimma Samtalskonst Steg 2 (1v). Ledarskapsutbildning 1,0 hp LEDA Ledarskapsutbildningen genomförs i form av seminarier samt har en skriftlig inlämningsuppgift som genomförs i grupp och redovisas muntligt. Inlämningsuppgifter 1,5 hp SKIU En individuellt skriven Fältstudie ska lämnas in, där ämnet skall vara relevant för en VFU-placering på kursen med omfattning av 2 veckor eller mer. Inom Läkarrollen och hållbar utveckling ska en obligatorisk gruppuppgift redovisas vid ett seminarium. För Klinisk Farmakologi ska en individuell portfoliouppgift utföras som redovisas i slutet av terminen. Frånvaro från obligatoriska moment måste kompletteras. PM för hur de obligatoriska momenten ska kompletteras finns på LISAM.

Examination

Syftet med examinationen är att individuellt pröva om målen i Kursplanen har uppnåtts och att kunskaper och färdigheter som definieras i målen i Kursplanen kan omsättas i praktiken. Skriftligt prov 12,0 hp SKR9 Kursen avslutas med ett individuellt skriftligt slutprov av typen modifierade essäfrågor (MEQ), utgående från kliniska fall. Frågorna i en MEQ tentamen följer ett patientfall och det korrekta svaret har omedelbar betydelse för hur fallet utvecklas. Efter att ha lämnat sitt svar får man viss återkoppling och man kan således inte ändra sitt svar efter att ha lämnat detta. För frågorna på Kurs 9 förekommer förutom det patientcentrerade perspektivet avseende problem, utredning, diagnos och behandling hos


9(22)

den enskilde patienten också det mikroskopiska perspektivet avseende molekylära skeenden på cellnivå och det makroskopiska perspektivet avseende samhälleliga skeenden på såväl nationell som global nivå. Temagrupperna NSPR, PU och GEN konstruerar fallen som utgör slutprovet och frågorna prövar målen i Kursplanen (se nedan). Anmälan till den individuella skriftliga salstentamen sker via Studentportalen där kurskoden är 8LAA09 och provkoden är SKR9. Praktiskt prov 3,0 hp OSC9 Praktiska färdigheter examineras med ett praktiskt prov i formen av Objective Structured Clinical Examination (OSCE). Examinationen utgår från Kursmålet att utifrån ett givet kliniskt scenario föreslå och utföra undersökningar samt föra ett kliniskt resonemang, och omfattar således praktiska färdigheter och tolkning av kliniska fynd för ämnen som man mött under tidigare terminer och inte enbart K9. Examinationen går till så att man prövas på ett antal stationer där man bedöms enligt att i förväg definierat protokoll för att öka reliabiliteten jämfört med den mera öppna allmänna bedömning som görs under VFU-placeringarna. I stort sett samtliga temagrupper konstruerar scenarier som kan komma att användas vid OSCE tentamen. Anmälan sker via Studentportalen där kurskoden är 8LAA09 och provkoden är OSC9.

Lärandemål

När kursen (”Klinisk medicin 3”) är avslutad förväntas studenten ha uppnått Målen i Kursplanen och det är utifrån dessa som bedömning sker vid obligatoriska moment och examinationer. I Förtydligande av lärandemål förekommer avgränsningar och förtydligande av Taxonomisk nivå för olika aspekter av vad Målen i Kursplanen täcker. Förtydligande av läromål ska inte anses vara en heltäckande lista över terminsinnehåll utan ett praktiskt hjälpmedel i studierna för att uppfylla Målen i Kursplanen.

Mål i kursplanen

Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• Analysera relationen mellan den egna professionella kunskapen och teamets gemensamma kunskap för att identifiera, formulera


10(22)

och lösa problem i teamarbetet inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst,

• analysera samband mellan samhällsförändringar och hälsoutveckling i Sverige och globalt,

• analysera samband mellan läkarrollen och ledarskap, • relatera läkarens roll till andra samhällsaktörer, vilka ofta

interagerar med hälso- och sjukvården, • redogöra för allmänna principer för hur man planerar, påbörjar,

följer upp och avslutar en läkemedelsbehandling, • identifiera, analysera och värdera risk- och skyddsfaktorer för

uppkomst av sjukdomar och skador inom organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler,

• analysera och värdera symtom, undersökningsfynd och sjukdomsförlopp för sjukdomar och skador inom organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler,

