sven nummer 6

HEM&HUSINREDNINGFlytta till sverigeHEM, VAD BETYDER DET?

Nr. 6 • 201

1

TEMA

num

me

r 6

04

16

10

2808

20

2 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

SVEN s Innehåll

02 Redaktörens rader04 Hemma hos04 Jag tar Manhattan08 Dumt, dummare, dummast09 Hemma är där hjärtat bor10 Italienskt och IKEA i skön förening16 När hela huset kom till byn

18 Boktips – Längtan20 Intervju:

Hemma är här22 Entreprenör:

En länk till lakrits 26 Inte utan mitt IKEA28 Att flytta tillbaka28 Bye bye Hollywood Hills Hej hej Sverige29 En känslomässig berg- och dalbana30 En resa tillbaka till framtiden

Jag har gått och grunnat på vad hem egentligen är för mig sedan det blev bestämtatt SVEN nummer 6 skulle handla om HUS OCH HEM. Jag har kom-mit fram till att det nog för alltid kommer vara den där gula tegelvillan på Södra

Utmarken som är mitt hem längst in i hjärtat. Det är det som jag fortfarande kallarhem. Att åka hem. Hem till mitt ursprung. Hem till mamma. Hem till dit jag vuxitupp. Men jag har ju bott i ett annat hus nu i snart tio år. Det heter på italienska”casa” som just betyder hus, men faktiskt också hem. Sakta men säkert börjar dettaockså bli mitt andra hem. Men det har inte lika mycket av min historia i sig. Ännu.När jag har bott i mitt casa i tio år till, är det ungefär halvtid. Då får vi se om jag fort-farande kallar Sverigehuset för hem.

Vad är hem för dig? Det har vi frågat svenskar i SVEN nummer 6 och gjort några”Hemma hos”-reportage i Tyskland och Grekland samt en intervju med en svenskinredningsarkitekt som har hela världen som sin arbetsplats. Louise berättar omIKEA:s betydelse för en utlandssvensk och själv har jag tagit upp tre attiraljer somär självklara i italienska hem, men inte i svenska. Ingabritt bidrar med en liten finkrönika om hem ljuva hem.

Vi fortsätter serien om att sälja Sverige, denna gång med intervju medSwedelinks Jeanette. Så avslutar vi detta nummer med en liten bit som handlar omatt flytta hem igen, eller att flytta tillbaka till Sverige. Monica och Malin hargjort det nyligen och berättar i olika former om hur det kändes.

Emma AgebergRedaktör

Redaktörens rader

Ansvarig utgivare: Michelle [email protected] Tel. + 1 973 325 2157

Redaktör och layout: Emma Ageberg [email protected]

Annonser: Louise [email protected]

Korrekturläsare och redigerare: Anna Walldorf

Läs SVEN Nummer 5: http://issuu.com/tidningensven/docs/svennr5_issuu

Läs SVEN Nummer 4: http://issuu.com/tidningensven/docs/svennr4_2010_issuu



Läs SVEN Nummer 1: http://issuu.com/tidningensven/docs/svennr1_2009

För SVEN:s korrektör Anna Walldorf är hem för närvarande ett gult hus i viktoriansk stil från 1907,

året efter den enorma jordbävningen i San Francisco.Då nyttjades huset som bordell, nu är det mest TV:noch ett gäng vilda tvättbjörnar som sprider oväntade

ljud över grannskapet.

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 3

4 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 4 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Hemma hos

Jag tar Manhattan


Text Emma AgebergFoto Thereses privata

Theresestartade sinyrkesbana påIKEA i Kina,

där hon agerade som en kulturell brygga mel-lan de europeiska och kinesiska marknaderna,samtidigt som hon var inköpare till butiken iShanghai. Men det är mer än tio år sedan ochinnan dess hade hon hunnit bo både i Hollandoch Tyskland. Sen var det kärleken som fickhenne att lämna Asien och flytta till USA.Therese träffade sin man, en amerikan, undertiden hon var bosatt i Kina. Båda var påsemester i Sverige och träffades hemma hosgemensamma vänner. Sedan 2000 bor hon iNew York och har en egen firma i sitt namnmed ett duktigt designerteam som jobbar medhenne. De jobbar både med kommersiella pro-jekt och privata hem. Kommersiella projekthandlar om snabba upplevelser och intryckoch är väldigt drivna av tid och ekonomi. Detfinns alltid en deadline när exempelvis etthotell eller en restaurang måste vara klar föröppning. Att inreda ett hem åt en privatpersonkräver en helt annan angreppsmetod. Det ärmer personligt och intimt och oftast en myck-et längre process. Ofta är det Thereses multikulturella erfarenhetersom inspirerar till att skapa spännande upplevelsergenom färger, texturer och former i funktionell ochdramatisk miljö.

frågor ominredning1. Hur och var får du inspira-

tion till dina inredningar? Inspirationen kan komma från en hel del olika håll.Konst och naturen är stora inspirationskällor för mig

liksom arkitektur, viss design och form, samt modeoch grafik.

2. Vilket designprojekt som du varit med om,är du mest nöjd med?Vi har gjort väldigt många roliga projekt, både storaoch små. Ett favoritprojekt är Bar Vdara i Las Vegas.Det var det största privatfinansierade projektet iamerikansk historia (9 miljarder dollar), så det varväldigt kul, spännande och inspirerande att få varaen del av. Vid ett annat tillfälle fick vi inreda en fan-tastisk pied à terre i New York. Klienten ville ha en”turn key apartment” d v s en fullutrustad lägenhethelt färdig att flytta in i. Ägarna var väldigt öppnatill en helt ny design och anlitade oss för att göradet vi är bäst på – design och implementering –utan att själv röra för mycket i grytan. Det är gans-ka ovanligt för heminredningsdesign.

3. Hur har du inrett ditt hem? Hur gick det till? Oj, jag hade kort tid på mig att inreda vårt loftpå Manhattan. Det hade varit en gammalfabrikslokal, så det fanns inga väggar, inget vat-ten, inga golv, bara ett skal. Jag gjorde planlös-

ningen på två dagar. Jag visste redan vilka golvjag ville ha, mörka brasilianska valnötsgolv,ljusa väggar och ett stort öppet kök eftersom viofta har gäster. Jag har två fantastiska konstfo-tografier som Regina, min syster, har tagit. Jaggav i uppdrag till en av mina andra kanadensis-

ka konstnärsvänner att göra en stor stenskulp-tur som hänger på en av väggarna. En annanvän är keramiker, så vi bad honom göra en tra-ditionell japansk raku. De flesta möblerna harjag själv designat. Ett par andra är från Reeves.Jag har också en del kinesiska antikviteter fråntiden i Shanghai. Så vårt hem har blandade sti-lar men är sparsamt möblerat.

4. Vilken är din favoritmöbel eller -inrednings-detalj?Hans Sandgren Jakobsens stol ”Gallery”. Fantastiskform i sin enkelhet.

Jag tar Manhattan

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 5SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 5SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 5

Svenska Therese Virserius är inredningsarkitekt och driver en firma i New Yorksom skapar inredningar för hotell, restauranger, lounger och flotta hem runtom i världen. För SVEN berättar Therese om sin syn på inredning och vad etthem är för henne, samtidigt som hon bjuder på några inredningstips.

Hemma hos

Namn: Therese VirseriusÅlder: 38Bor: NYCFamilj: Make Matt SimsicGör: Driver inredningsarki-tektfirman Therese VirseriusDesignFavoritfärg: Svart, lila, grön

Bilderna är både från Thereses hemoch från projekt hon jobbat med.

Text Emma AgebergFoto Thereses privata

10

5. Har du något som är typiskt svenskt i ditthem?Jag har ett fantastiskt IKEA-kök! Jag jobbade tre årpå IKEA i Shanghai innan jag flyttade till New YorkCity, så vissa gamla vanor går väl aldrig ur …

6. Vad tycker du är det svenskaste av svenskast?Knäckebröd! Jag äter det nästan varje dag!

7. Vad gör du när du inte jobbar med dina upp-drag?Reser, går på konstutställningar, lagar mat, träffarvänner och går på finfina promenader med Maya,vår rhodesian ridgeback.

