swot s tockholm 2012swot för näringslivs- klimatet swot står för strenght, weakness, opportunity...

Swot Stockholm 2012på väg mot världenS främSta huvudStad

2012:6ISSn 1654-1758

rapport

Det går bra för Stockholm och huvudstadsregionen. Ekonomin växer, vi är omskrivna i internationella medier, vi hamnar högt på rankningar över städers attraktivitetet och konkurrenskraft. Många flyttar hit och än fler väljer att komma hit på besök. Vi har all anledning att känna oss stolta över Stockholm.

Frågar vi stockholmarna och Stockholmsföretagen så tycker också de att Stockholm är en attraktiv stad. De som bor här trivs i stort sätt bra och här finns något som gör att många kan tänka sig att flytta hit.

Det är inte så konstigt. Fungerande städer som Stockholm driver tillväxt och social utveckling. De är centrum för mångfald, inno-vation och lockar till sig kreativa människor. För många handlar det naturligtvis om studier eller jobb, men det är också en fråga om livsstil. För att vara en globalt konkurrenskraftig region måste Stockholm därför vara en spännande stad att leva i såväl som en stad med många attraktiva företag, jobb och lärosäten.

Huvudstadsregionen har uppenbara styrkor. Annars hade naturligt-vis utvecklingen sett annorlunda ut. Men även solen har fläckar och det finns frågor som kan komma att utvecklas till riktigt stora hot. Det är bakgrunden till varför Stockholms Handels- kammare valde att göra SWOT Stockholm och presentera vår bild av regionens styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Rapporten är en viktig grund för vår agenda för hur Stockholm ska kunna bli en av världens bästa huvudstäder.

Stockholm, november 2012

MARiA RAnkkAVD Stockholms Handelskammare

Strävan efter världsklass

fungerande städer som Stockholm driver tillväxt och social utveckling. de är centrum för mångfald, innovation och lockar till sig kreativa män-niskor.

bo

10Leva

23Studera och arbeta

32Driva företag

36Fokus Stockholm

3

StäDernaS utveckLing har hamnat i centrum i debatten om hållbar tillväxt. Samtidigt är urbaniseringen den kanske främsta kraften bakom förändringarna i den globala eko-nomin. Städer som växer smart får bättre förutsättningar att konkurrera globalt om såväl kompetens som kapital och företag.

Globaliseringen påverkar både individ- och näringslivsklimatet i huvudstadsregionen. Den innebär en hårdare konkurrens på världs- marknaden och fler valmöjligheter för indivi-derna. Stockholmarna är mobila och kan i väx-ande utsträckning välja den stad som erbjuder högst livskvalitet och spännande karriär- möjligheter. Där människorna och kom-petensen finns, där finns även företagen. i en modern stad som Stockholm är individ- och näringslivsklimatet intimt sammankopplade.

De städer, regioner eller länder som miss-lyckas med att skapa goda förutsättningar för sina invånare kommer också att misslyckas med sin ekonomiska tillväxt. i en allt tuffare global konkurrens har inte Stockholm råd att tappa marknadsandelar i termer av människor, företag och kapital.

SWOT Stockholms syfte är att sätta fokus på Stockholm, förstå stadens styrkor och svagheter samt identifiera frågor och politiska åtgärder som behöver prioriteras. Målet är att Stockholm stärker sin position i konkurrensen med andra storstadsregioner i världen.

SWOT Stockholm kartlägger och analyserar Stockholm utifrån två perspektiv: individernas

vad är en SWOt?En SWOT (Strenght, Weakness, Opportu-nity, Threat) är ett, i första hand, företags-ekonomiskt verktyg för att analysera företag, organisationer, instit-utioner och platser i relation till deras omvärld. Metoden går ut på att identifiera styrkor och svagheter (nuläge), samt möjligheter och hot (framtid). Resultatet sammanställs sedan i en fyrfältsmatris som kallas för SWOT.

fokus Stockholmoch företagens. Rapporten baseras på inter-nationella rankningar, en enkätundersökning av Demoskop och Handelskammarens egen analys. individer och företag är naturligtvis ömsesidigt beroende av varandra. Därför kom-mer ett antal faktorer igen i analysen för både individ- och näringslivsklimatet. Läs mer om metoden för SWOT Stockholm på sidan 9.

SWOT Stockholm ger inget vetenskapligt svar på vad som gör Stockholm attraktivt eller inte. Den är ett försök till att ge en mer mång-facetterad och komplex bild av huvudstads-regionens styrkor och svagheter och ett försök till en prioriteringsordning utifrån de hot och möjligheter vi står inför.

DeFinitiOner

3

StOckhOLm är i första hand definierat som Stockholms län. I de fall då analysen utgår från Stockholms stads gränser förtydligas det i texten.

inDiviDkLimatet är ett samlat begrepp för samtliga faktorer som påverkar individens vardag i Stockholm. Det omfattar såväl hårda som mjuka värden och faktorer. Individklimatet är intimt kopplat till begrep-pet LivSkvaLitet, men livskvalitet är inte synonymt med individklimat.

näringSLivSkLimatet är ett samlat begrepp för näringslivets möjligheter att verka och utvecklas i Stockholm.

Livskvaliteten i Stockholm håller en hög nivå utifrån ett internationellt perspektiv. Det visar internationella rankningar och det säger Stockholms-företagen samt stockholmarna själva när man frågar dem.

De tre främsta styrkorna för Stockholms individklimat är tiLLgång tiLL arbete Och karriär-

möjLigheter, natur Och grön-

OmråDen samt trygghet Och

Säkerhet. Stockholm har även ett försprång i jämförelse med omvärlden vad gäller bland annat befolkningens ålders-struktur och kollektivtrafik. något motsägelsefullt betraktar stockholmarna själva utbudet av restauranger, nöjen, kultur och shopping som Stockholms främsta styrka, samtidigt som Stockholms kulturliv får ljumma omdömen i internat-ionella jämförelser.

Stockholms främsta svag-heter vad gäller individklimatet är tiLLgången på bOStäDer,

LevnaDSOmkOStnaDer och Fram-

kOmLigheten i traFiken. Även skattenivån är en uppenbar stor svaghet för Stockholm.

Sex av tiostockholmare anser att Stockholm är bättre att leva i jämfört med andra städer i europa.

källa: demoSkopunderSöknIngen.

4

Swot för individklimatet

SWOT står för Strenght, Weakness, Opportunity och Threat och presenteras därför i en fyrfältsmatris. Överst till vänster illustreras styrkorna och överst till höger illustreras svagheterna. i den nedre vänstra rutan illustreras möjligheterna och i den nedre högra rutan illustreras hoten.

SO

fysiska miljön.

Befolknings-tillväxt.

utbildnings-nivå.

Stadens ut-formning och

arkitektur.

utbud av restauranger,

nöjen och shopping.

kvalitet i utbildningen.

ålders-struktur.mångfald.

livskvalitet.

kollektiv-trafik.

Boende-kvalitet.

trygghet och säkerhet.

tillgång till arbete och karrär-

möjligheter.

grönområdenoch vatten.

förtätnings-möjligheter.

Skyddat från naturkatastrofer.

Stockholmarna är stolta över

sin stad - goda ambassadörer.

Spännande näringsliv och

arbetsmöjligheter.

ekonomisk och finansiell

stabilitet.

marknadsförings- satsningar kan

ge näring till kulturlivet.

möjligheter till ett balanserat liv.

norra europas nav.

Befolknings-prognos.

Givet Stockholms relativt höga livskvalitet är förutsättningarna och möjligheterna för att öka den globala konkurrenskraften stora. Stockholms kunskaps-intensiva och diversifierade näringsliv lockar kompetens och individer med SpännanDe

arbetSmöjLigheter medan den ekOnOmiSka Och FinanSieLLa

StabiLiteten kan komma att vara attraktiv i en omvärld där det råder stor osäkerhet. De

möjLigheter tiLL ett baLanSerat

Liv för individer och familjer som Stockholm kan erbjuda är också en viktig möjlighet.

De för individklimatet största hoten mot Stockholms framtida konkurrenskraft och utveckling är bOStaDSbriSten,

eFterSatta inFraStruktur-

inveSteringar och växande osäkerhet kring utbiLDningS-

SyStemetS kvaLitet.

Trots allvarliga svagheter, hot och utmaningar är det viktigt att konstatera att det allmänna omdömet om livskvaliteten i Stockholm är mycket bra. internationella rankningar och vår Demoskopundersökning talar här ett entydigt språk: Stockholm är en attraktiv stad att bo i.

Utmaningen är att bygga vi-dare på det som är bra och inte låta de hot som finns utvecklas till svagheter.

namn: BIRgITTa BERgManåLDer: 71 åRFavOritpLatS i StOck-hOLm: fjällgaTanDärFör bOr jag här: häR äR jag föDD

Sverige och danmark har högst skattetryck av oecd-länderna.källa: oecd.

5

ssTWlönenivå

ekonomisk och finansiell

stabilitet.

levnadsomkostnader.

Skattenivå.

turism.

klimatet.

lönenivå.

framkomligheti trafiken.

tillgång på student-

bostäder.

tillgång på bostäder.

kunskaper i matematik och

naturvetenskapliga ämnen.

geografiskaläget.

”levande”kultur.

kändis-faktor.

eftersattainfrastruktur-investeringar.

Språket.

Segregation.

utbildnings- systemets kvalitet

minskar i jamförelse med omvärlden.

urbanisering leder till skräp, föroreningar,

högre belastning på staden. ackumulerad

bostadsbrist.

Även näringslivsklimatet i Stockholm får ett högt betyg. Både i internationella rank-ningar och när företagen själva får svara får Stockholm genom-gående positiva omdömen. De tre främsta styrkorna för Stockholms näringslivsklimat är tiLLgången tiLL kvaLiFiceraD

arbetSkraFt, ett gynnsamt entreprenörSkLimat och bra it-

Och teLenät.

näringslivsklimatets svagheter är i första hand rigiDa arbetS-

marknaDSregLer, gränSSnit-

tet meLLan näringSLivet Och

pOLitiken, utdragna kommunala beslutsprocesser, lagar och myndighetsregler, samt dialog med politiker, och Skatte-

nivån. Från ett internationellt perspektiv är även internat-ionella flygförbindelser dåliga för Stockholms attraktivitet som affärsstad.

Liksom för individklim-atet innebär det överlag goda omdömet för Stockholms näringslivsklimat att staden har goda förutsättningar att bli ännu vassare i den globala konkurrensen om företags-etableringar och tillväxt. Den ekOnOmiSka Och FinanSieLLa

StabiLiteten är fortsatt en viktig styrka, även om vår omvärld återgår till något mer normalt.

73 procentav Stockholmsföretagen tycker att It- och tele-näten i Stockholm är bra eller mycket bra.


6

Swot för näringslivs- klimatet

SWOT står för Strenght, Weakness, Opportunity och Threat och presenteras därför i en fyrfältsmatris. Överst till vänster illustreras styrkorna och överst till höger illustreras svagheterna. i den nedre vänstra rutan illustreras möjligheterna och i den nedre högra rutan illustreras hoten.

SO

tillgång till kvalificeradarbetskraft.

utbildningsnivå.

It- och telenät.

entreprenörs-klimat.

kollektivtrafik.

kvalitet i utbildningen.

tillgång till lokaler.

diversifieratnäringsliv.

Befolknings-tillväxt.

tillgänglighet till marknader.

tillgänglighet till kunder.

Innovation.

åldersstruktur.

Befolknings-prognos.

Stor It-mognad och vana internet-

användare.

marknads-föringssatsningar.

Satsningar på forskning och

utveckling (fou).

ekonomiskoch finansiell

stabilitet.

kändmiljöstad.

förtätnings-möjligheter.

norra europas nav.

Lyckas vi bättre med att kom-mersialisera och få utväxling av SatSningarna på FOrSkning

Och utveckLing (Fou) skulle näringslivsklimatet stärkas. Det finns också en anledning att se Stockholms geografiska läge som en potentiell styrka. Det geografiska läget har historiskt inte varit huvudstadsregionens stora styrka, men vi är i dag ett potentiellt nytt centrum i en ekonomiskt dynamisk region. Vi skulle kunna bli nOrra

eurOpaS nav. Stockholm är överlag en

bra stad att driva företag i. Samtidigt är företagen oroliga för ett antal påtagliga hot. Det enskilt största hotet handlar om den kOmpetenSbriSt som kan förväntas bli akut inom femton till tjugo år. Det finns också en risk att, precis som för individklimatet, utbiLDningS-

SyStemetS kvaLitet försämras i jämförelse med omvärlden. Andra stora hot är den acku-mulerade bOStaDSbriSten och eftersatta infrastrukturinvest-eringar. Att företagen uttrycker stor oro över bostadssituationen visar hur de akuta ut- maningarna för individklim-atet blir likvärdigt stora utman-ingar för näringslivsklimatet.

7

ssTWSkattenivå.

gränssnittet mellan näringslivet

och politiken.- lagar och myndigheter.

- kommunala beslutsprocesser.- dialog med politiker.

Bristande samverkan mellan näringslivet

och akademin.

Internationella flygförbindelser.

geografiskaläget.

regler förföretagsetablering.

arbetsmarknadsregler.

kunskaper i matematik och

naturvetenskapliga ämnen.

externtriskkapital.

