EXAMENSARBETE FASTIGHETSUTVECKLING MED FASTIGHETSFÖRMEDLING  FASTIGHETSUTVECKLING GRUNDNIVÅ, 15 HP STOCKHOLM, SVERIGE 2020 

   

     Svenska stadskärnor under coronakrisen Studie av tre svenska stadskärnors samverkansstrukturer under covid-19 pandemin 2020.  Axel Lundbäck Sunny Simonian 

    

   

                          

 

0

     

1 

  

2 

Bachelor of Science thesis 

Title 

Author(s) Department TRITA number Supervisor Keywords 

Swedish cities during the corona crisis. A study of three swedish cities collaboration structures  during the covid-19 pandemic 2020.  Axel Lundbäck, Sunny Simonian School of Architecture and the Built Environment TRITA-ABE-MBT-20431Anna Hrdlicka City development, collaboration, coronavirus, crisis, BID 

Abstract 

As a result of the covid-19 pandemic, many cities have been hit by large turnover losses in business. The                                     municipality and the businesses that make up the city center today face major challenges, but also                               potential opportunities. This thesis aims to shed light on how collaborative relationships within urban                           development work can act as emergency preparedness in crises as well as what development opportunities                             the crisis creates. 

The study is conducted at three city centers with varying degrees of collaboration: Kalmar, Ronneby and                               Visby. The results pointed overwhelmingly towards that collaboration between the municipality, business                       and property owners in the city is perceived as a form of preparedness. It is therefore of utmost                                   importance to invest in creating good collaboration relationships within the city in good times to create                               the conditions for effective crisis management. 

The study has found that there are certain success factors that are important for a city center to consider                                     in its development. These are the importance of trust between functions and people, established                           communication paths and long-term strategic planning for increased demand. These elements support a                         thriving urban development, but also good crisis management. 

3 

4 

Acknowledgement 

This bachelor’s thesis in real estate development was written during the spring term 2020 at the Royal                                 Institute of Technology. The work is equivalent to 15 credits and has been completed at the Department                                 of Real Estate and Construction. 

We would like to extend a thank you to our supervisor Anna Hrdlicka for guidance and support during                                   the study. Furthermore, we would also like to extend a big thank you to the following people who took                                     the time to volunteer to be interviewed despite the unusual circumstances brought about by the covid-19                               pandemic. 

● Inger Alfredsson. Nationell samordnande, Svenska stadskärnor● Fredrik Bergström. Affärsområdeschef, WSP Advisory● Lisa Söderholm. Centrumutvecklare, Kalmar City● Thomas Davidsson. Näringslivschef, Kalmar Kommun● Eva Nypelius. Regionstyrelsens ordförande, Region Gotland● Roger Fredriksson. Kommunstyrelsens ordförande, Ronneby Kommun

Stockholm, June 8th, 2020 

Axel Lundbäck Sunny Simonian 

5 

Examensarbete 

Titel 

Författare Institution TRITA nummer Handledare Nyckelord 

Svenska stadskärnor under coronakrisen. En studie av tre svenska stadskärnors  samverkansstrukturer under covid-19 pandemin 2020.  Axel Lundbäck, Sunny Simonian Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad TRITA-ABE-MBT-20431Anna Hrdlicka Stadsutveckling, samverkan, coronavirus, kris, BID 

Sammanfattning

Till följd av covid-19 pandemin har många stadskärnor drabbats av stora omsättningsförluster i                         näringslivet. Kommunen och verksamheterna som utgör stadskärnan står idag inför stora utmaningar,                       men också inför eventuella möjligheter. Denna uppsats syftar till att belysa hur samverkansrelationer inom                           stadsutvecklingsarbetet kan agera som beredskap i kriser samt vilka utvecklingsmöjligheter som krisen ger                         upphov till.  

Studien görs på tre stadskärnor med varierande grad av samverkan: Kalmar, Ronneby och Visby.                           Resultaten visade överväldigande tydligt att samarbete mellan kommun, näringsliv samt fastighetsägare i                       staden upplevs som en form av beredskap. Det är därmed ytterst viktigt att satsa på att skapa goda                                   samverkansrelationer inom staden i goda tider för att skapa förutsättningar för effektiv krishantering.  

Studien har funnit att det finns vissa framgångsfaktorer som är angelägna för en stadskärna att beakta i sin                                   utveckling. Dessa är vikten av förtroende mellan aktörer och personer, etablerade kommunikationsvägar                       samt långsiktig och strategisk planering för stärkt efterfrågan. Dessa element understödjer en florerande                         stadskärneutveckling men också god krishantering.  

6 

Förord    Denna kandidatuppsats inom fastighetsutveckling har skrivits VT 2020 vid Kungliga Tekniska Högskolan.                       Arbetet motsvarar 15 högskolepoäng och har genomförts vid institutionen Fastigheter och Byggande.   Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Anna Hrdlicka för vägledning och stöd under arbetets gång.                                   Vidare vill vi även rikta ett stort tack till följande personer som tagits sig tid att ställa upp på intervju trots                                         de ovanliga omständigheter som covid-19 pandemin medfört.   

● Inger Alfredsson. Nationell samordnande, Svenska stadskärnor ● Fredrik Bergström. Affärsområdeschef, WSP Advisory ● Lisa Söderholm. Centrumutvecklare, Kalmar City ● Thomas Davidsson. Näringslivschef, Kalmar Kommun ● Eva Nypelius. Regionstyrelsens ordförande, Region Gotland ● Roger Fredriksson. Kommunstyrelsens ordförande, Ronneby Kommun 

 Stockholm, 8 juni 2020  Axel Lundbäck Sunny Simonian                                        

7 

 

Inledning 10 

Bakgrund 10 

Problemdiskussion och syfte 11 

Hypotes 12 

Avgränsningar 12 

Teori 12 

Arnstein's Ladder of Citizen Participation 12 

SOU 2016:13 Civilsamhällets värde i samhället 14 

Demokratiskt värde 14 

Socialt och samhällsekonomiskt värde 14 

Management teori Strategy Safari by Henry Mintzberg 15 

Design school 15 

Environmental school 16 

Konfiguration school 17 

BID internationellt 17 

BID i Sverige 19 

Platsvarumärke 19 

Utbud 20 

Platsen 20 

Tillgänglighet 20 

Rent, tryggt och säkert 20 

Krishantering 20 

Hälso- och sjukvård 21 

Ekonomi, näringsliv och finans 21 

Skola och högre utbildning 22 

Infrastruktur och livsmedelsförsörjning 22 

Kultur, idrott och sammankomster 22 

Risk- samt krishantering som organisation 23 

Metod 23 

8 

Resultat 24 

Inger Alfredsson, Sveriges Stadskärnor 24 

Fredrik Bergström, WSP 25 

Lisa Söderholm, Kalmar 27 

Thomas Davidsson, Kalmar 30 

Eva Nypelius, Gotland 32 

Roger Fredriksson, Ronneby 33 

Diskussion 35 

Stadskärneutveckling 35 

Viktiga framgångsfaktorer för en stabil stadskärna 37 

Samverkan 37 

Stark efterfrågan 38 

Samverkan som beredskap 39 

Varför är samverkan positivt och hur konkretiseras det 40 

Slutsatser 40 

Diskussion av slutsats 41 

Referenser 42 

Figurförteckning 43 

Bilagor 44 

Bilaga 1 44 

Bilaga 2 49 

Bilaga 3 55 

Bilaga 4 63 

Bilaga 5 70 

Bilaga 6 76  

   

9 

1. Inledning 

Den 31 december 2019 rapporterade Kina in till Förenta Nationernas Världshälsoorganisation, WHO, en                         ansamling fall av lunginflammation i Wuhan, Hubei. Ett nytt coronavirus kunde så småningom                         identifieras, som senare har kommit att spridas världen över och klassats som en pandemi. Denna                             pandemi har i skrivande stund satt hela nationers ekonomi på paus och orsakat nästan 400 000 dödsfall                                 världen över (WHO, 2020).

1.1. Bakgrund Snart efter årsskiftet 2019-2020, den 4 januari 2020, rapporterade WHO genom sociala medier att det                             fanns ett skara fall av lunginflammation, dock utan dödsfall, i Wuhan, Hubei. Dagen därpå publicerades                             en rapport med riskanalys samt råd utifrån vad Kina hade rapporterat in till WHO. Den 10 januari kom                                   ytterligare en publikation från WHO, denna gång mer omfattande, med råd och vägledning till alla länder                               angående hur coronaviruset kan upptäckas, testas och hur potentiella fall ska hanteras. Baserat på tidigare                             grenar av coronavirus - SARS och MERS, och kända smittvägar för respiratoriska virus gavs råd ut om                                 hur smittspridningen kunde minskas. (WHO, 2020) 

Den 12 januari 2020 delade Kina den genetiska sekvensen för coronaviruset, nu döpt till covid-19. Två                               månader senare, den 11 mars, drivna av en oroväckande spridning och kritiska efterverkningar bestämde                           WHO att covid-19 kunde karaktäriseras som en pandemi. I skrivande stund, 7 juni, är antalet bekräftade                               covid-19 fall 6 779 713 och antalet avlidna 397 388. Nedan följer en tabell som visar hur drabbade olika                                     världsdelar har varit över tid. (WHO, 2020) 

 Figur 1. Case comparison, till och med 6 juni (World Health Organization, 2020) 

I Sverige upptäcktes första fallet av covid-19 den 4 februari 2020 i Jönköping. Sedan dess har antalet                                 insjuknade i covid-19 ökat och den ackumulerade siffran ligger på 34 440 personer. Antalet avlidna i                               Sverige är 4125. Hårdast drabbade regionen i Sverige är Stockholmsregionen (Folkhälsomyndigheten,                     2020). Redan den 1 februari klassade regeringen covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom vilket gjorde att                             dörren för extraordinära skyddsåtgärder öppnades (Regeringen, 2020). 

Med anledning av den rådande pandemin är det av största intresse att undersöka hur stadskärnor hanterar                               krisen. En undersökning av hur pandemin påverkar stadskärnors utvecklingsarbete är ytterst aktuellt då                         det kan ge tidiga indikationer på problem och möjligheter. Då man i modern tid inte har upplevt en                                   likartad kris samt att tidigare forskning kring kriser är innesluten av vissa gränser att appliceras på covid-19                                 

10 

pandemin, blir denna rapport en föregångare till mer omfattande studier.   

 Figur 2. Sjukdomsfall per dag. (Folkhälsomyndigheten, 2020) 

 Figur 3. Sjukdomsfall per region. (Folkhälsomyndigheten, 2020) 

1.2. Problemdiskussion och syfte Man kan idag säga att den rådande pandemin har, och fortsatt kommer att, påverka den ekonomiska                               utvecklingen negativt (Konjunkturinstitutet, 2020). Frågan som återstår är hur denna utveckling kommer                       att arta sig framöver. Gällande coronakrisen är det ett unikt läge då i ett kortsiktigt lokalt perspektiv                                 människor råds att utöva social distansering vilket påverkar handeln och servicesektorn markant.                       Problematiken i nuläget ligger i att hitta strategier för att möjliggöra kommers och stimulera de särskilt                               utsatta företag till följd av krisen. Utöver de åtgärder och krispaket som beslutats av den svenska                               regeringen har kommuner, organisationer och de privata aktörerna inom kommunen möjlighet att i                         samråd med varandra ta fram egna lösningar. 

Denna uppsats har till syfte att undersöka om ett starkt samverkansnät mellan kommunen, fastighetsägare                           

11 

och näringslivet kan underlätta krisarbetet i stadskärnan samt om detta ger några positiva effekter för det                               lokala näringslivet och den fortsatta utvecklingen av stadskärnan. 

1.3. Hypotes Denna rapport ska besvara följande frågor: 

- Vilka utvecklingsmöjligheter inom fastighets- och stadskärneutveckling har denna kris öppnat upp för? 

- Viktiga framgångsfaktorer för en stabil stadskärna under kris, men även normalläge. - Har de kommuner som har haft ett etablerat samverkansnät på plats sedan tidigare kunnat 

hantera krisen bättre än kommuner som inte haft denna struktur? 

 

1.4. Avgränsningar 

Då denna uppsats till sin huvudsakliga del ska behandla ämnet fastighetsutveckling kommer handeln                         endast att beröras i ringa omfattning. Dock kommer handeln tas med i den omfattning som är befogad för                                   att belysa utvecklingen i städerna.  

För att ge en god överblick kommer information att samlas in om olika åtgärder som gjorts i stadskärnor                                   runt om i landet, detta för att skapa en generell uppfattning. Undersökningen kommer att rikta in sig på                                   tre olika kommuner för att mer specifikt och djupgående analysera strukturer och möjligheter. 

2. Teori I följande avsnitt ska relevanta teoretiska utgångspunkter presenteras. För att ge bästa möjliga överblick                           och förståelse för ämnet tar teorin avstamp i Arnsteins “ladder of citizen participation” - en modell som                                 beskriver de olika nivåerna av medborgardeltagande i beslutsprocesser. Dessa graderas från helt                       icke-deltagande till fullkomlig kontroll över processen. Vidare tas en Statlig Offentlig Utredning (SOU)                         upp som undersöker värdet av civilsamhället samt föreslår åtgärder för att stärka denna. Sedan diskuteras                             business improvement district, även känt som BID, och hur modellen kan vara ett strategiskt alternativ                             för stadsutvecklingsprocessen. Sist beskrivs tre skolor från Mintzbergs bok “Strategy Safari”, detta för att                           belysa olika strategiska arbetssätt organisationer kan välja att arbeta med. 

2.1. Arnstein's Ladder of Citizen Participation 

I en studie skriven av Sherry Arnstein år 1969 undersöks i USA medborgardeltagande i olika                             planeringsprocesser. Deltagandet visar sig variera från högt till lågt och kan kan övergripande placeras i                             åtta olika steg. Givetvis är de åtta stegen en förenkling av verkligheten men de kan hjälpa till att illustrera                                     att det finns betydande strukturer för hur invånare deltar i samhällets beslutsprocesser.  

De nedre stegen i den s.k “Ladder of Citizen Participation” utgörs av manipulation och therapy. Dessa steg                                 beskriver de beslutsprocesser vars verkliga mål är att möjliggöra för folk att delta men enbart i syfte för                                   makthavare att influera och utbilda deltagare om “sanningen”. Stegen klassas som ett icke-deltagande från                           invånarna.  

Efterkommande trappsteg utgörs av informing och consultation som beskriver de besultprocesser där                       invånare får en möjlighet att få bli informerad samt göra sin röst hörd. Makthavare erbjuder alltså                               möjligheten till ett deltagande, fast under förhållanden där folkets åsikter saknar någon verklig tyngd                           

12 

eftersom makthavaren i slutändan kontrollerar besulten. Därmed finns ingen försäkran att hänsyn                       kommer tas till invånarnas åsikter. När deltagandet i denna mån är så pass begränsat benämns detta som                                 tokenism då det finns möjlighet till deltagande fast utan någon verklig påverkan. Att just informera                             samhällets invånare om dess rättigheter respektive skyldigheter är ett viktigt steg för att kunna skapa ett                               legitimt deltagande av invånare i planerings och beslutsprocesser. Problematiken ligger i att informationen                         ofta tillhandahålls i ett sent skede av planeringsprocessen samt utan någon större möjlighet till dialog.                             Vanliga verktyg för att tillhandahålla information till invånare är kommunikationsredskap som är ensidiga,                         såsom media, informationsbrev och dylikt. Likt informing som kan betraktas som ett inledande steg till att                               skapa ett legitimt deltagande i samhället är             consultation likväl så viktigt då åsikterna av samhällets               invånare konsulteras för första gången. Vanligtvis           sker detta genom undersökningar, sammanträden         eller offentliga utfrågningar. Problematiken i detta           trappsteg bottnar i att det under rådande             förhållanden är svårt att skapa ett genuint             deltagande då makthavare i slutändan begränsar           vikten av invånarnas åsikter. Arnstein menar även             att undersökningar inte är ett giltigt sätt att forma                 en överblick om folks åsikter utan ytterligare             respons från invånarna. (Arnstein, S. 1969)  

Nivå fem i stegen, som utgörs av placation, är enbart                   en högre form av tokenism då deltagare i               beslutsprocessen får ge råd och kritik fast utan               riktig chans till påverkan. Detta eftersom           makthavare likt tidigare steg begränsar vikten av             invånarnas åsikt då det aldrig finns någon riktig               säkerhet att åsikten har påverkande kraft i             beslutsprocessen. Gällande just placation kan man           betrakta detta steg som det första då invånarna i viss mån har inflytande. Deltagandet grundas i att                                 invånarna sitter med i olika styrelser samt kommitteer som har inflytande över planering och                           beslutsfattande processer i samhället. Detta steg menas enligt Arnstein fortfarande utgöra en form av                           tokenism, alltså en slags förfalskad möjlighet till inflytande. Problematiken ligger i att dessa individer som                             sitter med i dessa utskott enkelt kan handplockas för att hållas konsekvent mot den makthavande eliten                               som håller majoriteten av platserna. (Arnstein, S. 1969)   

Nästkommande trappsteg är partnership som kan anses vara första steget då invånarna verkligen har                           möjlighet att påverka beslutsprocessen. Makten kan betraktas omfördelad genom förhandlingar och                     kompromisser mellan makthavare och invånare. Beslutsprocessen hanteras vid detta laget i kommitteer                       som bägge parter är aktiva inom där båda sidor tar ansvar för planering och beslutsprocesser. Vanligtvis                               fungerar partnership bäst när det finns en stark central aktör som besultsfattande invånare är ansvariga inför                               samt att det finns finansiella resurser för dessa kommitteer att anlita folk med viktig administrativ                             funktion, såsom samhällsorganisatör eller advokat. Med dessa kriterier har invånare möjlighet till ett                         genuint inflytande över besultsprocessen i samhället, förutsatt att bägge parter finner samarbetet nyttigt.                         (Arnstein, S. 1969)  

De översta trappstegen utgörs av delegated power och citizen control där invånarna till allra största del innehar                                 

13 

makten. Tidigare betraktade som icke-havande hanterar i detta stadie hela besultsprocessen och                       kännetecknas av en administrativ enhet som vanligtvis består av grannverksamhet utan några                       intermediärer till finansiering av projekt i området. Förhandlingar mellan invånare och statliga tjänstemän                         kan även resultera i en aktoritär besultsfattande position för icke-havande i ett specifikt program eller                             projekt. I dessa fall har stegen nått den nivå där invånare har tillräckligt med makt för att försäkra sig om                                       att projektet tar hänsyn och ansvar mot dem. Med en betryggande dominant position för invånare tvingas                               makthavare att starta en förhandlingsprocess för att lösa ojämlikheter istället för att pressa motparten till                             ett kooperativt beslut. (Arnstein, S. 1969) 

Denna modell kommer att appliceras på samarbetet mellan det offentliga, fastighetsägare och näringslivet                         där fastighetsägarna och aktörerna inom näringslivet kommer betraktas som “medborgarna”. 

2.2. SOU 2016:13 Civilsamhällets värde i samhället 

Demokratiskt värde 

Begreppet “det civila samhället” syftar till den del av samhället där människor hjälper varandra utan                             inblandning av offentliga parter såsom kommun och omfattar en mångfald av olika verksamhetsområden                         och associationsformer. Det civila samhället kan avgränsas till en formaliserad och en icke-formaliserad                         del där den formaliserade delen utgörs av ett antal olika associationsformer såsom ideella föreningar,                           ekonomiska föreningar, trossamfund, stiftelser samt samfällighetsföreningar. De icke-formaliserade               delarna av det civila samhället avser de delar som saknar formalitet, således ej uttryckligen bestämd i                               någon associationsform. Civilsamhället fyller en rad olika roller i samhället, däribland ur ett demokratiskt                           perspektiv agera röstbärare och opinionsbildare och lyfta olika gruppers intressen. Rollen som röstbärare                         omfattar även att driva på och kritisera det offentliga maktutövandet. Att individer möjliggörs att delta i                               samhällsdebatten är en fundamental demokratisk förutsättning för ett fungerade samhälle. (SOU, 2016:13) 

Ytterligare roll som civilsamhället kan ha ur ett demokratiskt perspektiv är som “utövare” där                           organisationer och föreningar åtar sig uppgifter och uppdrag som är finansierade med offentliga medel.                           Rollen möjliggör för samhället en bredare mångfald av olika aktörer som utför uppdrag i samhället och                               kan på så sätt bidra till välfärden. I internationell forskning har man även sett att civilsamhället, i sin roll                                     som utförare av uppdrag, kan erbjuda mervärden såsom ett bredare perspektiv i den problematik olika                             organisationer har till syfte att lösa. (Gavelin K m.fl., 2010) 

Det civila samhällets organisationer kan även anses som en grogrund och en potentiell                         rekryteringsplattform för ett vidare politiskt engagemang. Organisationerna är ofta uppbyggda med                     demokratiska principer där individer ges en möjlighet till en inblick och kunskap om hur påverkansarbete                             kan drivas. Det utgör alltså en slags arena för reflektion och diskussion mellan människor. På så sätt spelar                                   det civila samhällets organisationer en viktig roll i bevarandet och utvecklandet av demokratiska värden i                             samhället och bidrar till nya perspektiv på lösningar av kollektiva problem. (SOU, 2016:13)  

Socialt och samhällsekonomiskt värde 

Det civila samhällets betydelse för människans utveckling i samhället är stor. Det mänskliga behovet av                             social gemenskap och av att känna sig behövd är mycket tydlig. Civilsamhället utgör inte enbart en arena                                 för diskussion och utveckling av samhället i stort utan erbjuder även individer en möjlighet till                             interagerade, träning av ledarskap samt verka i ett socialt sammanhang. Om det offentliga rummet såsom                             stat, kommun eller regionen kan ta tillvara på det potentiella engagemanget från civilsamhället skulle det                             

14 

innebära en bättre social sammanhållning och sin tur eventuellt förbättra vad det offentliga åstadkommer.                           (SOU 2016:13) 

Ur ett rent samhällsekonomiskt perspektiv är det svårt att bedöma värdet av det civila samhället. De                               modeller som existerar har svårigheter att beräkna de mervärden som civilsamhället för med sig då allt inte                                 går att omsätta i ekonomiska termer. Exempelvis är det svårt att separat bedöma värdet av olika individers                                 deltagande i en organisation i kontrast till vad organistation åstadkommer. (SOU 2016:13) 

2.3. Management teori Strategy Safari by Henry Mintzberg 

Nedan följer en sammanfattning på design-, omgivnings- och konfigurationsskolan som är en del av de tio                               skolor av Henry Mintzberg. En skola refererar till den intellektuella tradition kollektivt skapad av en grupp                               människor som delar liknande karaktärer i åsikter, disciplin, ekonomi, kultur, tro eller social rörelse. I                             strategisk management är “Ten Schools of Thoughts” ett ramverk för att kunna kategorisera spektrumet                           av olika former av strategier hos organisationer. (Mintzberg, Ahlstrand & Lampel, 1998)  

2.3.1. Design school 

I sin enklaste utformning kan designskolan beskrivas som en strategi vars mål är att hitta bästa möjliga                                 kompatibilitet mellan interna kapaciteter och externa möjligheter. Modellen för designskolan fokuserar i                       första hand på att utvärdera interna och externa omständigheter och genom detta finna hot och                             möjligheter i omgivningen respektive styrkor och svagheter i organisationen. Detta görs traditionellt sett                         genom en SWOT-analys. Nedan följer sex premisser för designskolan. (Mintzberg, Ahlstrand & Lampel,                         1998) 

1) Strategiformuleringen är en     avsiktlig och medveten     tankeprocess. 

2) Ansvar för den medvetna       tankeprocessen ligger hos     organisationens ledning.   Enligt designskolan är     ledningen den   person/personer som sitter i       toppen av organisationens     hierarkipyramid, denna blir     då strategen.  

3) Då strategin formuleras av       en person behöver denna       också vara enkel och       informell. Vidare tror man       att utveckling och     formaliseringen av strategin     kan inskränka på strategins       essens. 

4) Strategin ska vara unik för         organisationen. 

5) Strategin ska vara fullt       

15 

utformad innan implementering kan ske. 6) För att alla i organisationen ska kunna förstå sig på strategin, och senare kunna ta till sig den,                                   

måste formuleringen av strategin vara mycket enkel och explicit. 7) Efter att en unik, heltäckande och explicit strategi har formulerats kan den börja att                           

implementeras.  

(Mintzberg, Ahlstrand & Lampel, 1998) 

 Viss kritik för designskolan finns dock att tillgå. En strategi som försätter organisationen i en mycket snäv                                 nisch riskerar att också begränsa organisationens perspektiv. Dessutom finns ingen möjlighet till                       kontinuerligt lärande som en del av strategin då denna ska vara fullt utvecklad innan implementeringen                             och därefter förbli konstant vilket i vissa fall kan göra organisationen oflexibel. Tittar man på skapandet av                                 strategin utgår denna från organisationen styrkor och svagheter, samt omgivningens hot och möjligheter.                         Hur ska man veta vad en organisations styrkor och svagheter är? Designskolan förespråkar att en                             organisations styrkor och svagheter ska tas reda på genom medvetet tänkande och analys. Det är dock inte                                 alltid självklart vad dessa styrkor och svagheter är och i vissa fall kan en organisation behöva testa dessa                                   för att försäkra sig om att de håller i verkligheten - dock tillåter designskolan inte denna typ av                                   inkrementell process för strategibildning. (Mintzberg, Ahlstrand & Lampel, 1998) 

2.3.2. Environmental school 

Till skillnad från många andra strategiska skolor där omgivningen anses vara en faktor som bör tas hänsyn                                 till, anses det i environmental school att omgivningen är den drivande kraften i en organisations strategi.                               Organisationen beskrivs i denna skola som en passiv aktör som mestadels reagerar på de förändringar som                               omgivningen presenterar. De premisser som finns för omgivningsskolan är följande: 

1) Omgivningen är central för organisationens. 2) Organisationen måste reagera mot dessa omgivningsfaktorer, annars riskerar organisationen att                   

bli irrelevant och dö ut. 3) Ledarskapet blir genom detta synsätt en passiv roll som agerar endast för att tolka omgivningen                             

och säkerställa att organisationen anpassar sig.  4) Framgångsrika organisationer är lika varandra. 

(Mintzberg, Ahlstrand & Lampel, 1998) 

Men vad är då omgivningen? Denna skola har sina rötter i Contingency-synsättet där det inte finns ett                                 glasklart “bästa sätt” för en organisation att drivas på, utan påverkas av faktorer som omger                             organisationen. Nedan följer fyra grupper av faktorer som beskriver en verksamhetens omgivning. 

1) Stabilitet. En organisations omgivning kan variera från stabil till dynamisk. Mintzberg                     exemplifierar detta med en verksamhet som snider träskulpturer vars kunder efterfrågar samma                       form decennium efter decennium samt en privatdetektiv som aldrig vet vad nästa uppdrag kan                           komma att beröra. 

2) Komplexitet. Omgivningen för en organisation kan ha varierande grad av komplexitet. En                       verksamhet kan vara komplex om om den kräver en stor mängd sofistitikerad kunskap och                           mindre komplex när denna kunskap kan rationaliseras.  

3) Grad av diversifiering i marknaden. En organisations marknad kan ha en varierande grad av                           diversitet, från en verksamhet som har få likartade kunder till en annan verksamhet som har                             

16 

många olika kunder.  4) Fientlighet. Omgivningen för en verksamhet kan vara allt från mycket generös till mycket fientlig.                           

Fientligheten påverkas av faktorer såsom verksamhetens relation med fackförbund, regeringen                   och andra externa grupper men också tillgängligheten av resurser. 

Den största kritiken mot omgivningsskolan är mot dess synsätt rörande strategibildning som en passiv                           kraft som endast reagerar på sin omgivning. Även definitionen av omgivningen ses som en stor svaghet i                                 teorin, då denna beskrivs i mycket överdrivna men svaga former. Det är sällan att en organisation befinner                                 sig i en omgivning som är genomgående turbulent eller komplex, det finns snarare tidsperioder som kan                               karaktäriseras av komplexitet, turbulens och etc. Att utforma sin strategi utifrån denna typ av aggregerade                             nivåer kan ses som en chansning. (Mintzberg, Ahlstrand & Lampel, 1998) 

Konfiguration school 

Konfigurationsskolan kan enkelt beskrivas som en kombination av samtliga 10 skolor som H.Mintzberg                         lyfter i boken Strategy Safari. De basala premisser som skolan vilar på är att den omfattar de andra                                   skolorna men alla i en egen väldefinierad kontext. Mestadels av tiden kan en organisation beskrivas i                               termer om en stabil konfiguration av dess egna specifika karaktärer. Nyckeln till strategisk management                           vilar i att bibehålla stabilitet men också periodvis identifiera behov av förändring och kunna hantera denna                               periodvis störande process utan att åsamka skada på organisationen. De resulterande strategierna ur                         konfigurations-skolan tar alltså form i de andra skolorna men i sin egen tid anpassat till sin egna situation.                                   Strategin tillåter organisationer att förändra position då den basala premissen av skolan är att strategin                             behöver konfigureras och tar sikte i att försöka hitta en kombination av de olika aspekter som går att finna                                     i de nio andra skolorna. (Mintzberg, Ahlstrand & Lampel, 1998) 

2.4. BID internationellt

Business Improvement Districts, hädanefter BID, är en samverkansmodell för utveckling inom ett                       specifikt avgränsat geografiskt område där intressenter genom ökad samverkan kan jobba mot gemensamt                         uppsatta mål för området (Fastighetsägarna, 2020; Boverket, 2020). Utanför Sverige kan man se BIDs                           främst i USA, där det anses vara det senaste rönet av modeller för stadsutveckling samt även en av de                                     mest intresseväckande och kontroversiella då det de facto innebär en ytterligare beskattning inom                         BID-området. (R. Briffault, 1999) 

Förebilden för dagens BID finner man i Toronto Kanada i början 1970-talet där några affärsinnehavare,                             som under en tid hade upplevt minskad lönsamhet, samverkade för att öka mängden kunder längs                             gatuståket som deras verksamheter låg på. Sedan dess, främst under 80- och 90-talet har många BID                               skapats i USA, framförallt i New York där de mer välkända exemplen är Times Square BID och New                                   York Grand Central BID. (R. Briffault, 1999) 

En exakt definition av BID finns egentligen inte då det på grund av lokala variationer i den specifika                                   lagstiftningen rörande BID (eller frånvaron av denna, som fallet är i Sverige) ger olika ramverk för                               samverkan inom modellen. Till skillnad från delstaterna i USA där det finns specifik lagstiftning, om än                               varierande, rörande BID-verksamhet saknas motsvarande i svensk lagstiftning. Gemensamt för de flesta                       BID är dock att privata fastighetsägare och företagare inom ett avgränsat geografiskt område i en                             stad/kommun förbehåller sig att betala ytterligare en avgift utöver den vanliga skatten. De intäkter som                             genereras av avgiften används sedan för att finansiera olika typer av tjänster och förbättringar inom det                               geografiska området som ingår i BID. Vanliga åtgärder som vidtas av BID-organisationen är exempelvis                           

17 

fysiska förbättringar av miljön såsom nya planteringar samt renhållning genom borttagning av klotter och                           graffiti. I vissa fall kan säkerhetsåtgärder tas till för att göra området mer säkert för invånare, de som                                   bedriver verksamheter samt besökare. I de fallen kan exempelvis privata väktare hyras in för att patrullera                               området vilket har varit orsaken till viss kontrovers inom BID-områden i USA bland annat. Vidare kan                               organisationen ägna sig åt att skapa en distinkt prägel i området som sedan kan användas i                               marknadsföringen för positionering. För att skapa en distinkt prägel brukar oftast en visuell strategi                           användas där formgivning och gestaltning spelar en stor roll i hur enhetligt ett område uppfattas och                               bland annat kan gemensamma typsnitt eller teman användas vid marknadsföring av olika verksamheter                         inom BID-området. (R. Briffault, 1999) 

Fördelarna med att införa ett BID inom ett område är att genom samverkan över gränserna för det privata                                   och kommunala göra det möjligt att genomföra bredare omprofileringar av områden som annars hade                           varit utmanande. Ett mycket känt exempel är hur Times Square i New York omvandlades från att vara ett                                   “red light district” till att bli ett område för familjevänlig underhållning och en plats för kontorsbyggnader.                               Genom att sammanföra den privata och allmänna sektorn i en samverkansmodell kan det ske ett utbyte av                                 kunskap och information som leder till ett mer anpassat förvaltande av de specifika värden som finns                               inom ett visst område. Kritiker av BID-modellen argumenterar däremot att BIDs späder på ekonomiska                           klyftor ytterligare genom att mer välbärgade områden med större politiska muskler kan köpa till sig en                               bättre stadsmiljö. Säkerhetsfrågan har varit en av de verksamheter som BIDs ägnar sig åt som har skapat                                 mest kontrovers då det inneburit att mer förmögna områden kunnat investera i ökade säkerhetsåtgärder                           medan fattiga området förblivit osäkra och i vissa fall till och med farliga. Detta är såklart en källa för                                     segregation som ses mycket kritiskt på. Andra åtgärder som syftar till att stärka lönsamheten för de                               verksamma företagen inom området drar sällan till sig lika mycket uppmärksamhet däremot. (R. Briffault,                           1999) 

Många stadskärnor kämpat med att hålla handeln vid liv då det har skett en omstrukturering av hur vi                                   handlar, främst på grund av externa köpcentrum och E-handel. Städer kan uppleva många olika typer                             effekter, bland annat minskad befolkning, minskad sysselsättning och lägre inkomstnivåer. BID-modellen                     kan ses som det senaste försöket från kommunerna sida att hantera och öka sin konkurrenskraft mot                               decentraliseringen av handeln från citykärnan. Grundidén i alla BID är att främst gynna företagen och                             lönsamheten inom verksamhetsområdet, men trots detta är BID-modellen inte begränsad till större orter                         som präglas av kontor, shopping och turism. I det stora hela visar trenden i USA oftast en större central                                     BID i en kommun. New York är däremot ett exempel på att det absolut kan finnas flera BIDs i en stad                                         och däribland mindre (till exempel en lokal shoppinggata) som fokuserar på den lokala handeln som är                               beroende av ett flöde av människor från omkringliggande områden. (R. Briffault, 1999)  

Mindre orter kan alltså med fördel dra nytta av ett samarbete mellan privata och allmännyttiga aktörer för                                 utveckla den lokala stadskärnan på orten. Vidare så fokuserar verksamheten som bedrivs av en BID, till                               skillnad från många andra utvecklingsinitiativ, på småskalighet och med betoning på att lyfta                         gatuplansverksamheter och förbättringar av det allmänna gaturummet. Det läggs ingen större kraft på att                           exempelvis bygga nya hotell eller andra större strukturer, utan man jobbar oftast med befintliga strukturer                             och försöker lyfta det som redan finns och anses vara positivt. (R. Briffault, 1999) 

Då mycket av konkurrensen för stadskärnor och lokala shoppingstråk den senaste tiden kommit från nya                             köpcentrum i de mindre centrala delarna av kommunerna kan det vara naturligt att blicka mot styrningen                               av köpcentrum och finna inspiration i hur de blivit så attraktiva och applicera delar vid platsutveckling                               och centrumutveckling. Något som kan ses vara utmärkande för köpcentrum (och i viss mån nöjesparker                             och festivaler m.m.) är att besökarna kan tillgodogöra sig en typ av integrerad service som platsen erbjuder                                 

18 

och möjligheterna för områdesövergripande management och strategisk planering. Man kan alltså säga att                         köpcentrum, detaljhandelskomplex och nöjesparker normalt sätter en högre standard på enhetlighet,                     renlighet och säkerhet i de allmänna platserna och har därmed också höjt förväntningarna som besökare,                             arbetare, turister och investerare allmänt har på shoppingstråk och citykärnor. (R. Briffault, 1999)  

Spinner man vidare på modellen för köpcentrum kan man även etablera en BID-styrning som ser på                               verksamhetsområdet som ett köpcentrum och i förlängningen jobbar långsiktigt för att exempelvis                       komplettera handeln med vissa typer av verksamheter vid uthyrning av lokaler för att göra området som                               helhet mer attraktivt. På samma sätt kan verksamheter som inte passar in i områdets tema eller känsla                                 undvikas. Ett sista steg i köpcentrum-analogin är att skapa en distinkt prägel, som nämnt tidigare. (R.                               Briffault, 1999) 

2.5. BID i Sverige 

BID i Sverige tar sin form som en frivillig samverkansmodell som Svenska Stadskärnor erbjuder en                             professionell och strukturerad modell för. Denna BID-modell består av sju steg och fem fokuspunkter                           vars slutliga mål är att uppnå samarbete mellan aktörer i ett geografiskt eller tematiskt område som ger                                 upphov till resultat som ingen aktör kunna åstadkomma ensam. Detta görs genom att gemensamt ta fram                               en samverkansmodell, affärsplan och en driftorganisation givet de omständigheter som råder på platsen.                         Målet med BID är att bygga upp en systematisk kunskap om området i fråga som görs tillgänglig för                                   beslutsfattare inom området. Detta ska i längden göra det möjligt för de lokala aktörerna att förverkliga                               idéer och initiativ. (Svenska Stadskärnor, 2020) 

Det som krävs för att starta ett BID i ett område är: 

- Ett geografiskt avgränsat område - Gemensam vision, målsättning och affärsplan - Tydlig ansvarsfördelning och finansieringsplan - En fungerande arbets- och referensgrupp - BID-manager 

Nedan följer en beskrivning av de fem fokusområdena.  