• identifiera och analysera skillnader i symtom och sjukdomsmanifestationer beroende på individuella faktorer hos patienter med sjukdomar eller skador inom organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler,

• analysera och värdera användning av och risker med diagnostiska metoder och behandlingar för sjukdomar inom organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler,

• förklara principer för insättande och genomförande av åtgärder och uppföljning av vanliga och principiellt viktiga sjukdomar och skador inom organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler,

• förklara sambandet mellan åldrande och sjukdomar eller skador inom organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler,

• redogöra för begrepp, termer och nomenklatur avseende behandlingsprinciper, behandlingssyfte och behandlingseffekt inom organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler,

• redogöra för relevanta författningar inom hälso- och sjukvården relaterade till organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler, samt för läkarens och patientens ansvar, rättigheter och skyldigheter.

Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• I samråd med patienten och närstående bidra till vårdteamet i planering och genomförandet av vård, omsorg och rehabilitering,

• tillämpa ett evidensbaserat arbetssätt för att säkerställa en säker


11(22)

och effektiv vårdprocess, • tillämpa självkännedom i sin ledarroll som läkare, • utifrån helhetssyn på individen integrera samtalsfärdigheter

med medicinska kunskaper/färdigheter i patientmöten, • visa terapeutisk förmåga och med stöd av denna utforma en

åtgärdsplan grundad på samsyn med patienten, • i samråd med patienten fastställa behandlingsmål och ge

anpassad information om effekter och biverkningar av läkemedel,

• ta upp anamnes, genomföra fysikaliskt status, tolka basala fysikaliska fynd och dokumentera detta i journal vid preoperativ bedömning samt vid symtom och skador inom organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler,

• föreslå och motivera val av basala diagnostiska metoder samt formulera relevanta remisser för diagnostiska undersökningar vid sjukdomar och skador inom organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler,

• identifiera och tolka basala tecken på sjukdom och skada avseende organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler vid bild- och funktionsmedicinska samt endoskopiska undersökningar,

• föreslå behandling, habilitering och rehabilitering vid sjukdomar inom organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler,

• identifiera och föreslå handläggning och prevention av akuta, långvariga och sent uppkomna behandlingsrelaterade biverkningar vid sjukdomar inom organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler,

• bedöma och dokumentera samband mellan funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning orsakad av sjukdom inom organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler,

• utifrån ett givet kliniskt scenario föreslå och utföra undersökningar samt föra ett kliniskt resonemang

Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• Demonstrera en helhetssyn i relation till patientens och närståendes behov och kunnande,

• bedöma kompetensbehovet för patientens vårdprocess utifrån gemensamma och unika kompetenser för respektive profession,

• etiskt reflektera över läkaryrket och läkarens professionella ansvar i förhållande till främjandet av en hållbar utveckling i ett globalt perspektiv,

• reflektera över olika aktörers roller och hur dessa påverkar tillgången till och användningen av läkemedel regionalt,


12(22)

nationellt och globalt, • visa terapeutisk hållning och respektfullt bemötande samt

utveckla förmåga till helhetssyn vid kontakt med patienter och anhöriga inom organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler,

• analysera förutsättningar och former för rehabilitering och återgång till arbete efter sjukskrivning efter tillstånd inom organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler,

• reflektera över betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan med olika yrkesgrupper avseende patienter inom organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler,

• värdera betydelsen av adekvat kommunikation med patienter med sjukdomar inom organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler,

• analysera etiska problem vid svår sjukdom inom organsystemen ögon, öron-näsa-hals, nervsystem och muskler,

Dessa är fastställda i aktuell kursplan. Länken nedan hänvisar till den sida där du hittar utbildningens kursplaner.

Länk till kursplaner.