Brain drain.kommersialisering

av innovation.

eftersattainfrastruktur-investeringar.

huvudkontorenflyttar.

Segregation.

kompetensbristpå högutbildade.

utbildnings- systemets kvalitet

minskar i jämförelse med omvärlden.

ackumuleradbostadsbrist.

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10


Bra godkänt dåligt

figuren visar vilka frågor som är viktigast för Stockholms individklimat och hur väl huvudstaden klarar sig på respektive område.

Trygghet och säkerhet

levnadsomkostnader

natur och grönområden

Stadens utformning och arkitektur

öppenhet och tolerans (religion, etnicitet, sexualitet med mera)

men också var försummelse kan leda till störst skada.

Som framgår av figuren nedan är lev nadsomkostnader en viktig faktor för attraktiviteten och ett område där Stockholm uppfattas som svagt. Lev-nadsomkostnaderna anses också höga både i nationella som internationella mått.

Utifrån den här drivkraftsanalysen kan vi konstatera att levnadsomkostnaderna dessutom är ett betydande hot mot en

Genom en så kallad drivkraftsanalys kan vi i Demoskopundersökningen identifiera de faktorer som är viktigast och påverkar attraktiviteten mest. Det svarar på var ytterligare insatser kan göra störst nytta för att stärka Stockholms attraktivitet,

dyrt men tryggt

tempen på Stockholmi Demoskopundersökningen har vi bett företag betygsätta Stockholms attraktivitet både vad gäller att driva företag och utifrån deras egen livskvalitet. Enligt resultatet rankar Stockholms företagare näringslivs-klimatet något bättre än individ-klimatet.

Även allmänheten i Stockholm har fått bedöma Stockholms attraktivitet avseende livskvalitet. Allmänheten är något positivare än företagen till individ klimatet och livskvaliteten. Stockholmarna rankar livskvaliteten i staden till 80 på en 100-gradig skala, jämfört med företagarnas 72.

företagens bedömning av hur attraktivtStockholm är vad gäller näringslivs klimat och individ klimat.



näringslivsklimatet

”det bästa med Stockholm är närheten till

vattnet och naturen.”

”Stockholm är världens vackraste

huvudstad, tycker jag. dessutom är den

lagom stor.”

”hisnande vacker

sommar-stad.”

”Stockholm har en

blandning mellan det lilla och det stora.”

12345

79100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

Individklimatet

72

positiv utveckling av individklimatet.Överlag uppfattas Stockholm som

en trygg och säker stad för dess in vån-are, en viktig faktor som bidrar starkt positivt till regionens attraktivitet. Men skulle situationen förändras skulle det också få stor betydelse. Det är med andra ord en styrka som snabbt kan bli ett hot. Därför är det av stor vikt att kontinuerligt jobba för en trygg och säker stad.

8

Andra faktorer som har stor påverkan på Stockholms attraktionskraft och individklimatet är tillgången till natur och grönområden, stadens utformning och arkitektur, samt öppenhet och tolerans. Samtliga av dessa aspekter anses redan i dag tillhöra Stockholms styrkor. Lyckas vi bevara och stärka dessa ytterligare finns det stora möj-ligheter att öka attraktionskraften, at-trahera ny begåvning och kompetens, men även att stimulera turismen.

Lagar och myndighetsregler har störst påverkan på hur företag be dömer Stockholms attraktivitet och närings-livsklimat. Därefter kommerentreprenörsklimat och tillståndsgiv-ning från kommuner och myndigheter. En kritisk fråga för att förbättra Stockholms attraktionskraft är därför att förbättra kommunala besluts-

processer, dialogen med politiska beslutsfattare, tillståndsgivning, lagar och myndighetsregler.

Utbildningsnivån har en stor påver-kan på Stockholms näringslivsklimat. i dag är det en av Stockholms styrkor. Men osäkerheten kring kvaliteten i grundskola samt kunskapsnivån avseende matematik och naturveten-skapliga ämnen är ett växande hot mot Stockholms framtida kompetensför-sörjning och attraktivitet.



figuren visar vilka frågor som är viktigast för Stockholms näringslivsklimat och hur väl huvudstaden klarar sig på respektive område.

Bra godkänt dåligt

lagar ochmyndighetsregler

Entreprenörsklimat

Tillståndsgivning från kommuner och myndigheter

Dialogen med politiska beslutsfattare

Utbildningsnivå

12345


gränssnittet är en utmaning

metod för Swot StockholmStockholms handelskammares SWOT av Stockholm har kartlagt Stockholms attrak-tivitet utifrån å ena sidan ett individper-spektiv och å andra sidan ur ett närings-livsperspektiv. Individer och företag verkar utifrån olika förutsättningar och preferen-ser, men är samtidigt ömsesidigt bero-ende av varandra. har inte företagen goda förutsättningar att erbjuda spännande arbetstillfällen och ett dynamiskt närings-liv vill inte människorna vara här. finns inte människorna här klarar inte företagen kompetensförsörjningen. En framgångsrik huvudstad förutsätter att båda områdena utvecklas och stärks tillsammans.

Stockholms individ- och näringslivsklimat analyseras utifrån tre delar:

anDraS uppFattning Om StOckhOLm. handelskammaren har framför allt utgått

från två internationella rankningar om städers attraktions- och konkurrenskraft: Cities of Opportunities 2011 (PwC) och European Cities Monitor 2011 (Cushman & Wakefield). Cities of Opportunities rankar 26 västerländska städer och Euro-pean Cities Monitor rankar 36 europeiska städer. anledningen till varför vi har valt just dessa två rankningar är att de täcker både relevanta städer, individ- och näringslivsrelaterade faktorer, men också att de är väletablerade och renommerade.

Demoskop har genomfört en undersök-ning på uppdrag av handelskammaren, som är uppdelad i två delar. Den ena riktar sig till Stockholms näringsliv och bedömer Stockholms attraktivitet att driva

företag i. Den andra riktar sig till privatpers-oner i Stockholms län och belyser Stock-holms attraktivitet vad gäller livskvalitet.

I individundersökningen ingår 1 142 statistiskt slumpmässigt valda webb-intervjuer med personer i åldern 18–89 år boende i Stockholms län. Undersökningen genomfördes under perioden 30 maj–8 juni 2012. Undersökningen bland före-tagen genomfördes med 402 telefoninter-vjuer med företagets vd eller av vd utsedd person, under perioden 29 maj–15 juni 2012.

för att komplettera och stärka rankning-arna och undersökningarna har vi använt våra egna analyser, rapporter och slut-satser som underlag.

StOckhOLmarnaS Och StOckhOLmS-FöretagenS uppFattning Om StOckhOLm. hanDeLSkammarenS uppFattning Om

StOckhOLm.

”den enskilt viktigaste åtgärden för att öka

Stockholms attraktivitet för företagande är att få ned

kostnadsläget för arbetskraft och boende

i Stockholm.”

9

BoSvaret på varFör man väLjer att bO i StOckhOLm är inte helt självklart utan beror naturligtvis på en kombination av flera faktorer, som exempelvis kön, social status, nation-alitet, ålder och utbildning.

enligt demoskopundersökningen väljer varannan stockholmare i första hand att bo i Stockholm på grund av närhet till familj och vänner. valet av boende påverkas även av faktorer som arbetsmöjligheter, studier och drömmen om storstadens livsstil.

10

i StOckhOLmS StaD bor det i dag ungefär 850 000 invånare. Räknar vi med övriga kommuner i Stockholms län uppgår befolkningen till cirka 2,1 miljoner invånare.

Sett till folkmängdens storlek är Stockholm en, med internationella mått, relativt liten stad. Den är dessut-om relativt glesbefolkad. i Economist intelligence Units senaste rankning över världens bästa städer tappar Stockholm exempelvis två platser (till sjätte plats) på grund av just spridd bebyggelse och stadsutbredning, så kallad urban sprawl.1

Med detta sagt är Stockholm också en av de snabbast växande städerna i Europa. Både staden och länet hade en befolkningstillväxt på mer än två procent under 2011. Med andra ord växer Stockholms läns befolkning med två fullsatta SL-bussar varje dag. År 2011 svarade Stockholms län för hela

Stockholm leder europas urbaniseringsliga

vad är det bästa med Stockholm?

Att det finns mycket vatten och grönområden, och ett stort och varierat utbud av kultur och museer.



att Stockholm är den mest mångkulturella staden. här finns de bästa utbildning-arna och därför många av de mest intressanta jobben.

närheten till vatten och natur och samtidigt storstadens puls.

Blandningen mellan nytt och gammalt.

att det ligger vid vatten och att kollektivtrafiken är bra.

Oslagbar sommarstad.

1 Urban sprawl innebär att en stad sprider ut sig till mer avlägsna områden. Ofta förknippas begreppet med ineffektiv eller okontrollerad stadsut-veckling, långa avstånd till jobb och centrum, höga infrastrukturkostnader, ökad biltrafik och miljöförstöring samt brist på offentliga miljöer. 2 SCB, TMR Stockholms läns landsting.

55 procent av Sveriges totala befolk-ningsökning.

Fram till 2020 väntas Stockholms stad växa med 17,3 procent. Motsvar-ande siffra för länet är 16,9 procent. Tillsammans med Oslo har vi därmed också den snabbaste prognostiserade befolkningstillväxten i Europa.2

Fler är bättreDen starka befolkningstillväxten är till delar ett kvitto på Stockholms attrakt-ivitet och en mycket viktig konkurrens-fördel. Den bidrar till allt större och växande marknader, mångfald och innovation. Tack vare befolknings-tillväxten kan Stockholm erbjuda en tillräckligt stor kritisk massa för före- tagande, forskning och kultur. Befolk-ningskoncentrationen, givet att staden blir tätare, skapar också skalfördelar, möjligheter till mindre utsläpp och miljöinnovationer.

närhet till fam

ilj och vänner

arbetsmöjligheter

livsstil och utbud av t ex nöjen, kultur och shopping

Möjlighet att studera

annat

vilket är det allraviktigaste skälet för dig att bo i Stockholm?

70

60

50

40

30

20

10

0

%

ss

11

attraktiv mångfaldAtt Stockholm är en av de snabbast växande städerna i Europa är i grunden bra och tyder på att staden är attraktiv. Men det är också viktigt att se hur befolkningstillväxten är fördelad. Utöver ett stort födelseöver-skott, visar strukturen på befolkningstillväxten att en stor del är flyktingar, anhörighetsinvandring och återflyttning från utlandet. Av den totala nettoinflyttningen till Stockholms län 2011 stod inflyttade från utlandet för cirka 74 procent, varav ungefär tolv procent var flyktingar (2 231 flyktingar).3 Det ställer stora krav på integrationspolitiken, som rätt hanterad kan bidra till tillväxt och internationalisering.

Stockholm har tagit emot cirka

30 procent av Sveriges totala

invandring sedan början

av 2000-talet.

källa: StockholmS Stad, ScB.

antal invånare med utländsk bakgrund i Stockholms stad 2011

Inrikes född med två utrikes födda föräldrar

Utrikes född

80 000

60 000

40 000

20 000

0

Stockholmarna allt äldre

För Stockholm, som för de allra flesta städer i västvärlden, utgör den åldr-ande befolkningen en stor utmaning. i dag har varje person i arbetsför ålder (20–64 år) i Stockholms län 0,65 pers-oner i icke arbetsför ålder att försörja,

det vill säga barn och äldre. Lägst försörj-ningsbörda i Stockholms län har kommun-erna Stock-holm, Solna

och Sundbyberg, med drygt 0,50 pers-oner att försörja. Högst är försörj-ningsbördan i Danderyd och Lidingö, med 0,94 respektive 0,85 personer i ickearbetsför ålder. Försörjningsbörd- an väntas öka både i länet och Stock-holms stad de kommande 10–20 åren.4

norden Europa/ nord-amerika

Irak/Iran/Turkiet/ libanon/Syrien

Sydamerika afrika övriga världen

Topp fem snabbast växande kommuner, prognos 2010–2040

1. Solna2. nacka3. nykvarn4. Vallentuna5. VaxholmStockholms stad hamnar på 17:e plats.Källa: TMR STOCKhOlMS länS lanDSTIng (2011), SCB.

födelse-överskott

netto-inflyttning från övriga Sverige

netto-inflyttning från utlandet

13 0

79

17 6

85

6 67

8

7 67

3

6 09

3

5 37

8

länet

Staden

12

länet mer internationaliserat

källa: ScB, tmr StockholmS länS landStIng (2011)..

3 Migrationsverket, Länsstyrelsen i Stockholms län.4 SCB, TMR Stockholms läns landsting (2011).

yngre än europaSamtidigt som den åldrande befolk-ningen i Stockholm är ett växande hot väntas Stockholms stad befolk-ningsmässigt få en signifikant högre ökningstakt för gruppen arbetsföra jämfört med andra städer i Europa. Mellan 2010 och 2020 väntas antalet yrkesaktiva att öka med nästan 15 pro-cent i Stockholms stad. Motsvarande siffra för München är 8,6 procent, London 7,6 procent, Hamburg 5,0 procent, Frankfurt 4,2 procent och Amsterdam 2,0 procent.5

den typiska Stock-holmskvinnan föder fler barn än riks-genomsnittet. 1,98 jämfört med 1,9 barn per kvinna.