Platsvarumärke 

Det första steget är att definiera den valda platsens identitet samt vilken profil och positionering platsen                               ska ha. Målet är att den valda målgruppen tydligt ska uppfatta och komma ihåg platsen. Det viktiga i detta                                     steg är att förankra varumärket så att alla beståndsdelar genomsyras av samma kärnvärden. Nästa steg blir                               att skapa en sammanhållen kommunikation utåt som är logisk och långsiktig. För att kommunikationen                           ska vara betydelsefull måste varumärket styrkas av bevis. Löften i denna kommunikation måste uppfyllas.                           (Svenska Stadskärnor, 2020) 

Utbud

I detta steg görs en kartläggning av det befintliga utbudet av verksamheter, aktiviteter och upplevelser som                               finns på platsen och dess omgivning. Idag väljer flera att besöka en plats baserat på dess utbud av handel,                                     service, tjänster, restauranger etc. Utbud som tillfredsställer en bredare mål- och åldergruppsmix har visat                           sig påverka livskvaliteten positivt och ha en lugnande effekt. Utifrån nuvärdesanalysen ska man sedan sätta                             realistiska mål som syftar till att främja butiksmixen, olika aktiviteter, upplevelser och service för att göra                               

19 

platsen attraktiv. (Svenska Stadskärnor, 2020) 

Platsen

BID-området ska gärna ha en tydlig identitet som erbjuder unika upplevelser. Människor uppskattar                         möjligheten att kunna stanna upp och njuta av solen eller folkvimlet från exempelvis en bänk. Vidare är                                 det viktigt med inspirerande platser som bjuder in till spontana möten och som generellt sett är trivsam.                                 Vidare är platsens funktion också mycket viktigt. I detta moment tittar man på hur olika typer av                                 verksamheter är belägna, samlat (i kluster eller blandat) eller utspritt och finns det motiv till att exempelvis                                 låta verksamheter byta lokaler med varandra för att gynna flödet genom platsen. Dessa åtgärder syftar till                               att skapa en funktionell och trivsam plats. (Svenska Stadskärnor, 2020) 

Tillgänglighet

För att möjliggöra ett ökat flöde av besökare och kunder är det en förutsättning att platsen är tillgänglig                                   och inkluderande. Detta kan vara allt från tillgång av parkeringsplatser, tidtabeller för kollektivtrafik - helt                             enkelt hur smidigt det är att ta sig till platsen vare sig man kör bil, använder kollektivtrafik, cykel eller                                     promenerar. Vidare ska man se över huruvida platsen i sig är tillgänglig så som hela, jämna och plana                                   trottoarer, risken för vattenansamlingar, andra hinder såsom cyklar som kan hindra framkomligheten för                         fotgängare, rörelsehindrade och andra med funktionshinder. (Svenska Stadskärnor, 2020) 

Rent, tryggt och säkert

För att försäkra sig om att människor ska vilja bo, besöka eller vistas på en plats måste denna kännas ren,                                       trygg och säker under dygnets alla timmar. För att skapa sig en objektiv uppfattning av hur säkert ett                                   område känns kan man samla in statistik om brott, se över kostnader för sanering av klotter och klotter                                   med mera. Vidare bör samverkan mellan polis, räddningstjänst, krögare och etc ses över och huruvida                             denna fungerar i dagsläget. Andra faktorer såsom bullernivå från trafik och verksamheter kan ha inverkan                             på hur ren och trygg en plats uppfattas. Sist med inte minst spelar utsmyckning i form av blommor, växter                                     och dekoration under årets alla storhelger en mycket viktig roll som inte bör underskattas - till denna bör                                   en speciell post tilldelas i budgeten. En välskött och ren plats bidrar till platsens helhetsintryck och                               attraktionskraft. (Svenska Stadskärnor, 2020) 

2.6. Krishantering En kris kan generellt sett delas upp i olika faser där man aktivt måste analysera vilka åtgärder som är                                     aktuella i respektive fas för att kunna stimulera och hantera den rådanden situationen (Prevent, 2020).                             Nedan följer en summering av de åtgärder som vidtagits av den Svenska regeringen med anledning av                               covid-19 och arbetet med att minska smittspridningen och försöka mildra en ekonomisk nedgång. De                           områden de tagits åtgärder inom är hälso- och sjukvård, resor och internationella kontakter, ekonomi,                           näringsliv och finans, skola och högre utbildning, infrastruktur och livsmedelsförsörjning samt kultur,                       idrott och sammankomster. 

Hälso- och sjukvård 

H.M. Konungen och statsminister Stefan Löfven har genomgående kommunicerat vikten av stort eget                         ansvar till det svenska folket. De menar att alla måste ta ett eget ansvar för att minska spridningen av                                     viruset samt att det är av största vikt att följa råd som kommer från de svenska expertmyndigheterna. 

20 

Socialstyrelsen och folkhälsomyndigheten har en central roll i arbetet mot att bekämpa utbrottet av                           coronaviruset. Folkhälsomyndighetens ansvar innefattar bland annat att koordinera arbetet med utökad                     provtagning för covid-19 och socialstyrelsen ska identifiera grupper i samhället som löper ökad risk för att                               bli smittade samt ta fram handlingsplan för hur detta ska lösas på bästa sätt. Det kan handla om att                                     personer i dessa särskilt utsatta grupperna behöver avstå arbete under längre tid och kan komma att bli                                 beroende av ekonomiskt stöd för att klara sin vardag. Bland socialstyrelsen uppdrag ingår också att vara                               nationell inköpscentral för sjukvårdsmaterial, skyddsutrustning och viss medicinteknisk utrustning.  

På uppdrag av regeringen har vissa svenska företag satt igång arbete med att ställa om sin egen produktion                                   för att kunna säkerställa en inhemsk produktion av personlig skyddsutrustning för vården.  

Andra lättnader har vidtagits, såsom borttagandet av det krav som innebar att produkter som ska nå                               vården måste vara märkta på svenska, och på begäran av läkemedelsverket tillåta apotek att lämna ut                               större mängder läkemedel till patienter som tidigare varit tillåtet. Internationellt har sverige också                         presenterat initiativet “Trade for Health” som syftar till att avlägsna handelshinder och tullar som belastar                             handeln av medicinska produkter.  

Vidare förväntas intensivvården att bli mycket belastad och kapaciteten kommer att behöva ökas, vilket                           socialstyrelsen har fått i uppdrag att koordinera. Kravet på läkarintyg från och med åttonde sjukdagen har                               tillfälligt tagits bort för att avlasta sjukvården. Resor och internationella kontakter 

Sedan den 19:e mars infördes förbud av icke nödvändiga resor till sverige av regeringen, på europeiska                               rådet och kommissionens uppmaning. Detta förbud skulle gälla i 30 dagar men har kommit att förlängas                               till och med den 15 maj. Syftet är att mildra spridningen av covid-19 och i förlängningen mildra                                 effekterna. Utrikesdepartementet avråder icke nödvändiga resor till alla länder till och med den 15 juli,                             efter vilket nya bedömningar kommer att göras. Då reseförbud påverkar många svenskar utomlands har                           omfattande resurser omfördelats av utrikesmyndigheterna för att hantera detta. (Regeringen, 2020) 

Ekonomi, näringsliv och finans 

Regeringen har genom ett krispaket med fokus på jobb och omställning föreslagit att sänka krav på vem                                 som kan få a-kassa samt justera upp golv och tak för belopp som kan betalas ut. Regeringar har också som                                       mål att öka Arbetsförmedlingens resurser under 2020 och genom utökat stöd till arbetslösa som startar                             företag samt kommunala sommarjobb för ungdomar stärka arbetsmarknadspolitiken.  

För att mildra effekterna av pandemin för jobb och företag har regeringen föreslagit ett ytterligare                             krispaket som bland annat innehåller en statlig företagsakut för små och medelstora företag, tillfälligt                           sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter samt tillfälliga rabatter för hyror i utsatta branscher. I paketet                           ingår också förslag om statligt ansvar för för sjuklön i två månader, upphävande av karensavdrag, höjt                               anslag för smittbärarpenning, likviditetsersättning via skattekontot för företag samt ett nytt system för                         korttidspermittering. För systemet med korttidspermittering ska staten bära den absolut största delen av                         kostnaderna och skatteverket ska få extra resurser för att kunna kontrollera vilka företag som har fått stöd                                 för korttidspermittering.  

Regeringen har signalerat att så fort kampen mot Covid-19 tillåter ska fokus riktas mot en snabb                               ekonomisk återhämtning. Tillsvidare behöver dock ett omfattande arbete fortskrida för att dämpa de                         effekter som uppstår till följd av viruset, och för att möjliggöra detta arbete har regeringen föreslagit i en                                   extra ändringsbudget att höja nivån för de offentliga finanserna under året med 350 miljarder kronor.                             

21 

(Regeringen, 2020) 

Skola och högre utbildning 

Genom en ny lag har regeringen fått befogenhet att tillfälligt stänga förskolor, skolor, fritidshem eller                             annan pedagogisk verksamhet. Genom denna nya lag får även huvudmän i vissa fall besluta om att                               tillfälligt stänga en pedagogisk verksamhet. I dagsläget har det inte bedömts att stängning av grund- och                               förskolor är aktuellt men om läget och bedömningen skulle ändras på denna punkt har regeringen                             förberett för att säkerställa omsorg för de barn samt elever vars föräldrar arbetar inom samhällsviktiga                             verksamheter.  

De skolor som tvingas hållas stängda efter beslut från expertmyndighet måste lägga om undervisningen till                             distansundervisning. Regeringen rekommenderar Sveriges gymnasieskolor, kommunala vuxenutbildningar,             yrkeshögskolor, högskolor och universitet att hålla stängt och tills vidare förlägga undervisningen på                         distans.  

För att underlätta vårdstuderande att arbeta inom vården utan att studiemedlet minskat har fribeloppet                           under 2020 för alla som får studiemedel slopats.  

I vårändringsbudgeten har regeringen för 2020 föreslagit att 100 miljoner kronor ska avsättas till                           forskningsinsatser kopplat till viruset. (Regeringen, 2020) 

Infrastruktur och livsmedelsförsörjning 

För att säkerställa grundläggande tillgänglighet för transporter av personer och gods för samhällsviktiga                         ändamål har regeringen infört en temporär allmän trafikplikt på vissa flyglinjer till och från Gotland och                               Norrland. 

Man har kunnat konstatera att sverige för tillfället har en god livsmedelsförsörjning och att virusutbrottet                             inte har påverkat livsmedelsproduktionen i någon större utsträckning. Alltså finns det inget som tyder på                             att det finns anledning för privatpersoner att bunkra lager av livsmedel, däremot bör man som alltid ha                                 beredskap med torrvaror och konserver utifrån de rekommendationer som finns utgivna av MSB och                           Livsmedelsverket. 

För att få en god lägesbild av förmågan att upprätthålla infrastruktur för elektroniska kommunikationer i                             hela sverige har digitaliseringsminister Anders Ygeman samlat telekombranschen för samtal. (Regeringen,                     2020) 

Kultur, idrott och sammankomster 

Regeringen har infört ett tillfälligt beslut om att förbjuda allmänna sammankomster och offentliga                         tillställningar med fler än 50 deltagare. Detta beslut är en åtstramning av det tidigare beslutet med                               deltagargräns om 500 personer. Även beslut om att endast tillåta bordsservering på restauranger, cafeer                           och barer infördes tillfälligt av regeringen. 

Extra stöd till kultur- och idrottssektorn om en miljard kronor har beslutats, varav 500 miljoner kronor                               går till respektive sektor. Även stöd till medier i sverige har uppmärksammats genom förslag i                             vårändringsbudgeten på permanent förstärkning av mediestödet. (Regeringen, 2020) 

22 

Risk- samt krishantering som organisation 

Riskhantering handlar mycket om att en organisation bör veta när en risk ska tas, hantera kända risker                                 samt identifiera nya. Hanteringen har generellt tre olika steg där organisationen först måste identifiera                           oacceptabla risker som riskerar att ha stor negativ influens på organisationen. Därefter bör en prioritering                             av risk upprättas. Detta eftersom organisationer som försöker hantera samtliga risker likvärdigt riskerar att                           inte uppnå maximal effekt av de resurser som tillhandahålls. Organisationen bör istället utvärdera de                           potentiella hot och avgöra var resurserna gör störst nytta. (Venette, 2003) 

Slutligen bör en beredskapsplan upprättas för att kunna hantera den disruptiva situation som eventuellt                           uppdagar sig. Att det finns en plan med tillhörande rutiner är avgörande för att kunna organisera sig och                                   fördela ansvar i en utmanande period. Organisationen bör även undersöka förhållandet mellan kostnader                         och nytta för att försäkra sig om att responsen ej är potentiellt mer skadlig än risken. (Venette, 2003) 

I kontrast till riskhantering som till största del fokuserar på att identifiera potentiella hot och utforma en                                 plan om hur man undviker dessa, så fokuserar krishantering på behandling av dessa hot före, under och                                 efter de inträffat. Tre vanliga element i en kris är att krisen utgör ett hot mot organisationen, att krisen för                                       med sig ett överraskningsmoment samt att det generellt sett finns en väldigt begränsad mängd tid att fatta                                 beslut. Krisen kan därmed argumenteras vara en process av förändring där en strategi i en organisation                               inte längre kan underhållas och eventuellt måste förändras. (Venette, 2003)  

 

3. Metod Denna rapport kommer främst att baseras på kvalitativa undersökningar som innefattar intervjuer,                       teoretiska utgångspunkter samt tidigare studier. Rapporten inleddes med övergripande undersökning av                     litteratur och tidigare studier av olika ämnesområden som berör samverkan och stadskärneutveckling.                       Sedan togs kontakt med Inger Alfredsson, nationell samordnare för BID-verksamhet i organisationen                       Svenska Stadskärnor. Den huvudsakliga idén var att studera tre olika stadskärnor vars kommun hade                           varierande grad av samverkan med övriga aktörer i staden.  

Genom kontakten med Alfredsson fick vi möjlighet att ta del av den slutna gruppen Sveriges                             Centrumutvecklare på Facebook. I denna grupp iakttogs aktiviteten i flödet där det delades information                           om diverse frågor, främst gällande coronakrisen. Vi kunde konstatera efter en tid att vissa aktörer stack ut                                 i flödet genom hög grad av aktivitet, kreativa idéer och stort engagemang. Av dessa valdes Kalmar ut som                                   en intressant kandidat för kommun att studera. Via Alfredsson kunde också Ronneby väljas som den                             stadskärna med en BID-organisation. Slutligen efter diskussion med handledare Anna Hrdlicka, valdes                       Visby som den tredje stadskärnan för närmare studier. Vid varje stadskärna var målet att intervjua två                               personer varav en från den kommunala sidan samt en representant för näringslivet. Totalt sex                           intervjuförfrågningar, två till varje stad, skickades ut och vi mottog svar från följande fyra personer 

- Roger Fredriksson, kommunstyrelsens ordförande i Ronneby Kommun - Thomas Davidsson, Näringslivschef i Kalmar Kommun - Lisa Söderholm, Centrumutvecklare och VD för Kalmar City - Eva Nypelius, Regionstyrelsens ordförande i Region Gotland 

Dessa fyra intervjuer kompletterades med två ytterligare intervjuer, dels med Inger Alfredsson och dels                           med Fredrik Bergström, affärsområdeschef på WSP Advisory och ekonomie doktor i nationalekonomi                       

23 

från Handelshögskolan. Detta för att ge fler infallsvinklar i studien. 

För intervjuerna skapades semistrukturerade frågemallar som vi utgick ifrån vilket gav oss frihet att ställa                             följdfrågor under intervjuerna. Intervjuerna spelades in samt transkriberades och sammanfattades för                     resultat.  

 

4. Resultat Nedan följer sammanfattningar på de intervjuer som har hållits. För transkriberade intervjuer, se bilagor.  

4.1.1. Inger Alfredsson, Sveriges Stadskärnor 

Inger Alfredsson jobbar som nationell samordnare för Svenska Stadskärnor och jobbar med olika                         utveckling och processverktyg som ska underlätta för kommuner och centrumföreningar att jobba med                         olika platsutvecklingsfrågor. I fråga om hur hennes arbetsuppgifter har förändrats till följd av                         coronakrisen beskrivs att den största frågan i nuläget är hur man ska organisera sig under krisen. Svenska                                 Stadskärnor har under många år arbetat med att bygga upp ett nationellt nätverk som möjliggör ett                               informationsutbyte runt om i landet. Inger beskriver hur en fundamental grundpelare för att kunna ha ett                               givande informationsutbyte är ett förtroende parter emellan för att kunna svara ärligt på de frågor som                               ställs.  

I fråga om vilka olika trender samt återkommande frågor Inger observerat beskriver hon hur det främst                               handlar om: 

“Har vi rätt typ av sammansättning av samverkansorganisation?” “Hur kommunicerar vi?” 

“Vad gör vi, alltså vilka krisåtgärder?” 

Det är alltså dessa tre grundläggande frågor som man bör ta hänsyn till inledningsvis för att sedan kunna                                   jobba fokuserat på plats. Då regeringen kommer aktivt med olika krishanteringsåtgärder, där inte alla är                             tillämpliga lokalt är det därmed viktigt att göra en värdering om vad olika platser bör jobba med på plats                                     menar hon. Vi vet idag att det här inte kommer ta slut inom detta året, utan Svenska Stadskärnor kommer                                     jobba inom en treårsperiod med olika faser för att hantera kölvattnet av krisen. Många verksamheter                             kommer ta skada och man funderar redan idag vad man ska fylla de vakanta lokaler som kommer, för i                                     dagsläget är vi enbart på toppen av ett isberg.  

Nästkommande fråga behandlar om Inger har sett en ökad efterfrågan på verktyg för att kunna samverka i                                 kommunerna, alltså en ökad begäran på att lyckas samverka på ett effektivt sätt i kommunen mellan olika                                 aktörer. Inger beskriver att det går att konstatera att en del kommuner har bristfällig samverkan men att                                 det inte går i nuläget att koncentrera sig på sakfrågan. Situationen som coronakrisen har fört med sig tror                                   Inger kommer agera som ett uppvaknande på många håll ute i landet att samverkan inom kommunen är                                 en fråga som man måste börja jobba med efter krisen är över. Så länge kommunerna är stabsläge kan man                                     inte jobba med organisationsförändring menar hon. Att kommuner med ett bättre utvecklat                       samverkansnät klarar sig bättre jämfört med de de som har ett mindre utvecklat samverkansnät är en                               självklarhet tror Inger. De platser som inte har beredskap för detta kommer lida oerhört.  

I fråga om Inger har sett ett ökat initiativtagande av fastighetsägare eller handlare mot en ökad dialog                                 beskriver hon hur handlare inte har tid att sitta på möten i tider som dessa. Det krävs snabba åtgärder och                                       ett bemötande på plats i deras verksamhet för att kunna få kontakt. Dessa verksamhetsutövare står i en                                 

24 

otroligt pressad situation där man måste möta dem ute på plats i kontrast till fastighetsägarna som är                                 mycket mer öppna och har en helt annan förmåga och tid att vara delaktiga. För att bemöta den                                   kommersiella verksamheten i första planet beskriver Inger vikten av den digitala utvecklingen eller hur                           man kan använda högtalarsystem innan öppning eller stängning för att förmedla information på plats,                           men det viktiga är att man försöker.  

I dagsläget är krisen långt ifrån över och Inger frågas vad hon tror kommuner, centrumutvecklare,                             fastighetsägare och näringslivet kommer ta med sig när allt är över. Hon svarar att alla tror vi upptäckt att                                     vi är extremt sårbara, oavsett vilken verksamhet det handlar om, både inom det offentliga och privata.                               Även beredskapen måste bli betydligt högre än vad den var tidigare, men vad just resultatet kommer bli                                 vet vi ännu inte. Hon tror att vi kommer bli betydligt mer digitala och strukturera om sättet vi arbetar. Att                                       lösa arbetsrelaterade problem digitalt kommer bli betydligt vanligare.  

4.1.2. Fredrik Bergström, WSP 

I en intervju med Fredrik Bergström, affärsområdeschef för WSP Advisory samt ekonomie doktor i                           nationalekonomi, diskuterades olika effekter av finanskrisen 2008 på stadskärnans utveckling samt de                       effekter den nuvarande krisen eventuellt för med sig. I intervjun behandlas även potentiella                         utvecklingsmöjligheter som uppdagas till följd av coronakrisen samt eventuella åtgärder som bör tas i ett                             kortsiktigt samt långsiktigt perspektiv för att stärka stadskärnan.  

Bergström beskriver finanskrisen som väldigt djup och att den huvudsakligen påverkade handeln, i                         synnerhet sällanköpsvaruhandeln. Vad det gäller finanskrisens påverkan på stadskärnan så menar han på                         att den inte är lika tydlig som den kris vi ser idag då coronakrisen slår mycket hårt mot besöksnäringar.                                     Effekter och likheter med coronakrisen jämfört med finanskrisen utan fokus specifikt på stadskärnan är så                             till vida att det är en djup kris och att det skapar en hög osäkerhet. Folk tenderar att bli sparsamma och                                         handeln i samhället minskar.  

I fråga om den problemlösning och metodik som kan appliceras för hantera krisen beskriver Bergström                             krisen i två olika faser. Den ena fasen handlar om hur individer inte bör resa, besöka butiker, restauranger                                   vilket kommer drabba handlarna. Den problematiken kommer inte släppa förens man släpper på de                           nuvarande restriktioner och även då är det inte säkert att folk kommer adaptera tidigare rörelsemönster i                               samhället. Till följd av detta finns det då risk att den nuvarande krisen övergår till en ekonomisk kris vilket                                     innebär nästkommande fas. I ett sådant fall finns det större likheter till finanskrisen där sämre tider drivet                                 av en ekonomisk nedgång medför att konsumenten blir mer sparsam, företagen möts av en hårdare                             konkurrens och krisen kommer medföra konkurser.  

Vad det gällande åtgärder som bör tas lyfter Bergström de statsfinansiella paketen som syftar till att sänka                                 företagens kostnader så de kan ta sig igenom denna oerhört svåra period som inneburit stora                             intäktsbortfall men också de åtgärder som syftar till att öka efterfrågan och få massan att handla och                                 besöka mer. Utöver detta lyfts generell utmaning i alla kriser, folks förväntan om framtiden. Han menar på                                 att oavsett om en individs kapital ökar innebär inte det ett automatiskt konsumtionstryck om det råder en                                 osäkerhet kring framtiden.  

“Då kommer inte konsumtionstrycket tillbaka förens vi förväntar oss bättre tider.” 

Hur återhämtningen efter krisen kommer se ut är svårt att bedöma menar Bergström. Men då det                               eventuellt finns ett uppdämt konsumtionsbehov till följd av de restriktioner som coronaviruset fört med                           sig är det inte helt osannolikt att det kan vända snabbt. Vad som däremot händer under krisen är att de                                       

25 

underliggande trenderna som exempelvis internet-handel förstärks. Han menar på att affärsmodellen för                       många traditionella handlare har varit sig snarlik under en väldigt lång tid såsom HM, Lindex etc, och att                                   intresset för butikshandeln minskat. Därmed menar Bergström att traditionell butikshandel försvinner på                       lång sikt då man inte har lyckas svara upp mot den nya tidens efterfrågan vilket även kommer vara en                                     ytterligare utmaning för stadskärnorna. 

I fråga om vilka åtgärder kommun, centrumutvecklare och handeln kan ta till för att hantera krisen ur en                                   mer lokal aspekt med specifikt stadskärnan i fokus menar Bergström att på kort sikt är det många kreativa                                   lösningar som krävs. Det kan handla om att flytta ut butiken på gatan för att klara av de                                   rekommendationer från folkhälsomyndigheten eller att man i samspel anordnar hemkörningsservice.                   Sådana initiativ menar han på är väldigt viktigt där en positiv bieffekt är att folk får en bättre samverkan                                     och kommer med bra ideér.  

Angående om vad fastighetsägarna kan göra menar Bergström att oavsett om en butik eller restaurang kan                               korttids permittera sin personal så utgör hyran för lokalen en stor kostnad. Möjligheterna från                           fastighetsägarna att gå ned i hyra temporärt är något som bör analyseras då man i slutändan kan förhandla                                   i eget intresse av att ha hyresgästerna kvar. Ur ett kommunalt perspektiv kan man underlätta tillstånd. 

Nästkommande fråga i intervjun diskuterar om det privata bör få mer inflytande i kommunens strategiska                             beslut både under krisen och i ett normaltillstånd. Bergström menar att detta i största allmänhet skulle                               vara bra med en ökad dialog. Om man ser till många stadskärnor ser man ofta att de har ett bra                                       samarbetsklimat där de naturliga aktörerna är fastighetsägare, handeln, kommunen samt att de ofta har ett                             gemensamt centrumbolag. Här menar Bergström att det är viktigt att stadens aktörer förstår att de är del                                 av en helhet där alla måste vara med att stötta. Det skulle därmed vara oerhört positivt för denna helhet                                     med en ökad dialog olika parter emellan.  

Under kristider är det inte helt otroligt att denna samverkan prövas extraordinärt. Ett problem som                             stadskärnorna kan ge uttryck för är finansieringen av en centrumledare då det ofta delvis är en gemensam                                 finansiering från aktörerna som står till grund för funktionen. Till följd av den ekonomiska påverkan                             krisen har haft och troligen kommer ha, menar Bergström att det kan finnas aktörer som har svårigheterna                                 att betala för en samordningsroll även när den kanske är extra viktig.  

I fråga om finansieringen av en sådan roll är det inte helt otänkbart att kommunen samt fastighetsägare                                 går in och tar ett ytterligare ansvar. Detta i syfte om att snabbt kunna kickstarta evenemang och se till att                                       de olika aktörerna kan maximera nyttan från dag ett när rekommendationerna släpper och                         konsumtionsmönstret ändras. Bergström har förståelse för det stadium de olika kommunerna befinner sig                         i med krishantering men menar att man fortfarande måste våga tänka långsiktigt, där främst kommun och                               fastighetsägare har som uppgift att tänka långsiktigt då dessa aktörer oftast har mer resurser än den lokala                                 handlaren.  

Staden har funnits i tusentals år och fyller en viktig funktion, men kommer behöva anpassa sig menar                                 Bergström. Tidigare stads-strategier för att stärka stadskärnan hade väldigt mycket fokus på att stärka                           handeln, men eftersom konsumtionsmönster förändras bör man idag istället fokusera på att stärka staden.                           Det kan handla om att få in fler bostäder, genom exempelvis underlätta bygglov så att man förtätar staden                                   eller få in fler kontor och underlätta en omvandling av lokaler. Till följd av coronakrisen lär det bli                                   vakanser i staden, men om man studerar staden över tiden är det inget konstigt med att lokalerna byter                                   innehåll. Krisen för också med sig möjligheter, exempelvis för handlare med bättre kapital att omlokalisera                             sig i staden till ett bättre läge menar Bergström.  

När frågan ställs om hur ett drömscenario hade sett ut för kommuner, handel, fastighetsägare hade agerat                               för att ha en stabil grund att stå på menar Bergström att man måste skapa en plats som är så pass robust                                           att den klarar upp och nedgångar. Det handlar väldigt mycket om hur man stärker efterfrågan på stadens                                 utbud. I det stora hela är detta svårt att göra på en lokal nivå då det handlar mycket om hur landet mår på                                             

26 

en regional och nationell nivå. Om man ska försöka stärka upp den lokala efterfrågan bör man bejaka                                 bostad och kontorsutveckling för att skapa en hög densitet av av boende och arbetande i staden.  

Bergström menar också att en del av drömscenariot är att kommunerna arbetar mer kommersiellt. Att                             istället försöka maximera de kommersiella förutsättningarna för en plats förändrar sättet man arbetar med                           en plats. Det handlar i grunden om att skapa bra förutsättningar och maximera efterfrågan i stadskärnan                               menar han. I mån om att lyckas med detta är det även viktigt för de aktörer inblandade att förstå helheten.                                       Om man ser till en mer övergripande faktor över tid som har påverkat stadskärnan är den konkurrens                                 som drivits från köpcentrum och det behov att möta den konkurrensen. Bergström menar att det har varit                                 väldigt vitaliserande med köpcentrum som tvingat stadskärnan till åtgärder för att möta konkurrensen och                           att det ligger ett värde i att bli utmanad.  

4.1.3. Lisa Söderholm, Kalmar 

I intervjun med Lisa Söderholm, Centrumutvecklare i Kalmar och VD för Kalmar City, informerar hon                             först om bolaget. Hon berättar att Kalmar City är ett bolag som ägs och drivs av fastighetsägare och                                   näringslivet med Kalmar kommun som medfinansiär. De har i dagsläget drygt 200 medlemmar och hon                             berättar att de har kunnat bygga upp ett gediget nätverk mellan kommunen, fastighetsägarna samt                           näringslivet. Detta har resulterat i att många träffas dagligen i olika sammanhang, konstellationer och                           grupper. I företaget finns också en styrelse där det sitter tre representanter från varje part och utöver detta                                   finns olika projektgrupper, styrgrupper och etc. Söderholm berättar att samarbetet i dagsläget är mycket                           väl inarbetat och dialogen har varit bra sedan ett tidigt skede. 

När frågan ställs om hur idéer samlas in till verksamheten berättar Söderholm att det ska ske via många                                   olika kanaler. Bland annat han idéer komma från Söderholm själv, då hon har ett mycket brett nätverk                                 med personer som sitter på liknande roller som sin egen. Utöver hennes egna idéer ingår Söderholm i                                 Sveriges Centrumutvecklare, en organisation för centrumutvecklare som henne, och där delas det med                         initiativtaganden och projekt. När en idé har fått fäste skickas den oftast till styrelsen i Kalmar City, där                                   många av de större besluten rörande projekt tas. Söderholm berättar att innan en idé skickas till styrelsen                                 ser hon till att höra runt med olika personer i hennes nätverk, bland annat styrelsemedlemmar,                             ordförande, näringslivskontoret eller någon med kunskap inom området. Denna del lägger Söderholm                       mycket tid på, säger hon. Om idén sedan bedöms vara bra och genomförbar sker en presentation för                                 styrelsen. Om styrelsen ger ett godkännande går man sedan vidare med finansieringsprocessen, som också                           är en betydande del. Målet är att hela tiden jobba med samfinansiering, så att kommunen, fastighetsägarna                               samt näringslivet alla bidrar med pengar och gör saker enat. 

Om idén däremot är av större omfattning, som innebär att stadskärnan förändras, blir det en politisk                               fråga. Då går frågan igenom olika nämnder och sammanträden. I dessa fall fungerar Kalmar City som en                                 remissinstans. Generellt sett är Kalmar City involverade redan från ett tidigt skede för att enkelt kunna ta                                 bort möjliga problem och hinder. Kommunen jobbar sedan fram ett förslag som skickas på remiss till                               Kalmar City och om det tar stopp hos dom, då tar det oftast stopp helt menar Söderholm. 

“Då blir det liksom att göra om och göra rätt” 

Söderholm förklarar vidare om hur arbetet med att hålla dialog med kommunen går till. Hon säger att i                                   det stora hela är det viktigt att ha god förankring uppifrån kommunledningskontoret, det gäller att hålla                               stadsutvecklingsfrågan prioriterad hela tiden hos dom. Vidare har en “stadskärnegrupp” etablerats där                       Söderholm samt en till två personer från varje förvaltning i kommunen har möten fem gånger om året.                                 Ett annat sätt är att träffa de olika förvaltningarna samlat. De har sina stora personalmöten där Söderholm                                 ser till att bli inbjuden till någon gång under året och prata kort om stadskärneutvecklingen övergripande.                               

