SVENSK–DANSKA BROFÖRBINDELSEN SVEDAB AB

2018ÅRSREDOVISNING 2018

Tema: Framtidens Öresundsbro 03

Detta är Svedab 07

VD kommenterar 08

Året i korthet 09

Förvaltningsberättelse 10

Bolagsstyrningsrapport 14

Resultaträkning 17

Balansräkning 18

Rapport över förändringar i eget kapital 19

Kassaflödesanalys 19

Redovisningsprinciper och upplysningar i noter 20

Styrelsens och verkställande direktörens 30 försäkran och underskrifter

Revisionsberättelse 31

Ägarstruktur 33

Finansiell kalender 34

Kontaktpersoner 34

INNEHÅLL

Denna pdf är automatgenererad från webbversionen av Svedabs årsredovisning för 2018 och det kan därför förekomma vissa layout-begränsningar i pdf-versionen. Pdf-versionen stämmer innehålls-mässigt med webbversionen av årsredovisning.

Webbversion: https://svedab.inpublix.com/ar2018

Förbindelser för en ny generationEtt fö re tags re la tion till barn är kanske inte själv klar om man inte har bar nen som di rektmål grupp. Både vuxna och barn som fär das på Sve dabs mo tor väg eller är pas sa ge ra re på detåg som tra � ke rar Sve dabs järn väg be trak tar vi som våra kun der. Vårt sä ker hets ar be te ärdock vi da re än så. Även de som vis tas vid sidan om vår an lägg ning om fat tas.

Under 2017 in led de Sve dab ett sär skilt ar be te med att be ly sa till gäng lig he ten på och kringSve dabs tra � kan lägg ning ar ur ett barn sä ker hets per spek tiv. Stäng sel och sta ket, gång vä garoch gröny tor in ven te ra des och ris ker spe ci ellt re la te ra de till barn kart la des. Under 2018 gavvi barn och unga en möj lig het att på ver ka och för bätt ra de om rå den kring järn vä gen ochmo tor vä gen som de sär skilt be rörs av. Vi kom mer fort sätt nings vis att be ly sa sä ker he ten urett barn per spek tiv i vårt pro jek te rings ar be te lik som i de plan sam råd vi del tar i.

Ovan: för slag på al ter na ti va res vä gar över Öresund

om ele ver na i klass 3c vid Frid hems sko lan i Malmö

får önska.

Titta gärna in på hem si dan och ta del av bar -nens kre a ti va als ter!

3

Barns snävare synsätt gör att vi måstevidga vårtI Barn kon ven tio nen ar ti kel 6 står det att alla barn har rätt till liv, över lev nad och ut veck ling. Ide trans port po li tis ka målen som be slu tats av Riks da gen slås fast att barn på ett sä kert ochtryggt sätt ska ha möj lig het att själ va an vän da trans port sy stem och vis tas i tra �k mil jö er.

Barn har ett snä va re och kor ta re syn fält än vuxna. Deras för må ga att be dö ma av stånd ochhas tig he ter i tra � ken är där för sämre än vux nas. Barn age rar även mer im pul sivt än vuxnaoch kan inte all tid be dö ma kon se kven ser na av sitt hand lan de. De har hel ler inte en fullt ut -veck lad mo to rik. För att tryg ga barns vis tel se i tra � ken krävs där för sär skil da in sat ser.

Frå gor som rör sä ker he ten på och runt våra an lägg ning ar har all tid ut gjort en ut gångs punktför Sve dabs ar be te. Inom ramen för håll bart fö re ta gan de rik ta de vi sär skilt fokus på bar nenoch ge nom för de en s.k. barn kon se kven sa na lys. Den utgår från bar nens per spek tiv, bar nensegna åsik ter och barn per spek ti vet – det vill säga vux nas be döm ning av kon se kven ser förbarn. Ana ly sen ska ligga till grund för vårt lång sik ti ga ar be te med att yt ter li ga re tryg ga sä -ker he ten inom vårt an svars om rå de. Både för vuxna och för barn.

Ovan: för slag på al ter na ti va res vä gar över Öresund

om ele ver na i klass 3c vid Frid hems sko lan i Malmö

får önska.

Titta gärna in och ta del av bar nens kre a ti vaals ter!

4

Trafiksäkerhet i barnens närmiljöNär nya om rå den i och runt Malmö ex plo a te ras och byggs ut kom mer vissa fas tig he ter alltnär ma re Sve dabs mo tor väg och järn väg. Det i sin tur in ne bär att väg- och järn vägs om rå detblir närmil jö för barn i om rå det. För att öka sä ker he ten för bar nen �nns en rad åt gär der somen väg hål la re eller för val ta re av järn väg kan vidta: sänk ta has tig he ter, av spärr ning ar, plan -fria kors ning ar, sig nal re gle ra de kors ning ar, se pa re ra de gång- och cy kel vä gar, ga tu be lys ning,m.m.

På våra an lägg ning ar är bara vissa av dessa åt gär der re le van ta. När nya stads de lar växerfram är det också vik tigt hur grann fas tig he ter na pla ne ras och ut for mas. Genom att för läg galek par ker och ytor som sti mu le rar till lek på ett så dant sätt att de inte loc kar till vägens ellerjärn vä gens om rå de kan närmil jön för bar nen ska pas på ett tra �k sä kert och po si tivt sätt.

Ovan: för slag på al ter na ti va res vä gar över Öresund

om ele ver na i klass 3c vid Frid hems sko lan i Malmö

får önska.

Titta gärna in och ta del av bar nens kre a ti vaals ter!

5

Barns säkerhet – ett särskilt områdeSä ker hets ar be tet på och run tom kring våra an lägg ning ar är under stän dig ut veck ling ochnågot som vi ald rig blir helt fär di ga med. Under 2018 stu de ra de vi frå gor som rör barns sä -ker het. Re sul ta tet �nns nu upp ta get i vårt drift- och un der hålls pro gram som ett sär skilt om -rå de. Ut i från en ut ta lad noll vi sion ska Sve dab ar be ta för barns sä ker het på Sve dabs an lägg -ning ar – men också värna om barns rät tig he ter i ett bre da re per spek tiv.

Vi kom mer att verka för att om rå den som byggs och ut veck las kring vår an lägg ning görs tilltryg ga och säkra mil jö er för barn att leva i – trots när he ten till en tra � ke rad mo tor väg ochjärn väg. Till grund för vårt an svar �nns barn kon ven tio nens grund läg gan de prin ci per: allabarn har samma rät tig he ter och lika värde, bar nets bästa ska be ak tas vid alla be slut som rörbarn, alla barn har rätt till liv och ut veck ling samt alla barn har rätt att ut tryc ka sin me ningoch få den re spek te rad.

Ovan: för slag på al ter na ti va res vä gar över Öresund

om ele ver na i klass 3c vid Frid hems sko lan i Malmö

får önska.

Titta gärna in och ta del av bar nens kre a ti vaals ter!

6

Detta är Svedab

Svensk–Dans ka Bro för bin del sen SVE DAB AB är ett stat ligt ägt ak tie bo lag, or ga ni sa -tions num mer 556432- 9083. Ak ti er na för val tas av re ge ring en.

Sve dab för val tar till sam mans med sin dans ka mot sva rig het A/S Øresund, det till likadelar ge men samt ägda Öresunds bro kon sor ti et. Öresunds bro kon sor ti et äger bronoch har an sva ret för den ope ra ti va verk sam he ten. Sve dabs upp drag och an svar harfast lagts dels i ett avtal mel lan Sve ri ge och Dan mark, dels i ett kon sor ti alav tal somteck nats mel lan Sve dab och A/S Øresund. Ägar fö re ta gen an sva rar so li da riskt för deskyl dig he ter och för plik tel ser som upp kom mer i Öresunds bro kon sor ti et.

Sve dab upp för de de svens ka lan dan slut ning ar na till Öresunds bron.De be står av en mil mo tor väg och två mil järn väg. Mo tor vä gen ut -görs av den sista sträc kan av Yttre Ring vä gen innan Öresunds bron.Järn vä gen an slu ter till Kon ti nen tal ba nan genom Malmö i öster ochÖresunds bron i väs ter. Sve dab har även byggt om och ut ö kat Kon ti -nen tal ba nan genom Malmö till dubb la spår.

Sve dab har i en lig het med riks da gens be slut � nan si e rat byg gan detav lan dan slut ning ar na med lån i Riks gäl den. Lånen ska amor te rasmed de över skott som Öresunds bron ge ne rar.

SVEDAB SKA:

genom aktivt delägarskap i Öresundsbrokonsortiet säkra ena�ärsmässig utveckling av Öresundsbron och säkerställa ettlångsiktigt och positivt kassa�öde;utföra drift och underhåll av de svenska landanslutningarnapå ett sätt som garanterar resenärerna en säker transport;verka för en hög tillgänglighetsgrad på Svedabs anläggning;verka för att de lån som �nansierar verksamheten äråterbetalda senast år 2050.

7

Svedab fortsätter att leverera ett stabilt resultat

Öresunds bron är en cen tral kom mu ni ka tions länk mel lan Skan di na vi en och kon ti -nen ten och vik tig för Sve ri ges im port och ex port såväl på väg som på järn väg. Bronär också en motor för hela Öresunds re gi o nens ut veck ling. Brons ka pa ci tet är högoch det �nns gott om plats för både �er for don och �er tåg. Sve dab bi drar somägare till den an slu tan de mo tor vä gen och järn vä gen och genom ett ak tivt de lä gar -skap i Öresunds bro kon sor ti et till en e� ek tiv drift och en lång sik tigt håll bar för valt -ning av bron.

TRAFIKEN ÖVER BRON2018 pas se ra de i snitt 20 554 väg for don per dygn över Öresunds bron och på Sve dabs mo -tor väg. To talt under året körde 7 502 306 väg for don över bron, vil ket var mar gi nellt lägre äntopp no te ring en 2017. Tåg tra � ken har fått till ba ka en del pas sa ge ra re av dem som valdebilen när gräns kon trol ler na in för des. Det blir tyd ligt att valet mel lan att ta bilen eller tågetmånga gång er är di rekt på ver kat av om världs fak to rer.

2018 – EN MILSTOLPE2018 blev en mil stol pe på många sätt. År 2010 in led de Sve dab, Malmö Stad och Tra �k ver ketett sam ar be te om att åter tra � ke ra Kon ti nen tal ba nans sträck ning inom Malmö med per son -tåg. Pro jek tet kunde sät tas igång efter att ha prö vats i mark- och mil jö dom sto len. En ny sta -tion bygg des och be �nt li ga re no ve ra des. Den 8 de cem ber 2018 kunde så Mal mö pen deln in -vi gas.

2018 gjor de Sve dab och A/S Øresund för förs ta gång en kon tan ta uttag ur kon sor ti et. Sve -dabs uttag mot sva ra de 739 mil jo ner kro nor. För Sve dabs del in ne bar det att bo la get nukunde börja åter be tal ning en av sina lån.

Under 2018 kunde Sve dab även för förs ta gång en lämna ut del ning till sin ägare, dock i formav åter läm na de re ver ser av se en de den ford ran som bo la get har av se en de ti di ga re läm na deak tieägar till skott. Ut del ning i form av lik vi da medel sker först när bo la gets lån amor te ras av.

Ett bra resultat

Re sul tatan de len i Öresunds bro kon sor ti et bi drog vä sent ligt till Sve dabs vinst på 347 mil jo -ner kro nor. Vins ten blev dock lägre än fö re gå en de år på grund av att man i Öresunds bro kon -sor ti et gjor de en an pass ning av lå ne port föl jen till den ut tags po li cy som fast ställ des underåret och som re sul te ra de i en re a li sa tions för lust vid av slut av rän te säk ring ar. Från och med2018 gäl ler att kon sor ti ets lån ska vara åter be tal da se nast år 2050 istäl let för som ti di ga reföre år 2040.

Malmö den 20 mars 2019

 

Ulf Lun din, VD Sve dab

Ulf Lundin, VD Svedab

8

Året i korthet

Nettoomsättningen ökade med 1 MSEK, 11 (10) MSEK.Rörelseresultatet blev 7 MSEK lägre, –70 (–63) MSEK.Resultat från andelen i Öresundsbrokonsortiet minskade, 559 (711) MSEK.Resultatet från övriga �nansiella poster blev 3 MSEK bättre, –42 (–45) MSEK.Årets resultat minskade, 347 (470) MSEK, –123 MSEK.Resultat per aktie, 43 428 (58 768) SEK, (inga utspädningse�ekter �nns).