Förtydligande av lärandemål

KunskapochförståelseNivåA:Beskriva/Identifiera

1. Beskrivaaktörersåsomideellaföreningar,kommunalverksamhet,kriminalvårdetcsomkanhabetydelseförmänniskorshälsa

2. Kunnaidentifieraproducentoberoendeochvärderadekällortillläkemedelsinformation,samtidentifieraolikaformeravmarknadsföringavläkemedel

3. Kunnabeskrivaprocessenförhelaläkemedelskedjan;godkännande,subvention,rekommendation,ordinationochutlämnandeavläkemedel

4. Kännatillochtillämparegelverketförbiverkningsrapportering5. Kunnaidentifierariskerförnegativamiljöeffekteravläkemedeloch

möjligheterattminimeradessa6. Indikationerochkontraindikationerförlumbalpunktion(LP)och

processenavLPutförandeochrelevantaanalyseravcerebrospinalvätskaochtolkaresultaten

7. Indikationerförelektroneurografi(ENeG),elektromyografi(EMG)ochelektroencefalografi(EEG)

8. Indikationerfördatortomografi(DT)ochmagnetresonanstomografi(MRT)avhjärnasamtryggmärg


13(22)

9. Identifierarelevantaneuroanatomiskastrukturersamttydligapatologiskafynd

10. Diagnostikochinitialhandläggningavvakenhetssänkning/koma11. Symtomvidintrakranielltryckstegring12. Principerförfastställandeavtotalhjärninfarkt13. Utredning,riskfaktorer,behandlinginklusivesekundärprofylaxvid

TIA/hjärninfarktochintracerebralblödning14. Rehabiliteringefterstroke15. Diagnostikavsinustrombos,arterielldissektionochkärlmissbildning,

subarachnoidalblödning,epi-ochsubduralblödning16. Hakunskapominitialhandläggningavstatusepilepticussamtdiagnostik

ochinitialhandläggningavnydebuteradepilepsi17. Speciellaproblemvidepilepsi:hosfertilakvinnor,körkortsinnehavoch

psykosocialakonsekvenser18. Symtomochhandläggningavtransitoriskglobalamnesi19. Symtomochinitialhandläggningavskall-ochryggmärgstraumasamt

långsamtdebuteranderyggmärgssjukdominklspinalstenos20. Symtomutvecklingochdiagnostikavhydrocefalus21. Hakunskapomochvärderasömnrelateradesjukdomarinklnarkolepsi22. KännedomomproblemvidavanceradParkinsonssjukdom23. Symtomochprinciperfördiagnostik,differentialdiagnostikvidmultipel

skleros(MS),initialhandläggningavMSvidakutförsämringsamtlångsiktigbehandlingavMS

24. Vidareutredningochbehandlingavdemensliknandetillstånd25. Symtomochhandläggningavprimäraochsekundäratumörersom

engagerarnervsystemet26. Hakunskapomdiagnostikochhandläggningavcerebralainfektionerinkl

abscesserochneuroborrelios27. Symtomvidneurogenblåsrubbning28. Kunskapommyasteniagravis29. Kunskapomamyotrofisklateralskleros(ALS)30. Identifierasymtombildenvidamyotrofisklateralskleros(ALS)31. Orsakertillkranialnervspåverkan32. Symtombildochstatusfyndvidsjukdomariperiferanervsystemetinkl

Guillain-Barré33. Symtombildvidmyopatier34. Diagnostikochhandläggningsprinciperförneuropatisksmärta35. Symtombildvidfunktionellatillståndmedneurologisksymtombild36. Förekomstavpsykisksjukdominklusivesubstansbrukinom

befolkningen,ochdessasjukdomarsbidragtillsjukdomsbördanglobaltochiSverige

37. Skillnaderipsykiskhälsa,vårdtillgångochvårdkvalitetmedsärskiltfokuspåsocioekonomisksituationochkön


14(22)

38. Barnfamiljerssituationisamhället,barnisamhällsvård,samtvårdnadshavarnasställning

39. Kunskapomsocialtjänstensochelevhälsansarbeteisambandmedpsykiskohälsa,samtsjukvårdenssamverkanmeddessainstanser

40. Etttranskulturelltperspektivsombeaktardespeciellaförhållandensomgällerförinvandrarfamiljer,inklusivenyanländaochpapperslösa

41. Ögonsjukdomarsepidemiologinationelltochglobalt42. Djupainflammationeriögatochdessstödjevävnader43. Tromboemboliskcirkulatsionstörningiögatochsynbanorna44. Ärftliganäthinnedegenerationer45. Kroniskatillståndihornhinnansstödjevävnad46. Funktionellsynpåverkan47. Intraokuläratumörer48. Habiliteringochrehabiliteringvidsynskada49. Ögonskadorvidprematuritetochalkoholmissbruk50. Tändernasochstödjevävnadernassjukdomarochskador51. Ansiktstrauma52. Allergiutredninginomövreluftvägarna53. Hörselnedsättninghosbarn54. Begreppetkroniskotit55. Spottkörtelsjukdomarochmuntorrhet56. Sväljningsbesvär57. Röstrubbningar58. Hud-ochmjukdelsinfektionerihuvudochhalsområdet59. Hudtumörerihuvud-halsområdet60. Principerförhörseltekniskahjälpmedel61. Luktochsmakstörningar