27 

På detta vis kan frågan nå alla de anställda direkt, utan att förlita sig på att chefer och andra ansvariga bär                                         med sig den frågan vidare. På så sätt kan de anställda förhoppningsvis ha med sig frågan i bakhuvudet.                                   Målet är att alla ska veta exakt vart dom kan vända sig när det väl dyker upp en fråga som berör                                         stadskärnan.  

Initiativet för att uppnå mer samverkan, samt att starta ett bolag i detta syfte, har kommit från                                 huvudsakligen två håll. Dels aktörerna i stadskärnan som tidigare har upplevt att det varit svårt att få tag                                   på rätt människor från kommunen för diverse ärenden, och dels kommunen som upplevt att det har varit                                 en utmaning att nå aktörerna i stadskärnan på ett samlat sätt. Söderholm menar att det har blivit mer                                   effektivt med bolaget Kalmar City, då kommunen vet att de kan vända sig dit och veta att de samverkar                                     med en part som talar för alla, samt att organisationen samlar alla aktörer i city.  

Kommunen upplever också samarbetet mellan dem och Kalmar City som positivt. Viljan att utveckla                           stadskärnan är något som Söderholm ror alltid har funnits, men att kunskaperna om det kommersiella och                               näringslivet inte alltid har varit tillräckliga för att tillgodose denna ambition. Med Kalmar City kan                             kommunen lita på att organisationen jobbar för att skapa bättre förutsättningar för butiker i stadskärnan                             samt att de har kunskaperna för att genomföra detta.  

Söderholm berättar också kort om att de har jobbat intensivt med trygghetsarbete i kommunen. De har                               fått ny belysning, anlagt vackrare parker samt skapat en mer öppen känsla i city som upplevs säkrare. 

På frågan om hur de samlar in feedback från invånarna i kommunen svarar Söderholm att de tillsammans                                 med kommunen skickar ut årliga enkäter, och polisen gör detsamma. I dessa enkäter ställs frågor om                               bland annat stadskärnans attraktivitet, trygghetsfrågor, tillgänglighet och andra frågor som de tycker är                         viktiga att få svar på. De analyserar sedan svaren och kan agera utifrån dessa. Just nu, under krisen, följer                                     de omsättningsutvecklingen noggrant. För övrigt byggs det också väldigt mycket i Kalmar, bland annat ett                             nytt universitet, nya bostäder och ett nytt kulturcentrum. Det visar på att investeringsviljan är hög och                               detta är ett gott resultat enligt Söderholm.  

Under krisen har de nära kontakterna vuxit ännu starkare. Tidigare har kontakten mellan Kalmar City och                               kommunen bland annat varit täta, men nu under krisen har de gått över till att bli dagliga, till och med                                       flera samtal om dagen. Beslut tas mycket snabbt. Bland de första effekterna som krisen gav upphov till var                                   nedgången i omsättningen i och med de restriktioner som kom den 11 mars. Människor blev oroliga och                                 höll sig hemma mer och detta resulterade i att besökssiffrorna minskade markant. Detta var något som                               märktes över hela landet. Inom några dagar infördes gratis parkering. Kommunen jobbade fram en                           tidigarelagd uteserveringspremiär och tog även bort kostnader och tillståndsdelar kopplade till detta. En                         annan åtgärd som togs till för att minska omsättningsförluster var att bjuda gymnasieeleverna på                           lunchkuponger i samband med att man stängde gymnasieskolorna. Detta har inneburit att eleverna har                           kunnat äta lunch från stadens restauranger med take-away, och kommunen står för notan. Vidare kom                             initiativet kring det som idag kallas för Kalmar Street Shopping, som gjorts möjligt via ett gemensamt                               tillstånd för verksamheterna att ha varuexponering på gatan utanför butiken. Ytterligare ett initiativ som                           fått namnet Tillsammans för Kalmar är värt att lyfta, där lokala verksamheter lyfts och hyllas. Responsen                               har varit mycket positiv. 

“Alltså så mycket kärlek! Verkligen. Jag har upplevt att vi haft ett stort engagemang från invånarna tidigare men nu är det helt enormt. Folk ringer till mig och frågar: Lisa vad kan jag göra? Jag kan sätta in 10 000, vart kan jag sätta in dem? 

Och ge dom till företagen. Så det är fantastiskt verkligen.” 

28 

Personer i kommunen, privatperson som näringsidkare, har det enkelt att hitta till Söderholm. Hon har                             gjort det till sin sak att vara väldigt publik i sin roll som centrumutvecklare. Hon skriver bland annat                                   bloggar, debattinlägg och jobbar aktivt med mediabevakning och syns ofta i dagspressen. Många vet alltså                             vem hon är och hemsidan för Kalmar City är tydlig, så där är det enkelt att hitta kontaktuppgifter till                                     Söderholm eller hennes kollegor om en skulle vilja komma i kontakt med dem.  

På handlarsidan har de månatliga mötena med medlemmarna behövts ställas in. Söderholm har däremot                           varit ute på plats och träffat en del näringsidkare personligen. Mötena har varit känsloladdade, en del                               handlare är naturligtvis oroliga över situationen och har många gånger bara behövt stöd i form av tröst                                 och lyssnande. Men det har också vuxit ett stort engagemang och kreativitet. Många har kunnat ställa om                                 nu i krisen, tänkt kreativt, och kunnat ta fram nya idéer, nya försäljningskanaler, och nya sätt att jobba på.                                     Där har Kalmar City kunna fylla en viktig roll som bollplank för dessa idéer samt att sprida goda idéer till                                       andra. Till handlarna går det också ut ett veckobrev från Kalmar City med relevant information rörande                               krispaket och regler samt nyttiga länkar. Har det kommit in bra idéer under veckan, inkluderas dessa även                                 här, så att andra kan ta del av.  

Många kriser innebär att verksamheter behöver dra ner på utgifterna för att klara sig. På frågan om det                                   fanns oro för att Kalmar City riskerar att bli av med betydande finansiering svarar Söderholm att de                                 känner sig så pass väl förankrade i deras arbete att de inte upplever en sådan risk nu. Hon berättar att det                                         har ringt in enstaka medlemmar och önskat att skjuta upp sin medlemsavgift, vilket har kunnats                             tillmötesgå. Risken för minskad finansiering skulle eventuellt aktualiseras mot julen, men där tror                         Söderholm att det finns ett stort stöd och förtroende från kommun och fastighetsägare som skulle kunna                               bidra med extra.  

Hur viktigt upplever Söderholm att det är med ett stort förtroende?  

“Det är jätteviktigt, och det är det vi lever på. Utan det skulle vi inte finnas.”   I den strategiska planeringen har Coronakrisen initialt inneburit snabba akuta åtgärder för att mildra de                             tidiga effekterna såsom minskat flöde av besökare, likviditetsproblem och liknande. I Kalmar City                         upplever man att man har gjort det som kunnat nu och kan vända blicken mot mer långsiktig strategisk                                   planering nu. Bland annat har en fråga som tidigare varit uppe på tapeten återigen aktualiserats. Frågan om                                 stråkutveckling har diskuterats under ett par års tid utan framgång. Fastighetsägarna som Söderholm                         upplever har känt sig väldigt trygga i den rådande konstellationen har inte behövt tänka på saken. Nu är                                   däremot situationen annorlunda och många fastighetsägare tros behöva hantera faktum att det sker en                           lägesförändring, butiker lägger ner och lokaler blir tomma.  

Trots det ökade hotet från E-handeln är Söderholm övertygad om att stadskärnan fortsatt kommer att                             vara en viktig plats för många lokala handlare, som sedan länge har haft stadskärnan som sin                               marknadsplats. Hon ser också en förskjutning i trenden mot det mer lokala. 

I och med krisen har mötesformerna också ändrats. Digitala möten har fått ta mycket större plats och det                                   har upplevts positivt då man fort kan komma i kontakt med varandra och ta snabba beslut där det behövs.                                     Söderholm tror att samarbetet de haft med de olika parterna innan bara har förstärkts nu under krisen och                                   menar på att deras position som centrumutvecklare till och med stärkts. Under krisen har de kunnat visa                                 sig vara en viktig organisation som gjort nytta. 

Organisationens framgångsfaktor har att de har kunnat tillföra en känsla av samhörighet i kommunen.                           

29 

Många gånger kan till exempel en enskild butiksägare eller fastighetsägare känna sig ensam menar                           Söderholm. Kalmar City har fört ihop många aktörer och möjliggjort enkla vägar till dialog, så att                               aktörerna kan lära känna varandra och bli en del av en gemenskap. Nästkommande fråga behandlar vilka                               lärdomar man kunnat dra av krisens hittills. 

“En uppenbar lärdom är ju alltså, hur viktigt det är att vi har den här dialogen, hur viktigt det är att vi har det här samarbetet. Och det är ju ingen lärdom, för vi hade ju det. Men vi kan bli ännu tajtare och ännu bättre då. Och sen då att vi alla kanske behöver bli lite bättre på krisberedskap. Vi var alla ganska tagna på sängen liksom, ingen var ju beredd på det här. Vi hade egentligen inga rutiner i bolaget hos mig i alla fall för ”Hur gör jag med en kris? Vem ringer jag? Vem 

skulle kunna ersätta mig om jag skulle bli sjuk?” Ja, men lite såna sårbarhetsdelar som man upptäcker i en kris.”  

På grund av den sårbarhet man har kunnat uppmärksammats på under krisen finns det planer på att i                                   organisationen jobba fram en beredskapsplan. 

Avslutnigsvis berättar Söderholm hur Kalmar City har skickat ut korta och enkla enkäter ut till sina                               medlemmar, för att exakt kunna följa bland annat omsättningsutvecklingen samt i vilken utsträckning                         regeringens krispaket har kunnat utnyttjas. Genom att andra centrumutvecklare på andra platser runt om i                             landet också har gjort samma sak, har de kunnat tillsammans förespråka för fler krispaket från regeringen.

4.1.4. Thomas Davidsson, Kalmar

Sedan 14 år tillbaka arbetar Davidsson som näringslivschef i Kalmar kommun, med en 27 år lång                               bakgrund som egenföretagare inom reklam- och mediebranschen. Under hans tid i kommunen har de                           jobbat aktivt med att skapa olika nätverk i kommunen genom centrumföreningar och olika typer av                             grupper. Davidsson menar att nära relationer mellan verksamheterna gör kommunikationen däremellan                     enklare som resultat.  

“Det är mycket bättre att känna människor som man ibland blir väldigt arg på eller vill dela glädje med. Så därför har vi jobbat väldigt väldigt hårt med att se till att vi känner alla de här människorna som nu är i kris, och då är det lättare att 

ha dom samtalen.” 

Vill man utveckla något inom kommunen och stadskärnan handlar det ofta om att ta det genom det                                 nätverk som finns på plats. En sak som är extra viktig är det ömsesidiga ställandet av krav som                                   genomsyrar de projekt kommunen är involverade i. Söks det bidrag från kommunen att genomföra ett                             initiativ fungerar det oftast så att kommunen ställer ett motkrav på en viss prestation som projektet                               rimligen bör producera.  

Nu under krisen upplevs det som att allt har blivit enklare i och med att man redan till stor del kände                                         varandra. Nu vet man precis vem som bör kontaktas vid olika typer av frågor. Då denna pandemi och                                   krisen den medförde kom ur tomma intet var många initialt helt oförberedda.  

”Det känns verkligen som att släcka lampan när man går och lägger sig.” 

Alla åtgärder av större dignitet har kommit från staten. För de tjänstemän som arbetar i kommunerna i                                 hela Sverige, inte bara Kalmar, blir deras uppgift att på ett sakligt sätt förmedla den fakta som finns. Det                                     viktiga för kommunen är att inte involvera sig själva i någon form av åsiktsbildning. Bland de krisåtgärder                                 som Kalmar har vidtagit finns lunchkuponger som gymnasieeleverna har fått, på 75kr, som de kan                             använda varje dag till att äta lunch på någon av kommunens restauranger. För att genomföra detta har en                                   tjänsteman tilldelats ansvaret för just elevluncherna, detta för att enskilda tjänstemän ska ha möjligheten                           

30 

att bli skickliga på ett smalt område. Kommunen har även haft en TV-sändning en timme och dagen på                                   Facebook, och även för detta har det tilldelats en tjänsteman för att se till att det fungerar. Beslutet att                                     dedikera enskilda personer för relativt smala ansvarsområden upplever Davidsson hittills har varit ett bra                           drag. Dock påpekar Davidsson att det såklart kommer att utvärderas i framtiden och att tiden får avgöra                                 hur effektivt det varit.  

Idéutbyten sker bland annat regionalt mellan de 12 kommuner som finns i Kalmar län. Detta görs genom                                 digitala möten en gång i veckan där alla får chansen att dela med sig och ta del av olika initiativ runt om i                                             länet. Även parter från skattemyndigheten, länsstyrelsen och handelskammaren har deltagit vid dessa                       möten.  

Kommunikationen mellan kommunen och handeln går via Kalmar City främst. Detta menar Davidsson                         effektiviserar kommunikationen avsevärt. Inom Kalmar finns fyra olika handelsområden, och dessa                     områden har haft egna möten och därefter har dialog skett mellan kommunen och de fyra parterna. För                                 att hålla igång handeln har alla som är kommunalt anställda, i Kalmar, ca 6500 personer, fått varsitt                                 presentkort på 300kr och detta har då förmedlats via de fyra olika cityledarna.  

Davidsson påpekar att det finns en enorm nytta att hålla igång ett gediget samarbete mellan aktörer inom                                 kommunen. Detta då kriser med säkerhet kommer att upprepa sig, oavsett form. Detta är viktigt att                               komma ihåg även när man upplever goda tider. Han menar att det lätt glöms bort att satsa på nätverkande                                     och samarbeten när ekonomin blommar och allting går bra. Men när krisen kommer är det otroligt viktigt                                 att ha nätverksstrukturer på plats. 

Då krisen inneburit att mycker resurser läggs på det mest akuta ställs frågan om hur det långsiktiga arbetet                                   ser ut och om projekt och planer lagts på is. Till en början avbröts en del planer, i och med chocken, men                                           nu har man ställt om så pass mycket att mycket istället planeras om till nya former eller skjuts upp.                                     Kommunen måste fortfarande se till att underhålla sina invånare och företag. Det kommer upp nya                             kreativa sätt att göra detta på. 

Den stora lärdomen från denna kris är att denna kris var nästintill omöjlig att förutse och beredskapen var                                   därmed mycket låg. Om vilka revideringar inom beredskapsplaner kommer att ske kan Davidsson inte                           svara på i dagsläget men hänvisar till att jämföra med krisen för två år sedan då det brann. Sedan den                                       krisen har det kommit fram stora mängder beredskapsplaner, krishantering, samverkan över                     kommungränsen gällande vattenbombning etc. Trots att en kris naturligtvis anses vara en negativ                         företeelse, menar Davidsson att det faktiskt kommer goda saker med en kris också, bland annat att man                                 lär sig hur man kan utforma arbetet i framtiden.  

“Vi är snabba,vi träffas varje måndag och har gjort det sen första veckan. Om vi nu känner att vi inte har någon agenda på måndag så träffas vi i alla fall. För vi vet att det kommer dyka upp en massa frågor när vi väl träffas. En del jobbar med jättesvåra frågor, och en del lite enklare frågor. Men vi är snabba och effektiva och vi har stora öron just nu, det kanske är 

det viktigaste just nu. Att ta oss tid för det här samtalet, som vi gör just nu. Det är viktiga saker.” 

4.1.5. Eva Nypelius, Gotland 

Eva Nypelius är regionstyrelsens ordförande i Region Gotland samt ledamot i Centerpartiets partistyrelse.                         Nypelius beskriver hur regionen har ett ganska nära samarbete med näringslivets organisationer, däribland                         Tillväxt Gotland, Svenskt Näringsliv, Lantbrukarnas RiksFörbund samt Visby Centrum som agerar som                       handelsföreningen i Visby till viss mån. Dessa har gemensamt bildat något som Nypelius beskriver som                             näringslivsberedningen där även representanter från regionen sitter med. Kontakten och samarbetet med                       

31 

olika företag som är verksamma på Gotland beskrivs som otroligt viktigt och att man jobbar oerhört                               mycket för att förbättra företagsklimatet generellt. Men att hantera detta samarbete på rätt nivå i                             organisationen är även viktigt, det vill säga att de tjänstemän som har ansvaret över ett specifikt område                                 jobbar mycket på att bygga kontakter och förtroende med näringslivet. Formellt sett träffas ett tillväxtråd                             fyra gånger per år med representanter från näringsliv men också från civilsamhället.  

Frågan ställs om regionen känner sig nöjda med den samverkan som existerar idag eller om det finns                                 ambition att nå en bättre samverkan. Svaret är de absolut inte är nöjda och strävar efter ett bättre                                   samarbete och en högre nivå av samverkan.  

I fråga om vad som karaktäriserar en bättre samverkan menar Nypelius att större förståelse för varandras                               roller vore bra. Både från näringslivets sida att förstå det demokratiska systemet att olika processer ibland                               tar tid precis som regionens tjänstemän och handläggare behöver ha en större förståelse för hur                             företagandets villkor är. Att vänta på besked i låt säga 14 dagar är lång tid för en företagare medans i den                                         offentliga sektorn snabbt. Därmed är det av oerhörd vikt att bygga upp ett långsiktigt förtroende mellan                               det offentliga och privata, att man känner att det finns en rättssäker myndighetsutövning.  

Gotland är oerhört beroende av besöksnäringen där stora delar av företagens inkomster sker under                           sommarhalvåret. På grund av covid-19 uteblev besökarna över påskhelgen och Nypelius tror även det inte                             kommer bli en besöksnärings som fungerar under sommaren. Det gotländska samhället påverkas oerhört                         och därför har även Region Gotland tidigt gjort olika åtgärdspaket lokalt.  

Det första paketet handlar om att klara av likviditeten, där regionen tog ett beslut om att skjuta upp                                   betalningstiden till sista september när gäller alla fakturor från regionen. Detta berör alltså vatten, avlopp,                             renhållning, tillstånd osv. Uteserveringarna tidigarelades utan avgift under 2020 samt att olika taxor på                           parkeringar i staden justerats.  

Ytterligare åtgärder som nämns är att regionen startat en företagsjour med syfte om att agera stöd till de                                   olika företagen och informera om de nationella åtgärdspaket som vidtagits av svenska staten. Detta                           eftersom det beskrivs finnas vissa svårigheter att hitta rätt stödpaket för ens företag. Samtidigt ser region                               Gotland att den lokala näringen kan inte dra nytta av omställningsersättning då det till stor del baseras på                                   vilket omsättningstapp man har haft på mars och april 2020.  

Vad det gällande initiativtagandet till att ta fram dessa lokala stödpaket har det skett i kombination med                                 regionen och näringslivet, där näringslivsberedningen har haft en stor roll. Nypelius beskriver hur krisen                           har krävt en ökat dialog jämte samverkan med det privata för att kunnat ha hantera situationen.                               Samarbetet med de olika näringslivsorganisationerna har växt sig starkare och ett ökat förtroende finns                           numera för de olika parterna menar Nypelius. Regionen har även avsatt kapital som                         näringslivsberedningen hanterar till ett idékontor. Detta i syfte om att företagare vanligtvis inte söker                           projektmedel för att utveckla eventuella idéer då man anser det vara ganska krångligt och administrativ                             krävande att gå via regionen.  

I fråga om Visbys stadskärna är Visby centrum en central organisation. Organisationen bildades för 10-15                             år sedan av Visbys innerstadsförening, Östra centrums handelsförening, fastighetsägarna samt Region                     Gotland i syfte om att utveckla stadskärnan. I dagsläget är regionen inte längre medlemmar i                             organisationen då man sett att det är bättre att ha ett nära samarbete och dialog. Beslutet att träda ur var                                       inte kontroversiellt och bidrog till ett tydligare och renare förhållande mellan centrumförening och                         regionen. Att regionen inte sitter med i föreningen kan även möjliggöra att Visby Centrum får ha ett mer                                   

32 

kommersiellt ställningstagande.  

“Det har vi varit tidigare och också suttit med i styrelsen. Men det blir lite komplicerat i vissa frågor, så där har vi sett att det är bättre att ha ett nära samarbete och dialog, än att vara en del i organisationen.” 

Slutligen beträffande hur krisen kommer utveckla sig tror Nypelius att det kommer ta tid innan folk vågar                                 adaptera de resvanor vi har haft tidigare, som är så oerhört viktiga för Gotland. Regionen såg en ökning av                                     antalet besökare under vinterhalvåret innan krisen slog till och hoppas att det återvänder inom kort.  

4.1.6. Roger Fredriksson, Ronneby 

Roger Fredriksson arbetar som kommunstyrelsens ordförande i Ronneby kommun sedan hösten 2010.                       Fredriksson berättar att de har jobbat med fastighetsägare sedan 2011/2012 med varierande framgång. De                           har haft svårt att få med alla. Samma problematik har upplevts med krögarna i staden, samt handeln i                                   övrigt som har varit mycket spridda.  

I och med att BID startades i stadskärnan för två år sedan har den spretiga bilden förändrats. I samband                                     med att det kom in nya människor som kunde erbjuda ärliga åsikter och nya perspektiv började bland                                 annat fastighetsägare, handlare respektive krögare träffas mer ofta och i mer ordnade former. De har                             också kunnat se att vissa fastighetsägare driver extra hårt i BID-organisationen.  

För att arbeta fram idéer finns det olika fokusgrupper med fastighetsägare, kommunala tjänstemän,                         handlare samt krögare med olika arbetsuppgifter. För finansieringen av projekt är det handelsföreningen                         som ska sköta det hela, men för vissa större projekt man kan ansöka om finansiering från kommunen och                                   då finns det två vägar att gå. I kommunen avsätts en summa om 100 000 kr årligen för olika arrangemang,                                       och därifrån kan man få finansieringen, eller så får man lägga in finansieringen i årsbudgeten. Det                               viktigaste i hela idéprocessen är att man gärna vill att idéerna ska komma underifrån. Genom                             BID-processen har man kunnat samla arbeta ihop en mängd idéer. Dessa håller man i en “idébank” och                                 tar saker allteftersom vad som är genomförbart tids- och finansmässigt.  

Initiativet att starta en BID kom i samband med att en ny tjänsteman rekryterades, men Fredriksson                               nämner att det har vuxit fram från flera aktörer. Det är dock viktigt att ha en person som är drivande och                                         kan hålla ihop hela processen. 

Viljan att uppnå mer effektiva samverkansformer har sedan länge funnits i Ronneby. Däremot har flertalet                             försök som gjorts under flera decennier falnat. Nu hoppas man att BID-modellen kan vara mer uthållig än                                 andra modeller som provats tidigare. Skillnaden skulle i så fall vara att andra aktörer, såsom turismen och                                 krögarna, är med denna gång och driver processerna. Inställningen att det automatiskt finns en marknad                             bara för att man befinner sig i stadskärnan har också varit en sak som har förändrats sedan E-handeln gav                                     upphov till ökad konkurrens.  

När krisen nådde Ronneby märktes den starkast i verksamheternas omsättning, men framförallt                       krogbranschen samt biograferna. Tidigt i krisen gjordes en bedömning att de negativa effekterna skulle                           komma att bli stora och kommunen gick ut med två krispaket till verksamheterna. Krispaketen innehöll                             nedsättningar på olika tillsynstaxor samt förlängda frister för anmärkningar. För verksamheterna var detta                         värt flera miljoner, men i kommunens budget var dessa summor hanterbara. Gymnasieeleverna i Ronneby                           fick, som på många andra ställen, lunchkuponger som de kan utnyttja hos lokala restauranger, vilket har                               varit uppskattat hos krögarna. Utöver detta har kommunen jobbat med hyresnedsättningar i de fastigheter                           som de är ägare till samt haft dialog med med resterande fastighetsägare i city om just hyresreduktioner.                                 Det är viktigt att frågan hanteras någorlunda homogent för att undvika att snedvrida konkurrensen. Dock                             

33 

är många fastighetsägare i Ronneby relativt små och saknar finansiella möjligheter till dessa typer av                             åtgärder.  

De beslut som nämnts har till största del tagit av kommunen, men till följd av det har andra aktörer tagit                                       egna initiativ. Exempelvis har hanteringen av de lunchkuponger som delats ut till gymnasieeleverna                         hanteras digitalt och där har handelsföreningen parallellt jobbat fram en plattform där vem som helst han                               gå in, handla online från lokala verksamheter och få detta levererat hem till sin dörr. Det ser man som en                                       mycket positiv utveckling då det möjliggör många många som inte kan ta sig ut att handla från                                 bekvämligheten i sitt hem. Detta är resultatet av samverkan mellan bland annat handlare och krögare. 

Det ökade samarbete tros leva kvar efter att krisen har lagt sig då många har insett att man kan dra nytta                                         av en effektiv och fungerande struktur för samverkan. Tidigare har det funnits en misstänksamhet mellan                             aktörer och verksamheter som grundat sig i att man helt enkelt inte känner varandra. Detta är något som                                   funnits från de minsta företagen till de största i kommunen, men det är något som håller på att försvinna.  

“Tar man krogbranschen så har man varit som hund och katt och så det har varit riktigt aggressivt och det är ganska konstigt för att de flesta krogar drivs av människor som har bott och levt i Ronneby hela sina liv och borde känna varandra 

så där. Där har du definitivt varit en begränsning, man har svårt och enas om öppettider och annat och allt.” 

Idag har stämningen helt och hållet förändrats och många resonerar annorlunda. Man bryr sig mer om                               sina konkurrenter än vad man tidigare har gjort och inser värdet i det också.  

Nu under krisen har beslutstiden för frågor såklart kortats ner, men redan innan, i och med                               BID-processen, var besluten mer eniga än vad de tidigare varit. Nu är det flera kommunala tjänstemän                               som är involverade i frågor redan från tidigt skede, istället för det gamla sättet att ett ärende väcks av                                     exempelvis näringslivschefen och sedan behöver processas i hela kommunens organisation. Detta gör att                         kommunen redan finns med i de fokusgrupper där frågan lyfts initialt och idén kan därför bli väl                                 förankrad i den egna organisationen tills dess att den lyfts för beslut.  

Genom stadens BID-organisation hoppas man nu kunna utveckla den lokala E-handeln som uppkommit                         till följd av krisen. Detta tror Fredriksson att man kommer att få se mer av framöver. Även                                 stråkutveckling är något som har diskuterats i BID-organisationen innan Coronakrisen. Trots att                       spelplanen för den frågan förenklas något av konkurser som sker under krisen återstår utmaningen med                             att många fastighetsägare i Ronneby är små och inte säkert har den ekonomiska uthålligheten att vänta in                                 “rätt” hyresgäst om den tidigare behöver lägga ner. 

Generellt sett upplever man i kommunen att de beslut som har tagits i krisens spår har gjorts med full                                     politisk enighet och att företagen också är nöjda. Jämför man Ronneby med andra kommuner i länet ser                                 man att de har haft bra framdrift i de besluten och ligger i framkant.  

Utan de vägar för dialog som har skapats genom BID-organisationen hade stämningen inte kunnat bli så                               bra som den är idag, säger Fredriksson. Genom dessa nya dialoger har man upptäckt att feedbacken kan                                 nå fram mer effektivt också. Trots att det har varit möten med med fastighetsägarna var sjätte vecka i över                                     sju år kommer det via BID-processen in många nya fastighetsägare, de allra minsta.  

“Nej men dialogen är jätteviktig hela tiden, och att man faktiskt har en dialog och inte envägskommunikation, utan [att] man lyssnar på varandra och försöker stötta varandra. Det är det man glömmer många gånger, särskilt om man då som oss har ganska många små fastighetsägare, att kompetensen är inte alltid så hög kring de fastighetsrelaterade frågorna. Där kan 

vi bidra som har som regel mycket mer erfarenhet. Men att man vågar bjuda på den kunskapen också.”

34 

 

5. Diskussion 

Det allra tydligare är att alla de stadskärnor vi har studerat, mer eller mindre alla stadskärnor i landet, har                                     upplevt ofantliga omsättningstapp i stadens verksamheter. Detta är något som i längden dels kan                           framställa risker för den fysiska struktur som finns i stadskärnan och dels nya möjligheter för utveckling.                               Regeringen har arbetat fram diverse krispaket för att ge stöd till verksamheter som upplever ekonomiska                             bekymmer, men alla krispaket är inte applicerbara på lokal nivå.  

Många verksamheter upplever stora likviditetsproblem och en del av dessa riskerar att gå i konkurs. De                               kommuner vi har talat med upplever att i början av krisen blev det många akuta åtgärder och stadens                                   verksamheter gick på högvarv. Idag har frekvensen för akuta åtgärder gått ner och organisationer har                             istället gått in i en form av normalläge. Nu kommer tiden att börja arbeta mer långsiktigt och strukturerat.  

5.1. Stadskärneutveckling 

I och med att risken för att många verksamheter går i konkurs på grund av de omsättningstapp och                                   likviditetsproblem som krisen har medfört ser bland annat Kalmar och Ronneby möjligheten för                         stråkutveckling i stadskärnan. Detta innebär i praktiken att man aktivt försöker förvalta stadskärnan med                           likhet till ett köpcentrum där snarlika verksamheter placeras i närhet till varandra. Tanken med en sådan                               strategi är att skapa en bättre helhet i centrum med tydliga stråk, flöden samt funktionalitet. Detta i likhet                                   med utveckling- och förvaltningskoncepten BID-modellen tillämpar. Exempelvis om en person som är                       ute efter att köpa nya skor kan uppskatta att de skobutiker som finns i staden är lokaliserade i närhet till                                       varandra. Stråkutveckling kan motiveras utifrån faktum att liknande verksamheter kan bidra till ett ökat                           kundflöde sinsemellan samt skapa en mer effektiv köpprocess för konsumenten.  

Roger Fredriksson från Ronneby menar att spelplanen för denna typ av utveckling förenklas något i och                               med krisen. För Ronneby finns dock en annan utmaning. Då många av fastighetsägarna i stadskärnan är                               relativt små finns inte de finansiella muskler som krävs för att kunna se till hela stadsbilden och vänta in                                     rätt typ av hyresgäst. I detta fall kan ett alternativt tillvägagångssätt för att genomföra en sådan                               stråkutveckling vara att genom ett nära samarbete mellan fastighetsägare, organisationen för                     centrumutveckling och kommunen. Utifrån Arnsteins modell för inflytande kan samarbetet mellan                     fastighetsägare och kommunen utgå från nivån “partnership”. Detta skulle i realiteten innebära att beslut                           rörande stråkutveckling och tillvägagångssätt beslutas i komittéer, exempelvis BID eller                   centrumutvecklingsbolag, där bägge parter är aktiva. På denna nivå i modellen är det viktigt att det                               beslutsfattande organet även har finansiella resurser, vilket är fallet i medlemsägda bolag som BID och                             centrumutvecklingsorganisationer. Genom denna form av samarbete kan stråkutvecklingsarbetet               finansieras och de fastighetsägare som förblir utan hyresgäster under tiden kan kompenseras. Alternativt                         går det att diskutera om det är rimligt att kommunen går in och betalar någon form av vederlag för de                                       fastighetsägare som aktivt avstår hyresgäster för att kunna förverkliga stadens stråkutvecklingsplan, i                       samråd med centrumutvecklingsorganisationen.  

I de städer där det inte finns en utpräglad centrumutvecklingsorganisation eller dylikt skapar ändock krisen                             möjligheter för omlokalisering av verksamheter i stadskärnan. Om man studerar staden över tid beskriver                           Bergström att det inte är något avvikande att lokalerna byter innehåll och kan istället innebära en                               möjlighet för verksamheter att omlokalisera sig i staden. I en nästintill evolutionär process kan de lokaler,                               som möjligen har en bättre affärsidé eller mer kapital, förflytta sig till ett mer fördelaktigt läge där                                 

35 

verksamheten ger bättre utdelning. Detta skulle i teorin innebära att icke livskraftiga verksamheter ger                           plats åt nya verksamheter som bättre svarar mot dagens efterfrågan och i förlängningen bidrar till en mer                                 attraktiv stadskärna.  

Inte alla verksamhetsområden tar ekonomisk skada under coronakrisen. I intervjun med Bergström                       diskuteras hur under kriser de underliggande trenderna förstärks som exempelvis E-handeln. Sedan länge                         har detaljhandeln följt samma mönster med stora aktörer såsom H&M, Lindex och Åhlens där                           butikshandeln har varit en primär intäktskälla. Till följd av krisen och de aktuella restriktioner är det troligt                                 att antalet individer som handlar i butik minskat och de aktörer som inte har lyckats svara upp till nya                                     tidens efterfrågan kommer drabbas hårt. Affärsmodellen för många handlare har varit sig snarlik under en                             längre tid och intresset för butikshandeln har minskat. Detta kommer vara en ytterligare utmaning för                             stadskärnan att fylla de eventuellt vakanta lokaler med verksamheter som svarar mot nya tidens                           efterfrågan.  

Genom att utgå från konfigurationsskolan kan organisationer ändra sin modell för strategiutveckling allt                         eftersom dess förutsättningar förändras. Den nuvarande utmaningen ligger i att utforma strategier som                         fungerar i dag och på lång sikt. Arbetet med strategiutveckling kan till en början utgå utifrån Mintzberg’s                                 teori om “environmental school” där omgivningen är den huvudsakliga faktorn som strategin utformas                         kring. Under den rådande krisen bör kommuner, tillsammans med parter från handeln och                         fastighetsägarna, utforma strategin genom att observera omgivningen och identifiera underliggande                   trender. På detta sätt möjliggörs ett nära samarbete som kan resultera i snabba beslut som även svarar mot                                   de olika typer av efterfrågan från de parter som är inblandade. Tre vanliga element som kriser innefattar är                                   1) överraskning, 2) kort tid att fatta beslut samt 3) att de innebär hot mot organisationer. Därmed är det av                                       största vikt att utgå från en strategi som tillåter organisationen att reagera mot förändrade förutsättningar i                               omgivningen på en begränsad tid. Genom att identifiera de utmaningar stadskärnan ställs inför idag                           möjliggörs en långsiktig strategi utifrån designskolan så fort krisen är över. I och med att varje stadskärna                                 och kommun är unik i dess förutsättningar och ambitioner, bör kommunen tillsammans med aktörerna i                             stadskärnan utföra en SWOT-analys för att identifiera interna och externa hot samt granska sin                           organisation för styrkor och svagheter. För att göra detta krävs dock att omgivningen befinner sig i ett                                 någorlunda stabilt läge för att kunna implementera den utformade strategin långsiktigt. Denna idé om att                             skapa en långsiktig strategi efter krisen påpekade Alfredsson i sin intervju då hon menade på att många                                 stadskärnor befinner sig i ett alltför turbulent läge för att ägna sig åt långsiktig planering. Alfredsson                               nämnde att all kraft inom organisationerna i dagsläget gick åt akuta åtgärder för att överleva krisen                               kortsiktigt. 