8. Vad har du för framtidsplaner?Min plan är att öppna ett kontor i London, eftersomjag vill resa mer till Europa. Om man ska ha enchans i Europa så måste man nästan ha ett kontorantingen i Paris eller i London. New York räcker interiktigt till för den marknaden, så det är bara en tids-fråga. Vi håller också mer och mer på med produkt-design och har blivit tillfrågade om vi vill skapa entapetlinje samt en mattlinje. Jag har även en möbel-linje som behöver lite mer uppmärksamhet.

9. Har du några inredningstips till SVEN:s läsa-re? Vad ska man tänka på när man inreder sitthem?Jag tycker att det är viktigt att man håller arkitektu-ren ”ren”, vilket innebär utan krusiduller.Accenterna kan istället komma i kuddar, vaser ellermattor. Att måla en hel vägg skogsgrön är inte pre-cis min kopp te!

10. Vad är HEM för dig?När jag sätter nyckeln i mitt dörrlås och ett leendesprider sig över mina läppar, det är hem för mig. Därkan jag hoppa ner i soffan och känna mig tillfreds. ´

6 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 6 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 6 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 6 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Hemma hos

När jag sätter nyckeln i mitt dörrlås och ett leende

sprider sig över mina läppar, det är hem för mig.

“

”

Läs mer om Thereses här:www.theresevirseriusdesign.com

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 7SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 7SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 7SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 7

Hemma hos

3

21


Dumt, dummare, dummast3 saker som jag vägrar vänja mig vid

Ovan är sådant som finns här i Italien, men som jag klarar mig utan.Andra saker, som är helt vanliga i Sverige, saknas helt här. En sak ärkonceptet hall. Ingenstans att hänga ytterkläder på. Ska man besö-ka någon, brukar sängen i sovrummet agera jackhängare. När mansen ska lämna festen, måste man rota igenom en hel hög med klä-der innan man hittar sin jacka. Men var tar alla familjens egna skor,jackor, mössor, halsdukar och vantar vägen? Själv har jag allt det i

min hall, huller om buller. Inte ens en liten skohylla har folk. Ljus är en annan sak som jag saknar här. Tänder jag lite vär-

meljus när vi väntar gäster, säger min sambo ”nu kommer detro att vi är på begravning”. Helst ska det vara kalla ljusrör itaket som ger ett riktigt starkt ljussken, så man ser ordentligtvad man äter. Ingen mysighetsfaktor alls. Kanske är det just där-för som ordet mysigt inte finns på italienska? ´

Kommer man till ett nytt land, finns det en del saker som man reagerar på i hus och hem, som är motsatsen till vadman är van vid i Sverige. Det känns liksom fel. I USA som barn hade vi heltäckningsmatta i badrummet. Helkorkattyckte vi. Allt blir ju blött och hur hygieniskt känns det?! Efter ett år tyckte vi det var jätteskönt att gå ut ur badetpå den fluffiga mattan och att det var helt normalt. Åter i Sverige tyckte vi det var kallt och blött att stiga ur duschenpå klinkers. Man vänjer sig. Men ibland vägrar man att acceptera vissa saker. Här har jag tre sådana exempel:

Diskställ i skåpet

Jag har alltid varit stor motståndare till diskställ.

Tycker de är så fula. I min första lägenhet hade jag

inget sådant. Disken torkade på den fina diskbän-

ken i stål eller direkt med hjälp av handduk. När jag

senare skulle välja kök i Italien frågade mig inred-

ningsarkitekterna som skissade på förslag till vårt

kök var och hur jag ville ha mitt diskställ. Vaddå

diskställ? Det tar man väl fram när man behöver,

eller har bredvid vasken, tänkte jag. Men det visa-

de sig att italienarna, liksom jag,

har en viss fobi för fula diskställ

på diskbänken. Därför har de

kommit på den finurliga idén att

stoppa in alltihopa i ett skåp

ovanför vasken. Jättedumt. De

tycker alltså att man ska stå

och diska och sen ösa upp blöt

disk i ett skåp och sen stänga

luckorna och gå och titta på

TV. Problemet är att man ald-

rig tömmer det där skåpet,

det är liksom den fasta platsen för tallrikarna.

Och om man ska diska glas eller kastruller får de

ändå inte plats. Och vem vill ha disk i pannhöjd?

Jag fortsätter vara anti och gör som jag alltid gjort,

trots höjda ögonbryn från inredningsfolket.

BidéFinns det inte bidé i badrummet blir italienarnanojiga. Och det är inte för att de inte vet var deska tvätta fötterna längre. Såg till och med ettinredningsprogram på TV, där några ville ha hjälpmed att hitta drömhuset. Ett hus var underbart,

precis som de önskat sig, MENutan bidé. Så det blev det andraalternativet som inte var alls likadrömlikt. Till och med på jobbet,på restauranger och på officiellatoaletter ska de finnas. Annarsskakar de på huvudet och himlarmed ögonen. Jo, jag kan förståvitsen med denna badrumsdetalj,men det är väl inte hela världenom den inte finns. I Sverige sletsalla sådana ut på 80-talet. Hörde

förresten att det var under bordelltiden som mansatte in dessa små vattenkrus i svenska badrum,när bordellerna senare försvann, försvann ävende. Men jag vet inte om det är sant.

LakanJag älskar de sydeuropeiska kuddarna; långasmala och hårda. Man kan ligga och krama democh de tappar aldrig formen. Lakanen är det värremed och de ska såklart vikas över den tjockare fil-ten (som jag fortfarande inte har fattat vilket hållman ska bädda på, mönstret uppåt eller nedåt?).Om det blir kallt, lägger man på en extrafilt ochom man som jag ofta fryser och vill ha det lite var-mare, lägger man på ytterligare en filt som uppvi-ket ska vikas över. Fryser man lite till, så får manta en tjockare filt längst upp på toppen och laka-net ska vikas över de nu fyra filtarna. Hela högenväger hur mycket som helst, man kan inte vändasig i sömnen och om man lyckas så trasslar manin sig i de olika lagren. Ibland glider filt nummer3 nedåt och filt nummer 2 uppåt och allt blir barajobbigt och man sover så dåligt, trots den fantas-tiska kudden. Inget kul. Därför kör jag med itali-enska kuddar och svenska lakan, härliga mjukapåslakan till mina lätta duntäcken, som gör attdet är lätt att svänga runt undertäcket och man sover bramycket bättre!

Hemmet

Text Emma Ageberg

Hemma är där Hjärtat bor

Krönika

Borta bra, men hemma bäst.Hem, ljuva hem. Talesätten omhemmet är många. Och visst

slinker det ur mig att jag ska ”åkahem” till Sverige, trots att jag bottutomlands i många år och inte harnågot eget hem kvar i Sverige.

Men i somras började jag funderapå vad som egentligen är hemma.Jag kom nämligen på att jag bott 18år i min uppväxtstad Nässjö, 16 år iStockholm och 17 år i Naousa iGrekland – alltså nästan lika längepå tre platser. Så vad är det då jagkallar hemma? Är det den plats därjag är född och uppvuxen? Även omjag lämnat platsen och knappt sattmin fot där sen? Eller är hemma därjag just nu har mina saker och minfamilj?

Svaret är nog att jag har flerahemma. Alla de här tre platserna har

varit viktiga i mitt liv och jag har kal-lat dem för hemma under många år.Och även om det är länge sen jag läm-nade både Nässjö och Stockholm tyck-er jag att jag har rätt att få kalla demför hemma när jag känner för det.

Men det är klart, den plats där jagjust nu slagit ner bopålarna har ensärställning. Som en snigel har jagburit med mig mitt hem när jag flyt-tat runt. Och just nu är det här iNaousa jag har allt det som tillsam-mans formar mitt hem. Både stortoch smått. Både mitt piano och minafotoalbum. Och min familj förstås.