ÖVERSIKT OCH NYCKELTAL

SVEDAB

MSEK om inget annat anges

Resultaträkning 2018 2017

Nettoomsättning 11 10

Rörelseresultat -70 -63

Resultat från andelar i Öresundsbrokonsortiet 559 711

Årets resultat 347 470

Resultat per aktie, SEK 43 428 58 768

Balansräkning 18/12/31 17/12/31

Svenska landanslutningar 2 073 2 122

Kapitalandel Öresundsbrokonsortiet 1 984 2 108

Eget kapital 996 1 378

Räntebärande nettoskuld 3 124 3 007

Övriga nyckeltal 2018 2017

Genomsnittlig �nansieringskostnad, % 1,4 1,5

ÖRESUNDSBROKONSORTIETIFRS, 100 pro cent samt MDKK om inget annat anges

Resultaträkning 2018 2017

Intäkter 1 956 1 928

Rörelseresultat 1 413 1 389

Finansnetto -31 79

(varav värdeförändringar) (177) (398)

Årets resultat 1 382 1468

Balansräkning 18/12/31 17/12/31

Öresundsbron 15 005 15 226

Räntebärande nettoskuld, beräknad till upplupet anska�ningsvärde 12 264 12 144

Övriga nyckeltal 2018 2017

Omsättningstillväxt, % 2 3

Genomsnittlig �nansieringskostnad, beräknad till upplupet anska�ningsvärde, % 1,7 2,5

Vägfordon per dygn 20 554 20 631

9

Förvaltningsberättelse

Sty rel sen och verk stäl lan de di rek tö ren för Svensk- Danska Bro för bin del sen SVE DAB AB avger här med års re do vis ning för rä ken skaps å ret2018. För valt nings be rät tel sen om fat tar för u tom dessa sidor även not 3 Fi nan si el la ris ker och � nan si ell risk han te ring.

VERKSAMHETENSve dab och A/S Øresund äger och för val tar var de ra fem tio pro cent av an de lar na i Öresunds bro kon sor ti et. Sve dab bygg de och äger desvens ka lan dan slut ning ar na till Öresunds bron och an sva rar för drift och un der håll. Lan dan slut ning ar na be står av cirka två mil järn väg och enmil mo tor väg. Järn vägs an lägg ning en upp låts till Tra �k ver ket mot en årlig er sätt ning. Sve dabs vd är också vd för Ar lan da ba nan In frastructu -re AB (AIAB). Bo la gen har ett nära sam ar be te inom ad mi nist ra ti va funk tio ner som � nan si ell rap por te ring, per so nal ad mi nist ra tion, IT och tek -nik.

ÖresundsbrokonsortietÖresunds bro kon sor ti et äger och dri ver Öresunds bron. Öresunds bron utgör en vik tig länk i ett in ter na tio nellt in fra struk tur sy stem och bin -der sam man Öresunds re gi o nen. Öresunds bro kon sor ti et är ett s k en kelt bolag. Ägar nas rät tig he ter och skyl dig he ter re gle ras i ett kon sor ti -alav tal. Fyra av Sve dabs fem sty rel se le da mö ter ingår i Öresunds bro kon sor ti ets sty rel se. Öresunds bro kon sor ti ets sty rel se har an svar för attför valt ning en av Öresunds bron är lång sik tigt håll bar så att den pla ne ra de eko no mis ka och fy sis ka livs läng den sä ker ställs. Sty rel sen fast stäl -ler av gif ter na för väg tra � ken och god kän ner över gri pan de styr in stru ment.

FinansieringsmodellenÖresunds för bin del sen (Öresunds bron och de svens ka och dans ka lan dan slut ning ar na) ska bära sina egna kost na der (pro po si tio nen1996/97:161). Bygg na tio nen � nan si e ra des med lån och samt li ga kost na der ska täc kas av vägav gif ter och av gif ter från järn vä gen. Sve dablånar en dast i Riks gäl den. Lånen ska amor te ras med hjälp av uttag från Öresunds bron.

In täk ter na från väg tra � ken utgör cirka två tred je de lar av Öresunds bro kon sor ti ets to ta la in täk ter. In täk ter från upp lå tel se av järn vä gen er -sätts av den svens ka och den dans ka sta ten, vilka till Öresunds bro kon sor ti et år li gen er läg ger en fast av gift på var de ra 150 mil jo ner DKK,(1991 års pris ni vå). Öresunds bro kon sor ti et lånar en bart på den öppna ka pi tal mark na den. Upp lå ning en är so li da riskt ga ran te rad av densvens ka och den dans ka sta ten.

INTÄKTER OCH RESULTATUTVECKLINGNet to om sätt ning en ökade, 11 (10) MSEK medan rö rel se re sul ta tet blev lägre, –70 (–63) MSEK jäm fört med fö re gå en de år. Drift kost na der naär till över vä gan de del fasta, vil ket in ne bär att rö rel se re sul ta tet nor malt inte va ri e rar nämn värt mel lan åren. Skill na den för kla ras av pro jek -te rings kost na der för nya bul lerskär mar längs delar av Kon ti nen tal ba nans sträck ning genom Malmö.  Rän te net tot, –42 (–45) MSEK, fort sat teatt för bätt ras. Rän tein täk ter na mins ka de med 10 MSEK som ett re sul tat av att bo la get under året de la de ut en del av sin re vers ford ran somlöper med ränta. Rän te kost na der na blev 13 MSEK lägre, vil ket främst för kla ras av att bo la get i bör jan av året amor te ra de ett lån till ettvärde av 305 MSEK. Re sul ta te� ek ten av om räk ning av bo lags skat ten från 22 till 20,6 pro cent ökade årets skat te kost nad med 1 MSEK. Åretsre sul tat 347 (470) MSEK blev lägre än fö re gå en de år som en följd av re sul tat ut veck ling en i Öresunds bro kon sor ti et.

Kommentarer till Öresundsbrokonsortiets resultat och marknadRe sul tatan de len mins ka de, 559 (711) MSEK. Kon sor ti ets in täk ter och rö rel se re sul tat fort sat te att ut veck las po si tivt. Fi nansnet tot för säm ra -des emel ler tid och för kla ras av en re a li se rad ne ga tiv e� ekt på in dex re la te ra de in stru ment. In dex re la te ra de in stru ment med kor ta re löp tidlös tes in i för tid och er sat tes med icke in dex re la te ra de in stru ment med läng re löp tid, som ett led i att an pas sa skuld port föl jen till Öresunds -bro kon sor ti ets ut del nings po li cy och läng re åter be tal nings tid för lånen. Ge nom snitts kur sen för den dans ka kro nan upp gick till 1,38 (1,29).

Mark na den är kon junk tur käns lig. I spå ren av � nan s kri sen 2008 stag ne ra de tra � ken och bör ja de att öka först under 2014. Tren den höll i sigfram till och med 2017 då dygnstra � ken nådde en ny re kord ni vå. 2018 kom tra � ken att ligga på samma nivå som fö re gå en de år. Pend lings -tra � ken ökade inte i för vän tad takt. Fri tids re san det fort sat te emel ler tid att öka, vil ket bl a för måns pro gram met Club Bro pass bi drog till. Påfrakt si dan fort sat te Öresunds bron alltjämt att vara den främs ta vägen över Öresund.

Trafiken 2018 2017Ökn+/

minskn- %

Vägfordon genomsnitt per dygn 20 554 20 631 -0,4

  varav personbilar 18 271 18 424 -0,8

  varav lastbilar 1 397 1 332 +4,9

VERKSAMHETSSTYRNINGSve dab är be ro en de av Öresunds bro kon sor ti ets re sul tat ut veck ling och styr ning en av de båda verk sam he ter na är nära för knip pa de medvarand ra. Detta av snitt be hand lar där för de vä sent li ga delar av verk sam hets styr ning en i Öresunds bro kon sor ti et som anses nöd vän di ga föratt ge lä sa ren en hel hets bild.

Ägarens inflytandeSve dabs kärn verk sam het är fast lagt i be slut av Sve ri ges riks dag och i ett avtal mel lan de svens ka och dans ka re ge ring ar na, samt i ett kon sor -ti alav tal mel lan ägar bo la gen Sve dab och A/S Øresund. Re ge ring en har riks da gens upp drag att ak tivt för val ta de stat ligt ägda bo la gen. Re ge -ring ens re do gö rel se för mål, tillämp li ga ram verk och in ställ ning till bo lags styr nings frå gor, �nns sam lat i ”Sta tens ägar po li cy och rikt lin jer förfö re tag med stat ligt ägan de”. Av ägar po li cyn fram går att Svensk kod för bo lags sty ning ska tilläm pas lik som prin ci pen ”följa eller för kla ra”.

10

Hållbart företagande

Stat li ga bolag ska driva sin verk sam het på ett sätt som gyn nar en håll bar ut veck ling och upp rät ta en håll bar hets re do vis ning en ligt GRI:s rikt -lin jer. Sve dab har i en lig het med sta tens ägar po li cy och ÅRL 6 kap 11 § upp rät tat en håll bar hets rap port, som en från års re do vis ning en skildrap port. Håll bar hets rap por ten grans kas av re vi sor och �nns till gäng lig på Sve dabs webb plats.

Finansiell målsättningÅrs stäm man har ti di ga re fast lagt att Sve dabs lån ska vara åter be tal da se nast år 2040. Under 2018 be slu ta de Sve dab och A/S Øresund,Öresunds bro kon sor ti ets ägare, om en ny po li cy för uttag, se not 4, och som in ne bär att Sve dabs lån kom mer att vara åter be tal da långt ti di -ga re.

Risker och riskhanteringSve dabs re spek ti ve Öresunds bro kon sor ti ets sy stem för risk styr ning ska iden ti � e ra så da na ris ker som verk sam he ten kan drab bas av. Ommöj ligt ska sy ste met se till att ris ker na eli mi ne ras, eller sä ker stäl la att e� ek ter na be grän sas om något skul le in trä� a. Sve dabs sty rel se an -sva rar inför äga ren för fö re ta gets ris ka na lys och risk han te ring.

Affärsrisker

Sve dabs för må ga till av kast ning är di rekt be ro en de av Öresunds brons av kast nings för må ga och av görs där för av fak to rer som tra �kvo lym,priss tra te gi, drift kost na der och re al rän ta. Öresunds bron är kon junk tur käns lig och a� ärs ris ken på ver kas av sam ban det mel lan in täk ter och � -nan sie rings kost na der. Det in ne bär att risk pro � len kan sän kas om skuld port föl jen struk tu re ras på ett så dant sätt att en po si tiv sam va ri a tionupp nås mel lan in täk ter och � nan sie rings kost na der, av häng igt den eko no mis ka till väx ten. Rör ligt för rän ta de lån och real rän telån (en dast iÖresunds bro kon sor ti et), har en po si tiv sam va ri a tion med den ge ne rel la eko no mis ka till väx ten när den drivs av ef ter frå gan. Sam va ri a tio nenär dock inte den enda fak tor som på ver kar risk pro � len när in täk ter och � nan sie rings kost na der be döms i ett sam man hang. En si tu a tion medsti gan de re al rän tor i kom bi na tion med en låg till växt takt i eko no min under en läng re tid, skul le kunna in ne bä ra en vä sent lig risk. A� ärs mäs -si ga ris ker be döms och han te ras genom upp följ ning av tra �k sta tistik, aktiv mark nads be ar bet ning samt en kon ti nu er lig över syn av priss tra te -gi er. Ut sik ter na för att uppnå en lång sik tig och till freds stäl lan de rän ta bi li tet är myc ket god.

Finansiella risker

Fi nan si el la ris ker är re la te ra de till � nan si el la in stru ment såsom kund ford ring ar, lik vi da medel, ob li ga tions lån, skul der till kre di tin sti tut, le ve -ran törs skul der samt i Öresunds bro kon sor ti et även de ri va t in stru ment. De � nan si el la ris ker na som han te ras är marknads- , kredit- och lik vi di -tets ris ker. Mark nads ris ker na delas upp i valuta- , ränte- och andra pris ris ker. Fi nan si el la ris ker be skrivs och ut veck las i not 3.

Sve dabs för må ga att åter be ta la lånen är be ro en de av Öresunds brons kassa �ö de. Upp följ ning av ut veck ling en i Öresunds re gi o nen ochÖresunds bro kon sor ti ets a� ärs mäs si ga ut veck ling samt sy stem för risk styr ning, utgör en vik tig del av Sve dabs risk han te ring. Rän ta bi li tets -be räk ning ar utgör ett led i be vak ning en och görs år li gen.

Sve dab och A/S Øresund sva rar so li da riskt gente mot tred je man för varje för plik tel se som kan upp kom ma i Öresunds bro kon sor ti et i sam -band med dess verk sam het. Ägar na ska till lika delar dela vins ter och för lus ter som upp kom mer i Öresunds bro kon sor ti ets verk sam het.