I intervjun med Alfredsson diskuterades hur Svenska Stadskärnor troligen kommer jobba i kölvattnet av                           krisen ett antal år framöver. I dagsläget är krisen långt ifrån över och i fråga om vad olika aktörer kommer                                       ta med sig från krisen var “hur sårbart samhället är” ett vanligt förekommande svar i intervjuerna. Det                                 generella intrycket från samtliga intervjuer är att konceptet “samverkan” många gånger likställs med god                           beredskap inför sämre tider. Detta då ett nära samarbete skapar 1) förtroende 2) nära relationer och 3)                                 effektiva kommunikationsvägar. Genom att ha dessa kommunikationsvägar på plats redan innan krisen                       samt att ha relationer med personer från olika verksamheter skapas goda förutsättningar för att snabbt                             kunna kontakta “rätt” personer under krisen när det behövs. Dessutom krävs att det finns ett djupgående                               förtroende mellan de olika aktörerna för att skapa ett välfungerande och ärligt utbyte, både under krisen                               men också under normala tider. Söderholm nämner bland annat att i Kalmar har det nära samarbetet                               bidragit till att kommunikationen har fungerat mycket bra och smidigt hittills under krisen. Dock har man                               uppmärksammats på faktum att det inte finns några verkliga beredskapsplaner. Dialogen i Kalmar har                           

36 

fungerat bra hittills då det finns etablerade kommunikationsvägar mellan organisationerna och de personer                         som utgör dessa. Detta behöver emellertid fastställas officiellt så att dessa kommunikationsvägar även                         består när personerna i organisationerna byts ut. Även Fredriksson i Ronneby upplever att de etablerade                             kommunikationsvägarna och relationerna sedan innan krisen förenklade arbetet under krisen.  

5.2. Viktiga framgångsfaktorer för en stabil stadskärna 

5.2.1. Samverkan 

I stadsutvecklingsarbetet är som ovan nämnt mycket viktigt med:  

1. Förtroende 2. Nära relationer organisationer mellan 3. Effektiva kommunikationsvägar 

Genomgående uttrycks det i samtliga intervjuer att förtroende är något som är grundläggande för att                             kunna etablera ett gott samarbete mellan organisationerna. I Ronneby har det under en längre tid funnits                               ambition för att utöka samarbetet mellan kommunen och de organisationer som finns i stadskärnan. Dock                             har alla tidigare försök till samarbete fallerat förr eller senare. Det tror Fredriksson till viss del har berott                                   på en rivalitet och avsaknad av förtroende mellan de involverade parterna. Genom att ta in en neutral                                 tredje part genom BID-processen kunde denna misstänksamhet mellan parterna överbryggas och                     relationer började florera som följd. Nu upplever man att stämningen helt har förändrats mellan aktörerna                             i stadskärnan samt har hopp om att detta försök till samarbete ska lyckas.  

Ett samarbete där individer möjliggörs att delta i samhällsdebatten är en fundamental demokratisk                         förutsättning för ett fungerande samhälle. BID organisationen kan fungera som en slags arena för                           reflektion och diskussion mellan människor och verksamheter samt bidra till nya lösningar på kollektiva                           problem som annars inte hade kunnat uppnås. Sett från ett socialt perspektiv så är det mänskliga behovet                                 av social gemenskap och av att känna sig behövd tydligt och samma resonemang kan appliceras på                               verksamheter.  

Genom att skapa relationer mellan verksamheter och personerna som utgör dessa verksamheter skapas                         också en känsla av samhörighet. Dessa relationer är ytterst viktiga under stadsutvecklingsarbetet då de                           öppnar möjligheten att kontinuerligt förankra idéer hos beslutsfattande myndighet. Att förankra bidrar till                         att göra beslutsprocessen mer effektiv då de som ska fatta besluten är sedan tidigare är införstådda i                                 frågans betingelser. Nära relationer mellan organisationerna gör det möjligt för exempelvis kommunerna                       att vara med och bearbeta förslag och ta bort eventuella problem tidigt i processen.  

En intressant reflektion är faktum att Region Gotland i sitt arbete med samverkansrelationer har valt att                               gå ur från styrelsen i centrumföreningen Visby Centrum. Detta beslut motiveras av att det bidrog till ett                                 tydligare och renare förhållande mellan centrumföreningen och regionen. Styrelseledamöterna har tidigare                     upplevt att de sitter på dubbla stolar i och med sitt uppdrag i kommen kombination med arbetet i                                   föreningen och dess styrelse. Nypelius menar att det har blivit komplicerat i vissa frågor samt att man                                 upplever att ett nära samarbete och dialog är mer fördelaktigt än att vara en del i organisationen. En                                   aspekt som kan vara en positiv följd av beslutet är att Region Gotland inger förtroende i Visby Centrum                                   genom sitt utträde. Detta kan tolkas som att ge fullt ansvar till organisationen samt möjlighet för denna att                                   verka fritt, utan direkt insikt från kommunen genom dess styrelse. Sett utifrån Arnsteins teori om                             medborgarinflytande kan detta emellertid ses som att gå ner ett steg i trappan. Om regionen och                               

37 

centrumutvecklingorganisationen till en början befann sig på nivån för “partnership” kan man nu se det                             som att de befinner sig i nivån för “placation”. Att beslutet om utträde innebär ett sämre resultat för                                   samverkan som helhet i regionen stärks av att man i Ronneby och Kalmar har talat om vikten av tidig                                     förankring av idéer som en viktig faktor för ett framgångsrikt samarbete. Utmaningen som Visby upplever                             angående de dubbla stolarna kan istället ses som en möjlighet att i ett tidigt skede i planeringen ge                                   konstruktiva synpunkter samt bearbeta potentiella problem. 

5.2.2. Stark efterfrågan 

En annan viktig beståndsdel för att skapa en robust stadskärna i låg- och högkonjunkturer grundar sig                               mycket i att man stärker efterfrågan på stadens utbud. Detta menar Bergström är svårt att genomföra på                                 lokal nivå då det finns stor korrelation mellan hur landet i sin helhet mår och stadskärnan lokalt. Det                                   åtgärder som kan komma att bli aktuella lokalt är att skapa en hög densitet av boende och arbetande i                                     staden. Arbetet med att stärka efterfrågan måste ske parallellt med arbetet att skapa en trivsam och                               attraktiv stadskärna - det ena är beroende av det andra. Ambitionen att skapa en attraktiv och trivsam                                 stadskärna fallerar om det inte finns tillräcklig efterfrågan lokalt som kan understödja verkställandet av                           detta.   

En ytterligare beståndsdel i det arbetet att stärka efterfrågan på stadens utbud gagnas av dialog mellan                               olika aktörer i stadskärnan. Stadskärnan har sedan länge påverkats och i viss mån drivits av den                               konkurrens köpcentrum samt E-handel ställer till förfogande. Det kan bedömas vara vitaliserande att bli                           utmanad då stadskärnan tvingats till åtgärder för att möta konkunkurrenses av köpcentrum. Att det ligger                             ett värde i att bli utmanad är även något som kan aktualisera sig på verksamhetsnivå. Konkurrens bör inte                                   alltid tolkas som en negativ effekt då det kan bidra till innovation och högre lönsamhet på lång sikt. Om                                     det i grunden arbetas för att maximera de kommersiella förutsättningarna för en plats är det lämpligt att få                                   det aktörer som är inblandade att förstå helheten och värdet av konkurrens. Med ett bättre                             samverkansklimat mellan kommunen och näringslivet, kan parter komma i underfund med helhetens vikt                         samt att ha förståelse för andra aktörer utöver sig själv. Detta exemplifieras i Ronneby där Fredriksson                               beskriver hur krogbranschen tidigare varit som “hund och katt”. Genom BID-organisationen har man                         kunnat lära känna varandra och därmed kunnat komma bättre överens. 

Utifrån resultaten har vikten av samarbete i arbetet med stadskärneutveckling uppdagats tydligt. Nedan                         följer en modell för hur kommunen kan jobba utifrån Mintzbergs modeller för strategibildning, som togs                             upp i avsnittet teori, samt hur Arnsteins koncepts för medborgarinflytande kan omfamna den strategiska                           processen. 

38 

Figur 6. Strategisk arbetsmodell för kommuner inom stadskärneutveckling. 

Utgår man från konfigurationsskolan som i vår mening bör innebära att kommunen arbetar efter                           designskolan under normalläge men kan byta till environmental school under kris, behöver det finnas en                             tydlig beståndsdel i strategin utformad enligt designskolan som fokuserar på en stark efterfrågan. Detta                           eftersom ett aktivt arbete på att stärka efterfrågan på stadens utbud och maximera de kommersiella                             förutsättningarna skulle innebära en eventuellt snabbare återhämtning när krisen tar slut. Det är viktigt att                             möjliggöra ett strategibyte från designskolan till omgivningsskolan på bästa sätt då den långsiktiga                         målbilden för en stark efterfrågan kommer att prägla omgivningen som är den drivande kraften inom                             omgivningsskolan. För förtydligandets skull kan man tänka sig en kommun som bejakar en hög densitet                             av boende och arbetande i staden genom en strategi utformad i enlighet med designskolan. Vid en kris                                 skulle denna höga densitet av boende och arbetande tolkas som en premiss i omgivningskolans mening                             och ge bättre förutsättningar för stadskärnan att vara resilient under krisen.  

Om man som i Ronnebys fall inte lyckats föra samman organisationer och människor till att samarbeta                               kan det vara lämpligt att ta in en tredje oberoende part, exempelvis BID-manager genom BID-processen.                             Detta i syfte att få in kompetens som saknas initialt samt att hantera risken för eventuell brist på                                   perspektiv inom kommunen över längre tid. 

5.3. Samverkan som beredskap 

Ett slående resultat av samtliga intervjuerna är att parterna är överens om att en ökad samverkan mellan                                 det offentliga och privata är positivt. Frågan som återstår att besvara är varför så är fallet och hur detta                                     åskådliggörs.  

5.3.1. Varför är samverkan positivt och hur konkretiseras det Samverkan bidrar till relationer mellan verksamheter och detta leder till förtroende vilket är en                           grundläggande förutsättning för att kunna ha ett ärligt informationsutbyte. I Ronneby fanns det som                           nämnt en misstänksamhet sedan tidigare som i och med BID har försvunnit. Exempelvis har dialog skett                               mellan kommun och fastighetsägare för att kunna ta så strömlinjeformade beslut som möjligt angående                           

39 

hyresnedsättningar. Detta för att inte snedvrida konkurrensen i stadskärnan. Olika hyresnedsättningar i                       staden skulle innebära konkurrensfördel för de verksamheter med större sänkningar. Fastighetsägare                     skulle också påverkas av ojämn nedsättning av hyra då vissa går till betydligt längre utsträckning för                               hyresgästens överlevnad med mindre hyresintäkter medans andra fortsätter ta full hyra. Vid kris är                           relationer och förtroende viktigt då det ger kunskap om var man kan vända sig samt att man inte är rädd                                       för att uttrycka sig ärligt om känsliga frågor då man redan känner varandra. Samverkan kan även bidra till                                   effektivitet, speciellt under krisen, då det redan finns etablerade kommunikationsvägar på plats.  

Utanför kristider är det också av oerhörd vikt att ha nära relationer och förtroende mellan kommunen och                                 fastighetsägarna i stadskärnan. Detta då kommunen med största sannolikhet är den drivande parten i den                             byråkratiska processen av stadskärneutvecklingen samtidigt som fastighetsägarna har främsta rådigheten                   över fastigheterna som ska utvecklas. Ett gott samarbete mellan dessa parter kan därmed bidra i                             förlängningen till en mer friktionsfri och framgångsrik stadskärneutveckling.  

I frågan om förankring av ideer, kan exempelvis Kalmar lyftas som har med tjänstemän från kommunen i                                 centrumföreningen Kalmar city. På detta sätt når frågor och ideér det beslutsfattande organet innan de                             lyfts för ett officiellt belsut. Centrumföreningen fungerar även som en remissinstans för kommen för                           frågor relaterade till stadskärnan. Samma gäller i Ronneby där kommunen genom BID redan finns med i                               de fokusgrupper där frågan lyfts initialt och idén kan därför bli väl förankrad i den egna organisationen                                 tills dess att den lyfts för officiellt beslut.  

Exemplet Ronneby där många fastighetsägare är små är det viktigt med ett nära nätverk där man har                                 förtroende för varandra och vill dela med sig av sin kunskap. Man kan se detta ur olika perspektiv under                                     kristid respektive normalläge. Under en kristid är det viktigt med förståelse att aktörerna i stadskärnan är                               del av en helhet och om att flertalet aktörer överlever förblir stadskärnan attraktiv. Det handlar i                               förlängningen om att förstå sig på konceptet att alla sitter i samma båt.  

Det går alltså att argumentera för att kommuner som inte har ett nära samarbete med näringslivet och                                 fastighetsägare kommer fatta beslut som eventuellt inte efterfrågas. Då dialog uteblir är det tvivelaktigt om                             det offentliga har tillräcklig information för att ta välgrundade beslut som maximerar nyttan för                           stadskärnan. Eftersom kriser kännetecknas av korta tider för beslutsfattning finns det risk att besluten tas                             förhastat utan något vidare beslutsunderlag. Detta skulle då innebära att kommunen ödslar resurser på                           frågor som inte nödvändigtvis inte bidrar till att maximera nyttan av de totala vidtagna åtgärderna.  

Slutligen går det att konstatera att en stadskärna blir stabil och resilient, både under kris samt normalläge,                                 om det uppnås en balans i samarbetet mellan kommun, fastighetsägare och näringsliv.  

6. Slutsatser Man kan idag konstatera att krisen för med sig utvecklingsmöjligheter inom fastighets- och                         stadskärneutveckling. De mest prominenta utvecklingsmöjligheter som kunnat uppdagas i denna rapport                     har varit stråkutveckling i kölvattnet av krisen samt möjlighet till omlokalisering av enskilda verksamheter i                             stadskärnan. Vidare kommer krisen att tvinga många stadskärnor att se över sin samverkansstruktur samt                           utveckla denna.  

För att kunna forma en resilient stadskärna som kan stå emot upp- och nedgångar i ekonomin finns tre                                   framgångsfaktorer för detta. Dessa är 1) förtroende för att kunna skapa goda samverkansrelationer i                           staden, 2) väletablerade nätverk som bidrar till effektiva kommunikationsvägar och 3) långsiktigt arbete                         med att stärka efterfrågan på stadens utbud. 

40 

Slutligen tyder denna rapport på att de stadskärnor som inte har haft väletablerade samverkansstrukturer                           sannolikt haft större utmaningar att hantera krisen.  

6.1. Diskussion av slutsats 

Då denna rapport avser att studera en pågående kris i realtid har det medfört vissa begränsningar. I sin                                   helhet hade rapporten gynnats av ytterligare intervjuer för att få en med nyanserad bild av situationen i de                                   olika stadskärnorna. Mer specifikt var strävan att intervjua två individer i varje stadskärna, från kommunen                             respektive näringslivet. Givet omständigheterna fanns det svårigheter att nå detta mål vilket har resulterat i                             färre infallsvinklar än önskat. Detta kan bidra till viss polarisering av de resultatet som sedan diskuteras.                               Trots detta finns god nyansering i resultatet i och med intervjuer som innefattar individer utanför                             kommun och centrumutvecklingens ramar.  

Denna studie kan komma till nytta för andra kommuner som vill skapa sig en överblick av viktiga aspekter                                   att beakta under kris men även för deras fortsatta arbete med stadskärneutveckling. Rapporten har skrivits                             främst med avsikt att vara till nytta för små- till medelstora stadskärnor men kan även komma att löst                                   appliceras på större stadskärnor med viss modifiering.  

Vidare forskning inom området torde ske för att skärskåda hur stadskärnor och arbetet med                           stadskärneutveckling påverkas i krisens efterlämningar. Bland annat bör kommuner tillsammans med                     fastighetsägare samt näringslivet utvärdera sitt samarbete och utvecklingsmöjligheter.  

 

 

   

41 

7. Referenser 

Arnstein, Sherry R. (1969) “A Ladder Of Citizen Participation”. Journal of the American Planning Association. 35:4, (s. 216- 224). Hämtad från. https://www.participatorymethods.org/sites/participatorymethods.org/files/Arnstein%20ladder%201969.pdf  

Briffault, Richard. (1999). “A Government for Our Time? Business Improvement Districts and Urban Governance”. Columbia Law School, Scholarship Archive. 

Boverket. (2019). “BID-en samverkansmodell mellan fastighetsägarna”. Hämtad 2020-03-27 från. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/brottsforebyggande-och-trygghetsskapande-atgarder/metoder/samverkansmodeller/bid/ 

Fastighetsägarna. (2020).“Så jobbar vi med BID”. Hämtad 2020-03-27 från. https://www.fastighetsagarna.se/om-oss/fragor-vi-arbetar-med/stadsutveckling/sa-jobbar-vi-med-bids/ 

Folkhälsomyndigheten, Antal fall av Covid-19 i Sverige. (2020).“Covid-19 – statistik med diagram och kartor”. Hämtad 2020-05-25 från https://experience.arcgis.com/experience/09f821667ce64bf7be6f9f87457ed9aa  

Gavelin, Karin. Hassman, Anders. Engel, Charlotte. (2010). “Om idéburna organisationers särart och mervärde, en forskningskartläggning”. Hämtad 2020-04-28 från. http://overenskommelsen.se/wp-content/uploads/2014/11/T1_web.pdf 

Konjunkturinstitutet. (2020). “Uppdatering av konjunkturbilden April 2020”. Hämtad 2020-06-06 från https://www.konj.se/download/18.3f4cab7171ac54930aca93e/1589540401639/Konjunkturuppdatering_apr2020.pdf  

Mintzberg, H. Ahlstrand, B. Lampel, J. (1998). “Strategy Safari: a guided tour through the wilds of strategic management”. Simon & Schuster Inc. (s. 23-47, 285-349). 

Prevent, Arbetsmiljö i Samverkan med Svenskt Näringslivs, LO & PTK. (2020). “Krishantering”. Hämtad 2020-05-26 från https://www.prevent.se/amnesomrade/kriser/kriser/ 

Regeringen. (2020). “Regeringens åtgärder, beslut och initiativ”. Hämtad 2020-04-28 från https://www.regeringen.se/regeringens-politik/regeringens-arbete-med-anledning-av-nya-coronaviruset/  

Svenska stadskärnor. (2020).“Den svenska BID-modellen”.Hämtad 2020-03-26 från. https://www.svenskastadskarnor.se/var-bid-modell/  

Sveriges Kommuner och Regioner. (2018). “Samverkan med civilsamhället”. Hämtad 2020-04-15 från. https://skr.se/download/18.24e7b1f81685681bce5876ca/1548245059672/Samverkan%20med%20civilsamh%C3%A4llet%20-%20kartl%C3%A4ggning%20juni%202018.pdf  

SOU 2016:13. “Palett för ett starkt civilsamhälle”. (s. 53-108). Hämtad 2020-04-15 från. https://www.regeringen.se/492b2d/contentassets/907a5e554a23428f9aef3c2d7221a2de/palett-for-ett-starkt-civilsamhalle-sou-2016_13.pdf  

Venette, J, Steven. (2003). “Risk communication in a high reliability organization”. North Dakota State 

42 

University of Agriculture and Applied Science. (s. 37-40). 

World Health Organization. (2020). “WHO coronavirus (COVID-19) Dashboard”. Hämtad 2020-05-26 från https://covid19.who.int  

World Health Organization. (2020). “WHO Timeline - COVID-19”. Hämtad 2020-05-26 https://www.who.int/news-room/detail/27-04-2020-who-timeline---covid-19  

Figurförteckning Figur 1. World Health Organization. (2020). “Case comparison”. Hämtad 2020-06-06 från https://covid19.who.int  

Figur 2. Sjukdomsfall per dag. Folkhälsomyndigheten, Antal fall av Covid-19 i Sverige. (2020). Hämtad 2020-05-25 från https://experience.arcgis.com/experience/09f821667ce64bf7be6f9f87457ed9aa  

Figur 3. Sjukdomsfall per region. Folkhälsomyndigheten, Antal fall av Covid-19 i Sverige. (2020). Hämtad 2020-05-25 från https://experience.arcgis.com/experience/09f821667ce64bf7be6f9f87457ed9aa  

Figur 4. Eight rungs on the ladder of citizen participation. Arnstein, Sherry R. (1969) “A Ladder Of Citizen Participation”. Journal of the American Planning Association. 35:4, (s. 216- 224)  

Figur 5. Strategy formation, Design school. Mintzberg, H. Ahlstrand, B. Lampel, J. (1998). “Strategy Safari: a guided tour through the wilds of strategic management”. Simon & Schuster Inc. (s. 23-47, 285-349). 

Figur 6. Strategisk arbetsmodell för kommuner inom stadskärneutveckling. (2020)   

43 

 

8. Bilagor 

8.1. Bilaga 1 

Inger Alfredsson, Nationell samordnare i Svenska Stadskärnor. Transkribering av Intervju. 

Dels tänkte vi börja med dig, din roll i Svenska stadskärnor nu, och hur den har varit och hur den är just nu. Vad du har                                                   för, liksom, roll och hur den har förändrats. 

Jag är ju då en nationell samordnare på svenska stadskärnor. Det innebär att jag dels jobbar med                                 produktutveckling kan man säga. Jag jobbar med olika typer av, både utveckling- men också                           processverktyg kan man säga. Som ska underlätta för både kommuner och centrumföreningar framförallt                         ute i landet med att jobba med olika platsutvecklingsfrågor. och när man jobbar med platsutveckling så                               innefattar det ju både trafik, kommunikation, samhällsplanering, stadsplanering, arkitektur, allt egentligen,                     det som bygger platsen. Jag är ingen specialist i något område, utan jag kan lite om alla områden kan man                                       säga,. Och sen ju längre man jobbar ju mer kan man i och med erfarenhet såklart. Så vi jobbar ju sen med                                           specialisterna beroende på då vad platsen kan behöva för typ av stöttning lokalt. Jag jobbar ju                               inledningsvis med alla platser, först, det är oftast mig dom kontaktar. Jag pratar med dom och fyller i                                   kanske någon analys, en kort.. Liksom ställer frågor. Ibland vet man vad man behöver, ibland vet man det                                   inte. Man tror att man vet, men sen efter ett samtal kan man säga: det här kanske är problemet. Det vi är                                           specialister på, kan man säga, det är egentligen som ingen annan arbetat med - det är ju samverkan. Och                                     att bygga samverkansorganisationer från grunden. Och en del har ju ett embryo till samverkan, man                             kanske har någon typ av samverkan, men man kanske behöver utveckla den. Ibland kan det vara så att                                   man har haft en samverkan som har kollapsat totalt, så man måste börja om. Så att innan man kan börja                                       jobba med utvecklingsfrågor så är det samverkan man tittar på. Hur är man organiserad, finns alla parter                                 med i den här samverkansorganisationen, eller är det några parter som saknas? Du frågade du då lite över                                   tiden, hur det har förändrats och det man kan säga är att tidigare så låg väl den här frågan inte så                                         mycket/nära kommunerna. Utan man hyrde ut den här frågan kan man väl säga. Att man hade andra som                                   jobbade med just platsutveckling. Där man nu har sett, under senare åren, vi vet att man har bildat dom                                     här destinationsbolagen eller visit-bolagen, eller vad man nu kallar det för. men det man gör nu, det är                                   kommunen säger: den här frågan är alldeles för viktig för oss, vi måste ha det “in house” och vilka parter                                       behöver vi då ha med i den här samverkansorganisationen? Många har också gjort näringslivsbolag, som                             ligger som en arm utifrån kommunen då, just för att dom ska ha lite större frihet till att agera med den                                         privata marknaden. Eller så har man andra typer av samverkansformer, helt enkelt, där kommunen är med                               för att jobba med dom här sakfrågorna. Så den största skillnaden kan man säga, det är att kommunen nu                                     tar ansvar för platsutveckling och att man vill vara med och mans er att det drar både boende arbete och                                       turism till platsen. Och det är väl lite det man har tagit till sig. En sakfråga också, när man då jobbar med                                           platsutveckling, så jobbar man ju i olika områden, man jobbar med utbud, varumärke, alla dom här                               typerna av frågor, men också säkert och tryggt. Och det kan man också säga dom senaste 10 året kan man                                       se en förändring från att platsen skulle vara snygg och att det skulle finnas ett utbud, så är det tryggt och                                         säkert man jobbar med - alltså säkerhetsfrågorna. Det är det första egentligen man tittar på idag, både när                                   man planerar nya bostadsområden eller serviceområden. Så det är väl det man kan säga som är dom                                 största skillnaderna - kommunen tagit in frågan “in house” men också att man jobbar då med säkerhet-                                 och trygghetsfrågor betydligt mer än vad man har gjort tidigare.  

Över hur lång tid skulle du säga att, eller alltså under vilken tidsperiod har den här förändringen skett?  

Dom senaste 10 åren kan man säga. Eller senaste 7 åren. Den mest markanta skillnaden är de senaste sju                                     åren. Det började för tio år sedan men man kan säga att för sju år såg man den här förskjutningen. Sen                                         kan man säga att säkerhets. och trygghetsfrågorna är dom sista fem åren.  

44 

Men vad tror du att det kan bero på, att man har liksom insett det och har börjat pusha på dom punkterna? 

Ehm… dels så handlar det om ett generationsskifte. Det är att 40-talisterna  är på väg ut ur kommunerna                                   och den yngre generationen kommer in. Man har ett annat seende på hållbarhetsfrågor egentligen, så i                               grund och botten tror jag att det är det. Men också så ser man en… vi brukar säga när vi går in i en                                               kommun, brukar kommunen säga att man inte jobbar kommersiellt, det ska man inte göra. Men det är det                                   man gör. Och de kommuner som egentligen inser att; har vi det tryggt och säkert och snygg och ett bra                                       utbud, då får vi fler boenden, mer skatteintäkter. Vi får fler då arbetande, vilket innebär att det är färre                                     som går på socialbidrag, ja ni vet, allt det där hänger ju ihop. Alltså är man ju kommersiell i dom tankarna.                                         Även om dom uttalat inte säger att man gör det, så är det egentligen det man eftersträvat.  

Men nu under, ja, coronakrisen, hur känner du att dina arbetsuppgifter har förändrats, när du har kontakt med olika                                     platser och kommuner?  

Det handlar ju om krishantering, hur man ska organisera sin kris. Det är den största frågan just nu som jag                                       jobbar med. Och i och med att vår organisation är den som jobbar med samverkansfrågor egentligen, men                                 vi är ju också ett nationellt nätverk. Det innebär att vi jobbar med hela sverige, så vi kan ganska snabbt                                       ställa frågor till våra vänner där ute och fråga: hur jobbar ni just nu, vad är den mest akutella frågan? Och                                         vi får ett svar också. Även om dom har väldigt mycket så får vi också svar på frågorna vi ställer och det                                           handlar ju om ett förtroende då man behöver ha byggt upp under många år, att man har det förtroendet.                                     Man vågar svara ärligt på frågorna också. Och då kan vi gå in och göra dom här stöttande åtgärderna. Jag                                       önskar att vi kunde göra mycket mer än vad vi gör i dagsläget, men vi gör så gott vi kan just nu. Jag tror                                               alla gör så gott vi kan faktiskt. Men det viktiga budskapet vi säger, det är att en del väljer att sticka huvudet                                           i sanden, vi har kvar huvudet i sanden tills den här krisen är över. medans andra då ställer sig upp och tar                                           den här motvinden rätt i ansiktet och det innebär ju att man hanterar den här krisen då på olika sätt.  

Vilka olika sätt har du sett ute i landet? 

Man kan ju säga att näringslivsenheten där, det är ju dom tillsammans med säkerhetsavdelningen, då                             förvaltningarna, det är ju dom som jobbar i första hand. Alla kommuner har ju gått upp i stabsläge till                                     exempel, ja vad innebär det då för all annan verksamhet som ligger runt då? Dom jobbar natt och dag                                     dom här inom kommunen då just för att hjälpa näringslivet. Näringen gör ju likadant, försöka stötta                               varandra i det här arbetet och där man också nu kan göra revideringar i sin samverkan och säga: Vi har                                       jobbat så här, men vi behöver också ha med de här aktörerna då för vi ska kunna bli riktigt duktiga att                                         jobba med det här för att det här kommer ju inte att ta slut inom detta året, utan vi kommer jobba inom                                           en treårsperiod vet vi att detta kommer att pågå nu. Men vi kommer att jobba i olika faser nu. Så att dom                                           här situationerna har ju funnits tidigare, men det har inte varit lika tydligt att den enskilde medborgaren är                                   påverkad den här gången. Tidigare har det ju varit att det är kommun och näring, men idag är det också                                       den enskilde medborgaren som är oerhört delaktig i vad som händer. och är är väl en utav de större                                     skillnaderna mellan att den enskilde medborgaren är så oerhört delaktig i krishanteringen just nu. Och                             svaret på det vet ju inte riktigt nu, men vi jobbar med den, så det kommer bli jätteintressant att se vad vi                                           gjorde rätt och vad vi gjorde fel i det här. För fel gör vi ju, det är jag helt övertygad om. Men vi gör ju                                                 också många rätt.  

Dom här frågorna runt om i landet, ser du några trender, återkommande frågor som är lite mer vanliga för dig just nu? 

Ja, alltså det de handlar om att “Har vi rätt typ av sammansättning av samverkansorganisation?” Fråga 2 är                                   ju sen “Hur kommunicerar vi?” och fråga 3 är “Vad gör vi, alltså vilka krisåtgärder?”. För jag menar,                                   regeringen kommer ju hela tiden med krishanteringsåtgärder, men där det är så  lokalt kan man inte                               använda alla dom här, utan då handlar det om att du måste göra en värdering av - vad är det vi ska jobba                                             med lokalt? Det är egentligen dom där tre frågorna. Och sedan jobbar man då med dom olika sakfrågorna,                                   och där ser det väldigt olika ut. Men det är dom tre grundfrågorna man kan väl säga man måste ta hänsyn                                         till, inledningsvis för att sen kunna jobba då fokuserat på plats.  

45 

Har du på något sätt märkt att det efterfrågas verktyg för att öka samverkan i kommunerna? För antagligen sitter alla i                                         samma båt, alla vill överleva den här krisen på ett sätt eller annat. Har du känt att det kommit ett tryck av “Vi vill                                               samverka mer för att ta oss igenom den här krisen” eller hur ser det ut? 

Ja, fast vi är inte riktigt där än. det är någonting som kommer att komma. just nu är det mera “ja vi har                                             samverkan, men det fungerar inte tillräckligt bra. Det här behöver vi göra någonting åt” Men just nu kan                                   man inte riktigt koncentrera sig på sakfrågan. Så, ja, det kommer att bli ett stort behov. Man har vaknat                                     upp, för det är ett uppvaknande på många håll ute i landet att vi måste börja jobba med den här frågan när                                           krisen är över. Så länge kommunerna är i stabsläge så kommer man inte kunna jobba fysiskt med                                 organisationsförändringen, det går liksom inte. Men däremot kan man bara behjälplig att plocka in flera                             aktörer in i arbetet med både krishantering, men också utvecklingsarbetet. För, egentligen, det är i krisen                               som det sker utveckling. Det är ju det vi ser att det gör samtidigt. Och det är ju lite det att man, där det har                                                 ju vi som, också som nationell plattform att sprida dom här goda exemplen, att se till att dom här kommer                                       ut, hur man kan använda, hur man har gjort på dom olika platserna. Så sent i höst nu så planerar vi ju att                                             ha en sån träff där man egentligen träffas alla och delar med sig. Vi gör ju det redan på Facebook, ni har ju                                             varit inne och ser. Ni ser ju vad som händer. Men man behöver också det mer strukturella, alltså                                   samarbetet. Hur gjorde vi, strukturellt på plats. Nu är det mycket hands on som ni märker. Det är hand on                                       som gäller. Det strukturella kan man inte prata om just nu för man orkar liksom inte med det med all                                       respekt.  

Med skulle du någonstans säga att, för det finns ju kommuner som har en bättre struktur och vissa som har, inte en sämre,                                             men mindre utvecklad kanske. Skulle du säga att de kommunerna med ett mer utvecklat samverkansnät har smidigare                                 vägar till hands on lösningar än de som inte har de? 

Ja. 

Dom som inte har det, hur handskas dom med det nu? Har dom liksom… interna fighter eller.? 

Nä fighter har dom ju inte, inte alls. Alltså stridsyxan är ju nedgrävd ute i landet. Man jobbat över                                     partigränser så att säga. Men också mellan näringarna kan man säga, även i det privata. sen ska man ju                                     beakta, det går ju inte dåligt för alla. Alltså det är ju lite det här när vi pratar om krisen, så går det ju dåligt                                                 för alla, men det gör det ju inte heller. Utan man kan ju säga att hälften utav näringarna, nu är jag väldigt                                           generell för att göra det enkelt, men hälften av näringarna går ju jäkligt bra. Medan hälften av näringar                                   fullkomligt har kollapsat. Där ser man då: har man bra samarbete - då nyttjar man det. Ni ser ju då att                                         hotellpersonal går in i vården och jobbar till exempel, alltså att man har en plattform då för samverkan där                                     du kan diskutera dom här frågorna. Att nyttja då, det innebär då att människor, dom blir inte permitterade                                   då, blir inte arbetslösa, man går in i en annan verksamhet och arbetar, Där sånt där händer och sker, då                                       har man också bra samverkan. Men sen kommer det finnas andra platser, dom kommer att ha en oerhört                                   stor förlust av det som sker. Där man inte har beredskap för detta. Och dom kommer att lida. vi ser ett                                         lidande lite nu, men det kommer att bli ännu värre. Vi ser ju, detta är ju toppen av ett isberg, just nu va.                                             Det här kommer sedan att sjunka ner, betydligt längre ner så att ja… din fråga är att ja dom som har en                                           bra samverkan kommer att klara mycket bättre än dom som inte har det. 