Total netto-inflyttning

23 7

78

10 3

90

Tillväxt i nettoinflyttning sedan 2010

12,5

%

–3,2

%

65 %andel av befolkningen i arbetsför ålder 6 i Stockholms stad. prognos 2020: 64 %

35 %andel av befolkningen mellan 20–40 år i Stockholms stad.

källa: ScB Samt tmr StockholmS länS landStIng (2011).

prognos 2030: 22,6 procent av totalbefolkningen är 65+

prognos 2050: 25,6 procent av totalbefolkningen är 65+källa: ScB.

ta kommando över autopilotenFör att Stockholm ska kunna fortsätta växa och förbli en attraktiv stad, både för individer och företag, krävs det en genomtänkt och uthållig politik.

Stockholms befolkning och demo-grafi utgör både en styrka, en svaghet, en möjlighet och ett hot. Styrka i den meningen att staden är tillräckligt stor för att vara en attraktiv plats och mark-nad för företagen och en plattform för mångfald och möten mellan män-niskor. i dag är Stockholm dessutom en av de snabbast växande städerna i Europa och har en relativt stor andel av befolkningen i aktiva åldrar.

Demografin är en svaghet i termer av att vi, i internationell jämförelse, har en relativt liten befolkning. i en del avseenden är det inte realistiskt att Stockholm kan konkurrera med riktigt stora städer som London eller Paris. Samtidigt är det en svaghet som är svår att åtgärda på kort sikt. Det kan också vara så att befolkningstillväxten i Stockholm inte är tillräckligt stor.

Den starka befolkningstillväxten och den allt högre koncentrationen av människor skapar också möjligheter, för företagen, människorna, staden och miljön. Urbaniseringen skapar expansionsmöjligheter för företagen i och med en växande marknad och efterfrågan. Som tidigare nämnts leder koncentrationen av människor även till skalfördelar vilket ger effektivare energianvändning och därmed mindre

utsläpp. De positiva befolknings-prognoserna innebär dessutom att Stockholm får ett visst demografiskt försprång jämfört med övriga Europa avseende tillväxttakt och åldersstruk-tur, även om situationen även här är pressad.

Ett påtagligt hot är att Stockholm håller på att växa ur sin fysiska kostym. Trängsel på vägar, i kollektivtrafiken, på bostadsmarknaden, i förskolorna och i sjukvården hotar att bromsa befolkningsutvecklingen. Dagens välfärdssystem hamnar under press när befolkningen blir äldre i och med växande efterfrågan på vårdtjänster och minskat skatteunderlag. Trots att befolkningskoncentration i grunden är resurseffektivt riskerar urbanisering, utan anpassning av stadens funkt-ioner och infrastruktur, att öka pressen på stadens natur och resultera i mer skräp och föroreningar. Att balansera en förtätning som skapar otvetydiga värden mot befintliga grönområden som redan i dag värdesätts högt är en utmaning.

13

ss

källa: ScB. tmr Stockholm länS

landStIng (2011).

källa: ScB.

5 Peter Stein och Stockholms Handelskammare (2011).6 Arbetsför ålder beräknad 20–64 år.

l Kamini Singam-Kristensen, 35 år, har bott i Stockholm i fem år. hon kom hit med sin man som är norrman. han är affärsjurist på en brittisk bank med stationering i Stockholm. Kamini är född och uppvuxen i Kuala lum-pur i Malaysia, har bott i Brisbane i australien, london och Oslo. Så hon, om någon, kan jämföra storstäder.

– Stockholm är en fantast-isk stad. Men allt är inte lätt här. Vi har kunnat hyra bostad i andra städer. här var vi tvungna att köpa en, trots att vi visste att vi bara skulle vara här tillfälligt.

– nästa kalldusch kom när vi skulle ha barnomsorg. jag fick veta att vi borde ha ställt vår son i kö när han var sex månader. Men då bodde vi ju inte ens här, men det ord-nade sig.

– jag är också jurist, har arbetat med bolagsrätt. här har jag inte kunnat göra det, utan har undervisat en del.

– alla städer har bra och dåliga sidor. Stockholm har bra sjukvård och jag gillar öppna förskolan. Vi bor bra på Kungsholmen. Men stock-holmarna är så blyga. när jag var ute och joggade i Bris-bane så var det självklart att man sa hej till varandra i joggingspåret. Stockholm-arna tyckte nog att jag var tokig i början, när jag log och hejade på alla jag mötte, det blev lite av en kulturkrock.

– Vi har fått jättefina svenska vänner, men vi kom-mer inte att stanna här. Nästa gång vi flyttar blir det nog till asien.

”allt är inte lätt här”

namn: KaMInI SIngaM-KRISTEnSEnåLDer: 35 åRFavOritpLatS i StOckhOLm: KUngShOlMEnDärFör bOr jag här: MIn ManS aRBETE

KaMInI SIngaM-KRISTEnSEn:

Stockholm växer rekordartat. Stor- stadens puls, en bred arbetsmarknad och mångfald lockar. Vid internationella jämförelser rankas Stockholms bostads-situation högt, till stor del tack vare den höga boendekvaliteten.

Men boendekvalitet är en sak och tillgång på bostäder är en annan. Situat-ionen på bostadsmarknaden är mycket ansträngd till följd av regleringar, svag nyproduktion av bostäder och en dålig rörlighet inom det befintliga bostads-beståndet. Den svaga tillgången på bostäder utgör ett hinder för många att överhuvudtaget söka jobb eller utbild-ning i regionen. inte minst försvårar den för unga vuxna att flytta hemifrån och bidrar till att fler familjer blir mer trångbodda.

För få bostäderi vår Demoskopundersökning anser stockholmarna att tillgången på bo-städer är Stockholms i särklass främsta svaghet.

Bostadsbyggandet i länet släpar efter sedan lång tid tillbaka. Bara de senaste åren hade produktionen behövt vara tre gånger så hög för att hålla jämna steg med befolknings-utvecklingen. Bostadsbristen

i Stockholms län har blivit ett stort och allvar-ligt problem och kanske det allra största hotet mot en långsiktig positiv utveckling för huvudstaden.

Enligt Handelskammarens beräk-ningar saknas det i dag cirka 110 000 bostäder i länet. Om alla som är i behov av en bostad räknas in är den faktiska bostadsbristen sannolikt ännu större. Dessutom finns det stora skillnader i länets 26 kommuner vad gäller ambition och vilja att växa, men också i förmågan att hantera planprocesser och mark-frågor på ett effektivt sätt.

Fast i stor villaStockholms bostadsmarknad känne-tecknas av en låg rörlighet i det befint-liga bostadsbeståndet vilket framför allt beror på en kombination av hyres-regleringar och flyttskatter. i det hyrda beståndet är det svårt att komma över förstahandskontrakt, många hyresrätter står tomma eller hyrs ut i andra hand när man blir sammanboende. Även

hyresregleringen leder till ett sämre utnyttjande

av det befintliga beståndet.

Många bor kvar i för stora bostäder

i det ägda beståndet därför att de inte skulle

minska sina boende-kostnader eller frigöra mer

kapital om de flyttade till ett mindre boende. Utöver att lägenhetsaffärer alltid inbegriper flyttomkostnader och mäklar-arvoden, så är det framför allt reavinst-beskattningen som gör det olönsamt att anpassa boendet när exempelvis vuxna barn flyttar ut.

15

110 000 bostäder saknas

i Stockholm.

365 000 personer i bostads-

kö i Stockholms stad i slutet

av 2011.

4 till 7 årgenomsnittlig

kötid för bostad i Stockholms

stad.

Bostäder är nyckeln

källa: ScB, Boverket och de nordISka motSvarIgheterna.

Sverige bygger hälften

så många bostäder per person som våra nordiska grannländer.

hög standard

Stockholm rankas på 5:e plats i kategorin ”boende”

i cities of opportunities 2011.

källa: StockholmS handelSkammare (2011B).

43 000 stockholmhushåll skulle flytta om reavinstskatten var betydligt lägre än i dag.

ss

68 %av stockholmarna

tycker att tillgången på bostäder är dålig eller

mycket dålig.källa:

demoSkop- underSöknIngen.

l – jag har en otroligt tur som har fått tag i ett källar-rum i hägersten. Många av mina kompisar som kommit hit för att plugga tvingas sova på olika soffor hos folk de känner.

hannes öberg, 21 år, har precis börjat första terminen på Operahög-skolan i Stockholm. han hyr rum och kök i källaren i

en villa, ett tips han fick av en kompis i sista minuten. han kommer från Sunne i Värmland. I fyra månader kämpade han för att hitta en bostad i Stockholm till terminsstarten.

– jag försökte på Block-et, fixalya.se och allt an-nat. Men de flesta vill inte hyra ut till studenter. Och om de trots allt gör det, vill

de helst ha kvinnliga hyres-gäster. är man kille och student är det kört.

– för mig var det dröm-men att komma in på högskolan, jag tackade ja direkt när jag blev antagen. jag tänkte att det där med bostad väl ordnar sig. jag har ju aldrig bott i en storstad förut och var inte beredd på att

det skulle vara så svårt. Bostadsmarknaden är helt sjuk i Stockholm. Den kommer att innebära att många väljer att studera i andra städer i Europa där det går att få bostad snabbt.

– Men det är fantastiskt att vara här. Det är nytt och så stort. Bara jag får bo kvar i min källare.

”De hyr helst inte ut till studenter”hannES öBERg:

namn: hannES öBERgåLDer: 21 åRFavOritpLatS i StOckhOLm: åRSTaDärFör bOr jag här: STUDIER

Samtidigt som Stockholm växer rekordsnabbt och bostadssituationen är kritisk är Stockholm en av de mest glesbefolkade städerna i Europa. Möjligheterna till och värdet av vidare förtätning är således stora. Förtätning utnyttjar den infrastruktur och service som redan finns på plats och bidrar till effektivare resursutnyttjande, mindre miljöpåverkan men också ökad kreat-ivitet genom större kritisk massa.

För svårt att flytta hitGruppen individer och familjer som behöver flytta hit med relativt kort varsel eller för en begränsad tid berörs särskilt av den dysfunktionella bo-stadsmarknaden. Det kan handla om någon som ska jobba några år på något av regionens många nordiska/skandin-aviska huvudkontor för multinationel-la utländska företag, om gästforskare eller om alla de som helt enkelt råkade få ett jobb just här.

Att snabbt få tag på en bra bostad i regionen är av stor betydelse för att kunna attrahera inhemsk och utländsk kvalificerad arbetskraft.

i Demoskopundersökningen uppger de företag som upplever problem med att locka utländsk arbetskraft att det främsta skälet är just bristen på bostäder, tillsammans med svårig-heter för medföljande att få jobb. Hela 46 procent av dessa företag anser att bostadsbristen är det främsta skälet till att det är svårt att rekrytera utländsk arbetskraft. Därtill uppger fyra av tio företag att tillgången till bostäder för-svårar deras rekrytering av arbetskraft med relevant kompetens. 7

Det blir värreDe närmsta åren står huvudstaden inför flera utmaningar som riskerar att kraftigt förvärra bostadsbristen. Det handlar framförallt om en fortsatt snabb befolkningstillväxt.

Under perioden 2010–2020 beräk-nas folkmängden i Stockholms län öka med 348 000 personer. 8

År 2020 kommer det att saknas upp-emot 210 000 bostäder om dagens befolkningsprognoser slår in, ny-produktionen av bostäder följer de senaste fem årens genomsnitt och om hyressättningssystemet inte reform-eras. Byggplanerna i länets kommuner den kommande tioårsperioden är helt enkelt alldeles för låga. Därtill måste höjd tas för dagens underskott och för att många planer inte realiseras.

kunskapsregion utan studenteri Stockholms län finns det 80 000 stud-enter, men bara 12 500 studentbo-städer. Tillsammans med det rådande läget på den reguljära bostadsmark-naden blir situationen akut för länets studenter. Den genomsnittliga kötiden för ett rum i korridor uppgår till cirka två år. De större mer centralt belägna lägenheterna har en kötid på mellan tre till sju år.9 Det kan jämföras med att de flesta utbildningar är mellan tre och ett halv till fyra år långa.

Tre av tio studenter vid länets fyra största lärosäten funderar på att flytta från Stockholm under studietiden på grund av situationen på bostadsmark-naden. Varannan student planerar att göra det efter avslutade studier. Om Stockholm ska kunna växa som kunskaps-region och attrahera både inhemska och utländska studenter och forskare är en god tillgång på student- och forskar-bostäder av yttersta vikt. Övergången från studentboende till egen lägenhet är också avgörande för att huvudstadsreg-ionen ska kunna behålla kompetens.

17

2 244 000medelpris i kronor för en bostadsrätt i Stockholms län. 616 000

medelpris i kronor för bostadsrätt i riket exkl de tre storstads-

områdena.källa: ScB, faStIghetSprISer och SmåhuSBarometern.

I snitt 83 procent

dyrare att köpa småhus i Stock-

holms län jämfört med övriga

riket.

uppdrag förtätning

befolkningstäthet i topp fem snabbast växande städer i europaStad BefolknIngStäthet (Inv/km2)

manchester 4 313Oslo 1 406bryssel 7 103Stockholm 4 504münchen 4 355

befolkningstillväxt i topp fem snabbast växande storstadsregioner i europaStorStadSregIon BefolknIngStäthet (Inv/km2)

Osloregionen 178Stockholm län 315Zürich kanton 792madrid provins 839barcelona provins 715

ss

källa: StockholmS handelSkammare (2012a).