Kapitaltäckningsgaranti

Sta ten har ut fär dat en ka pi taltäck nings ga ran ti för att skyd da Sve dabs eget ka pi tal i en lig het med ak tie bo lags la gen. En ligt ka pi taltäck nings -ga ran tin be myn di gas Tra �k ver ket att oå ter kal le li gen vid behov lämna vill ko ra de ak tieägar till skott så att Sve dabs egna ka pi tal vid varje till -fäl le upp går till det re gi stre ra de ak ti e ka pi ta let. Tra �k ver kets vill ko ra de ak tieägar till skott sker i form av be tal nings ut fäs tel ser (i en lig hetmed 2001 års eko no mis ka vår pro po si tion, 2000/1:100). För den ford ran som Sve dab där i ge nom får gente mot Tra �k ver ket, ska Tra �k ver ketår li gen er läg ga ränta, som också till skjuts i form av be tal nings ut fäs tel ser. Rän te sat sen ska mot sva ra den ge nom snitt li ga ränta som Sve dabunder re spek ti ve år be ta lar till Riks gäl den.

Frågan om olovligt statsstöd

EU- kommissionens be slut att av vi sa en in kom men kla gan har över kla gats till EU- domstolen. EU- domstolen har åter för vi sat frå gan till EU- kommissionen och krävt att en dju pa re ana lys görs. Be slu tet be hand lar inte frå gan om stats stö det är att anse som tillå tet eller otillå tet.Skul le en ny ana lys visa att ga ran ti vill ko ren är att anse som otillåt na, kan detta in ne bä ra att Öresunds bron kan komma att få ökade kost na -der.  EU- kommissionens ana lys för vän tas under hös ten 2019.

Bakgrund

EU- kommissionen mot tog 2013 en an mä lan vari Sve dab och Öresunds bro kon sor ti et på stås er hål la otillåt na stats stöd. Kom mis sio nen med -de la de redan 1995 att stats ga ran ti er na inte är att be trak ta som stats stöd ef tersom Öresunds bron är en in ve ste ring till gagn för sam häl letsom hel het och en ge men sam nytta av all mänt o� ent ligt in tres se.  EU- kommissionen av vi sa de kla gan 2014 och med de la de att be slu tet omden stat li ga � nan sie ring en av såväl Sve dabs lan dan slut ning ar som den stat ligt ga ran te ra de upp lå ning en i Öresunds bro kon sor ti et, sked de ilinje med EU:s be stäm mel ser. Kom mis sio nen menar att åt gär der na in ver kar po si tivt på de ge men sam ma trans port pri o ri te ring ar na utan attotill bör li gen sned vri da kon kur ren sen på den inre mark na den. EU- kommissionen lät sam ti digt med de la att det kom mer att krä vas en no ti � e -ring ifall Öresunds bro kon sor ti et får behov av stats ga ran te ra de lån efter 2040.

MILJÖSve dab och Öresunds bro kon sor ti et be dri ver till stånds plik tig verk sam het en ligt mil jö bal ken och i en lig het med de be slut som har fat tats avre ge ring en, kon ces sions nämn den, vat ten dom sto len och mark- och mil jö dom sto len. Till stånds plik ten avser byg gan de och drift av Öresunds -bron och de svens ka lan dan slut ning ar na. Mil jöpå ver kan sker främst genom bul ler, av fall och ut släpp i luf ten från väg- och tåg tra �k samtbort led ning av grund vat ten. Sve dab har idag två mil jö mäs si ga åta gan den: att år li gen kon trol le ra vat ten �ö de na kring bo la gets grund vat -tenav sänk ning ar samt att in ne hål la bul ler vill kor längs an lägg ning en. Sve dab upp fyll de gäl lan de vill kor i mil jö do mar na för grund vat ten under2018.

11

Kontinentalbanan genom MalmöMark- och mil jöö ver dom sto len be slu ta de om slut li ga vill kor för Kon ti nen tal ba nan genom Malmö som ma ren 2016.

Mark- och mil jöö ver dom sto len fö re skri ver bul ler vär den för att be grän sa bull ret från Kon ti nen tal ba nan genom Malmö. Bul ler skyd dan de åt -gär der ska vid tas i bo stads rum, undervisnings- och vård lo ka ler med målet att ljud ni vån in om hus inte över sti ger 30 dB(A) dygn sekvi va lent ni -vå och 45 dB(A) max i mal ni vå nat te tid (kl. 22.00 – 07.00). Dess utom ska åt gär der vid tas vid ute plats i an slut ning till bo stad med målet attljud ni vån inte över sti ger 60 dB(A) dygn sekvi va lent ni vå. Ge nom fö ran de ti den är 5 år. Pro jek te rings ar be tet in led des 2017 och slut för desunder 2018. Bul lerskär mar na kom mer upp fö ras av Tra �k ver ket och pla ne ras ske under 2020.

MalmöpendelnUnder 2018 bygg des en helt ny sta tion, Ro sen gård och två be �nt li ga sta tio ner, Ös ter värn samt Pers borg, re no ve ra des, vil ket be kosta des avMalmö Stad. Sta tion Ro sen gård in vig des den 8 de cem ber och dagen därpå bör ja de per son tå gen åter att tra � ke ra Kon ti nen tal ba nan genomMalmö.

SolcellerSve dab och Öresunds bro kon sor ti et in led de 2016 ett sam ar be te om att upp fö ra en sol cells an lägg ning vid Ler nac ken. An lägg ning en upp -hand la des under 2017 och stod klar i maj 2018 och kunde då tas i drift.

FRAMTIDA UTVECKLINGFör vänt ning ar na inför 2019 är att tra � ken kom mer att ha fort satt po si tiv ut veck ling. 2018 be döms vara en till fäl lig av matt ning. Osä ker hets -fak to rer som va luta kur ser och rän te kost na der på ver kar den eko no mis ka och � nan si el la ut veck ling en. Korta rän tor för vän tas vara fort sattlåga medan man kan för vän ta sig en sakta ök ning av de långa rän tor na. Mål sätt ning en för 2019 är att Öresunds bro kon sor ti et ska uppnå ettbätt re re sul tat jäm fört med 2018.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION (SEK)

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:

   Balanserade vinstmedel 638 932 404

   Årets resultat 347 422 954

986 355 358

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:

   Återbetalning av villkorade aktieägartillskott 324 723 358

   I ny räkning balanseras 661 632 000

986 355 358

Den fö re slag na åter be tal ning en av vill ko ra de ak tieägar till skott re du ce rar bo la gets so li di tet till 11 pro cent. Nu va ran de in tjä nings för må ga iÖresunds bro kon sor ti et in ne bär att so li di te ten i Sve dab åter ställs fram ö ver genom kom man de re sul tatan de lar. So li di te ten är till räck lig motbak grund av att bo la gets verk sam het fort satt be drivs med lön sam het. Den fö re slag na åter be tal ning en av vill ko ra de ak tieägar till skott kom -mer inte att på ver ka lik vi di te ten då den sker genom åter läm nan de av re vers ford ran.

Sty rel sen har be ak tat den ne ga ti va skill nad som �nns mel lan den re do vi sa de ka pi ta lan de len en ligt K3 och det i en lig het med IFRS re do vi sa -de egna ka pi ta let i Öresunds bro kon sor ti et och som upp stått genom tillämp ning av säk rings re do vis ning i K3. Sty rel sen har be ak tat ris ken attSve dab inte kan leva upp till de krav som ställs för att tilläm pa säk rings re do vis ning i fram ti den, varpå ne ga ti va ore a li se ra de e� ek ter kan be -hö va re do vi sas i Sve dab.

Sty rel sens upp fatt ning är att den fö re slag na ut del ning en inte hind rar bo la get från att full gö ra sina för plik tel ser på kort och lång sikt ochinte hel ler att full gö ra nöd vän di ga in ve ste ring ar. Den fö re slag na ut del ning en kan där med för sva ras med hän syn till vad som an förs i ABL 17kap 3 § 2–3 st.

Ut del ning en kom mer att ge nom fö ras genom över fö ring av ford ran per den 10 maj 2019.

UtdelningspolicySve dab kom mer först att re gle ra till skjut na ak tieägar till skott genom ut del ning av de ford ring ar som har upp kom mit till följd av till skot ten.Över skott av lik vi da medel an vänds till att åter be ta la skul der na i Riks gäl den. När skul der na är fullt åter be tal da kom mer Sve dab att lämnakon tan ta ut del ning ar till äga ren.

Sve dab och A/S Øresund be slu tar om ägar nas uttag från Öresunds bro kon sor ti et. Vill ko ren re gle ras i kon sor ti alav ta let.

12

FLERÅRSÖVERSIKT

MSEK 2018 2017 2016 2015 2014

RESULTATRÄKNING        

Totala intäkter 12 11 9 6 6

Övriga kostnader -32 -24 -29 -23 -26

Avskrivningar -50 -50 -50 -50 -50

Rörelseresultat -70 -63 -70 -67 -70

Resultatandel i Öresundsbrokonsortiet 559 711 735 403 521

Netto�nansieringskostnader -42 -45 -48 -50 -59

Resultat före skatt 447 603 617 286 392

Inkomstskatt -100 -133 -136 -63 -86

Årets resultat 347 470 481 223 306

BALANSRÄKNING        

Materiella anläggningstillgångar 2 073 2 122 2 171 2 221 2 269

Kapitalandel i Öresundsbrokonsortiet 1 984 2 108 1 344 571 185

Övriga �nansiella anläggningstillgångar 1 898 2 756 2 850 2 945 2 966

Omsättningstillgångar 57 61 42 29 89

– varav likvida medel 43 48 30 20 82

Summa tillgångar 6 012 7 047 6 407 5 766 5 509

– varav räntebärande tillgångar 1 848 2 605 2 548 2 495 2 374

Eget kapital 996 1 378 855 336 131

Långfristiga skulder 4 471 5 122 4 818 5 370 4 993

Kortfristiga skulder 545 547 734 60 385

Summa eget kapital och skulder 6 012 7 047 6 407 5 766 5 509

– varav räntebärande skulder 4 971 5 612 5 493 5 371 5 346

NYCKELTAL        

Genomsnittlig �nansieringskostnad värderad till upplupet anska�ningsvärde,% 1,4 1,5 1,7 1,8 2,0

13

Bolagsstyrningsrapport

SVENSK KOD FÖR BOLAGSSTYRNING (KODEN)Sve dab tilläm par Sta tens ägar po li cy som bl a in ne bär att Koden ska tilläm pas.

Avvikelser från KodenSve dab tilläm par Koden med av vi kel ser i de av snitt och reg ler som fram går av ta bel len nedan.

Avsnitt 1 – Bolagsstämma

Regel 1.1 – Datum för bo lags stäm ma fast -ställs i sam råd med Nä rings de par te men tet.Un der rät tel se om tid och plats ska skic kastill riks da gens central kans li och in for ma tionläm nas på bo la gets hem si da när kal lel senpub li ce ras.

Regel 1.3 – Äga ren eller bo la gets sty rel seläm nar för slag till ord fö ran de vid bo lags -stäm man.

Avsnitt 4 – Styrelsens storlek ochsammansättning

Regel 4.4 – Sty rel se le da mö ters obe ro en de iför hål lan de till sta ten samt till bo la get ochbo lags led ning en be hö ver inte re do vi sas.

Avsnitt 2 – Valberedning

Regel 2.1 – Re ge rings kans li et be re der för -slag till sty rel se. Sve dab har inte in rät tat ettre vi sions ut skott utan Sve dab sty rel se full -gör dess upp gif ter. Ar vo de till re vi sor utgåren ligt räk ning.

Avsnitt 9 – Ersättningar till ledandebefattningshavare

Regel 9.1 – Re ge rings kans li et be re der för -slag till ar vo de ring och be slu tas av bo lags -stäm ma. Sty rel se le da mö ter som är an ställ -da i re ge rings kans li et ska inte upp bä ra sty -rel se ar vo den i stat ligt ägda fö re tag.

SVEDABS STYRELSE

Styrelsens sammansättning

Sve dabs sty rel se be står av fem le da mö ter, varav tre kvin nor. Sty rel se le da mö ter na är inteope ra tivt verk sam ma i fö re ta get. Vd ingår inte i sty rel sen men är fö re dra gan de. Nedan stå -en de in for ma tion anger för hål lan det per den 31 de cem ber 2018.

Bo Lundgren

I sty rel sen sedan 2016. Sty rel se ord fö ran de iLund gren & Hagren AB, Spar banks stif tel senFinn, vice ord fö ran de i Spar ban ken SkåneAB och Öresunds bro kon sor ti et. Född: 1947.

Jan Olson

I sty rel sen sedan 2013. Sty rel se ord fö ran de iAr lan da ba nan In frastructu re AB, Luft farts -ver ket och Märs ta För e na de AB samt sty rel -se le da mot i Öresunds bro kon sor ti et. Vd i Ol -se rud Con sul ting AB. Född: 1950.

Kerstin Hessius

I sty rel sen sedan 2012. Vd Tred je AP- fonden. Sty rel se le da mot i Han dels ban kenAB, Hemsö Fas tig hets AB, Va sakro nan AB,Tre num AB och Öresunds bro kon sor ti -et. Född: 1958.