Har du märkt att det på konkret sätt i någon speciell kommun, som går att lyfta? 

Det du kan titta på.. Jag hänger ju aldrig ut någon, det kan inte jag göra, tyvärr i och med att man jobbar                                             med dom i förtroende så att säga. Det man kan gå in och titta på är antalet konkurser, antal arbetslösa för                                         dom siffrorna stiger lite. Där kan man gå in och få nyckeltal som direkt kan mäta ändå, då du kan se. Och                                           då tänker jag inte dom tre stora städerna, utan då kan du titta på dom här små- och medelstora. Och där är                                           två nyckeltal som ni kan se på, på hur samverkan kan se ut. Nu generaliserar jag det ganska mycket, men                                       lite kan man titta på.  

46 

Man kanske kan få någon fingervisning där. Då ska vi se, nästa fråga: har du sett någon förändring på vissa ställen på hur                                             kommunen har ställt om sitt sätt att jobba på på grund av krisen? 

Ja, det gör ju alla kommuner. Alla kommuner har gjort det, in och med att man går upp i stabsläge. Där                                         blir ju, då jobbar man annorlunda från dag 1 när man jobbar i stabsläge. Så alla kommuner jobbar                                   annorlunda. Hur dom jobbar, det handlar ju… kommunen är ju en myndighet och har                           myndighetsutövning och där är man ju oerhört styrd ifrån vad regeringen beslutar. Så det är, det är det                                   man arbetar med så att säga så det är väldigt stor skillnad. Du har ju liksom inte en inre politisk agenda                                         som man annars har. Det man gör, det är att man är ute i näringarna och pratar med företag. Se till att                                           man bygger en plattform för näringslivet, verkligen försöker då ju. Men också sjukvård, vård, skola                             omsorg är också extremt högt prioriterat just nu. Och det märker man ju, är man van att jobba ute så                                       märker man ju det när man träffar engagerade, de som är delaktiga. Och inte minst då, också                                 fastighetsägarna. Jag menar, näringen då, utbudet i en stad har ju vissa problem, men fastighetsägarna blir                               ju också oerhört drabbade i detta just nu. 

Som en följdfråga på det, har du sett något ökat initiativ hos fastighetsägarna eller näringen att dom pushar för mer                                       öppenhet, för mer dialog, för mer ökat agerande, jag vet inte. Vad som helst egentligen. 

Man kan säga att när man jobbar med utbudet i första plan, så att säga, det typen av kommersiell service.                                       Dom har ju inte tid att sitta på möten. Utan där är det snabba åtgärder, där handlar det om att möta ute på                                             plats i deras verksamhet om man ska få någon som helst kontakt med dom. Dom kommer inte på möten,                                     möjligtvis att dom kan vara med på något digitalt, ytterst sällan. Utan där handlar det om att man måste gå                                       och möta dom ute i deras verklighet. 

 Och kanske observera? 

Jaa. Fastighetsägarna är ju mycket mer öppna. Dom har ju en helt annan tid och förmåga också att vara                                     delaktiga. Men man behöver möta dom där dom är, inte att dra dom från platsen. Utan man måste möta                                     dom där dom är.  

Är det någonting extraordinärt du skulle vilja berätta om? För nu har vi egentligen slut på de frågor vi hade tänkt att ställa                                             till dig.  

Jag tänkte ju, hur ska man då möta den kommersiella verksamheten vid plan ett? Vi var på en plats nu då,                                         där man definitivt då hade sagt att: Vi når inte riktigt fram, kommunen, vad gör vi? Det vi gjorde då, det                                         var att, jag är ju utrustad med en sån där, som guider har, röstförsärker man med en högtalare. Det vi då                                         var att vi sände ut då att klockan 20 då, eller halv 10, innan dom öppnade. så träffades vi i trettio minuter                                           så dom kunde stå utanför sin verksamhet och så tog vi delar utav den här gatan och så gav vi information,                                         gemensam information, till dom. Att det här gör vi, så här ser vi, och är det någonting //be om hjälp??//.                                       Det hade ju aldrig skett om vi inte hamnat i en sån här kris., Det är ju jättebra tips man kan göra då för att                                                 möta dom här platserna. Det som också sker är ju också digitaliseringen tycker jag. Man måste ändå                                 berömma att försöker nu. Att man försöker. Och jag brukar säga såhär, jag är ingen specialist, jag är inte                                     duktig, men jag är ju på många olika plattformar. Vi som är där, vi måste vara med och bidra till                                       digitaliseringen, förstår ni, även om man inte är en expert så måste jag hjälpa min medmänniskor runt                                 omkring och säga att det här kan man göra, vi har ett eget möte du och jag så gör vi ett första                                           uppstartsmöte där vi kan gå igenom dom här digitala plattformarna. och där kan vi alla vara med och                                   bidra att bli mer digitala. Att vi ger den förståelse också, ödmjukheten inför alla.  

Nu är ju den här krisen långt ifrån över, som alla förstår, men vad skulle du tro att kommuner, centrumutvecklare,                                       fastighetsägare och näringsliv kommer få med sig från det här när vi väl har lagt det bakom oss? 

Jag tror ju att alla har upptäckt att vi är extremt sårbara. Det är väl den största, och att man behöver ha en                                             betydligt bättre beredskap. Det gäller ju alla egentligen. Oavsett vilken verksamhet, både inom det                           

47 

offentliga och det privata. Så då är det sårbarheten och att man måste ha en bättre beredskap, än vad man                                       har haft tidigare. Men också så att man måste ändra sitt mötesbetende. Vi i sverige, vi är väldigt fysiska.                                     Och vi har behov av, nu när det är vår, då blir vi lite som kor på grönbete. Det är äntligen utsläppta efter                                             alla dessa månader vi har suttit instängda under vinter. Så att vi behöver bli bättre på att mötas även under                                       det mörka halvåret så att vi kan bära med oss det på något sätt året runt. Vi behöver bli mera, på något                                           sätt, träffas, jobba upp en ny typ utav mötesform. Och det är det jag tror vi håller på med att göra nu, att                                             vi vi jobbar upp den här plattformen. Men vad resultatet blir, vet vi ju inte än. Men ja tror vi kommer att                                           bli betydligt mer digitala, jag tror vi kommer resa mycker mindre. men det fysiska mötet går aldrig att                                   ersätta så att säga. Men jagt tror att vi, jag tror att vi kanske lär oss att bli lite mer strukturella. Strukturera                                           arbete. Vi som jobbar över huvud taget, vi kommer tänka också : kan vi lösa detta digitalt? Så har vi inte                                         tänkt tidigare tror jag, utan vi tänker lite i gamla banor. Och det är ju kanske då det som är positivt, att vi                                             håller i. den här pandemin, den kommer ju att fortsätta, ganska länge, hela det här året kommer ju att vara                                       såhär. Och det är ju också egentligen. Vad är det då som kan va positivt, det är ju det att vi måste hålla i                                               det här, vi är tvingade nu att verkligen jobba så här. Så jag tror det också kan vara positivt då, om man nu                                             ska se något positivt ur det här, så det det väl det här, man håller i, det varar länge och man förstår att, vi                                               kan inte hålla på såhär. Ska vi nu bli hållbara och jobba mot EUs 2030 mål. Vi måste lära oss något utav                                           den här pandemin helt enkelt då.  

precis, för nu är det ju väldigt tydligt nu också att utsläppsnivåerna och sånt har minskat i och med att folk är hemma. Så                                               det kanske kommer fortsätta åt det hållet. 

Men också då, och liksom beakta att det finns vissa personer som måste vara på jobbet, för att man kan                                       inte jobba hemifrån. Det är precis som barn i skolan, en del kan jobba hemifrån, en del kan inte. Och det                                         är väl också då som arbetsgivare då, att tänka på att ge dom här möjligheterna. Att jag kan jobba hemifrån                                       utan problem, det räcker med att man har sina digitala AW och frukostmöten då. Medans någon kollega                                 absolut inte kan göra det, utan måste ha sina 8-5 tider till exempel. och att som arbetsgivare ge den                                     möjligheten för alla då, att kunna ha den typen av anställning, handlar det ju mycket om.  

Vi pratar lite om krishantering tidigare, att det skulle pågå i nästan tre år trodde du. 

Ja jag tror att sviterna utav av det. Nu det här året kommer väl va såhär. Det blir såhär. Och sen kommer                                           man att släppa på fler och fler restriktioner. Men vi kommer att vara sjuka i ett år, så är det. Så vi kommer                                             ju vara sjuka till jul. För att vi har ju ändå haft ett öppet samhälle, det innebär ju att alla måste vi igenom                                             och det är ju bara så. Men sen så måste man börja bygga samhället igen. När vi kommer ut på andra sidan                                           så måste man titta på vad är det som finns kvar, på våra platser. Vad är det som finns kvar, och vad ska vi                                               fylla dom här platserna med. Jag tror att tidigare så har man kunnat, handeln drog ner på sina                                   verksamheter, vi fyllde det med mycket restaurang och cafeer. Men dom försvinenr ju nu då, så frågan är                                   då, vad ska vi fylla dom här platserna med. det är ju det vi jobbar på nu redan. det är ju där vi är och                                                 jobbar just nu. vi ser ju återigen, vi är på toppen av ett isberg. men du vet när vi kommer ut på andra sidan                                               så kommer det vara oerhört mycket lediga lokaler i den komersiella, alltså våningsplan 1. och där måste vi                                   fundera på, vad ska vi fylla den här platsen med. Där måste vi hjälpas åt.  

Finns det några ideer……  

Däremot har jag inga svar! 

På sistone har väl stadsutvecklingen gått ut på att skapa levande bottenvåningar i många aspekter. Det känns som att det                                       konceptet ställt på sin spets nu. 

Ja alltså, jag tror ju kulturen kommer att ha en viktig del i det här. Kulturen kommer ju få en renässans in i                                             våra stadskärnor igen. Och jag tror också att man kommer att ha den offentliga verksamheten, mens en                                 tror jag också att utbudet, att man kommer att flytta in omlandet. Landet in till staden igen. Inte bara som                                       torghandel kanske. Vi såg ju ett embryo till att det började hända innna det här. Jag tror att det kanske är                                         där man kommer att bygga. Vi får se helt enkelt. med  olika debattartiklar, det är ju några forskare nu som                                       

48 

vi jobbar med är ju också där och tittar på vad är det man kan göra konkret och vad är det som kommer                                             att hända. Fördelen är ju nu att om inte den här krisen pågår allt för länge, så är det ju att vår ekonomin                                             har ju inte kraschlandat. som alla andra länder som har stängt   gjort, total lockdown. DOm börjar från ett                                     helt annat läge än vad vi gör. Länder som är helt byggda på turism till exempel, som helt avstannat. Vi är                                         ju helt inte, vi är ju inte riktigt i den sitsen. Vi kommer ha att brottas med väldigt tuffa utmaningar, är jag                                           ganska säker på. Men däremot så tror jag också att dom stora kedjorna kommer att få det mycket tuffare                                     än dom mindre lokala, etablerade handlaren. till exempel den lokala skoaffären, den lokala klädbutiken,                           den lokala restaurangen. Alltså dom, det ser vi ju ockås, på något sätt kommer ju kunden dit och                                   stödhandlar idag.  Just för att man vill ha kvar sin lokala handel. Men sen om man har en större kedja                                       tänker man inte på samma sätt. Så att lokala, lokala, lokala handeln tror jag ändå är, om man nu ska säga,                                         segraren, ur detta faktiskt. men det är bara spekulationer. Så ni kan inte ta mig på orden där.  

Ja allt är väl mer eller mindre spekulationer.. Men det är väl det ni gör nu, att ni jobbar med vad so kommer bli sen? 

Ja det är ju… vi är ju där nu. självklart jobbar vi ju med samverkan och det behovet och de                                       frågeställningar som finns just nu, men  vi sitter hemma själva på kammaren så år det ju de vi tänker på.                                       Alltså hur ska vi kunna hjälpa våra medlemmar efter det här.  

Är det något medlemmarna har efterfrågar, eller tänker ni nu bara två steg före? 

Det är vi som tänker så, ja. Det finns inte ännu. Man kanske hade önskar att det fanns, men det finns inte                                           ännu. Men dom som jobbar som centrumutvecklare, till exempel, dom är ju också där i den tanken, även                                   om dom jobbar där med det dagliga arbetet så är dom där och tänker dom ju när dom går hem och lägger                                           sig: Vad sjutton kommer finns kvar imorgon när jag kommer? och likadant: Hur ska vi lösa det här?

8.2. Bilaga 2 Fredrik Bergström, Affärsområdeschef WSP Advisory. Transkribering av Intervju.

“Nej men finanskrisen var ju en kris som var ganska djup och kort får man väl säga ändå för det var lite                                           upp och ner, den påverkade handeln i synnerhet sällanköpsvaruhandeln. Den blev nog inte lika tydlig i                               stadskärnorna som den här, för det här är en annan typ av kris, den slår ju stenhårt mot och                                     besöksnäringar. 

Det som har funnits hela tiden kan man väl säga, som egentligen har drivits av köpcentrum och så vidare                                     det har varit att stadskärnorna har känt ett behov av att möta konkurrensen från köpcentrum som har                                 varit den stora utmaningen för många stadskärnor, typ tillbaks till 90-talet. Och lite grann kan man väl                                 säga, ja det aktiveras lite extra då det blir kris. Nu måste vi se till att marknadsföra oss och har                                       gemensamma öppettider och fundera på parkerings-policys och allt möjligt som gör gör staden som                           besöksmål intressant och attraktivt. 

Så jag har faktiskt inget riktigt minne av att det blev, det var inte alls på samma sätt att det var                                         stadskärnans kris just då i den finanskrisen. Stadskärnan hade mer en kontinuerlig utmaning i konkurrens                             från till exempel köpcentrum skulle jag säga. Men det finns också den här föreningen som heter svenska                                 stadskärnor, jag vet inte om ni har varit i kontakt med dom. 

Ja vi hade en intervju med Inger imorse. 

Ja vad bra. Så dom kanske har bättre minnesbild om det aktiverades särskilt mycket då, men jag kan ändå                                     tänka mig att dom fick lite extra attention då under finanskrisen, det är min gissning. Var det svar på                                     frågan?

Frågan var, vilka effekter som finanskrisen hade och vilka likheter finns med dagens kris och vilka skillnader som är                                     också?

49 

Om man släpper det här stadskärnearbetet, så då finns det ändå likheter, så till vida att det är en djup kris,                                         det är ju liksom tvärnit, det är en hög osäkerhet, var ska det här leda. Folk blir direkt sparsamma,                                     restaurangerna går ner, handeln går ner och så vidare. Så där är ju likheterna att det blir liksom tvärnit på                                       många ställen, och så är ju skillnaden då att det här på nåt sätt, det är ju inte så att det var ekonomiskt                                             dåliga tider, vilket var under finanskrisen då det var ekonomiska problem som triggade krisen. Så det är ju                                   lite olika logiker. Men oavsett i såna här tider så tenderar folk att börja spara, så vi som konsumenter blir                                       alltid lite försiktiga, att jag ska bli av med jobbet och sådär, så börjar man spara. Så där finns ju en likhet                                           också nu, för jag tror ändå många nu, även om man inte får handla så blir det också lite sparsamhet, ja vad                                           händer, lika bra att spara lite pengar så att säga, behöver inte köpa den där nya grejen. 

Så är det, men vi kanske kan hoppa på nästa fråga direkt. Vilka delar av finanskrisens problemlösning kan appliceras                                     idag för att få effekt och vilka delar måste mer eller mindre återuppfinnans eller justeras för att få effekt?

Amen nu är det ju i grunden två faser tänker jag. Det ena är ju corona-fasen, vi bör inte besöka butiker, vi                                           bör inte åka in till stan och sådär och då drabbar det handlarna, och vi bör inte resa så mycket. Det är ju i                                               praktiken förjudet att resa, bo på hotell, handla, gå på restaurang, eller det är väldigt begränsat. Så den                                   problematiken kommer ju inte släppa förens man släpper på regelverken att man kan börja handla mer. 

Sen är det ju så att folk ändå upplever att man ändå är lite rädd för den här krisen, vilket man bör va ju, så                                                 det är ju inte säkert att ens om man tar bort rekommendationerna så kommer folk strömma in i butikerna.                                     Men skulle dom ändå göra det så finns det ändå en risk i att den här krisen spiller över och blir en                                           ekonomisk kris, eller det håller det ju redan på att bli. Och då kickar finanskrisens logik in, i sämre tider                                       drivet av en ekonomisk nedgång så börjar vi som konsumenter spara lite mer, företagen måste börja                               konkurrera hårdare och då blir det prispress, och så blir det konkurser och så vidare. Och vad ska man då                                       göra var ju frågan? Ja, alla dessa statsfinansiella pakten som man har dragit igång syftar till att antingen                                   sänka företagens kostnader så att dom kan övervintra, alternativt kommer det också komma tror jag, ännu                               mer åtgärder som ska stärka efterfrågan på olika sätt som gör att vi ska handla mer och besöka. 

Sen är det en utmaning  i alla kriser, det handlar om folks förväntningar om framtiden. Det spelar ingen                                   roll om man får mer pengar. Är man ändå osäker på framtiden så är det ju inte säkert att man öppnar                                         plånboken och shoppar loss, hur mycket pengar man än har. Då kommer inte konsumtionstrycket tillbaka                             förens vi förväntar oss bättre tider. Då kan det komma väldigt mycket konsumtion, då finns det ett                                 uppdämt konsumtionsbehov. Det är också ganska typiskt för kriser, då har man ju hållit igen ett tag och                                   sparat, och då finns det rätt mycket pengar, så plötslig finns det ett uppdämt konusmtionsbehov. 

När vi är inne på det, vi kan ju idag säga att kurvan inte kommer se ut som ett V utan det är ju frågan om det blir ett U                                                           eller ett L, men som det låter på dig verkar det som ett U?

Ja men det tror jag, L tror jag inte på, att vi plötsligt bara i all evighet ska sluta handla. Jag vet inte om ni                                                 har sett den bilden, men det har varit 30 hög och lågkonjunkturer sedan 30-talet. Så det är klart att det här                                         går över, och då kan det vända snabbt. 

Det som däremot händer extra mycket under den här krisen är att de underliggande trenderna, som till                                 exempel e-handeln, de förstärks nu. Många traditionella handlare har ju kört samma affärsmodell sen                           90-talet, HM, Kappor, Lindex allt vad de heter, om man går in i sådana butiker så liknar de varandra                                     väldigt mycket. Det är en viss typ av utbud, det är en lågpris-touch på det hela, inte jättelågt men lite                                       mellan lågt pris. Det där är vi trötta på som konsumenter, så väldigt många av de här butikerna har ju dålig                                         lönsamhet och allt det där avslöjas just nu. Plus att vi då tycker det är jättelätt att klicka på nätet och                                         handla den vägen. Så jag tror att en långsiktig effekt är att mycket traditionell butikshandel försvinner för                                 evigt, för att de har inte riktigt svarat upp mot den nya tidens efterfrågan. Det snabbas upp nu, och det är                                         en utmaning för stadskärnorna. 

50 

Men om vi ska zooma in på enskilda stadskärnor, på lite mindre skala och kika på de olika delarna, det vill säga                                           kommunen, centrumutvecklare, handel och den biten. Vad kan man i det samspelet göra så att man klarar av botten av                                       U-kurvan?

På kort sikt tror jag att det behövs väldigt många kreativa lösningar, och det har kommit mycket sånt om                                     man följer den här typen av nyhetsbrev. Att man flyttar ut butikerna på gatan, butikspersonalen kanske går                                 runt med messenger och visar upp varorna och så kan man beställa hem. Lidingö centrum m.fl har                                 gemensam hemkörningsservice. Det kommer många sådana initiativ och det tror jag är väldigt viktigt och                             en positiv bieffekt är ju att folk svetsas ihop lite grann och kommer med bra lösningar. 

Sen har man det i relation till fastighetsägarna, en butik och restaurang kan korttid-permittera sin personal                               och så får de ner lönekostnaderna men de har fortfarande en stor kostnad i lokalen/hyran. Och där måste                                   man verkligen ta sig en funderare från fastighetsägarnas sida om man på något sätt ändå kan tänka sig att                                     gå ner i hyra temporärt. Många har ägt sina fastigheter länge, och de har stigit oerhört i värde, och de har                                         bra ekonomi. Där har ju vissa verkligen visat framfötterna, och andra ställen hör man ju att det är lite si                                       och så med det. Jag tror att fastighetsägarna i eget intresse för ta sig en funderare hur man kan förhandla                                       om det här. 

Vad kan kommunen göra. I och med att grundproblemet är att man inte bör besöka en restaurang eller gå                                     i butik så vad gör man i kommunalt perspektiv. Man kan underlätta tillstånd. Man kan köra mera                                 loppmarknader, asså öppna upp för lite fria sett att sälja varor. 

Det för oss vidare till nästa fråga, tror du då att man bör öppna upp så att det privata får mer inflytande i kommunens                                               strategiska beslut eller skulle det bara innebära mer krångel? Lite mer dialog, att de på nåt sätt har samråd med varandra                                         om vad som är lämpliga åtgärder, både nu under krisen men även under vanliga tider. Så att man på nått sätt kan få ett                                               ihopknutet samhälle i kommunen. 

I största allmänhet tror jag att det är bra. Om man tittar på många stadskärnor så kan man konstatera att i                                         många stadskärnor finns det ett väldigt bra samarbetsklimat. Fastighetsägare, kommun, handel brukar                       typiskt vara de naturliga aktörerna och dom har ofta ett gemensamt centrumbolag. Sen finns det också                               stadskärnor där det finns låsningar, att man inte vill bjuda till. Jag tror det i grunden är väldigt viktigt att                                       stadens aktörer inser att de är del av en helhet, och då måste alla vara med där och stötta på olika sätt. Så                                             helt klart att det är positivt att man har den här dialogen och lyssnar på varandra. Det finns många                                     exempel på stadskärnor som är med i den andan. 

Men däremot tror jag nu när det blir lite tuffare tider så kanske det prövas lite extra. Ett problem tror jag                                         som kanske stadskärnorna gav uttryck för är att det brukar vara en gemensam finansiering av en sån där                                   centrumledare. Men nu när många aktörer går dåligt då kanske de inte vill vara med och betala för den där                                       funktionen, och då kanske man tar bort det som kan vara kittet med det gemensamma arbetet. Det kan                                   vara ett potentiellt problem, då alla måste spara pengar, och då drar man in på en sån där samordningsroll                                     när den kanske är extra viktig. 

Tycker du då kommunen ska gå in och finansiera den här rollen?

Ja, det kan jag faktiskt tänka mig att de går in och tar en roll där, för det är ju ändå så fort                                             rekommendationerna släpper så är det ju väldigt viktigt att snabbt kunna kickstarta evenemang. Då är det                               viktigt att det finns en organisation som direkt kan kicka igång så att de kan tjäna pengar från dag ett. Det                                         är en typiskt bra tanke att kommunen och fastighetsägarna, som kanske ska ta en större andel eftersom                                 det är deras hyresgäster som åker på smällen primärt. 

Inger påpekade att alla kommuner befinner sig i hantering av krishanteringsmomentet, och det är ingen som tänker på att                                     lägga upp något strukturerat sätt att jobba på. Men tror du att det skulle kunna vara någonting ändå, att satsa på det nu. 

51 

Ja, man måste både kunna tänka kort och lång sikt. Det är nog många som panikar nu, där tror jag faktiskt                                         att kommunerna har en roll. Jag vet att vi jobbar i Kristianstad där man å ena sidan försöker få till en                                         långsiktigt strategi, hur ska vi stärka stadskärnan, men så ju nu är det ju totalpaniken. Men man måste ju                                     ändå kunna tänka den där långa tanken, långsiktiga tanken. Jag tror verkligen kommunen och                           fastighetsägarna har en uppgift som har det långsiktiga perspektivet, som också normalt sitter på större                             resurser jämfört med den enskilda lilla handlaren. Sen har man ju faktiskt en grupp som man undrar om                                   de inte ska upp på banan lite mer, det är ju kedjorna. Många kedjer, HM, okej de kanske är pressade nu,                                         men en utmaning som varit med dom lite grann historiskt är ju att de kanske inte alltid brinner för                                     stadskärnan utan de brinner för sin kedja och kan vara lite passiva i det lokala stadskärnearbetet.                               Egentligen är ju dessa kedjor ganska viktiga för man vet att de lockar till sig mycket kunder, så det kanske                                       är dags att kedjorna börjar agera för att stärka respektive lokal stadskärna. 

Ja hur skulle man i så fall göra det, skulle man låta butikschefen hoppa in i något råd?

Ja, men lite så tycker jag. Ibland är det så och ibland är det inte så. Det klagas ibland på stora                                         fastighetsbolag som inte är lokalt förankrade, de ser bara fastigheten som ett objekt som ger avkastning                               och tänker inte alltid på stadskärnan på det sättet. Men egentligen tror jag det är väldigt viktigt att tänka på                                       hur vi stärker den här stadskärnan på kort och lång sikt, för det kräver lite mer lokalt engagemang, och det                                       kan ibland vara lite si och så, med stora fastighetsägare och dels så stora kedjor. Men också andra aktörer                                     som bankerna till exempel, de utgör ju en viktigt del av en stad många gånger, vad tar dom för roll i detta. 

Jag brukar ibland säga att när vi tänker stad så tänker vi lite för mycket på handel och sådär, första                                       våningens brukar jag kalla det. Men andra våningen är ju väl så intressant, för där sitter ju kontor och                                     företag och en del företag kan ju vara lite större företag. Det finns ju en anledning till varför de vill ha                                         kontor i stadskärnan, så att deras medarbetare har tillgång till stadens utbud och det är ett bra ställe så folk                                       kan komma från hela omlandet in till kontoret. Så det är andra aktörer som också kan komma in i                                     matchen, till exempel kontor på andra våningen. 

Kulturen kan också ta initiativ i dessa tider. Biblioteket hade take-away på böcker, så stod de ute med                                   färdiga kassar. Någonstans tror jag att många aktörer borde tänka lite nytt. 

Utöver de krispaket som regeringen erbjuder, hur stor del av räddningen av stadskärnorna ligger i att de lokala aktörerna                                     tar ansvar, hur kan fördelningen se ut?

Jag tror att kriser av olika slag också är möjligheter. Staden har funnits i tusentals år så den finner ju nån                                         viktig funktion. Man träffas där, man jobbar där, man åker dit osv. Så den kommer ju med all sannolikhet                                     överleva men den behöver ju anpassa sig. Då tänker jag mycket på den jobbet vi har i Kristianstad där vi                                       inte pratar så mycket om handeln utan mer om stads-strategi. För att stärka staden är det inte så viktigt att                                       stärka handeln, det var viktigt för 10-15 år sedan, då var jättemycket fokus på det, vi handlade väldigt                                   mycket. Nu menar jag att man måste börja prata om att man ska stärka staden och inte stärka handeln, för                                       handeln är på deken lite grann. Vi handlar på nätet och sådär. 

Utan hur kan vi då få in fler bostäder, kan man underlätta bygglov så att man förtätar staden. Kan vi                                       bejaka så man får in fler kontor, det kan vara så att andra våningen i en galleria kan bli ett kontor till                                           exempel. Underlätta den typen av omvandling av lokaler. Kanske kan det vara så att viss offentlig                               verksamhet kan lokaliseras sig närmare stadskärnan. Så att man får fler anledningar att besöka staden och                               att våga prioritera staden. Ibland är det lite känsligt för många städer/kommuner och att staden är det                                 viktigaste därför lägger vi många offentliga verksamheter i stadskärnan, men jag tror faktiskt vi alla vinner                               på att ha en väl fungerande stadskärna. Då ska man ju skapa förutsättningar för att fler aktiviteter kan vara                                     där. 

Nu kommer det bli väldigt mycket vakanser och så, tror du att man ska försöka pusha från kommunens sida med                                       hyresregleringar att få in och rädda bara stadskärnan?

52 

Nej, det tror jag inte, jag tror inte på hyresregleringar. Jag är nationalekonom, det hugger i mitt                                 nationalekonomiska hjärta. Jag skulle inte föreslå regleringar. Däremot tror jag att man ska se över om det                                 finns regleringar som gör det svårare. Det är såhär att det är inget konstigt med vakanser, om man                                   studerar en stad över tiden så ser man att lokalerna byter innehåll. Och det som kommer hända nu är att                                       det blir vakanser och sen kommer någon som har lite mer pengar i kassan och en lite bättre affärsidé att gå                                         in i den lokalen. Det kan finnas lokaler och handlare som har legat lite sämre till som plötsligt får en                                       anledning att omlokalisera sig till ett bättre läge och så. Så att stadens lokaler byter ju innehåll och det är                                       inget konstigt med det och en sån här kris kommer att trigga det och det kommer kännas temporärt                                   väldigt jobbigt. Så därför är det viktigt med det här långsiktiga tänket med typ stadsstrategier, hur stärker                                 vi stadens förutsättningar. Ser vi till att ha god tillgänglighet, kollektivtrafik, hyfsat med parkeringar, lätt att                               ta sig dit, cykla gå, så blir det ju lättare att ta sig till staden. Det stärker ju stadens kommersiella                                       förutsättningar och sen så kan det mycket väl bli så att staden tajtas upp. Att alla B-lägen blir C-lägen men                                       A-lägen kommer förbli A-lägen. Det är nog inget konstigt med det, då kanske det blir kontor istället på                                   bakgatorna eller man kanske till och ed bygger om vissa gatuplanslokaler till lägenheter, så lokaler ändrar                               karaktär. Om man släpper fram bostäder och kontor så stärker man ju iaf långsiktigt stadens                             förutsättningar. 

Bonusfråga, Fredrik får fria tyglar att formulera något form av drömscenario för hur kommuner, handel och allt möjligt                                   skulle ha samverkat innan krisen för att ha en stabil grund att stå på. Hur hade det sett ut om man hade fått fantisera                                               fritt. 

Amen då går jag till min lilla favoritbild som jag kört hela mitt liv. I grunden handlar det om att staden är                                           en plats och hur stärker man den platsen så att den är robust så att den klarar upp och nedgångar. Jag                                         skulle i grunden säga att det handlar om efterfrågan väldigt mycket, hur stärker man efterfrågan på stadens                                 utbud. Ja ju fler människor ju mer pengar, ju rikare människor ju mer pengar per per capita. Ja hur får man                                         fler människor och rikare människor. Ja det är ju om regionen i sin helhet, eller egentligen ännu mer, om                                     Sverige funkar bra, men vi kan nöja oss med regionen. Om du har en god regional utveckling så kommer                                     det se till att folk har jobb och att de kommer ha en bra lön och lönerna kommer utvecklas starkt. Så                                         efterfrågan är väldigt mycket en funktion av hur det går för regionen i sin helhet. Så det innebär att om                                       man vill ha starka städer och starka stadskärnor så behöver man också en stark regional utveckling. Det                                 talar ju då väldigt mycket för att medelstora och större städer har väldigt bra förutsättningar. Var kommer                                 ni ifrån?

Uppsala och Stockholm.

Uppsala är ett bra exempel på en medelstor stad som har fått till nya universitet och också dragit nytta till                                       närheten till Stockholm och fått en väldigt stark långsiktig utveckling. Det är ju en jättebra                             grundförutsättning för Uppsala centrum. Sen behövs den en bra näringslivsutveckling, ett bra                       företagsklimat. Det ska jag säga är en del av mitt drömscenario att man har lite mer det i fokuset. Ibland är                                         det lite för mycket fokus på parkbänken stadskärnan. Sen om man zoomar in så är ju drömscenariot att                                   man stärker upp så att det finns så mycket efterfrågan lokalt som möjligt. Släpp fram bostäder, släpp fram                                   kontor, släpp fram olika aktiviteter så att det blir en hög densitet av både boende och arbetande. Då spiller                                     vi över på handeln och kontor. Så bejaka bostad och kontorsutveckling osv. 

Sen är också en del av drömscenariot att man försöker locka till sig ett bra utbud och liksom jobba. Ibland                                       kan man lära sig av köpcentrum, nu är det ju tufft för dem också, men i grunden har man en plan för hur                                             man ska maximera omsättningen i sitt köpcentrum. Då tänker man mycket i termer av att vi måste få hit                                     rätt butiker, dom butikerna ska ligga bredvid varandra osv. Man har verkligen en bra plan för hur man ska                                     maximera. Lite i den andan tycker jag man ska jobba, och då kommer man in på det här med samverkan,                                       så att berörda aktörer köper idén. 

Jag läste om BID i USA. Man ska försöka driva platser som ett köpcentrum. Är det möjligt att göra så i stan?

53 

Det där om BID pratas det mycket om i Sverige också men det har inte riktigt slagit igenom ännu. Det är                                         väl i grunder att om tillräckligt många tycker man borde göra något så kan man tvinga andra också. Så att                                       man slipper free-rider problematiken. Tanken är ju bra, sen om det är BID eller något annat, jag tycker                                   man har sett väldigt många stadskärnor som gått i rätt riktning. 

Drömscenariot är också att kommunerna har ett kommersiellt mindset. Om de istället för att tänka                             samhällsplanering tänkte, hur ska vi maximera de kommersiella förutsättningarna på den här platsen, då                           börjar man ju plötsligt tänka på ett annat sätt. Okej, då måste vi få in människor, få in täthet, måste liksom                                         maxa platsen från ett kommersiellt perspektiv. Det är ju ibland lite kontroversiellt och säga ordet                             kommersiellt men i grunden är det ju att man vill skapa bra förutsättningar. Och lite så tänker jag, lite mer                                       kommersiellt tänk kopplat till efterfrågesidan och så maxa efterfrågan. Man måste göra det enklare att                             etablera, man måste släppa fram nytänk också, tittar vi på utbudet nu så är ju alla kedjor vi har, dom har ju                                           inte förnyat sig. Det innebär att nånstans får man inte har för mycket regler som försvårar för nya aktörer                                     för att komma in och testa nya koncept. för det kan ju vara framtidens H&M, who knows. 

Men i det här att maxa efterfrågan, då antar jag nånstans att det är viktigt för kommunen att ständigt ha kontakt med                                           näringslivet, fastighetsägare, ja med alla möjliga för att känna av temperaturen överallt och se var möjligheterna finns?