NivåB:Förklara/Analysera/Relatera

62. Förklaraochanalyseraläkarensrollsomledareiettarbetslag63. Förklaraochanalyseragruppersdynamikochutveckling64. Förklaramigrationenspåverkanpåhälsanochdekravdetställerpå

hälso-ochsjukvården65. Analyseraanvändningavdigitalaverktygvidpsykiskohälsa66. Analyserapsykiskohälsaiettglobaltsamhällsperspektiv67. Kunnakritisktgranskaenkliniskläkemedelsstudie68. Kunnaredogöraförgrundernaförindividanpassadeläkemedelsvaloch

dosering69. Kunnaupprättaenbehandlingsplanochidentifieraochväljalämpliga

verktygföruppföljningavettläkemedelseffektochbiverkningar70. Kunnaavslutaenläkemedelsbehandling71. Sjukdomsbild,patofysiologi,utredningochprincipiellbehandlingav

sjukdomarihjärnaochryggmärg


15(22)

72. Etiologiochbakomliggandemekanismer,riskfaktorerförochdiagnostikavstroke

73. Handläggningavakuthuvudvärk74. Symtomochutredningavmisstänktneuroinflamatorisksjukdomoch

indikationerförbehandlingavMS75. Utredningochhandläggningavkrampanfallochbehandlingavepilepsi

76. Förändringarikänsel,misstänktnervpåverkan/nervskadaiperifernerv,

ryggmärgellernervrotFörekomst,diagnostik,ochbehandlingsprinciperför:

77. ångestsyndrom,såsomspecifikfobi,socialfobi,paniksyndrom,agorafobiochgeneraliseratångestsyndrom,samtderasmanifestationer

78. tvångssyndromsamtderasmanifestationer,såsomtvångstankarochtvångsmässigahandlingar

79. stress-ochtraumarelateradesyndrom,såsomakutkris,stressreaktionochpost-traumatisktstress-syndrom(PTSD),samtderasmanifestationer

80. unipoläraochbipoläraaffektivasyndrom,samtderasmanifestationer,såsomsänktgrundstämning,hypomaniochmani

81. suicidalitet,samtdessmanifestationer,såsomlivsleda,dödsönskan,suicidplaner,ochsucidalahandlingar

82. psykotiskasyndrom,såsomschizofreni,vanföreställningssyndromochsubstansinduceradepsykoser,samtderasmanifestationer,såsomhallucinationer,vanföreställningarochgravtdesorganiseratbeteende

83. substansrelateradesyndrom,såsomintoxikation,abstinensochberoendeavalkoholochandrapsykoaktivasubstanser

84. ätstörningarochderasmanifestationer,såsomsjälvsvält,hetsätningochandraformeravförändratätbeteende

85. autismspektrumstörningarochderasmanifestationer,såsomnedsattförmågatillsocialkommunikation

86. ticochTourettessyndrom,ochderasmanifestationer87. personlighetsstörningar,ffaemotionelltinstabilrespektiveantisocial

personlighetsstörning,samtderasmanifestationer88. utvecklingsrelateradeproblemavpsykiatriskrelevans89. beteendesyndrom,såsomtrotssyndromochuppförandestörning,och

derasmanifestationer90. intellektuellfunktionsnedsättningochspecifika

inlärningssvårigheter91. motoriskaochkoordinationsstörningar92. uppmärksamhetsstörningarochderasmanifestationer93. psykiatriskaproblemsomyttrarsigmedsomatiskasymptom


16(22)

94. samsjuklighetvidpsykiskaochsomatiskasjukdomar95. Våldmotbarnochvåldinärarelationer96. Förskole/skolrelateradeproblemavpsykiatriskrelevans97. Lagaravrelevansförpsykiatriskvård:lagarsomreglerartvångmotbarn

ochvuxna;lagarsomreglerarläkaresanmälningsskyldighetvidpsykisksjukdominklusiveberoende,ellernärbarnriskerarattfarailla