Kristina Ekengren

I sty rel sen sedan 2018. Kans liråd, En he tenför bolag med stat ligt ägan de. Sty rel se le da -mot i In franord AB, Te racom Group AB, V.S.Vi sitSwe den AB och Öresunds bro kon sor ti -et. Född:1969.

Malin Sundvall

I sty rel sen sedan april 2017. Chefsju ristLKAB. Sty rel se le da mot i Ar lan da ba nan In -frastructu re AB. Född:1973.

14

Styrelsens arbeteSty rel sens ar bets ord ning och vd:s in struk tio ner fast ställs år li gen och do ku men tens re le vans och ak tu a li tet prö vas. Ar bets ord ning en upp tarsty rel sens an svar och be fo gen he ter, an vis ning ar för sam man trä den och pro to koll samt ar bets för del ning mel lan sty rel se ord fö ran de, vd ochsty rel sen i öv rigt.

Sve dabs sty rel se ska inom de ramar som anges av re ge rings av ta let, kon sor ti alav ta let och tilläggs pro to kol let an sva ra för Sve dabs lång sik ti gaverk sam het. Sty rel sen fast stäl ler över gri pan de mål, vä sent li ga rikt lin jer och stra te gis ka pla ner för Sve dab och över va kar lö pan de ef ter lev na -den av dessa samt ser till att det �nns en till fred stäl lan de in tern kon troll. Sty rel sens ord fö ran de föl jer Sve dabs ut veck ling genom kon ti nu er -li ga kon tak ter med vd.

Sve dabs sty rel se över va kar att Öresunds bro kon sor ti ets verk sam het be drivs i en lig het med in gång na avtal mel lan de båda län der na. Sär skildupp märk sam het ägnas stra te gis ka frå gor som rör ut veck ling en i Öresunds bro kon sor ti ets verk sam het och en ga ge mang et i Öresunds re gi o -nens ut veck ling. Sve dabs sty rel se mö ten för läggs nor malt före och i an slut ning till kon sor ti ets sty rel se mö te. Fyra av Sve dabs fem sty rel se le -da mö ter ingår i Öresunds bro kon sor ti ets sty rel se.

En sär skild upp gift som ålig ger sty rel se ord fö ran den är det så kal la de sam ord nings an sva ret. När bo la get står inför sär skilt vik ti ga av gö ran -den ska sty rel sen genom sty rel se ord fö ran den sam ord na sin syn med fö re trä da re för äga ren.

Styrelsearbetet under ett år

Februari Mars Maj Augusti November

Förslag tillresultatdisposition Bokslutskommuniké

Årsredovisning Hållbarhetsredovisning Utvärderingstyrelsearbete

Konstituerande möte Kvartalsrapport

Halvårsrapport Förberedelser införstrategimöte

Kvartalsrapport Strategi- ochplaneringsmöteVerksamhetsplan ochbudget

Utvärdering

Sty rel sen ut vär de rar sitt re spek ti ve vd:s ar be te en ligt sär skild ord ning, som in ne bär att sty rel sen sam las en gång om året för en kri tisk ochöppen dis kus sion kring givna frå ge ställ ning ar. I sam band med att sty rel sen fat tar be slut om års re do vis ning en, ut vär de rar sty rel sen sitt ar be -te med hän syn till bo la gets re sul tat och ställ ning. Re sul ta tet av rap por te ras till Nä rings de par te men tet.

Styrelsemöten

Sty rel sen har i en lig het med gäl lan de ar bets ord ning haft fem or di na rie och ett kon sti tu e ran de sty rel se mö te. Sty rel se le da mö ter nas när va rofram går av nedan stå en de ta bell.

Styrelseledamot Närvarofrekvens

Bo Lundgren, styrelseordförande 6/6

Jan Olson 6/6

Kerstin Hessius 6/6

Kristina Ekengren (fr o m 2018-04-19) 4/4

Malin Sundvall 6/6

Verkställande direktör

Ulf Lun din, vd sedan 2011, är också vd för Ar lan da ba nan In frastructu re AB. Vd:s kost na der för de las till lika delar mel lan bo la gen. Ti di ga re ge -ne ral di rek tör för Rikstra � ken och Järn vägs sty rel sen, de par te ments råd i Nä rings de par te men tet, kans liråd i Kom mu ni ka tions de par te men tetoch by rå di rek tör på Trans portrå det samt sty rel se le da mot i �era stat ligt ägda bolag och i Eu ro pe is ka Järn vägs by rån ERA. Ex a men vid Sam -hälls pla ne rar lin jen, Stock holms uni ver si tet. Född: 1961.

Övrig uppdrag

Vd har inte några in tres sen i andra bolag som Sve dab har a� ärs för bin del ser med.

Ersättningar till ledande befattningshavare

Sve dab tilläm par sta tens rikt lin jer för an ställ nings vill kor för le dan de be fatt nings ha va re. Hu vud dra gen är att den to ta la er sätt ning en skavara rim lig, präg lad av mått full het och väl av vägd samt bidra till en god etik och fö re tagskul tur. Er sätt ning en ska ut gö ras av fast lön, pen sionsamt öv ri ga för må ner. Pen sions för må ner ska vara av gifts be stäm da. Vd:s pen sions ål der är 65 år. Upp säg nings ti den ska uppgå till 6 må na der.Vid upp säg ning från Sve dabs sida ska av gångs ve der lag utgå med max i malt mot sva ran de 18 må na der. Av gångs ve der la get ska ut gö ras av en -bart den fasta lönen utan tillägg för för må ner och ald rig ut be ta las läng re än till 65 års ålder.

Intern styrning

ISO 26000

Sve dabs upp fö ran de kod tar av stamp i ISO 26000. Upp fö ran de ko den vilar på fyra ben, all män na prin ci per (ef ter lev nad av lagar och re spektför mänsk li ga rät tig he ter), verk sam hets styr ning (re la tio ner till in tres sen ter och synen på kor rup tion), miljö samt sam hälls en ga ge mang ochut veck ling. Med ar be tar na är del ak ti ga i ar be tet med att ut veck la upp fö ran de ko den var för den är väl för ank rad i or ga ni sa tio nen. Upp fö ran -de ko den är pub li ce rad på Sve dabs hem si da:

www.sve dab.se/bo lags styr ning

15

Vik ti ga � nan si el la styr in stru ment är bud get och � nans po li cy re spek ti ve � nans stra te gi. Där ut ö ver �nns in ter na rikt lin jer för prak tisk tillämp -ning.

Intern kontroll

Sy ste men för in tern kon troll ska sä ker stäl la att sty rel sens rikt lin jer följs och in be gri per re le van ta kon troll sy stem. Kon ti nu er lig upp följ ning avSve dabs verk sam het och eko no mis ka ut veck ling är en na tur lig del i den in ter na kon trol len.

Sty rel sen fast stäl ler Sve dabs års bud get och � nans stra te gi. En över ord nad � nans po li cy upp tar re gle ring en av mot parts frå gor samt hur an -sva ret för ak ti vi te ter na inom det � nan si el la om rå det ska för de las mel lan sty rel sen och den verk stäl lan de di rek tö ren. För valt ning en av Sve -dabs lå ne port följ lig ger under vd:s ar bets upp gif ter, inom de av sty rel sen be slu ta de ra mar na. Sty rel sen god kän ner bo la gets bud getrap por terkvar tals vis som ett led i den in ter na kon trol len. Kon troll av att � nans för valt ning en föl jer de rikt lin jer som sty rel sen har fast lagt ingår i upp -följ nings ar be tet.

Års bok slut och halv års rap por ter upp rät tas med un der lag som grans kas av bo la gets re vi so rer. Sty rel sen god kän ner halv års rap por ten införpub li ce ring.

Övriga risker i samband med upprättande av finansiella rapporter

Sve dabs be man ning är i nor ma la fall till räck lig. Fi nan si ell rap por te ring krä ver kon ti nu i tet och en liten or ga ni sa tion som Sve dabs är sår bar förhän del se som ex em pel vis kan leda till för se ning ar. Ris ker na har mi ni me rats genom back up- avtal och att två med ar be ta re kan han te ra af -färs re do vis nings sy ste met, en tek nisk platt form som med ger åt komst ut an för kon to ret samt höga do ku men ta tions krav.

16

Resultaträkning

MSEK Not 2018 2017

Rörelsens intäkter    

Nettoomsättning 5 11 10

Övriga rörelseintäkter 1 1

Summa rörelsens intäkter 12 11

Rörelsens kostnader    

Övriga rörelsekostnader 6,7 -27 -19

Ersättning till anställda 8 -5 -5

Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 2,9 -50 -50

Summa rörelsens kostnader -82 -74

Rörelseresultat   -70 -63

Resultat från finansiella investeringar    

Resultat från andelar i Öresundsbrokonsortiet 10,11 559 711

Ränteintäkter från fordringar som är

  anläggningstillgångar 12 28 38

Räntekostnader och liknande resultatposter 12 -70 -83

Summa resultat från finansiella investeringar 517 666

Resultat före skatt   447 603

Skatt på årets resultat 13 -100 -133

Årets resultat 347 470

17

Balansräkning

MSEK Not 18/12/31 17/12/31

TILLGÅNGAR      

Anläggningstillgångar    

Svenska landanslutningar 9 2 073 2 122

Övriga materiella anläggningstillgångar 9 0 0

Materiella anläggningstillgångar 2 073 2 122

Kapitalandel i Öresundsbrokonsortiet 2,10,11 1 984 2 108

Fordran på ägare avseende villkorat aktieägartillskott 14 1 833 2 597

Uppskjuten skattefordran 13 65 159

Finansiella anläggningstillgångar 3 882 4 864

Summa anläggningstillgångar 5 954 6 986

Omsättningstillgångar    

Fordringar på Öresundsbrokonsortiet 2 2

Övriga fordringar 1 1

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 11 10

Summa omsättningstillgångar 14 13

Kassa och bank 15 43 48

Summa tillgångar 6 012 7 047

EGET KAPITAL OCH SKULDER      

Eget kapital    

Bundet eget kapital    

Aktiekapital 8 8

Reservfond 2 2

Summa bundet egat kapital 10 10

Fritt eget kapital    

Balanserat resultat 639 898

Årets resultat 347 470

Summa fritt egat kapital 986 1 368

Summa eget kapital 996 1 378

Långfristiga skulder    

Skuld till Riksgälden 15 4 471 5 122

Summa långfristiga skulder 4 471 5 122

Kortfristiga skulder    

Kortfristig del av långfristiga skulder 15 500 490

Leverantörsskulder 4 4

Upplupna kostnader och förubetalda intäkter 16 41 53

Summa kortfristiga skulder 545 547

Summa eget kapital och skulder   6 012 7 047

18

Rapport över förändringar i eget kapital

MSEK Not Aktiekapital

Övrigttillskjutet

kapital

Balanseradevinstmedel

inkl åretsresultat

Summa egetkapital

Ingående balans per 1 januari 2017   8 2 845 855

Omräkningsdi�erens 53 53

Årets resultat     470 470

Utgående balans per 31 december 2017 15 8 2 1 368 1 378

Ingående balans per 1 januari 2018   8 2 1 368 1 378

Ändrad redovisningsprincip netto efter skatt -22 -22

Justerad ingående balans per 1 januari 2018 8 2 1 346 1 356

Återbetalning aktieägartillskott -793 -793

Omräkningsdi�erens 86 86

Årets resultat 347 347

Utgående balans per 31 december 2018 15 8 2 986 996

AKTIERAk ti e ka pi ta let be står av 8 000 ak ti er med kvot vär de 1 000 SEK. Alla ak ti er har lika röst vär de.

ÖVRIGT TILLSKJUTET KAPITALSvens ka sta ten har i form av re ver ser till Sve dab till skju tet vill ko ra de ak tieägar till skott på sam man lagt 1 859 MSEK. Under 2018 åter be ta la -des 793 MSEK genom ut del ning. Åter sto den 1 066 MSEK be räk nas vara re gle rad se nast år 2022, genom att till skot ten åter be ta las i form avvinstut del ning.

Kassaflödesanalys

MSEK Not 2018 2017

Den löpande verksamheten 2

Årets resultat före skatt 447 603

Justeringar för:

 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 50 50

 Resultat från andelar i Öresundsbrokonsortiet -559 -711

 Finansiella intäkter -28 -39

 Finansiella kostnader 70 83

Förändring i rörelsekapital -2 0

Kassaflöde från den löpande verksamheten -22 -14

Investeringsverksamheten

Förvärv av materiella anläggningstillgångar 0 -1

Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 -1

Finansieringsverksamheten

Kapitalandel Öresundsbrokonsortiet, ägaruttag 739 0

Upptagna lån 495 790

Amortering av lån -1 140 -675

Betald ränta -77 -82

Erhållen ränta 0 0

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 17 33

Årets kassaflöde   -5 18

Likvida medel vid årets början 48 30

Likvida medel vid årets slut 43 48

19

Redovisningsprinciper och upplysningar i noter

Not 1 FöretagsinformationÅrs re do vis ning en för Svensk- Danska Bro för bin del sen SVE DAB AB (Sve dab) för rä ken skaps å ret 2018 har god känts av sty rel sen och verk stäl -lan de di rek tö ren och kom mer att fö re läg gas års stäm man den 26 april 2019 för fast stäl lel se.