Egentligen är nog inte själva jor-den, myllan, så viktig. Även om jagmåste erkänna att jag också fästermig vid själva den geografiska plat-sen där jag bor. Nej, hemma är i för-sta hand den plats där jag slappnarav, blir mig själv och känner varje

vrå. Där varje pryl har en historia ochdär jag kan ta mig fram med för-bundna ögon.

Inte så att jag är emot förändring-ar i hemmets inredning. Men attslänga ut rubbet och inreda med heltnya saker är ingenting för mig. Vad ärdå mitt hem? Åker inte det ocksåmed ut? Mitt hem platsar definitivtinte i någon inredningstidning, menalla personliga detaljer, denna saligablandning av både gammalt ochnytt, både svenskt och grekiskt, göratt jag kallar de här fyra väggarnaför mitt hem.

Men hjärtat är inte beroende avnågra fasta bopålar, som tur är. Detrör sig fritt och rymmer hur mångahemma som helst. Så nästa sommarkommer det nog att slinka ur migigen att jag ska åka hem till Sverigeen sväng. ´

Text Ingabritt Tomboulidouwww.greklandnu.blogspot.com



Hemma hos

SVEN pratar inredning med Anna-Carin Nicolinisom har varit utlandssvensk i sju olika länder.Hus och hem har alltid varit viktigt för Anna-Carin, som jobbar på IKEA och älskar attpynta och dekorera sitt hem. Sedan en drygmånad är Tyskland hennes nya hemland. Honhar flyttat med sin italienske man och två döttrar till den vackra studentstaden Münster.

Text Emma AgebergFoto Annas privata

Italienskt och IKea i skön förening

Lorenzofick ett jobberbju-dande i Tyskland,samtidigt som de

var nyfikna på att upptäcka ännu ett nytt land. Såflyttlasset gick norrut från Bazzano nära Bologna iItalien i september i år. Familjen hyr en våning i engammal men nyrenoverad villa cirka två kilometerfrån centrum. – Huset kan nog vara från början av 1900-talet ochjag föll för dess vackra gamla trädetaljer och demånga fönstren som skapar en ljus atmosfär, berät-tar Anna-Carin.

Beskriv ditt hem med tre ord!– Väldigt mycket IKEA!

I och med att Anna-Carin jobbar på IKEA och atthon där ser nya produkter och inredningstips dagli-gen, så har det haft sitt inflytande på familjenNiccolinis hem. – På gott och ont om man frågar min man, tilläg-ger Anna-Carin.

Lantlig stil med svensk touchAnna-Carin älskar den amerikanska New Haven-sti-len som hon har anammat om än med svensktouch. En modern och avslappnad lantlig stil medvita möbler och mörk trä. Inredningen (och boen-det) har vuxit fram efter nya behov och ny inspira-tion.

Möblerna kommer främst från Sverige ochItalien. De tog med dem till sitt nya hemdär de nu försöker passa in dem så gottdet går.

Anna-Carin berättar vad inredningbetyder för henne, det är nämligen skill-nad på innebörden hemma och på arbe-tet. På jobbet betyder inredning klassifice-ring av olika stilar och att finna funktio-nella lösningar till olika behov i ett hem.Från ett mer personligt perspektiv betyderdet att ha ett hem inrett på ett vis som

dels tillgodoser familjens behov för ögonblicket ochsom dels avspeglar familjens stil och som gör attdet känns som ett hem med hjälp av foton och per-sonliga saker. Anna-Carin erkänner att hennes stil ihemmet har ändrats sedan hon bodde i Sverige. – Definitivt, man blir inspirerad av det man ser runtomkring sig varje dag, säger hon bestämt.

I Italien, där hon bott de senaste åren, har hon upp-täckt vacker Italiensk modern design, och då speci-ellt alla vackra lampor och fina badrum med mosa-ik, men även fördelen med skoförvaringsmöbler.Italienarna menar att deras största problem i hem-met är att förvara alla skor ... – Det är också under de senaste åren som vi harköpt större delen av våra möbler och utbudet där vi


Hemma hos

Italienskt och IKea i skön förening

12 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 12 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Hemma hos

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 13SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 13

Hemma hos

har bott har självklart spelat in, tillägger hon. Det Anna-Carin oftast har saknat utomlands är

små inredningsdetaljer kopplade till svenska högti-der som julen, påsken och lucia. – Som tur är så finns IKEA, SIA och hemresor, sägerAnna-Carin.

Afrikanskt och CorbusierAnna-Carin har svårt att välja bara en favorit blandsina inredningsdetaljer. – Ofta är de kopplade till ett personligt minne.Jag har min en meter höga afrikanska golvlampa,gjord av cirklar, som jag såg i ett skyltfönster i enliten butik i Bologna på väg till jobbet varje dag iett års tid. Tydligen var det ingen annan som tyck-te den var något att ha, men jag blev förälskad iden men tyckte att den var alldeles för dyr. Närbutiken skulle slå igen och lampan reades ut såköpte min man den till mig i födelsedagspresent. Andra favoriter är en Gregory Colbert-plansch,”Elefanten och pojken”, från hans utställning“Ashes and Snow” från Venedigbiennalen 2002samt en Corbusierfåtölj.

Anna-Carin tycker även att IKEA:s bokhylla Expert

är en bra förvaringslösning. Den har hon fyllt medSIA:s rosa flicklådor för barnens leksaker. Ytterligareen bra IKEA-produkt är tavelhyllan Ribba. Den harsin plats på väggen i vardagsrummet fylld med inra-made foton. Ribba är en perfekt och flexibel inred-ningsdetalj som gör hemmet personligt.

Är hemmet lika viktigt i Tyskland som i Sverige? – Jag vet inte, men svenskar spenderar helt klartmer tid i hemmet än italienarna. I Italien är boendetofta mindre och klimatet bättre så man spenderarmer tid utomhus och middagar med vänner äts oftaute på restaurang, trattoria eller pizzeria.

Anna-Carin funderar vidare på skillnader mellande olika länderna och heminredning.– I Sverige verkar det som om heminredning äralla svenskars passion. Man byter gardiner eftersäsong, möbler efter mode, och man finner inred-ningsaffärer även i småstäder för att “pynta”hemmen med nya ljusstakar, vaser, koppar ellernya textiler. I Italien finns otroligt fin toppdesignmen hemmen känns mindre ombonade och fort-farande dominerar, även om det håller på att änd-ras, tankesättet att man köper möbler för livet.Tyskland verkar vara mer som Sverige.

Välkomnande hemOch vad betyder då HEM för dig?– Var i världen hemmet är, är oviktigt men detmåste vara ett ställe där jag kan slappna av ochandas ut från vardagens stress, ett ställe som ärvarmt och ombonat utan att vara överfullt medsaker. Det ska ha plats till stora middagar med vän-ner och där människor som kommer på besök kän-ner sig välkomna, kanske rentav känner sig somhemma. ´


Hemma hos

Namn: Anna-Carin NicoliniÅlder: 38Bor: Münster, TysklandFamilj: Man (Lorenzo som är ita-lienare) och två barn: Matilda ochAmanda (6 respektive 3 år gamla) Gör: Just nu tjänstledig, annarsmarknadsföringschef på IKEA iItalien

vi skickar över hela världenvi skickar över hela världenvi skickar över hela världenvi skickar över hela världen

Lär dig

Arabiska – Egyptisk

iTunes/MP3Fungerar för:

Lär dig

Spanska

Lär dig

VÄRLDENS BÄST SÄLJANDE SPRÅKKURSER PÅ CD-ROM!

EuroTalk har kurser på 125 olika språkför barn, för nybörjare, fortsättningskurser, affärsspråk m.m.

Beställ din kurs påwww.SpråkButiken.se

VÄRLDENS BÄST SÄLJANDE

kistg– Ea kisbaabrA

ig dräL

SPRÅKKURSER PÅ CD-ROM!


asknapSig drr däL



ig dräärL


r:föar ar föungerungerar FFunger

3MPunes/iTiTunes/

EuroTalk har kurser på 125 olika språkför barn, för nybörjare, fortsättningskurser, affärsspråk m.m.