7 Detta bör endast betraktas som en indikator om läget, då andelarna bygger på en begränsad bas. Därtill ska det tilläggas att endast 13 procent av företagen uppger att tillgången på arbetskraft med relevant kompetens är dålig eller mycket dålig. Motsvarande andel för att locka utländsk arbetskraft är 19 procent.8 TMR Stockholms läns landsting (2011). 9 Stiftelsen Stockholms Studentbostäder.

Enligt vår Demoskopundersökning upplever drygt åtta av tio stockholm-are Stockholms innerstad som åtminstone ganska tätbefolkad och trång. Samtidigt anser 21 procent att Stockholm är relativt glest befolkad. Det är i första hand unga, 18–29 år som upplever att det är trångt på Stockholms gator.

En förtätningsstrategi för Stockholm behöver naturligtvis ta hänsyn också till detta, men jämfört med många andra städer så finns det en uppenbar potential.

Förtätningsfrågan omfattar också hur vi kan använda Stockholms grönområden mer effektivt. Frågan är kontroversiell men det finns betydande möjligheter i områden som idag har ringa värde för närboende, men som skulle ha stort värde som exempelvis nya bostads-områden.

En viktig bakgrund till diskussionen om förtätning är att en av Stockholms främsta styrkor är tillgången till grön-områden och den mångfald som finns i stadsmiljön. Här finns byggnader, grönområden, parker, naturreservat och vatten.

Mer än 40 procent av landareal-en i Stockholms stad är park- och grönområden. Hela 90 procent av invånarna har park eller natur inom 300 meter från sin bostad.10 närheten

och tillgängligheten till stadsparker, orörd

natur och vatten stimulerar även till frilufts-aktiviteter och turism i Stockholm.

Även stockholm-

Stockholms gröna fördelarna själva anser att natur och grön-områden är en av Stockholms främsta styrkor. 80 procent tycker att Stock-holm har bra eller mycket bra tillgång till natur och grönområden, enligt Demoskopundersökningen.

Grönområden bidrar till att göra Stockholm attraktivare, både vad gäl-ler näringslivs- och individklimat.

Utan att glömma grönområdenas betydelse för Stockholms attraktions-kraft, för näringslivet, invånarna och turismen, är många grönområden i Stockholm dåligt utnyttjade och lågt värderade. Om Stockholm vågar bygga på dessa kan det bidra till att värdet ökar. Ett sådant område är Årstafältet, som genom bebyggelse förväntas bidra till ökade mark- och fastighetsvärden samtidigt som det nya området länkar samman befint-liga stads- och bostadsområden.

51 % av stockholmarna prioriterar närhet till grönområde

framför närhet till jobb och skola,

vid val av boende.

Stockholm var först med att tilldelas utmärkelsen European

green Capital 2010.

7natur-

reservat i Stockholm

stad.

287 natur-

reservat i Stockholms

län.

källa: länSStyrelSen StockholmS län.

grönt är skönt Stockholm rankas 1:a i kategorin grönområden

(procent av stadens area) i Cities of Opportunities 2011.

Stockholm rankas 1:a i kategorin ”god miljö fri från

föroreningar” i European Cities Monitor 2011.

10 Stockholms stad (2010).

18


Växer befolkningen måste även stad-ens kostym växa. Vägnät, järnvägar, kollektivtrafik och annan infrastruktur behöver byggas ut.

i internationella studier rankas Stockholms kollektivtrafiksystem högt vad gäller tillförlitlighet, trängsel, pendlingstid, standard och effektiv-itet. Men flera decennier av eftersatta investeringar i infrastrukturen är ett stort hot mot Stockholms fortsatta globala konkurrenskraft. i flera krit-iska avseenden står länet och staden vid en brytpunkt där otillräckliga åtgärder kan komma att få negativa konsekvenser.

Fast i flaskhalsenEtt av de stora hoten mot Stockholm är framkomligheten. Varje år till-bringar en stockholmare 6,4 arbets-veckor på resor mellan bostaden och jobbet. Det är drygt två veckor mer än riksgenomsnittet och längre tid än vad de flesta har semester.11

6,4 arbetsveckor per år är relativt mycket också i ett internationellt perspektiv. Trots att Stockholm är en mindre stad än London pendlar stockholmarna nästan lika mycket som Londonborna, som i genomsnitt spenderar nära sju arbetsveckor per år på att arbetspendla. 12

Ur ett individperspektiv är fram-komligheten en nödvändighet för att komma till jobbet, men också för att få ihop livspusslet med familjeaktivite-ter i vardagen. Att Stockholm presterar dåligt i framkomlighet och mobilitet är därför ett hot mot stadens fortsatta attraktivitet.

Brister och flaskhalsar i transport-nätet utgör även ett indirekt hot mot företagens möjligheter att rekrytera personal, då individer drar sig från att söka jobb på långa avstånd från hem-met. i längden kan det påverka viljan att bo och verka i Stockholm.

Stockholmarna själva ser framkom-ligheten i Stockholms län som en svaghet. Enligt vår Demoskopunder-sökning anser 48 procent av företagen

Sliten och trång kostym

875 000 kollektivtrafikresor görs i Stockholms

innerstad varje dag.Källa: SThlM #3.

121 kr/hRestidsvärde för

arbetsresor med bil i Stockholm.

Källa: TRafIKVERKET, KTh.

72 kr/hRestidsvärde för arbetsresor med kollektivtrafiken

i Stockholm.Källa: TRafIKVERKET, KTh.

att framkomligheten är dålig eller mycket dålig.

tunnelbanan är viktigastMed över en miljon resor per dag är tunnelbanan det mest populära trafikslaget i Stockholm. Den står för hälften av alla kollektivtrafikresor i länet, trots att tunnelbanenätet täcker en mycket begränsad del av länets yta och inte trafikerar stora befolknings-centra såsom nacka och Täby.

41 procent av stockholmarna tycker att tunnelbanan är viktigast att satsa på för att förbättra framkomligheten i länet. Det är i första hand unga och pensionärer som prioriterar tunnelbanan framför andra transporttyper. Fler män än kvinnor vill satsa på vägar.

Även företagen anser att tunnel- ss

19

I Cities of Opportunities 2011 hamnar Stockholm på:• 2:a plats i kategorin kollektivtrafikens täckning (kilometer spår/100 km2 landareal) • 3:e plats i kategorin kollektivtrafikens spår (uttryckt i kilometer)

Stockholm hamnar på 4:e plats vad gäller interna transportnät i European Cities Monitor 2011.

infrastruktur i Stockholm topparinternationella rankningar

11 Stockholms Handelskammare (2012b).12 Baserat på siffror från ThisisMoney.co.uk och Office of national Statistics Uk (OnS), Quarterly Labour Force Survey, October - December 2009. Genomsnittlig årlig pendlingtid i London är 277 timmar. Det motsvarar cirka sju arbetsveckor.13 36 procent av stockholmarna tycker att framkomligheten med bil är dålig eller mycket dålig.

en av fyra stockholmare tycker att framkomligheten inom

länet med bil är bra eller mycket bra.13

Källa: DEMOSKOPUnDERSöKnIngEn.

l Daniel firth, 39 år, funderar på hur det ska bli med fram-komligheten i trafiken när allt fler flyttar hit. Det är hans jobb, han arbetar på Trafik-kontoret i Stockholms stad. Men personligen är han inte så bekymrad. han har jobbat med trafikplanering i London och har ett annat perspektiv på trängsel och trafikproblem. Och han menar att även näringslivet och de enskilda individerna måste ta ansvar för sina resvanor, tillsammans

med Trafikkontoret och andra myndigheter.

– jag har funderat på begreppet ”nyttotrafik” som alla hänvisar till. Vad är det egentligen? All trafik är ju nyttig för någon! Om alla tar bilen till jobbet varje dag så är det helt klart att godstrafiken inte kommer fram och det är företagen som blir lidande av det. fler måste välja att åka kollektivt, cykla eller gå.

– Tunnelbanenätets bläck-fiskform är en svaghet. Ska

man till exempel åka från hagsätra till fruängen är det snabbast att åka ända in till stan och ut igen, då tar man bilen istället. lösningen på kort sikt är tvärlinjer med buss mellan dessa platser.

– Men jag är faktiskt gan-ska positiv. Det kommer att kräva stora ansträngningar och några svåra beslut men min bedömning är att vi klarar framkomligheten även om vi växer med 500 000 nya invånare.

”alla måste ta ansvar för sina resvanor”DanIEl fIRTh:

namn: DanIEl fIRThåLDer: 39 åRFavOritpLatS i StOck-hOLm: KUlTURhUSETDärFör bOr jag här: lIVSKValITETEn

banan bör prioriteras i kollektivtrafiken. Hela 72 procent av företagen vill se fler tunnelbanelinjer och ökad turtäthet.

Enligt en undersökning från Stock-holms läns landsting är det kunskaps-intensiva näringslivets lokalisering i Stockholm mycket känsligt för transportkostnader, vilket i sin tur har inneburit att det till stor del är koncentrerat till Stockholms innerstad eller områden med hög kapacitet i kollektiv- och transportförbindelser, främst tunnelbanestationer. Detta beror främst på det kritiska behovet av tillgänglighet till arbetskraft, vilket kommer att bli allt större.14

kapacitet och infrastruktur-investeringarStockholm har under decennier miss-gynnats vad gäller statliga infrastruk-turinvesteringar. De håller långt ifrån samma takt som befolkningstillväxten. Totalt handlar det om 40 år av under-investeringar för vägar och nära 25 år av underinvesteringar för järnväg. Trots att Stockholms län står för 75 procent av alla spårresor och ungefär 50 procent av den totala reslängden på spår i Sverige fick länet, innan City-banan började byggas 2009, endast 15 procent av de statliga anslagen till

spårinvesteringar. Fram till 2021 plan-eras Stockholm få endast 19 procent av statens investeringar i transport- infrastrukturen, trots att kapacitets- och upprustningsbehov är akuta.15

Därtill tillkommer det stora upp-rustnings- och renoveringsbehovet av

Stockholms infrastruktur, inte minst vad gäller tunnelbanenätet.

Ett annat stort hot är att tunnel-banans centrala delar är överbelastade, på grund av bristen på tvärförbindelser och nya stråk som kan avlasta dagens nät. Stockholm håller på att växa ur sin kostym, och i brist på investeringar i dag riskerar vår nuvarande styrka att bli vår kanske främsta svaghet.

12 166 000 000 nettoomsättning i kronor för kollektiv-trafiken i Stockholm

år 2011. källa: Sl.

vad tycker du är allra viktigast att satsa på när det gäller att förbättra din framkomlighet i Stockholm?

21

” man tar inga jobb på fel sida om staden, utan tackar nej till dessa uppdrag på grund av trafiken. vi funderar därför på att flytta hela vår verksamhet från Stockholms län.”Källa: DEMOSKOPUnDERSöKnIngEn.

14 Länsstyrelsen i Stockholms län (2012).15 Stockholms Handelskammare (2012b).

ss

40

30

20

10

0TUnnEl-

BanaVägaR PEnDEl-

TågCyKEl-BanOR

KOllEK-TIVTRafIKPå VaTTEn

SPåR-VagnaR

%


Stockholm lägger i backväxelnDet är värt att notera att behovet av bil som primärt transportmedel blir allt svagare. För de yngre stockholmarna är kollektivtrafiken viktigast. En maj-oritet (53 procent) av stockholmarna i åldern 18–29 år uppger att tunnel-banan bör prioriteras, enligt Demo-skopundersökningen.

Stockholm går mot strömmen vad gäller innehav av personbil. Till skillnad mot övriga Sverige ser vi en nedåtgående trend i antalet personbilar i trafik per 1 000 invånare. Allt fler tycker att kollektivtrafik är viktigare än bil.16

Vår bedömning är att denna trend kommer att fortsätta, främst i inner-staden. Behovet av att äga bil avtar, samtidigt som behovet av tillgång till bil när man behöver den förblir stort. Att bygga och planera för detta, till exempel genom att underlätta för bil-pooler, kan visa sig långsiktigt viktigt för Stockholms attraktivitet.

22 16 SCB, Trafikanalys.

Sammantaget är Stockholm en i grund-en attraktiv stad att bo i. Framför allt bidrar närheten till grönområden, natur och vatten till en ökad livskval-itet. Likaså är boendekvaliteten och kollektivtrafikens modernitet och

tillförlitlighet höga i ett internationellt perspektiv.

Men Stockholm har också betyd-ande svaga punkter och områden där utvecklingen kan ta en negativ vänd-ning. Hit hör framför allt den dys-funktionella bostadsmarknaden, den akut låga tillgången på bostäder samt framkomligheten i trafiken. Staden står inför stora utmaningar och hot med en ackumulerad bostadsbrist och eftersatta infrastrukturinvesteringar.

För att Stockholm ska bli en ännu attraktivare stad att bo i bör följande vara prioriterat:

• Reformera bostadsmarknaden, dess regelverk och utforma en strategi för en fri hyresmarknad.