Sve dab är ett pri vat ak tie bo lag med säte i Malmö. Bo la get är re gi stre rat i Sve ri ge. Org.nr: 556432- 9083. Be söks a dress: Stor tor get 25. Post a -dress: Box 4044, 203 11 Malmö.

Not 2 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

VALUTA OCH ENHETPre sen ta tions va lu tan är SEK. Alla be lopp anges i mil jo ner svens ka kro nor (MSEK), om inget annat fram går. Be lopp inom pa ren tes avser fö re -gå en de år om inget annat anges. Av rund nings di� e ren ser kan fö re kom ma.

UTTALANDE OM ÖVERENSSTÄMMELSE MED TILLÄMPADE REGELVERKSve dabs års re do vis ning är upp rät tad i en lig het med svensk lag och tillämp ning av års re do vis nings la gen samt BFNAR 2012:1 Års re do vis ningoch kon cern re do vis ning (K3).

ÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPERUpp ställ ning av re sul tat räk ning: Net to om sätt ning har de lats upp i Net to om sätt ning re spek ti ve Öv ri ga rö rel se in täk ter.

Änd rad re do vis nings prin cip i Öresunds bro kon sor ti et: Re do vis ning en har an pas sats till IFRS 15. Änd ring en be döms sådan att den får en e� ektvid tillämp ning av K3. Följakt li gen re do vi sas om räk ning en till ny re do vis nings prin cip även i Sve dab. Re sul ta te� ek ten har re do vi sats som enöver gångse� ekt mot in gå en de ba lan se ra de vinst me del i eget ka pi tal.

OMRÄKNING AV POSTER I UTLÄNDSK VALUTATrans ak tio ner i ut ländsk va lu ta om räk nas till den kurs som gäl ler på trans ak tions da gen. Ford ring ar och skul der i ut ländsk va lu ta re do vi sas iba lans räk ning en om räk na de till den kurs som gäll de på ba lans da gen. Trans ak tio ner i andra va lu tor än SEK är säll syn ta.

INTÄKTSREDOVISNINGIn täk ter re do vi sas i den om fatt ning det är sanno likt att de eko no mis ka för de lar na kom mer kon cer nen re spek ti ve Sve dab till go do och när in -täk ter na kan be räk nas på ett till för lit ligt sätt.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Pensionsförpliktelser

Tjäns te män om fat tas av ITP- planen. Pen sions för må ner na tryg gas genom pen sions för säk ring ar teck na de i Alec ta. ITP- planer ska, en ligt ettut ta lan de från Rådet för � nan si ell rap por te ring, UFR 3, klas si � ce ras som för måns be stäm da pla ner. ITP- planens kon struk tion är emel ler tidsådan, att det sak nas för ut sätt ning ar för att be räk na över skott re spek ti ve un der skott inom pla nen samt dess even tu el la på ver kan på fram ti -da pre mi er. ITP- planen re do vi sas där för som av gifts be stäm da pla ner. Vid ut gång en av 2018 upp gick Alectas över skott i form av den kol lek ti -va kon so li de ringsni vån till 142 (154) pro cent. Den kol lek ti va kon so li de ringsni vån ut görs av mark nads vär det på Alectas till gång ar i pro cent avför säk rings åta gan det, be räk nad en ligt Alectas för säk rings tek nis ka be räk ning.

INKOMSTSKATTERUpp skju ten skatt re do vi sas i en lig het med ba lans räk nings me to den, som in ne bär att upp skju ten skatt be räk nas för på ba lans da gens samt li gaiden ti � e ra de tem po rä ra skill na der, det vill säga mel lan å ena sidan till gång ar nas eller skul der nas skatte mäs si ga vär den och å andra sidanderas re do vi sa de vär den.

Upp skjut na skat te ford ring ar re do vi sas för out nytt ja de un der skotts av drag mot bak grund av att det be döms san no likt att fram ti da skat te -plik ti ga vins ter kom mer att �n nas till gäng li ga mot vilka de out nytt ja de un der skotts av dra gen kan ut nytt jas. Vär de ring av samt liga skat tes kul -der re spek ti ve ford ring ar, sker till no mi nel la be lopp och en ligt de skat te reg ler och skat te sat ser som är be slu ta de eller avi se ra de och sommed stor sä ker het kom mer att fast stäl las. De upp skjut na skat te ford ring ar nas re do vi sa de vär den prö vas vid varje ba lans dag, se även not 4.

Skatt på årets resultatSve dabs e� ek ti va skatt upp går till 22 pro cent. Riks da gens be slut om sänkt bo lags skatt har be ak tats vid be räk ning av la tent skat te ford ranav se en de åter sto den av Sve dabs out nytt ja de un der skott.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGARMa te ri el la an lägg nings till gång ar re do vi sas till an ska� nings vär de med av drag för ac ku mu le ra de av skriv ning ar samt even tu el la ned skriv ning -ar. An ska� nings vär det för de svens ka lan dan slut ning ar na har mins kats med er håll na EU- bidrag (187 MSEK). An de len ak ti ve ra de lå ne kost na -der utgör 13 pro cent.

20

Till kom man de ut gif ter re do vi sas som ma te ri ell an lägg nings till gång om det är san no likt att de fram ti da eko no mis ka för de lar som är för knip -pa de med till gång en, kom mer att komma Sve dab till del och att till gång ens an ska� nings värde kan be räk nas på ett till för lit ligt sätt. Ut gif terför lö pan de un der håll re do vi sas som kost na der i den pe ri od de upp kom mer.

Öv ri ga ma te ri el la an lägg nings till gång ar ut görs av in ven ta ri er och da to rer.

Av- och nedskrivningarAv skriv ning ar na be räk nas på till gång ar nas an ska� nings vär de. Av skriv ning ar na är lin jä ra och för de las över till gång ar nas nytt jan de pe ri od.Kom po nentav skriv ning tilläm pas. Av skriv ning ar sker med föl jan de pro cent sat ser:

Avskrivningar Procent

Svenska landanslutningar:

  Grundkonstruktion 1

  Fasad- och bullerdämpande åtgärder 2

  Väg och järnväg 2,5

  Mekaniska installationer 4

Övriga anläggningstillgångar 20

En till gång skrivs ned om redo visat värde över sti ger åter vin nings vär det. Med åter vin nings vär de avses det högs ta av netto för sälj nings vär detoch nytt jan de vär det. Nytt jan de vär det ut görs av nuvär det av de för vän ta de fram ti da kassa �ö de na. Be räk ning en sker med en dis kon te rings -fak tor som av speg lar mark na dens för vän ta de krav på av kast ning vid det till fäl le vär de ring en sker. Något åter vin nings vär de be räk nas inte se -pa rat för Sve dabs till gång ar. Dessa bil dar till sam mans med Öresunds bron en ge men sam kassa �ö des ge ne re ran de enhet, se not 4. Ned skriv -ning ar re do vi sas över re sul tat räk ning en.

KAPITALANDEL I ÖRESUNDSBROKONSORTIETÖresunds bro kon sor ti et är ur ett re do vis nings mäs sigt per spek tiv en ut lands verk sam het be dri ven i han dels bo lags form. Ur ett svenskt skat te -per spek tiv är Öresunds bro kon sor ti et ett en kelt bolag. Öresunds bro kon sor ti ets funk tio nel la va lu ta är DKK. Sve dab re do vi sar sin andelgenom att det ur sprung li ga an ska� nings vär det för an de len ökas eller mins kas med Sve dabs andel i Öresunds bro kon sor ti ets vinst eller för -lust om räk nat till årets ge nom snitts kurs. Va luta kurs di� e ren ser som upp kom mer vid om räk ning en av vär det på an de len vid årets in gång re -spek ti ve årets re sul tat till bok sluts kurs re do vi sas i eget ka pi tal. Om räk nings kur ser na fram går av nedan stå en de ta bell:

2018 2017

Resultaträkning 1,3762 1,2949

Tillgångar och skulder 1,3760 1,3285

Sve dab re do vi sar där med an de len en ligt en metod som i allt vä sent ligt över ens stäm mer med hur ett in tres se bo lag en ligt K3 re do vi sas i enkon cern re do vis ning. Några öv ri ga ju ste ring ar re do vi sas inte då Sve dab har ägt an de len från det att Öresunds bro kon sor ti et bil da des ochnågon för värv sa na lys där med inte har upp rät tats.

Som när ma re be skrivs i not 10 tilläm par Öresunds bro kon sor ti et IFRS vid upp rät tan de av sin års re do vis ning, Öresunds bro kon sor ti ets re do -vis ning räk nas om från IFRS till K3 med tillämp ning av ka pi tel 11 och säk rings re do vis ning, vil ket krä ver att re sul tatan de len ju ste ras för deore a li se ra de vär de för änd ring ar på lån och de ri va t in stru ment som re do vi sas i Öresunds bro kon sor ti et.

Skul le Sve dabs sam la de andel av Öresunds bro kon sor ti ets för lus ter uppgå till eller över sti ga vär det av dess in ne hav i fö re ta get, in klu si veeven tu el la ford ring ar utan sä ker het, ska för lus ten, om kon cer nen har på ta git sig le ga la för plik tel ser för in tres se fö re ta gets räk ning, re do vi -sas som en av sätt ning. Re sul tat som upp kom mer vid trans ak tio ner mel lan ägar bo la gen och Öresunds bro kon sor ti et re do vi sas i ägar fö re ta -gets � nan si el la rap por ter en dast i den ut sträck ning de mot sva rar fri ståen de ägar fö re tags in ne hav i Öresunds bro kon sor ti et.

ÖVRIGA FINANSIELLA INSTRUMENTBa lans räk ning en in ne hål ler inga � nan si el la till gång ar eller skul der vär de ra de till verk ligt värde, vare sig på grund av att de in ne has för han -del, är till för att säl jas eller för att kon cer nen fri vil ligt valt att re do vi sa till verk ligt värde.

Långfristiga fordringar, likvida medel och låneskulder samt lånekostnaderLång fris ti ga ford ring ar och lå nes kul der vär de ras och re do vi sas till upp lu pet an ska� nings värde. I de fall det verk li ga vär det för de � nan si el latill gång ar na och skul der na av vi ker från det re do vi sa de vär det, anges det i not.

Lik vi da medel ut görs av kassa- och bank till go do ha van den samt pla ce ring ar med en löp tid på tre må na der eller mind re. Lå nes kul der bokasbort vid amor te ring. Lån med kon trakts mäs sigt för fall > 1 år re do vi sas som lång fris tig skuld.

Sum man av rän tor och andra kost na der hän för li ga till lånen bil dar till sam mans de to ta la lå ne kost na der na.

Kundfordringar och leverantörsskulderKund ford ring ar re do vi sas till det be lopp som för vän tas in �y ta efter in di vi du ell be döm ning. Kund ford ring ar och le ve ran törs skul der re do vi -sas, med hän syn till deras nor malt korta löp ti der, till no mi nel la be lopp.

FinansnettoFi nan si el la in täk ter och kost na der ut görs av no mi nel la rän tein täk ter och rän te kost na der och be las tar re sul ta tet i den pe ri od till vil ken dehän för sig.

21

KASSAFLÖDESANALYSKassa �ö des a na ly sen upp rät tas en ligt K3, ka pi tel 7, in di rekt metod. Me to den utgår från årets re sul tat före skatt, vil ket ju ste ras för trans ak -tio ner som inte med fört in- och ut be tal ning ar under pe ri o den samt för in täk ter och kost na der som hän förs till investerings- eller � nan sie -rings verk sam he ten.

DEFINITIONER NYCKELTALGe nom snitt lig fi nan sie rings kost nad be räk nad till upp lu pet an skaff nings vär de: sum man av årets rän tein täk ter minus rän te kost na der, i för hål -lan de till ge nom snitt lig rän te bä ran de net toskuld vär de rad till upp lu pet an ska� nings vär de.

Ge nom snitt lig fi nan sie rings kost nad be räk nad till mark nads vär de: sum man av årets rän tein täk ter minus rän te kost na der plus vär de för änd ring -ar, i för hål lan de till ge nom snitt lig rän te bä ran de net toskuld vär de rad till mark nads vär de.

Not 3 Finansiella risker och finansiell riskhantering

En sam man fatt ning av � nan si el la ris ker åter �nns i för valt nings be rät tel sen, under ru bri ken Ris ker och risk han te ring, och kom plet te ran dedata i not 15.

RISKSTYRNINGÖver gri pan de � nan si ell mål sätt ning är att uppnå lägs ta möj li ga � nan sie rings kost na der för för bin del sen under dess livs tid. Stör re �uk tu a tio -ner kan så le des ac cep te ras under kor ta re in ter val ler.