Beställ din kurs på.Språkwwwwww.Språk

p

uroTalk har kurser på 125 olika språkför barn, för nybörjare, fortsättningskurser, affärsspråk m.m.

Beställ din kurs på.SpråkButiken.se

uroTalk har kurser på 125 olika språkför barn, för nybörjare, fortsättningskurser, affärsspråk m.m.

.se

Saknar du Sverige?

Snabb leveransdirekt till dörren!

Beställ svensktsnus idag!

Stort sortimentmed billiga priser!

Beställ svenskt snus via snusdirect.com, vi levererar snabbt och billigt över hela världen!

Använd rabattkoden i kassan och få 10% rabatt på hela varusumman.

Rabattkod: SVEN

10%

Beställ svensktsnus idag!

SVEN

10%

SVEN

Stort sortimentmed billiga priser!



www.scandinavianstuff.com

www.sprakbutiken.se

www.barnensturistguide.se

http://www.snusdirect.com/sv

Lena,född Legebjer, träffade sinblivande man GeorgDimitriadis redan som

tonåring i en frisksportarklubb i Värnamo. Sedandess har de hållit ihop och nu har de varit gifta i34 år. De två barnen Anna och Kostas föddes iSverige, men tanken på att flytta till Greklandfanns där hela tiden. Och för Georg var detSandali utanför Skydra i norra Grekland som varhembyn. Släkten hade inte kvar något hus där,men det fanns mark där ett hus skulle kunnabyggas.

En dag föll Lenas ögon på en annons i lokaltid-ningen. Ett begagnat och nedmonteratGullringshus var till salu till ett bra pris. Så närLena och Georg fick se väggarna stå där, lutademot ett träd, slog de till. Huset lastades på enlångtradare tillsammans med två snickare. Enhusgrund byggdes på tomten nere i den grekiskabyn och några veckor senare var det bara attsätta upp huset.

– Hela byn stod på gatan utanför och bara gapade.Ett sådant husbygge hade de aldrig sett förut,berättar Lena och skrattar åt minnet.

Sedan dess har huset fått en våning till och ytter-väggarna har klätts med mexitegel. Men i övrigt ärdet mesta sig likt sedan inflyttningen för 25 år sen.Lena visar runt och förklarar att hon inte tycker omnya saker och nästan aldrig slänger någonting.

– De flesta av våra möbler och saker är sådant somvi köpte när vi gifte oss. Soffgruppen, som jag äls-kar, är till exempel omklädd två gånger och snart ärdet dags igen. Den vägrar jag att slänga ut!

Och just soffhörnan, intill den öppna spisen, är ensamlingsplats hemma hos Lena och Georg. Hemmetär öppet och generöst och folk kommer och går. Detbästa Lena vet är att baka, laga mat och pyssla omfamilj och vänner. Den stora glöggfest hon ordnarkring Lucia varje år är berömd i hela trakten. Dålyser det av ljusramper och stjärnor i alla fönsteroch glöggen står i högsätet tillsammans med hem-bakade julkakor.

Hennes grekiska väninnor däremot bjuder sällanhem någon, de vill hellre träffas ute på kafé. Deflesta greker ser hemmet som en plats för sömn ochmat, övrig tid vill man helst tillbringa ute, tillsam-mans med andra.

Men får Lena välja så samlar hon sina vännerhemma. Gärna i köket, som är en annan av Lenasfavoritplatser. Över diskbänken hänger en vit gar-dinbård sydd av ett lakan som tillhört hennesmamma. Och på den gamla svenska skänken stårett strävsamt par i keramik, en present från Lenasmormor som följt henne sen hon var ung.

– Nästan alla mina saker har en historia eller åtmin-stone ett personligt värde för just mig. Så man kannog säga att jag tagit med mig en bit av Sverige hittill Grekland, konstaterar Lena medan hon ställerfram hembakade frallor och äppelkaka med vanilj-sås på köksbordet.

Men trots att hela huset andas svensk atmosfär harinte Lena någon önskan att flytta tillbaka tillSverige. Hon åker dit en vecka om året för att hälsapå sin pappa och sina syskon, men sen återvänderhon mer än gärna till byn Sandali.

– Jag har rotat mig här och känner mig avvand frånSverige, jag skulle inte vilja flytta tillbaka, säger honrakt på sak.

Men det finns en sak som Lena saknar från Sverige,

När hela huset kom till byn


Hemma hos

Lena Dimitriadous hus ligger omgivet av en kiwiodling på dengrekiska landsbygden och i trädgården finns både vinrankoroch valnötsträd. Men ändå – är det inte något typiskt svensktöver huset? – Visst är huset svenskt! Vi tog med oss ett monteringsfärdigthus på en långtradare när vi flyttade till Grekland för 25 år sen,berättar Lena glatt när hon tar emot oss på trappan till det vitategelhuset.

Text & Foto Ingabritt Tomboulidou

www.greklandnu.blogspot.com

och det är söndagsnöjet att gå på auktion. Hontycker mycket om att åka runt och titta på gamlasaker, men sådana auktioner finns inte i Grekland.Här är det inte många som vill inreda sina hem medgamla saker överhuvudtaget, helst ska det köpasnytt.

– Man kanske ber en inredare om råd och sen byterman stil igen efter några år. Det gör att inredningeni grekiska hem ofta är mer opersonlig. Själv knyterjag an till mina saker och skulle inte vilja göra så,säger Lena.

Maken Georg driver ett företag som bearbetarpapper, men Lena själv arbetar inte utanför hem-met. Hon tycker hon har fullt upp att göra ändå.Hon trivs med att varje morgon få gå ut i träd-gården och plocka lite med växterna, ge hundaroch katter mat. Och nästa vecka börjar kiwiskör-den och den hjälper förstås Lena till med.Dessutom finns det alltid något att göra i detstora huset.

– Ibland kan jag bara sitta i soffan och njuta av attjag har det så bra här hemma. Mitt hem betyder alltför mig, jag är nog en riktig huskatt ... ´


Hemma hos


Boktips

LängtanPåtal om hus och hem, är det ett av temana

i Linda Olssons första roman ”Nu vill jagsjunga dig milda sånger”, som jag precis

läst ut. Jag fick aldrig ro att komma in i boken i bör-jan, så den låg länge och väntade på mig på natt-duksbordet. Men en dag släppte det och då kundejag inte sluta läsa den…Veronika och Astrid heter de två huvudpersonernaoch de är så olika man bara kan bli, men har ändånågot gemensamt som gör att de binds samman somnära vänner. Veronika är ung och har aldrig haft ettlångvarigt hem, hon har bott runt om i hela världen.Astrid är gammal och har bara lämnat sin by enendaste gång. De berättar sina sorgliga historier förvarandra och tack vare det och varandras vänskapförstår de bättre sina känslor och finner ny inspira-tion till hur de ska fortsätta livet.Linda Olsson beskriver det svenska väderombytetoch de fyra årstiderna, så man får hemlängtan.Vackert och målande. Man kan nästan känna doftenav de hemlagade pankakorna och nyrensade kanta-rellerna. Och känna myggorna som surrar i den ljusamidsommarnatten. Linda Olsson är författare och utlandssvenska. Honbor så långt bort man kan komma från Sverige, näm-ligen på Nya Zeeland. I boken finns även extra mate-rial, hennes manuskript från hennes medverkan isommarpratarna på P1, sommaren 2007. Där taladehon just om vad hem var för henne och skillnadenmellan längtan och saknad. Både den texten ochromanen är mycket välskrivna och de ger en någotatt tänka igenom själv. Jag rekommenderar verkligenboken till alla er andra utlandssvenskar. Läs ochlängta hem lite! ´


Tävling

Vinnare avGrann(a)dalahästSVEN gratulerar Carolin Johanssonsom vann Sverige-dalahästen frånGranna. Carolin tycker att Varbergrepresenterar Sverige bra medmotiveringen: Varberg är en underbar sommarstad som erbjuderallt man kan önska sig: hav, skog,kultur och nöje – Sverige i ett nötskal!

