Högskoleval, jämlikhet och utbildningsprestationer

Susanna Holzer

Sveriges Riksbank och Linnéuniversitet

”Utbildning för ett bra liv”TCOs konferens om högre utbildning

Stockholm den 14 april 2010

Varför studera högre utbildning?

• Som ekonom är det mest typiska…– att studera en individs inkomstpremie av att

investera i en högskoleutbildning jämfört med att inte satsa på en högre utbildning alls

Förväntad livsinkomst

0

100000

200000

300000

400000

500000

600000

1 5 9 13 17 21 25 29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69

Ålder

Årsi

nkom

st

Gymnasium

Högskola

…..men effekten av att satsa på utbildning är ju så mycket mer…. …. mäktigt maktpolitiskt redskap att uppnå

► jämlikhet

► ekonomisk rättvisa ….

Bakgrund: I slutet av 1980 talet kritiserades den centralstyrda statligt finansierade svenska högskolan för att vara underdimensionerad för att kunna tillmötesgå arbetsmarknadens framtida behov av högutbildad arbetskraft, men även för att den inte klarade av att täcka upp det frånfall av stora pensionsavgångar som väntades i slutet av 1990 talet och senare när bland annat 40-talisterna skulle gå i pension.

Utfall: Stora statliga resurser satsades på att expandera högskolesektorn, då speciellt de yngre lärosätena (etablerade 1977 och senare).

Men motivet till att använda skattemedel för finansiera expansionen var för att ….

…..främja utvecklingen av jämlikhet och ekonomisk rättvisa (även regional tillväxt).

Från slutet av 1980 talet till i början av 2000talet ökade studentantalet i den svenska högskolan från stadiga 150 000 till ca 330 000 studenter (och är ca 400 000 idag!)

Så, vad har hänt? • Studie 1: expansion och jämlikhet

– a) Till vilken grad har unga vuxna (19-25 år) ökat sin benägenhet att studera under 90-talet jämfört med 80-talet?

– b) Hur förändrades sannolikheten att studera om vi tar hänsyn till individens familjebakgrund?

– c) Med mest yrkesorienterade utbildningar vid de yngre lärosätena, divergerade dessa bort potentiella studenter från att satsa på längre utbildningar vid de äldre högskolorna?

• Fråga a + b = demokratiseringseffekt

[Eng. Democratization effect]

• Fråga c = divergeringseffekt

[Eng. Diversion effect]

Urval 1: Samtliga 18 åringar från 1977 till 2001, som följs åt tom 25 års ålder = totat 299 944 individer (25 cohorts)

Men först lite basinformation om mitt empiriska material:

• samtliga studier baseras på individer hämtade ur databasen LINDA (Longitudinell INdivid DAtabas) som utgör ett representativt urval av befolkningen i Sverige om 3% = 300 000 individer + anhöriga = ca 1 miljon!

• alla individer har matchats med information ur • högskoleregistret, primärt Ladok

(studiedokumentationssystem), • gymnasieregister, • intergenerationellt register

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1980s 1990s

Perc

ent

ED1 ED2 ED3 ED4

Resultat: (A+B) Demokratisering: Sannolikheten att antas till en högskola givet studentens sociala bakgrund

Divergeringseffekt:

På 80-talet var effekten av bo i närheten av en yngre högskola negativ på in individs sannolikhet att studera vid en äldre högskola

På 90-talet ändrade effekten till en svag positiv effekt.

Slutsats:

Demokratisering = jaEn ökning av ca18 procentenheter för barn till lågutbildade föräldrar = en fördubblad chans!

Divergering = nejAtt bo i närheten av en ny högskola ökar en individs chanser att studera, men då inte bara vid den nya högskolan utan det ar även en positiv effekt på att studera vid en äldre högskola längre bort.

FÖRÄNDRING TAR TID! Attityder tar lång tid att ändra på!

Studie 2: Högskolevalets betydelse för framgångsrika högskolestudier

Utgångspunkt: För staten ska högskoleval inte spela någon roll – då samtliga utbildningar i Sverige ersätts lika (beroende på utbildningssort) oavsett lärosäte

Spelar val av lärosäte roll för en individs chans att slutföra sina studierna till en examen/120 gamla högskolepoäng (3år) och kan det dessutom knytas till social bakgrund

- finns det skillnader blir de inte bara en fråga om högskolornas produktivitet utan även om jämlikhet

urval: 5,565 individer antagna 1996-1999 Samtliga studenter följs åt 7 år

Resultat:

Tar vi hänsyn till en individs socioekonomiska bakgrund kan ingen högskoleffekt på en individs chans att klara sin studier 120 poäng eller mer (med hänsyn taget till vilka sorters poäng))

Tack för uppmärksamheten!!!