Sve dabs och Öresunds bro kon sor ti ets � nan si el la risk han te ring re gle ras strikt i en för vart och ett av fö re ta gen fram ta gen � nans po li cy re -spek ti ve � nans stra te gi. Fi nans po li cyn löper över läng re pe ri o der och re gle rar stra te gis ka över vä gan den, t ex val av risk pro �l. Fi nans stra te -gin fast ställs år li gen av re spek ti ve fö re tags sty rel se. I � nans stra te gin fast ställs lå ne be hov, rän te bind nings ti der, upp lå ning, tillå ten valuta- och rän te ex po ne ring samt ramar för kredit- och va lu ta ris ker. Han del med de ri vat utgör en del av risk styr ning en i Öresunds bro kon sor ti et.Kon ti nu er lig be vak ning och kon troll gente mot de av sty rel sen fast ställ da ra mar na och de stat li ga ga ran ter nas rikt lin jer syf tar till att för hind -ra över trä del ser.

RänteriskerNet to � nan sie rings kost na der na på ver kas av den ge ne rel la rän te ut veck ling en, rän te bind nings ti der och va luta kurs ut veck ling en. Rör ligt för -rän ta de lån och lån med kort löp tid in ne bär å ena sidan nor malt en högre risk jäm fört med fast för rän ta de lån och lån med lång löp tid. Åandra sidan ökar ris ken för sväng ning ar i mark nads rän tor na över tiden och är störst för reala och no mi nel la fast för rän ta de lån med lång löp -tid. Det för kla ras av dis kon te rings e� ek ten, vil ken mot sva rar den al ter na tiv kost nad som är för knip pad med fast för rän ta de skul der jäm förtmed en � nan sie ring till rör li ga och ak tu el la mark nads rän tor.

DurationRän te bind nings tid an vänds som ett ut tryck för ris ken i kassa �ö det, ef tersom fram ti da kassa �ö den kom mer att vara ex po ne ra de för rän te -för änd ring ar. Ett över ord nat rikt mär ke för du ra tio nen i Sve dab och Öresunds bro kon sor ti et är tre år med sti pu le ra de grän ser för tillåt nasväng ning ar. I Sve dab avser rikt mär ket lån med löp tid på upp till 10 år. Sty rel sen fast stäl ler rikt mär ken för lån med läng re löp ti der. (Du ra tionär ett mått på rän te ris ken och in ne bär att man mäter ge nom snitt lig rän te bind nings tid. En lång du ra tion in ne bär en låg re � nan sie rings risk.)

Övriga riskerMed lik vi di tets risk för stås ris ken att drab bas av för lus ter eller ex tra kost na der till följd av lik vi di tets pro blem. Kre di trisk re spek ti ve mot parts -risk avser ris ker för för lus ter och/eller ex tra kost na der till följd av att en mot part i ett � nan si ellt kon trakt inte kan eller vill upp fyl la sina för -plik tel ser.

SVEDABSve dab lånar i Riks gäl den en ligt pro po si tion 1996/97:161 och gäl lan de ga ran ti för ord ning. Den stat ligt ga ran te ra de upp lå ning en in ne bär för -mån li ga vill kor, både vad gäl ler rör lig och bun den ränta. Sve dab får obe grän sat låna till rän te be tal ning ar. För den lö pan de drif ten �nns en lå -ne ram som en ligt pro po si tion 2009/10:1 upp går till 3,4 mil jar der SEK i pris ni vå ja nu a ri 2009. Det to ta la lik vi di tets be ho vet för 2019 be räk nasuppgå till 580 MSEK varav 500 MSEK avser re � nan sie ring. Sve dab lånar i SEK och har inga re al rän telån. Lång fris ti ga � nan si el la ford ring aravser svens ka sta ten.

ÖRESUNDSBROKONSORTIETDe � nan si el la ris ker som Öresunds bro kon sor ti ets verk sam het är ex po ne rad för och som be skrivs nedan åter speglas som en ök ning/minsk -ning av re sul tat pos ten ”Re sul tatan del i Öresunds bro kon sor ti et” re spek ti ve ba lans pos ten ”Ka pi ta lan del i Öresunds bro kon sor ti et; se ävennot 10.

Öresunds bro kon sor ti ets upp lå ning ga ran te ras so li da riskt av den dans ka och den svens ka sta ten (Riks gäl den i Sve ri ge och Fi nans mi ni s te ri et iDan mark). Det be ty der att Öresunds bro kon sor ti et ga ran te ras lå ne vill kor snar li ka de båda sta ter nas men in ne bär också en lik vi di tets risk förÖresunds bro kon sor ti ets ägare. Öresunds bro kon sor ti ets ra ting hos det in ter na tio nel la kre dit vär de rings in sti tu tet Stan dard & Poor´s äralltjämt AAA.

Öresunds brons mark nad är kon junk tur käns lig. Av � nans stra te gis ka skäl �nns där för en grund läg gan de strä van efter att ha en re la tivt storandel av port föl jen rör ligt för rän tad. Låg eko no misk till växt in ne bär en lägre vo lym till växt. E� ek ter na av mins ka de in täk ter i sam band meden låg kon junk tur kan då del vis mot ver kas av lägre rän te kost na der. In täk ter na i Öresunds bro kon sor ti et för vän tas följa in �a tions ut veck ling en

22

över tiden. Re al rän telån (in dex ba se ra de lån) ver kar också däm pan de på den sam la de ris kni vån. Öresunds bro kon sor ti ets re al rän tes kuld be -står av både egent li ga lån och rän tes wa par. Re al rän te ex po ne ring en är re la te rad till svensk och dansk in �a tion.

Öresunds bro kon sor ti et ska en ligt sty rel se be slut ut ö ver DKK en dast ha va lu ta ex po ne ring i EUR och SEK. Lån upp tag na i andra va lu tor om -vand las, främst med hjälp av va lu tas wa par. Över ord nat rikt mär ke för den svens ka va lu tan lig ger på 15 pro cent, vil ket mot sva rar Öresunds -bro kon sor ti ets lång sik ti ga ex po ne ring i SEK. Syf tet med ex po ne ring en i SEK är att säkra in- och ut be tal ning ar som görs i den svens ka va lu -tan. Va lu ta ris ken be döms sam man ta get vara be grän sad.

Mot parts ris ken han te ras med hjälp av ett limit sy stem som in ne bär att den max i malt ac cep te ra de ris ken per mot part, ge ne rellt av görs avden nes ra ting hos obe ro en de och kända kre dit vär de rings in sti tut. I syfte att mins ka kre di tris ken upp rät tas CSA- avtal (Cre dit Sup port Annex),som in ne bär att en mot part kan krä vas på sä ker het, till ex em pel i form av kon tan ter eller ob li ga tio ner. Öresunds bro kon sor ti et tillåts ingåavtal av se en de swa par och lik nan de in stru ment en dast under för ut sätt ning en att det �nns ett CSA- avtal.

Not 4 Osäkerhet i uppskattningar

Vär de ring av till gång ar och skul der in ne hål ler såväl an ta gan den om fram ti den som upp skatt ning ar och be döm ning ar. För änd ring ar i om värl -den kan in ne bä ra att an ta gan de na eller upp skatt ning ar na måste om prö vas, vil ket vä sent ligt kan komma att på ver ka fram ti da re sul tat. Rän -ta bi li tets be räk ning ar ut förs av Öresunds bro kon sor ti et.

RÄNTABILITETVä sent li ga osä ker hets fak to rer är tra �k ut veck ling, re al rän ta, in �a tion och re in ve ste rings be hov. I de lång sik ti ga rän ta bi li tets be räk ning ar naan vänds sedan år 2014 en re al rän ta på 3 pro cent. Käns lig hets be räk ning ar görs med lägre re spek ti ve högre re al rän tor.

Öresunds bro kon sor ti ets ägare fast ställ de under 2018 en ny ut del nings po li cy. In ne bör den i po li cyn är att ägar bo la gens skul der ska åter be ta -las först. Öresunds bro kon sor ti ets skuld be räk nas där med att vara åter be tald 2050. En vä sent lig skill nad jäm fört med de hit tills för vän ta de33 åren räk nat från in vig ning en år 2000.

Sve dab är be ro en de av Öresunds bro kon sor ti ets av kast nings för må ga. Under 2018 lyfte Sve dab och A/S Øresund för förs ta gång en ettägarut tag. Sve dab åter be ta la de del av sina lån med den över skotts lik vi di tet som upp kom. Ägar na har dock be slu tat att inte göra uttag under2019, utan av vak tar ut gång en av pröv ning en av om något otillå tet stats stöd fö re lig ger. Uttag för ut sät ter att nya lån tas upp av Öresunds -bro kon sor ti et. Ak tu el la pro gno ser visar att Sve dabs lån kan vara åter be tal da före 2030.

Vid ställ nings ta gan de till even tu el la ned skriv nings be hov för ma te ri el la an lägg nings till gång ar, görs an ta gan den om re in ve ste ring ar, drifts -kost na der, fram ti da tra �k till växt, dis kon te rings rän ta och in �a tion.

Värdering av finansiella instrument i ÖresundsbrokonsortietVär de ring en av � nan si el la in stru ment till verk ligt värde i Öresunds bro kon sor ti et sker med hjälp av upp skatt ning ar av fram ti da in �a tion, dis -kon te rings rän ta samt vo la ti li tet i re fe rens rän tor och va lu tor och på ver kar Sve dabs re sul tat som en för änd ring i stor le ken på Sve dabs re sul -tatan del re spek ti ve ka pi ta lan del.

Uppskjuten skattSve dabs skatte mäs si ga un der skott upp går till 273 MSEK. Un der skot tet ut nytt ja des förs ta gång en vid 2012 års tax e ring. Med de an ta gan denom tra �k ut veck ling som har gjorts kom mer und der skot tet att vara fullt ut nytt jat vid ut gång en av 2019. San no lik he ten i de an ta gan den somgjorts har be döms vara hög, var för Sve dab har re do vi sat en upp skju ten skat te ford ran av se en de un der skot tet.

Not 5 Intäkter/nettoomsättning

2018 2017

Nettoomsättning

Tra�kverket, banavgifter 10 9

Övrig fakturering 1 1

Övriga rörelseintäkter

Arlandabanan Infrastructure AB, arvode vd och administrativa tjänster 1 1

Summa 12 11

23

Not 6 Ersättning till revisorerna

TSEK 2018 2017

PricewaterhouseCoopers

Revisionsuppdraget 233  233

Revisionstjänster utöver revisionsuppdraget 50  50

Övriga tjänster 51  126

Summa 334 409

Not 7 Operationella leasingavtal

2018 2017

Hyror och leasingavgifter 1,4 2,0

Framtida minimileasingavgifter avseende icke uppsägbara operationella leasingavtal fördelar sig på förfallotidpunkter enligtföljande:

1,0 1,0 1,1

1-5 år 0,4 0,9

> 5 år 0,0 0,0

Summa 1,4 2,0

ÖVRIGA ÅTAGANDENSve dab har in gått drift- och un der hålls av tal som gäl ler dels till 31 de cem ber 2020 med ett to talt net to be lopp på 23 MSEK, dels till 30 juni2050 med ett to talt net to be lopp på 21 MSEK. Där ut ö ver �nns drif tav tal som löper tills vi da re med en be räk nad årlig kost nad på 4 MSEK.

Not 8 Medelantalet anställda och ersättning till anställdaoch styrelse

MEDELANTALET ANSTÄLLDA

2018 2017

Antaletanställda Varav män

Antaletanställda Varav män

Sverige 3 67% 3 67%

ERSÄTTNING TILL ANSTÄLLDA, VD OCH STYRELSERör li ga eller ak ti e re la te ra de er sätt ning ar har inte ut gått. Till an ställ da i Re ge rings kans li et som är sty rel se le da mö ter i av svens ka sta ten ägdabolag utgår inget sty rel se ar vo de. An ta let per so ner i grup pen sty rel se och vd avser för hål lan det på ba lans da gen.

MSEK 2018 2017

Löner och andra ersättningar 3,5 3,4

Sociala kostnader 2,2 2,1

(varav pensionskostnader) 0,8 0,8

Ersättning till styrelse och vdTSEK 2018 2017

Bo Lundgren, styrelsens ordförande 136 132

Jan Olson 68 66

Kerstin Hessius 68 66

Kristina Ekengren/Lars Erik Fredriksson 0 0

Malin Sundvall 68 44

Verkställande direktör 2 118 2 065

Summa 2 458 2 373

varav

    övriga förmåner 15 14

    pensionskostnader 421 410

  436 424

Antal personer (varav män %) 6 (50) 6 (67)

1

1

24

PENSIONSFÖRSÄKRINGAR HOS ALECTAFör upp lys ning ar om pen sions för plik tel ser hän vi sas till not 2.