Foto: Grannas

www.swedelink.se

www.utlandssvenskar.com

MaliN: hemma är här

Intervju

SVEN:s trogna krönikör och skribentMalin Roca Ahlgren har flyttat hem (?!) till Sverige och dessutomblivit författare. Det vill vi så klart gratulera henne till och samtidigtär vi nyfikna på hennes nya liv. I september i år gav hon ut sin första bok, en gullig barnbok somheter ”Var ligger utomlands?”. Den handlar om en pojke somheter Leo som ska åka utomlandsmed sina föräldrar. Leo funderar påvar utomlands egentligen ligger,det finns ju så många länder ... Boken har text på två språk, mankan välja mellan olika alternativ,men originalet är på svenska ochspanska. Mats Molid har illustreratden fina boken.

Text Emma AgebergFoto Malins privata


Hej Malin! Stort grattis till attha blivit publicerad! Hur kännsdet? Jättekul. Spännande. Pirrigt.

Berätta om idén till boken? Min frågvisa son ställer många frå-gor och en dag var min man utom-lands och arbetade. Han frågadedå ”Var är pappa?”. Jag svaradeatt ”Han är utomlands”. ”Var lig-ger utomlands?”. Då fick jag idéntill den här boken.

Varför har du skrivit på tvåspråk? Mina barn är tvåspråkiga och jagkan själv flera språk och tycker attmed språk kan världen bli merkommunikativ internationellt sett.Att börja med barnen är steg ett.Dessutom finns det många barnsom är tvåspråkiga och därför fat-tas sådana böcker på marknaden.

Var ligger utomlands för dig? Haha, alla andra länder som inteär ”här”.

Och var är hemma för dig? Just nu Sverige. Förut Spanien. Flerställen, men vid tillfället då manbefinner sig där – det landet.

Var och hur får du inspirationtill ditt skrivande? Vardagen. Hela tiden och överallt.

Vad har du för framtidsplaner?Nya böcker eller andra projekt pågång? Absolut! Mer blir det!

Vad tycker du gör en barnbokextra bra?Den ska vara pedagogisk och intel-ligent. Man ska känna igen sig.

Vilken är din favoritbarnbok? Oj, vilken svår fråga. Kan inte väljaen, men jag gillar Gittan.

Sverige eller Spanien ellerutomlands? Var kommer du boom 10 år? Kanske i båda länderna. Det är mindrömplan!

Varför rekommenderar du dinbok?Den är pedagogisk, vacker och gerbarnen en tankeställare som öpp-nar för vidare samtal om världen.

Slutligen, var kan man få tag idin bok?Man kan beställa den här:www.vivlio.se/best.html eller här/www.bokus.com/bok/9789197568289/var-ligger-utomlands. ´

IntervjuNamn: Malin Roca AhlgrenÅlder: 38Bor: StockholmFamilj: Make, 2 kids. En avvarjeGör: Skriver och undervisarFavorit färg: Svart

Mer info om Malin:blogg.malinrocaahlgren.com


En länk till lakrits– och annat svenskt på export


Entreprenör

En länk till lakrits– och annat svenskt på export

Text Emma AgebergFoto Cecilias privata

SVEN fortsätter serien där vi presenterar entreprenörersom säljer svenska produkter till alla oss utlandssven-skar. Turen har kommit till Jeanette Sirefelt, som har tagitöver webb-butiken Swedelink efter grundaren Inga-LillOrbelin. Jeanette har aldrig själv varit utlandssvensk menhar alltid närt en dröm om att få arbeta och bo utom-lands. Därför gläds hon åt att komma i kontakt medsvenskar världen över.


Hur kom det sig att du ville fortsätta drivadenna affärsidé vidare? Jag hade länge letat efter ett företag att förvärva.Tillsammans med min far, drev jag på 8o-talet ettkonsultbolag där vi arbetade med materialhante-ring. Det var väldigt kul och inspirerande. I botten ärjag utbildad maskiningenjör. Efter en tid såldesföretaget och jag fick en anställning som säljare avväxelmotorer. För några år sedan började en tankespira om att starta eller köpa ett företag igen och fådet att växa. Genom en företagsmäklarsida på

nätet fick jag kontakt med Inga-Lill och vi fannvarandra. Hon har varit ett fantastiskt stöd för mig.På köpet har jag fått lära mig massor om hur webb-butiker och Facebook fungerar. Det är verkligen ettväldigt roligt och stimulerande jobb.

Har du själv varit utlandssvensk? Nej tyvärr. Det har alltid varit en hemlig dröm hosmig att få arbeta och bo utomlands men mitt liv hit-tills har inte blivit sådant. Därför gläds jag destomer att få kontakt med svenskar världen över och

få höra hur de har det och vad de önskar frånSverige. Däremot har jag semestrat på många plat-ser runt om i världen men då är man turist och detär inte riktigt samma sak.Vad tycker du är det mest typiska svenska? Oj, det finns så mycket. Ju mer man arbetar meddetta ju fler produkter hittar man. Oftast tänkerman inte så mycket på att många produkter är justsvenska. Min styvmamma kommer ifrån Brasilien.Hon har bott i Sverige i 20 år och det hon saknarmest är våra adventsljusstakar om hon råkar vara i

Entreprenör

sitt hemland över julhelgen. Annars tänker jag påpepparkakor, Aladdinaskar, Kalles, sill, godis – fram-för allt lakrits – och osthyvel.

Är det lätt att "sälja" Sverige? Problemet är inte att sälja Sverige utan att ”synasutomlands”. Sverige är känt för sina kvalitetspro-dukter och sina mattraditioner som t ex glögg tilljulen och sillen till midsommar.

Var bor dina kunder? Från vilket land kommerdet flest beställningar? Nya Zeeland, Australien, USA, Brasilien, Kanalöarnaoch Schweiz.

Har du även förfrågningar från icke-svenskar? Ja, icke-svenskar som har arbetat och studerat iSverige. Det har handlat om sill och lakrits.

Ditt företag säljer svenska saker, böcker, fil-mer, musik, saker till hemmet, livsmedel, sou-venirer och godis. På vad finns den störstaefterfrågan? Svårt att svara på, just nu är det lite av varje. Det ärdet som är grejen med den ”ultimata webbsho-pen”. Om jag ska välja något, så blir det livsmedel,filmer och godis.

Vilken är din favoritprodukt? Utan tvekan lösgodis eller… ja, allt godis.

Hur bestämmer du vilka produkter du tar in? Det kan vara lite knivigt ibland. Men den valda pro-dukten måste kunna levereras på max tre dagarfrån Sverige. Helst inte för stor eller för tung.Naturligtvis ska den vara svenskproducerad.

Arbetar du ensam eller har du medhjälpare? Jag har en kollega som heter Else-Marie Angelbratt.Hon bor på Tjörn och hjälper till med marknadsfö-ringen och naturligtvis sillen från Klädesholmen.

Hur marknadsför du ditt företag? Det finns många sätt att marknadsföra. Via annon-ser hos er och på andra webbsidor riktade tillutlandssvenskar. Sen finns det ambassaderna,svenska företag och skolor som vi har kontakt med.Vi har en Facebook-sida som vi försöker uppdateraminst en gång i veckan och det gäller att synas påandra sociala medier också. Jag läste nyligen i endagstidning att Facebook kommer att bli reklamby-råernas död! Sen arbetar vi med nyhetsbrev ochmejlutskick. Här ”minglar” vi så mycket vi kan föratt sprida vår affärsidé. Alltid är det någon somkänner någon som bor och arbetar utomlands.Svenskarna är ett resande folk.

Har du planer på att utöka ditt produktutbud?Några förhandstips? Det gör vi ständigt och hela tiden. Mest blir detvarianter på mat men även souvenirer. Vi ser till atthålla oss uppdaterade på nyhetsutbudet av spän-nande svenska produkter.

Vad har du för framtidsplaner? Att fortsätta att utveckla Swedelink och att bli ännubättre på att synas och få fler nöjda kunder världenöver. Vi tittar just nu på vilka möjligheter det kanfinnas att få kontakt med nya kunder i Baltikum ochforna östblocket.