• Förbättra samordning mellan statligt, regionalt och kommunalt beslutsfattande. Stärk de politiska incitamenten för att koppla fastighets- exploatering till infrastrukturutveckling.

• Utnyttja privata lösningar (Offent-lig Privat Samverkan) för att ytterligare öka investeringar i infrastruktur.

vägen framåt - Bo

6 315 taxibilar i

Stockholms län 2011.

312 570 bilar i trafik i

Stockholms stad i slutet av 2011.

50 000 cyklar per dag

rullar i Stockholms innerstad.

165 500 påstigningar på

T-Centralen (inkl. Stockholms central

och Sergels torg) en vinterdag 2011.

817 554 bilar i trafik i

Stockholms län i slutet av 2011.

Källa: SCB.

Källa: SCB. Källa: Sl.

100 tunnelbane-

stationer.

100 km långt är Stockholms tunnelbanesystem.

levaStOckhOLm tOppar en rad internationella rankningslistor vad gäller livskvalitet. I begreppet ingår allt ifrån sociopolitisk stabilitet, sjukvård, kultur, utbildning, infrastruktur och natur till miljö.

även den fysiska miljön i Stockholm är i toppklass. det finns tillgång till natur och friluftsliv, ren luft och rent vatten. och boendestandarden är hög i inter-nationell jämförelse.

ss

23

l Mats Bäcker, 54 år, arbet-ar som fotograf. han har sin studio vid Slussen. Ett stenkast därifrån, på foto-grafiska, ställdes hans foto-grafier nyligen ut. Mats kan sin stad och han utnyttjar den till max.

– att välja att leva i Stock-holm är att välja en livsstil. för mig är Stockholm en

stor och en liten stad på samma gång. Allt finns här, samtidigt är staden tillräck-ligt liten, man morsar på folk överallt. när ungarna var små gick de i en liten skola i gamla Stan och det bidrog också till småstads-känslan.

– Stockholm en inflyttar-stad, de flesta som bor här

har flyttat hit och det märks, det finns så många olika grupper. Den är också till-räckligt stor för att det ska uppstå spännande sub- kulturer.

– jag är kulturtorsk, gil-lar teater, opera, rock, film, jag springer på allt. Men jag har också stort behov av att vara i naturen och det finns

möjlighet att utöva ett fant-astiskt friluftsliv runt knut-en. jag gillar att hoja, tar med mig cykeln till nacka-reservatet och kör cross country så ofta jag hinner.

– jag är stolt över Stock-holm och kallar mig själv-klart urstockholmare, trots att jag inte ens är född här, det är väl ok?

”Stockholm är en livsstil”MaTS BäCKER:

namn: MaTS BäCKERåLDer: 54 åRFavOritpLatS i StOck-hOLm: SlUSSEnDärFör bOr jag här: näRhET

Demoskopundersökningen visar att stockholmarna själva tycker att livs-kvaliteten är hög i Stockholm. Framför allt kvinnor och pensionärer anser det. Vidare tycker de som bor närmre innerstaden att livskvaliteten är bättre än de som bor i kommuner längre ut i länet.

individklimatet har i högsta grad betydelse för Stockholms attraktions- och konkurrenskraft. Det handlar bland annat om tillgång till kultur och nöjen, shopping och restaurangliv, men även om att trivas och känna sig trygg i staden.

Stockholm är en växande kunskaps-region. i takt med att kunskaps- och humankapitalet blir allt viktigare för stadens ekonomiska styrka och kon-kurrenskraft växer även betydelsen av medborgarnas välbefinnande. Till syn-es tidigare ”mjuka” och individ- och familjerelaterade frågor blir i allt högre grad påtagliga faktorer för näringslivet.

en trygg stadAtt Stockholm är en trygg och säker huvudstad lyfts som en av Stockholms främsta styrkor, i såväl internationella jämförelser som i vår Demoskopunder-sökning.

Skulle situationen försämras skulle det ha stor effekt på den upplevda livskvaliteten i Stockholm enligt driv-kraftsanalysen från Demoskop. På samma sätt kan satsningar på att stärka känslan av trygghet och säkerhet i Stockholm, genom exempelvis bättre belysning i parker och på gator under kvälls- och nattid, bidra till en ökad livskvalitet.

StockholmarenAtt leva i Stockholm handlar delvis om att identifiera sig med staden. Två av tre stockholmare, 65 procent, uppger att Stockholm är en del av deras ident-itet, enligt Demoskopundersökningen. Andelen blir större ju närmre stads-kärnan man bor, men även utanför staden identifierar sig en majoritet med Stockholm, 51 procent.

attraktivare än europa63 procent av stock-holmarna bedömer att Stockholm, jämfört med andra storstäder i Europa, är en mer attraktiv stad att leva i. Även i detta avseende sticker gruppen kvinnor och pension-ärer ut som mer positiva. Gruppen över 65 år är överlag de som tycker att Stockholms livskvalitet, attraktivitet, restaurangliv samt utbud av kultur och nöjen är bäst.

Att Stockholm är en bra stad att åldras i är i grunden något mycket bra. Samtidigt är näringslivet beroende av att attrahera nya talanger i arbetsför ålder. Den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning kommer att sätta ännu större press på Stock-holm att erbjuda ett attraktivt individ-klimat också för yngre och arbetsföra åldersgrupper.

bra kulturutbudkulturutbudet är i hög grad kopplat till de människor som väljer att bo här. Ett attraktivt kulturliv handlar om att vara en spännande och attraktiv

stad för de som arbetar med kultur och nöje. Genom att

attrahera kreativa människor skapar vi

bättre förutsättningar och möjligheter för kreativa

kontaktytor, nytänk och kultur. Det här är ett område för vilket täthet, kritisk massa och mänskliga kontakter betyder mycket.

i ett internationellt perspektiv är bedömningen av Stockholms kultur- och nöjesliv ganska sval. Ett relativt litet utbud av restauranger, teatrar, musikaler och museer uppfattas som en nackdel.

Bilden är däremot inte entydig och även i dessa avseenden blir Stockholm allt oftare omskrivet i positiva termer. i ett historiskt perspektiv av de senaste 30–40 åren har utvecklingen varit omvälvande.

Stockholmarna själva tycker att utbudet är bra. Enligt Demoskop- undersökningen anser de att utbudet av kultur, restauranger, nöjen och shop-ping är Stockholms främsta styrka.

livskvalitet i världsklass

86% av stockholmarna tycker att utbudet

av restauranger och nöjen är bra eller

mycket bra.80% av stockholmarna tycker att kultur-

utbudet är bra eller mycket bra. tryggt

och säkertStockholm hamnar

på 4:e plats vad gäller trygghet och låg

brottslighet i Cities of Opportunities 2011.

ss

25


l Stockholm var en självklar-het för åsa Rydén antonsson. här fanns de roliga jobben, man kunde gå ut och festa på en tisdag om man ville. Det kunde man inte i hennes hem-stad. åsa är 36 år, marknads-ekonom och redaktör.

– jag föddes i huskvarna, men flyttade så fort jag kunde. Man kan inte bo i huskvarna när man har fyllt 16 år! Det blev en fegflytt som gick till grannstaden jönköping, sedan blev det Stockholm. Stockholm attraherar, kompisarna hade redan flyttat.

– jag hade det roligaste jobbet jag kunde få i jön-köping, reporter på en datortidning. Men skulle jag gå vidare måste jag flytta till Stockholm. här fanns extra allt.

– jag köpte en liten lägenhet i hägersten. nu har jag gjort bostadskarriär som många andra i Stockholm, är inne på min fjärde lägenhet.

– Mycket är krångligare i Stockholm. allt tar längre tid på grund av trafiken. En an-nan skillnad är att här måste man köpa alla tjänster, om tvättmaskinen är trasig, om man behöver flytthjälp. I Hus-kvarna hjälper man varandra, det handlar om tjänster och gentjänster.

– Många kompisar flyttar till villa i samband med att de får barn. Det känns inte som ett alternativ för oss. Vitsen med att bo i Stockholm är att bo i innerstan. att åka pendeltåg eller behöva skaffa bil är inget som lockar mig.

” Här finns extra allt”

namn: åSa RyDén anTOnSSOnåLDer: 36 åRFavOritpLatS i StOckhOLm: nORR MälaRSTRanDDärFör bOr jag här: MöjlIghETER

åSa RyDénanTOnSSOn:

alla olika, alla likaEn välmående stad bygger på mång-fald. Mångfald av människor, jobb, utbildning, kultur, restauranger, nöjen och arkitektur.

när man tänker på mångfald går tankarna snabbt till new York och London. Dessa städer har, bara genom sin storlek, goda förutsättningar för ett myllrande och varierande utbud. Men även en mindre storstad som Stock-holm är full av mångfald.

En av Stockholms absolut främsta styrkor är det diversifierade näringslivet. En stor varierad tjänstesektor kombin-eras med starka positioner inom livs-vetenskaper, iT och telekom. Men här finns också en avancerad huvudkontors-ekonomi,17 innovativa handelsföretag och en kvalificerad finanssektor. Det skapar både innovationer och bidrar till att regionen är mindre sårbar vid konjunkturnedgångar.

En annan styrka är mångfalden och den demografiska sammansättningen. Majoriteten av stockholmarna är inte födda i staden.

En stor politisk utmaning, som till viss del kan vara förknippad med mångfald, är segregationen. Lik-

som många andra storstäder tampas Stockholm med segregationsproblem och utanförskap. Bristande dynamik på arbets- och bostadsmarknaden stänger ute människor från samhället och skap-ar segregation. Att nästan var fjärde stockholmare är född utomlands är en unik tillgång. Men den riskerar att slösas bort på grund av misslyckanden att integrera utrikes födda i samhället.

bilden av FjollträskSvenska artister och skådespelare har varit på export de senaste åren och figurerat i flera sammanhang på den internationella arenan. Stieg Larsson-böckerna, skådespelare och artister som Alexander Skarsgård, noomi Rapace, Mikael nyqvist, Alicia Vikander,

Robyn och Agnes är bara några av de som porträtterar eller i någon utsträck-ning representerar Stockholm. Men trots den växande uppmärksamheten slår vi fortfarande ur ett underläge.

Huruvida det beror på att staden hittills har varit dålig på att attrahera topptalanger och artister till arenorna är oklart. Men detta bidrar till att Stockholm kan upplevas som en mindre attraktiv och het stad att leva och verka i, men även att besöka som turist.

Givet de satsningar som i dag görs på marknadsföring av Capital of Scandinavia finns det stora möjligheter för Stockholm att förbättra turism- och kulturnäringen. En grundpelare i varumärket är Stockholms kulturliv, som bygger på starka institutioner och dynamiska kulturverksamheter, både centralt och lokalt.

i jämförelse med andra internat-ionella storstäder hamnar Stockholm långt ner på listan som en attraktiv turistdestination. Med detta sagt har Stockholm haft en positiv trend för turismnäringen, som har ökat med över 40 procent det senaste decenniet. Antalet hotellnätter har ökat med 50

Befolkning i Stockholms stad efter födelselän/land per 31/12 2010

40 % födda i

Stockholms stad.

källa: ScB.

13 % födda i

övrig kommun i Stockholms län.

22 % utrikes födda. 25 %

födda i övriga landet.

ss

27

17 Begreppet huvudkontorsekonomi syftar till den ekonomi som uppstår genom att ett antal huvudkontor med ledningsfunktioner efterfrågar såväl kvalificerade som bastjänster.

l Birgitta Bergman, 71 år, gick i pension när hon var 67 år, men har inte riktigt slutat jobba. hon är musik-direktör och sånglärare. hon tar emot tre-fyra sång-elever i veckan hemma i bostaden på Södermalm.

– Det är fortfarande så roligt. Många skulle må bra av att jobba längre. Men å

andra sidan ska väl inte vi hänga oss kvar, de unga måste få en chans.

– jag pratar mycket med ungdomar. En del före detta elever har jag fort-farande kontakt med. jag kanske inte umgås med dem jämt, men jag håller koll på dem på facebook.

– Egentligen har jag inte

tid att jobba. Stockholm är ju en så fantastisk stad att vara pensionär i. här i SoFo finns kaféer, parker, småaffärer. Och det är så skönt att allt är öppet sent på kvällarna.

– jag bor vid en park och får ibland frågan om jag är rädd när jag går hem sent en kväll. Men det

är jag aldrig, Stockholm är en trygg stad. Och jag gillar tillgängligheten, man kommer vart man vill med buss.

– Allt jag behöver finns här i närheten, mataffärer, bank, apotek, vårdcentral. Och så alla trevliga restaur-anger. jag är mycket nöjd med att bli gammal här.

”jag är mycket nöjd med att bli gammal här”BIRgITTa BERgMan:

namn: BIRgITTa BERgManåLDer: 71 åRFavOritpLatS i StOck-hOLm: fjällgaTanDärFör bOr jag här: häR äR jag föDD

procent sedan 2001. Stockholms stad arbetar även med att stärka profilen som en mäss- och kongresstad, bland annat genom Stockholmsmässan och Stockholm Waterfront.18

ung mobilitetÖver sju av tio stockholmare tror inte att de kommer att flytta från Stock-holm, enligt den Demoskopunder-sökning som Handelskammaren har gjort. Samtidigt uppger en av tio att de kommer att lämna Stockholm permanent. Ännu mer oroväckande är den höga andelen unga och studerande som planerar att lämna Stockholm. Hela 54 procent av de studerande avser att flytta från Stockholm. Vi har inga historiska data att jämföra med, men helt klart är denna andel oroväckande hög.