TSEK 2018 2017

Inbetalda avgifter 198 190

Not 9 Materiella anläggningstillgångar

Svenska landanslutningarÖvringa materiella

anläggningstillgångar

18/12/31 17/12/31 18/12/31 17/12/31

Ingående ackumulerat anska�ningsvärde 2 993,5 2 992,4 1,1 1,1

Investering 1,0 1,1 0,0 0,0

Försäljning och utrangering -1,2 0,0 -0,3 0,0

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 2 993,3 2 993,5 0,8 1,1

Ingående ackumulerade avskrivningar -871,4 -822,0 -0,9 -0,8

Årets avskrivningar -49,4 -49,4 -0,1 -0,1

Försäljning och utrangering 0 0,0 0,4 0,0

Utgående ackumulerade avskrivningar -920,8 -871,4 -0,6 -0,9

Utgående planenligt restvärde 2 072,5 2 122,1   0,2 0,2

Lan dan slut ning ar na sak nar tax e rings vär den då de utgör kom mu ni ka tions an lägg ning ar.

Not 10 Resultatandel/Kapitalandel iÖresundsbrokonsortiet

SAMMANFATTNING AV VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER I ÖRESUNDSBROKONSORTIETÖresunds bro kon sor ti ets års re do vis ning upp rät tas med tillämp ning av IFRS. Fair Value Op tion i ”IAS 39 Fi nan si el la in stru ment: Re do vis ningoch vär de ring”, det vill säga möj lig he ten att fri vil ligt vär de ra andra � nan si el la in stru ment än de ri vat till verk ligt värde ut nytt jas. Skä let ärtillämp ning av en port följ syn som in ne bär att den � nan si el la ris ken styrs med ut gångs punkt från den sam la de ex po ne ring en. Den öns ka de� nan si el la risk pro � len upp nås med hjälp av � nan si el la in stru ment. Valet av � nan si el la in stru ment skul le an nars kunna ge upp hov till bok fö -rings mäs si ga asym metri er. Me to den in ne bär att re sul tatan de len vä sent ligt kan �uk tu e ra då den in klu de rar ore a li se ra de vär de för änd ring ar.Fi nan si el la in stru ment i Öresunds bro kon sor ti et re do vi sas vid förs ta re do vis nings till fäl let till an ska� nings vär de, vil ket mot sva rar in stru men -tets verk li ga värde plus ett tillägg för even tu el la trans ak tions kost na der. Här ef ter re do vi sas in stru men ten fort lö pan de till verk ligt värde.

Grup pen ”Fi nan si el la till gång ar och skul der vär de ra de till verk ligt värde via re sul tat räk ning en” klas si � ce ras en ligt IFRS 7, en ligt en hi e rar ki itre ni vå er, varav nivå två har tilläm pats ge nom gå en de.

Vär de ring till verk ligt värde föl jer hi e rar kin i IAS 39, det vill säga ak tu el la börs kur ser för no te ra de vär de pap per eller kur sen för bank cer ti � -kat och ono te ra de vär de pap per, ba se ra de på kom man de och kända be tal nings ström mar samt dis kon te ra de med den fak tis ka rän te sats somgäl ler på ba lans da gen. Verk ligt värde för de ri vat fast ställs med hjälp av ak tu el la mark nads da ta. Op tions in stru ment vär de ras en ligt eta ble ra -de me to der som ex em pel vis Black- Scholes for mel.

Skill na den mel lan det upp lup na an ska� nings vär det och mark nads vär det in ne bär en ore a li se rad vinst eller för lust som re do vi sas via re sul tat -räk ning en och där med kom mer att in klu de ras i Sve dabs re sul tatan del.

NEGATIVT EGET KAPITALDet fö re lig ger inga le ga la krav på att ac ku mu le ra de un der skott ska täc kas av ägar na.

ÄGARUTTAGÖresunds bro kon sor ti ets stäm ma 2018 be slu ta de i en lig het med sty rel sens för slag att ägar na skul le göra ett uttag på to talt 1 070 MDKK.Sve dabs lik vi di tet stärk tes med 739 MSEK.

25

KAPITALANDEL

18/12/31 17/12/31

Redovisat värde vid årets början 2 108 1 344

E�ekt av ändrad redovisningsprincip -30 0

Årets andel i Öresundsbrokonsortiets resultat 559 711

Ägaruttag -739 0

Årets omräkningsdi�erens 86 53

Redovisat värde vid årets slut 1 984 2 108

Övriga upplysningar

Resultaträkning (enligt IFRS, MDKK) 2018 2017

Intäkter 1 956 1 928

Rörelsekostnader -543 -539

Rörelseresultat 1 413 1 389

Finansiella intäkter 0 0

Finansiella kostnader -209 -319

Värdeförändringar 178 398

Årets resultat 1 382 1 468

Balansräkning (enligt IFRS, MDKK) 18/12/31 17/12/31

Öresundsbron samt övriga materiella anläggningstillgångar 15 068 15 277

Finansiell nettoskuld -13 298 -13 815

Rörelsekapital 17 57

Summa eget kapital 1 787 1 519

Avstämning av eget kapital enligt IFRS respektive K3:

 Omräkning till säkringsredovisning 1 097 1 667

Summa eget kapital enligt K3 2 884 3 186

Nyckeltal 2018 2017

Omsättningstillväxt, % 2 3

Genomsnittlig �nansieringskostnad, %:

  beräknad till marknadsvärde 0,2 -0,5

  beräknad till upplupet anska�ningsvärde 1,7 2,5

Räntebärande nettoskuld, MDKK:

  värderad till marknadsvärde 13 362 13 810

  värderad till upplupet anska�ningsvärde 12 264 12 144

Antal anställda 150 157

Antal vägfordon per dygn 20 554 20 631

18/12/31 17/12/31

Ägd andel, % 50 50

An ska� nings vär det upp går no mi nellt till 25 MDKK eller 23 MSEK. Vär det om räk na des till en fast väx el kurs som fast ställ des 1992.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAROrg nr: 946001–3387. Säte i Malmö och Kö pen hamn. A/S Øresund, dot ter bo lag till Sund & Bælt Hol ding A/S, äger 50 pro cent av an de lar na.

Not 11 Eventualförpliktelser

18/12/31 17/12/31

Samtliga skulder i Öresundsbrokonsortiet för vilka Svedab tillsammans med A/S Øresund har ett solidariskt ansvar 20 320 20 363

26

Not 12 Resultat från finansiella investeringar

RÄNTEINTÄKTER FRÅN FORDRINGAR SOM ÄR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

2018 2017

Ränteintäkt avseende aktieägartillskott 28 38

Summa 28 38

Räntekostnader och liknande resultatposter

Räntekostnader lån i Riksgälden -70 -83

Summa -70 -83

Not 13 Inkomstskatt

In komst skat tens för del ning mel lan un der skott och tem po rä ra skill na der fram går nedan. Yt ter li ga re in for ma tion �nns i not 2, ru brik In komst -skat ter, samt not 4.

2018 2017

Inkomstskatt fördelar sig enligt följande

Uppskjuten skatt avseende årets underskottsavdrag -100 -133

Summa inkomstskatt -100 -133

Skillnad mellan redovisad skatt och skatt enligt gällande skattesats, 22  %

Redovisat resultat före skatt 447 603

Skatt enligt gällande skattesats -98 -133

Nedskrivning hänförlig till sänkt bolagsskatt -2 0

Skatt på årets resultat enligt resultaträkningen -100 -133

Uppskjuten skattefordran, fördelning

Skattemässigt underskottsavdrag 65 159

Summa uppskjutna skattefordringar 65 159

Not 14 Fordran på ägare avseende villkorataktieägartillskott

Yt ter li ga re in for ma tion �nns under för änd ring ar i eget ka pi tal.

18/12/31 17/12/31

Fordran avseende aktieägartillskott vid årets ingång 1 859 1 859

Återbetalt tillskott via utdelning -793 0

Kapitaliserad ränta 738 700

Summa räntebärande fordran 1 804 2 559

Under året tillförda aktieägartillskott 0 0

Upplupen ränta 28 38

Fordran vid årets utgång 1 832 2 597

27

Not 15 Finansiell nettoskuld m m

FINANSIELL NETTOSKULD

18/12/31 17/12/31

Redovisatvärde

Verkligtvärde

Redovisatvärde

Verkligtvärde

Finansiella anläggningstillgångar -1 832 -1 832 -2 597 -2 597

Likvida medel -43 -43 -48 -48

Skulder till kreditinstitut 4 971 5 251 5 612 5 906

Periodisering räntor 37 37 47 47

Summa 3 132 3 413 3 014 3 308

Räntebärande nettoskuld 18/12/31 17/12/31

Värderad till upplupet anska�ningsvärde 3 124 3 005

RÄNTEFÖRDELNINGRän te för del ning be räk nas på upp lå ning in klu si ve upp lu pen ränta och lik vi da medel och fram går av nedan stå en de ta bell:

2018 2017

Rörlig ränta, % 26 25

Fast ränta, % 74 75

DURATION

2018 2017

Totala skuldportföljen, år 2,9 3,2

RÄNTEBINDNINGSTID, FÖRFALLOTIDER OCH RÄNTEBETALNINGARRän te bind nings ti den avser pe ri o den fram till för fal lo tid punkt eller tid punk ten för nästa ränte ju ste ring, om denna tid punkt in fal ler ti di ga re.Med rör ligt för rän tad skuld menas sådan skuld som an ting en har en för fal lo tid punkt eller en ränte ju ste ring som in fal ler under det kom man -de året. Skill na den mel lan net toskul dens no mi nel la värde re spek ti ve verk li ga värde, av speg lar skill na den mel lan den kon trakt sen li ga för plik -tel sen vid för fall och skul dens verk li ga värde på ba lans da gen. Sve dabs ford ran på svens ka sta ten av se en de ak tieägar till skott klas si � ce rassom ett � nan si ellt in stru ment. Det är san no likt att bo la get inte kom mer att er hål la några fak tis ka be tal ning ar. Till skot ten kom mer att åter -be ta las genom ut del ning. In stru men tet har på grund av sin spe ci el la ka rak tär ex klu de rats från be räk ning en av rän te bind nings ti der och för -fal lo ti der för net toskul den. Rän te bind nings ti der mot sva rar för fal lo ti der och fram går av nedan stå en de ta bel ler.

Nettoskuld

31/12/18 0-1 år 1-2 år 2-3 år 3-4 år 4-5 år > 5 år Nom värdeVerkligt

värde

Likvida medel -43 -43 -43

Upplåning 1 321 265 860 250 370 1 915 4 981 5 251

Summa 1 278 265 860 250 370 1 915 4 938 5 208

To ta la vär det för lån med löp tid > 10 år upp går till 900 MSEK.

Nettoskuld

31/12/17 0-1 år 1-2 år 2-3 år 3-4 år 4-5 år > 5 år Nom värdeVerkligt

värde

Likvida medel -48 -48 -48

Upplåning 1 466 500 265 860 250 2 285 5 526 5 906

Summa 1 418 500 265 860 250 2 285 5 578 5 858

To ta la vär det för lån med löp tid > 10 år upp går till 900 MSEK.

RÄNTEBETALNINGARRän te be tal ning ar har be räk nats en ligt av ta la de vill kor för de fast för rän ta de lånen och en ligt den im pli ci ta for war drän tan för den rör ligt för -rän ta de net toskul den. Rän te be tal ning ar na är för de la de på den ak tu el la net toskul den och det ingår var ken re � nan sie ring av net toskul deneller lik vi di tetspå ver kan från drif ten. Be lop pen re do vi sas till no mi nel la vär den och mot sva rar så le des den kon trakt sen li ga för plik tel sen vidför fall.

31/12/18 0-1 år 1-2 år 2-3 år 3-4 år 4-5 år > 5 år Nettoskuld

Skuld, netto 63 50 51 35 31 187 417

28

Not 16 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

18/12/31 17/12/31

Upplupna räntekostnader 37 47

Övriga upplupna kostnader 4 6

Summa 41 53

Not 17 Upplysningar om närståendeÄGARFÖRHÅLLANDEN

Svensk- Danska Bro för bin del sen SVE DAB AB är ett av sta ten helägt bolag, vars ak ti er för val tas av re ge ring en (Nä rings de par te men tet).

TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDESve dabs utbud av tjäns ter be står av upp lå tan de av den svens ka an slu tan de väg- och järn vägs för bin del sen till Öresunds bron. Väg för bin del -sen upp låts av gifts fritt till tra � kan ter na. Järn vägs för bin del sen upp låts till Tra �k ver ket som år li gen er läg ger en av gift en ligt avtal. Sve dabhar av Tra �k ver ket upp hand lat tjäns ter för drift och un der håll av lan dan slut ning ar na till mark nads mäs si ga pri ser och i öv rigt på nor ma lakom mer si el la vill kor. Sve dab lånar ute slu tan de hos Riks gäl den. För den stat ligt ga ran te ra de upp lå ning en utgår ingen ga ran ti pro vi sion. Sve -dab säl jer tjäns ter till Ar lan da ba nan In frastructu re AB på tim ba se ra de ar vo den. De stat li ga ver ken och de stat ligt ägda bo la gen sva rar till -sam mans för en vä sent lig del av Sve dabs re sul tat.