Vad gör du när du inte jobbar med Swedelink? Jag är aktiv i bröstcancerföreningen Johanna här iGöteborg och blev själv drabbad av bröstcancer för10 år sedan. Så här långt har det gått bra för migmen vi är alldeles för många som insjuknar och detbehövs mycket pengar och engagemang till fortsattforskning för att lösa cancerns gåta.

Vad är det bästa med Sverige? Vad är det sämsta? Det bästa är väl ändå vår frihet och demokrati. Vårhärliga natur och våra fyra årstider. Och tänk på vårallemansrätt, friheten att kunna gå i skog ochmark! Vi har tagit in en DVD som marknadsför

Sverige på ett underbart sätt. Tittar man på den såÄR Sverige fantastiskt. Det sämsta var svårare attsvara på. Får fundera en stund, jag har inte såmycket att jämföra med. Möjligtvis att den mörkaårstiden är för kall och lång.

Varför är du stolt över att vara svensk? Det är en känsla som verkligen förstärks när manjobbar med detta. Jag upptäcker hela tiden vilkafina produkter som finns här i Sverige och vilkenkreativitet och driftighet svenskar har haft genomåren.

Vad tycker du är det svenskaste av svenskast? Falurödfärgade stugor med en midsommarsång iförgrunden.

SVEN nummer 6 har hus och hem som tema.Vad betyder hem för dig?Trygghet, värme och att få vara sig själv och rå omsig själv. Mycket mys med levande ljus och brasa.Tyst, skönt och avslappnat. Västra Göteborg ochvästkusten är definitivt mitt hem.

Beskriv ditt eget hem med tre ord. Totalrenoverad, tillbyggd 70-talsvilla, trädgård. ´

www.swedelink.com

Entreprenör

Svenska saker mankan beställa frånJeanettes webbshop:

BöckerCD-skivorDVD-filmerFör barnFör hemmetGodisHeja Sverige-paketLivsmedelPresenterSouvenirerTidningarKroppsvård


Annonser


SVT World – ditt fönster mot Sverige!SVT World sänder nyheter och fakta. Musik, sport och natur. Barn- och nöjes-program. Drama, debatter och kultur från Sveriges Television – dygnet runt och året om! SVT World kan ses via satellit i Europa, Asien, Afrika och Australien samt via IPTV i Nordamerika.

Programfrågor: svt.se/svtworld [email protected] Abonnemang: www.connova.se [email protected]/svtworld

Nu både i realtid och On Demand i Nordamerika!

eriges TSvgpro

Musik, sporSVT

ld – ditt fönstorWSVT

– dygnet runt och åretvision eleeriges Teriges Teleram. Drama, debatter och kultur från

n- och nöjes-. Bart och naturt och natur. BarMusik, sporyheter och fsänder nldorWWorSVT

ver mot Sld – ditt fönst

– dygnet runt och åretram. Drama, debatter och kultur från

n- och nöjes-akta.yheter och fyheter och fakta.

ige!erv

vt.se/svtworlds svtworld@connovaAbonnemang: svtw

gPro

Ivia Europa, om!

eriges TSv


se.svtworld@connova

se.connova.wwwAbonnemang: [email protected]

ldororldsvt.se/svtwramfrågor: g

V i Nordamerika.TPIustralien samtAAustralien samtfrika och Asien, AEuropa,

ses via satellit ikanldorWWorTVS– dygnet runt och åretvision eleeriges Teriges Tele


ld

ustralien samt ses via satellit i

– dygnet runt och året

www.swedelink.se

www.lanzaroteweddings.com

www.svt.se/svtworld

Inte utan

mItt IKea

IKEA

Vadbetyder IKEA för ossutlandssvenskar? Mer änvad vi utlandssvenskar

betyder för IKEA verkar det som. När jag flytta-de till Lanzarote för drygt 10 år sedan fannsdet inte många varuhus av kända märken härpå vår lilla vulkaniska ö. Och jag minns hur jagoch bästa väninnan som också är svensk underflera veckor planerade en IKEA-resa till vårgrannö. Vi var överlyckliga när vi kom iväg.Trots att det kostade oss cirka tusenlappen attflyga över till Gran Canaria. Vi reste med tvåtomma väskor tidigt en morgon mitt i veckan.Returbiljetten var bokad senare samma dag. Vitog bussen från flygplatsen direkt till det storaIKEA-varuhuset och det var som att komma tillsjunde himlen. Vi kastade oss in i kaféet för denbilliga frukosten, sedan satte vi av på snitsladbana genom sovrum, kök och vardagsrum.Vi plockade på oss både lakan, stearinljus ochgardiner och jag fick till och med en klädbe-tjänt med mig ... Sedan var det dags för varm-korv med rostad lök. Inget smakar som IKEA:skorv med bröd. Efter en kort paus sprang vividare bland glas, koppar och porslin, ändafram till lunch som naturligtvis avnjöts i IKEA:smatsal. Köttbullar med sås och lingonsylt. Detvar först gången vi ätit IKEA:s klassiker sedan

utflyttningen från Sverige så vi njöt så det stodhärliga till. Efter lunch blev det ytterligare enrunda i butiken, fast då gick vi nog mest ochsneglade på de spännande boktitlarna somstod i hyllorna i de konstgjorda rummen. Detkliade i fingrarna men det blev inga snattare avoss den dagen. Vi hann med en fika på efter-middagen såklart, dammsugare med kaffe, gudvad gott och så till sist ett par inköp i matbuti-ken. Det var strax innan jul så både pepparka-kor och inlagd sill kom med i väskan innan detvar dags att ge sig av tillbaka till flygplatsen. Vireste dit utan bagage men hade tillsammans50 kilo med oss tillbaka, packade i dessatunna, superstora kassar som lokalbefolkning-en använder för att frakta sina varor till mark-naden. Vi skulle troligtvis ha gjort om denna resa ominte det blev så att IKEA faktiskt öppnade ettvaruhus här hos oss på Lanzarote några årsenare. Och trots att detta varuhus inte är likastort och välsorterat så går det att få både jul-skinka och glögg till jul och köttbullar och kavi-ar resten av året. De svenska mammornamöter ofta upp för en fika på IKEA och ett årgick till och med barnen i svenska skolan Luciagenom hela IKEA-varuhuset.De spanska kunderna måtte undra vad det var

för ett underligt upptåg, och personalen hadenog inte riktigt heller fattat galoppen för destängde inte ens av musiken från högtalarnaoch släckte inte ner någonstans, så det hartyvärr inte blivit någon upprepning. Och visstkänns det lite som om IKEA sviker oss utlands-svenskar. Vi som är så stolta över denna myck-et svenska symbol i våra patriotiska hjärtan.Men vid senaste besöket i matbutiken upptäck-er vi till vår stora besvikelse att flera av de klas-siska svenska produkterna har ersatts medtyska eller spanska varianter. Och i år finns var-ken pepparkaksdeg eller glögg på hyllorna.Efter förfrågan får vi beskedet att det hellerinte kommer att finnas. Vi undrar så smått var-för IKEA vill beröva oss från vår enda möjlighetatt fira riktig svensk jul utanför Sveriges grän-ser. Men visst; vi kommer att förbli vårt IKEAtrogen. Det är ju trots allt bara här man kan fåtag i örngott som passar våra från Sverigemedtagna kuddar. Det är ju bara här man kanköpa korv med bröd för bara en euro och det ärbara här man fortfarande kan köpa vaniljsock-er och sirap. Vi håller tummarna att ävenIKEA:s franchiseägare kommer att se nyttanoch glädjen av att ha så trogna supporters värl-den över och att de återställer sitt svenska sor-timent. Heja IKEA. ´

Text Louise Sverud



IKEA

Att kunnamontera

IKEA-möblerär bra att

kunna. Börjagärna tidigt!