Ja, lite så. Sen så ska man ju veta att fastighetsägare och handlare sådär är ju nödvändigtvis inte                                   världsmästare bara för att de är kommersiella, de behöver ju ibland också bli bättre på att förstå helheten.                                   En handlare till exempel och även fastighetsägare, de är ju jätte nervösa om det plötsligt dyker upp någon                                   konkurrent, även konkurrenter kan ju vitalisera. Det är ju som det här med köpcentrum, för många                               stadskärnor så har det ju varit väldigt vitaliserande med köpcentrum, för det har ju tvingat dom att vakna                                   till liv i stadskärnan. Och där ser man ju ibland att både handlare och fastighetsägare, där det pratas om                                     när det pratas om något nytt köpcentrum, det här var ju vanligare för 10-15 år sedan, men då fick de ju                                         panik och försökte stoppa det, och då tror jag de gjorde ett misstag. Då har dom ju inte fattat att det ligger                                           ett värde i att bli utmanad med jämna mellanrum. 

Men man kanske inte skulle tycka det var så läskigt om man hade mer kontakt med sina konkurrenter.

Ja lite så.

För vi ska ju ändå någonstans försöka undersöka hur stort mervärde en ökad samverkan får, så det är ju det vi försöker                                           gräva mer i nu. 

Det har jag haft några studenter som har skrivit på det temat tidigare, nu ska vi se, det börjar bli några år                                           sedan. På LTH, fastighetsekonomiska linjen, lantmäteriutbildningen. Här har vi lite grejor. Där har vi                           något. 

Som en sista fråga, vad tror du kommer vara de viktigaste lärdomarna vi drar av den här krisen in till nästa                                         högkonjunktur?

Asså coronakrisen får ju inte hända igen. Vad behöver vi göra för att undvika den här paniken som leder                                     till såattsäga mötesförbud. Hela vår värld bygger på möten, resor, ekonomisk utbyte. Skulle det komma en                               ny corona nästa år, så ska man satsa lika mycket pengar, det funkar ju inte. Utan man måste ju ha en                                         alternativ strategi, det går ju liksom inte att ha som ide att man ska stänga ned samhället, utan beredskapen                                     måste vara högre. Det går inte att ha en strategi som bygger på att stänga ned hela världen, får då kollapsar                                         världen. Detta illustrerar väldigt väl hur viktigt det är med transport, möten, ekonomiskt utbyte och                             stryper man den kranen då blir det ju enorma konsekvenser. Det kan man ju göra en gång, men inte                                     liksom om ett år senare, då börjar det bli riktigt jobbigt. Sen ser man ju en massa negativa bieffekter, nu                                       kommer ju afrika att börja dö av svält. Vi har kontor i Indien som jag har rätt mycket kontakt med och det                                           är ju 500 miljoner människor där borta som inte har det så väl ställt, vad händer med dom? Så                                     konsekvenserna är brutala. 

54 

Men på lite mer lokal nivå, vad kan kommuner lära sig från den här typen av kris?

Ja det är ju en väldigt speciell kris asså. Ja, jag tror det aktualiserar rätt mycket med det här att det måste                                           finnas flexibilitet, just när det är den här typen av reglerad kris, då måste man snabbt få fram alternativa                                     sätt att handla, äta, mötas, jobba. Det kanske man till och med kan ha en plan kring. Sätta upp tält utanför                                         butikerna, who knows, bara hitta andra former för det hela. Man bör verkligen tänka igenom det här, hur                                   ser en beredskapsplan ut om detta skulle bli aktuellt igen, att stänga är ju inte lösningen. 

Ja, nu får vi ju verkligen hoppas att Sveriges taktik funkar bra, nu har vi ju hela världens ögon på oss.

Ja på er också, så ni får ett jobb nu när ni blir klara. 

Ja utöver det tror inte jag att vi har några fler frågor om inte du vill tillägga något som du tror vi har missat?

Nej, jag missade, vilken institution skriver ni på?

ABE-skolan på KTH, fastigheter och byggande, våran uppsats kommer ju handla om, vi har ju valt ut tre olika                                     kommuner, ronneby, visby och kalmar och så kommer vi jämföra deras approach till hur de har hanterat krisen och se vad                                         de gör och vad som har funkat hittills och om andra har gjort ett bättre jobb och kommit längre. 

Spännande.

Stort tack Fredrik!

Intervjun avslutas. 

8.3. Bilaga 3 

Lisa Söderholm, Kalmar, Centrumutvecklare. Transkribering av intervju. 

(S)Är det bra med dig?

Det är jättebra med mig! Solen skiner.

(S) Ah verkligen. 

(A) Det gör den här också, det är helt fantastiskt.

Vart sitter ni någonstans?

(S) Stockholm. 

(A) Ute i nacka.

Ja, Trevligt

(S) Härligt. Då ska vi se. Har du lust att berätta lite om dig själv, din roll kanske som, att börja med?

Absolut. Jag jobbar som centrumutvecklare i Kalmar city. Jag jobbar för ett bolag som ägs och drivs av                                   näringslivet och fastighetsägare här. Men med delfinansiering också från kommunen, Kalmar kommun.                       Det är ett klassiskt trepartbolag för stadskärnan. Har jobbar här i snart tre år med detta och med tidigare                                     från handelns värld och har varit franchisetagare i många år på gina tricot, en kedja. Så jag har den                                     bakgrunden. 

(S) Spännande. (A) Hur jobbar ni, eller du, innan med olika aktörer såsom fastighetsägare och kommun. Hur har det sett                                       ut lite mer specifikt?

55 

Ah men precis, men i det här bolaget har vi ju då som sagt näringslivet och fastighetsägarna som                                   medlemmar hos oss. med drygt 200 företag. Och där har vi byggt upp ett rejält bra nätverk som samarbete                                     mellan både kommunen, fastighetsägarna och näringslivet löpande. Vi träffas dagligen i olika                       sammanhang, grupper och konstellationer och så. Jag har en styrelse här hos mig, i vårt bolag där det sitter                                     tre representanter från varje part. Och sen finns det olika projektgrupper, olika styrgrupper och så vidare,                               och sådär. Så samarbetet mellan alla aktörerna i city, i stadskärnan här är väldigt väl inarbetat. Jag skulle                                   säga att vi har en väldigt bra dialog redan från början egentligen. 

(S) Härligt. Då ska vi se…… (A) Generellt sett, hur ser det från idéer, för jag förmodar att ni som centrumutvecklare har                                           väldigt mycket ideer på hur ni ska förbättra lokaler osv. Men hur ser själva processen ut? Lite mer…

Ja, alltså en idé kan ju uppkomma vart som helst ifrån egentligen. Det kan ju komma mig, jag har ju i min                                           tur ett väldigt stort nätverk med personer som liknande positioner som jag har runt om i hela sverige                                   egentligen. Vi har ett nätverk som heter sveriges centrumutvecklare där jag ingår. Där kommer det                             jättemycket idéer, vi har en en sån här sluten facebookgrupp, du vet, som alla har nu för tiden, där vi lgger                                         upp och delar med oss väldigt öppet så, allt vi gör i dom olika städerna. Det är ett jättebra verktyg för mig.                                           Men sen så kan ju en idé komma från en butiksägare, eller en säljare ute på golvet, en fastighetsägare,                                     någon på kommunen eller en invånare som hör av sig och har en jättebra ide. Så att det kommer mycket                                       idéer löpande och jag har en idébank som jag fyller på hela tiden. vissa går att genomföra och vissa får                                       man lägga för framtiden eller så. 

(S) Men vart tar tar dom vägen efter att dom har till er?

Ja men, jag skulle väl säga att vår styrelse är det, den gruppen där beslutet tas. Om det är större projekt                                         eller förändringar som vi vill göra. Så där är det ju en process för mig att först får jag jag en idé, så att jag                                                 kanske först lyssnar av lite med olika personer i mitt nätverk. Det kan vara någon styrelsemedlem, eller                                 våran ordförande, det kan vara näringslivskontoret, dom har jag väldigt tät kontakt med på kommunen.                             Ah men det kan vara någon som jag tycker liksom har kunskap i frågan, så det är lite så; att förankra idéer                                           i liksom… det lägger jag ganska mycket tid på. Men som vi liksom kommer fram till, eller vi kommer fram                                       till, det här är en bra odé, det här tror jag att vi skulle kunna genomföra och dra nytta av. Då blir det en                                               presentation för styrelsen. Och så blir det ett godkännande där, få resurser till det och så, processen för                                   finansiering är ofta också en stor och viktigt del i det hela, det tar också sin tid. Vi försöker ju också hela                                           tiden jobba efter samfinansiering i allt vi gör. Så att kommunen och fastighetsägarna och näringslivet                             lägger pengarna i mitten och gör saker tillsammans.

Och i processen med att ta dessa beslutet angående skickar ni ut remisser eller hur går den övervägningen till? Ja det beror på lite vad det är för någonting… men är det lite större saker som förändrar stadskärnan så är                                         det oftast en politisk fråga ju, i en stad, och då har ju politiken och kommunen sin gång. Där det ska tas i                                             olika nämnder och sammanträden och så gör det känner säkert till. Men är det mindre grejer att vi vill                                     göra ett shopping event säger vi med näringslivet då krävs det inga såna beslutsvägar. Då går det snabbare,                                   då behöver jag egentligen bara näringslivet på min sida. Om det är någonting de vill genomföra så..  Ja vi förstår, men om kommunen vill ta något beslut hur är ni med där och ger åsikter och stöd. Ja där fungerar vi som en remissinstans kan man säga. Då skickas, till exempel kan man ta, om kommunen                                     vill uppdatera uteserveringsprogrammet. Då genomförs ju, då jobbar de igenom de, oftast bjuds vi in för                               att delta i dialogen redan i ett tidigt skede för att för att från början ta bort möjliga problem och hinder                                         som vi ser. Men sen när de väl har jobbat fram ett nytt förslag, innan de vill skicka den direkt till politiken                                           för beslut så kommer den till oss för remiss så vi får titta igenom det färdiga resultatet och lämna våra                                       synpunkter på det. Sedan är vi inte beslutsfattare på något sätt i en sån fråga utan det är politiken. Men det                                         går via oss och så blir det stopp här så blir det ofta stopp. Då blir det liksom att göra om och göra rätt.  Men känner ni att dialogen med kommunen är tillräcklig? Eller känner ni att ni skulle vilja ha ett ökat samarbete med det                                           offentliga? 

56 

Men den fungerar på det stora hela tycker vi så men sen skulle man aldrig kunna göra det bättre så är det                                           väl egentligen med allting. Kommunen är ju så bred de är så många olika förvaltningar och jag kan väl                                     känna att vissa förvaltningar fungerar det bättre än andra. Vi har väldigt god och nära relation till                                 samhällsbyggnadsnämnden till exempel som berör oss väldigt ofta med gator och byggnationer och att allt                             vad det är. Där har vi väldigt tät dialog. Sen kan det finnas andra förvaltningar som vi inte träffar lika ofta                                         och som vi inte har lika nära kontakt med och där skulle man kunna jobba för att förbättra det.  Har du någon idé på vilket sätt man kan förbättra den dialogen och samarbetet på? Ja men på det stora hela är det viktigaste att man har förankring upp ifrån kommunen så att                                   kommunledningskontoret, där är ju det viktigaste för oss att ha en god och nära relation och att de tycker                                     att stadskärnan är en prioriterad fråga hela tiden. Det är ju ett jätte viktigt arbete för mig att hela tiden ha                                         dem med mig på tåget. För det är ju ändå, ((xxx)) och sist kommunal rådet som måste skicka ut signaler                                       om att det här det är att jobba med de olika förvaltningarna. så den är ju jätteviktig. Sen så har vi bildat en                                             stadskärnegrupp på kommunen och så, jag har en från varje, eller en eller två från varje förvaltning som                                   träffar mig kontinuerligt ja fem gånger om året i en större grupp och den är väldigt värdefull. Och där har                                       vi också verktyg som vi jobbar levande dokument där vi fyller på en aktivitetslista - allting som görs eller                                     planeras att göras eller kanske ska göras på en lång lång lista. Jag tror jag har 107 punkter där just nu. Det                                           är stora saker och det är småsaker, saker som kommunen gör som berör stadskärnan på något sätt. Den                                   håller vi aktuell och uppdaterad tillsammans i den gruppen, så det är ju ett bra verktyg. Ett annat sätt är ju                                         att, för mig, att träffa de olika och förvaltningarna samlat. De har sina stora personalmöten och så vidare,                                   så brukar jag se till att bli inbjuden någon gång ibland under året och prata om stadskärnan, liksom på ett                                       övergripande sätt så att alla, inte bara cheferna, och är med på banan, utan alla de anställda, alla tjänstemän                                     har liksom stadskärnan bak i huvudet någonstans så att när det kommer upp en fråga som rör stadskärnan                                   så ska de tänka direkt: Yes! Det här måste jag ta via Lisa och stämma av eller är det här något vi måste                                             bjuda in till dialog kring.   Kanske ett underliggande engagemang kanske? Ja det är jättejätteviktigt. Att hålla det on top of mind hos dom.  Jag upplever det som att ni jobbar mot mer samverkan en vanlig har idag, att det på något sätt alltid där målet. Ja det är det.  Men känner du att det initiativet kommer från eran sida eller är det kommunen som gärna vill det eller är det gemensamt? Jag skulle säga att det är gemensamt faktiskt. De ser ett stort värde i detta och att vi är organiserade i                                         stadskärnan och har en part att prata med. Vi har inte drivit det här bolaget i mer än, jag tror vi är inne i                                               det sjunde året nu, sex eller sju år. Innan dess var det ett problem för kommunen för att man visste inte                                         riktigt vem man skulle prata med alltid och butiksägare restaurangägare eller fastighetsägare jagade liksom                           på sina egna håll, inom kommunen, de olika personerna, både kommunalråd, politiker och tjänstemän så                             att nu har det har det blivit mycket mer effektivt även för de där. De har en part som de vet talar för alla,                                               så de är väldigt glada för detta samarbete dem också.  Tror du att de är insett på senare tid, kanske de senaste åren, att det någonstans kan vara mer värt att agera mer                                             kommersiellt i sitt tänk för att uppnå mer effektivitet? Ja jag tror det, jag tror man har, jag tror kommunen alltid tyckt att det kommersiella och näringslivet alltid                                     är viktigt men det är inte alltid man har kunskapen eller förståelse för vad det är som påverkar näringslivet.                                     Att det är viktigt, ja nu ja, men hur jobbar vi bättre för att skapa bättre förutsättningar för en butik som är                                           mitt i city.   Men erat företag nu, eller bolag, och det innebär väl en extra kostnad för kommunen kanske, och för ni måste väl                                         finansieras på något sätt? Har det känts som en bra investering hittills, har ni fått värde för investering. Ja verkligen, jag har väldigt lång lista på resultat på vårt arbete tillsammans. Det kan vara alltifrån en ny                                     lekpark mitt i city, det har kommit här till exempel, nya parkeringsregler som gör det mer tillgängligt till                                   

57 

stadskärnan. Det är ett nytt parkeringshus på väg, ja men massa massa. Trygghet arbetet, inte minst. Och                                 vi har jobbat väldigt intensivt och aktivt med trygghetsfrågor, vi har fått ny belysning, vi har röjt, vi har                                     fått vackrare parker, mer öppet och tryggare och så där har det hänt jättemycket.  Hur får ni feedback på hur era åtgärder upplevs av invånarna? Vi har undersökningar, tillsammans med kommunen, de gör sådana årliga enkäter, tillsammans, både                         kommunen gör det, polisen gör det, så där. Och där frågar vi just om att om både stadskärnans                                   attraktivitet, om trygghetsfrågor, tillgänglighet och frågor som vi tycker är viktigast att få svar på. Så det                                 gör dom.  Analysera ni de kontinuerligt och se någon typ av förbättring? Ja men det gör vi. Även besöksräknare och, vi följer jag så klart omsättningsutvecklingen av och                               investeringsvilja hos fastighetsägarna sådär. Just nu byggs det otroligt mycket mitt i stan , Vi bygger ett helt nytt universitet, nya bostäder, nytt kulturcentrum. Ja: investeringsviljan är ju mycket                               hög så det ser vi det som ett väldigt gott resultat.  Ja absolut det låter som att ni haft ett väldigt positivt klimat, Men hur upplever ni att krisen har påverkat er? Vilka                                           problem har ni stött på? Hur har ni löst det så? Så det låter som att ni har ganska bra samarbete, hur har det sett ut? Ja men det har vi, och det var ju så klart i krisen där vi fick ett väldigt fint kvitto på det om inget annat. Vi                                                   har ju haft väldigt täta dialoger tidigare som jag nämnde men nu hade varit dagligen. Jag har haft                                   direktkoppling till näringslivskontoret, till organisationen fastighetsägarna som finns i Kalmar. Och vi har                         pratat dagligen, flera gånger varje dag. Och haft möte med kommunalrådet liksom nu händer det här vad                                 gör vi? Snabba beslut.  Och har du några specifika exempel på, det här är våra problem, och det här har vi gjort. Ja alltså, största problemet för oss och näringslivet det är ju att från och med 11 mars det var som de                                         första recensionerna kring stora evenemang kom ut. Och det var det första som gjorde att vi såg på                                   besökssiffrorna att det störtdök. Folk blev oroliga och rädda hålla sig hemma mer. Våra verksamheter                             tappade stora omsättningsintäkter väldigt fort och det var väldigt tydligt, och det var väldigt tydligt över                               hela Sverige. Så där satte sig in åtgärder ganska omgående, det tog inte många dagar innan vi hade gratis                                     parkering på plats. Kommunen jobbade fram en tidigarelagd uteserveringspremiär. Man tog bort                       kostnader för uteserveringar och såna tillståndsbitar. Man jobbade fram någonting som vi kallar för elever                             lunchen, det var i samband med att man stängde gymnasieskolorna. Så våra gymnasieelever får sin lunch                               hos våra restauranger med take way mat. Då betalar kommunen det. Vad har vi mer, jag skrev lite här. Vi                                       fick också ganska snabbt till en gemensam till stan för våra verksamheter och butiker att flytta ut på gatan.                                     Vi har skapat en aktivitet kring det, vi kallar det för: Kalmar city street shopping. De kliver ut och har varit                                         exponering utanför butiken. Jättelyckat och väldigt uppskattat. När man inte kan göra evenemang får man                             göra andra saker. Och tillsammans med den övriga handeln i Kalmar tog vi fram ett initiativ som vi kallar                                     för tillsammans för Kalmar där vi just hyllar och lyfter fram den och det lokala näringslivet, handla lokalt                                   det är ju viktigare än någonsin just nu.   Hur har responsen sett ut på det? Jättebra! Alltså så mycket kärlek! Verkligen. Jag har upplevt att vi haft ett stort engagemang från invånarna                                 tidigare men nu är det helt enormt. Folk ringer till mig och frågar: Lisa vad kan jag göra? Jag kan sätta in                                           10 000, vart kan jag sätta in dem? Och ge dom till företagen. Så det är fantastiskt verkligen.  Men de här invånarna hur hittar dem till dig? Men jag är ganska så publik, jag är ganska så offentlig som person, I min roll. Jag skriver bloggar och                                       debattinlägg, jag jobbar väldigt aktivt med mediabevakning så jag är ofta i dagspressen, alltså den lokala                               tidningen. Så de vet ju vem jag är och jag jobbar med och vi har en väldigt tydlig och bra hemsida där de                                             kan hitta kontaktuppgifter. 

58 

 Det tycker att det kanske har engagerat den lokala invånare till att… Ja men verkligen, de ringde i början där och jag vill säga att: men jag är arbetslös men jag har en bil så jag                                               kan köra hem var det något folk. Om ni behöver den hjälpen och: säg vad jag ska göra jag kan hjälpa till.                                           Jättefint.  Härligt. Verkligen.  Jaså ni har ju sett engagemang från invånarna, hur ser det ut från näringslivet? Och har du sett något ökat behov, ökad vilja                                             att stå till tjänst eller så? Jo men det har jag. Tidigare innan krisen så hade vi medlemsmöten en gång i månaden, det fick vi ställa in                                         för vi får inte ha möten. Men däremot har jag personligen varit ute och träffat alla en och en, personligen,                                       ofta mer än en gång. Och det har ju varit väldigt känsloladdat, det har varit oroliga handlare, och det har                                       varit många samtal där jag egentligen bara ha har fått trösta och lyssna och vara liksom ett stöd. Men                                     sedan har det också varit ett stort engagemang och en kreativitet som har vuxit fram på ett imponerande                                   sätt mitt i krisen när man ska få panik och tror att man ska förlora sitt företag. Och då kan man ställa om                                             hjärnan och tänka kreativt och ta fram nya idéer, nya försäljningskanaler och nya sätt att jobba på. Så att,                                     där känner jag att vi har fyllt en viktig roll i att vara bollplank på och sprida idéer till andra. Vi har, de                                             skickar jag ut veckobrev, varje vecka löpande, och nu så bra länkar där man hittar information om olika                                   startpaket och regler och som man bör tänka på. Men också massa goda idéer från andra, och där                                   använder jag också mitt nätverk i Sveriges centrumutvecklare så det får jag ju det också vara en butik i                                     Malmö har hittat på och så där. Det vart jättebra.  Det låter ju som att dialogen har spelat en enorm roll just nu.  Väldigt viktig, väldigt viktig.   Det låter som att du har en hel del att göra! Det har varit några intensiva veckor!  Men i och med att ni innebär någon typ av extra finansiering för kommunen och medlemmarna, tror du att det finns någon                                           risk nu när, nu när Kristina slagit till med och inkomsterna från olika delarna minskar, omsättningen minskar, upplever                                   du någon risk att era roll inte längre kommer anses som viktig eller är ni så pass viktiga nu och sammanvävda i det stora                                               hela att ni inte är upplever den risken är att ni slopas helt enkelt?  Nej…..nej.. Om man får säga så! Jag förstår vad du menar! Vi har så pass väl förankrat arbete och jag känner mig trygg där. Kommunen                                     tycker att vi är otroligt viktiga. Fastighetsägarna tycker att vi otroligt viktiga. Och näringslivet också. Sedan                               finns det också verksamheter idag som har problem som har hört av sig och frågat: kan jag få hålla på                                       medlemsavgiften till slutet på året? Och några har sagt: jag kan inte vara med i år. Det är en liten del. De                                           flesta har kunnat betala in och har gjort det. Som vanligt.  Jag tänker, hur svarar du på det? Och om man inte kan betala medlemsavgiften? Ja men självklart, låt det vara. Och det är liksom här och nu, det är krishantering och överlevnad för de                                       som gäller. Och skulle det vara så att vi, Just nu känner jag mig trygg och vi har ekonomi just nu för att                                             jobba vidare med marknadsföring och så vidare, och skulle trötta så skulle det vara framåt hösten, julen                                 kanske, som jag skulle behöva få in mer finansiering. Men då vet jag att det finns ett stöd både från                                       kommunen och fastighetsägarna som skulle kunna bidra med extra.  Tycker du att ni har ett stort förtroende för varandra, att verksamheterna har stort förtroende för er, att kommunen har ett                                         förtroende för er, att ni har förtroende i kommunen? 

59 

Ja det är upplever jag. Verkligen.  Hur viktigt tycker du att det är med ett stort förtroende? Det är jätteviktigt. Och det är det vi lever på. Utan det skulle inte finnas.  Hur lång tid skulle du säga att detta förtroende har byggts upp under? Vi lyckades få upp det ganska snabbt faktiskt och när vi startade för sex år sedan. Det var ganska krisigt i                                         Kalmar city innan då. Man hade byggt ett nytt extern handelsområde utanför stan, E-handen var ett nytt                                 hot då och tidningen, dagspressen, skrev dagligen om city döden. Svarta rubriker mörka svartvita                           spökstadsbilder och, det var väldigt oroligt då.  Skulle du säga att detta var ett uppvaknande nästan? Att konkurrensen kom. Ja lite faktiskt. Jag upplever att branschen, alltså handen, butiksägare som kanske har jobbat med sin butik                                 i 20 år där det handlat om en lokal med fyra väggar med varit på en hylla och en kassadisk. De har haft                                             svårt att ställa om. Det har tagit tid. Men nu börjar det lossna, och den här krisen gör att det lossnar ännu                                           snabbare. Man blir tvungen nu.  Men om vi flyttar nu, hypotetiskt, över till efter krisen. Nu är den här krisen långt från över, så nu får det bli lite gissningar                                                 och slutsatser från det som har hänt hittills. Har ni velat genomföra någon åtgärd hittills som ni har haft svårt med                                         motstånd eller hinder, vad som helst egentligen? Ja, det har vi. Vi har en fråga som har varit uppe på tapeten under ett par års tid och som vi har haft svårt                                                 att få igång bollen på. Men som jag upplever, nu måste vi, nu måste det göras. På grund av krisen om inget                                           annat. Det handlar om det här med stråkutveckling som vi kallar det för och, alltså om du tänker dig I en                                         galleria, i ett köpcentrum, om ni har tänkt på dig så ligger åtta skobutiken är bredvid varandra och komma                                     inredningsbutiken är ligger bredvid varandra och lite det tänket vill vi få till lite mer tydligt i stadskärnan.                                   Så att vi har tydliga handelsstråk, att vi har tydliga restaurangstråk. För att de behöver sina goda grannar                                   för att må bra. En butik och vill kanske inte ha en restaurang till granne som bara har kvällsöppet eller ett                                         mäklarkontor eller en bank som inte drar så många besökare. Man vill ju ha butiker som har öppet samma                                     tider som jag har och som drar folk till mig också. Så det är en process som vi nu kommer kickstarta.   Men hur kommer det sig att det har varit svårt att få igenom det här tidigare, för det är ju en logisk tanke, hur kommer det                                                   sig att det inte har gått att genomföra? Jag tror att fastighetsägarna, för att det här är verkligen en fastighetsägarfråga, jag tror att dom har suttit                                   rätt så trygga ganska länge. Med liksom samma hyresgäst i kanske 20, 30 år. Så dom har inte behövt                                     liksom tänka på det. Men nu är det ju rörelse, och butiker lägger ju ner och stänger och det blir tomma                                         lokaler nu. Så att nu blir det lite kniven mot strupen.   Hur ser det ut på handlarsidan av den frågan? Finns det någon form av rädsla för ökad konkurrens eller inser man att                                           konkurrens kan vitalisera ibland? Ja men både och skulle jag säga. Det är klart att det finns en jättestor rädsla för E-handeln och Amazon                                       som är på väg in och.. allt det där. Men samtidigt så finns det också en enorm övertygelse om att                                       stadskärnan är den platsen jag vill vara på. För många utav våra verksamheter är ju lokala handlare som                                   inte finns på någon annan plats och dom känner sig ju som mest hemma i stadskärnan. Och kanske dom                                     stora kedjorna kanske känner sig mer hemma i ett stort köpcentrum, och det är lite den trenden vi har sett                                       dom senaste åren för stadskärnan, att det går lite ännu mer åt det hållet. V hade här för några veckor                                       sedan, en skomakare som öppnade, en nyetablering, och det är lite den typen av företag som ser framåt                                   kommer komma tillbaka. Det här att vi är villiga att köpa tjänster som handlar om hållbarhet och ta hand                                     mina produkter och mig själv sådär.   Finns det några åtgärder, trender, strukturer, processer eller vad som helst som har uppstått nu under krisen som nu redan                                       nu ser att; det här är jättebra och det här vill vi behålla även efter och jobba vidare på? 

60 

Ja jag skulle säga den här typen av mötesform som vi har nu. Det digitala mötet, hur bra är inte det? Jo det                                             är väldigt bra. Ja men verkligen. Det blir… för ibland när man kallar till stormöten, 20–30 personer, kan                                   det lätt att en eller två personer hörs mest och dom andra sitter lite tysta. Men här blir det lite mer att man                                             strukturerar liksom ”Vad tycker du?”, ”Nu är det din tur att prata.”, ja men du vet, alla… Det blir lite mer                                         strukturerat på något sätt, faktiskt på ett positivt sätt att ha digitala mötesformer. Det upplever vi.   Du nämnde tidigare i intervjun, att du har dialog en gång per dag med, ja men med kommun och så. Är det någonting du                                               känner att, det är något man vill behålla också? Ja, det är bra. Jättebra, ja men verkligen. Vi är ju, vi stod varandra ganska nära redan innan och hade bra                                         dialog men nu har verkligen kommit jättetajt. Nu är det liksom snabba telefonsamtal eller                           Messenger-meddelande liksom. Såhär snabbt, nu händer det här, kan vi prata lite. Ja men du vet, eller.. det                                   är väldigt stor fördel. Det blir väldigt snabba beslut och snabba åtgärder och man når varandra väldigt                                 snabbt. Så det är jättebra.   Härligt. Känner ni såhär att ”Gud vad bra att vi hade ett bra samarbete redan innan och vilken tur att vi har jobbat så nu                                                 under krisen.” Ja verkligen, ohja. Och man känner verkligen att det blir sådär svart på vitt hur viktig den här                                   organisationen är och man känner verkligen att vi gör nytta i både i kris men och utan krisläge. Så att vi                                         har nog förstärkt vår position.   Skulle du kunna sätta ord vad det är ni tillför i det här samverkansarbetet som gör att det är så himla bra? Ja jag skulle säga ”tillsammanshet”, om det nu är ett ord. Men alltså den här ”vi-känslan” och att man                                     tillhör en större del liksom, att jag tillhör en grupp. Både som butiksägare och som enskild fastighetsägare,                                 så kan man vara rätt så ensam många gånger. Man är ju så inne i sin bubbla och man jobbar ju så mycket,                                             man har ju så mycket tid till att prata med andra men det här skapar ju enkla möjligheter till det, att ha den                                             här dialogen och rent för staden så skulle jag vilja säga att vi tillför stolthet och vår stad och vår                                       stadskärna.   Det låter jättebra. *fniss* Dom här dialogerna som ni har, jag antar att ni använder många olika plattformar, men har ni                                         någon specifik som är speciellt framträdande där ni gemensamt känner att ”här kan vi prata, här kan vi ha dialog”. Är det                                           liksom via dig, är det på någon specifik online-plattform eller hur har ni löst det rent tekniskt? Menar du nu i krisen? Nej, generellt, egentligen innan också. Du får gärna berätta om krisen också. Du tänker vilka mötesformer….? Hur ser ni till att det blir dialog mellan er och era delar.  Ja men dels så handlar det om att vi har en årsplanering gemensamt som säger att vi träffas. Alltså att vi hr                                           inbokade möten kontinuerligt hela tiden. Så även om det inte är några nya frågor som har dykt upp, så                                     träffas vi ändå. För att stämma av läget liksom i den här stadskärnegruppen som jag nämnde och                                 medlemsmöten varje månad, styrelsen träffas varje månad också. Det finns liksom en kontinuitet och en                             plan att följa. Det är mycket jag som drar ihop de där grejerna och kommer att det kommer upp frågor                                       och så tänker vi ”det här är viktigt”. Tillsammans med Sture sedan så sätter man upp en plan för året.                                       Vilka frågor ska vi prioritera i år? Vad är högst upp på agendan? Och sen så gör man liksom en plan för                                           det. Och man bildar en projektgrupp där man tar in frivilliga personer från näringslivet och                             fastighetsägarna och rätt personer från kommunen som jobbar just med den frågan och så bildar man en                                 projektgrupp. Och så jobbar man med det i ett par månader och, och så är den frågan löst det och då                                         upplöses den gruppen och då kan man bilda en ny för nästa fråga.  Och nu under Christian nämnde du att dialogen har gått över till telefonsamtal, Messenger, mycket direktkontakt. Och                                 kvarstår dessa projektgrupper eller är det lagt på bordet? Ja, en hel del har lagt på bordet, har pausats. Och det har varit några veckor där vi i stort sett bara har                                             fokuserat på krishantering. Projekt som handlar om, vi har ett projekt som är en gata som ska till 20:21 det                                       vi har ett projekt igång tillsammans med fastighetsägarna och näringslivet längs med gatan för att göra                               

61 

någonting nytt där och skapa en ny känsla på platsen. Den, det projektet till exempel, det har lagt på is.                                       Skulle ha haft möten för typ två veckor sedan men det ställde vi in.  Men hur ser det ut med det här perspektivet, om man tänker långsiktighet och kortsiktigt just nu? Jag förstår att fokus                                         ligger på kortsiktigt just nu. Ja vi börjar ställa om lite mer till det strategiska igen och utan att släppa krishanteringen så klart. Och men                                       nu känns det som att, det börjar komma in i något slags normalläge i krisen. Nu har vi haft i några veckor,                                           vi har gjort väldigt mycket saker och nu blir det inte lika mycket så här dag för dag och, akutåtgärder, för                                         nu har vi gjort så mycket som vi har kunnat känns det som. Och sen nu, så klart, kommer det komma nya                                           idéer och nya grepp och sådär men lite mer att man går över till den strategiska, för mig i alla fall.  Kan du berätta lite om det strategiska som vi har börjat tänka på nu? Ja, det här med stråkutveckling är en sådan bit som… igår hade vi ett möte, då träffade jag                                   kommunalrådet och näringslivschefen. Så jag får liksom förankring hos kommunen. Så att de tycker att                             det här är en viktig fråga också. Och sen så, ett par olika uppgifter på hur vi går vidare, Jag tog en uppgift                                             någon annan tog en uppgift och liksom så. Rent konkret ska jag ta fram en karta och sen så ska vi göra                                           analysen, hur ser det ut idag. Alla butiker får en grön färg alla restauranger från röd färg och, det blir                                       väldigt visuell tydligt hur det ser ut. Och sen så blir nästa steg att fånga upp fastighetsägarna och kanske ta                                       in någon föreläsare och inspiration från andra städer som har gjort och jobbat med det här. För det är ett                                       sådant projekt, den kommer ju ta tid. Så den jobbar vi ju med flera år framåt  Ja men det låter ju spännande! Ja det är det.  Då ska vi se, sista frågan som vi har. Vilka lärdomar skulle du säga att vi har kunnat dra hittills av den här krisen? Oj….. ja… en uppenbar lärdom är ju alltså, hur viktigt det är att vi har de här dialogen, hur viktigt det är                                           att vi har det här samarbetet. Och det är ju ingen lärdom, för vi hade ju det. Men vi kan bli ännu tajtare                                             och ännu bättre då. Och sen då att vi alla kanske behöver bli lite bättre på krisberedskap. Vi var alla                                       ganska tagna på sängen liksom, ingen var ju beredd på det här. Vi hade egentligen inga rutiner i bolaget                                     hos mig i alla fall för ”hur gör jag med en kris?” Vem ringer jag? Vem skulle kunna ersätta mig om jag                                           skulle bli sjuk? Ja men lite såna sårbarhetsdelar som man upptäcker i en kris.  Är det en beredskapsplan som du tror kommer jobbas fram? Ja jag tror det, jag tror vi måste det. Någon slags krisberedskap att så här gör vi nästa gång det händer en                                           sån här kris. Och de här och de här personerna ska ringas direkt och dom här ska prata direkt så. För nu                                           sitter det här *pekar på huvudet*. Dom satt i mitt huvud vem jag ringer och hur jag hanterade men om jag                                         lämnar tjänsten och det kommer en ny så är det bra att ha en plan för såna saker.  Är det någonting du tycker att vi har missat som du jättegärna skulle vilja berätta om? Erat arbete, krisen, vad som helst                                           egentligen? Jag har en sak som vi har gjort löpande, ända sedan krisen började, det är ju att skicka ut enkäter. Väldigt                                         korta frågor, väldigt enkla svar, eller så, kryssa i bara, till alla näringsidkare exakt hur det ser ut med                                     omsättningstapp och var de har fått göra åtgärder. Om vilka krispaket som regeringen har gått ut med                                 som du har kunnat använda den, vilka av de lokala åtgärderna har ni kunnat dra nytta av vad skulle ni                                       behöva framåt. Så att man hela tiden får en input på ett väldigt tydligt och konkret sätt, hur mår dom? Vad                                         behöver hon? Och vad har dom nytta av?   Har ni kunnat få någon input på något behov från näringsidkarna och som ni har kunnat uppfylla? Ja men det skulle jag kunna säga det för att alla mina, eller de flesta av mina kollegor, runt om i landet har                                             gjort samma sak och det har vi kunnat lobba för, på nationell nivå, för fler krispaket från regeringen. Vi                                     jobbar väldigt tätt tillsammans med, i svenska stadskärnor, den organisationen som vi också medlemmar i.                             