Risken för brain drain ligger natur-ligen ganska nära utmaningen att attrahera kompetens. Tillsammans utgör de kanske det största hotet mot Stockholms framtida attraktions- och konkurrenskraft för näringslivet. Yngre tenderar att vara mer mobila och

benägna att flytta permanent. En stor utmaning för staden är alltså att attrah-era nya ungdomar och att vara en så pass attraktiv stad att de som lämnar vill återvända.

vägen framåt - levaSammanfattningsvis är Stockholm en trygg stad att leva i. Däremot råder det splittrade uppfattningar om livsstil och kulturlivet i Stockholm. Stockholm kan bli bättre genom att stärka bilden av staden. Turismen är fortfarande relativt låg liksom Stock-holms kulturpuls enligt internationella rankningar.

Dessa faktorer är viktigast att jobba med för att bevara och stärka Stock-holms attraktivitet från ett kultur- och livskvalitetsperspektiv:

• Stärka tryggheten på gator och torg ytterligare. inte minst genom genomtänkt stadsplanering och ett systematiskt arbete för att få bort otrygga stadsmiljöer.

• Stärka incitamenten för privat-personer och näringsliv att bidra – inte minst finansiellt – till Stockholms kultur- och nöjesliv.

• Förbättra samordning mellan pol-itik och näringsliv för att göra Stock-holm attraktivare. inte minst vid stora arrangemang och kulturhändelser.

de sju mest besökta turistmålen rankade efter antal besökare

källa: Stockholm vISItor Board (2011).

29

1. kulturhuset

3. Skansen

2. globen

5. Skärgården (Strömma)

4. gröna lund

6. Stockholms-mässan

7. vasamuseet

” Stockholmarna vill helst bo i london om de måste välja någon annan stad i Europa att bo i.”Källa: DEMOSKOPUnDERSöKnIngEn.

18 Stockholms stad (ÖP för Stockholm).

63 % av stockholmarna bedömer

att Stockholm, i jämförelse med andra storstäder i Europa, är en

mer attraktiv stad att leva i.Källa: DEMOSKOPUnDERSöKnIngEn.

fyra av tio stockholmare tycker att levnadsomkostnaderna är

negativa för Stockholms attraktivitet.Källa: DEMOSKOPUnDERSöKnIngEn.

47 % av Stockholmsföretagen

rankar arbetsgivaravgifterna som den mest tillväxthämmande skatten.


21 av världens 2 000 största företag har

sitt huvudkontor i Stockholm.Källa: fORBES glOBal 2000 lEaDIng COMPanIES 2012.

80 000 studenter ≠ 12 500 studentbostäderKälla: TMR STOCKhOlMS länS lanDSTIng OCh BOVERKET.

tre av fyra studenter tycker att tillgången på

bostäder är dålig eller mycket dålig.Källa: DEMOSKOPUnDERSöKnIngEn.

72 % av Stockholmsföretagen vill se fler tunnel-

banelinjer och ökad turtäthet.Källa: DEMOSKOPUnDERSöKnIngEn.

54 % av de studerande avser att flytta från Stockholm.


46 % av företagen tycker att Stockholm

har ett bra eller mycket bra entreprenörsklimat.


80 000 studenter ≠ 12 500 studentbostäderKälla: TMR STOCKhOlMS länS lanDSTIng OCh BOVERKET.

Studeraarbetaoch

vi har hittiLLS berört de mer mjuka värd-ena i att leva och bo i Stockholm. men en stor del av dygnet spenderar den genomsnittliga stockholmaren med att antingen studera eller arbeta.

en stad utan balans mellan förutsätt-ningarna att försörja sig och att leva och konsumera är en döende stad.

32

arbete i andra städer och länder på grund av att man inte är nöjd med barnens utbildning.Var femte stockholmare tycker att kvaliteten i grundskola och gymnasium i Stockholm är dålig eller mycket dålig. De som bor i innerstaden tenderar att tycka att kvaliteten är bättre.

hot mot kompetensförsörjningenSvenska grundskoleelever presterar allt sämre i skolan i jämförelse med andra länder. internationella studier visar att kunskaper i framför allt matematik och naturvetenskapliga ämnen försämras.

Detta är en oroväckande utveckling, särskilt i ljuset av den stora brist på högutbildade som väntar Stockholm.

Om inte trenden bryts riskerar regionens framtida arbetskraft inte vara tillräckligt kvalificerad.

Situationen blir inte mindre kritisk då det redan i dag råder brist på ingenjörer och personer med annan teknisk utbildning. Det krävs således tydliga satsningar på utbildning av tekniker och naturvetare samt en bättre matchning mellan näringslivets efter-frågan och akademins utbud. Men ett tydligare kvalitets- och kunskapsfokus i varje steg i utbildningen kommer också att bli allt viktigare.

arbeta

ss

Svårt med matematiken


tycker att kvaliteten i grundskola och

gymnasium är dålig eller mycket

dålig.19

utbiLDningSväSenDet i Stockholm och Sverige är välrenommerat, med en utbildningsnivå för invånarna som ligger över OECD-snittet. Den höga utbildningsnivån har bidragit till utvecklingen av Stockholms framgångs-rika och dynamiska näringsliv.

En hög kvalitet på utbildningssyst-emet och tillgång till internationella skolor i Stockholm underlättar också företagens rekrytering av utländsk arbetskraft med medföljande familjer. Är till exempel kvaliteten på utbildningen låg riskerar vi att fler väljer att söka

RanKnIng läROSäTEn

42 Karolinska Institutet

73 Uppsala universitet

81 Stockholms universitet

Källa: aCaDEMIC RanKIng Of WORlD UnIVERSITIES (aRWU) 2012.

19 Samtidigt tycker 29 procent av stockholmarna att den är bra eller mycket bra, och 44 procent tycker att den varken är bra eller dålig. 33

63 procent av företagen tycker att utbildningsnivån är bra eller mycket bra. endast nio procent tycker att den är dålig eller mycket dålig.Källa: DEMOSKOPUnDERSöKnIngEn.

Så rankas huvudstads-regionens lärosäten

Även levnadsomkostnader lyfts fram av stockholmarna som en av Stock-holms främsta svagheter i Demoskop-undersökningen. Fyra av tio tycker att levnadsomkostnaderna i Stockholm är negativa för Stockholms attraktivitet. Levnadsomkostnader är dessutom en faktor som både är en svaghet och som har stor inverkan på Stockholms attraktivitet, vilket innebär en viktig förbättringspotential.

Bilden av att Stockholm är en dyr stad att leva i stärks även vid internat-ionella jämförelser. Bland annat hamn-ar Stockholm på Mercers lista Top 50 cities: Cost of living ranking 2012 och på UBS (Union Bank of Switzerland) lista över de dyraste städerna, Prices and Earnings 2012.

Den främsta orsaken till de höga levnadsomkostnaderna i Stockholm är bostaden. Hushållen i Stockholms län avsätter i snitt betydligt större andel av sin inkomst till boendet jämfört med genomsnittliga hushållet i Mälardals-området.20 Denna skillnad blir natur-ligen med största sannolikhet ännu större om vi inkluderar hela riket.

när Det bLir aLLt viktigare att kunna attrahera kvalificerad arbetskraft, både nationellt och internationellt, är skat-tetrycket och individbeskattningen viktiga faktorer. Sverige har världens högsta marginalskatter och generellt mycket höga skatter på inkomster. i en kvalificerad tjänsteekonomi innebär det att en betydande del av skattebörd-an ligger på den delen av ekonomin där mycket av innovation, ekonomisk tillväxt och utveckling förväntas komma.

Dagens höga skatter på arbete, framför allt för högutbildade, riskerar att hämma drivkrafterna för arbete och utbildning. Det måste löna sig att arbeta och studera.

Den allvarligaste skadan som en marginalskatt på 57 procent kan åstad-komma är antagligen inte den som syns utan sådant som aldrig inträffar: jobb som inte söks eller jobb som inte uppstår, studie- eller forskningskarriärer som uteblir, nyskapande idéer som inte omsätts i handling. Och skulle dessa händelser i stället inträffa utom-lands märker vi inte det heller.

dyra bostäder och höga skatter

30 % av eleverna i års-

kurs ett till nio har utländsk bakgrund i

Stockholms stad läsåret 11/12.

Sverige ligger under genomsnittet för jämförbara länder i eu och oecd i matematik och no.

248 fristående skolor i Stockholms län.

88 procent av elev-erna i Stockholms stad har högskolebehörighet 2011.

30 procent av befolk-ningen i Stockholms län har en högre utbildning 2011.21

19 universitet och hög-skolor finns i Stockholm.

Källa: SKOlVERKET.

25 % av eleverna i årskurs

ett till nio har utländsk bakgrund i

Stockholms län läsåret 11/12.

14 % av de fristående

grundskolorna i Sverige finns i Stockholms län.

72 495 elever i årskurs

ett till nio i Stockholms stad läsåret 11/12.

Käl

la: S

KOlV

ERK

ET

god utbildningI cities of opportunities 2011 hamnar Stockholm på:• 2:a plats vad gäller läskunnighet och inskrivningar på gymnasial och högre utbildning • 3:e plats vad gäller andel av befolkningen med högre utbildning • 11:e plats i kategorin kunskaper i matematik och naturvetenskap.

20 Levnadsomkostnaderna är baserade på beräkningar för nio kommuner i Stockholms län och nio kommuner i övriga Mälardalsområdet från 2007 (Att bo i Mälardalen – en jämförelse mellan 18 orter runt Stockholm, Swedbank). Undersökningen är från 2007 och bör därför, i brist på färskare data, betraktas som en indikation.21 SCB, med högre utbildning menas eftergymnasial utbildning 3 år eller längre. Motsvarande andel för Stockholms stad är 31 procent.

34

bO

enD

e 35

,0%

ba

rn

Om

SO

rg

3,2

%b

iL 5,8

%

nö

Dvä

nD

igh

etSvar

Or

& tjä

nS

ter*

21,3

%

Sk

att 27,0

%

bO

enD

e 25

,5%

ba

rn

Om

SO

rg

3,7

%

biL 6

,5%

nö

Dvä

nD

igh

etSvar

Or

& tjä

nS

ter*

23

,8%

Sk

att 25

,6%

källa: SwedBank, InStItutet för prIvatekonomI

(2007).

Sammantaget är StOckhOLm en attraktiv stad för arbete och studier. kvaliteten på utbildningen är god och det diversi-fierade och avancerade näringslivet erbjuder spännande arbetstillfällen för individen.

Men studier visar att kunskapsnivån i skolan sjunker. Samtidigt dämpar de höga individskatterna och levnads-omkostnaderna Stockholms attrakt-ionskraft.

För att stärka Stockholms attraktivitet för individerna att studera eller arbeta i Stockholm krävs det att följande områden prioriteras:

• Reformera skatterna på arbete så att de blir internationellt konkurrenskraftiga. Världens högsta marg-inalskatter behöver sänkas.• Stärka attraktiv-iteten för utländ-ska studenter att studera vid huvudstadsreg-ionens universitet och högskolor.• Stärka kvalitet i varje steg i utbildningen – från grundskola till universitet.

vägen framåt – Studera och arBeta

genomsnittliga stockholmarens levnadsomkostnader

genomsnittliga mälardalsbons levnadsomkostnader

DETTa haR Man

KVaR

DETTa haR Man

KVaR

höga skatterStockholm hamnar på 19:e plats i kategorin ”total skattenivå” i cities of opportunities 2011.

48 %av företagen är

negativa till inkomst-beskattningen, varav 17 %

tycker att den är mycket dålig. Bara en av tio tycker att

inkomstbeskattningen är bra eller mycket bra.

källa: demoSkop-underSöknIngen.


anger att skattenivåerna är dåliga i Stockholm, varav 7 % tycker att de

är mycket dåliga.22


22 29 procent av stockholmarna tycker att nivån på skatterna är bra eller mycket bra. 45 procent tycker att det är okej.

*i nödvändighetsvaror och tjänster ingår mat, kläder, hälsovård, sport, fritid, lokala resor, fackavgift, olycksfalls-försäkring, tv, telefon, dagstidning, betaltjänster och förbrukningsvaror. källa: SwedBank, InStItutet för prIvatekonomI (2007).

35

drivaföretag

StOckhOLm har ett diversifierat näringsliv och en växande kunskapsintensiv tjänstesektor. den privata sektorns andel av länets bruttoregionalprodukt uppgår till cirka 60 procent, vilket är betydligt högre jämfört med andra län i Sverige.

36

Stockholm är landets ekonomiska mot-or. Fram till 2030 väntas Stockholm stå för cirka 22 procent av tillväxten i Sverige.23

Diversifieringen och branschmixen i Stockholm är en styrka. Dels inne-bär mångfalden fler kontaktytor för innovation och en bra bas för fram-växten av avancerade och högföräd-lade produkter. Dels bidrar det till att näringslivet är mindre sårbart vid kon-junkturnedgångar, eftersom utveckl-ingen i någon eller några branscher inte dominerar ekonomin.