29

Styrelsens och verkställande direktörens försäkran ochunderskrifterHär med för säk ras att års re do vis ning en har upp rät tats en ligt god re do vis nings sed, att års re do vis ning en ger en rätt vi san de bild av Sve dabsställ ning och re sul tat samt att för valt nings be rät tel sen ger en rätt vi san de över sikt över ut veck ling en av Sve dabs verk sam het, ställ ning ochre sul tat samt be skri ver vä sent li ga ris ker och osä ker hets fak to rer som bo la get står inför.

Malmö den 20 mars 2019

 

 

 

Bo Lundgren Ordförande

Jan Olson Kerstin Hessius

Kristina Ekengren Malin Sundvall Ulf Lundin Verkställande direktör

 

Vår re vi sions be rät tel se av se en de denna års re do vis ning har av gi vits den 20 mars 2019.

PricewaterhouseCoopers AB

Carl Fogelberg Auktoriserad revisor

30

Revisionsberättelse

Till bo lags stäm man i Svensk- Danska Bro för bin del sen SVE DAB AB, org.nr 556432- 9083

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN

Uttalanden

Vi har ut fört en re vi sion av års re do vis ning en för Svensk- Danska Bro för bin del sen SVE DAB AB för år 2018 med un dan tag för bo lags styr nings -rap por ten på si dor na 14-16. Bo la gets års re do vis ning ingår på si dor na 10-29 i detta do ku ment.

En ligt vår upp fatt ning har års re do vis ning en upp rät tats i en lig het med års re do vis nings la gen och ger en i alla vä sent li ga av se en den rätt vi san -de bild av Svensk- Danska Bro för bin del sen SVE DAB ABs � nan si el la ställ ning per den 31 de cem ber 2018 och av dess � nan si el la re sul tat ochkassa �ö de för året en ligt års re do vis nings la gen. Våra ut ta lan den om fat tar inte bo lags styr nings rap por ten på si dor na 14-16. För valt nings be -rät tel sen är för en lig med års re do vis ning ens öv ri ga delar.

Vi till styr ker där för att bo lags stäm man fast stäl ler re sul tat räk ning en och ba lans räk ning en.

Grund för uttalandenVi har ut fört re vi sio nen en ligt In ter na tio nal Stan dards on Au di ting (ISA) och god re vi sions sed i Sve ri ge. Vårt an svar en ligt dessa stan dar derbe skrivs när ma re i av snit tet Re vi sorns an svar. Vi är obe ro en de i för hål lan de till Svensk- Danska Bro för bin del sen SVE DAB AB en ligt god re vi -sors sed i Sve ri ge och har i öv rigt full gjort vårt yr kes e tis ka an svar en ligt dessa krav.

Vi anser att de re vi sions be vis vi har in häm tat är till räck li ga och än da måls en li ga som grund för våra ut ta lan den.

Annan information än årsredovisningenDetta do ku ment in ne hål ler även annan in for ma tion än års re do vis ning en och åter �nns på si dor na 1-9 samt 33-34. Det är sty rel sen och verk -stäl lan de di rek tö ren som har an sva ret för denna andra in for ma tion.

Vårt ut ta lan de av se en de års re do vis ning en om fat tar inte denna in for ma tion och vi gör inget ut ta lan de med be styr kan de av se en de dennaandra in for ma tion.

I sam band med vår re vi sion av års re do vis ning en är det vårt an svar att läsa den in for ma tion som iden ti �e ras ovan och över vä ga om in for ma -tio nen i vä sent lig ut sträck ning är ofören lig med års re do vis ning en. Vid denna ge nom gång be ak tar vi även den kun skap vi i öv rigt in häm tatunder re vi sio nen samt be dö mer om in for ma tio nen i öv rigt ver kar in ne hål la vä sent li ga fel ak tig he ter.

Om vi, ba se rat på det ar be te som har ut förts av se en de denna in for ma tion, drar slut sat sen att den andra in for ma tio nen in ne hål ler en vä sent -lig fel ak tig het, är vi skyl di ga att rap por te ra detta. Vi har inget att rap por te ra i det av se en det.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvarDet är sty rel sen och verk stäl lan de di rek tö ren som har an sva ret för att års re do vis ning en upp rät tas och att den ger en rätt vi san de bild en ligtårs re do vis nings la gen. Sty rel sen och verk stäl lan de di rek tö ren an sva rar även för den in ter na kon troll som de be dö mer är nöd vän dig för attupp rät ta en års re do vis ning som inte in ne hål ler några vä sent li ga fel ak tig he ter, vare sig dessa beror på oe gent lig he ter eller på fel.

Vid upp rät tan det av års re do vis ning en an sva rar sty rel sen och verk stäl lan de di rek tö ren för be döm ning en av bo la gets för må ga att fort sät taverk sam he ten. De upp ly ser, när så är tillämp ligt, om för hål lan den som kan på ver ka för må gan att fort sät ta verk sam he ten och att an vän daan ta gan det om fort satt drift. An ta gan det om fort satt drift tilläm pas dock inte om sty rel sen och verk stäl lan de di rek tö ren avser att lik vi de rabo la get, upp hö ra med verk sam he ten eller inte har något re a lis tiskt al ter na tiv än att göra något av detta.

Revisorns ansvarVåra mål är att uppnå en rim lig grad av sä ker het om huruvi da års re do vis ning en som hel het inte in ne hål ler några vä sent li ga fel ak tig he ter,vare sig dessa beror på oe gent lig he ter eller på fel, och att lämna en re vi sions be rät tel se som in ne hål ler våra ut ta lan den. Rim lig sä ker het ären hög grad av sä ker het, men är ingen ga ran ti för att en re vi sion som ut förs en ligt ISA och god re vi sions sed i Sve ri ge all tid kom mer att upp -täc ka en vä sent lig fel ak tig het om en sådan �nns. Fel ak tig he ter kan upp stå på grund av oe gent lig he ter eller fel och anses vara vä sent li ga omde en skilt eller till sam mans rim li gen kan för vän tas på ver ka de eko no mis ka be slut som an vän da re fat tar med grund i års re do vis ning en.

En yt ter li ga re be skriv ning av vårt an svar för re vi sio nen av års re do vis ning en �nns på Re vi sors nämn dens webb plats:

www.re vi sors in spek tio nen.se/rn/show docu ment/docu ments/re v_ dok/re vi sors_ an svar.pdf.

Denna be skriv ning är en del av re vi sions be rät tel sen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Uttalanden

Ut ö ver vår re vi sion av års re do vis ning en har vi även ut fört en re vi sion av sty rel sens och verk stäl lan de di rek tö rens för valt ning för Svensk- Danska Bro för bin del sen SVE DAB AB för år 2018 samt av för sla get till dis po si tio ner be trä� an de bo la gets vinst eller för lust.

Vi till styr ker att bo lags stäm man dis po ne rar vins ten en ligt för sla get i för valt nings be rät tel sen och be vil jar sty rel sens le da mö ter och verk stäl -lan de di rek tö ren an svars fri het för rä ken skaps å ret.

31

Grund för uttalandenVi har ut fört re vi sio nen en ligt god re vi sions sed i Sve ri ge. Vårt an svar en ligt denna be skrivs när ma re i av snit tet Re vi sorns an svar. Vi är obe ro -en de i för hål lan de till Svensk- Danska Bro för bin del sen SVE DAB AB en ligt god re vi sors sed i Sve ri ge och har i öv rigt full gjort vårt yr kes e tis kaan svar en ligt dessa krav.

Vi anser att de re vi sions be vis vi har in häm tat är till räck li ga och än da måls en li ga som grund för våra ut ta lan den.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvarDet är sty rel sen som har an sva ret för för sla get till dis po si tio ner be trä� an de bo la gets vinst eller för lust. Vid för slag till ut del ning in ne fat tardetta bland annat en be döm ning av om ut del ning en är för svar lig med hän syn till de krav som bo la gets verk sam hets art, om fatt ning och ris -ker stäl ler på stor le ken av bo la gets egna ka pi tal, kon so li de rings be hov, lik vi di tet och ställ ning i öv rigt.

Sty rel sen an sva rar för bo la gets or ga ni sa tion och för valt ning en av bo la gets an ge lä gen he ter. Detta in ne fat tar bland annat att fort lö pan debe dö ma bo la gets eko no mis ka si tu a tion, och att till se att bo la gets or ga ni sa tion är ut for mad så att bok fö ring en, me dels för valt ning en och bo -la gets eko no mis ka an ge lä gen he ter i öv rigt kon trol le ras på ett be tryg gan de sätt. Den verk stäl lan de di rek tö ren ska sköta den lö pan de för -valt ning en en ligt sty rel sens rikt lin jer och an vis ning ar och bland annat vidta de åt gär der som är nöd vän di ga för att bo la gets bok fö ring skafull gö ras i över ens stäm mel se med lag och för att me dels för valt ning en ska skö tas på ett be tryg gan de sätt.

Revisorns ansvarVårt mål be trä� an de re vi sio nen av för valt ning en, och där med vårt ut ta lan de om an svars fri het, är att in häm ta re vi sions be vis för att med enrim lig grad av sä ker het kunna be dö ma om någon sty rel se le da mot eller verk stäl lan de di rek tö ren i något vä sent ligt av se en de:

företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolagetpå något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål be trä� an de re vi sio nen av för sla get till dis po si tio ner av bo la gets vinst eller för lust, och där med vårt ut ta lan de om detta, är att medrim lig grad av sä ker het be dö ma om för sla get är för en ligt med ak tie bo lags la gen.

Rim lig sä ker het är en hög grad av sä ker het, men ingen ga ran ti för att en re vi sion som ut förs en ligt god re vi sions sed i Sve ri ge all tid kom meratt upp täc ka åt gär der eller för sum mel ser som kan för an le da er sätt nings skyl dig het mot bo la get, eller att ett för slag till dis po si tio ner av bo -la gets vinst eller för lust inte är för en ligt med ak tie bo lags la gen.

En yt ter li ga re be skriv ning av vårt an svar för re vi sio nen av för valt ning en �nns på Re vi sors nämn dens webb plats:

www.re vi sors in spek tio nen.se/rn/show docu ment/docu ments/re v_ dok/re vi sors_ an svar.pdf.

Denna be skriv ning är en del av re vi sions be rät tel sen.

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapportenDet är sty rel sen som har an sva ret för bo lags styr nings rap por ten på si dor na 14–16 och för att den är upp rät tad i en lig het med års re do vis -nings la gen.

Vår gransk ning har skett en ligt FARs ut ta lan de RevU 16 Re vi sorns gransk ning av bo lags styr nings rap por ten. Detta in ne bär att vår gransk ningav bo lags styr nings rap por ten har en annan in rikt ning och en vä sent ligt mind re om fatt ning jäm fört med den in rikt ning och om fatt ning somen re vi sion en ligt In ter na tio nal Stan dards on Au di ting och god re vi sions sed i Sve ri ge har. Vi anser att denna gransk ning ger oss till räck liggrund för våra ut ta lan den.

En bo lags styr nings rap port har upp rät tats. Upp lys ning ar i en lig het med 6 kap. 6 § andra styc ket punk ter na 2–6 års re do vis nings la gen samt 7kap. 31 § andra styc ket samma lag är för en li ga med års re do vis ning ens och kon cern re do vis ning ens öv ri ga delar samt är i över ens stäm mel semed års re do vis nings la gen.

Malmö den 20 mars 2019

Pri ce wa ter house Coo pers AB

 

 

Carl Fo gel berg Auk to ri se rad re vi sor

Ä 32

Ägarstruktur

33

FINANSIELL KALENDER

Årsredovisning 2018 29 mars 2019

Delårsrapport januari – mars 2019 30 april 2019

Delårsrapport januari – juni 2019 15 augusti 2019

Delårsrapport januari – september 2019 31 oktober 2019

Bokslutskommuniké 2019 15 februari 2020

Bo la gets � nan si el la rap por ter �nns till gäng li ga på www.sve dab.se

De kan även be stäl las från:

Sve dab AB Box 4044 203 11 Malmö

Tel: 040 660 98 80 E- post: info@sve dab.se

På Sve dabs webb plats �nns mer in for ma tion om verk sam he ten.

KONTAKTPERSONERYt ter li ga re in for ma tion kan er hål las av:

Ulf Lun din, verk stäl lan de di rek tör tel di rekt: +46 40 660 98 81 ulf.lun din@sve dab.se

Erna Ahl fors, eko no mi chef tel di rekt: +46 40 660 98 82 erna.ahl fors@sve dab.se

34