62 

Och där jobbar man väldigt tajt med Svensk handel och Visita så och på nationell nivå, så där har vi                                       kunnat leverera väldigt bra underlag till dem.  Ja men gu va bra. Ja jättebra.  Ja men då tror jag nästan att vi har fått jättebra material från dig. Och då vill bara tacka dig för att du ställde upp på                                                   intervjun och av din tid till oss. Det var så lite.  Intervjun tar slut och vi informerar och att vi ska skicka rapporten till henne samt eventuellt hör av oss                                     med följdfrågor.   

8.4. Bilaga 4 

Thomas Davidsson, Kalmar, Näringslivschef. Transkribering av Intervju.  

Som vi har förstått det så jobbar du som näringslivschef? 

Jag har jobbat som det i 14 år.  

Då har du koll, perfekt. 

Jag vågar inte svara ja på det men jag hoppas det. “Skratt” 

Hur jobbade du innan krisen generellt? 

Det är intressant med eran frågeställning, vi har jobbat sen jag kom hit, innan jag blev näringslivschef har                                   jag varit egenföretagare i 27 år inom reklam och mediebranschen. Så det är först när jag sa till vår politiska                                       ledning att vi ska bli en jätteduktig kommun att kommunicera med våra företagare. Men det har vi ju                                   byggt upp olika nätverk inom centrumföreningar genom alla möjliga olika kluster och det har vi ju haft en                                   kolossal nytta av när vi nu kommer in i nånting som heter kris. Men det gjorde vi också när det var                                         fastighetskrisen, och det gjorde vi också när det var något annat. Jag har jobbat efter deviser att det är                                     mycket bättre att känna människor som man ibland blir väldigt arg på eller vill dela glädje med. så därför                                     har vi jobbat väldigt väldigt hårt med att se till att vi känner alla de här människorna som nu är i kris. Och                                             då är det lättare att ha dom samtalen.  

Skulle du säga att det handlar om att bygga upp ett genuint förtroende mellan parterna? 

Absolut, en kommun är ju ofta någon man pratar med när det är någon annans fel, “ det är dom där                                         jävlarna på kommunen osv” det har jag inte accepterat “vem är det du pratar om?” var det en man var det                                         en kvinna, och då börjar folk rygga sig, aa det minns jag inte. Asså det här är några skällsord som man                                         plockar fram ibland och det har jag inte tyckt varit okej. Vi är alldeles för duktiga vi tjänstemän för att vara                                         någon som man använder som en slaskpost när man inte får som man vill. Och det har vi försökt jobba                                       väldigt hårt med.  

Hur skulle du säga att när ni står inför en idé, hur går det från idé till verklig rent processmässigt? 

Beror sig lite på vad det handlar om, men många gånger handlar det ju om det här uppbyggda nätverket                                     man har. Om det är något man vill utveckla så är det ju så att den andra parten kanske vill ha betalt för ett                                               

63 

uppdrag. Men då har vi en kravställan, ungefär som ert upplägg, “innan krisen, under krisen, efter krisen”,                                 vill ni ha 200 000 kr av mig så vill jag också att ni ska leverera de här fem punkterna också. Det finns en                                               kravställa tillbaks också, den processen har jag tyckt vara väldigt viktig att tala om att vi är ingen man bara                                       går och frågar om pengar när livet är lite jobbigt, utan det ska finnas en ömsesidig kravställan. 

Och det har funnits innan krisen också tycker du? 

Absolut, ung företagsverksamhet till exempel som är jätteviktigt för Kalmar. Då har jag ställt krav på att                                 man ska leverera ett antal möten där vuxna människor och ett antal företagare har fått vara med och delta                                     i ert arbete. Det var min kravställan för att de ska få 200 000 kr av oss. 

Och det har gått bra? 

Ja, det har gått jättebra. Det är alltid nån som kan bli lite sur ibland när man ställer krav på dom, men det                                             får man leva med i min roll.  

Känner du att det finns en vilja att utöka det här samarbetet mellan det offentliga och privata? 

Ja det tror jag absolut. Jag tror det är lite nedärvt, nu är ni mycket yngre än mig, men kommunen är nån                                           man ringer till när man behöver deras hjälp, i övrigt så bryr man sig inte. Man tänker ju inte på att, oavsett                                           var ni steg ut utanför dörren, redan när ni steg på trottoaren så steg ni på kommunal mark. Ni satte er på                                           en buss, cykla på en cykelväg, man har ju kontakt med sin kommun dygnet runt utan att man tänker på                                       det. Så det försöker vi påvisa ibland hur viktigt det är att prata med varann om, framförallt vad som bra                                       respektive dåligt, för det är mycket enklare att prata om det som är dåligt när man väl har lärt känna                                       varandra.  

Skulle du säga då att initiativet kommer från det kommunala, att man vill ha ett starkare samarbete? 

Ja, det tycker jag idag. Sen är det säkert olika i olika kommuner i Sverige, men vår ambition är tydlig där att                                           vi vill ha dialog.  

Precis, vi var ju i kontakt med centrumutvecklare i Kalmar lite tidigare idag och vi fick intrycket att ert samarbete mellan de                                           olika organisationerna och delarna är väldigt starkt generellt sett.  

Nu ska inte jag vara nyfiken, om det nu var centrumföreningar eller om det var någon av våra externa. I                                       något fall sitter jag till och med mig i deras styrelse.Ja, det kan jag säga, det var lisa Söderholm.  

I hennes fall är jag till och med i styrelsen och ställer krav på att hon ska göra jobbet.  

Precis på henne lät det som att ni hade ett väldigt gott samarbete och att det har gett goda resultat också av att ha det                                                 samverkan ens nätet på plats, så att säga. Om du skulle få utvärdera det samverkande nätet, hur skulle du göra det? 

Men det här är är ganska typisk igenkänning tidigare tidigare i livet fick de ett antal hundratusen kronor                                   varje år, sedan den nya ledningen kommit dit finns det en kravställan, de får 600000 kronor om året, men                                     de ska också ha tre kommunala tjänstemän med i styrelsen. De ska ha en dialog när det gäller med oss,                                       och de kan inte hålla på oss vad vi ska göra utan vad är det vi ska göra tillsammans och utveckla vår                                           stadskärna. 

Är den biten viktig tycker du att just att det inte går åt ett håll utan att ni gör allting tillsammans då? 

64 

Jag tror det hela är nyckeln. 

Hur länge skulle du säga att ni har haft det här goda samarbetet nu på ett fungerande sätt? 

Någonstans från fem till tio sista åren. 

Märker du någon skillnad i och med att du har varit med så länge nu? Märker du någon skillnad mellan tiden innan och                                             nu? 

Allting blev enklare nu i en kris, för vi känner man. Nu vet man vem man ska ringa och bråka med. Vem jag skulle ringa                                                 och berätta att jag är ledsen eller vad nu, vi känner varandra, det är en fördel också. Du bor ju i Uppsala, ni är Sveriges,                                                 fjärde största stad, i Kalmar är vi 70 000 invånare, vi har lite lite lättare att ta på varandra om du förstå vad jag menar. 

Men det kanske är bättre också? 

Det har nog både sina för och nackdelar.  

Men om vi nu går över till själva krisen och hur det har varit nu sedan att det faktiskt blev kris. Vilka problem märkte ni                                                 direkt att det uppstod och vilka lösningar har kommit som respons på det? Och på vems initiativ har de lösningarna                                       kommit ifrån? 

Jag tror att vi i stora lag kan prata för hela sverige. Alla blev ju chockade, alltså hur snabbt hur snabbt vi                                           struntar i att gå ut och handla. Vi gick inte på restaurangen. Ni går inte på krogar, alltså det enade                                       ekonomiska flödet stängdes, och det tog ett par dygn, så var det inga intäkter. Så väldigt, väldigt, väldigt                                   många branscher. Det var så plötsligt, så det tog jag aldrig någon kan påvisa något liknande. Det känns                                   verkligen som att släcka lampan när man går och lägger sig. Chocken var nog svår för oss människor att ta                                       till oss, vad var det som hände liksom, och så sitter vi mitt i alltihopa just nu. 

Men hur handskas ni med den chocken initialt? 

Alla åtgärder som egentligen är gjorda av större dignitet, är ju av statlig nivå. För väldigt många gånger var                                     det för oss tjänstemän att få till Sveriges politikers förslag, och sedan fick vi fakta till oss, och då har ju vi                                           var den som förmedlar fakta runt om de här sakerna. Det har uppstått väldigt väldigt mycket rykten och                                   väldigt mycket tankar hos folket. Jag tror det är så här, och det är ju ni jävel som är unga, liksom hur                                           många har en uppfattning om hur corona ska skötas om vi borde gjort som Italien eller om vi borde gjort                                       som Danmark. Vi tycker väldigt mycket just nu alla människor, och då måste vi som tjänstemän i det här                                     fallet levererar fakta, det är det här som är beslutet. 

Tror du kanske att det är en del av era roller som skiljer sig från andra organisationer som ni jobbar med, annars att ni har                                                 en väldigt rak roll i att leverera fakta och information. 

Sedan är det väldigt viktigt också att vi inte ger oss ut och börjar tycka, utan att vi håller oss till de fakta                                             som finns. Det hade ju varit jättegulligt om du kunde få 200000 kronor, nu är det ju inte så idag. Jag ska                                           inte tycka en massa saker utan jag ska leverera på det som är beslutat och det finns löften om. Det är                                         jätteviktigt att vi håller oss till det. En del har ju verkligen ringt och frågat, men kan du inte hjälpa oss så                                           har du inga tips. Jag måste förhålla mig till den verklighet vi lever i, och jag kan inte skilja på att du är kille,                                               dig vill jag inte hjälpa och du är tjej, det måste ju vara raka rör mot alla. 

Jag tänker mig att regeringens krispaket alla – kanske inte funkar lokalt, när alla verksamheter som finns och alla platser                                       är unika. Har ni kunnat stötta med egna stödpaket till era invånare till verksamheter och privata aktörer, lokalt? 

65 

Absolut har vi gjort det. Vi blev kända över hela Sverige för vi var först. Vi gav ju gymnasieelever 75                                       kronor att handla lunch för varje dag. Idag har vi ungefär 2200 studenter som går ut på stan någonstans i                                       vår kommun. Det behöver inte vara i tätorten, nacka motsvarigheten Kalmar, utan det kan vara ute på                                 någon förort.. Finns det en pizzeria eller en zibylla så får man gå dit och äta lunch varje dag och                                       kommunen står för det.  

Hur har det funkat hittills fungerat?. 

Jättebra, 1400 av 2200, som äter varje dag, och då håller vi ju alla restauranger i liv istället för att se                                         konkurser som skulle kunna bli väldigt förödande i andra änden.  

Speaker 2 

På vilket sätt har ni kunnat få feedback från de verksamheter som berörs av den här åtgärden? 

Vi har gjort så att vi har dedikerat en enskild tjänsteman, vi har till exempel Kristian som har hand om alla                                         elev luncher. En tjej som heter Monica har fått läsa på alla statliga stöd. Det är skattemyndigheten om hur                                     det ska gå med den frågan, hon har varit vår sakkunniga inom det området. Vi har börjat med en                                     tv-sändning en timma om dagen på Facebook. Då har vi tilldelat ut en kille som heter Martin, och då ska                                       han se till att det fungerar. Så vi har dedikerat enskilda tjänstemän till att bli skickliga på ett smalt område                                       och med den här krisen känns som det har varit ett klokt beslut, även om utvärderingen vi inte är framme                                       vid än.  

Vi kollar ju mycket i vårt arbete på just samarbetets processer, och just nu har ni valt att samarbeta med någon specifik                                           organisation eller flera stycken i att ta fram lösningar och stöd? 

Jag förstår kanske inte den frågan, så här är det då att vi 12 kommuner i Kalmar län. Vi har samlats på ett                                             möte genom datorn, varje torsdag mellan halv, nio och tio och utifrån det samlat ihop den statliga kraften                                   av varandra. Nu när någon kommun har haft en bra ide så har alla andra kommuner tagit det till sig, och                                         nästa gång har vi den största kommunen i länet en god idé och då har de mindre kommunerna tagit till sig                                         det. Vi har varit ungefär 30 personer varje gång på det mötet och alla hade någon sakkunskap med sig. 

Men det var kommunerna emellan eller hur? 

Aa, men då är regionen den som den som håller ihop och har också varit med på det mötet och                                       skattemyndigheten, länsstyrelsen och handelskammaren så alla sådana parter har fått vara med, allmo har                           varit med på de mötena. 

Ni har kunnat få ett bra utbyte där hittills? 

Så här långt är vi jättenöjda. 

Härligt. 

Om du tänker dig akut hjälp för företagen, som precis som att ringa akuten med i det här fallet gäller det                                         företagen då.  

Hur har dialogen sett ut med de privata om man säger så?  

Menar du privatpersoner då? 

66 

Nej mer med näringslivet och handeln de företag som är aktiva i Kalmar. 

Där är ju vi väldigt noga. Då har det ju gått via Lisa annars hade vi ju fått 1500 olika handlare som alla                                             skulle vilja ha sitt enskilda samtal. Då har vi ju valt att jobba med de ledare som redan finns där ute. Så när                                             det gäller handel, det finns fyra stora handelsområden i vår kommun, och då har de fyra fått samlats i sitt                                       möte – och sen har jag kommunicerat med dom fyra. Sen har vi gjort åtgärder, här har till exempel alla                                       som är kommunalt anställda i Kalmar kommun, det är ungefär 6500 personer, då har dom fått                               presentkort, 300 kronor person som dom då kunnat gå ut och handlat för nu för att hålla handeln igång.                                     Men då har allt det gått genom de fyra olika stadskärneledarna, varav Lisa är den ena. Vi har alltså inte                                       gjort upp det med alla dessa handlare utan ledarna, dom har fått sprida informationen. Och då finns det                                   en styrka i det för då har dom fått upplevas som de smarta, de duktiga som gjort det och vuxit i sin roll.                                             Då får du också lite ömsesidig kärlek, ni förstår vad jag menar. Det är bra om många kan må bra i tråkiga                                           tider.  

Precis, är det något som du tycker att du vill berätta om ert arbete under krisen som vi inte har berört än? 

Nämen, som vi inledde med nyttan av att ha ett nätverk igång, för att det är så att kriser kommer att                                         återkomma, oavsett om det då handlar om, och tro att såna här saker ska hålla i sig längre än vad de gör                                           nu. Men det kan ju komma att fastighetskriser, det kan komma andra kriser, se till att du har starka                                     nätverk, för du kommer att behöva dem, och du kommer framför allt en väldig nytta av dem, när du står                                       på tunn is. Men ibland när allting bara går så himla bra och pengarna bara flödar in, och livet är fantastiskt                                         då glömmer man kanske bort att bygga de här sakerna och jag tror det är viktig att göra det hela tiden.  

Skulle du säga nu att arbetet med tanke på krisen är väldigt kortsiktigt, men har man kvar den här långsiktiga tanken?  

Aa det tror jag – det är min bild just nu, men sen vet ju inte vi människor, asså det kommer ju upp ganska                                               många otäcka historier om att vi människor inte mår speciellt bra just nu. Så jag vågar inte riktigt svara på                                       hur vi kommer se ut när vi kommer ur den här krisen. Vi kommer att se otroligt många tragedier genom                                       konkurs, folk som har fått gå hem från jobbet. Vi fick siffror idag på morgonen av regeringen att 420                                     tusen människor idag är permitterade och arbetslösa. Säg att hundra tusen av dom innebär familjekriser,                             hus måste säljas, så jag vågar inte riktigt svara på hur, det är för tidigt och jag tänker jättemycket på hur                                         viktigt det är att de här nätverken får rulla på sen.  

Men på tal om långsiktighet och de här nätverken tror vi att de kommer växa sig starkare efter krisen och även bestå                                           starkare, på grund av det som hänt? 

Att de kommer bestå är jag säker på, men som alltid under svåra tider kan det dyka upp människor som                                       säger: vad var det jag sa? Frågan är ju: liksom hur mycket kritik kommer de här människorna få för att                                       dom har fattat beslut på saker som är gjorda under resan. Jag hoppas att det inte tonen blir för hård när                                         det här sen går till ett ljusare läge. Jag borde väl säga: som kommun jo, jo, men det är också väldigt viktigt                                           att förstå att väldigt många människor har fått fatta beslut under väldigt svåra omständigheter. Men om vi                                 ska analysera det om två månade kommer vi ju glömma bort de omständigheter som var då.  

Men finns det något, liksom som ni märker som uppstått till följd av denna krisen, som ni gärna känner att ni vill behålla                                             efter? Det kan vara allt från samverkan eller processer, i det spåret.  

Ja, det är den ni håller på med just nu, det här med att träffas över teamsmöte, eller zoom som det här                                           heter, det här kommer växa och bli en enorm industri.  

67 

Tror du att det kommer att ge er allt arbete med att hålla kontakten med varandra och knyta nära nätverk och så? 

Ja, det tror jag. Jag är en vuxen, man är ju inte riktigt van vid att sitta vid min telefon och prata på det här                                                 sättet, ni uppväxta med det.Jag tror det kommer komma något väldigt bra ur det, det här tror jag är ett                                       plustecken. Den digitala utvecklingen har fått en sagolikt bra skjuts av detta, och det finns några branscher                                 som verkligen mår bra just nu. Det får vi inte glömma bort, det är inte alla det är kolsvart för, 

Precis, men rent processmässigt sättet ni jobbar på och samverkar med en omgivning – är det några skillnader där ni känner                                         att det här var väldigt bra, det här vill vi behålla efteråt, exempelvis digitala möten och så? 

Det här med digitala möten tror jag kommer att växa och bli en starkare funktion. Det kommer att bli en                                       starkare funktion både utifrån och att den politiska ledningen kan prata med invånare. Jag skulle inte vara                                 främmande om vi kan bygga en egen tv-studio i vår kommun rätt så omgående och liksom sitter                                 jätte-förberedda, liksom ett sånt här trevligt samtal som vi har, i stället för att göra det hemifrån som man                                     gör i dag på grund av pandemin, men när vi har kommit tillbaka, så kanske det finns en färdig tv-studio                                       som jag bara bokar in på. Och där tror jag det finns en massa saker som vi inte riktigt ser just nu men som                                               kommer att komma ur det, positiva saker. 

Har du sett någon typ av positiv utveckling just nu i sättet ni samverkar på? 

Det är för tidigt att svara på det, jag vågar inte göra det.  

Jag förstår, det är väldigt tidigt. Det här kommer ju som sagt bara bli en rapport, vi kommer inte att hinna att komma                                             fram till någonting i vår rapport heller, så det är mycket att vi undersöker hur läget är just nu bara.  

För att förstå mitt svar kan ni veta, att igår fick jag en rapport från vår högsta ledning, då man i bästa                                           scenario har kommit förbi det här vid midsommar, i ett bästa scenario. I ett normalläge, tror vi att vi                                     pratar om augusti september, i ett sämsta scenario pratar vi årsskiftet. Varje dag där jag ska bestämma                                 någonting, så måste jag ha med mig de tre parametrarna och det gör det inte direkt lättare.  

Och på tal om kort och långsiktighet. På vilket sätt integrerar ni långsiktighet just nu i era åtgärder som ni verkställer?                                         Finns det någonting som fortfarande puttrar på i det långsiktiga arbetet, eller är det lagt på is nu för att endast jobba med                                             krishantering. 

Jag tror inte något är lagt på is, men däremot kanske många saker, lagt på en mycket mycket lägre                                     frekvens. Vi måste ju se till att vi fortfarande ser till att underhålla våra invånare, underhålla våra företag                                   och så vidare. Ett antal möten, ett antal trevliga inslag, events eller vad vi nu kan prata om, kan göras på                                         nya sätt i dagsläget, men att lägga på is, nja. Det var nog initialt att man började ställa allt. Nu har vi blivit                                             klokare och klokare, vi flyttar fram det eller gör det på ett nytt sätt.  

Men har ni sett några åtgärder som ni skulle egentligen velat genomföra men har stött på svårigheter? 

Senaste häromdagen var det ett par unga, duktiga människor som kom och ville göra bilbingo för äldre                                 människor, för de ville hjälpa till och tyckte inte att äldre människor skulle behöva sitta stilla jämt. Och då                                     kom det här myndighetsbeslutet om att man max fick vara 500 personer, kom in och satte stopp för det.                                     Lagförslagen har ju gjort att många kreativa ideér inte går att genomföra också, det har varit en liten                                   svårighet tycker jag. Då får man ju bromsa de här kreativa, vilket gör lite ont i en näringslivschef. 

Ja absolut, det förstår vi, men har ni kunnat dra några nyttiga lärdomar av att arbeta med den här typen av krishantering,                                           

68 

som ni kanske kan implementera i arbetet senare också? 

Jag tror att vi återigen kommer att komma tillbaks med att försöka vara förberedd, men det hör ni nog                                     själva på alla nyheter nu. Det trodde ingen kunde hända 2020 i världen, och nu står hela världen som ska                                       hantera det.  

Absolut hur, om man tittar på beredskapen i Kalmar idag, hur har den sett ut och på vilka sätt skulle ni vilja revidera den                                               i framtiden när man kommer ut på andra sidan för att vara bättre rustade för något liknande igen? 

Jag tror jag inte klarar den frågan, för vi är så upptagna i det som sker varje dag så vi har inte riktigt hunnit                                               komma, det är kloka fråga ni ställer, men vi är inte där än.  

Men tror du att det kommer att vara att man tar fram en beredskapsplan i framtiden för att hantera den här typ av kris? 

Ja, ni kan göra jämförelser, är det två somrar som det brann sen. Det har kommit fram enormt många                                     beredskapsplaner och krishantering, samverkan över kommungränsen när det gäller vattenbombning eller                     vad som helst. Hur tråkigt det än är att säga det jag säger nu så kommer det faktiskt goda saker ur krisen                                           för man lär sig hur man ska jobba i framtiden.  

Precis men har du varit med, jag antar att du har varit med tidigare i kriser också? 

Ja alltså inom näringslivet är det ju framför allt fastighetskrisen 2009 2010. Det man lärde sig där att se till                                       att man inte av en kommun och företag som är för ensidiga och i en bransch, utan man ser till att ha ett                                             brett näringsliv, att man har tjänsteföretag, man har ett universitet, man har handel och så vidare och så                                   vidare, så att man har många olika ägg i sin korg. 

Du som är från uppsala. Du kan titta på universitetet där, där håller alla på att få lära sig någonting som                                         kallas distansutbildning. Hur kommer det här påverka universitetsvärlden som Uppsala, Lund, Kalmar och                         så vidare. Kommer folk att vilja studera på distans mer i framtiden. Det tycker jag är jättetråkigt, för det är                                       ju den stora kärleken till städer där alla dessa unga människor som ska bli nånting till framtiden är på                                     samma plats och syns tillsammans.  

Det kanske är spillover-effekten där kanske att man tar och ger kunskap till varandra och att det kanske är just den typen                                           av fysiskt möte inte riktigt går att ersätta eller få till varje fall på distans. Det märker ju vi också egentligen när vi inte                                               träffar våra klasskamrater när vi inte är på skolan. Man blir ju väldigt avskärmad ändå och saknar ju att kunna prata                                         och diskutera med någon som är utanför arbetet.  

Och där har ni också en erfarenhet som vi allihop får, oavsett ålder, hur viktigt mötet mellan människor                                   är. Hur det påverkar vårt och vardag.  

Precis men är det någonting du känner att ni i Kalmar har gjort som sticker ut extra mycket utöver lunch biljetterna till                                           gymnasieeleverna, som en stödåtgärder till handeln av näringslivet.  

Vi är snabba,vi träffas varje måndag och har gjort det sen första veckan. Om vi nu känner att vi inte har                                         någon agenda på måndag så träffas vi i alla fall. För vi vet att det kommer dyka upp en massa frågor när vi                                             väl träffas. En del jobbar med jättesvåra frågor, och en del lite enklare frågor. Men vi är snabba och                                     effektiva och vi har stora öron just nu, det kanske är det viktigaste just nu. Att ta oss tid för det här                                           samtalet, som vi gör just nu. Det är viktiga saker. 

Men om man skulle säga att effektivitet, kommunikation och kontinuerligt är er styrka. Vad skulle ni kunna bli bättre på                                       

69 

just nu under krisen? 

När man kommer in i krisen, det handlar om att kunna vara uppe och dansa lite lite tidigare. Det tar ändå                                         lite tid att bygga igång sådana här saker. Jag vet inte om varje kris måste visa sig utifrån sitt perspektiv                                       innan man kan reagera. Beredskap inför tråkiga tider, det måste man våga låta kostar lite pengar. 

Menar du att du önskar att det hade funnits på plats redan innan corona-krisen då? 

Ja, det är lite dubbelbottnat mitt svar, för jag skulle vilja svara, “ja men det finns” men samtidigt fanns det                                       ju ingen som kunde förutsätta att världen skulle få se pandemi. Det innebär ju att vi skulle ju, nu hoppas                                       jag verkligen inte det. Men vi skulle stå i en helt annan kris om 25 år som inte går att förutspå. Därför är                                             det väldigt viktigt att ni som unga minns detta i er framtid.  

Men jag tror att vi har ställt i alla frågor som vi hade planerat. Men är det någonting som du tycker att vi har missat, som                                                   är viktigt att påpeka, som du gärna vill berätta om? 

Nej, jag tycker också att det är trevligt samtal. Det är jättebra att ni gör det här. Det tycker jag är roligt, för                                             att det är mycket viktigare för framtiden än vad ni två vet just nu. Det är ju ändå det här man bygger                                           erfarenheter på, nått av det jag har sagt kommer etsa sig fast i ert pannben. 

-Intervjun avslutas- 

8.5. Bilaga 5 

Eva Nypelius, Gotland, Regionstyrelsens ordförande. Transkribering av Intervju. 

Hur jobbade in innan krisen och hur hade ni kontakt med olika privata aktörer såsom fastighetsägare och detaljhandel? 

Gotland är ju både region och kommun, jag såg ju att ni hade med i era frågor hur man jobbar som                                         kommuner, men vi är ju både och. Vi har ett ganska nära samarbete med näringslivorganisationerna, vi har                                 nånting som kallas för “tillväxt Gotland” där bland annat som samlar de flesta näringsgrenarna, vi har                               företagarna Svensk näringsliv LRF visby centrum som är handelsföreningen i Visby då kan man säga. Och                               dom här har gemensamt bildat någonting som vi kallar för “näringslivsberedning” där vi också har med                               representanter från regionen. Så vi har ett ganska bra och nära samarbete ska jag väl säga.  

Hur ser din roll ut, hur jobbar du vardagligen, kan du berätta lite om din roll generellt? 

I kontakten med näringslivet tänker du? 

Ja precis.  

Ja, jag tycker jag är ute och gör ganska mycket företagsbesök, det är ju en sak när vi har kontakten med                                         organisationerna, så då får man ju kanske deras samlade bild men sen ser det ju väldigt olika ut i företagen,                                       så det är också väldigt viktigt att man ha den kontakten tänker jag. Jag är ju själv delägare i ett                                       lantbruksföretag så jag tro jag har ganska nära kontakt med den sektorn.  

Och ni tycker det funkar bra generellt sätt med den nära kontakten? 

Ja, men det tycker jag, absolut. Och jag tycker vi har ett bra samarbete och har byggt upp ett samarbete i,                                         asså som regionstyrelsens ordförande så ska man ju inte vara inne i alla detaljer så, utan vi försöker skapa                                     samarbete. Tar du visby centrum som företrädare för handeln i visby, det kan ju handla om uteserveringar                                 det handlar om tillstånd, markupplåtelser, och det hanterar man ju på rätt nivå i organisationen om ni                                  

70 

förstår vad jag menar då. Asså de tjänstemän som har det ansvaret, att man där har byggt upp kontakter.                                     Sen har vi tagit politiska riktlinjer såhär för arbetet, men jag tror det är viktigt att det här fungerar i                                       vardagen. Sen jobbar vi jättemycket med att förbättra företagsklimatet överhuvudtaget, och det är därför                           vi har byggt upp det här nära samarbetet och är ute och gör mycket företagsbesök. 

Men vad skulle du vilja säga är det bästa ni får utav att ha ett så nära och bra samarbete med verksamheterna? 

Man får ju en bild av näringslivets villkor och vad det är som påverkar positivt och negativt.  

Sen skulle vi vilja kika närmare på lite olika beslutsprocesser, när ni ska verkställa saker, hur ser den processen ut från idé                                           till verkställande generellt sett? 

Vi har formellt sett ett tillväxtråd som ses fyra gånger om året där vi med representanter från näringsliv                                   men också från civilsamhället, med idrotten och andra organisationer som finns med. Där har vi liksom                               den här kontinuerliga kontakten med dom för att stämma av frågor. Annars är det ju liksom formellt att                                   man skickar frågor på remiss till organisationerna, vi håller just nu på att ta fram en ny regional                                   utvecklingsstrategi för gotland, och då har vi haft initialt ganska många workshops runt om på gotland                               och där man har bjudit in näringslivsföreträdare i utvecklingsbolag, olika organisationer. Vi har förslaget                           ute just nu på remiss, en bred remiss, och skulle ha 10 olika öppna dialogmöten, vi hann 3 innan Corona                                       och sen fick vi ställa in dem. Det är ju ett sätt att jobba med dom här utvecklingsfrågorna.  

Precis. Nu blir det här lite spekulation men hur tror du att de som är med och skriver remisser och är med och samverkar                                               med er när ni tar fram beslut, tror ni de känner stort inflytande, att dom får säga någonting om saken? Tror du det stärker                                               sammanhållningen på nåt sätt och kvaliteten på besluten? 

Ja det hoppas jag att det gör. Sen önskar man ju alltid mer av det här med inflytande och delaktighet och                                         vad det betyder egentligen. Alla har ju sina specialområden som man jobbar för och kämpar för, och får                                   man inte igenom det till 100% så är man ju inte riktigt nöjd.  

Som en följdfråga på det, har ni som mål att uppnå mer samverkan eller är ni nöjda på det planet ni ligger nu som den                                                 optimala?  

Nej nej, absolut inte nöjda. Vi vill ha ett bättre samarbete, mer samverkan, det är ju det som vi bygger hela                                         det här jobbet på egentligen.  

Men hur skulle du tycka att en bättre samverkan är, vad karaktäriserar det? 

Det är nog att man har en större förståelse för varandras roller. Både från näringslivets sida, att förstå det                                     demokratiska systemet, hur det är uppbyggt, att det ibland tar tid med olika processer och beslut, det går                                   inte lika snabbt. Det här behöver spridas ut i företagarkretser också, så att man får en bättre förståelse för                                     vad det offentliga, kommunen, regionen göra och vad är deras uppdrag. Precis som att våra tjänstemän                               och handläggare behöver ha en större förståelse för hur företagandets villkor är. Att vänta på ett besked i                                   14 dagar för en företagare, det är liksom lång tid, i den offentliga världen så är det jäkligt snabbt.  

Men tror du det handlar om att bygga upp en långsiktigt förtroende mellan det offentliga och det privata? 

Ja, det gör det, och att man känner att det finns en rättssäkerhet i myndighetsutövning och i dom delarna,                                     Det är jätteviktigt så att man ser att det är en lika behandling, det tror jag också är viktigt.  

Vad som har hänt under krisen. Har ni haft några specifika problem som uppstod direkt? Vi vet ju att det är många                                           saker som har drabbat regioner och kommuner  precis på samma sätt, men har ni några problem? 

Ja men det tycker jag nog att vi har. Speciellt att vara en ö för det första, asså med dom kommunikationer                                         vi har, färjetrafik och flyget. Vi har ju just nu upphandlad flygtrafik med en tur om dagen för att                                     överhuvudtaget säkerställa att det finns snabba transporter. Nu är det ett annat privat företag som är på                                 

71 

väg in, vilket är positivt, men det är ju en del i det här. Vi har ju en ekonomi som bygger på till väldigt stor                                                 del, en tredjedel ungefär, på besöksnäring. När corona slog till- många av de här företagen går ju                                 egentligen med förlust under större delen av året. Påskhelgerna är oftast startpunkten då det börjar ticka in                                 pengar igen, man börjar få en lönsamhet. Där blev det ingen påskhelg säsong, utan besökarna uteblev,                               dom andra helgerna i maj blir det inte heller någonting av. Jag tror ju inte att vi får en besöksnäring som                                         fungerar under sommaren, så det här är ett jätteproblem. Vi har ganska många, tror att vi har 677                                   permitterade i måndags, varsel som lägg givetvis, så det här påverkar gotländska samhället oerhört mycket.                             Därför ha vi också gjort ganska tidiga och stora åtgärdspaket lokalt. 

Vad innebär de här åtgärds paketen lite mer specifikt? 