Frågar vi länets företag ger de Stockholms näringslivsklimat ett bättre betyg än den egna livskvaliteten. Både näringslivsklimatet och individ-klimatet får överlag högt betyg av Stockholmsföretagen, men förutsätt-ningarna för näringslivet är snäppet vassare.

Även vid en internationell jämför-else är Stockholm en mycket attraktiv

av landets BnP skapas i Stockholms län.

av nystartade företag etableras i Stockholms län.

av landets högutbildade finns i Stockholms län.

av landets satsningar på FoU finns i Stockholms län.

1/3

källa: ScB.

23 Stockholms Handelskammare (2011a).

37

Starkt näringslivsklimatstad att vara verksam i. Fyra av tio företag anser att Stockholm är en attraktivare stad för deras typ av verk-samhet än andra storstäder i Europa.

Undersökningen visar även att 46 procent av företagen tycker att Stockholm har ett bra eller mycket bra entreprenörsklimat. Bara tolv procent tycker att det är dåligt eller mycket dåligt.

goda marknadsförutsättningarStockholm är en, i internationell jämförelse, liten storstad. Vårt perifera nordliga läge gör oss även relativt isoler-ade. Huvudstadens geografiska läge återkommer även i flera internationella studier som en mer eller mindre betyd-ande nackdel.

Trots detta anser 67 procent av före-tagen att tillgängligheten till kunder i Stockholm är bra eller mycket bra – bara fyra procent tycker att den är dålig eller mycket dålig.

Stockholm förefaller alltså ha en tillräckligt stor regional marknad för företagen, även om detta mått naturli-gen inte fångar det faktum att många Stockholmsföretag främst säljer till in-ternationella kunder. De faktorer som påverkar ett företags etableringsbeslut mest är just tillgängligheten till mark-nader och kunder, goda telekommuni-kationer samt tillgång till kval-ificerad arbetskraft, enligt European Cities Monitor 2011. Stockholm har en bra eller hygglig position på samtliga dessa områden.

god företags-miljöStockholm hamnar på 1:a plats vad gäller entrepren-örsklimat i Cities of Opportu-nities 2011.

Stockholm hamnar på 19:e plats vad gäller tillgänglighet till marknader och kunder i European Cities Monitor 2011.

ss

24 Företagarna (2011).25 Detta bör endast betraktas som en indikator om läget, då andelen baseras på ett begränsat 24 underlag. Endast 13 procent av företagen uppger att tillgången på arbetskraft med relevant 24 kompetens är dålig eller mycket dålig.

38

Sammanfattningsvis är näringslivsklim-atet bra i Stockholm, men det finns en rad svagheter och hot som, rätt hant-erade, kan göra det ännu bättre.

Sämre för småföretagEnligt vår Demoskopundersökning är stora företag mer tillfreds med närings-livsklimatet än små företag. Samtidigt domineras näringslivet i länet av små och medelstora fö-retag. År 2010 var runt 94 procent av samtliga arbetsstäl-len i små företag, 1–49 anställda. Motsvarade andel för Stockholms stad var 96 procent. De 94 procenten ovan sysselsätter drygt 42 procent av de som arbetar i länet. För Stockholms stad är motsvarande andel nästan 41 procent.24

Utifrån företagens perspektiv är Stockholms förmåga att attrahera och behålla kvalificerad arbetskraft en avgörande förutsättning för långsikt-ig konkurrenskraft. Människorna är den främsta resursen i Stockholms högförädlade tjänstesamhälle. Sam-tidigt tenderar högutbildade att vara mer mobila och benägna att flytta över stads- och landsgräns. Det kunskaps-intensiva näringslivet i Stockholm gör kompetensförsörjning till en kritisk fråga för huvudstadsregionens framtid.

Att den kvalificerade arbetskraften tenderar att vara rörlig är naturligtvis inte bara en nackdel. Dels möjliggör det att vi kan attrahera talanger från andra delar av världen, dels vet vi att många högutbildade som lämnar Stockholm och Sverige i unga år

den globala talangjakten

48 procentav de företag som anser att det är svårt att hitta arbets-kraft med relevant kompetens i Stockholm lyfter fram bristen på personer med rätt yrkes-erfarenhet som det främsta skälet.25

återvänder. Rörligheten leder till ett inflöde av viktig internationell erfaren-het, samtidigt som de som flyttar är viktiga ambassadörer som kan bidra till en god och positiv bild av Stock-holm.

Tillgång på kvalificerad arbets-kraft är i dag, enligt internationella rankningar, en styrka för Stockholm. Enligt vår Demoskopundersökning upplever bara 13 procent av företagen i Stockholm att det är svårt eller mycket svårt att hitta rätt kompetens. Men som på många andra områden är inte kompetensförsörjningen en gång för alla given.

Bland de företag som uppger att de har svårt att hitta relevant kompetens är den främsta orsaken brist på pers-oner med rätt yrkeserfarenhet. En an-nan viktig anledning till att företagen har rekryteringsproblem är brist på personer med rätt formell utbildning och brist på bostäder.


Bra tillgång på kompetens

Stockholm hamnar på 6:e plats vad gäller tillgången på

kvalificerad arbetskraft i European Cities Monitor

2011.

39

Svårt att locka utifrånDå den inhemska arbetskraften är alltmer rörlig och söker sig till andra länder och städer blir rekryteringen av utländsk arbetskraft desto viktigare för företagen i Stockholm. Arbetsmark-naden blir alltmer internationell och Stockholm konkurrerar om de allra bästa från världens alla hörn.

Arbetskraftsinvandring är en förut-sättning för innovation och fortsatt konkurrenskraft. Men att som utlän-ning komma till Stockholm innebär, utöver den uppenbara språkbarriären, en rad administrativa och logistiska problem. Stockholm behöver en pol-itik som både på nationell och lokal nivå tar bort och sänker strukturella hinder för att utländsk arbetskraft ska kunna integreras i samhället, trivas och vilja stanna.


källa: länStyrelSen I Stockholm (2011).

vilka är de viktigaste orsakerna till att det är svårt att hitta medarbetare med relevant kompetens i Stockholm?

100 %

90 %

80 %

70 %

60 %

50 %

40 %

30 %

20 %

10 %

0 %Brist på personer med rätt yrkes-erfarenhet

Brist på personer med rätt formell utbildning

Brist på bostäder

för höga lönekrav

Bristande kunskaper i svenska

Dålig kvalitet på utbildning

annat Vet ej/ej svar

Ett av fem företag menar att det är svårt eller mycket svårt att locka kvali-ficerad arbetskraft från andra länder till Stockholm. De dominerande orsak erna

till det är bristen på bostäder och svår-igheten för medföljande att få jobb.

en kunskapsekonomi utan kompetensÅr 2030 väntas Stockholms län ha en brist på 73 000 högutbildade personer, enligt beräkningar från Stockholms läns landsting. Detta kan i sin tur förväntas påverka Stockholms ställ-ning som en attraktiv och avancerad kunskaps- och tillväxtregion. Företag riskerar flytta till annan ort eller utom-lands på grund av brist på kvalificerad personal.

Risken för framtida kompetensbrist är dessutom inte unik för Stockholm. Övriga Europa står inför liknande problem och rustar därefter. Det inne-bär att den tuffa globala talangjakten

Efterfrågan på arbetskraft

väntas öka med

200 000 personer till

2020.

ss

40

namn: RUnE fRanSSOnåLDer: 64 åRFavOritpLatS i StOckhOLm: KUngShaTTDärFör bOr jag här: TIllRäCKlIgT STOR STaD

l Rune fransson, 64 år, innovations- och infra-strukturdirektör på Karolinska Institutet, anser inte att det är vare sig forskarnas eller företagens fel att samarbetet är dåligt inom den medicinska branschen. Han menar att det finns strukturella problem i själva vården som gör att samarbetet försvåras. landstingen är ekonomiskt pressade och har inte tid att skapa möjligheter för forskare att implementera sina resultat i verkligheten. Det finns inte heller utrymme för industrin att som förr använda vården som testbädd.

– Det här är de mest konkreta skälet, som jag ser det. Sedan finns det förstås andra orsaker också. forskarna och läkarna har inte tillräckligt starka incitament att samarbeta med industrin i kliniska prövningar. Det är viktigare för forskarna att publicera sig i ansedda vetenskapliga tidskrift-er och läkarna pressas av vårdens krav.

– Det finns forskare som går över till läke- medelsindustrin, men då är de ju inte längre forskare i den akademiska världen utan har bytt sida och då blir det inget samarbete mellan forsk-ning och industri i alla fall.– landstingen lär inte bli mindre pressade i framtiden, vården är under omstrukturering. Men de måste ta ett mycket större ansvar, annars försvagas den medicinska forskningen i Sverige i förhållande till andra länder.

” Det är inte forskarnas fel”

RUnE fRanSSOn:

arbetsmarknadens efterfrågan. Bristen väntas bli störst av utexaminerade ingenjörer samt personal inom skolan och sjukvården.

Brister i samverkan mellan näringsliv och akademi lyfts inte sällan fram som en av Stockholms svagheter, inte minst vid internationella jämförelser. Samtid-igt är det ingen som riktigt har lyckats sätta fingret på var problemet ligger, huruvida det är ett systemfel, brist på incitament, odefinierade ansvarsroller eller en ren avsaknad av intresse.

41

kommer att bli ännu hårdare under kommande decennier.

Vår position som kunskapsregion utsätts för ökad konkurrens från länder som kina och indien. Global-iseringen reducerar vårt försprång inom exempelvis iT och teknik som sprids allt snabbare till allt fler.

Stockholm kommer att behöva ett ännu starkare inflöde av kvalificerad arbetskraft, såväl från övriga Sverige som från utlandet. Det förutsätter i sin tur ett attraktivare individklimat med en fungerande bostadsmarknad och transportinfrastruktur, utmaningar som redan har nämnts.

kompetensbristen beror i hög grad på stora pensionsavgångar och dålig matchning mellan utbildningsnivå och

28 procent av företagen i Stockholm tycker att samverkan mellan den akademiska världen och näringslivet är bra. Därtill upplever 17 procent att samverkan fungerar dåligt eller mycket dåligt.


Samverkans-gapet

konkurrensens marginaleri ljuset av den globala konkurrens-en är våra höga skatter en tydlig konkurrens nackdel för Stockholm. Denna bild framträder också i flera internationella studier. Skatterna är en utmaning för huvudstadsreg-ionens möjligheter att konkurrera om den mest välutbildade arbetskraften, mobilisera riskkapital för nyföre-tagande och främja utvecklingen inom tjänstesektorn.

Det svenska skattetrycket har sjunkit sedan toppnoteringarna på 1990-talet. Men Sverige har tillsam-mans med Danmark fortfarande högst skattetryck av OECD:s 34 medlems-länder. År 2010 uppgick skattetrycket till 45,8 procent av BnP vilket var tolv procentenheter högre än genom-snittet i OECD-området. Till det ska läggas att vi också har världens högsta effektiva marginalskatter på höga inkomster.

Stockholmsregionen står inför två stora utmaningar där skatterna står i centrum. Dels den globala

utmaningen med ökande konkurrens med allt lättrörligare arbetskraft och skattebaser men också en demografisk utmaning med en åldrande befolkning som minskar skattekraften samtidigt som den ökar kostnaden för vård och omsorg.

Stockholm drar ett tungt lassEn svaghet för Stockholmsregionen är att länet betalar, i relation till befolkningens storlek, en avsevärt högre andel av de statliga skatterna.

Därtill dräneras länet på stora resurser genom utformningen av det kom-munala skatteutjämningssystemet. En mycket långtgående utjämning har också försvagat incitamenten för befolkningstillväxt, bostadsbyggande och infrastrukturutveckling. Som det fungerar i dag utgör det en hämsko på utvecklingen i huvudstadsregionen.

50 procent Stockholms läns andel av de statliga direkta skatterna.26

Stockholm betalar cirka hälften av den statliga värnskatten.

källa: ScB, taxerIngSutfallet 2011 och faSIt/Star-urvalet.

26 Statlig inkomstskatt från hushåll och företag på förvärvsinkomster, kapitalinkomster och statlig fastighetsskatt samt egenavgifter.

ss


vilken skatt tycker du är mest tillväxthämmande för ditt företag?

100 %

90 %

80 %

70 %

60 %

50 %

40 %

30 %

20 %

10 %

0 %

aRBE

TSgI

VaR-

aVgI

fTER

MOM

S(M

ERVä

RDES

SKaT

T)

BOla

gS SK

aTTE

R

InKO

MST

-BE

SKaT

TnIn

g

VäRn

SKaT

TEn

KaPI

TalV

InST

-BE

SKaT

TnIn

g

ann

an

VET

Ej/

Ej S

VaR

42

höga skatter hindrarSkatter har en betydande påverkan påföretagens möjligheter att växa, ut vec k las och var de väljer att lokalisera verksam-heten. Företagens vardag påver kas av bolagsskatter, arbetsgivaravgifter, kap-italinkomstbeskattning och expertskatt.

En framträdande svaghet för

Stockholmsregionen är våra höga arbetskraftskostnader. Dessa är i sin tur nära sammankopplade med våra höga arbetsgivaravgifter. 47 procent av Stockholmsföretagen rankar arbets-givaravgifterna som den främsta till-växthämmande skatten i Demoskop-undersökningen.