98. Inflammationiögatsfrämredelarochyttreadnexa99. Ytligaochdjupainfektioneriögat100. Katarakt101. Glaukom102. Degenerativaförändringarimakulalutea103. Näthinneavlossning104. Refraktionstillståndiögatinklusivepresbyopi,optikernsroll105. Skelningmed/utandubbelseende,andraförändringariögatsanatomiska

läge106. Ögonengagemangvidannansjukdom(diabetes,arteriellochintrakraniell

hypertension,facialispares,hyperthyreoidismmm)107. Störningariögonlockensutseende,funktionoch/ellerställning108. Förändringaripupillstorlekoch/eller-funktion109. Penetrerandeochickepenetrerandetraumamotögatochomgivande

vävnader110. Systemiskaeffekteravögonläkemedelsamtögonbiverkningarav

läkemedeliallmänhet111. Akutainfektionssjukdomariöron,näsaochhalsområdet112. Periferochcentralyrsel113. Hörselnedsättninghosvuxna114. Sekretoriskotithosbarnochvuxna115. Kranialnervspareseriöron,näsaochhalsområdet116. Tumörsjukdomarimunhåla,svalgochlarynx117. Knölpåhalsen118. Nästäppa119. Näsblödning,svalgblödning120. Snarkningochsömnapné

NivåC:Generalisera/Överföra/Tillämpainyasituationer121. Kunnareflekterakringbetydelsenavmarknadskrafternainom

läkemedelsområdetochderasinverkanpåhälso-ochsjukvården,läkarrollenochpatientenbådenationelltochglobalt

122. Principerförbedömningochinitialhandläggningavpatientermedsänktmedvetande/medvetslöshetutanförintensivvårdsavdelning/operationssal

123. Kliniskhandläggningavpatientermedakutellerkronisksmärtainklusivehuvudvärk


17(22)

124. Patofysiologi,utredningochprincipiellbehandlingavrörelserubbningarinklusiveParkinsonssjukdomochHuntingtonschorea

125. Principerfördiagnostik,riskbedömningochbehandlingavpatientermedakutstroke

Bemötandeochinitialhandläggningav:

126. oro,ångestochkrisreaktioner127. sorg,förstämningochlivsleda128. psykotiskasymtom129. påverkanavalkoholochandraberoendemedelsamtabstinensfrån

dessa130. sömnstörningar

131. Inflammationer,infektioner,blödningarochgodartadevävnadsförändringariögonlockochbindehinna

132. Ytligaskadorpåögonlock,bindehinnaochhornhinnainklusiveskadoravfrätandeämnenochultraviolettstrålning

133. Bältrosmedögonengagemang(Zosteroftalmikus)134. Primärögonsymptomatologividakutaneurologiska/vaskuläratillstånd135. Glaskroppsavlossning136. Synkravförkörkort137. Akutluftvägshinder138. Heshet

FärdighetochförmågaNivåA:Utvecklaochtränaalternativtvaramedellerassisteravid

139. Diagnostik,utredning,initialhandläggningochsekundärprofylaxvidtransitoriskischemiskattack(TIA)ochstrokeinklusivehjärninfarkt,intracerebralblödningochsubaraknoidalblödningsamtepi-respsubduralblödning

140. Diagnostikochinitialhandläggningavakuthuvudvärkochhandläggningavmigrän,Hortonshuvudvärkochhuvudvärkavspänningstypochläkemedelsutlösthuvudvärk

141. Akuthandläggningavepileptisktanfall142. Vanligasymtomefterskalltrauma143. Diagnostikochhandläggningavtremorochrestlesslegs144. Initialdiagnostikochhandläggningavdemensliknandetillståndoch

konfusion145. Diagnostikavcentralt/neurologisktorsakadakutochkroniskyrsel146. Diagnostikochhandläggningavpolyneuropatiochritzopati147. Initialdiagnostikochhandläggningavperiferfacialisparesochvanliga

mononeuropatier148. Ryggvätskepunktion149. Datortomografi/MRundersökningavcentralanervsystemet


18(22)