”

“

Bye, bye Hollywood HillsHej, hej Sverige

Detstora beslutet att flyttahem togs förra september. Eftermånga år i soliga Los Angeles

skulle vi alltså packa upp vårt liv och bege oss tillkalla norden. Jag och min man hade bestämt oss föratt skaffa barn och det kändes tryggare att låta bar-net växa upp i Sverige. Dessutom är Los Angelessom bekant en dyr stad och barnpassning, som alltannat, är kostsamt. I många familjer är det endasten förälder som arbetar medan den andra stannarhemma med barnet just för att dagis eller förskola ärför dyrt. Lägg till att arbetsmarknaden i USA intevarit den bästa de senaste åren och den ständigatrafiken, så har du några fler skäl till att lämna enannars underbar stad.

Men även andra faktorer spelade in. En av dem varatt jag vill att mitt barn ska ha nära kontakt medsina morföräldrar som jag själv bara träffat ungefären gång om året de senaste 20 åren. När jag harpratat med andra som återvänt till hemlandet efteratt ha bott utomlands en tid, är det oftast dessa skälsom gör att man bestämmer sig för att flytta “hem”igen, plus det faktum att Sverige fortfarande är ettganska tryggt land.

Det var mycket som skulle organiseras och fixasinnan flytten, till exempel arbetstillstånd ochuppehållstillstånd till maken som är amerikan.Svenska ambassaden hjälpte oss med det ochgjorde ansökningsprocessen i det närmastesmärtfri. Vi fick veta att denna process kunde taupp till sju månader. Men i vårt fall tog det inteens en månad.

Det var naturligtvis en självklarhet att vi skulle tamed oss våra familjemedlemmar; hundarna Toby

och Mr. Snuggles samt katten Ziggy. Karantänenför djur från USA är avskaffad sedan 2003, menalla behövde ett europeiskt mikrochip, rabiesvac-cin och avmaskning innan avfärd. Olika flygbolaghar olika bestämmelser vad gäller måtten för dju-rens transportburar eller väskor. En Sherpa-väskaär godkänd av de flesta flygbolag så vi skaffadedessa för hundarna som skulle sitta med oss i pla-net. Vi letade på nätet efter olika fraktbolag somkunde transportera våra ägodelar till Sverige. Eftervänners tips använde vi oss av ett svensk bolagmed mycket överkomliga priser.

I april var det dags att ta farväl till La-La Land, sägaHasta la vista till vännerna och påbörja en ny resapå livets väg. När vi stod på svensk mark med allavåra ägodelar kände vi oss både uppspelta och ensmula melankoliska. En del av vårt liv var nu för all-tid avslutad, och en ny skulle ta sin början.

Jag pratade med Linn Persson i Malmö, som flyttadetillbaka till Sverige 2008 tillsammans med sin svens-ke pojkvän Dick och deras då sex månader gamladotter Saga efter 15 år i Los Angeles. En av anled-ningarna var att de ville vara närmare familjen närde själva skaffat barn.– Det var lätt att komma hem igen tack vare allt stödoch hjälp från familj och vänner, säger Linn. Men jagtyckte att det var svårt att ta reda på allt byråkra-tiskt för att komma in i systemet igen. Vi hade fixatdet mesta i USA, och allt flöt på när det gällde jobboch bostad, men man ska nog tänka på att skriva insig så snabbt som möjligt. Sen är det bra om man tarmed sig referenser och papper på allt man gjort närman flyttar hem igen. Det väger mycket att man bottutomlands.

På frågan om vad som är skillnaden med att bo i


Att flytta tillbaka

Efter en massa år i Sunny California så var det slutligen dags för Monica ochhennes familj att dra upp bopålarna och flytta ”hem”, hem från det somvarit hem under nästan 20 år.


Sverige nu och när hon flyttade därifrån på 90-taletsvarar hon:Det är mycket som är annorlunda nu. Allt blir meroch mer amerikaniserat. Jag tycker att det är bra attsvenskarna har tuffat till sig och kan sälja sig självabättre, jantelagen försvinner mer och mer.

Ångrar du någonsin att du lämnade Sverige?Jag ångrar absolut ingenting, att bo utomlands ärett fantastiskt sätt att utvecklas och växa som per-son, speciellt i ett land som USA där man inte harett socialt skyddsnät som här. Man lär sig att klarasig själv.

Där håller jag med Linn. Som utlandssvensk lär mansig att finna utvägar och lösningar på problem. Manlär sig även att uppskatta Sverige på ett helt annatsätt. Högkostnadsskydd på medicin, bostadsbidrag,gratis språkundervisning, fri sjukvård, sopsorteringoch fem veckors semester är bra exempel.

Vad ska man då tänka på när man flyttar hem igen? – Viktigast av allt: var ute i god tid! Ovärderlig hjälpkan man få av svenska konsulatet eller ambassadennär det gäller frågor om arbetstillstånd eller liknan-de. Gå gärna in på sidor som sviv.se (FöreningenSvenskar i Världen) för att få råd och tips. Om duinte är skriven i Sverige, skriv in dig hos Skatteverketså snabbt du kan. Du måste infinna dig personligenför att göra detta.

Surfa på nätet när det gäller transportbolag ochjämför kostnader eftersom priserna kan skilja mar-kant. Man måste även kunna styrka att man bottutomlands för att slippa tullavgifter, så spara räk-ningar och annat som kan bevisa att du verkligenhaft bostad utomlands. Ska du ta hem dina fyrben-ta vänner kan du gå in på Jordbruksverkets sida,sjv.se, för att läsa vad som gäller.

Till sist: Förbered dig på en känslomässig berg-och dalbana de närmaste månaderna. I skrivandestund har vi varit hemma i sju månader och detkänns relativt bra. Den första tiden var alltingrosa; det var spännande att vara tillbaka och träf-

fa alla, och äta allt det där man saknarnär man bor utomlands. Därefter följdeen period då jag bara längtade tillbakatill Los Angeles och värmen. “Vi harhaft en toppensommar!” sa folk.“Skitväder!” fnyste jag som jämfördemed det kaliforniska vädret.

Saknar jag något i LA då? You bet I am!Värmen! Jag saknar att hajka med hundarna, detoändliga utbudet av restauranger och den supert-revliga amerikanska servicen. Jag saknar minastallkompisar, att plocka apelsiner från balkongen,margaritas vid poolen, kolibrierna och det otroligautbudet av shopping.

Samtidigt är det fortfarande spännande attvara nyinflyttad i sitt gamla fosterland. Ingenhöjer på ögonbrynet när jag äter pizza medbanan och curry, och jag kan äta mandelpotatisfrån mina föräldrars potatisland. Det kommerinte att vara svårt att hitta julmust till julen.Och när jag ser hur min mammas ögon lyserupp när hon tittar på sitt barnbarn, vet jag attjag gjorde rätt val. ´

Att flytta tillbaka

Text Monica Olofsson

Foto Monicas privata

Funderar du på att flytta tillbaka? Tips och mer info som kan vara användbart hittar du på:

www.utlandssvensk.net

Det är en känslomässigberg- & dalbana

“”

En resa

tillbaka till

framtiden

Text & Bild Malin Rocca Ahlgren

www. malinrocaahlgren.blogspot.com


Att flytta tillbaka

Attåtervända hem, hem till sitt hemlandefter ett halvt liv utomlands, är svåra-re än jag trodde. Gamla vanor åters-

peglar sig i mina egna barn. Självklarheter som attspringa barfota i grönt gräs är nytt för dem, nytt förmig men också ett av alla minnen från när jag självvar liten.

Nu står jag här igen efter att ha bott hela mittvuxna liv någonannanstans. Jag har återvänt.Kommit hem. Hemma känns främmande. Inte somförr. Träden har blivit högre, väggarna på husenvitare och människorna mer genomskinliga. Jag serdem, de ser mig, men de befinner sig någon annan-stans. Frånvarande. Jag trycker ned mina bara fötteri det mjuka gräset för att påminna mig om att jagfaktiskt finns, att jag står här nu. Nu. Den mjukamarken tar emot mina bara fötter med en smek-ning. Min gröna gamla mark, mitt land, mittSverige.