38%av företagen upplever

att skatter är ett hinder för deras tillväxt. 27

38 procent av företagen anser att företagsskat-terna är dåliga eller mycket dåliga. knappt var femte företag tycker att de är bra eller mycket bra.

46 procent av företagen anser att arbetskrafts-kostnaderna är ett stort hinder för deras tillväxt. endast var femte företag upplever att arbetskrafts-kostnaderna i liten utsträckning eller inte alls påverkar deras tillväxt.



27 knappt vart färde företag tycker att skatter i liten utsträckning eller inte alls påverkar deras tillväxt.28 Detta bör betraktas som en indikator. Endast 19 procent upplever att det är svårt eller mycket svårt att locka utländsk arbetskraft, vilket ger en begränsad bas för slutsatsen.

Bland företagen som upplever att

Stockholm inte är attraktivt för utländsk arbetskraft anger

36%lönenivåer och skatter

som främsta skäl.28


Svalt offentligt företagsklimatStockholm hamnar på 16:e plats i kategorin kostnader för kontor (business occupancy) i Cities of Opportunities 2011.

Stockholm hamnar först på 20:e plats vad gäller det statliga företagsklimatet i European Cities Monitor 2011.

hämmande regler för företagI Cities of Opportunities 2011 hamnar Stockholm på:

• 22:a plats avseende rigida arbetstidsregler

• 15:e plats vad gäller regler för företagsetableringar.

4329 Samtidigt tycker 19 procent av Stockholmsföretagen att tillståndsgivningen från kommuner och myndigheter fungerar bra eller mycket bra.30 26 procent av Stockholmsföretagen tycker att lagar och myndighetsregler fungerar bra eller mycket bra. Motsvarande andel för kommunala beslutsprocesser är sju procent.

Myndigheterna i Stockholm och Sverige har länge arbetat för regelför-enklingar i näringslivet. i internat-ionella rankningar och studier hamnar Stockholm dock långt ner på listan vad gäller arbetsmarknadsregler och regler för företagsetablering.

De rigida arbetsmarknadsreglerna är en av Stockholms främsta svagheter och hot. Det handlar framför allt om företagens risker vid nyanställning, uppsägning och arbetstidsregler.

Den svenska avtalsmodellen ger en ekonomisk trygghet till de som omfat-tas av den. Samtidigt undermineras dess funktion och betydelse givet den

globala arbetsmarknaden som blir allt mer framträdande. i internationella jämförelser har Stockholm oflexibla arbetsmarknadsregler, vilket försvårar rekrytering och tillväxt i huvudstads-regionen.

21 procent av företagen tycker att tillstånds-givningen från kommuner och myndigheter fungerar dåligt eller mycket dåligt.29


konkurrera med flexibilitet

26 heta företagarkommuner i Stockholms län

En stor utmaning för Stockholm är att effektivisera kommunala beslutsproces-ser samt öka och förbättra samarbetet mellan olika kommuner, landsting och myndigheter. En annan svaghet är den inte sällan komplicerade och överlap-pande beslutsstrukturen. Det faktum att det finns för många huvudmän på samma nivå och område, till exempel inom trafiken och vården, försvagar systemet, saktar ner och fördröjer processer. Detta skapar problem för näringslivet.

Enligt den undersökning som Handelskammaren har tagit fram om

Stockholms näringslivsklimat fram-träder gränssnittet mellan näringsliv och politiken, dialogen och samverkan mellan företagen och kommunerna, men också besluts- och handlägg-ningsprocesser, som en av Stockholms främsta svagheter.

Detta stärks även av drivkraftsana-lysen från Demoskopundersökningen. Det byråkratiska förfarandet i kom-muner och myndigheter med långa beslutsprocesser har stor betydelse och påverkan på attraktiviteten för Stock-holm som affärsstad.

ss

var tredje företag anser att lagar och myndig-hetsregler i Stockholm fungerar dåligt eller mycket dåligt. det gäller också de kommunala besluts-processerna.30

nordligt navDet långa avståndet mellan Stockholm och många viktiga marknader och kunskapscentrum är en svaghet. i internationella rankningar lyfts de internationella flygförbindelserna fram som ett problem för hela huvudstads-regionen. Finns inte tillräckligt många internationella direktlinjer riskerar internationella företag att förlägga sin verksamhet någon annanstans. Samtidigt finns det en del som tyder på att det geografiska läget kanske inte är så stort problem och att det framöver till och med kan vara till vår fördel. i vår Demoskopundersökning ger företagen som faktiskt befinner sig här det geografiska läget ett över-raskande högt betyg. Stockholm är norra Europas nav och en central länk mellan Ryssland, baltiska staterna, norra kontinentaleuropa och Skandi-navien. i den ekonomiska krisens Europa ligger vi mitt i en region som klarar sig relativt väl.

Behovet av goda internationella förbindelser är, med detta sagt, likväl viktigt. Det behöver bli bättre för att det ska vara attraktivt för människor och företag att leva och verka i Stockholm.

turbulens om arlandas framtidStockholm är i dag förstahandsval för en stor andel av de internationella företag som etablerar sitt regionala huvudkontor i norden. Stockholm är hemort för cirka 38 procent av de multinationella huvudkontoren i Skandinavien och Finland. Av tid-ningen Forbes lista över världens 2 000 största företag har en procent av företagen huvudkontor i Stockholm.31 Det ställer ytterligare krav på bra inter-nationella flyglinjer.

Om inte Arlanda får ett förnyat miljö- tillstånd för tiden efter 2018 riskerar antalet avgångar att halveras. Det är ett överhängande hot för Stockholmsreg-ionens tillväxt och utveckling. Möj-ligheterna att locka hit huvudkontor, utländska investeringar och internationell expertis skulle minska drastiskt.

Bland de Stockholmsföretag som har verksamhet utomlands uppger var femte att de kommer att nyetablera verksamheten utomlands inom de närmsta tre åren, enligt Demoskop-undersökningen.

Den tillverkande industrin i regionen är viktig. Om produktionen flyttar från Stockholm utgör det ett potentiellt hot mot hela näringslivet. Stockholms framgångsrika tjänstesektor är sällan frikopplad från tillverkningsindustrin och det ligger i det samlade närings-livets intresse att förhållandena för att producera förblir goda eller förbättras. Många högförädlade tjänster är bero-ende av efterfrågan från varuproduc-erande företag. Försvinner industrin riskerar även tjänstenäringen att söka nya marknader.

Flyttar företag flyttar också männ-iskorna och kompetensen. Stockholms-regionen måste ha en tydlig strategi för att behålla och attrahera företag. Här spelar allt ifrån lagar och regler till bostäder och skolor en stor och avgörande roll. Regionperspektivet blir allt viktigare.

Brister i internationella länkarStockholm hamnar på 22:a plats i kategorierna flygningar och ankommande/avgående passagerare i Cities of Opportunities 2011.

55 procent av företagen kommer att expandera verksamheten i Stockholm under de närmsta tre åren.


Behåll tillverkningen

21 av världens 2000 största företag hade sitt huvudkontor i Stockholm.

11 789 utlandägda företag i Stockholms län 2010.

207 850 anstäl lda i utländska företag i Stockholms län 2010.

källa: forBeS gloBal 2000 leadIng companIeS och SBr (2012).44

31 Forbes Global 2000 Leading Companies och SBR (2012).

Stockholm är en av världens mest innovativa storstadsregioner enligt internationella studier och rankningar.

Men inget är beständigt. Den glob-ala konkurrensen är knivskarp. För att vi ska kunna behålla och utveckla denna tätposition måste förutsättning-arna för Stockholms näringsliv utveckl-as. Till exempel måste möjligheten att gå från idé till färdig produkt öka och kommersialiseringen förbättras. Lyckas inte riks- och stockholmspolitikerna skapa en god infrastruktur för en innovationsdriven ekonomi kommer vår styrka vändas till att bli ett av våra största hot inom några år.

Stockholm är ett välrenom-merat centrum för forskning och utveckling (FoU). Här finns den största andelen av Sveriges totala FoU-resurser och internationellt erkända forskningsinstitutioner såsom karolinska institutet, kung-liga Tekniska högskolan och Stockholms universitet. Här finns nationella resurser som SciLifeLab (där även Uppsala universitet är med) och satsningarna kring Hagastaden med Stockholm Life Solna-Stockholm.

Stockholm toppar de internationella rankningslistorna vad gäller satsningar på FoU. Huvudstaden har också vikt-iga styrkor inom iT och livsvetenska-per, entreprenörsklimat och immateri-alrättsligt skydd.

Samtidigt är utväxlingen på sats-ningarna på FoU oroväckande låg. kunskapsintensiteten i företagen mot-svarar inte satsningarna och patent-tillväxten är betydligt lägre än hos flera av våra viktigaste konkurrenter.

Ytterligare en svaghet är tillgången till externt riskkapital. Överlag har Sverige som land en relativt god riskkapitalförsörjning. Men utifrån ett globalt perspektiv är den låg och ojämnt fördelad mellan institutioner, stora och små företag. Det råder bred enighet om att brist på riskkapital i så kallade tidiga skeden är en svensk svaghet.

Sammanfattningsvis har Stockholm ett relativt bra näringslivsklimat, och en konkurrensfördel i bland annat tillgången till kvalificerad arbetskraft, iT-mognad och entreprenörsklimat.

Men arbetsmarknadsregler, byrå- krati, kommunala tillstånds- och beslutsprocesser och en internation-ellt hög skattenivå är svagheter som hämmar näringslivets potential och ut-veckling. Den förväntade kompetens-bristen på högutbildade är ett stort hot mot Stockholm.

För att förbättra och stärka Stockholms attraktivitet vad gäller näringslivsklim-atet är följande faktorer viktigast att arbeta med:

•Reformera skatten på företagande och investeringar så att den blir internationellt konkurrenskraftig.

•Stärka relationen och samarbetet mellan näringsliv och akademi/

universitet.

•Reformera skatteutjämningssystemet.

risker för urholkad innovationsstämpel

vägen framåt – drIva företag

Bäst på innovation

Stockholm hamnar på 1:a plats vad gäller intellektuellt

kapital och innovation i Cities of Opportunities

2011.

45

källförteckning• academic ranking of world universities (arwu) 2012

• Boverket, Bostadsmarknadsenkäten Stockholms län 2011

• cushman & wakefield, European Cities Monitor 2011, (2011)

• forbes global 2000 leading companies

• företagarna, Fakta om små och stora företag 2011, (2011)

• länsstyrelsen i Stockholm län, Stockholm 2020. En utbildnings- och arbetsmarknadsprognos, (2011)

• länsstyrelsen i Stockholms län, rapport 2012:17 Infrastrukturens och bostädernas betydelse, (2012)

för innovation och tillväxt i Stockholmsregionen, (2012)

• migrationsverket, statistik från webbplats

• oecd, Education at a glance, (2011)

• oecd, statistik från webbplats

• onS – office for national Statistics uk, statistik från webbplats

• peter Stein och Stockholms handelskammare, Hur åldras huvudstadsregionen jämfört med övriga Europa?, (2011)

• pwc, Cities of Opportunities 2011, (2011)

• ScB – Sveriges Statistiska centralbyrå, statistik från webbplats

• ScB årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

• Skolverket, statistik från webbplats

• Skolverket, Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS), (2010)

• Sl – Storstockholms lokaltrafik, Fakta om SL och länet 2011, (2012)

• Stiftelsen Stockholms Studentbostäder, statistik från webbplats

• Stockholm Business region, Fakta om företagandet i Stockholm, (2012)

• Stockholm Business region, Facts about Stockholm’s tourism industry, (2011)

• Stockholms handelskammare, Huvudstadsregionen leder landet, (2011a)

• Stockholms handelskammare, Konsten att växa smart, (2012a)

• Stockholms handelskammare, Sthlm #3 2012

• Stockholms handelskammare, Sänkt reavinstskatt ökar rörligheten på Stockholms bostadsmarknad, (2011b)

• Stockholms handelskammare, Trafiklösningar för ett växande Stockholm, (2012b)

• Stockholms stad, statistik från webbplats

• Stockholms stad, Park- och naturtillgång i Stockholms stad, (2010)

• Stockholms stad, Statistik om Stockholm, befolkningsöversikt 2011, (2011)

• Stockholm visitor Board, Facts about Stockholm’s tourism industry 2011, (2011)

• Swedbank, Institutet för privatekonomi, Att bo i Mälardalen – en jämförelse mellan 18 orter runt Stockholm, (2007)

• tmr Stockholms läns landsting, Stockholmsregionens huvudrapport. Befolkningsprognos 2011–2020, (2011)

• trafikanalys, statistik från webbplats

• uBS, Prices and Earnings 2012, (2012)

STOCKhOlMS hanDElSKaMMaREMalmskillnadsgatan 46Box 160 50103 21 StockholmTel: 08 555 100 00www.chamber.se

ISSn: 1654-1758

anSVaRIg analyS:fredrik [email protected] [email protected]

ANSVARIG KOMMUNIKATION:andreas åströ[email protected]

swot s tockholm 2012swot för näringslivs- klimatet swot står för strenght, weakness, opportunity...

Documents