150. Elektrokonvulsivterapi(ECT)151. Kognitivafunktionstestutfördaavpsykologocharbetsterapeut152. Neuromotoriskutvecklingsbedömningavbarn153. Refraktioneringochtolkningavglasögonrecept,synprövningpåbarn,

perimetriochfärgsinnesundersökning154. Kontaktlinsuttagning155. Ledsagningavsynskadadpatient156. Kataraktoperation157. Labundersökningarvidyrsel158. Hörselundersökningar159. Röstundersökningar160. Extraktionavfrämmandekroppinäsa,svalgochhörselgång(vax)161. Agerautifrånenanalysavsinegenledarskapsprofil

NivåB:Kunnatillämpa/genomföraalternativtkunnautföraunderhandledning

162. Agerautifrånenanalysavsinegenledarskapsprofil163. Genomförastatusundersökningsomidentifierarrelevantaneurologiska

sjukdomstecken164. Handlägganytillkomnafokalneurologiskabortfallssymptom165. NeurologiskundersökningochbedömamedvetandegradenligtRLS85-

skalan,avvakenhetssänktpatientmedbedömningavanatomiskskadenivå

166. Bedöma,analyseraochföreslåbehandlingtillakutsmärta167. Initialaåtgärdervidakutstroke168. Bedömning,inklusivekliniskperifernervundersökning,avpatientmed

nedsattsensibilitet169. Sökamedicinskinformationochkunnatillägnasiginnehålleti

vetenskapligapublikationer170. Genomförastruktureradediagnostiskaintervjuer171. Användapsykiatriskasymtomskattningsskalor172. Formuleraenvälunderbyggddiagnos-hypotesochförslagtill

behandlingsplanmedutgångspunktfrånanamnes,statusochkännedomomdiagnostiskakriterier

173. Varaföredragandeirondersamthandläggain-ochutskrivningar,inklusivepatientermedkomplexavårdbehov

174. Värderapsykiskstörningenligt”LagenomPsykiatriskTvångsvård(LPT)”,upprättavårdintyg

175. Utfärdaenorosanmälangällandeettbarn176. Göraenakutpsykiatriskbedömninginklusivebedömningavsuicidrisk177. Situationerdärsärskildabehov,konfliktoch/ellerönskanföreligger,till

exempelsjälvupplevtmedicke-verifieratvårdbehov,kravpåintygmedvisstinnehåll,anmälningsskyldighetirollenavbehandlandeläkare


19(22)

178. Undersökningmedspaltlampa/hornhinnemikroskopavögatsfrämresegmentochadnexa

179. Covertestförattdiagnosticeraskelning180. Tonometri181. Statusundersökningsomidentifierarrelevantasjukdomsteckeniöron,

näsaochhalsområdet182. Kranialnervsstatus183. Otoneurologisktstatus184. Rinnestest,tympanometri,Sieglestratt185. Initialhandläggningavnäsblödning

NivåC:Hanterasituationeravseendealternativtkunnautförasjälvständigt

186. Inhämtaneurologiskanamnes187. Attutifrånanamnesochstatusföraettresonemangomanatomiska

skadenivåer,diskuteradifferentialdiagnostikochangeensannolikdiagnos

188. Utfärdamedicinskautlåtandenochintygutformatpåettspråksomärförståeligtförpatienterochandrapersonerutanmedicinskkompetens

189. Tauppochdokumenteraenstruktureradochheltäckandepsykiatriskanamnes,inklusivehereditära,sociala,somatiskaochandrafaktoreravpotentiellbetydelseförpatientenspsykiskahälsotillstånd

190. Genomföraochdokumenteraenheltäckande,struktureradpsykiatriskstatus-undersökning

191. Användakunskaperombarnsnormalautvecklingvidbedömningavettbarnssymtom

192. Utfärdaintygförersättningarförföräldrarsomvårdarettbarnmedfunktionsnedsättning,närståendepenning

193. Upptaanamnesvidögon-ellersynrelateradebesvär194. Ögonsköljningochappliceringavögondroppar/salva195. Avlägsnafrämmandekroppfrånögatsytautanföroptiskazonen196. Undersökningavsynskärpapåvuxnamedegnaglasögonochmed

stenopeiskthål197. Yttreinspektionavögonlock,ögaochkonjunktivalsäckiolika

blickriktningarinklusiveeverteringavövreögonlock198. Undersökningavpupillfunktion,ögonmotilitet,synfältmed

konfrontationsmetod199. Undersökningmedspaltlampa/hornhinnemikroskopförbedömningav

ljusvägochytligaögonförändringarmedochutanfärgningmedfluorescein

200. Undersökningmedoftalmoskopiavögonbottenreflexigenomfallandeljussamtinspektionavcentralaögonbotten,särskiltsynnervsutträdet