Gräset är fortfarande grönt och mjukt. Precis somnär jag var liten. Nu är jag stor, och har med migmina egna barn tillbaka till mitt gamla land. Mittgamla vackra land smeker även deras fötter somgenast börjar springa i det. Kryper ihop i dessnyöppnade famn och låter sig vaggas till söms avden. Jag skådade, grät, blundade och tog ett ande-tag för att skaffa kraft till vad som väntade oss. Jagklämmer hårdare tag om mina barns små händersom glidit in i mina stora trygga handtag. De göm-mer sig bakom mina ben, smygtittar och försökerförstå vad de ser. Nya färger, nya former och nyalukter. Många frågor och funderingar. Den nygamlagröna världen omfamnar mig och jag dras med.Vinden tar tag i håret och jag upplever en slagsGröna Lund på landet ute i skogen, där jag sitter påflakmoppe och skumpar medan mina barn pekarglatt på hästar och kossor som vi svishar förbi. Somatt gå på zoo för dem. Vi får snabbt veta vad somgäller i det nygamla landet. Nya ord, uttryck ochvanor kastas i famnen på oss. Och jag som troddeatt jag var svensk. Åka flakmoppe i skärgården. Attslunga snö, ha bråddar på skorna och prata brutto-lön istället för netto är bara några exempel. Attbarn har mobiltelefoner och att halva svenskabefolkningen inte har en egen skosmak, utan måstegå i likadana vita tygskor av samma märke. VitaConverse-epidemi.

Det känns som om jag är med i filmen Tillbaka tillframtiden, med gräsklipparbilar (typ), att inte fåöppna konto utan ID-kort, att inte få skriva in sig påAF utan ID-kort (fast man har personnummer),ordet ”kröka”. Fenomenet kröka. Vad? Varför? Attplanera att gå ut, och inte bara göra det. Att folkhar en alkoholhaltsmätare hemma. Att inte få skaf-

fa telefonabonnemang utan fastanställningsavtal.Dessutom ville de ge en telefon till dottern på åttaår. Är det normalt? frågade jag. De bara såg på migsom om jag kom från en annan planet medan detänkte att det var en dum fråga, för svaret var själv-klart JA. Att man kallas för fiskmås om man är ennollåtta (därför att ”vi” (eller de) Stockholmareskräpar ned så mycket), att dra sig till någon slagsskamvrå som rökare, att röka överhuvudtaget. Attäta nyponsoppa, tomtegröt, älg, ren och messmör.Blocket! Herregud, vilken värld! Vuxna smågodis-plockare. ALLA äter godis, godis, godishysteri. Attäntligen hitta frisörer som förstår sig på ens hår ochinte tycker man är loca för att man vill ha slingornär man redan är blond. Men jag är inte blond, jagär råttfärgad, ser du inte det? Att man måste ha ensån där P-skiva. Jamen, vad är det? En självklarhetatt veta, att ha, att använda.

Att tanka bilen bara med kort. Dessa kort igen.Hemma i Spanien var det nästan tvärtom. Betala påbussen med telefonen. Inga mynt där heller. Såklart

Malin! Lever du i stenåldern? Att dricka saft, ätavarmkorv. Hela tiden, överallt. Mamma ska vi äta ensån där korv nu igen? Varför äter man så mycketkorv i Sverige? Att få barnbidrag. Att ha hallon ochsmultron i krukor. Att lära sig nya begrepp som grill-väder. Att använda cykelhjälmar. På barn – och påvuxna. På barn med sparkcykel. Ingen och aldrig iSpanien. Att ha grannar som inte röker och odlargräs hemma. Och låter doften sprida sig in i enseget sovrum. Att ha regn och sol på samma gång.Och barnen är ute ändå. Det hade de aldrig varit iSpanien. T o m skolornas utetid ställdes in vid regn.Roligt att vara ute i regnet. Roligt med paraply,gummistövlar och att plaska och hoppa i pölar. Attköpa vin i stora mjölkpaket med plastpip. Att intebehöva visa legitimation när man betalar medVisakort. Att betala allt med kort. Lämna in Visakort

i baren. Va? Vadå lämna in kortet? Att betala kypa-ren på en gång när man blir serverad, inte när manska gå. Vad är springnota?

Att inte avbryta och prata i mun, vänta på sin tur,stå i led, i kö. Inte fråga vem som är sist.Nummerlappar – så modernt. Att inte skära ostmed kniv. Och ladda upp för hösten genom att inre-da hemmet och skapa mysfaktor. Att 50% av allabarn från 6 år till 14 (Obs! 6 år!) stannar hemmasjälva under sommaren medan föräldrarna jobbar,och småbarnsföräldrarna tar semester på olikaveckor för att någon måste ta hand om barnen.Vilken familjär semester.Att använda tvättstugor, gemensamma cykelställ,hålla hastighetsgränsen, köra efter trafikens regleroch bara parkera där man får. Att sakta drabbas avdet mest typiska – väderfixeringen. Att inte springa till doktorn så fort något händer,inte ta antibiotika mot allt. Att gå online, lösa alltdär. Verkligen allt. Har man inget nät är man noglite lost i Sverige idag verkar det som.

Vad har du för personnummer? Personnummertack. Utan personnummer kan jag tyvärr inte hjälpadig. Personnummerslandet. Onlinelandet. Lev dittliv i din iPhone. Kreditupplysning och kreditupplys-ning dit. Men om man inte har bott i Sverige då?Nej, då räknas man precis som de som har fåttbetalningsanmärkningar – man får ingen service,ingen hjälp.

Att dricka kranvatten. Äta äpple med skal. Att sevarje förort med dess röda näsgäng, med sina bur-kar. Vänja sig vid att det alltid finns en liten gruppav dessa som sitter och klunkar sig till någon slagsgemenskap. Försöka förklara för barnen ... Och attsjälv inte längre ta ett glas vin till lunch, för lunchäts vid tolv och inte vid tre. Nej, för vin är alkoholså det får man bara ta på speciella platser och spe-ciella tider. Inte som vilken dryck som helst. JamenMalin, det förstår du väl? Och att betala tio eurosför ett halvt glas på en bar är inte ovanligt. Såklart.Det är ju alkohol! Att kunna handla second hand.Loppisar, secondhandbutiker och hela den fantastis-ka marknaden. Äntligen. Tjejen köpte nya skinns-tövlar för en tia och killen en vinteroverall för tretior. Härligt att se barn i myskläder och inte i spets,lack och siden by Mr R. Lauren himself. Allsång på skansen. Allsång i alla vardagsrum. Ivårt. Allsång på middagar. Sång och supen.Men trots detta kommer vi nog ett tag till att beteoss som de flesta invandrare i Sverige och fortsättamed egna seder i viss mån. Vi grillar paella ute,dricker vin till sena luncher, pratar högt och medmycket kroppsspråk och har ännu inte kommit in ide tidiga morgnarna här, trots att vi arbetar. ´


Att flytta tillbaka

Jag har återvänt.Kommit hem. Hemmakänns främmande. Intesom förr. Träden harblivit högre, väggarnapå husen vitare ochmänniskorna mergenomskinliga. ”

“

Vill du vara med?Skribent – Fotograf – Illustratör – Intervjuobjekt – Redaktionsjobb

Vill du vara med och skriva, fotografera, berätta eller kanske ha en liten tecknad serie i SVEN? Vi tar gärna emot förslagoch bidrag. SVEN har ett speciellt temaland och olika fokus i varje nummer, och kanske har du en idé om vad som skullevara riktigt intressant! Låt oss veta! Kontakta SVEN på:[email protected]

Vi vill ge så många som möjligt chans att uttrycka sig på vår “megablogg” i tidningsformat, för alla utlandssvenskar somkänner att de har något att dela med sig av.

Vi tackar våra sponsorer

Annonsplats i SVEN?För mer information [email protected]

SVEN är en gratis e-tidning som kommer ut 2 gånger per årDu kan läsa tidningarna på: www.tidningensven.com

www.svenskamammor.com

www.scandinavianstuff.com

www.svt.se/svtworld

www.swedelink.se

http://www.snusdirect.com/sv

sven nummer 6

Documents