Det första paketet handlar ju väldigt mycket om att klarar likviditeten, där vi tog ett beslut om att vi                                     skjuter upp betalningstiden till sista september när det gäller alla fakturor från regionen, alltså vatten,                             avlopp renhållning, tillstånd och på det sättet. Vi upplät uteserveringarna, det var oftast restaurang och                             hotellen vi såg att det slog tvärstopp, och där upplät vi uteserveringarna gratis under det här året och                                   tidigare la det så fort de kunde komma igång så fick dom dra igång med det. Så det är sådana åtgärder vi                                           har gjort. Vi har olika taxor på parkeringar centralt för handeln, vintersäsong sommarsäsong, vi har sagt                               att vi har vintersäsong taxa året runt. Sådana exempel har vi gjort för att ändå stötta näringen.  

Vi har gjort tre olika paket, vi har dragit igång en egen företagsjour här lokalt, som då kan hjälpa till med                                         stöd för de här företagen, för det är också ganska komplicerat att hitta rätt i alla dessa åtgärdspaketen som                                     nu kommer nationellt och så finns det delar lokalt då man faktiskt nyttjar det som passar ens företag bäst.                                     Samtidigt ser ju vi här att våra företag inte kan dra nytta av det här med omställningsersättning och dom                                     delarna fullt ut eftersom det handlar om mars april och vilket omsättningstapp man har haft då, och då                                   har man inte så stor omsättning. Så det märks inte förens man kommer in i sommarsäsongen, så det är väl                                       sånt vi diskuterar just nu, och här har ju näringslivets organisationer varit med väldigt tidigt, och gjort                                 inspel med lämpliga åtgärder som dom ser skulle hjälpt till. Så vi har träffats nästan en gång i veckan den                                       senaste tiden.  

Dom här lösningspaketen som ni har gjort, hur kom initiativen till dom här, var det kommunen/regionen eller var det i                                       samråd med närningslivet eller hur kom ni fram till vilka åtgärder som passade er lokalt? 

En kombination skulle jag väl säga. Att vi såg att vi behöver göra insatser för att stödja, sen har vi haft                                         samtal, avstämningar, dialog för att hitta fram till de bästa lösningarna. 

Och vilken plattform använder ni under krisen, använder ni samma som innan eller har ni någon ni plattform som ni                                       använder, hur går det till? 

Nää, det är faktiskt den här näringslivsberedningen som jag sa initialt där samtliga                         näringslivsorganisationer finns med, dom träffar vi.  

Och det känner ni fungerar bra nu under krisen? 

Aa det gör den tycker jag.  

Ni kanske är glada att den finns nu? 

Aa, verkligen, 

Då kan man väl säga att krisen har krävt ett ökat samarbete och ökad dialog mellan det allmänna och privata? 

Aa absolut, det har det gjort, och det har också tror jag stärkt samarbetet mellan de olika                                 näringslivsorganisationerna.  

Det här förtroendet kanske blir lite starkare nu? 

72 

Aa det skulle jag nog säga att det blir.  

Tror du det förtroendet kommer leva kvar efter krisen? 

Det hoppas jag, vi har ju faktiskt gjort åtgärder för de enskilda företagen men också för de här                                   näringslivsorganisationerna för att de ska kunna vara mer tillgängliga. Dom kör varje torsdag morgon till                             exempel ett frukostmöte digitalt med aktuell information, och har gäster i studion. Det är ju sånt också, vi                                   stöttar ju dom med pengar. Det kanske inte låter så mycket, men vi har satt två miljoner för ett idékontor                                       som också den här näringslivsberedningen hanterar. Och det är ju för att vi vet att många av företagarna                                   normalt sätt söker inte projektmedel för att utveckla någon idé dom har då man tycker att det är ganska                                     krångligt och administrativt jobbigt. Då har vi avsatt det här för att vara ett enkelt sätt att stimulera, och                                     jag ser att dom har fått in ganska många ansökningar redan som dom ska hantera den här veckan. Så det                                       är ju också lite att förbereda och stärka varumärket Gotland, stärka de olika företagen inför när det väl kan                                     dra igång igen.  

Precis, man kanske förbereder väldigt mycket för det just nu. Men Eva skulle du säga att beslutsprocessen just nu, det är ju                                           lite mer kniviga frågor som kommer upp nu, men skulle du säga att det varit enklare att komma fram till beslut för att det                                               är lite press eller är folk stressade och nervösa så att det blir svårt? 

Nej, men mycket av besluten måste ju tas politiskt, och vi har faktiskt haft ett väldigt bra samarbete just                                     nu över alla partier. Sen är det klart att alla inser det här, då är det lättare att se att man faktiskt behöver                                             göra insatser, så visst är det enklare att komma till beslut på det sättet. Sen för man ju inte gå för förhastat                                           för man måste ändå se att man tar de bästa besluten som får bäst effekt.  

Ja man får ju se efter krisen vilka paket och åtgärder som slog igenom bäst.  

Ja precis, ska verkligen bli spännande att se. 

Har ni påbörjat några utvärderingar ännu för jag antara att vissa utvärderingar sker löpande? 

Ja det gör dom men inte i någon större utsträckning. vi har sagt att vi följer upp det här kontinuerligt i de                                           uppföljningar vi har sen i delårsrapporter och annat.  

Jag förstår, men om vi flyttar över till hypotetiskt efter krisen, har ni velat genomföra någon åtgärd hittills som har varit svår                                           att få igenom och där ni stött på hinder? 

Någon åtgärd för att mildra krisen tänker du? 

Exakt. 

Jo, det finns ju givetvis önskemål från näringslivet att man ska helt undanta avgifter på renhållning vatten                                 och avlopp, och det är ju faktiskt sånt som vi inte heller kan göra lagstiftningsmässigt. Men inte heller om                                     man tänker i ett längre perspektiv, för vatten och avlopp är ju inte skattemedel utan det är ju kollektivet                                     som ska stå för kostnaderna, och där vi står inför ganska stora utbyggnader. Så samtidigt vill man ju att                                     man ska bygga ut bostäder och expandera, och då måste man ju finansiera resurser för det. Där är det ju                                       ibland viktigt att man tänker igenom att det kortsiktigt skulle lösa det för något företag så får man se vilka                                       effekter det får i förlängningen.  

Ja, för nu är det ju väldigt enkelt att tänka kortsiktigt, men hur skulle nji säga att fördelningen av tankar sker mellan                                           långsiktigt och kortsiktigt just nu? 

Ibland brukar jag säga att kortsiktigt är dagen och långsiktigt är fjorton dagar “skratt”. Jo det är klart att                                     man jobbar med olika scenarier, det gör vi ju i regionen, vi har ju en ganska liten spridning än så långe av                                           pandemin, men vi vet ju att en kommer och det är ju det man jobbar för och håller på att förbereda.                                         Samtidigt som vi är så beroende av besöksnäringen, så även där förbereder man olika scenarier, hur kan                                 

73 

man snabbt kicka om man skulle lätta på reserestriktioner och annat. Vilken marknadsföring behövs då,                             man jobbar ju just nu med marknadsföringar “välkommen till Gotland, men inte just nu”. 

Men finns det någonting som har uppstått nu under krisen, någon process, vad som helst egentligen som ni gärna vill behålla                                         efter och jobba vidare på? 

Jo, men jag tycker vi har byggt upp ett närmare samarbete med näringslivet och det hoppas jag att vi håller                                       fast i ännu mer. Jag tycker också att vi har ett annat samtalsklimat inom politiken, det hoppas jag också att                                       det kan bestå.  

På vilket sätt då menar du? 

Att det faktiskt finns ett samförstånd och en förståelse att tonläget inte riktigt är lika högt mellan                                 majoriteten och opposition.  

För vi kommer ju rikta in oss på hur samverkan i kommuner och regioner kan bidra till bättre krishantering eller sämre,                                         beror på vad vi kommer fram till. Men det verkar ju som att ni upplever att eran samverkan har stärkts och att ni upplever                                               det positivt? 

Ja, absolut, och även samverkan inom organisationen mellan olika förvaltningar och olika verksamheter så                           är det lättare att få till samarbeten idag.  

“Sunny pratar om BID-samverkan och en möjlig etablering i Visby, Eva fattar inte och Sunny förklarar vad BID är” 

Det vi har i Visby centrum idag bildades för 10-15 år sedan av de olika, visby innerstadsförening, östra                                   centrums handelsförening, region gotland var med i det, fastighetsägarna var med i det just för att utveckla                                 stadskärnan.  

Ja precis, det kanske fyller samma funktion då.  

Ja tror att det är ungefär det, men där har man kommit så långt att vi är inte längre medlemmar i Visby                                           centrum. Det har vi varit tidigare, och också suttit med i styrelsen, men det blir lite komplicerat i vissa                                     frågor, så där har vi sett att det är bättre att ha den hära nära samarbete och dialogen, än att vara en del i                                               organisationen.  

Ja, dom kanske kan få vara lite mer kommersiella om ni inte är med? 

Ja, ja precis.  

Vilka lärdomar har ni dragit av den här krisen, för ofta är det ju under kriser man kan utvecklas? 

Ja, att det är viktigt med samarbete. 

Har ni upptäckt några speciellt sårbara områden inom regionen? 

Nej, jag tycker att vi har en ganska bra kontroll, men det är nog också för att vi har haft tid på oss innan                                               utbrottet blev så stort här. Nej jag tycker nog vi har ganska bra kontroll. Vi införde ju jättesnabbt när de                                       första fallen kom, så införde vi besöksförbud på äldreboende och vården. Vi inrättade redan då en                               samordnings stab direkt, sjukvården gick upp i pandemi stabsläge. Jag tror vi har haft tid på oss men också                                     gjort åtgärder snabbt vilket underlättar.  

Finns det någon del av samhället. säg fastighetsägare, privata aktörer som du tycker kan eller borde ta större ansvar, för ni                                         verkar ju ta väldigt stort ansvar och verkar ha väldigt bra kontroll, men hade du velat se det från någon annan part mer? 

Jag tycker nog att många, fastighetsägare med hyreskostnader, så tycker jag nog att man är på bollen och                                   man försöker föra en aktiv dialog. Vi har ju ställt in almedalsveckan vilket påverkar väldigt ,många som                                 har bokat rum privat och hotell. Det är klart att det hade varit enklare för varumärket Gotland om alla                                     

74 

hade agerat likadant men det kommer man ju liksom aldrig. En del flyttar fram bokningar, en del betalar                                   tillbaka pengarna och en del gör ingenting.  

I början av samtalet nämnde du att det kanske har hänt mer än vad våra frågor täcker, har du lust att berätta allmänt det                                               du tycker det är värt att berätta om? 

Jag tycker jag har berört ganska mycket “skratt”. 

Är det någonting du tycker vi har missat? 

Nej, jag vet inte.  

“Intervju börjar avslutas och Eva berättar vikten av besöksnäringen för Gotland” 

På en helt annan not, vilken fysisk förändring tror du Visby kommer uppleva efter krisen, för jag antar att inte alla                                         verksamheter kommer överleva beroende på hur länge det pågår, och tror du vi kommer se någon typ av förändring i                                       sammansättningen av verksamheter? 

Amen det tror jag tyvärr att vi kommer göra. Vi har många bra restauranger på Gotland, många av dom är                                       öppna året runt, men det bygger ju på att vi har en konferensverksamhet som fungerar, att vi har en                                     besöksnäring på sommaren, almedalsveckan bidrar oerhört mycket, så det är klart att detta kommer få                             konsekvenser på näringslivet och vilket utbud som kommer finnas kvar.  

Har du någon gissning på vad som kan tänkas att ersätta restaurang lokalerna? 

Nej, jag hoppas att vi inte ska behöva ersätta så många av dom om jag ändå får vara krass. För                                       besöksnäringen är ju ändå grunden på Gotland och vi har haft en oerhörd positiv utveckling de senaste                                 åren. Vi har ökat antalet besökare till Gotland, inte enbart under sommarsäsong utan även på vår och                                 höst, så vi hoppas ju ändå att det här kommer tillbaka. Men det är klart att det kommer ta tid innan                                         företag har råd att hålla konferens, det kommer ta tid innan folk vågar resa på det sättet som har har gjort                                         tidigare. Vi kan ändå hoppas på att man hemsterar och reser inom landet istället för att resa utomlands,                                   och då tänker jag att gotland ändå har en fördel.  

“Intervju avslutas” 

8.6. Bilaga 6 

Roger Fredriksson, Ronneby, Kommunstyrelsens ordförande. Transkribering av Intervju.  Då ska vi se Roger. Då kanske vi ska börja med att du introducerar dig själv och berätta lite om din roll. Så varsågod! Ja Roger Fredriksson heter jag och är kommunstyrelsens ordförande i Ronneby. Och har ju varit med de                                 här processerna sedan 2010 hösten kan man säga, så länge har jag suttit på min post.   Mm. Har du lust att berätta hur ni jobbade innan krisen och vilken typ av kontakt ni hade med privata aktörer inom                                           kommunen och specifikt fastighetsägarna då och handeln, och gärna citykärnan då helst.  Vi har jobbat med fastighetsägare egentligen sedan 2011, 2012 någonting med varierande framgång och                           jag säger så. Har alltid varit svårt att få med alla, detsamma är på krögarsidan, har du funnit ett krögare                                       nätverk och även där har det varit svårt att samla dem. Handeln har varit väldigt spridd ska jag säga,                                     Handelsföreningen har funnits men har inte samlat alla då. Så det har varit en spridd bild egentligen fram                                   till att vi startade upp BID processen och det är väl ett par år sedan här nu.   Kommer du ihåg vilket år det var ni startade en BID? 

75 

Nu ska vi se, vi har varit certifierade sedan ett halvår tillbaka så det måste vara två år sedan. Det tar ju ett                                             och ett halvt år ungefär. Men då började det hända saker, det börjar det komma in människor utifrån och                                     som kunde säga sanningen som var lite svårt för oss att säga. Och då började faktiskt fastighetsägarna att                                   träffas själva spontant och sen i allt mer ordnade former. Och några stycken driver ju extra hårt i detta.                                     Även krögarna kom lite närmare varandra och några handlare tog också led i detta där vi fick in den stora                                       matvarubutiken, Ica maxi in i Handelsföreningen som också har varit en pådrivande kraft och värnat City                               handeln. Och sedan, ja det är egentligen innan Corona, lite små arrangemang hade vi innan i höstas också                                   inom den ramen.  Generellt sätt, om du skulle få beskriva hur idéer uppkommer eller kommer in till er fram tills det att det verkställs… hur                                           ser processen ut för er i Ronneby? Alltså vi har ju ett antal olika fokusgrupper, blandat med fastighetsägare, kommunala tjänstemän, handlare,                           krögare, som har olika ansvarsområden som egentligen jobbar fram de här förslagen. Och sen så finns det                                 en liten krigskassa som vi avsätter, 100 000 per år, för olika arrangemang, grejer man vill göra och det är                                     sköter egentligen Handelsföreningen. Sedan kan man då komma in när det är lite större saker och önska                                 pengar från oss och då finns det egentligen två vägar, antingen tar vi det från de här extra reserverna som                                       vi har och kan tala panda under året eller så går du in i budgetprocessen och hanteras då årligen. Men vi                                         vill ju att det ska komma underifrån hela tiden, det är ett viktigt perspektiv.  Precis, men vet du hur den här idéinsamlingen till idéer då gå till? Jag vet ju nu när vi har haft hela det här arbetet med BID processen har du samlat ihop enorma mängder                                         med idéer. Just nu är det egentligen bara snarare att vi måste dela upp det och ta det vi hinner och har råd                                             med just nu. Det finns en jättebank av idéer.  Minns du vem som, eller initiativet till att skapa en sån här BID samverkansmodell, vart det initiativet kom ifrån? Alltså det växer nog framme flera aktörer skulle jag säga, men vi har haft en tjänsteman som vi rekryterade                                     i samband med det som har varit en viktig drivande faktor i detta, som har hållit ihop det på ett                                       föredömligt sätt och det är jätteviktigt att man har någon som håller ihop det.  Men då fanns det innan, sedan en tid tillbaka, någon typ av vilja, jag vet inte hur jag ska säga, det fanns någon typ av                                                 villighet för ökad samverkan? Hade ni insett att det skulle hjälpa i längden kanske? Ja vi har gjort olika försök, och det kan jag säga det har skett sedan decennier tillbaka liksom att man                                       försöker göra insatser och det har liksom bara falnat hela tiden. Och vi såg att vi behövde göra någonting                                     annat för att få uthållighet i det här. Jag så att det har varit hur många goda försök genom åren, och jag vet                                             jag hittade gamla tidningsklipp som var 30 år gamla och det var det samma problem då så att. Nu hoppas                                       vi att vi har hittat en modell som ska hjälpa oss framåt.  Känns det annorlunda den här gången i så fall? Ja alltså den stora skillnaden det att vi har andra aktörer, fastighetsägare och handlare och även turism och                                   krögare som tar ansvar och driver i de här processerna. Jag tror att det mindsetet har ändrats, innan har                                     man trott att bara för att man finns centrum så gör det att man har marknad, så är det inte idag, utan man                                             måste jobba med marknadsföring på ett helt annat sätt för att dra nytta av den centrumetableringen.  Ja men precis, jag antar ni Ronneby är precis lika drabbade av, precis som många andra ställen att, eller drabbade och                                         drabbade, att externhandeln utanför staden har fått lite press kanske i centrum? Ja jag tror nog E-handeln är större problem för oss. Den externhandel som vi har, det är knappt att man                                       kan säga att om det är externhandel för att det är så nära området till centrum. Men det är mer                                       kompletterande verksamhet skulle jag säga som ingenting andra kunder från andra ställen till Ronneby.                           Nu är utmaningen att få dem att gå till centrum också.  

76 

Då ska jag säga, då kanske vi kan hoppa över till eran verksamhet nu under krisen och diskutera lite granna. Så då                                           tänkte jag börja lite spontant men ja vilka problem har ni upplevt nu i början direkt, och vilka lösningar har kommit för de                                             problemen? Nämen alltså det var ju omsättningsnedgången som skedde framför allt i krogbranschen, biografen är                           något som har slagit hårt mot och även handeln i övrigt. Men vi gjorde som så, tidigt i krisen att, ja vi                                           gjorde en bedömning att det här kommer att slå hårt och vi tog en hel del såna här näringslivspaket tidigt,                                       två olika paket egentligen, där vi gick ut med olika nedsättningar på tillsynstaxor och förlängde frister så                                 om man får en anmärkning så får man längre tid som möjligt på sig att åtgärda det. Alltså de här insatserna                                         var värda flera miljoner för företagen, men i den, och kommunala ekonomin så är det hanterbart. Sedan så                                   gjorde vi som så att, flera av de kommunerna som ni tittar på, passade då på matkuponger till                                   gymnasieeleverna. Och det har ju varit väldigt uppskattat hos kragarna. Funkar jättebra idag. Och sedan,                             ett antal såna här hyresreduktioner där vi är fastighetsägare, det är inte i många fall i alla fall inte i centrum,                                         men där vi är det så går vi in och gör det.  Men är det fall den inte är det, har ni haft dialog med de andra fastighetsägarna och hur tillmötesgående har de varit? Ja vi har haft möte med fastighetsägaren om detta för att det är viktigt att vi hanterar detta ungefär                                     likadant så att vi inte snedvrider konkurrensen. Och det är väl så här att alla fastighetsägare klarar liksom                                   inte av, de är för små. Så de klarar inte hyressreduktionen. Men många har gått längre än vad vi har gjort,                                         men det finns en god dialog och en bra stämning.  Jag förstår, och de här initiativen du pratade om precis det, jag förstår att mycket kommit uppifrån men                                   har det funnits lösningar som ni har tagit till som har kommit nerifrån så att säga? Och i så fall har du                                           några exempel på såna? Nej inte så, i de här fallen har vi tagit initiativ för att vi såg behoven, däremot kan man säga att som en                                             följd av av att vi tog det här beslutet med lunchkuponger då, som vi kallar fortfarande till                                 gymnasieeleverna, det är en helt digital hantering just nu, det kommer en utveckling som gick på några                                 dar. Och där har man sedan byggt upp, rättare sagt man har lagt upp parallellt från Handelsföreningens                                 sida så att man nu kan handla, vem som helst kan gå in och handla digitalt och få det hemkört. Och det är                                             någonting som inte har sett innan, och det är samverkan mellan krögare och handlare och (ej hörbart)                                 aktörer, ett företag som då gör detta.   Precis, då kommer vi in på det här med ökad samverkan och dialog mellan det allmänna och det privata. Jag antar att ni                                             har känt att den efterfrågan på något sätt har ökat under den här tiden? Ja, och vi har ju en företagsakut som jobbar med de företagen som har det tuffast nu och vi ser att det är                                             ju handel som sticker ut väldigt kraftigt även om andra branscher och kanske kommer allt mer. Handeln                                 och restaurang, det är dom.  Men det här råkade samarbetet nu mellan alla i kommunen, tror du det är någonting som bara, nu måste man ju mer eller                                             mindre har det, men tror du det är någonting som kommer leva vidare efter krisen? Tycker ni att det har fungerat bra just                                             nu? Har ni stött på några problem, vilka plattformar använder ni för att ha dialog, och så vidare? Nej men jag tror det kommer leva kvar, för att man ser att man har nytta av det och det här gör ju också                                               att de lär känna varandra, företagarna. Alltså den här misstänksamheten som kanske finns, det beror ju                               ofta på att man inte känner de andra aktörerna och det har vi sett från de minsta företagen till                                     kommunens största, nä..man känner inte varandra. Så det tror jag kommer leva kvar, för man ser att man                                   gör vinster i detta. De plattorna vi använder för dialog, det är egentligen och huvudsakliga fysiska möten                                 fortfarande. Jag tror det är viktigt när man sitter så nära som vi gör, försöker hålla det. Sen blir det inte de                                           sammankomsterna man har normalt sätt, det blir mer enskilda besök.  Precis, det här med fysiska kontakter nu, jag antar att det ni till viss del ändå har kört digitalt, eller hur ser den aspekten                                               ut i dialogen? Hur gör man om till en viss del, det är ju den här Företagsakuten, då kör man nog digitalt. När man titta                                           på de här företagen som är berörda nu mest så är de hela tiden beroende av fysiska möten och vill gärna                                         

77 

träffas fysiskt. Det svåra dom nu också är jobba upp den här kompetensen och för att köra digitala möten.                                     Och nu finns det några företag som hjälper de andra men vi är inte där ännu skulle jag säga.  Ja jag förstår, den här misstänksamheten du pratade om tror du det någonstans har varit grogrunden för att inte ha kunnat                                         skapa ett gott samarbete tidigare Ronneby? Ja visst är det så, tar man krogbranschen så har man varit som hund och katt och så det har varit riktigt                                           aggressivt och det är ganska konstigt för att de flesta krogar drivs av människor som har bott och levt i                                       Ronneby hela sina liv och borde känna varandra så där. Där har du definitivt varit en begränsning, man                                   har svårt och enas om öppettider och annat och allt.  Ser du någon typ av ändring i det nu i och med att det har öppnat upp för dialog under corona krisen? Ja alltså det är en helt annan stämning idag. Alltså man resonerar på ett helt annat sätt om man bryr sig                                         hur det går för konkurrenterna också. Om man börjar förstå det här med att handel före handel, det gäller                                     ju alla branscher.  Så du märker en skillnad redan nu? Absolut. Den är jätte tydlig, och det kom väldigt fort.   Vad roligt. Mm.  Hur… Nu ska vi se.. Ska bara kolla igenom mina frågor här.. då ska vi se. Men på vilket.. nu kanske det blir en                                               likannde fråga som innan, men på vilka sätt samarbetar ni nu jämfört med tidigare, har det blivit snabbare beslut, jag antar                                         det, men jag måste ändå ställa den frågan? Har det blivit mer eniga beslut eller har ni upplevt spretighet i åsikter och så                                             under krisen? Jag snabbare beslut blir ju om att det är krisledningsnämnden som går in och tar del av de här besluten,                                       och då går det väldigt fort. Sedan är det BI den processen i sig att vi har mer eniga beslut skulle jag säga.                                             Vi har flera kommunala tjänstemän som är involverade från början. Normalt sätt så kanske det är så att                                   det är näringslivsenheten som har väckt en fråga som kom från handlarna, och sen så ska vi processa det i                                       hela vår organisation med tyckande och tänkande med stadsarkitekter och planarkitekter och                       bygglovshandläggare och allt vad det kan vara. Nu finns de redan med i fokusgrupperna och är alltså med                                   och lyfter upp idéerna. Det innebär att idéerna är väl förankrade i våran egen organisation när de kommer                                   upp för beslut. Där är BIDen viktigare än coronakrisen, för coraona är mer att se till så att företagen                                     överlever skulle jag säga.  Men just det här med BID organisationen som vi har, har de eller ni kunnat se några utvecklingsmöjligheter nu under                                       krisen? För så är det ju nästan alla kriser, att det är vissa saker som faller isär men det är andra saker som får möjlighet                                                 att utvecklas på ett helt annat sätt än tidigare. Har ni kunnat se några sådana områden? Jo men det är väl så man ser i andra städer också, det är mer take Away, du kan handla och hämta grejerna                                             i en kasse även om det är kläder. På något sätt så uppstår det en lokal E-handel som vi inte har sett innan.                                             Jag tror också att vi ser lite mer förändring, alltså marknaderna som har ställt in nu överallt gör ju att de                                         här knallarna behöver hitta nya marknader och nu hade vi några på plats i I fredags vilket skapade rejäl                                     lokal kommers även för andra aktörer. Och det tror jag att man kan få se mer av för det verkar som att det                                             går bra för dem när de ja bra sättet istället.  Och i stadskärnan mer specifikt, har ni sett några, jag pratade med en annan kommun som pratade om att, nu blir det                                           kanske dags för oss att utveckla våra stroke i stadskärnan lite som i köpcentrum där man samlar olika delar av handen på                                           olika platser. För tyvärr så en del verksamheter att kånka nu helt enkelt, nya lokaler blir tomma. Ser ni några såna                                         möjligheter? Ja alltså det arbete som vi håller på med BIDen även det och titta på stråken blev spelplanen blir lite                                       enklare om man ska säga så nu därför att det är tufft och det blir tomma lokaler och det ser vi också. Sen                                             

78 

är det alltid den här kampen med fastighetsägarna, har dom utålighet att vänta två tre månader om man får                                     in en ny aktör, så att vi verkligen får rätt på plats. Nu är det svårt för det är ju ingen som står på kö direkt  För att hyra en butik för handen och det gör ju att man måste ha rätt så mycket kapital i kassan för att                                             kunna stå ut tror jag.  Men jag tänker mig att om en verksamhet ändå går i konkurs så bliver utfallet densamma oavsett om man planerar för det                                           eller inte. Nej men det jag menar det är ju att, när du står där med din tomma lokal så är det så här, kommer det en                                                 frisör och knackar på dörren så kanske du tar den för att få in en ny hyrespeng istället för att vänta för att                                             den där rätta handeln kommer.  Jag förstår, men har ni haft en sån dialog i BID organisationen, om det just nu, under krisen också? Nej under krisen har vi nog inte haft det där för som sagt så har det varit väldigt fokus på företagens                                         överlevnad. Men det finns ett arbete igångsatt med det och man tittar på det, och det är några                                   fastighetsägare väldigt drivande i den processen. Och jag kan säga att lite smått har man börjat med det,                                   därför att man har samverkat mellan fastighetsägare och fått lite klusterbildning kring café,                         restaurangverksamhet till exempel är ett område.  Jag förstår, men har man i BID organisationen och bland fastighetsägarna, har man kunnat se någon typ av långsiktig                                     strategisk planering nu under krisen eller är det endast akuta åtgärder som diskuteras just nu?  I huvudsak är akuta åtgärder. Det finns en fastighet ägaren som har lite muskler som tittar med                                 flerårsperspektiv. Men de flesta är ju, de har ju en eller två fastigheter och vi har ganska små fastigheter i                                       Ronneby centrum. Det är liksom en gammal stad och det gör ju att de inte riktigt har den uthålligheten                                     utan nu handlar det lite mer om att få in pengar till brödfödan.  Jag förstår, det kanske utmaningen i Ronneby nu, att fastighetsägarna inte så stora generellt sätt. Och men om vi flyttar över                                         hypotetiskt till efter krisen, eller lite mittemellan där, finns det några åtgärder ni har velat genomföra hittills som ni har                                       upplevt har varit svårt, något motstånd eller vad som helst egentligen? Nej. Jag kan inte säga att det är så, vi har haft fullt politisk enighet och företagen är nöjda med de                                         åtgärderna vi gör och har gjort liksom så. Vi har väl legat i framkant i länet också, man har ju jämfört                                         Ronneby med grannkommuner och då har vi redan gjort det som regel. Så vi har haft bra framdrift i de                                       besluten.  Vad roligt att höra! Ja men man får ju skryta lite så att därför är det ju ganska, det är en bra stämning skulla jag säga i                                             näringslivet.  Tror du den stämningen hade varit lika bra om ni inte hade startat upp en BID och börjat jobba på förtroendet mellan                                           aktörerna om man får vara krass? Nej det tror jag inte där för att det här gör ju också att vi har dialogvägarna och han får feedbacken                                         tillbaka på ett helt annat sätt. Och här är ju, trots att vi har haft möten med fastighetsägarna var sjätte                                       vecka och i ja, sju åtta år och, så har vi ju inte träffat alla fastighetsägare och men nu kom det in andra                                             typer av fastighetsägare, de allra minsta. Kommer in nu i BID processen istället.  Det är ju väldigt bra. Finns det något som har uppstått till följd av krisen inom eran BID organisation, och inom                                         cityutvecklingen, inom verksamheten generellt sätt som ni gärna ser finns kvar efter? Och som ni ser potential i redan nu? Ja det är ju den här delen med den lokala E-handen egentligen. Den tror jag man ska satsa på för att det                                           finns en marknad som man inte har tänkt på och det är äldre människor som inte kommer ut till exempel                                       som behöver lite mer än mjölk och smör. Faktiskt. Dom vill också kunna beställa hem restaurang mat                                 eller kläder om de behöver det eller någonting annat. Och det tror jag kommer leva kvar.  Har det uppstått någon dialog om hur man ska gå tillväga praktiskt om det än? 

79 

Ja det drivs helt av näringslivet idag så vi har inte behövt lägga oss i det.  Då till lärdomar, vad har ni kunnat lära er hittills i eran stadskärneutveckling och i krishantering nu? Snabba beslut är A och O. Ta hellre beslut för mycket och gör fel och rätta det efter hand men ta beslut.                                           Så får vi se de runtom oss som inte har tagit de här besluten snabbt, de har det hängande med sig in hela                                             tiden. Och man blir liksom inte av med det oket. Corona är faktiskt en kris där vi har våran                                     kärnverksamhet ,äldreomsorgen ju, och vi behöver fokusera på den delen och då ska vi inte behöva tja bla                                   med företagen och om såna här ganska enkla åtgärder som man kan göra.  Men tycker du att jag har missat någonting nu i mina frågor, för vi försöker fokusera ganska mycket på och hur                                         fastighetsägare och kommunen tillsammans gör för att få skapa en stabil grund att stå på generellt sätt och nu liksom                                       utvärdera den under en kristid. Är det någonting du tycker jag har missat som du vill belysa i Ronneby kommun, i erat                                           arbete? Nej men, dialogen är jätteviktig hela tiden. Och att man faktiskt har en dialog och inte                               envägskommunikation, utan man lyssna på varandra och försöker stötta varandra. Det är man glömmer                           många gånger, särskilt om man då som oss har ganska många små fastighetsägare, att kompetensen är inte                                 alltid så hög kring de fastighet relaterade frågorna. Där kan vi bidra som har som regel mycket mer                                   erfarenhet. Men att man våga bjuda på den kunskapen också.  Men är det något upplever, nu vet jag inte om och hur mycket kontakt du har haft med de här små fastighetsägarna, men är                                               det något som de kanske upplever som positivt med den ökade i dialogen sinsemellan? Ja det tror jag.  Det kanske är ett upplyftande för dem att inse vissa saker som de kanske inte har vetat innan helt enkelt. Ja men så är det ju, man kan ju ta, det är ju en grej som vi har jobbat med innan Corona och oavsett vad,                                                 det är ju brottslighet, organiserad brottslighet och sett till att polisen kommer och utbildar dem och ger                                 dom verktyg rent fastighetsrättsligt att agera mot organiserad brottslighet. Och den hade de liksom aldrig                             få till om de inte hade haft dialog med oss.  Ja men precis. Men som en sista fråga då, vad är era framtidsvisioner för Ronneby i dagsläget? Ja vi vill jag ha ett levande centrum, precis som alla städer säger. Men det är vi ska försöka det är ju att                                             knyta ihop så att vi har ett stråk som sträcker sig från vårt externa handelsområde ända in till centrum med                                       olika attraktiva delar med restauranger och handel. Vi tror hela handen i centrum troligtvis kommer att                               minska men att det blir mer mat och hälsa tror jag.  Är det här någonting ni har pratat om med fastighetsägarna ännu? Ja alltså alla vet ju om vad vi vill, så upplever jag det.  Är det också något som fastighetsägarna, och till viss del då handen också, har insett är en bra grej, är det något de vill?                                               Hur har den eftersträvan uppkommit? Ja men där finns väl alltid en viss konkurrens, man vill ha mer av samma som man själv representerar.                                     Och just handeln är ju svår att tillmötesgå som det ser ut med trenderna idag. Så sakteligen tror jag att                                       instinkten sjunker in även där. Jag brukar ta som exempel när jag prata med fastighetsägarna att, de sitter                                   ju idag, fastigheter är ju idag en infrastruktur för handeln, men de sitter ju i en infrastruktur som är över                                       100 år gammal i Ronneby centrum. Och när vi ser nu när man bygger nytt ute i vårt externa                                     handelsområde och så bygger man ju på ett helt annat sätt. Man bygger mycket mer rationellt och anpassat                                   för dagens handel och och ingen skulle jag sätta sig i en industri som har 100 år gamla maskiner för det                                         funkar inte.  Nej, det kanske dags för lite nu, liksom en ny vindpust för fastighetsägarna. Ja, ja..  

80 

Ja det var egentligen alla frågor som jag och Axel hade. Nu kom han aldrig med här, det var ju lite tråkigt.                                           Men det gick bra ändå. Och så jag skulle vilja tacka så hemskt mycket för din tid.  Går vidare med att avsluta intervjun.  

TRITA-ABE-MBT-20431

81 

82