201. Inhämtaanamnesavseendeöron,näsa,ochhalssjukdomarsamthörselochbalansstörningar

202. Initialhandläggningavluftvägshinder


20(22)

203. Egenvårdvidinfektioner,näsblödning,allergiochheshet

VärderingsförmågaochförhållningssättNivåA:UtvecklaochtränaNivåB:Kunnatillämpa/genomföra

204. Förklararelationenmellanläkaryrket,ekologiska,ekonomiskaochsocialasystemförenhållbarutveckling

205. Reflekteraöverläkarensprofessionellaochetiskaansvarvidfrämjandetavenhållbarutvecklingisåvälsamhälletsomhälso-ochsjukvården,lokaltochglobalt

206. Reflekteraöverhållbarutvecklingurette-hälsoperspektiv207. Kommunikationmedpatientermedneurologiska

kommunikationsstörningar(afasi,begåvningshandikapp,minnesstörningar,autismspektrumstörning)

208. Gottbemötandeavpatientermedpsykiskstörning,inklusivepatienterundertvångsvård,medbeaktandeavpatientensindividuellabehovrelateradetillhensålder,personlighet,sexuellaläggning,funktionsnedsättning,psykosocialauppväxtmiljöochandrarelevantaindividfaktorer

209. Samtalsmetodik:diagnostiska,stödjande,psykoedukativasamtalsamtmotiverandesamtalmedpatienten,närståendeochnätverk;samtalmedbarnochderasfamiljer;samtalmedpatientermedkommunikationsstörningarellertolkbehov

210. Etiskaavvägningarisambandmedbedömningochbehandlinginompsykiatrin

211. Planeringochgenomförandeavvårdförpatientmedkomplexavårdbehovtillsammansmedmulti-professionelltteamochandravårdgivare

Kursledning Björn Granseth, Kursansvarig, examinator

Epost: [email protected]

Yvonne Hallingström, Kursadministratör

Epost:[email protected]


21(22)

OSCE organisation Karin Rådholm, Examinator

Epost: [email protected]

Kontaktuppgifter till temagrupperna Länken nedan hänvisar till en listning av temagruppernas medlemmar.

Länk till temagrupper

Litteraturlista Länken nedan hänvisar till utbildningens litteraturlistor.

Länk till litteraturlista

Schema Länk, Time Edit, till schema för kursen.

Terminstider Studierna är på heltid. Kurserna är 20 veckor långa och innehåller inga lov. Alla veckor kan innehålla obligatoriska undervisningsmoment.

Länk till terminstiderna


22(22)

Information om personuppgiftsbehandling enligt dataskyddsförordningen (GDPR)

Linköpings universitet (202100-3096) är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter som sker inom ramen för Linköpings universitets verksamhet. En generell beskrivning av hur Linköpings universitet behandlar dina personuppgifter, dina rättigheter gällande personuppgifter och kontaktuppgift till LiUs dataskyddsombud finns på https://liu.se/artikel/integritetspolicy-liu. Läkarutbildningens studenter finns registrerade i studiedokumentationssystemet LADOK. Utöver det behandlas dina personuppgifter i IT-tjänster som du som student kan använda under din utbildning samt i IT-system som används för att administrera din utbildning. Exempel på sådan administration är kvalitetssäkring och utvärdering av din utbildning, examination, uppföljning samt fullgörandet av andra lagstadgade skyldigheter. Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen är att Linköpings universitet utför en uppgift av allmänt intresse (utbildning och examination), samt för att vi ska kunna uppfylla rättsliga förpliktelser. Det kan förekomma att du blir erbjuden att frivilligt gå med på att vi hanterar personuppgifter om dig i andra sammanhang, t.ex. bilder som publiceras på programmets intranät. I dessa fall kommer vi att inhämta ditt samtycke. I vissa fall är det nödvändigt att dela dina uppgifter med tredje part, t.ex. när du genomför din verksamhetsförlagda utbildning. Du kan alltid vända dig till LiUs dataskyddsombud om du har frågor kring personuppgiftsbehandling.

studiehandledning kurs 9, ht20 · 2020. 8. 21. · simulerade patienter, och grupphandledning av...

Documents